52014PC0344

MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I kommissionens meddelande EU:s rymdindustripolitik – Rymdsektorns potential för ekonomisk tillväxt[1] från februari 2013 anges som ett av målen för EU:s rymdindustripolitik att inrätta ett omfattande regelverk för att förbättra den rättsliga samstämmigheten och främja framväxten av en europeisk marknad för rymdprodukter och rymdtjänster. I detta sammanhang nämns i meddelandet särskilt möjligheten till lagstiftning om sammanställning och spridning av högupplösta satellitdata för kommersiella ändamål. I sina slutsatser av den 30 maj 2013 om ovannämnda meddelande erkänner rådet behovet av att de befintliga rättsliga ramarna ses över i syfte att främja säkerhet, trygghet, hållbarhet och ekonomisk utveckling för rymdverksamheter, och uppmanar kommissionen att bedöma behovet av att utarbeta en rymdlagstiftning för att se till att den inre marknaden fungerar väl.

I linje med ovanstående behandlas i detta förslag till direktiv spridning av jordobservationsdata från satelliter inom unionen för kommersiella ändamål, och särskilt frågan om att definiera och kontrollera högupplösta satellitdata (HRSD, High Resolution Satellite Data), som en särskild kategori av data som kräver ett differentierat regelverk när de sprids för kommersiella ändamål. Förslaget syftar till att säkerställa att den inre marknaden för produkter och tjänster baserade på högupplösta satellitdata fungerar och utvecklas väl, genom inrättande av en öppen, rättvis och konsekvent rättslig ram för alla medlemsstater. Detta direktiv är nödvändigt eftersom det inte finns några uttryckliga garantier i lagstiftningen på EU-nivå om fri och obegränsad spridning inom unionen av satellitdata genom kommersiella operatörer, undantaget data som skulle kunna definieras som högupplösta satellitdata och där spridningen bör kontrolleras på grund av den högre potentiella risk som följer med obehörig hantering. Vidare så finns det ingen gemensam ansats på nationell lagstiftningsnivå för hantering av högupplösta satellitdata och för tjänster och produkter som är baserade på dessa data. Detta leder till ett splittrat europeiskt regelverk som kännetecknas av bristande samstämmighet, öppenhet och förutsägbarhet, och som därmed hindrar marknaden från att utveckla sin fulla potential. Eftersom antalet medlemsstater med kapacitet att hantera högupplösta data ökar är det dessutom troligt att problemet med splittring av det tillämpliga regelverket förvärras ytterligare, vilket skapar nya hinder på den inre marknaden och större hinder för konkurrenskraften.

För att lösa dessa problem kommer detta förslag att leda till en tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning när det gäller spridning av satellitdata, och därmed säkerställa samstämmighet. Det kommer att bidra till minskade byråkratiska hinder för branschen och underlätta arbetet med att uppfylla lagkrav. Förutsägbarheten kommer att öka i branschen i och med att det finns tydligare villkor för etablering och drift av företag. Förluster som kan uppstå för företagen till följd av bristen på tydliga och förutsägbara villkor för datainsamling kommer att minskas, och nya affärsmöjligheter kan utnyttjas. Betydande positiva effekter kommer att uppnås för etablering och drift av företag som erbjuder högupplösta satellitdata och för försäljning av sådana data.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Under nästan två år har kommissionen, direkt eller via externa konsulter, samrått i frågor som rör detta förslag med alla institutionella aktörer i medlemsstaterna, och med ett brett spektrum av aktörer som ingår i värdekedjan och deltar i rymdinriktade och geospatiala verksamheter.

Två studier som kommissionen beställt av externa konsulter har analyserat det befintliga regelverket om HRSD och tillsammans med andra källor använts som underlag till kommissionens konsekvensbedömning. I studierna identifierades divergerande regler och ansatser i fråga om spridning av HRSD.

Experter från Tyskland och Frankrike, de enda medlemsstater som hittills har antagit särskild lagstiftning på området för att reglera sin tekniska förmåga i fråga om HRSD, gav kommissionen uppgifter om dessa särskilda regelverk i respektive land. Samtidigt ställde de sig positiva till tanken på ett gemensamt EU-regelverk. Ett seminarium med juridiska experter på rymdområdet anordnades i mars 2012 och bekräftade att det finns ett splittrat regelverk för satellitdata i Europa. Mellan mars 2012 och oktober 2013 lade kommissionen vid ett flertal tillfällen fram sina tankar om HRSD till de nationella rymdexperterna i expertgruppen för rymdpolitik (SPEG, Space Policy Expert Group). Frågorna och möjligheterna kopplade till en reglering diskuterades.

Ett samråd med intressenter, i form av ett internetbaserat frågeformulär som riktades till dataåterförsäljare, och en offentlig utfrågning för att få in synpunkter från dataleverantörer och dataåterförsäljare genomfördes i juni och juli 2013.

De viktigaste slutsatserna från dessa samråd kan sammanfattas så här:

– Företrädare för branschen och särskilt dataåterförsäljare bekräftar att det befintliga regelverket för spridning av satellitdata, särskilt i fråga om HRSD, inte är tillräckligt öppet och förutsägbart och inte garanterar likabehandling och därför hindrar marknaden från att utveckla sin fulla potential. En stor majoritet anser att åtgärder för att komma till rätta med denna situation skulle förbättra företagsklimatet.

