EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document L:2011:221:FULL
Official Journal of the European Union, L 221, 27 August 2011
Europeiska unionens officiella tidning, L 221, 27 augusti 2011
Europeiska unionens officiella tidning, L 221, 27 augusti 2011
ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2011.221.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 221 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
54 årgången |
Innehållsförteckning |
|
II Icke-lagstiftningsakter |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
||
|
|
||
|
|
BESLUT |
|
|
* |
||
|
|
2011/519/EU |
|
|
* |
Kommissionens beslut av den 29 juni 2011 om stödåtgärd SA.27106 (C 13/09 – f.d. N 614/08) som Frankrike planerar att genomföra till förmån för hamnsektorn [delgivet med nr K(2011) 4391] ( 1 ) |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
27.8.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 221/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 863/2011
av den 25 augusti 2011
om förbud mot fiske efter blåvitling i EU-vatten och internationella vatten i I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, VIIIb, VIIId, VIIIe, XII och XIV med fartyg som för irländsk flagg
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36.2, och
av följande skäl:
(1) |
I rådets förordning (EU) nr 57/2011 av den 18 januari 2011 om fastställande för år 2011 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i vissa andra vatten än EU-vatten (2) fastställs kvoter för 2011. |
(2) |
Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2011 är uppfiskad. |
(3) |
Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Uppfiskad kvot
Den fiskekvot för 2011 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.
Artikel 2
Förbud
Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Från och med den dagen är det även förbjudet att omflytta, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg och att förvara dessa fångster ombord.
Artikel 3
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 25 augusti 2011.
För kommissionen, på ordförandens vägnar
Lowri EVANS
Generaldirektör för havsfrågor och fiske
(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.
(2) EUT L 24, 27.01.2011, s. 1.
BILAGA
Nr |
38/T&Q |
Medlemsstat |
Irland |
Bestånd |
WHB/1X14 |
Art |
Blåvitling (Micromesistius poutassou) |
Område |
EU-vatten och internationella vatten i I, II, III, IV, V, VI, VII, VIIIa, VIIIb, VIIId, VIIIe, XII och XIV |
Datum |
17.8.2011 |
27.8.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 221/3 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 864/2011
av den 26 augusti 2011
om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (1),
med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136.1, och
av följande skäl:
I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonvärden vid import som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 27 augusti 2011.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 augusti 2011.
För kommissionen, på ordförandens vägnar
José Manuel SILVA RODRÍGUEZ
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 157, 15.6.2011, s. 1.
BILAGA
Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(EUR/100 kg) |
||
KN-nr |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonvärde vid import |
0702 00 00 |
AR |
35,6 |
EC |
29,1 |
|
MK |
48,0 |
|
ZA |
77,2 |
|
ZZ |
47,5 |
|
0707 00 05 |
TR |
142,3 |
ZZ |
142,3 |
|
0709 90 70 |
EC |
41,0 |
TR |
131,0 |
|
ZZ |
86,0 |
|
0805 50 10 |
AR |
81,9 |
BR |
41,3 |
|
CL |
81,4 |
|
TR |
67,0 |
|
UY |
79,4 |
|
ZA |
95,6 |
|
ZZ |
74,4 |
|
0806 10 10 |
EG |
142,0 |
MA |
177,0 |
|
TR |
122,0 |
|
ZZ |
147,0 |
|
0808 10 80 |
AR |
89,3 |
BR |
56,6 |
|
CL |
109,6 |
|
CN |
68,3 |
|
NZ |
114,2 |
|
US |
142,8 |
|
ZA |
82,3 |
|
ZZ |
94,7 |
|
0808 20 50 |
AR |
132,0 |
CN |
69,9 |
|
NZ |
91,3 |
|
TR |
134,9 |
|
ZA |
114,6 |
|
ZZ |
108,5 |
|
0809 30 |
TR |
120,9 |
ZZ |
120,9 |
|
0809 40 05 |
BA |
43,7 |
ZZ |
43,7 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.
BESLUT
27.8.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 221/5 |
RÅDETS BESLUT 2011/518/GUSP
av den 25 augusti 2011
om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant för Sydkaukasien och för krisen i Georgien
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28, 31.2 och 33,
med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och
av följande skäl:
(1) |
Den 20 februari 2006 antog rådet gemensam åtgärd 2006/121/Gusp (1) om utnämning av Peter SEMNEBY till Europeiska unionens särskilda representant för Sydkaukasien. Peter SEMNEBYs mandat löpte ut den 28 februari 2011. |
(2) |
Den 25 september 2008 antog rådet gemensam åtgärd 2008/760/Gusp (2) om utnämning av Pierre MOREL till Europeiska unionens särskilda representant för krisen i Georgien. Pierre MORELs mandat löper ut den 31 augusti 2011. |
(3) |
Europeiska unionens särskilda representant (nedan kallad den särskilda representanten) för Sydkaukasien och för krisen i Georgien bör utses för perioden från och med den 1 september 2011 till och med den 30 juni 2012. |
(4) |
Den särskilda representanten kommer att genomföra sitt uppdrag under omständigheter som kan förvärras och hindra uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Utnämning
Philippe LEFORT utnämns härmed till Europeiska unionens särskilda representant (nedan kallad den särskilda representanten) för Sydkaukasien och för krisen i Georgien för perioden från och med den 1 september 2011 till och med den 30 juni 2012. Uppdraget för den särskilda representanten kan dock avslutas tidigare om rådet beslutar detta, på förslag av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik.
