52004PC0624(01)

Bryssel den 29.9.2004

KOM(2004) 624 slutlig

2004/0221 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om genomförande av protokoll nr 4 om kärnkraftverket Ignalina i Litauen, som bifogades Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien ”Ignalinaprogrammet”

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om genomförande av protokoll nr 9 om kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien, som bifogades Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien

(framlagda av Komissionen)

MOTIVERING

Inledning

För produktion av kärnenergi krävs stora finansiella och materiella resurser under lång tid. Produktionen är underkastad stränga regler, och redan när anläggningarna tas i drift överlägger både operatörer och den offentliga sektorn om anläggningarnas framtid efter produktionsnedläggningen.

Att stänga en kärnteknisk anläggning innebär i praktiken ett nytt kapitel, där det handlar om att successivt avveckla det strålskydd som var nödvändigt så länge anläggningen var i drift. Strålskyddet krävs på grund av det radioaktiva material som finns på anläggningen. Det förekommer i byggnadselement, utrustning, driftsavfall och utbränt bränsle.

Detta material måste bortskaffas och bearbetas i enlighet med gällande säkerhetsnormer och med hänsyn till dess fysikaliska egenskaper och radioaktivitet. Alla dessa åtgärder ingår i avvecklingen av en anläggning. Avvecklingen av kärntekniska anläggningar tar extremt lång tid. Av uppenbara säkerhetsskäl är det nödvändigt att vänta tills radioaktiviteten hos de material som skall bearbetas har minskat. Det bör i detta sammanhang påpekas att avvecklingen också omfattar sanering av hela det berörda området. När man avvecklar kärnkraftens produktionskapacitet måste man också beakta avvecklingens icke-kärntekniska följder, exempelvis frågan hur man skall upprätthålla produktionskapaciteten och försörjningstryggheten.

Läget i Litauen och Slovakien

Avvecklingen av en kärnteknisk anläggning kräver avsevärda finansiella resurser. För en kärnreaktor rör det sig uppskattningsvis om runt 15 % av de totala investeringskostnaderna. De EU-medlemsstater som använder kärnenergi för att producera el har infört olika system för att se till att det finns tillräckliga medel för avvecklingen av kärntekniska anläggningar.

Det bör dock påpekas att Litauen och Slovakien av historiska skäl inte införde sådana system förrän relativt nyligen. De befintliga medlen räcker därför inte för en avveckling av dessa länders reaktorer.

I detta läge måste unionen handla solidariskt, eftersom båda länder inom ramen för anslutningsförhandlingarna åtog sig att stänga vissa kärnreaktorer i förtid. Dessa åtaganden skrevs in i anslutningsakten, som trädde i kraft den 1 maj 2004.

Åtaganden om stängning i förtid och finansiella följder

Inom ramen för anslutningsförhandlingarna åtog sig Litauen att i förtid stänga reaktor 1 i kärnkraftverket Ignalina före 2005 och reaktor 2 senast 2009. Desssa åtaganden är föremål för protokoll nr 4 till Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.

Det bör påminnas om att det i protokollet fastställs att gemenskapsstödet enligt Ignalinaprogrammet skall fortsätta utan avbrott och förlängas, även under nästa budgetplansperiod. Stödet skall täcka avvecklingen och dess icke-kärntekniska följder.

I en studie, som har finansierats av Phareprogrammet och utförts av NIS/SGN/SKB-konsortiet, uppskattas avvecklingskostnaden för 1 500 MW RBMK-reaktorerna 1 och 2 i kärnkraftverket Ignalina till ungefär 1 miljard euro (i 2000 års priser) för samtliga åtgärder, inklusive avfallshantering dock utan slutförvaring av använt bränsle. Studien har bekräftats av andra internationella studier. Det bör påpekas att de litauiska myndigheterna genomgående har lagt fram högre siffror. Till detta kommer kostnaderna för icke-kärntekniska åtgärder (exempelvis ersättning av produktionskapacitet och åtgärder för att trygga försörjningen).

Mot bakgrund av de stora kostnaderna för anläggningarnas avveckling är Europeiska unionen också införstådd med att de totala genomsnittsanslagen för nästa budgetplansperiod skall vara lämpliga[1] och att programplaneringen av dessa resurser skall grundas på faktiska betalningsbehov och faktisk absorberingskapacitet..

Slovakien har åtagit sig att stänga reaktor 1 i kärnkraftverket Bohunice senast den 31 december 2006 och reaktor 2 senast den 31 december 2008. Avvecklingskostnaderna för båda reaktorer (som är av typen VVER 440/230 och som allmänt kallas Bohunice V1) beräknas uppgå till 750 miljoner euro (i 2000 års priser), inklusive slutförvaring av använt bränsle. Det bör påpekas att de slovakiska myndigheterna har åtagit sig att vid behov skjuta till medel för att täcka finansieringsbehoven i samband med avvecklingen.

Europeiska unionen har redan infört särskilda stödprogram. Inom ramen för Phareprogrammet anslogs bidrag på 210 miljoner euro för Litauen och 150 miljoner för Slovakien fram till 2003. I enlighet med protokoll nr 4 och protokoll nr 9 till anslutningsakten har det för perioden 2004–2006 anslagits 285 miljoner euro för Ignalina, till stöd för avvecklingen och dess följder, och 90 miljoner euro för Bohunice.

I sitt meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 14 juli 2004 om budgetplanen för 2007–2013[2] uppger kommissionen att en särskild budgetpost kommer att införas under rubrik 1A. De medel som krävs för denna post kommer från följande källor:

- De belopp som har avsatts under rubrik 1A, utom de medel som har öronmärkts för utbildning, forskning, socialpolitik och europeiska transeuropeiska nät, med upp till 80 miljoner euro per år.

- Fonden för tillväxtjustering för restbeloppet.

I kommissionens meddelande påminns om Europeiska unionens åtaganden inom ramen för utvidgningen och meddelas att kommissionen i september 2004 kommer att föreslå ett särskilt beslut om unionens bidrag till avvecklingen av kärnkraftverk. Enligt meddelandet kommer beslutet att grundas på en objektiv analys av finansieringsbehoven och på tidsprofilen för de därmed sammanhängade utbetalningarna för varje kärnkraftverk som skall avvecklas. Utgångspunkt är utgifterna för perioden 2004–2006.