– Medlemsstaterna är i allmänhet öppna för att anta en gemensam EU-strategi för spridning av satellitdata, med uttryckliga garantier för fri omsättning av lågupplösta sådana, och särskilt för att säkerställa en effektiv och integrerad behandling av säkerhets- och marknadsfrågor när det gäller högupplösta satellitdata. De åtgärder som vidtas bör vara proportionella och säkerställa den nödvändiga säkerhetsnivån. Medlemsstaterna har också understrukit att det yttersta ansvaret för säkerhetsrelaterade beslut måste ligga kvar hos de nationella myndigheterna.

I den konsekvensbedömning som medföljer detta förslag presenteras tre handlingsalternativ – utöver grundscenariot – som försöker uppnå målen genom att inrätta ett regelverk för hantering och spridning av jordobservationsdata i Europeiska unionen: alternativ 1 (grundscenario), alternativ 2 (rekommendationer och riktlinjer), alternativ 3 (grundläggande lagstiftning) och alternativ 4 (långtgående lagstiftning).

De problem som identifierats, bland annat brist på öppenhet, förutsägbarhet och likabehandling, beror på att det saknas en gemensam definition av högupplösta satellitdata, ramvillkor för att avgöra om högupplösta satellitdata bör betraktas som känsliga, tydliga tillståndsförfaranden, garantier för fri omsättning, samt tydliga krav för att bli HRSD-leverantör. Alla dessa handlingsalternativ, med undantag för grundscenariot, skulle försöka ta itu med dessa frågor. Skillnaden mellan alternativen 3 och 4 gäller tillämpningsområdet, som i alternativ 4 omfattar ett licensförfarande för att få ställning som dataleverantör, medan licensförfarandet i alternativ 3 lämnas till medlemsstaterna.

Alternativ 3 är det rekommenderade alternativet och förenar ekonomiska, strategiska och sociala fördelar på en god nivå med en hög grad av ändamålsenlighet och effektivitet, samtidigt som största möjliga utrymme lämnas till medlemsstaterna att kontrollera dataleverantörsföretag inom sitt territorium.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Eftersom initiativet avser en harmonisering i syfte att säkerställa att den inre marknaden upprättas och fungerar är den korrekta rättsliga grunden för direktivet artikel 114 i EUF-fördraget.

Denna bestämmelse i fördraget är i allmänhet tillämplig på två typer av situationer:

– Där lagstiftningen bidrar till att undanröja sannolika hinder för utövandet av de grundläggande friheterna.

– Där lagstiftningen bidrar till att undanröja märkbara snedvridningar av konkurrensen som kan uppstå till följd av olika nationella regler.

Den standard som tillämpas vid granskning av förslag inom ramen för artikel 114 i EUF-fördraget har fastställts genom rättspraxis, och enligt denna måste de åtgärder som förespråkas verkligen syfta till att förbättra villkoren för den inre marknadens upprättande och funktion, och faktiskt kunna ha den effekten.[2]

Det aktuella förslaget är av följande skäl i linje med de krav som härrör från tillämpningen av artikel 114 i EUF-fördraget:

– För det första, med uttryckliga garantier för fri omsättning av lågupplösta satellitdata klargörs att alla data som faller utanför definitionen kommer att anses vara ”marknadsklara” och kunna spridas fritt utan dröjsmål, vilket undanröjer hinder för affärsverksamheten (artikel 5).

– För det andra, med gemensamma tekniska parametrar för HRSD (artikel 4) blir det möjligt att inrätta ett gemensamt tillämpningsområde för det mer utvecklade regelverket och att avgränsa den inre marknaden för HRSD som en särskild del av marknaden för jordobservation. Vidare ger ett förtydligande av vilket slag eller vilken kvalitet av satellitdata som skulle kunna skada säkerhetsintressen, och där spridningen därför måste uppfylla vissa villkor, möjlighet att fastställa de lämpligaste förfarandemässiga kraven i syfte att skydda allmänheten.

– För det tredje syftar detta direktiv även, genom att stärka samstämmighet, öppenhet och förutsägbarhet i regelverket, till att avlägsna/förebygga hinder av nationell rättslig natur som motverkar en fri omsättning av HRSD inom unionen, i enlighet med formerna för granskning eller tillståndsgivande. Avsikten är att spridningen av HRSD som godkänts i enlighet med detta direktiv inte ska kunna omprövas, hindras eller begränsas i efterhand, så länge spridningen beaktar kriterierna i den granskning eller det tillståndsgivande som tillämpas (artikel 6.3).

– För det fjärde syftar det aktuella förslaget till en positiv integrering genom att tillhandahålla de grundläggande förfaranden för spridning av HRSD som främjar lika och icke-diskriminerande behandling av alla dataåterförsäljare i EU från dataleverantörernas sida, som förebygger sannolika snedvridningar av konkurrensen, och som dessutom förbättrar marknadsmöjligheterna inom HRSD-området (artiklarna 7 och 8).

Den regleringsstrategi som valts för förslaget innebär en delvis harmonisering. Den bekräftar principen om fri omsättning för lågupplösta satellitdata, men riktar sig mot endast ett begränsat antal centrala aspekter av de nationella lagstiftningar för HRSD som är tillräckligt väl utarbetade för att räknas med i en anpassning.