Artikel 2
Politiska mål
Den särskilda representantens uppdrag ska grundas på unionens politiska mål för Sydkaukasien, inklusive de mål som fastställs i slutsatserna från Europeiska rådets extra möte i Bryssel den 1 september 2008 och rådets slutsatser av den 15 september 2008. I dessa mål ingår att
a) |
i enlighet med befintliga mekanismer, inklusive OSSE och Minskgruppen, förhindra konflikter i regionen, bidra till fredlig tvistlösning i regionen, inklusive krisen i Georgien och Nagorno-Karabach, genom att främja återvändande av flyktingar och internflyktingar och på andra lämpliga sätt, samt stödja genomförandet av en sådan lösning i enlighet med folkrättens principer, |
b) |
på ett konstruktivt sätt upprätta kontakter med de viktigaste berörda aktörerna i regionen, |
c) |
uppmuntra och stödja ett utökat samarbete mellan Armenien, Azerbajdzjan och Georgien samt, i förekommande fall, deras grannländer, |
d) |
öka unionens effektivitet och synlighet i regionen. |
Artikel 3
Mandat
För att uppnå de politiska målen ska den särskilda representanten ha i uppdrag att
a) |
utveckla kontakter med regeringar, parlament, andra viktiga politiska aktörer, domstolsväsen och det civila samhället i regionen, |
b) |
verka för att länderna i regionen samarbetar i regionala frågor av gemensamt intresse, t.ex. gemensamma säkerhetshot, kampen mot terrorism, olaglig handel och organiserad brottslighet, |
c) |
bidra till en fredlig konfliktlösning enligt folkrättens principer och underlätta att lösningen genomförs i nära samarbete med FN, OSSE och dess Minskgrupp, |
d) |
i fråga om krisen i Georgien
|
e) |
underlätta utarbetandet och genomförandet av förtroendeskapande åtgärder, |
f) |
vid behov bidra till att utforma unionens bidrag till att konflikten slutligt ska kunna biläggas, |
g) |
intensifiera unionens dialog om regionen med de viktigaste berörda aktörerna, |
h) |
bistå unionen med att vidareutveckla en övergripande politik i förhållande till Sydkaukasien, |
i) |
inom ramen för de åtgärder som anges i denna artikel bidra till genomförandet av EU:s politik för mänskliga rättigheter och EU:s riktlinjer för mänskliga rättigheter, särskilt vad avser barn och kvinnor i konfliktdrabbade områden, framför allt genom att övervaka och bemöta utvecklingen i detta avseende. |
Artikel 4
Genomförande av uppdraget
1. Den särskilda representanten ska under ledning av den höga representanten ansvara för uppdragets genomförande.
2. Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) ska upprätthålla en privilegierad förbindelse med den särskilda representanten och vara den främsta kontaktpunkten med rådet. Kusp ska, utan att det påverkar den höga representantens befogenheter, ge den särskilda representanten strategisk och politisk vägledning inom ramen för uppdraget.
3. Den särskilda representanten ska nära samordna sitt arbete med Europeiska utrikestjänsten.
Artikel 5
Finansiering
1. Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för den särskilda representantens uppdrag under perioden från och med den 1 september 2011 till och med den 30 juni 2012 ska uppgå till 1 758 000 EUR.
2. Utgifterna, som ska finansieras med det belopp som fastställs i punkt 1 ska vara stödberättigande från och med den 1 september 2011. Utgifterna ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens allmänna budget.
3. Förvaltningen av utgifterna ska regleras genom ett avtal mellan den särskilda representanten och kommissionen. Den särskilda representanten ska ansvara för alla utgifter inför kommissionen.
Artikel 6
Stabens inrättande och sammansättning
1. Inom ramen för uppdraget och de ekonomiska medel som ställts till förfogande ska den särskilda representanten ansvara för inrättandet av sin stab. Staben ska besitta den kompetens som krävs när det gäller vissa politiska frågor med hänsyn till vad uppdraget kräver. Den särskilda representanten ska snarast informera rådet och kommissionen om stabens sammansättning.
2. Medlemsstaterna, unionens institutioner och utrikestjänsten kan föreslå att personal ska utstationeras för att arbeta tillsammans med den särskilda representanten. Lönen till utstationerad personal ska då betalas av respektive medlemsstat, av den av unionens institutioner som berörs eller av utrikestjänsten. Experter som medlemsstaterna har utstationerat till EU-institutionerna eller utrikestjänsten får också placeras hos den särskilda representanten. Internationell kontraktsanställd personal ska vara medborgare i en medlemsstat.
3. All utstationerad personal ska lyda administrativt under den utsändande medlemsstaten, den utsändande unionsinstitutionen eller utrikestjänsten och ska utföra sina uppgifter och agera på ett sätt som gagnar den särskilda representantens uppdrag.
Artikel 7
Privilegier och immunitet för den särskilda representanten och dennas stab
De privilegier, den immunitet och de andra garantier som är nödvändiga för att den särskilda representanten och dennas medarbetare utan hinder ska kunna fullfölja sitt uppdrag ska vid behov fastställas i en överenskommelse med värdparten eller värdparterna. Medlemsstaterna och kommissionen ska lämna allt stöd som behövs för detta.
Artikel 8
Säkerheten för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter
Den särskilda representanten och personerna i dennes stab ska respektera de säkerhetsprinciper och miniminormer som fastställs i rådets beslut 2011/292/EG av den 31 mars 2011 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (3).
