EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.11.2018

COM(2018) 767 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Kapitalmarknadsunionen: dags att ta nya tag för att uppnå investeringar, tillväxt och en stärkt roll för euron

1.Inledning

I sitt tal om tillståndet i unionen 2018 underströk ordförande Jean-Claude Juncker att ”[d]en senaste tidens händelser har visat på behovet att fördjupa Ekonomiska och monetära unionen och bygga upp likvida, djupa kapitalmarknader. Kommissionens många förslag på detta område väntar bara på att antas av parlamentet och rådet.”

Kapitalmarknadsunionen 1 är en viktig prioritering för Europeiska unionen. Med sikte på det kommande mötet i Europeiska rådet i december och eurotoppmötet i inkluderande format börjar det nu bli brådskande att alla parter visar att de är fast beslutna och beredda att handla för att fullborda kapitalmarknadsunionen.

EU behöver väl utvecklade och integrerade kapitalmarknader för att stärka och stödja den ekonomiska och monetära unionen och eurons internationella roll. Effektiv rörlighet för kapital gör EU:s ekonomi starkare genom att stödja ekonomisk konvergens, och medlemsstaterna ges tillgång till ytterligare finansieringskällor för investeringar i sysselsättning och tillväxt. En fullt utbyggd kapitalmarknadsunion ökar privat riskdelning och bidrar till att dämpa ekonomiska chocker i och utanför euroområdet genom att göra det möjligt för investerare och företag i ett land i lågkonjunktur att få tillgång till investeringar och finansieringsmöjligheter i länder som inte drabbats.

Dessutom kan marknadsbaserad finansiering täcka upp vid en tillfällig svacka i bankernas utlåning. Under krisen minskade till exempel lån till företag kraftigt, medan finansiering genom aktier och obligationer låg kvar på en stabil nivå. En framgångsrik kapitalmarknadsunion, med en effektiv och enhetlig tillsyn, kompletterar bankunionen och bidrar till ett stabilt finansiellt system. Detta meddelande kompletterar den tredje lägesrapporten om minskningen av nödlidande lån och ytterligare riskminskning inom bankunionen, som också antas idag.

En framgångsrik kapitalmarknadsunion behövs också för att utveckla lokala kapitalmarknader och ge företagen bättre tillgång till finansiering. Alternativa marknadsbaserade finansieringskällor är särskilt viktiga för att finansiera innovation, entreprenörskap och nystartade företag som är starka drivkrafter för att skapa sysselsättning. I en väl fungerande kapitalmarknadsunion kan företag skaffa finansiering i hela unionen, exempelvis genom börsnotering i en annan medlemsstat.

Kapitalmarknadsunionen ger fler placeringsmöjligheter. Genom kapitalmarknadsunionen ges icke-professionella investerare tillgång till produkter med god avkastning för sina finansiella behov på medellång och lång sikt, bland annat pensionssparande. I dag har bara 27 % av EU:s medborgare en privat pensionsförsäkring. Kapitalmarknadsunionen kommer att erbjuda fler möjligheter för medborgarna att förbereda sig för pensionen. Och bara strax över en tredjedel av investeringsfonderna för icke-professionella investerare 2 erbjuds i mer än tre medlemsstater på grund av regleringsmässiga hinder. I kapitalmarknadsunionen kommer medborgarna att kunna köpa billigare och bättre investeringsprodukter.

Tack vare starka och likvida kapitalmarknader kan institutionella investerare arbeta lättare på en unionsomfattande nivå och ge finansiering till innovation, omställningen till en koldioxidsnål, mer resurseffektiv cirkulär ekonomi och investeringar i infrastruktur. Detta är nödvändigt för att stärka unionens konkurrenskraft.