Därför är den avsedda tillnärmningen av lagstiftning begränsad, så att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras (artikel 5.3 och 5.4 i EUF-fördraget).

Närmare bestämt gäller följande:

– I fråga om subsidiaritet fastställs unionsdimensionen i förslaget genom en gemensam ansats för spridning av satellitdata inom unionen och en åtskillnad mellan lågupplösta och högupplösta satellitdata, på grundval av de föreslagna tekniska definitionerna. I förslaget fastställs också en gemensam ansats, baserad på transaktioner och metadata, för bedömning av spridning av högupplösta satellitdata och för öppna förfaranden, medan alla oreglerade frågor lämnas till medlemsstaterna för reglering i enlighet med nationell lagstiftningstradition (t.ex. licensiering och kontroll av dataleverantörer).

– I fråga om proportionalitet säkerställs i förslaget, genom det noggranna urvalet av vilka aspekter av lagstiftningen som ska anpassas, att unionens åtgärder kommer att stå i proportion till de problem som identifierats och att de åtgärder som föreskrivs faktiskt är de lämpligaste för att uppnå de mål som fastställs i artikel 1 i det föreslagna direktivet.

Med hänsyn till det faktum att den nationella lagstiftningen är tillräcklig när det gäller ett antal operativa frågor och att medlemsstaternas legitima säkerhetsintressen samtidigt kan ge utrymme för vissa avvikelser i den nationella lagstiftningen, har slutsatsen dragits att en förordning som helt ersätter befintlig nationell lagstiftning med ett heltäckande regelverk för unionen varken är motiverad eller önskvärd för medlemsstaterna.

Följaktligen skulle ett direktiv garantera den nödvändiga rättsliga flexibiliteten att begränsa regleringsåtgärderna till harmonisering av enbart de mest relevanta och tillräckligt uttalade centrala aspekterna av lagstiftningen för kommersialisering av jordobservationsdata från satelliter.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte driftsbudgeten. I den bifogade finansieringsöversikten anges de specifika budgetkonsekvenserna.

2014/0176 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om spridning av jordobservationsdata från satelliter för kommersiella ändamål

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[3],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       I kommissionens meddelande EU:s rymdindustripolitik – Rymdsektorns potential för ekonomisk tillväxt[4] av den 28 februari 2013 anges som ett av målen för EU:s rymdindustripolitik att inrätta ett samstämmigt regelverk för att förbättra den rättsliga samstämmigheten och främja framväxten av en marknad för rymdprodukter och rymdtjänster i unionen. I detta sammanhang nämns i meddelandet särskilt möjligheten till lagstiftning om sammanställning och spridning av högupplösta satellitdata för kommersiella ändamål.

(2)       I sina slutsatser av den 30 maj 2013 beträffande meddelandet om EU:s rymdindustripolitik erkänner rådet behovet av att se över de befintliga rättsliga ramarna i syfte att säkerställa säkerhet, trygghet, hållbarhet och ekonomisk utveckling för rymdverksamheter, och välkomnade kommissionens avsikt att bedöma behovet av att utarbeta en rättslig ram för att se till att den inre marknaden fungerar väl, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras.

(3)       Kommissionen delegerade förordning (EU) nr 1159/2013[5] möjliggör att särskilda GMES- och Copernicusdata utesluts från detta direktivs tillämpningsområde.

(4)       Spridning av högupplösta satellitdata genom kommersiella operatörer har hittills reglerats enskilt av den medlemsstat där de är registrerade.

(5)       Det har inte funnits någon gemensam ansats på nationell lagstiftningsnivå för hantering av högupplösta satellitdata och för tjänster och produkter som är baserade på dessa data. Detta har lett till att unionen har ett splittrat regelverk som kännetecknas av bristande samstämmighet, öppenhet och förutsägbarhet och som därmed har hindrat marknaden från att utveckla sin fulla potential.

(6)       Antalet medlemsstater med förmåga att hantera högupplösta satellitdata ökar, och de nationella regelverken avviker mer och mer från varandra. Följaktligen skapar det splittrade regelverket nya hinder för den inre marknaden och större hinder för konkurrenskraften.

(7)       För att lösa dessa problem bör detta direktiv säkerställa att den inre marknaden för högupplösta satellitdata, samt produkter och tjänster som baseras på sådana data, fungerar och utvecklas väl, genom inrättande av en öppen, rättvis och konsekvent rättslig ram för hela unionen. En tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning när det gäller spridning av högupplösta satellitdata, för att säkerställa samstämmighet i fråga om förfaranden för att kontrollera spridningen av dessa data, bör minska de byråkratiska hindren för branschen och underlätta efterlevnaden av lagkrav. Detta direktiv kommer att öka förutsägbarheten i branschen i och med att det skulle finnas tydligare villkor för etablering och drift av företag.

(8)       En fungerande inre marknad för högupplösta satellitdata och produkter och tjänster som baseras på sådana data skulle främja utvecklingen av en konkurrenskraftig rymdindustri och tjänstebransch i unionen, maximera möjligheterna för unionens företag att utveckla och tillhandahålla innovativa system och tjänster för jordobservation, samt främja användningen av högupplösta satellitdata. Därför behövs en gemensam EU-standard som gäller för högupplösta satellitdata och som också avspeglar riskerna med att högupplösta satellitdata oavsiktligt frisläpps.