Artikel 9
Tillgång till information och logistiskt stöd
1. Medlemsstaterna, kommissionen och rådets generalsekretariat ska se till att den särskilda representanten får tillgång till all information av betydelse.
2. Unionens delegationer i området och medlemsstaterna ska vid behov tillhandahålla logistiskt stöd i området.
Artikel 10
Säkerhet
I enlighet med unionens policy för säkerheten för personal som är utstationerad utanför unionen i en operativ insats enligt avdelning V i fördraget, ska den särskilda representanten vidta alla åtgärder som rimligen kan genomföras, i överensstämmelse med sitt uppdrag och med hänsyn till säkerhetssituationen i sitt geografiska ansvarsområde, för säkerheten för all den personal som lyder direkt under den särskilda representanten, särskilt genom att
a) |
i förekommande fall upprätta en uppdragsspecifik säkerhetsplan som inbegriper uppdragsspecifika fysiska, organisatoriska och förfarandemässiga säkerhetsåtgärder som styr hanteringen av en säker personalförflyttning till och inom uppdragsområdet så väl som hanteringen av säkerhetstillbud inklusive en beredskaps- och evakueringsplan för uppdraget, |
b) |
se till att all utstationerad personal utanför unionen är högriskförsäkrad i enlighet med vad som krävs för förhållandena i uppdragsområdet, |
c) |
se till att alla personer i staben som är utstationerade utanför unionen, inbegripet lokalt kontraktsanställd personal, genomgår lämplig säkerhetsutbildning före eller vid ankomsten till uppdragsområdet, i enlighet med den riskklassificering som har tilldelats uppdragsområdet, |
d) |
se till att alla överenskomna rekommendationer som framförs i samband med regelbundna säkerhetsbedömningar genomförs och till rådet, den höga representanten och kommissionen lämna skriftliga rapporter om genomförandet av dessa och om andra säkerhetsfrågor inom ramen för halvtidsrapporten och rapporten om uppdragets genomförande. |
Artikel 11
Rapportering
Den särskilda representanten ska regelbundet lämna muntliga och skriftliga rapporter till Kusp och den höga representanten. Den särskilda representanten ska också vid behov rapportera till rådets arbetsgrupper. Regelbundna skriftliga rapporter ska spridas via Coreunätet. På rekommendation av Kusp eller den höga representanten kan den särskilda representanten avge rapporter till rådet (utrikes frågor).
Artikel 12
Samordning
1. Den särskilda representanten ska verka för unionens övergripande politiska samordning och bistå med att säkerställa att unionens samtliga instrument inom området används på ett samstämmigt sätt för att uppnå unionens politiska mål. Den särskilda representantens verksamhet ska samordnas med den verksamhet som kommissionen bedriver. Den särskilda representanten ska ha regelbundna genomgångar med medlemsstaternas beskickningar och unionens delegationer.
2. På fältet ska nära kontakter upprätthållas med cheferna för unionens delegationer och medlemsstaternas beskickningschefer, vilka på bästa sätt ska biträda den särskilda representanten vid genomförandet av uppdraget. Den särskilda representanten ska i nära samarbete med chefen för unionens delegation i Georgien ge vägledning om lokala politiska förhållanden till chefen för EUMM Georgia. Den särskilda representanten och och den civila operationschefen för EUMM Georgia ska samråda vid behov. Den särskilda representanten ska även stå i förbindelse med andra internationella och regionala aktörer på fältet.
Artikel 13
Översyn
Genomförandet av detta beslut och dess samstämmighet med andra insatser från unionen i området ska ses över regelbundet. Den särskilda representanten ska för rådet, den höga representanten och kommissionen lägga fram en lägesrapport senast i slutet av januari 2012 och en övergripande rapport om genomförandet av uppdraget när detta avslutats.
Artikel 14
Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 25 augusti 2011.
På rådets vägnar
M. DOWGIELEWICZ
Ordförande
(1) EUT L 49, 21.2.2006, s. 14.
(2) EUT L 259, 27.9.2008, s. 16.
(3) EUT L 141, 27.5.2011, s. 17.