På grundval av ovannämnda uppskattningar av betalningsbehoven och med tanke på den absorberingskapacitet som beräknats på grundval av den nuvarande periodens stödutbetalningar anser kommissionen att ett gemenskapsbidrag på totalt 1,052 miljarder euro kommer att räcka för att Europeiska unionen skall kunna uppfylla sina åtaganden för perioden 2007–2013.

Syftet med föreliggande förslag till förordningar är att införa en rättslig ram för gemenskapsstöd för perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

Utifrån åtagandena för perioden 2004–2006 uppskattas de icke indexreglerade, årliga beloppen till

- 103 miljoner euro för Ignalina 1 och 2,

- 30 miljoner euro för Bohunice 1 och 2.

Stödet får göras tillgängligt som ett gemenskapsbidrag till de internationella stödfonder för avveckling som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

Det som skall finansieras med hjälp av detta stöd är givetvis teknisk verksamhet i samband med avvecklingen av kärntekniska anläggningar. Det är dock inte tänkt att begränsa stödet till rent tekniska aspekter utan det skall också tas hänsyn till avvecklingens icke-kärntekniska följder.

Stängningen av kärnreaktorerna har uppenbara följder för det berörda landets energiförsörjning men kan också påverka Europeiska unionens försörjningstrygghet. Den elproduktionskapacitet som kommer att försvinna är nämligen inte försumbar. Därför krävs det ersättningskapacitet.

Av kärntekniska säkerhetsskäl är det dessutom viktigt att stödja Litauens ansträngningar att i möjligaste mån försöka få kärnkraftverkens högkvalificerade personal att stanna kvar även under avvecklingen.

Rättslig grund

Vart och ett av de båda länderna är ett särfall och berörs av olika rättsliga grunder. Enklast är det i Litauens fall, eftersom bestämmelserna i protokoll nr 4 till anslutningsakten är klara och tydliga. I artikel 3.2 i protokollet fastställs nämligen följande: ”Genomförandebestämmelserna för det förlängda Ignalinaprogrammet skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 56 i anslutningsakten och träda i kraft senast när den nuvarande budgetplanen löper ut.” Enligt samma artikel, och om inte annat föreskrivs, skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen fastställa de åtgärder som krävs för utbetalningen av det ekonomiska bidraget till avvecklingen av Ignalina. I protokoll nr 4 fastställs således en särskild rättslig grund.

För Slovakiens del nämns bara Phareprogrammet i protokoll nr 9 till anslutningsakten. Phareprogrammet kommer dock att avslutas och täcker inte tiden efter 2006. Av protokollet framgår att finansieringen måste fortsätta efter 2006. I motsats till Litauen nämns dock ingen särskild rättslig grund för detta. Anslutningsakten och protokoll nr 9 utgör ingen lämplig rättslig grund för finansieringen under nästa budgetplansperiod. Under rådande omständigheter verkar bara artikel 203 i Euratomfördraget kunna tjäna som lämplig rättslig grund. I denna artikel föreskrivs att ”om en åtgärd från gemenskapens sida skulle visa sig nödvändig för att […] förverkliga något av gemenskapens mål och om detta fördrag inte innehåller de nödvändiga befogenheterna, skall rådet genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet vidta de åtgärder som behövs.”

Det bör nämnas att även Bulgarien har åtagit sig att stänga kärnreaktorer. Reaktorerna 1 och 2 i kärnkraftverket Kozloduy stängdes i slutet av 2003, och reaktorerna 3 och 4 skall stängas 2006. Liksom för Litauen och Slovakien förhandlades det inom ramen för Bulgariens anslutningsförhandlingar fram ett utkast till protokoll till anslutningsakten för Bulgarien, där det fastställs att stöd kommer att beviljas under två år efter anslutningen, dvs. fram till 2009, för att landet skall kunna avveckla reaktorerna 1–4 i kärnkraftverket Kozloduy. Eftersom det inte sägs något om att stöd skall beviljas efter 2009, verkar det för närvarande inte vara nödvändigt att anta någon förordning om detta. För perioden 2007-2009 skall stödet uppgå till 70 miljoner euro om året, dvs. totalt 210 miljoner euro.

Slutsats

Finansieringen av avvecklingen av de kärntekniska anläggningar som skall stängas i förtid var en mycket viktig fråga i Europeiska unionens utvidgningsdiskussioner. De berörda staterna har åtagit sig att stänga vissa reaktorer. Europeiska unionen har gett uttryck för sin solidaritet med dessa länder genom att bevilja finansiellt stöd till avvecklingen. Unionen har redan uppfyllt sina åtaganden för perioden 2004–2006. I enlighet med vad som föreskrivs i Anslutningsakten är det nu nödvändigt att införa de instrument som krävs för att unionen skall kunna uppfylla sina skyldigheter under budgetplansperioden 2007–2013.

Mot bakgrund av ovanstående uppmanas rådet att anta de båda bifogade utkasten till förordningar.

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om genomförande av protokoll nr 4 om kärnkraftverket Ignalina i Litauen, som bifogades Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien ”Ignalinaprogrammet”

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien, särskilt artikel 56 i denna och protokoll nr 4 till denna,

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, särskilt artikel 110 […] i denna,

med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[3], särskilt artikel 166 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag[4], och

av följande skäl:

Unionen har åtagit sig att fortsätta att tillhandahålla tillräckligt ytterligare gemenskapsstöd för Litauens strävanden att avveckla kärnkraftverket Ignalina även efter Litauens anslutning till Europeiska unionen för perioden fram till 2006 och därefter. Detta åtagande gavs formell form genom protokoll nr 4, som bifogades 2003 års anslutningsakt och som gäller kärnkraftverket Ignalina i Litauen.

Med hänsyn till detta uttryck för solidaritet från unionens sida har Litauen åtagit sig att stänga reaktor 1 i kärnkraftverket Ignalina före 2005 och reaktor 2 i detta kärnkraftverk 2009 och att sedan avveckla dessa reaktorer. För perioden 2004–2006 antogs ett stödprogram med en budget på 285 miljoner euro.