(9)       För att införa en gemensam EU-standard för högupplösta satellitdata bör en definition av högupplösta satellitdata tillhandahållas, på grundval av de tekniska egenskaperna hos jordobservationssystemet samt dess sensorer och de sensorlägen som används för att generera jordobservationsdata. De tekniska egenskaper hos jordobservationssystemet, dess sensorer och sensorlägen som bör beaktas är spektral upplösning, spektral täckning, rumslig upplösning, radiometrisk upplösning, tidsupplösning och lägesnoggrannhet. Definitionen bör bygga på tillgängligheten av liknande jordobservationsdata på de globala marknaderna, och den bör baseras på den potentiella skada på unionens eller medlemsstaternas intressen, inklusive interna och externa säkerhetsintressen, som kan orsakas av spridning av jordobservationsdata. Denna definition gör det också möjligt att identifiera andra jordobservationsdata från satelliter än de som är högupplösta, vilket är en förutsättning för att garantera fri omsättning av dessa data eftersom de inte har potential att skada de intressen som nämns ovan.

(10)     Möjligheten att bedöma alla relevanta variabler vid spridningen av högupplösta satellitdata bör tillåta en exakt bedömning som främjar användningen av högupplösta satellitdata och därmed skapar största möjliga kommersiella fördelar för de berörda företagen. En bedömning av spridningen är ur säkerhetssynpunkt effektivare än en bedömning enbart baserad på HRSD i sig.

(11)     Ett särskilt granskningsförfarande för högupplösta satellitdata i samband med att de första gången släpps ut på marknaden bör garantera att användningen av högupplösta satellitdata främjas och att jordobservationsmarknaderna i unionen stärks, samtidigt som skada på unionens eller en eller flera medlemsstaters intressen förhindras. Kriterierna för granskningsförfarandet bör beakta alla relevanta faktorer hos spridningen av högupplösta satellitdata så att medlemsstaterna kan sätta upp de lämpligaste villkoren genom att specificera dessa kriterier, och genom att kombinera de därigenom erhållna standarderna inom ramen för det lämpligaste förfarandet. Kriterierna bör beskriva metadata för den planerade spridningen, vilket säkerställer att granskningen kan göras utan bedömning av HRSD i sig och därför kan göras före generering och spridning av data. Granskningsförfarandet bör främja den kommersiella användningen av högupplösta satellitdata och de företag som berörs och utgöra ett effektivt filtreringssystem, särskilt genom att – via öppenhet och förmåga att leverera tydliga resultat – möjliggöra ett snabbt och automatiskt genomförande.

(12)     För att säkerställa att företagsmässiga och administrativa behov kan tillgodoses så effektivt och ändamålsenligt som möjligt, får medlemsstaterna tillåta att granskningsförfarandet utförs av dataleverantören själv eller av andra lämpliga privata organ.

(13)     Medan vissa kriterier och operativa regler för granskningsförfarandet bör möjliggöra spridning av högupplösta satellitdata i de allra flesta fall skulle det – för att främja spridningen av högupplösta satellitdata – fortfarande finnas behov av ett tillståndsförfarande, som från fall till fall bör omfatta en ingående bedömning med beaktande av alla omständigheter i det enskilda fallet. I detta direktiv finns en förteckning över de intressen som kan ligga till grund för ett avslag.

(14)     När det gäller de administrativa förfaranden som inrättas i medlemsstaterna för att följa direktivet, särskilt tillståndsförfarandet, bör medlemsstaterna respektera ett administrativt korrekt förfarande.

(15)     För att säkerställa fri omsättning av högupplösta satellitdata som genereras av jordobservationssystem som drivs från tredjeländer föreskrivs i detta direktiv villkor, inom vilka medlemsstaterna inte bör förbjuda, begränsa eller hindra fri omsättning av dessa data.

(16)     För att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och tillgången på högupplösta satellitdata på de globala marknaderna finns det en bestämmelse om regelbunden översyn av detta direktiv.

(17)     För att göra det möjligt för kommissionen att övervaka genomförandeprocessen bör krav ställas på medlemsstaterna att förse kommissionen med de uppgifter som behövs för att bedöma utvecklingen av unionsmarknaden för högupplösta satellitdata.

(18)     Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas behörighet i fråga om utrikespolitik och nationell säkerhet, och det bör inte tolkas på ett sådant sätt att det hindrar medlemsstaterna från att utöva sina befogenheter på detta område och beakta unionens säkerhets- och utrikespolitiska intressen.

(19)     Bestämmelserna i detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av de allmänna reglerna om avtalsrätt och annan relevant lagstiftning inom andra områden, inklusive konkurrensrätt, immateriell och industriell äganderätt, sekretess, företagshemligheter, integritet och konsumenträttigheter.

(20)     Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG[6] bör tillämpas på tjänster för spridning av högupplösta jordobservationsdata från satelliter för kommersiella ändamål. I händelse av en konflikt mellan en bestämmelse i direktiv 2006/123/EG och det här direktivet ska bestämmelserna i det här direktivet ha företräde.

(21)     Detta direktiv bör inte tillämpas på tjänster som tillhandahålls mellan satellitoperatören och dataleverantören och som gör det möjligt för den senare att få tillgång till högupplösta satellitdata. I den utsträckning en dataleverantör tillhandahåller en tjänst till jordobservationssystemet ska tilldelningen av respektive kontrakt till dataleverantören följa tillämplig lagstiftning om offentlig upphandling.