27.8.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 221/8 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 29 juni 2011
om stödåtgärd SA.27106 (C 13/09 – f.d. N 614/08) som Frankrike planerar att genomföra till förmån för hamnsektorn
[delgivet med nr K(2011) 4391]
(Endast den franska texten är giltig)
(Text av betydelse för EES)
(2011/519/EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artikel 62.1 a,
efter att ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (2) i enlighet med artikel 108.2 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (3) och med beaktande av dessa synpunkter, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
(1) |
Genom en skrivelse av den 4 december 2008 anmälde de franska myndigheterna i enlighet med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt en stödordning bestående av skatteåtgärder som åtföljer lag nr 2008–660 av den 4 juli 2008 om hamnreform (4). Anmälan registrerades med nr N 614/08. |
(2) |
Syftet med den anmälda skattebestämmelsen var att stödja den överföring av anläggningar för godshantering som föreskrivs i reformen till privata operatörer. Bestämmelsen omfattade två åtgärder. Den första åtgärden är en gradvis minskning, med en giltighetstid begränsad till fem år, av det hyresvärde som ligger till grund för beräkning av lokala skatter för privata operatörer som övertar anläggningar för godshantering. Den andra åtgärden är en möjlighet för lokala myndigheter som förvaltar kusthamnar att befria godshanteringsföretag från taxe professionnelle (lokal skatt på inkomst av yrkesmässig verksamhet, nedan kallad taxe professionnelle) under en begränsad period på sex år. |
(3) |
Genom en skrivelse av den 11 december 2008 uppmanade kommissionen de franska myndigheterna att inkomma med kompletterande upplysningar om den anmälda skattebestämmelsen samt om förfarandet för överlåtelse av särskilda anläggningar, utrustningar och installationer för godshantering i de stora kusthamnarna. På begäran av de franska myndigheterna förlängdes tidsfristen för att inkomma med svar till den 9 februari 2009. |
(4) |
Den 28 januari 2009 hölls ett möte mellan de franska myndigheterna och kommissionens avdelningar. Genom en skrivelse av den 10 februari 2009 översände de franska myndigheterna kompletterande upplysningar till kommissionen. |
(5) |
Genom en skrivelse av den 9 april 2009 (D/2165) underrättade kommissionen Frankrike om sitt beslut av den 8 april 2009 att inleda det formella granskningsförfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslutet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (5). Beslutet gäller både den anmälda skattebestämmelsen och förfarandet för överlåtelse av särskilda anläggningar, utrustningar och installationer för godshantering. I beslutet uppmanar kommissionen Frankrike och berörda parter att inkomma med sina synpunkter inom en viss tidsfrist. |
(6) |
Den 11 maj 2009 (A/18191) mottog kommissionen de franska myndigheternas synpunkter. Inom den fastställda tidsfristen mottog kommissionen även synpunkter från en berörd part, det vill säga den europeiska hamnorganisationen (European Seaports Organisation, nedan kallad ESPO). Genom en skrivelse av den 16 juli 2009 (D/60307) översändes ESPO:s synpunkter till de franska myndigheterna, som kommenterade dem genom en skrivelse av den 27 augusti 2009 (A/28446). |
(7) |
Den 30 november 2009 hölls ett möte mellan de franska myndigheterna och kommissionens avdelningar. Efter det mötet översände de franska myndigheterna kompletterande upplysningar till kommissionen genom skrivelser av den 25 januari 2010 (A/3263) och den 24 mars 2010 (A/5136). |
(8) |
Med anledning av den reform av taxe professionnelle som genomförts i Frankrike bad kommissionen genom en skrivelse av den 9 juni 2010 (D/7519) de franska myndigheterna att inkomma med kompletterande upplysningar. Kommissionen ville genom skrivelsen få klargöranden när det gäller den effekt som indragningen av taxe professionnelle har för den anmälda bestämmelsen och för förfarandet. |
(9) |
Genom en skrivelse av den 2 juli 2010 bad de franska myndigheterna om en förlängning av tidsfristen. De franska myndigheternas svar inkom till kommissionen genom en skrivelse av den 4 augusti 2010 (A/11533). |
(10) |
Genom den skrivelsen informerade de franska myndigheterna kommissionen om att de drog tillbaka sin anmälan med avseende på den skattemässiga aspekten av möjligheten för lokala myndigheter som förvaltar kusthamnar att befria godshanteringsföretag från taxe professionnelle under en begränsad period på sex år. Åtgärden innebar i praktiken en möjlighet att vid beräkningen av taxe professionnelle, på vissa villkor och under perioden 2010–2015, göra undantag för hyresvärdet på särskilda anläggningar, utrustningar och installationer för godshantering. Möjligheten saknar dock grund eftersom taxe professionnelle har dragits in och dessutom upphävts genom 2010 års finanslag. |
(11) |
När det gäller den skatteåtgärd i anmälan som avser en gradvis och tidsbegränsad minskning av det hyresvärde som ligger till grund för fastställandet av lokala skatter för privata operatörer som övertar anläggningar, utrustningar och installationer i stora kusthamnar meddelar de franska myndigheterna i sin skrivelse av den 2 juli 2010 att minskningen även gäller fastighetsskatten för företag avseende den lokala skatt (contribution économique territoriale) (6) som ersätter taxe professionnelle. De franska myndigheterna har i det avseendet informerat kommissionen om vilka de fyra företag som mottar stöd (7) enligt denna åtgärd är och om beloppet på den skatteförmån som stödet innebär för vart och ett av dessa företag. |