Kapitalmarknadsunionen kommer också att göra det möjligt för företag som erbjuder finansiella tjänster att expandera och sälja sina tjänster till ett större urval kunder i flera olika medlemsstater. Redan idag använder 13 484 finansinstitut 359 953 pass för att erbjuda finansiella tjänster i unionen. I en kapitalmarknadsunion skulle finansinstitut kunna erbjuda sina produkter och tjänster i andra medlemsstater på ett smidigare sätt, utan att äventyra investerarskyddet. Det är inte möjligt att fullborda kapitalmarknadsunionen genom en enda åtgärd eftersom det rör sig om genomgripande strukturella förändringar av det finansiella systemet. Effekterna av de åtgärder som kommissionen har föreslagit kommer sammantaget att vara betydande, men det dröjer innan fördelarna blir kännbara. Den positiva potentialen finns där (se figur nedan) och nu är det dags att agera beslutsamt.

Figur – kapitalmarknadernas storlek i utvalda regioner (utestående belopp vid utgången av 2017 i procent av BNP)

Källa:    European Capital Markets Institute och egna beräkningar

Anm.:    Även om EU:s och USA:s marknader inte är helt och hållet jämförbara visar bilden att kapitalmarknaderna i EU-28 står för cirka 160 % av unionens BNP, medan de i USA utgör 260 % av BNP; aktiemarknadsbörsvärde och obligationer emitterade av finansiella och icke-finansiella företag; genomsnittet för de fem största marknaderna i Europeiska unionen har beräknats genom ett BNP-viktat genomsnitt för Nederländerna, Sverige, Danmark, Irland och Luxemburg med 40 %, 26 %, 16 %, 16 % respektive 5 %.

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker påminde i sitt tal om tillståndet i unionen 2018 om att ”i början av den här mandatperioden avgav vi alla ett gemensamt löfte om att förverkliga [...] en kapitalmarknadsunion”. Med tanke på det annalkande valet till Europaparlamentet i maj 2019 betonar kommissionen att medlagstiftarna måste påskynda arbetet med de förslag som ligger på bordet och visa den politiska vilja som krävs för att se till att alla förslag är antagna i slutet av mandatperioden. Förenade kungarikets stundande utträde ur unionen har gjort det ännu mer angeläget att gå framåt. Kommissionen står redo för att ge ökat stöd till medlagstiftarna för att få kapitalmarknadens viktigaste byggstenar på plats.

2.Resultaten av kapitalmarknadsunionen hittills

I handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion från september 2015 och i halvtidsöversynen från juni 2017 fastställs ett omfattande åtgärdsprogram för att få alla byggstenarna i kapitalmarknadsunionen på plats senast 2019.

I programmet ingår 13 lagstiftningsförslag från kommissionen som utgör kapitalmarknadsunionens viktigaste byggstenar. Dessutom har kommissionen lagt fram tre lagstiftningsförslag för att göra det möjligt för unionens finanssektor att gå i täten mot en grönare och renare ekonomi 3 . Europaparlamentet och rådet har dock hittills bara kommit överens om tre av dem:

1.Prospektförordningen 4 som antogs i juni 2017 minskar byråkratin för företag som söker finansiering genom att göra prospekten lätta att ta fram och tydliga och lättbegripliga för investerare.

2.Förordningarna om europeiska riskkapitalfonder och fonder för socialt företagande 5 , som antogs i oktober 2017, syftar till att främja investeringar i riskkapitalfonder och sociala projekt. Förordningarna gör det lättare för investerare att investera i innovativa små och medelstora företag genom att öppna upp bestämmelserna för fondförvaltare av alla storlekar och genom att bredda urvalet av företag som de kan investera i. Utöver de nya reglerna har kommissionen inrättat fondandelsfonder för att stödja innovativa investeringar och kommer även att fortsätta att arbeta med andra åtgärder för att främja riskkapital.