(22)     Unionens lagstiftning om skydd för enskilda med avseende på behandling av personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter är tillämplig, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG[7] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[8].

(23)     Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att säkerställa en fungerande inre marknad för jordobservationsdata, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vilket framgår av den divergerande och splittrade befintliga nationella lagstiftningen, men i stället bättre kan uppnås på unionsnivå genom minskade byråkratiska hinder och förbättrade villkor för företag, är det proportionellt att vidta åtgärder på unionsnivå i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(24)     I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument[9] har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i nationella instrument för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte och innehåll

(1) Syftet med detta direktiv är att upprätta en inre marknad för jordobservationsdata genom harmonisering av vissa regler för deras spridning.

(2) För det syfte som anges i punkt 1 fastställs i detta direktiv regler och förfaranden för spridning av jordobservationsdata från satelliter.

Artikel 2 Tillämpningsområde

(1) Detta direktiv ska tillämpas på spridning av jordobservationsdata som genereras av jordobservationssystem.

(2) Detta direktiv ska inte påverka spridning av följande jordobservationsdata som genereras av jordobservationssystem:

(a) Särskilda GMES-data enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1159/2013[10] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010[11] som omfattas av respektive data- och informationspolicy.

(b) Särskilda data från Copernicusuppdrag enligt [COM NB][12] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014[13] som omfattas av Copernicus data- och informationspolicy.

(3) Detta direktiv ska inte tillämpas på spridning av satellitdata som avses i punkt 1, om en sådan spridning genomförs av, alternativt genomförs på uppdrag av och övervakas av, unionen eller en eller flera medlemsstater, och är för säkerhets- och försvarsändamål.

Artikel 3 Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

(1) jordobservationssystem: ett transportsystem med en satellit eller en konstellation av satelliter i omloppsbana, som med hjälp av en eller flera sensorer kan generera jordobservationsdata.

(2) jordobservationsdata: bearbetade data baserade på signaler från en eller flera sensorer i ett jordobservationssystem, samt uppgifter som härletts från dessa data, oavsett deras bearbetningsgrad och lagrings- eller presentationssätt.

(3) högupplösta satellitdata: jordobservationsdata enligt definitionen i artikel 4.

(4) dataleverantör: en fysisk eller juridisk person som, direkt eller via operatören av ett jordobservationssystem, har tillgång till högupplösta satellitdata som inte har genomgått de gransknings- och tillståndsförfaranden som anges i artiklarna 7 och 8, och som sprider dessa data efter begäran från sina kunder eller på eget initiativ.

(5) sensor: en del av ett jordobservationssystem som registrerar elektromagnetiska vågor, oavsett spektralområde, eller gravitationsfält som genererar jordobservationsdata.

(6) sensorläge: det sätt på vilket en eller flera sensorer genererar jordobservationsdata i samband med en specifik insamling av sådana data.

(7) spridning: åtgärd där högupplösta satellitdata, som genererats genom jordobservation, görs tillgängliga för tredje part av en dataleverantör.

(8) känslig spridning: spridning som skulle kunna orsaka olika grader av skada för unionens eller medlemsstaternas intressen, inklusive interna och externa säkerhetsintressen.

Artikel 4 Definition av högupplösta satellitdata

Högupplösta satellitdata definieras på grundval av bestämda tekniska specifikationer. Dessa tekniska specifikationer anges i bilagan.

Artikel 5 Spridning av jordobservationsdata

Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra spridning eller fri omsättning av andra data än högupplösta satellitdata på grund av att spridningen anses vara känslig.

Artikel 6 Spridning av högupplösta satellitdata

(1) När det gäller spridning av högupplösta satellitdata som genereras av ett jordobservationssystem som drivs från en medlemsstats territorium, ska medlemsstaterna inom sina territorier se till att ingen sådan spridning sker utan lämplig övervakning från de behöriga nationella myndigheterna.

(2) Medlemsstaterna ska, när det finns en dataleverantör inom deras territorium, säkerställa att den spridning av data som avses i punkt 1 genomförs i överensstämmelse med de gransknings- och tillståndsförfaranden som anges i artiklarna 7 och 8.

(3) Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra fri omsättning av högupplösta satellitdata på grund av att spridningen anses vara känslig, om denna spridning har godkänts i enlighet med de förfaranden som anges i artiklarna 7 och 8.

Artikel 7 Granskningsförfarande

(1) Medlemsstaterna ska inom sina territorier se till att varje spridning av de data som anges i artikel 6.1 omfattas av ett granskningsförfarande.

(2) Granskningsförfarandet ska avgöra om spridningen är icke-känslig och kan genomföras utan ytterligare tillstånd eller om spridningen ska anses vara känslig och kräva ett tillstånd i enlighet med artikel 8.

(3) Granskningsförfarandet ska möjliggöra en förhandsundersökning baserad på metadata och ska omfatta undersökning av följande kriterier när det gäller den planerade spridningen:

(a) Identiteten för den part som begär jordobservationsdata.

(b) De personer och de kategorier av personer som kan få tillgång till jordobservationsdata.

(c) Egenskaperna hos den information som återges av de jordobservationsdata som erhållits som en följd av sensorläge och bearbetningssätt.