Avecklingen av kärnkraftverket Ignalina med dess två 1 500 MW RBMK-reaktorenheter, om ärvts efter f.d. Sovjetunionen, saknar motstycke och innebär för Litauen en utomordentligt stor finansiell belastning, som inte står i proportion till landets storlek och ekonomiska styrka. Avvecklingen kommer att fortsätta utöver gemenskapens nuvarande budgetplan.

Enligt artikel 3 i protokoll nr 4 skall Ignalinaprogrammet fortsättas utan avbrott och förlängas utöver 2006 i enlighet med förfarandet i artikel 56 i anslutningsakten. Det förlängda programmet bör bygga på samma förutsättningar och principer som programmet för perioden 2004–2006.

Det är nödvändigt att anta genomförandebestämmelser för gemenskapens ytterligare stöd för perioden 2007–2013 för att hantera konsekvenserna av stängningen och avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina.

Enligt artikel 3.4 i protokoll nr 4 skall det förlängda Ignalinaprogrammets totala genomsnittsanslag för nästa budgetplansperiod vara lämpliga. Programplaneringen av dessa resurser bör grundas på faktiska betalningsbehov och faktisk absorberingskapacitet.

För några år sedan inrättades internationella fonder för avveckling, som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Gemenskapen är en av fondernas viktigaste bidragsgivare, framför allt genom Phareprogrammet.

Det bör därför i gemenskapens budget anslås ett belopp på 815 miljoner euro för finansieringen av avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina under perioden 2007-2013.

Stödet bör även fortsättningsvis få göras tillgängligt som ett gemenskapsbidrag till den internationella stödfond för avvecklingen av Ignalina som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

Ignalinaprogrammet inbegriper åtgärder för att hjälpa kraftverkets personal att hålla en hög nivå för driftssäkerheten vid kärnkraftverket Ignalina fram till stängningen och under avvecklingen av ovan nämnda reaktorenheter.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling har bland annat till uppgift att förvalta de offentliga medel som har anslagits till programmen för avveckling av kärntekniska anläggningar och att följa upp programmens ekonomiska förvaltning för att se till att de offentliga medlen används på bästa möjliga sätt. Banken har dessutom budgetuppgifter som kommissionen har överlåtit åt den i enlighet med artikel 53.7 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[5].

Avecklingen av kärnkraftverket Ignalina bör ske i enlighet med relevant miljölagstiftning, bland annat rådets direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

Ett finansiellt referensbelopp enligt punkt 34 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet bör införas i denna förordning för hela den tid programmet pågår, utan att detta påverkar budgetmyndighetens befogenheter enligt fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I denna förordning fastställs för perioden 2007–2013 genomförandebestämmelserna för protokoll nr 4 om kärnkraftverket Ignalina, som bifogades Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.

I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 4 skall genom dessa bestämmelser säkerställas att Ignalinaprogrammet fortsätts utan avbrott och förlängs.

Artikel 2

Ignalinaprogrammet skall bland annat omfatta åtgärder för att stödja avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina, åtgärder för miljöuppgradering i linje med regelverket och för modernisering av den konventionella produktionskapaciteten för att ersätta de båda Ignalinareaktorernas produktionskapacitet samt andra åtgärder som följer av beslutet att stänga och avveckla detta kärnkraftverk och som bidrar till den nödvändiga omstruktureringen, miljöuppgraderingen och moderniseringen av energiproduktionen och överförings- och distributionssektorerna i Litauen samt till att förbättra energiförsörjningstryggheten och energieffektiviteten i Litauen.

Ignalinaprogrammet inbegriper åtgärder för att hjälpa kraftverkets personal att hålla en hög nivå för driftssäkerheten vid kärnkraftverket Ignalina fram till stängningen och under avvecklingen av ovan nämnda reaktorenheter.

Artikel 3

Finansieringsbeloppet för genomförandet av de åtgärder som nämns i artikel 2 under perioden 1 januari 2007–31 december 2013 skall vara 815 miljoner euro.

De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Anslagen för Ignalinaprogrammet kan ses över under perioden 1 januari 2007–31 december 2013 för att man skall kunna ta hänsyn till gjorda framsteg under programmets genomförande och för att man skall kunna se till att programplaneringen och fördelningen av resurserna verkligen grundas på faktiska betalningsbehov och faktisk absorberingskapacitet.

Artikel 4

Bidraget enligt Ignalinaprogrammet får för vissa åtgärder uppgå till 100 % av de totala utgifterna. Allt bör göras för att fortsätta den medfinansieringspraxis som etablerades under föranslutningsstödet och stödet under perioden 2004–2006 till Litauens avvecklingssträvanden samt för att allt efter behov attrahera medfinansiering från andra källor.

Artikel 5

Det stöd enligt Ignalinaprogrammet som avses i artikel 2.1 får göras tillgängligt som ett gemenskapsbidrag till den internationella stödfond för avvecklingen av Ignalina som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

Stödet enligt Ignalinaprogrammet skall inbegripa åtgärder för att hjälpa kraftverkets personal att hålla en hög nivå för driftssäkerheten vid kärnkraftverket Ignalina fram till stängningen och under avvecklingen av ovan nämnda reaktorenheter.

Artikel 6

Offentligt stöd ur nationella källor, gemenskapskällor och internationella källor

för miljöuppgradering i linje med regelverket och moderniseringsåtgärder vid det litauiska värmekraftverket i Elektrenai, som den viktigaste ersättningen för produktionskapaciteten hos de båda reaktorerna vid kärnkraftverket Ignalina, och för avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina,

skall vara förenligt med den inre marknaden enligt definitionen i EG-fördraget.

Offentligt stöd ur nationella källor, gemenskapskällor och internationella källor till Litauens ansträngningar att hantera konsekvenserna av stängningen och avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina får från fall till fall betraktas som förenligt EG-fördraget och med den inre marknaden, i synnerhet offentligt stöd för att förbättra energiförsörjningstryggheten.