3.Förordningen om enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS) 6 , som antogs i december 2017, bidrar till att återupprätta förtroendet för värdepapperiseringsmarknaden och frigöra kapacitet i bankernas balansräkningar. Om marknaden skulle gå tillbaka till den genomsnittliga utgivningsnivån före krisen skulle bankerna kunna erbjuda ytterligare 157 miljarder euro i lån till den privata sektorn 7 . Utöver förordningen om STS-värdepapperisering, har kommissionen ändrat genomförandebestämmelserna för Solvens II-regelverket 8  för att underlätta försäkringsgivares investeringar i STS-värdepapperiseringar och infrastruktur.

I likhet med anpassningarna för STS-värdepapperisering och infrastruktur har kommissionen för avsikt att föreslå anpassningar för försäkringsbolagens investeringar i eget kapital och privata placeringar.

3.Initiativ för kapitalmarknadsunionen som måste påskyndas

Det behövs en stark politisk impuls till arbetet med att få till stånd en välfungerande kapitalmarknadsunion. För att kunna utnyttja den inre marknaden fullt ut måste företag och investerare ges nya möjligheter att expandera i hela EU och konkurrera globalt. Det krävs också tydliga och väl avpassade bestämmelser och effektiv övervakning. Starka och likvida kapitalmarknader spelar också en avgörande roll för att stärka unionens ledarskap när det gäller att finansiera den nödvändiga övergången till en koldioxidsnål, mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi.

3.1.Maximal nytta av den inre marknaden genom nya EU-omfattande produkter och tjänster

I juni 2017 lade kommissionen fram ett förslag till en europeisk privat pensionsprodukt. Med en EU-omfattande privat pensionsprodukt ges fler alternativ för pensionssparande, även för personer som rör sig över gränserna. En sådan produkt skulle också skapa stordriftsfördelar som gynnar spararna genom att ge dem tillgång till bättre produkter till lägre kostnad. Privat pensionssparande kan bidra till att möta de demografiska utmaningarna med en åldrande befolkning genom att komplettera statlig pension och tjänstepension för de medborgare som vill spara på detta vis.

I mars 2018 antog kommissionen ett förslag till regelverk för säkerställda obligationer. Marknaderna för säkerställda obligationer tillhör de största privatlånemarknaderna i unionen och utgör en viktig kanal för långsiktig finansiering. Dessa marknader är centrala för kreditinstitut så att de på ett effektivt sätt kan kanalisera finansiering till fastighetsmarknaden, och för offentligt garanterade instrument, bland annat vissa lån till små och medelstora företag.

I mars 2018 lade kommissionen fram ett förslag om en ram för gräsrotsfinansiering, som en del av handlingsplanen för finansteknik 9 . Marknaden för gräsrotsfinansiering är underutvecklad i unionen jämfört med andra stora ekonomier i världen. Ett av de största hindren för plattformar för gräsrotsfinansiering som vill erbjuda sina tjänster över gränserna är avsaknaden av gemensamma EU-omfattande regler. De föreslagna bestämmelserna gör att företag i behov av finansiering kan få bättre tillgång till denna innovativa finansieringsmodell, särskilt nystartade företag, samtidigt som investerarna ges starkt skydd och garantier.

I mars 2018 lade kommissionen också fram ett förslag om att underlätta gränsöverskridande distribution av fonder för kollektiva investeringar. Hinder som t.ex. marknadsföringskrav och föreskrivna avgifter försvårar gränsöverskridande distribution av fonder. Förslaget syftar till att göra sådan distribution enklare, snabbare och billigare. Högre grad av gränsöverskridande distribution bör leda till fler möjligheter att investera i investeringsfonder med sociala mål och miljömål. De föreslagna bestämmelserna gör nationella krav öppnare, betungande krav avskaffas och skillnader i nationella bestämmelser harmoniseras.