(d) Målområdet som återges av jordobservationsdata.

(e) Genereringstiden för jordobservationsdata och fördröjningen mellan datagenereringen och den planerade spridningen.

(f) Markstationer som ska ta emot jordobservationsdata som överförs från satelliten.

(4) Medlemsstaterna ska specificera de kriterier som anges i punkt 3 och fastställa de operativa reglerna för hur dessa ska kombineras i granskningsförfarandet. Specifikationen av kriterierna och de operativa reglerna ska baseras på följande:

(a) Tillgängligheten av liknande jordobservationsdata på de globala marknaderna.

(b) Den potentiella skada på unionens eller medlemsstaternas intressen, inklusive interna och externa säkerhetsintressen, som kan orsakas av spridningen av jordobservationsdata.

(5) Medlemsstaterna ska se till att kriterierna och de operativa reglerna är offentligt tillgängliga, att de specificeras och fastställs på ett icke-diskriminerande sätt, och att de inte ger utrymme för egen bedömning av huruvida spridningen anses vara känslig eller icke-känslig.

(6) Medlemsstaterna ska fastställa ett lämpligt privat eller offentligt organ med ansvar för att genomföra granskningsförfarandet. Detta organ ska meddela resultatet av granskningsförfarandet till den begärande parten utan onödigt dröjsmål.

Artikel 8 Tillståndsförfarande

(1) Medlemsstaterna ska införa ett tillståndsförfarande där spridning som anses vara känslig i enlighet med det granskningsförfarande som anges i artikel 7 får godkännas av den behöriga nationella offentliga myndigheten.

(2) För tillämpningen av punkt 1 ska den dataleverantör som vill utföra en känslig spridning lämna in en ansökan till den behöriga nationella myndigheten.

(3) Den behöriga nationella myndigheten kan avslå ansökan om tillstånd till spridning av högupplösta satellitdata om den anser att spridningen kan undergräva något av följande:

(a) Unionens eller en medlemsstats väsentliga säkerhetsintressen.

(b) Grundläggande utrikespolitiska intressen för unionen eller en medlemsstat.

(c) Unionens eller en medlemsstats väsentliga intressen i fråga om den allmänna säkerheten.

(4) Om den behöriga nationella myndigheten fastslår att inget av de skäl som avses i punkt 3 är tillämpligt för att avslå ansökan, ska den godkänna spridningen i fråga.

(5) När den behöriga nationella myndigheten godkänner ansökan får den ställa vissa villkor för att säkerställa överensstämmelse med de mål som anges i punkt 3. Sådana villkor ska baseras på objektiva kriterier och får inte vara diskriminerande.

(6) När den behöriga nationella myndigheten godkänner ansökan får den besluta att samråda med den behöriga nationella myndigheten i den medlemsstat som berörs av den första spridningen av de högupplösta satellitdata som ansökan gäller.

(7) Medlemsstaterna får i ett enda administrativt förfarande godkänna spridning av data med jämna mellanrum eller data som representerar stora målområden.

(8) Medlemsstaterna ska se till att den behöriga nationella myndigheten fattar det beslut som avses i punkt 3 så snart som möjligt och senast sju dagar efter mottagandet av den ansökan som avses i punkt 2. Den behöriga nationella myndigheten ska meddela beslutet till dataleverantören.

(9) Medlemsstaterna ska ge en möjlighet att överklaga det beslut från den nationella behöriga myndigheten som avses i punkterna 3 och 5.

(10) Medlemsstaterna får ta ut avgifter för den ansökan som avses i punkt 2 så länge dessa är rimliga och står i proportion till den behöriga nationella myndighetens kostnader för tillståndsförfarandet.

Artikel 9 Högupplösta satellitdata från tredjeländer

Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra fri omsättning av högupplösta satellitdata som genereras av jordobservationssystem som drivs från tredjeländer på grund av att de anses vara känsliga, om omsättningen av dessa högupplösta satellitdata har godkänts och är föremål för effektiv övervakning från den behöriga nationella myndighetens sida i den medlemsstat där dataleverantören som sprider dessa högupplösta satellitdata från ett tredjeland är etablerad.

Artikel 10 Behöriga nationella myndigheter

(1) Medlemsstaterna ska utse en behörig nationell myndighet eller behöriga nationella myndigheter som ansvarar för tillämpningen av detta direktiv.

(2) Den behöriga nationella myndigheten för tillämpningen av artikel 8 ska vara den behöriga nationella myndigheten i den medlemsstat där dataleverantören är etablerad.

Artikel 11 Rapportering från medlemsstaterna

(1) Medlemsstaterna ska rapportera följande information till kommissionen:

(a) En förteckning över de jordobservationssystem som genererar högupplösta satellitdata och som drivs från deras territorier, samt respektive satellitoperatör.

(b) En förteckning över dataleverantörerna inom deras territorier.

(c) De behöriga nationella myndigheter som avses i artikel 10.

(2) Medlemsstaterna ska till kommissionen skicka årsvis statistik om det granskningsförfarande som avses i artikel 7 och om tillståndsförfarandet i artikel 8, inklusive följande information:

(a) Det totala antalet datatransaktioner som granskats.

(b) Den procentuella andelen granskningsförfaranden där man konstaterat icke-känslig spridning respektive känslig spridning.