Artikel 7

Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 1 i protokoll nr 4 till anslutningsakten skall den allmänna skyddsklausul som avses i artikel 37 i anslutningsakten gälla fram till och med den 31 december 2012, om energiförsörjningen i Litauen avbryts.

Artikel 8

Kommissionen får, via sina egna anställda eller någon annan behörig organisation den utsett, utföra en granskning av hur bidraget har använts. Granskningen får utföras under hela avtalets löptid samt under fem år efter dagen för utbetalning av den sista bidragsdelen. I vissa fall kan granskningen leda till att kommissionen beslutar att kräva tillbaka medel.

Kommissionens personal och extern personal med fullmakt från kommissionen skall ges lämplig tillgång till mottagarens kontorslokaler och till alla upplysningar, även i elektronisk form, som behövs för att utföra granskningen korrekt.

Revisionsrätten skall ha samma rättigheter som kommissionen, bland annat när det gäller tillträde till lokaler och handlingar.

För att skydda Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) även utföra kontroller och inspektioner på plats avseende detta program enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96[6].

När det gäller de gemenskapsåtgärder som finansieras genom den här förordningen skall med begreppet oegentlighet enligt artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avses varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller åsidosättande av en avtalsenlig skyldighet som är följden av en ekonomisk aktörs handling eller underlåtenhet och som genom en otillbörlig utgift har lett till eller skulle kunna leda till skada för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, för de budgetar som gemenskaperna förvaltar eller för de budgetar som andra internationella organisationer förvaltar för gemenskapernas räkning.

Avtalen mellan gemenskapen och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling om tillhandahållande av gemenskapsmedel för den internationella stödfonden för avveckling av Ignalina innehåller lämpliga bestämmelser för att skydda gemenskapens ekonomiska intressen mot bedrägerier, korruption och andra oegentligheter och för att ge kommissionen, OLAF och revisionsrätten möjlighet att utföra kontroller på plats.

Artikel 9

Kommissionen skall se till att denna förordning genomförs och regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen skall efter halva tiden göra en utvärdering i enlighet med artikel 3.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den […]

På rådets vägnar

Ordförande

[…]

FICHE FINANCIÈRE LÉGISLATIVE

+++++ TABLE +++++

1. LIGNE(S) BUDGÉTAIRE(S) + INTITULÉ(S)

La ligne utilisée pour les années 2004-2006 est la suivante : 060505 sûreté nucléaire -mesures transitoires (démantèlement). Elle est destinée à financer les fonds de démantèlement de la centrale nucléaire d’Ignalina/Lituanie.

Selon la Communication adoptée le 14 juillet 2004[7],« Dans le cadre des traités d'adhésion, des obligations légales ont été introduites ou sont en cours de négociation, concernant la charge financière exceptionnelle que représente le démantèlement de certaines installations nucléaires. L'Union européenne s’engage à apporter une aide financière additionnelle adéquate aux efforts de démantèlement après 2006. Une ligne budgétaire spécifique serait créée sous la Rubrique 1A[8] .

2. DONNÉES CHIFFRÉES GLOBALES

2.1 Enveloppe totale de l’action (partie B): 815 millions d'euros en CE

2.2 Période d’application:

(2007 – 2013)

2.3 Estimation globale pluriannuelle des dépenses:

a) Échéancier crédits d'engagement/crédits de paiement (intervention financière) (cf. point 6.1.1)

Millions d'euros ( à la 3 e décimale)

€ million

+++++ TABLE +++++

4. BASE JURIDIQUE

Le protocole n° 4 à l’Acte d’accession , en son article 3 alinéa 2, dispose que « Les modalités de mise en œuvre du programme Ignalina, une fois prorogé, sont arrêtées conformément à la procédure prévue à l’article 56 de l’Acte d’adhésion… ». Cet article dispose que sauf s’il en est disposé autrement, le Conseil, statuant à la majorité qualifiée sur proposition de la Commission, arrête les mesures nécessaires pour mettre en œuvre, en l’espèce, la contribution financière pour le démantèlement d’Ignalina. Le protocole n° 4 prévoit donc une base juridique spécifique.

5. DESCRIPTION ET JUSTIFICATION

5.1 Nécessité d'une intervention communautaire [9]

5.1.1 Objectifs poursuivis

Dans le cadre des négociations d’adhésion, la Lituanie s’est engagée à fermer l’unité 1 de la centrale nucléaire d’Ignalina avant 2005 et l’unité 2 le 31 décembre 2009 au plus tard. Ces engagements de fermeture ont été repris dans le cadre du protocole n° 4 à l’Acte relatif aux conditions d’adhésion à l’Union européenne de la République tchèque, de l’Estonie, de Chypre, de la Lettonie, de la Lituanie, de la Hongrie, de Malte, de la Pologne, de la Slovénie et de la Slovaquie.

Il convient de rappeler que ce protocole prévoit, entre autre, la poursuite sans interruption et la prorogation d’un soutien communautaire dans le cadre du « Programme Ignalina » la continuation d’un soutien communautaire au démantèlement y compris pour la période des prochaines perspectives financières. Le soutien couvre le processus de démantèlement ainsi que ses conséquences non nucléaires.

L’étude qui a été financée dans le cadre de PHARE, réalisée par un consortium NIS/SGN/SKB et confirmée par d’autres études internationales, a estimé le coût du démantèlement des unités 1 et 2 de la centrale d’Ignalina, de type RBMK 1500, à environ 1 milliard d’euros (valeur 2000) pour l’ensemble des opérations, incluant le traitement des déchets, exemption faite du stockage définitif des combustibles usés. Il convient de noter que les autorités lituaniennes ont toujours présenté des évaluations plus élevées. Les coûts non nucléaires (par exemple le remplacement des capacités de production ; les mesures liées à la sécurité d’approvisionnement) découlant du démantèlement doivent être rajoutés.

Compte tenu de l’importance des sommes nécessaires au démantèlement de ces installations, l’Union européenne a également accepté que pour la période couverte par les prochaines perspectives financières l’ensemble des crédits soit adéquat[10], la programmation des ressources devant être fondée sur les besoins de financement et les capacités d’absorption réelles.