3.2.Enklare, tydligare och mer balanserade regler för företag

I maj 2017 lade kommissionen fram ett förslag för att förenkla reglerna och minska regelbördan för marknadsdeltagare på OTC-derivatmarknaden. Initiativ som bygger på en global överenskommelse inom G20 för att minska riskerna med derivattransaktioner som handlas over-the-counter (OTC) har bidragit avsevärt till att förbättra stabiliteten på derivatmarknaden. De nuvarande reglerna gäller dock för alla aktörer, från stora banker till små finansföretag på ett sätt som inte alltid är helt balanserat. De föreslagna bestämmelserna syftar därför till att minska den administrativa bördan för marknadsdeltagare. Om reglerna antas skulle de kunna spara betydande kostnader för marknadsdeltagarna utan att äventyra den finansiella stabiliteten.

I december 2017 lade kommissionen fram ett förslag om mer proportionella och effektiva regler för värdepappersföretag. Förslaget syftar till att inrätta en lämpligare tillsynsram för värdepappersföretag, anpassad till deras storlek och karaktär. De nya reglerna skulle ge lika spelregler för stora och systemviktiga finansinstitut samtidigt som förenklade tillsynsregler införs för icke-systemviktiga värdepappersföretag.

I maj 2018 lade kommissionen fram ett förslag för att göra det lättare för mindre företag att skaffa finansiering via kapitalmarknaderna. Små och medelstora företag ställs ofta inför oproportionerliga regleringsmässiga hinder som hindrar dem från att få tillgång till marknadsbaserad finansiering. Förslaget syftar till att minska byråkratin för små och medelstora företag som vill ha tillgång till s.k. tillväxtmarknader för små och medelstora företag, en ny kategori av handelsplatser för små emittenter. Syftet med de föreslagna reglerna är att på ett mer proportionerligt sätt stödja notering av små och medelstora företag utan att äventyra investerarskyddet och marknadsintegriteten.

I november 2016 antog kommissionen ett förslag om förebyggande omstrukturering, en andra chans och åtgärder för att göra förfaranden för omstrukturering, insolvens och skuldavskrivning effektivare. Möjligheten för hederliga företagare att få en andra chans efter en konkurs är av stor betydelse för att garantera ett dynamiskt företagsklimat och främja innovation. I förslaget föreskrivs därför en andra chans för hederliga företagare via skuldavskrivning, för att ge dem möjlighet till en nystart och för att främja entreprenörskap. Dessutom syftar förslaget till att göra det lättare att på ett effektivt sätt omstrukturera livskraftiga företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter för att undvika konkurs och förlust av företagsvärde vid fortsatt rörelse.

I mars 2018 lade kommissionen fram ett förslag om tillämplig lag för rättsverkan gentemot tredje man av överlåtelser av fordringar. Förslaget innebär en betydligt förbättrad rättssäkerhet genom att det fastställer vilken nationell lagstiftning som är tillämplig på tredje part i samband med fordringar där flera länder berörs.

Kommissionen antog i oktober 2016 ett förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Genom förslaget vill man minska de nuvarande skattereglernas incitament till lånefinansiering vilket leder till snedvridna finansieringsbeslut, ökar konkursrisken för företagen och undergräver stabiliteten i hela ekonomin. Förslaget syftar till att göra beskattningen på den inre marknaden mer rättvis och till att skapa lika konkurrensvillkor samt öka investeringarna i tillväxtfrämjande verksamhet som forskning och utveckling. Eftersom medlemsländerna har svårt att enhälligt komma överens i rådet om viktiga förslag på skatteområdet kommer kommissionen dessutom inom kort att lägga fram ett meddelande där möjligheten att övergå till kvalificerad majoritet vid röstning om vissa frågor på skatteområdet undersöks 10 .

3.3.Effektivare tillsyn över kapitalmarknaderna

I september 2017 lade kommissionen fram ett förslag om en översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna. Förslaget ändrades i september 2018 för att stärka tillsynsramen för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Ökad finansiell integration kräver mer integrerad och effektivare tillsyn. Syftet med förslagen är att öka enhetligheten i tillsynen och säkerställa att reglerna tillämpas vilket främjar en konsekvent och effektivare tillsyn. Det är därför viktigt att under den innevarande mandatperioden anta en meningsfull reform av de europeiska tillsynsmyndigheterna tillsammans med utökade uppgifter för Europeiska bankmyndigheten för att bidra till kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Andra centrala element för att åtgärda nuvarande brister och effektivisera tillsynen för bekämpning av penningtvätt är mer oberoende styrsystem, starka befogenheter för att främja enhetlig tillsyn, och en hållbar finansieringsram, såsom föreslås i översynen av de europeiska tillsynsmyndigheterna.