(c) Den procentuella andelen parter som begärt jordobservationsdata enligt artikel 7.3 a, uppdelad på ”inom landet”, ”gränsöverskridande inom unionen” och ”utanför unionen”.

(d) Det totala antalet ansökningar om tillstånd.

(e) Den procentuella andelen avslag på ansökningar om tillstånd till spridning.

(3) Medlemsstaterna ska göra den information som avses i punkterna 1 och 2 tillgänglig i elektronisk form.

Artikel 12 Översyn

Kommissionen ska, senast tre år efter utgången av den övergångsperiod som föreskrivs i artikel 13, överlämna en rapport om genomförandet av detta direktiv till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 13 Införlivande

(1) Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2017 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

(2) När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

(3) Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 14 Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 15 Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                     På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FÖRENKLAD FINANSIERINGSÖVERSIKT

(ska användas för interna kommissionsbeslut av allmän betydelse med en budgetinverkan på anslag av administrativ karaktär eller personalresurser, när användningen av någon annan typ av finansieringsöversikt inte är lämplig – artikel 27 i de interna bestämmelserna)

1    Benämning på det föreslagna beslutet:

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om spridning av jordobservationsdata från satelliter för kommersiella ändamål

2    Berörda politikområden och delar av den verksamhetsbaserade budgeteringen:

Politikområden: Rymd och inre marknaden.

Verksamhetsbaserad budgetering: Personalresurser och övriga administrativa utgifter.

3    Rättslig grund:

      ¨ Administrativ självständighet                    X Annan (specificera): Art. 114 i EUF-fördraget

4    Beskrivning och motivering:

I enlighet med kommissionens meddelande EU:s rymdindustripolitik – Rymdsektorns potential för ekonomisk tillväxt från februari 2013 har GD ENTR gjort ett förslag till direktiv om spridning av satellitdata för kommersiella ändamål. Direktivet syftar till att säkerställa att den inre marknaden för produkter och tjänster baserade på kommersiella satellitdata fungerar och utvecklas väl, genom inrättande av en öppen, förutsägbar, rättvis och samstämmig rättslig ram för alla medlemsstater.

5    Giltighetstid och beräknade budgetkonsekvenser:

5.1         Tillämpningsperiod:

¨         Beslut som gäller under begränsad tid: Beslutet är i kraft från och med [datum] till och med [datum]

X         Beslut som gäller under obegränsad tid: Beslutet är i kraft från och med den 1 januari 2015.

5.2         Beräknad inverkan på budgeten:

              Det föreslagna beslutet medför

¨         besparingar

X         ytterligare kostnader (ange i förekommande fall rubrik(er) i den berörda fleråriga budgetramen):               Rubrik 5

Fyll i tabellen för beräknad inverkan på budgeten i bilagan för administrativa anslag eller för personalresurser. Om det föreslagna beslutet gäller under obegränsad tid måste kostnaderna anges för varje år av utveckling och sedan för varje verksamhetsår med full kapacitet (i kolumnen ”Totalt/Årlig kostnad”).

5.3         Bidrag från tredje part till finansieringen av det föreslagna beslutet:

Om förslaget föreskriver medfinansiering från medlemsstaterna eller andra parter (ange vilka), ska en beräkning av nivån på medfinansieringen anges, om den är känd.

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6 || Totalt

Ange medfinansiering Källa/part || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

5.4         Förklaring av uppgifterna:

Genomsnittliga personalkostnader visas längst ner på sidan http://www.cc.cec/budg/pre/legalbasis/pre-040-020_preparation_en.html.

Förslaget har inga budgetmässiga konsekvenser för driftsanslag eller anslag för det administrativa genomförandet. De budgetmässiga konsekvenserna är begränsade till kommissionens personalutgifter och andra administrativa utgifter för att säkerställa genomförandet av kommissionens skyldigheter enligt den rättsakt som föreslås, dvs. övervakning, utvärdering och, i förekommande fall, översyner eller uppdateringar av rättsakterna. Totalt är de budgetmässiga konsekvenserna mycket små, och de kommer att begränsas till ca 0,3 miljoner euro för den fleråriga budgetramen 2014–2020.

6    Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen:

X       Förslaget är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

¨      Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

¨      Förslaget förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[14].

7    Besparingarnas eller de ytterligare kostnadernas inverkan på resursfördelningen:

X       Resurser ska framskaffas genom intern omfördelning inom avdelningarna

¨      Resurser har redan fördelats till de berörda avdelningarna

¨      Resurser ska begäras i samband med förfarandet vid nästa resursfördelning

Behovet av personal och administrativa resurser kommer att täckas inom ramen för de anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen och med beaktande av befintliga budgetförutsättningar kan beviljas det förvaltande generaldirektoratet.