(12) |
För tre av de berörda företagen uppgår de beräknade skatteförmåner som mottagits till en skattebefrielse som är lägre än det tak på 200 000 euro under en period om tre på varandra följande beskattningsår som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse (8). Detta gäller inte det fjärde berörda företaget. |
(13) |
Mot denna bakgrund och med anledning av flera kontakter med kommissionen beslutade de franska myndigheterna att begränsa den fördel som, med tillämpning av den åtgärd som nämns i punkt 11 kan beviljas företagen upp till det tak och på de villkor som anges i förordning (EG) nr 1998/2006. |
(14) |
Genom en skrivelse av den 20 januari 2011 underrättade de franska myndigheterna dessutom kommissionen om antagandet av artikel 36 i lag nr 2010–1658 av den 29 december 2010 om ändring av 2010 års finanslag (9), genom vilken den gradvisa skattesänkning som föreskrivs inom ramen för hamnreformen underordnas förordning (EG) nr 1998/2006. De franska myndigheterna har även meddelat kommissionen att de återkallar sin anmälan beträffande denna sistnämnda skatteåtgärd i hamnreformen. |
(15) |
Kommissionen noterar att de franska myndigheterna återkallar sin anmälan när det gäller alla delar i den anmälda skattebestämmelsen. Detta beslut gäller endast det förfarande för överlåtelse av särskilda anläggningar, utrustningar och installationer för godshantering som omfattades av kommissionens beslut av den 8 april 2009. Detta beslut gäller inte driftsvillkoren för de särskilda anläggningarna, utrustningarna och installationerna för godshantering före eller efter deras överlåtelse. |
2. DETALJERAD BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN
2.1 Bakgrund
(16) |
Åtgärden i fråga ingår i den hamnreform som är föremål för lagen om hamnreform (10). Syftet med reformen är att förbättra de franska hamnarnas effektivitet och konkurrenskraft (Dunkerque, Le Havre, Nantes Saint Nazaire, La Rochelle, Bordeaux och Marseille). |
(17) |
Mot denna bakgrund har lagen om hamnreform följande syften:
|
(18) |
De stora kusthamnarnas uppdrag kommer att vara inriktade på statsmaktens verksamheter (säkerhet, skydd och hamnpolis) och på de funktioner som avser hamnområdenas planering. De integrerade terminaloperatörerna kommer däremot att ha ansvaret för all godshantering i syfte att förbättra den verksamhetens effektivitet. |
(19) |
De franska myndigheterna har preciserat att överföringen av den godshanteringsverksamhet som fortfarande bedrivs av de stora kusthamnarna till privata operatörer genom ett förfarande för överlåtelse av anläggningarna i de hamnarna ingår i arbetet för att förenkla och rationalisera hamnarnas godshantering. Enligt de franska myndigheterna innebär reformen även en tillnärmning av det franska systemet till den europeiska modellen, där hamnmyndighetens och hamnoperatörens respektive funktioner är tydligt åtskilda och där operatören för det mesta är ett privat företag. |
2.2 Förfarandet för överlåtelse av anläggningar
(20) |
De stora kusthamnarna upphör att driva de särskilda anläggningar, utrustningar och installationer för godshantering (nedan kallade godshanteringsanläggningar) som de överlåter till privata företag enligt det försäljningsförfarande som beskrivs i artikel 9 i lagen om hamnreform. |
(21) |
Enligt den här bestämmelsen (12) är förfarandet för försäljning av godshanteringsanläggningar och överlåtelse av de sakrätter som hör till dessa uppdelat i följande faser:
|
(22) |
Enligt artikel 9 i lagen om hamnreform ska en nationell oberoende kommission för utvärdering av överlåtelser av hamnanläggningar (dvs. commission nationale d’évaluation des cessions d’outillages portuaires, nedan kallad CNECOP) ha ansvaret för att se till att allt genomförs i god ordning och att förfarandet för överlåtelse av anläggningarna är öppet (13). Kommissionens roll är att avge ett yttrande där tillgångarna utvärderas före överlåtelsen. Inom ramen för detta ska den beakta den ekonomiska jämvikten och möjligheterna att utveckla verksamheten. CNECOP får för detta ändamål även ta hjälp av en expert för att beräkna tillgångarnas värde. |
(23) |
CNECOP:s yttranden avges på grundval av de förslag till överlåtelsehandlingar som ska finnas i den akt som översänds av ordföranden för de stora kusthamnarnas direktioner enligt artikel 9 i lagen om hamnreform. Dessa förslag innehåller en beskrivning av de anläggningar som ska överlåtas, deras försäljningspris och villkoren för deras finansiering. |
(24) |
Ingen slutgiltig överlåtelsehandling får undertecknas utan förhandsyttrande från CNECOP. Det handlar om ett enkelt yttrande (icke bindande) som offentliggörs på nationell och lokal nivå. |
(25) |
Bland CNECOP:s ledamöter finns en domare från den franska revisionsrätten, en företrädare för de lokala myndigheterna och en kvalificerad person som valts på grundval av sin kompetens på området för hamnfrågor. Funktionen som ledamot i CNECOP är oförenlig med andra funktioner med ansvar i lednings- eller tillsynsorgan i stora kusthamnar eller godshanteringsföretag som är spekulant på offentliga anläggningar under hela mandattiden och i fem år efter mandatets upphörande. |
3. SKÄL TILL ATT INLEDA DET FORMELLA GRANSKNINGSFÖRFARANDET
(26) |
I sitt beslut av den 8 april 2009 ansåg kommissionen att det inte kan uteslutas att överlåtelsen av godshanteringsanläggningar inom ramen för ett underhandsförfarande har inslag av statligt stöd. Kommissionen konstaterade i detta avseende att CNECOP:s yttrande inte är bindande. Eftersom denna bindande karaktär saknas uttryckte kommissionen tvivel om huruvida tillgångarna säljs till marknadspris. Kommissionen ifrågasatte även om CNECOP:s ledamöter var oberoende. |