5.1.2 Dispositions prises relevant de l’évaluation ex ante

Il n’y a pas d’évaluation ex-ante car il s’agit d’une action découlant des négociations d’adhésion. Cette proposition ne porte pas sur la nécessité de démanteler ces installations mais sur la poursuite de son financement. Il a toujours entendu que le démantèlement était une action de longue durée et coûteuse.

5.1.3 Valeur ajoutée communautaire

Le financement du démantèlement des installations nucléaires faisant l’objet d’engagements de fermeture anticipée a occupé une place très importante dans le cadre des discussions d’élargissement de l’Union européenne. Les états concernés ont accepté de fermer certains réacteurs. L’Union européenne, pour sa part, a témoigné de sa solidarité à leur égard en leur octroyant une assistance financière afin d’accompagner le démantèlement. L’Union a déjà honoré ses engagements dans le cadre de la période 2004-2006. Il est désormais nécessaire, conformément à ce que prévoit l’Acte d’adhésion, de mettre en place les instruments nécessaires lui permettant de remplir ses obligations dans le cadre des prochaines perspectives financières pour la période 2007-2013.

5.2 Actions envisagées et modalités de l'intervention budgétaire

Les crédits affectés au programme Ignalina serviront à couvrir différentes mesures visées à l’article 2, paragraphes 3 et 4 du Protocole n° 4 du traité d’adhésion.

La priorité sera donnée aux travaux de déclassement proprement dits, de manière à assurer un haut niveau de sûreté nucléaire, aux mesures de modernisation des capacités conventionnelles de production d’énergie, à l’amélioration de la sécurité de l’approvisionnement énergétique par l’interconnexion avec les réseaux transeuropéens et aux mesures destinées à aider le personnel de la centrale à maintenir un niveau élevé de sûreté opérationnelle dans la centrale au cours de la période précédant la fermeture et pendant le déclassement des réacteurs.

5.3 Modalités de mise en œuvre

Les crédits correspondants aux actions envisagées sous le point 5.2, à l’exception des mesures destinées à aider le personnel de la centrale à maintenir un niveau élevé de sûreté opérationnelle dans la centrale, pourront être mis à disposition en tant que contribution de la Communauté au Fonds international d’appui au démantèlement administré par la Banque européenne pour la reconstruction et le développement (BERD).

Les mesures destinées à aider le personnel de la centrale seront gérées par la Commission.

6. INCIDENCE FINANCIÈRE

6.1 Incidence financière totale sur la partie B (pour toute la période de programmation)

(Le mode de calcul des montants totaux présentés dans le tableau ci-après doit être expliqué par la ventilation dans le tableau 6.2. )

6.1.1 Intervention financière

Crédits d'engagement en millions d'euros (à la 3 e décimale)

+++++ TABLE +++++

Le besoin total en ressources humaines s’élève à 2,5 fonctionnaires. Actuellement, 0,75 fonctionnaire est en place.

7.2 Incidence financière globale des ressources humaines

+++++ TABLE +++++

Les montants correspondent aux dépenses totales pour 12 mois.

7.3 Autres dépenses de fonctionnement découlant de l’action

+++++ TABLE +++++

Les montants correspondent aux dépenses totales de l’action pour 12 mois.

(1) Préciser le type de comité ainsi que le groupe auquel il appartient.

+++++ TABLE +++++

(Dans l’estimation des ressources humaines et administratives nécessaires pour l’action, les DG/services devront tenir compte des décisions arrêtées par la Commission lors du débat d’orientation et de l’approbation de l’avant-projet de budget (APB). Ceci signifie que les DG devront indiquer que les ressources humaines peuvent être couvertes à l’intérieur de la préallocation indicative prévue lors de l’adoption de l’APB.

Dans des cas exceptionnels où les actions visées n’étaient pas prévisibles lors de la préparation de l’APB, la Commission devra être saisie afin de décider si la mise en œuvre de l’action proposée peut être acceptée et selon quelles modalités (à travers une modification de la préallocation indicative, une opération ad hoc de redéploiement, un budget rectificatif et supplémentaire ou une lettre rectificative au projet de budget.)

Les besoins en ressources humaines et administratives seront couverts à l'intérieur de la dotation allouée à la DG gestionnaire dans le cadre de la procédure d'allocation annuelle.

8. SUIVI ET ÉVALUATION

8.1 Système de suivi

Les indicateurs de suivi feront intervenir en particulier :

- La fermeture effective dans les délais prévus des réacteurs concernés i.e Ignalina 1 pour le 31/12/2004, Ignalina 2 pour le 31/12/2009

- Disponibilité des propositions annuelles de financement sur la base de rapports d’avancement

- Elaboration des accords de subvention avec la BERD

- Elaboration des accords détaillés avec des estimations de coûts

- Reporting régulier

8.2 Modalités et périodicité de l’évaluation prévue

La Commission fera régulièrement rapport au Parlement européen et au Conseil ; en outre elle procédera à une évaluation à mi parcours et en 2013.

9. MESURES ANTIFRAUDE

Comme prévu à l’article 8, la Commission, soit directement par l’intermédiaire de ses agents soit par l’intermédiaire de tout autre organisme externe qualifié de son choix, a le droit d’effectuer un audit sur l’utilisation qui est faite de la subvention. Ces audits peuvent se faire pendant toute la durée du contrat ainsi que pendant une période de cinq ans à compter de la date de paiement du solde de la subvention. Le cas échéant, les résultats de ces audits pourront conduire à des décisions de recouvrement de la part de la Commission.

Le personnel de la Commission ainsi que les personnes extérieures mandatées par la Commission ont un accès approprié, en particulier aux bureaux du bénéficiaire, ainsi qu’à toutes les informations nécessaires, y compris sous format électronique, pour mener à bien ces audits.

La Cour des Comptes dispose des mêmes droits, notamment le droit d’accès, que la Commission.

En outre, afin de protéger les intérêts financiers des Communautés européennes contre les fraudes et autres irrégularités, l’Office européen de Lutte Anti-Fraude (OLAF) est autorisée à effectuer des contrôles et vérifications sur place dans le cadre du présent programme, conformément au règlement (EURATOM, CE) n° 2185/96 du Conseil[12].