BILAGA:

BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER (besparingar eller ytterligare kostnader) FÖR ADMINISTRATIVA ANSLAG ELLER FÖR PERSONALRESURSER

HTE = heltidsekvivalent                        XX är det politikområde eller den rubrik som berörs                                                                                              Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)  

HTE i personer/år || År || År || År || År || År || År || År || Totalt

N (2014) || n+1 || n+2 || n+3 || n+4 || n+5 || n+6

Rubrik 5 || HTE || anslag || HTE || anslag || HTE || anslag || HTE || anslag || HTE || anslag || HTE || anslag || HTE || anslag || ||

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || || || || || || || 0,25 || 0,033 || 0,25 || 0,033 || 0,25 || 0,033 || 0,25 || 0,033 || 1 AD || 0,132

XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || || || || || || || || || || ||

Extern personal ||

XX 01 02 01  (ramanslag) || || || || || || || || || || || || || || || ||

XX 01 02 02 (vid delegationer) || || || || || || || || || || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma – Rubrik 5 || || || || || || || 0,25 || 0,033 || 0,25 || 0,033 || 0,25 || 0,033 || 0,25 || 0,033 || 1 || 0,132

Utanför rubrik 5 ||

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || || || || || || || || || ||

10 01 05 01  (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || || || || || || || || || ||

Extern personal

XX 01 04 yy || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Huvudkontoret || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Delegationer || || || || || || || || || || || || || || || ||

XX 01 05 02  (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || || || || || || || || || ||

10 01 05 02  (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || || || || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma – Utanför rubrik 5 || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALT || || || || || || || || || || || || || || || ||

Behovet av personal och administrativa resurser kommer att täckas inom ramen för de anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen och med beaktande av befintliga budgetförutsättningar kan beviljas det förvaltande generaldirektoratet.

Övriga administrativa anslag        XX är det politikområde eller den rubrik som berörs                                                                  Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)  

|| År || År || År || År || År || År || År || TOTALT

n || n+1 || n+2 || n+3 || n+4 || n+5 || n+6

Rubrik 5 || || || || || || || ||

Huvudkontoret: || || || || || || || ||

XX 01 02 11 01 - Tjänsteresor och representationsutgifter || || || || 0,004 || 0,004 || 0,004 || 0,004 || 0,016

XX 01 02 11 02 - Kostnader för konferenser och möten || || || || || || || ||

XX 01 02 11 03 - Kommittémöten || || || || || || || ||

XX 01 02 11 04 - Studier och samråd || || || || || || || 0,15 || 0,15

XX 01 03 01 03 – IKT-utrustning[15] || || || || || || || ||

XX 01 03 01 04 – IKT-tjänster2 || || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vid behov) || || || || || || || ||

Delegationer: || || || || || || || ||

XX 01 02 12 01 – Tjänsteresor, konferenser och representationsutgifter || || || || || || || ||

XX 01 02 12 02 - Fortbildning av personal || || || || || || || ||

XX 01 03 02 01 – Förvärv, hyra och därmed sammanhängande utgifter || || || || || || || ||

XX 01 03 02 02 Utrustning, möbler, materiel och tjänster || || || || || || || ||

Delsumma – Rubrik 5 || || || || 0,004 || 0,004 || 0,004 || 0,154 || 0,166

Utanför rubrik 5 || || || || || || || ||

XX 01 04 yy – Utgifter för tekniskt och administrativt stöd (gäller ej extern personal) som finansieras från driftsanslag (f.d. ”BA-poster”) || || || || || || || ||

- Huvudkontoret || || || || || || || ||

- Delegationer || || || || || || || ||

XX 01 05 03 - Andra administrativa utgifter för indirekt forskning || || || || || || || ||

10 01 05 03 - Andra administrativa utgifter för direkt forskning || || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vid behov) || || || || || || || ||

Delsumma – Utanför rubrik 5 || || || || || || || ||

TOTALSUMMA || || || || 0,037 || 0,037 || 0,037 || 0,187 || 0,298

Behovet av personal och administrativa resurser kommer att täckas inom ramen för de anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen och med beaktande av befintliga budgetförutsättningar kan beviljas det förvaltande generaldirektoratet.

[1]               COM(2013) 108 final.

[2]               Mål C-380/03 Tobaksreklam II, REG 2006, s. I-11573, punkterna 80–81.

[3]               EUT C , , s. .

[4]               COM(2013) 108 final.

[5]               Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1159/2013 av den 12 juli 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) genom att fastställa registrerings- och licensvillkoren för GMES-användare och kriterier för begränsning av tillgången till särskilda GMES-data och information från GMES-tjänster (EUT L 309, 19.11.2013, s. 1).

[6]               Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36).

[7]               Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

[8]               Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

[9]               EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

[10]             Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1159/2013 av den 12 juli 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) genom att fastställa registrerings- och licensvillkoren för GMES-användare och kriterier för begränsning av tillgången till särskilda GMES-data och information från GMES-tjänster (EUT L 309, 19.11.2013, s. 1).

[11]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).

[12]            

[13]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 44).

[14]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet för perioden 2007–2013.

[15]             IKT: Informations- och kommunikationsteknik

BILAGA Tekniska specifikationer

De tekniska specifikationer som avses i artikel 4 gäller egenskaper hos jordobservationssystemet samt dess sensorer och sensorlägen som används för att generera jordobservationsdata, och kan vara någon av följande:

a)           En rumslig upplösning (förmåga att upptäcka och urskilja geometriska strukturer i varje rumslig riktning) av högst 2,5 meter.

b)           En rumslig upplösning av högst 5 meter i spektralområdet 8–12 μm (termiskt infrarött).

c)           En rumslig upplösning av högst 3 meter i spektralområdet 1 mm–1 m (mikrovåg).

d)           Fler än 49 spektrala kanaler (hyperspektrala sensorer) och en rumslig upplösning av 10 meter.

e)           En inneboende lägesnoggrannhet av högst 5 meter.