(27) |
Eftersom det rör sig om en granskning av om detta överlåtelseförfarande av godshanteringsanläggningar är förenligt med den inre marknaden bedömde kommissionen att inget av de undantag som anges i artikel 107.2 och 107.3 i EUF-fördraget är tillämpligt i detta ärende. |
(28) |
Kommissionen beslutade därför att inleda det formella granskningsförfarandet för att skingra alla tvivel rörande frågan om förfarandet för överlåtelse av godshanteringsanläggningar kan betecknas som statligt stöd och rörande åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden. |
4. KOMMENTARER FRÅN FRANKRIKE
(29) |
Vad beträffar det yttrande som utfärdas av CNECOP erinrar de franska myndigheterna om att denna kommission består av fyra oberoende ledamöter, vars ordförande utses bland domarna i den franska revisionsrätten av dess förste ordförande och att den utfärdar ett yttrande om de överlåtelseakter rörande offentliga anläggningar som översänds av ordföranden för de stora kusthamnarnas direktioner. Dessa akter innehåller en beskrivning av det underhandsförfarande som följts, en förteckning över de tillgångar som överlåtelsen gäller, ett förslag till överlåtelsehandling i vilket särskilt det beräknade försäljningspriset anges och de planerade villkoren för terminalens utnyttjande. |
(30) |
De erinrar även om att CNECOP enligt artikel L. 3211–18 i den franska allmänna lagen om offentliga juridiska personers egendom särskilt har i uppdrag att säkerställa att offentliga anläggningar inte överlåts ”utan ersättning eller till ett pris som understiger marknadsvärdet”, vilket motsvarar kravet på överlåtelse av offentliga tillgångar till marknadspris. |
(31) |
De franska myndigheterna tillägger att CNECOP avger ett enkelt yttrande som offentliggörs för att hindra överlåtelser till ett pris som understiger marknadspriset. De förbinder sig att i detta avseende se till att yttrandet offentliggörs i den officiella bulletinen på webbplatsen för ministeriet för ekologi, energi, hållbar utveckling och fysisk planering samt på lokal nivå genom affischering i alla stora kusthamnar. De uppger att de dessutom översänder en skrivelse till alla ordförande för de stora kusthamnarnas direktioner, som har ansvaret för att bevaka hamnens intressen, där de erinrar om CNECOP:s arbetsordning samt om de regler för överlåtelse av offentliga tillgångar som de är skyldiga att följa. |
(32) |
De franska myndigheterna tillägger i detta sammanhang att enligt artikel L. 313–6 i den franska lagen om finansdomstolar kan ordföranden åläggas böter till ett belopp som kan uppgå till det dubbla beloppet på den årliga bruttoersättning eller bruttolön som de uppbär vid det datum då överträdelsen begås. Detta gäller alla oberättigade fördelar som de har försökt skaffa sig själva eller har skaffat andra personer, oavsett om fördelen i fråga är ekonomisk eller i natura och om den är till skada för statskassan, samhället eller det berörda organet. |
(33) |
De franska myndigheterna förpliktar sig dessutom att innan överlåtelsehandlingen undertecknas underrätta Europeiska kommissionen om alla beslut som fattas av en ordförande för en stor kusthamns direktion och som avviker från ett yttrande från CNECOP. |
(34) |
När det gäller CNECOP-ledamöternas kompetens och oberoende översänder de franska myndigheterna till kommissionen de fyra ledamöternas meritförteckningar, inklusive ordförandens meritförteckning. Dessutom beskriver de varje ledamots kvalifikationer med avseende på CNECOP:s behörigheter. Enligt de franska myndigheterna har alla dessa personer föreslagits på grundval av deras kunskaper om processen för överföring och privatisering eller deras erfarenheter på området för hamnfrågor, vilket deras meritförteckningar vittnar om. |
(35) |
De franska myndigheterna erinrar i detta sammanhang särskilt om att den oberoende ställning som domarna i den franska revisionsrätten har med avseende på lagstiftande makt och verkställande makt garanteras genom Frankrikes konstitution av den 4 oktober 1958 och bekräftas genom konstitutionsrådets beslut nr 2001–448 DC av den 25 juli 2001. Parlamentsledamöternas oberoende ställning med avseende på lagstiftande makt garanteras genom artikel 16 i den franska deklarationen om mänskliga och medborgerliga rättigheter av den 26 augusti 1789, som stadfäster principen om maktdelning och anförs i inledningen till konstitutionen av den 4 oktober 1958. |
(36) |
De franska myndigheterna erinrar dessutom om att CNECOP:s ledamöter, enligt artikel 6 i dekret nr 2008–1032 av den 9 oktober 2008 antaget med tillämpning av lag nr 2008–660 (14), omfattas av regler som utgör en kompletterande garanti för deras oberoende genom att det uppdraget under hela mandattiden och under en tid på fem år efter dess upphörande är oförenligt med följande typer av uppdrag:
|
(37) |
Slutligen erinrar de franska myndigheterna om att CNECOP:s sakkunskap kan stärkas. Enligt artikel 7 i dekret nr 2008–1032 av den 9 oktober 2008 har CNECOP möjlighet att ta hjälp av en expert för en mer exakt beräkning av tillgångarnas värde före deras överlåtelse till godshanteringsföretagen. |
(38) |
Mot bakgrund av ovanstående anser de franska myndigheterna att de överlåtelseförfaranden som föreskrivs i lagen om hamnreform innehåller alla garantier som krävs för att säkerställa att överlåtelsen av godshanteringsanläggningarna och de sakrätter som hör till dessa kommer att göras till marknadsvärdet och att den följaktligen inte har några inslag av statligt stöd. |
5. SYNPUNKTER FRÅN DEN BERÖRDA PARTEN OCH KOMMENTARER FRÅN FRANKRIKE OM DEN BERÖRDA PARTENS SYNPUNKTER