Kommissionen lade i juni 2017 fram ett förslag om att stärka tillsynen av centrala motparter. Centrala motparter spelar en avgörande roll för integrerade kapitalmarknader genom att minska riskerna i samband med att en motpart i en transaktion fallerar. Genom denna funktion koncentreras risk hos centrala motparter och dessa kan därmed bli systemviktiga för det finansiella systemet. De centrala motparternas systemvikt kommer att fortsätta växa i takt med att kraven på att marknadsaktörerna clearar sina transaktioner via en central motpart fasas in och den frivilliga clearingen ökar. Genom de föreslagna reglerna säkerställs det att unionens tillsynsram är tillräckligt robust för att förutse och minska risker från centrala motparter i unionen och systemviktiga centrala motparter i tredjeländer som betjänar kunder i unionen.

I november 2016 lade kommissionen fram ett förslag om att fullborda tillsynsordningen för centrala motparter med en harmoniserad ram för återhämtning och resolution. Om förslaget antas kommer det att säkerställa att både centrala motparter och nationella myndigheter i unionen har de nödvändiga verktygen för att agera snabbt i extrema situationer där centrala motparter står inför allvarliga störningar. Syftet med de föreslagna reglerna är att de centrala motparternas kritiska funktioner ska kunna fortgå utan avbrott, samtidigt som den finansiella stabiliteten upprätthålls. Förslaget säkerställer därmed väl fungerande kapitalmarknader, skapar tydlighet för marknadsaktörerna och minskar potentiella kostnader för skattebetalarna i samband med omstrukturering och resolution av centrala motparter.

3.4.Hållbar finansiering

Det krävs förändring och innovation på kapitalmarknaderna för att de på ett övertygande sätt ska kunna bidra till att möta framtida utmaningar som klimatförändring och resursutarmning. I detta syfte antog kommissionen i mars 2018 sin handlingsplan för hållbar finansiering 11 och har redan lagt fram tre konkreta lagstiftningsförslag, nämligen bestämmelser om taxonomi, upplysningskrav i samband med hållbara investeringar och hållbarhetsrisker och referensvärden för koldioxidsnåla investeringar. Målet är att göra det möjligt för unionens finanssektor att gå i täten mot en grönare och renare ekonomi. Förslagen bidrar till att rikta om privata kapitalflöden mot mer hållbara investeringar, som ren transport och energi, och till att finansiera övergången till en koldioxidsnål, mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Dessa initiativ bekräftar EU:s globala ledarskap i kampen mot klimatförändringar och för en hållbar utveckling i linje med Parisavtalet och FN:s 17 mål för hållbar utveckling.

4.Utveckling av lokala kapitalmarknader

Kommissionen har också gett stöd åt kapitalmarknadsunionen genom att utveckla lokala kapitalmarknader genom andra åtgärder än lagstiftning. Lokala kapitalmarknader måste vara väl utvecklade och väl sammankopplade mot finanscentrum för att kapitalmarknadsunionens alla fördelar ska kunna nå alla medlemsstater. Det krävs en lämplig balans mellan stordriftsfördelar och lokal närvaro för att man ska kunna använda inhemskt sparande på bästa sätt och locka internationella investerare så att lokala företagares finansieringsbehov kan tillgodoses. Kommissionen följer upp resultaten från arbetsgruppen för kapitalmarknadunionen inom Wieninitiativet 12 . Flera medlemsstater har utarbetat strategier för kapitalmarknaden, skapat särskilda system för att stödja börsnotering av små och medelstora företag, bland annat med offentliga medel, och vissa medlemsstater, särskilt i centrala, östra och sydöstra Europa, har beslutat att stärka kapaciteten vad gäller kapitalmarknadstillsyn. Kommissionens stödtjänst för strukturreformer har gett skräddarsytt tekniskt och finansiellt stöd till en rad initiativ som rör kapitalmarknadsunionen, på begäran av medlemsstaterna. Detta är viktigt för att genomföra reformer av kapitalmarknaderna.