Pour les actions communautaires financées par le présent règlement, la notion d’irrégularité visée à l’article 1 paragraphe 2 du règlement (CE, Euratom) n° 2988/95 s’entend comme toute violation d’une disposition du droit communautaire ou toute méconnaissance d’une obligation contractuelle résultant d’un acte ou d’une omission par un opérateur économique qui a ou aurait pour effet de porter préjudice au budget général des communautés européennes, à des budgets gérés par celles-ci par une dépense indue, ou encore à des budgets gérés par d’autres organisations internationales pour le compte des Communautés.

Les accords entre la Communauté et la Banque européenne pour la reconstruction et le développement relatif à la mise à disposition des fonds communautaires au Fond international d’appui au démantèlement, prévoient des dispositions appropriées afin de protéger les intérêts financiers de la Communauté contre la fraude, la corruption et les autres irrégularités et de permettre à la Commission, l’OLAF et la Cour des Comptes d’effectuer des contrôles sur place.

2004/0221 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om genomförande av protokoll nr 9 om kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien, som bifogades Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 203 i detta,

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, särskilt artikel 110 […] i denna,

med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[13], särskilt artikel 166 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag[14],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

Slovakien har åtagit sig att stänga reaktorerna 1 och 2 i kärnkraftverket Bohunice V1 senast den 31 december 2006 respektive den 31 december 2008. Unionen har förklarat sig vara villig att fram till 2006 ge fortsatt ekonomiskt stöd till Slovakiens avvecklingssträvanden som en förlängning av föranslutningsstödet inom ramen för Phareprogrammet

Protokoll nr 9 till Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien gäller reaktorerna 1 och 2 i kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien. Enligt protokollet har Slovakien åtagit sig att stänga kärnkraftverket Bohunice V1 och införs för detta ändamål ett stödprogram med en budget på 90 miljoner euro för perioden 2004–2006.

Enligt protokollet inser Europeiska unionen att avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice V1 måste fortsätta utöver den nuvarande budgetplanen och att denna insats utgör en betydande ekonomisk börda för Slovakien. Detta kommer att beaktas i samband med beslut om fortsatt stöd från EU på detta område efter 2006.

För några år sedan inrättades internationella fonder för avveckling, som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Gemenskapen är en av fondernas viktigaste bidragsgivare, framför allt genom Phareprogrammet.

Det bör därför i gemenskapens budget anslås ett belopp på 237 miljoner euro för finansieringen av avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice V1 under perioden 2007-2013.

Stödet kan göras tillgängligt som ett gemenskapsbidrag till den internationella stödfond för avvecklingen av Bohunice som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling har bland annat till uppgift att förvalta de offentliga medel som har anslagits till programmen för avveckling av kärntekniska anläggningar och att följa upp programmens ekonomiska förvaltning för att se till att de offentliga medlen används på bästa möjliga sätt. Banken har dessutom budgetuppgifter som kommissionen har överlåtit åt den i enlighet med artikel 53.7 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[15].

Avecklingen av kärnkraftverket Bohunice V1 bör ske i enlighet med relevant miljölagstiftning, bland annat rådets direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

Ett finansiellt referensbelopp enligt punkt 34 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet bör införas i denna förordning för hela den tid programmet pågår, utan att detta påverkar budgetmyndighetens befogenheter enligt fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I denna förordning fastställs ett program med genomförandebestämmelser för gemenskapsbidraget enligt protokoll nr 9 till Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.

Artikel 2

Syftet med det gemenskapsbidrag som skall tilldelas programmet i enlighet med denna förordning är att ekonomiskt stödja åtgärder inom ramen för avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice V1, åtgärder för miljöuppgradering i linje med regelverket och för modernisering av den konventionella produktionskapaciteten för att ersätta de båda Bohunicereaktorernas produktionskapacitet samt andra åtgärder som följer av beslutet att stänga och avveckla detta kärnkraftverk och som bidrar till den nödvändiga omstruktureringen, miljöuppgraderingen och moderniseringen av energiproduktionen och överförings- och distributionssektorerna i Slovakien samt till att förbättra energiförsörjningstryggheten och energieffektiviteten i Slovakien.

Artikel 3

Finansieringsbeloppet för genomförandet av de åtgärder som nämns i artikel 2 under perioden 1 januari 2007–31 december 2013 skall vara 237 miljoner euro.

De årliga anslagen kommer att anslås av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Anslagen kan ses över under perioden 1 januari 2007–31 december 2013 för att man skall kunna ta hänsyn till gjorda framsteg under programmets genomförande och för att man skall kunna se till att programplaneringen och fördelningen av resurserna verkligen grundas på faktiska betalningsbehov och faktisk absorberingskapacitet.

Artikel 4

Bidraget får för vissa åtgärder uppgå till 100 % av de totala utgifterna. Allt bör göras för att fortsätta den medfinansieringspraxis som etablerades under föranslutningsstödet och stödet under perioden 2004–2006 till Slovakiens avvecklingssträvanden samt för att allt efter behov attrahera medfinansiering från andra källor.

Artikel 5

Stödet enligt Bohuniceprogrammet kan göras tillgängligt som ett gemenskapsbidrag till den internationella stödfond för avvecklingen av Bohunice som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

Artikel 6

Kommissionen får, via sina egna anställda eller någon annan behörig organisation den utsett, utföra en granskning av hur bidraget har använts. Granskningen får utföras under hela avtalets löptid samt under fem år efter dagen för utbetalning av den sista bidragsdelen. I vissa fall kan granskningen leda till att kommissionen beslutar att kräva tillbaka medel.

Kommissionens personal och extern personal med fullmakt från kommissionen skall ges lämplig tillgång till mottagarens kontorslokaler och till alla upplysningar, även i elektronisk form, som behövs för att utföra granskningen korrekt.

Revisionsrätten skall ha samma rättigheter som kommissionen, bland annat när det gäller tillträde till lokaler och handlingar.

För att skydda Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) även utföra kontroller och inspektioner på plats avseende detta program enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96[16].