(39) |
ESPO hävdar, till stöd för de franska myndigheternas ståndpunkt, att reformen i fråga bidrar till att förbättra de franska hamnarnas konkurrenskraft och till de europeiska hamnarnas totala effektivitet genom att den så kallade värdskapsmodellen (landlord model) införs. En överföring av den godshanteringsverksamhet som drivs av de stora kusthamnarna till privata operatörer kommer att modernisera förvaltningen av Frankrikes stora kusthamnar genom en anpassning till den mest valda modellen i EU och världen. |
(40) |
Med hänsyn till reformens komplexitet samt dess sociala och finansiella konsekvenser framhåller ESPO att den berörda medlemsstatens bistånd i en reform som är så omfattande ofta är det enda sättet att göra den godtagbar för alla berörda parter. |
(41) |
Utan att vilja göra någon närmare bedömning av åtgärdernas karaktär av statligt stöd konstaterar ESPO att villkoren för anläggningarnas utvärdering är sådana att de garanterar att deras överlåtelse kommer att ske till marknadspris. |
(42) |
De franska myndigheterna noterar ESPO:s synpunkter. |
6. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN
(43) |
Till följd av det formella granskningsförfarande som inletts på grundval av artikel 108.2 i EUF-fördraget och med hänsyn till de argument som inom ramen för förfarandet lagts fram av de franska myndigheterna och den berörda parten bedömer kommissionen att åtgärden i fråga inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. |
(44) |
Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”. |
(45) |
För att en nationell åtgärd ska anses utgöra statligt stöd måste följande kumulativa villkor uppfyllas: 1) Åtgärden i fråga är en fördel som ges med hjälp av statliga medel. 2) Denna fördel är selektiv. 3) Åtgärden i fråga snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och kan påverka handeln mellan medlemsstaterna (15). |
(46) |
Det är för det första lämpligt att framhålla att de berörda offentliga tillgångarna, det vill säga hamnarnas godshanteringsanläggningar, måste säljas till marknadspris för att man i detta sammanhang ska kunna utesluta varje form av fördel. |
(47) |
I detta avseende konstaterar kommissionen att försäljningen av hamnarnas godshanteringsanläggningar inte görs inom ramen för ett villkorslöst anbudsförfarande som är öppet, tydligt och icke-diskriminerande. Det är nämligen bara om underhandsförhandlingarna inte leder till ett resultat med de operatörer som redan är verksamma i hamnen eller om det inte finns några operatörer där som ett sådant förfarande genomförs (se punkt 21). |
(48) |
Kommissionen konstaterar när det gäller underhandsförsäljning att det föreslagna förfarandet innebär att en nationell oberoende kommission för utvärdering av överlåtna tillgångar ska inrättas, dvs. CNECOP. Kommissionen noterar att CNECOP före överlåtelsen ska avge ett offentligt yttrande om värdet på de tillgångar som är föremål för försäljningen. |
(49) |
I sitt beslut av den 8 april 2009 att inleda det formella granskningsförfarandet konstaterar kommissionen att CNECOP:s yttrande inte är bindande och att det inte kan uteslutas att tillgångarna säljs till ett lägre pris än marknadspriset. |
(50) |
Med hänsyn till kommissionens tvivel informerade de franska myndigheterna genom skrivelser av den 20 januari 2010 och den 24 mars 2010 om de skrivelser som sänts av direktören för transporttjänster till alla ordförande för de stora kusthamnarnas direktioner, daterade den 16 mars 2009 och den 18 januari 2010. I skrivelserna klargörs ramen för förhandlingarna om godshanteringsanläggningarnas överlåtelse. Dessutom preciseras de villkor som måste uppfyllas för denna överlåtelse. |
(51) |
Enligt dessa skrivelser informeras ordföranden för de stora kusthamnarnas direktioner om att CNECOP systematiskt kommer att begära att hamnarna tar hjälp av experter för att utvärdera de tillgångar som ska överlåtas. Innan ärendet hänskjuts till CNECOP ska en oberoende teknisk utvärdering av hamnanläggningarnas marknadsvärde utföras av en oberoende expertbyrå, vilken ska ingå i den akt som lämnas till CNECOP. |
(52) |
Ordföranden för de stora kusthamnarnas direktioner ska dessutom underrättas om att ”även om ett samtycke inte krävs enligt lagen måste yttrandet beaktas” och ingen överlåtelsehandling som avviker från det yttrande som avgivits av CNECOP får undertecknas. Vid ett negativt yttrande från CNECOP ska ”förhandlingarna återupptas om det datum då ärendet ska hänskjutas till CNECOP […] så medger och i förekommande fall en ny akt lämnas in”, eller så ska det ”konstateras att förhandlingarna har misslyckats och ett förfarande för infordran av intresseanmälningar genomföras”. |
(53) |
Dessutom anges att regeringens företrädare i de stora kusthamnarna systematiskt kommer att invända mot beslut från hamnens tillsynsorgan som avviker från ett yttrande från CNECOP. Ordföranden för de stora kusthamnarnas direktioner erinras även om de påföljder som de riskerar om de i samband med utövandet av sina funktioner ger tredje man en oberättigad fördel. |
(54) |
Kommissionen anser att de föreskrifter som riktar sig till ordföranden för de stora kusthamnarnas direktioner rörande kravet att låta utföra en oberoende utvärdering av de godshanteringsanläggningar som ska överlåtas, samt rörande den bindande karaktären hos CNECOP:s yttrande, utgör en garanti för att anläggningarna i fråga inte säljs till ett lägre pris än marknadspriset. |
(55) |