5.Sammanfattning och slutsatser

Kapitalmarknadsunionen är avgörande för att göra medlemsstaternas och den ekonomiska och monetära unionens ekonomier mer motståndskraftiga och för att främja konvergens, säkra den finansiella stabiliteten och stärka eurons internationella roll. Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att agera nu, före valet till Europaparlamentet 2019, så att alla centrala byggstenar för en fullbordad kapitalmarknadsunion kommer på plats.

Europeiska rådet uppmanas att förnya sitt åtagande avseende kapitalmarknadsunionen och ställa sig bakom dessa insatser som inte bara är viktiga för den ekonomiska och monetära unionen och bankunionen, utan också för den inre marknaden.

Utöver ny lagstiftning kommer kommissionen även att lägga fram återstående icke-lagstiftningsåtgärder som annonserades i halvtidsöversynen av kapitalmarknadsunionen. Dessa åtgärder ger betydande bidrag till djupa och likvida kapitalmarknader på viktiga områden som distribution av investeringsprodukter för icke-professionella investerare, institutionella investeringar, företagsfinansiering för entreprenörer och nystartade företag och bättre användning av finansteknik.

Kommissionen kommer också att fortsätta sina samtal med unionens medborgare, arbetsmarknadens parter och företag om betydelsen av kapitalmarknadsunionen genom relevanta kommunikationsinitiativ.

Kommissionen kan inte på egen hand åstadkomma en reform av kapitalmarknaderna. Alla berörda aktörer på nationell nivå och EU-nivå måste också intensifiera sina åtaganden och göra sin del. Kommissionen kommer att fortsätta att stödja dessa ansträngningar.

(1)    Meddelandet ”Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion”, COM(2015) 468, 30.9.2015. Meddelandet om halvtidsöversynen av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen, COM(2017) 292, 8.6.2017.

(2)      Företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).

(3)      Kommissionen har också föreslagit ett antal icke-lagstiftningsåtgärder för att stärka kapitalmarknaderna i unionen och göra dem mer motståndskraftiga.

(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30.6.2017).

(5)    Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2017/1991 av den 25 oktober 2017 om ändring av förordning (EU) nr 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder och förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande (EUT L 293, 10.11.2017).

(6)      Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (EUT L 347, 28.12.2017).

(7)      Arbetsdokument från kommissionens avdelningar med sammanfattning av konsekvensbedömningen, följedokument till förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av gemensamma regler för värdepapperisering och om inrättande av ett europeiskt ramverk för enkel och transparent värdepapperisering (SWD/2015/0186 final, 2015/0226 (COD), 30.9.2015).

(8)      Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 12, 17.1.2015).

(9)      Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Handlingsplanen för fintech – ett viktigt steg mot en mer konkurrenskraftig europeisk finanssektor, COM(2018) 109 final, 8.3.2018.

(10)      Se även meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Den inre marknaden i en värld som förändras – En unik tillgång som kräver ett nytt politiskt åtagande”, COM(2018) 772, 22.11.2018.

(11)      Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt” COM(2018) 97 final, 8.3.2018.

(12)      Rapport från arbetsgruppen för kapitalmarknadsunionen, mars 2018: http://vienna-initiative.com/wp-content/uploads/2018/03/VI-CMU-Working-Group-Final-Report-March-2018.pdf.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.11.2018

COM(2018) 767 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTEN OCH REGIONKOMMITTEN

Kapitalmarknadsunionen: dags att ta nya tag för att uppnå investeringar, tillväxt och en stärkt roll för euron