När det gäller de gemenskapsåtgärder som finansieras genom den här förordningen skall med begreppet oegentlighet enligt artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avses varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller åsidosättande av en avtalsenlig skyldighet som är följden av en ekonomisk aktörs handling eller underlåtenhet och som genom en otillbörlig utgift har lett till eller skulle kunna leda till skada för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, för de budgetar som gemenskaperna förvaltar eller för de budgetar som andra internationella organisationer förvaltar för gemenskapernas räkning.

Avtalen mellan gemenskapen och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling om tillhandahållande av gemenskapsmedel för den internationella stödfonden för avveckling av Bohunice innehåller lämpliga bestämmelser för att skydda gemenskapens ekonomiska intressen mot bedrägerier, korruption och andra oegentligheter och för att ge kommissionen, OLAF och revisionsrätten möjlighet att utföra kontroller på plats.

Artikel 7

Kommissionen skall se till att denna förordning genomförs och regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen skall efter halva tiden göra en utvärdering i enlighet med artikel 3.

Artikel 8

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den […]

På rådets vägnar

Ordförande

[…]

FICHE FINANCIÈRE LÉGISLATIVE

+++++ TABLE +++++

1. LIGNE(S) BUDGÉTAIRE(S) + INTITULÉ(S)

La ligne utilisée pour les années 2004-2006 est la suivante : 060505 sûreté nucléaire -mesures transitoires (démantèlement). Elle est destinée à financer les fonds de démantèlement de la centrale nucléaire de Bohunice/Slovaquie.

Selon la Communication adoptée le 14 juillet 2004[17],« Dans le cadre des traités d'adhésion, des obligations légales ont été introduites ou sont en cours de négociation, concernant la charge financière exceptionnelle que représente le démantèlement de certaines installations nucléaires. L'Union européenne s’engage à apporter une aide financière additionnelle adéquate aux efforts de démantèlement après 2006. Une ligne budgétaire spécifique serait créée sous la Rubrique 1A[18] .

2. DONNÉES CHIFFRÉES GLOBALES

2.1 Enveloppe totale de l’action (partie B): 237 millions d'euros en CE

2.2 Période d’application:

(2007 – 2013)

2.3 Estimation globale pluriannuelle des dépenses:

a) Échéancier crédits d'engagement/crédits de paiement (intervention financière) (cf. point 6.1.1)

Millions d'euros ( à la 3 e décimale)

€ million

+++++ TABLE +++++

4. BASE JURIDIQUE

Le protocole n° 9 à l’Acte d’adhésion ne fait référence qu’au Programme Phare qui expirera et ne peut donc pas couvrir la période au-delà de 2006. Ce protocole prévoit la nécessité de continuer le financement au-delà de 2006 sans pour autant à l’instar de la Lituanie prévoir une base juridique spécifique. L’Acte d’adhésion et le protocole n°9 ne peuvent pas constituer une base juridique appropriée pour mettre en place un financement dans le cadre des prochaines perspectives financières. Dans ces conditions, il apparaît que seul l’article 203 du traité Euratom puisse constituer une base juridique appropriée. Cet article dispose que « Si une action de la Communauté apparaît nécessaire pour réaliser l’un des objets de la Communauté, sans que le présent traité ait prévu les pouvoirs d’action requis à cet effet, le Conseil, statuant à l’unanimité sur proposition de la Commission et après consultation du Parlement européen, prend les dispositions appropriées.»

5. DESCRIPTION ET JUSTIFICATION

5.1 Nécessité d'une intervention communautaire [19]

5.1.1 Objectifs poursuivis

La Slovaquie s’est engagée à fermer l’unité 1 de la centrale de Bohunice le 31 décembre 2006 au plus tard et l’unité 2 le 31 décembre 2008 au plus tard. Le coût du démantèlement de ces deux unités (communément appelées Bohunice V1, réacteurs de type VVER 440/230) est évalué à 750 millions d’euros (valeur 2000) y compris le stockage définitif des combustibles usés. Il est important de souligner que les autorités slovaques se sont engagées à compléter les besoins financiers du démantèlement.

5.1.2 Dispositions prises relevant de l’évaluation ex ante

Il n’y a pas d’évaluation ex-ante car il s’agit d’une action découlant des négociations d’adhésion. Cette proposition ne porte pas sur la nécessité de démanteler ces installations mais sur la poursuite de son financement. Il a toujours entendu que le démantèlement était une action de longue durée et coûteuse.

5.1.3 Valeur ajoutée communautaire

Le financement du démantèlement des installations nucléaires faisant l’objet d’engagements de fermeture anticipée a occupé une place très importante dans le cadre des discussions d’élargissement de l’Union européenne. Les états concernés ont accepté de fermer certains réacteurs. L’Union européenne, pour sa part, a témoigné de sa solidarité à leur égard en leur octroyant une assistance financière afin d’accompagner le démantèlement. L’Union a déjà honoré ses engagements dans le cadre de la période 2004-2006. Il est désormais nécessaire, conformément à ce que prévoit l’Acte d’adhésion, de mettre en place les instruments nécessaires lui permettant de remplir ses obligations dans le cadre des prochaines perspectives financières pour la période 2007-2013.

5.2 Actions envisagées et modalités de l'intervention budgétaire

La contribution communautaire allouée par le présent règlement est octroyée dans le but de co-financer des mesures de soutien au démantèlement de la centrale nucléaire de Bohunice V1, des mesures en faveur de la réhabilitation de l’environnement dans le respect de l’acquis et de la modernisation des capacités conventionnelles de production destinées à remplacer les capacités de production des deux réacteurs de la centrale de Bohunice V1, et d’autres mesures qui découlent de la décision de fermer et de déclasser cette centrale et qui contribuent à l’indispensable restructuration, réhabilitation de l’environnement et modernisation des secteurs de la production, de la transmission et de la distribution d’énergie en Slovaquie, ainsi qu’à l’amélioration de la sécurité de l’approvisionnement et de l’efficacité énergétique dans le pays.

5.3 Modalités de mise en œuvre

L’assistance financière pourra être mise à disposition en tant que contribution de la Communauté au Fond international d’appui au démantèlement de Bohunice, administré par la Banque européenne pour la reconstruction et le développement.

6. INCIDENCE FINANCIÈRE

6.1 Incidence financière totale sur la partie B (pour toute la période de programmation)

(Le mode de calcul des montants totaux présentés dans le tableau ci-après doit être expliqué par la ventilation dans le tableau 6.2. )

6.1.1 Intervention financière

Crédits d'engagement en millions d'euros (à la 3 e décimale)

+++++ TABLE +++++

Le besoin total en ressources humaines s’élève à 2,5 fonctionnaires. Actuellement, 0,75 fonctionnaire est en place.

7.2 Incidence financière globale des ressources humaines

+++++ TABLE +++++

Les montants correspondent aux dépenses totales pour 12 mois.

7.3 Autres dépenses de fonctionnement découlant de l’action

+++++ TABLE +++++

Les montants correspondent aux dépenses totales de l’action pour 12 mois.

(1) Préciser le type de comité ainsi que le groupe auquel il appartient.

+++++ TABLE +++++

(Dans l’estimation des ressources humaines et administratives nécessaires pour l’action, les DG/services devront tenir compte des décisions arrêtées par la Commission lors du débat d’orientation et de l’approbation de l’avant-projet de budget (APB). Ceci signifie que les DG devront indiquer que les ressources humaines peuvent être couvertes à l’intérieur de la préallocation indicative prévue lors de l’adoption de l’APB.

Dans des cas exceptionnels où les actions visées n’étaient pas prévisibles lors de la préparation de l’APB, la Commission devra être saisie afin de décider si la mise en œuvre de l’action proposée peut être acceptée et selon quelles modalités (à travers une modification de la préallocation indicative, une opération ad hoc de redéploiement, un budget rectificatif et supplémentaire ou une lettre rectificative au projet de budget.)

Les besoins en ressources humaines et administratives seront couverts à l'intérieur de la dotation allouée à la DG gestionnaire dans le cadre de la procédure d'allocation annuelle.

8. SUIVI ET ÉVALUATION

8.1 Système de suivi

Les indicateurs de suivi feront intervenir en particulier :

- La fermeture effective dans les délais prévus des réacteurs concernés i.e Bohunice 1 pour le 31/12/2006, Bohunice 2 pour le 31/12/2008

- Disponibilité des propositions annuelles de financement sur la base de rapports d’avancement

- Elaboration des accords de subvention avec la BERD

- Elaboration des accords détaillés avec des estimations de coûts

- Reporting régulier

8.2 Modalités et périodicité de l’évaluation prévue

La Commission fera régulièrement rapport au Parlement européen et au Conseil ; en outre elle procédera à une évaluation à mi parcours et en 2013.

9. MESURES ANTIFRAUDE

Comme prévu à l’article 8, la Commission, soit directement par l’intermédiaire de ses agents soit par l’intermédiaire de tout autre organisme externe qualifié de son choix, a le droit d’effectuer un audit sur l’utilisation qui est faite de la subvention. Ces audits peuvent se faire pendant toute la durée du contrat ainsi que pendant une période de cinq ans à compter de la date de paiement du solde de la subvention. Le cas échéant, les résultats de ces audits pourront conduire à des décisions de recouvrement de la part de la Commission.

Le personnel de la Commission ainsi que les personnes extérieures mandatées par la Commission ont un accès approprié, en particulier aux bureaux du bénéficiaire, ainsi qu’à toutes les informations nécessaires, y compris sous format électronique, pour mener à bien ces audits.

La Cour des Comptes dispose des mêmes droits, notamment le droit d’accès, que la Commission.

En outre, afin de protéger les intérêts financiers des Communautés européennes contre les fraudes et autres irrégularités, l’Office européen de Lutte Anti-Fraude (OLAF) est autorisée à effectuer des contrôles et vérifications sur place dans le cadre du présent programme, conformément au règlement (EURATOM, CE) n° 2185/96 du Conseil[21].

Pour les actions communautaires financées par le présent règlement, la notion d’irrégularité visée à l’article 1 paragraphe 2 du règlement (CE, Euratom) n° 2988/95 s’entend comme toute violation d’une disposition du droit communautaire ou toute méconnaissance d’une obligation contractuelle résultant d’un acte ou d’une omission par un opérateur économique qui a ou aurait pour effet de porter préjudice au budget général des communautés européennes, à des budgets gérés par celles-ci par une dépense indue, ou encore à des budgets gérés par d’autres organisations internationales pour le compte des Communautés.

Les accords entre la Communauté et la Banque européenne pour la reconstruction et le développement relatif à la mise à disposition des fonds communautaires au Fond international d’appui au démantèlement, prévoient des dispositions appropriées afin de protéger les intérêts financiers de la Communauté contre la fraude, la corruption et les autres irrégularités et de permettre à la Commission, l’OLAF et la Cour des Comptes d’effectuer des contrôles sur place.

[1] Se artikel 3.4 i protokoll nr 4.

[2] KOM(2004) 487.

[3] EGT L 35[4]WX]aghi‡ˆ‰Šstu“”•–—±²³¾È9dhDh’x· h’x·h’x·hx=•hîG[pic]5?mH sH h„ h!? hçIh@fjh!?U[pic]h!?h_<TjhîG[pic]U[pic]haO¦m7, 31.12.2002, s. 1.

[5] EGT C […], […], s. […].

[6] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[7] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[8] COM(2004) 487.

[9] Competitiveness for growth and employment : toutes les actions de la DG TREN sont regroupées sous cette rubrique.

[10] Pour plus d'informations, voir le document d'orientation séparé.

[11] voir article 3 alinéa 4 du protocole n° 4.

[12] Pour plus d'informations, voir le document d'orientation séparé.

[13] JO L 292 du 15.11.1996, p. 2.

[14] EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

[15] EGT C […], […], s. […].

[16] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[17] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[18] COM(2004) 487.

[19] Competitiveness for growth and employment : toutes les actions de la DG TREN sont regroupées sous cette rubrique.

[20] Pour plus d'informations, voir le document d'orientation séparé.

[21] Pour plus d'informations, voir le document d'orientation séparé.

[22] JO L 292 du 15.11.1996, p. 2.