Kommissionen noterar att dessa omständigheter förstärks av det faktum att CNECOP:s yttrande måste omfattas av ett offentliggörande på nationell nivå som säkerställs av de nationella myndigheterna, och ett offentliggörande på lokal nivå som säkerställs av de berörda hamnarna. Dessa offentliggöranden är i förekommande fall sådana att villkoren för de aktuella godshanteringsanläggningarnas överlåtelse kan bestridas. |
(56) |
När det gäller CNECOP-ledamöternas kompetens och oberoende avseende utvärderingen av de överlåtna tillgångarna har de franska myndigheterna till kommissionen översänt de fyra ledamöternas meritförteckningar, inklusive ordförandens meritförteckning. |
(57) |
Kommissionen konstaterar att en av dessa ledamöter är ledamot av den franska revisionsrätten och har föreslagits till ordförande för CNECOP av revisionsrättens förste ordförande. Denna ledamot har yrkeserfarenheter som har ett direkt samband med sjöfartsfrågor. De franska myndigheterna erinrar i detta sammanhang om att den oberoende ställning som domarna i den franska revisionsrätten har med avseende på lagstiftande makt och verkställande makt garanteras genom Frankrikes konstitution av den 4 oktober 1958 och bekräftas genom konstitutionsrådets beslut nr 2001–448 DC av den 25 juli 2001. |
(58) |
Den ledamot i CNECOP som har ansvaret för att företräda de lokala myndigheterna har sakkunskaper som har ett direkt samband med kusthamnarna. De franska myndigheterna erinrar i detta sammanhang om att parlamentsledamöternas oberoende ställning med avseende på lagstiftande makt garanteras genom artikel 16 i den franska deklarationen om mänskliga och medborgerliga rättigheter av den 26 augusti 1789, som stadfäster principen om maktdelning och anförs i inledningen till konstitutionen av den 4 oktober 1958. |
(59) |
Vad beträffar de två ledamöter som föreslagits i egenskap av sakkunniga personer framgår det tydligt av deras meritförteckningar att de har kompetens på området för hamnfrågor respektive området för överföringar av offentliga tillgångar. |
(60) |
De franska myndigheterna har dessutom gjort gällande att enligt artikel 6 i dekret nr 2008–1032 av den 9 oktober 2008 (16) omfattas CNECOP:s ledamöter av regler om oförenlighet under hela mandattiden och under en tid på fem år efter uppdragets upphörande (se punkt 36). |
(61) |
Kommissionen konstaterar att i detta fall utgör dessa regler om oförenlighet en kompletterande garanti för CNECOP-ledamöternas oberoende. |
(62) |
På grundval av dessa faktorer och med hänsyn till omständigheterna i detta fall anser kommissionen att kravet på att en oberoende expertbyrå ska utföra en värdering av anläggningarnas marknadsvärde som ska ligga till grund för ett bindande yttrande från de kompetenta och oberoende CNECOP-ledamöterna i princip ger möjlighet att garantera att överlåtelsen genomförs i enlighet med marknadsvillkoren. |
(63) |
Om villkoren som anges i kapitel 6 Bedömning av åtgärden strikt följs finns inga skäl att anse att den överlåtelse av godshanteringsanläggningar som görs inom ramen för en underhandsförsäljning kan innebära att en ekonomisk fördel ges till köparna av det materialet. Det är däremot inte fallet om eventuella individuella transaktioner som inte strikt följer dessa villkor genomförs. |
7. SLUTSATSER
(64) |
Mot bakgrund av ovanstående
|
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beslutet om att överföra godshanteringsanläggningar i hamnar till privata operatörer, som Frankrike planerar att genomföra som ett led i den hamnreform som fastställs i lag nr 2008–660 av den 4 juli 2008, utgör inte ett stöd som omfattas av artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Genomförandet av denna åtgärd godkänns.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till Republiken Frankrike.
Utfärdat i Bryssel den 29 juni 2011.
På kommissionens vägnar
Joaquín ALMUNIA
Vice ordförande
(2) EUT C 122, 30.5.2009, s. 16.
(3) Med verkan från och med den 1 december 2009 har artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget ersatts av artikel 107 respektive artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Innehållet i bestämmelserna är dock i sak oförändrat. I detta beslut ska hänvisningar till artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget i förekommande fall förstås som hänvisningar till artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget.
(4) Frankrikes officiella tidning (Journal Officiel de la République Française, nedan kallad JORF) nr 0156, 5.7.2008.
(5) EUT C 122, 30.5.2009, s. 16.
(6) Enligt lag nr 2009–1673 av den 30 december 2009 om finanserna för 2010 (JORF nr 0303, 31.12.2009) har en lokal skatt (contribution économique territoriale) inrättats som består av en fastighetsavgift och en mervärdesavgift för företag.
(7) Société d’Équipement du Terminal de Normandie (SETN), Générale de Manutention Portuaire (GMP), Compagnie Nouvelle de Manutention portuaire (CNMP) och STMC6.
(8) EUT L 379, 28.12.2006, s. 5.
(9) Denna bestämmelse om ändring av artikel 1518 Aa i den franska allmänna lagen om skatter (Code général des impôts) om upprättande av lokala skatter trädde i kraft den 1 januari 2011 och är alltså tillämplig från och med det första året av befrielse. Artikel 1518 Aa kompletteras av följande stycke: ”Förmånen i form av en minskning är underordnad i förhållande till kommissionen förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse.”
(10) Lag nr 2008–660 av den 4 juli 2008 om hamnreform (se fotnot 4).
(11) Kusthamnarna kommer efter denna reform att delas in i två kategorier: stora kusthamnar som är arvtagare till de gamla självständiga hamnarna, och övriga så kallade decentraliserade handelshamnar som lyder under lokala myndigheter.
(12) ”I. Det förfarande för försäljning av anläggningar som nämns i artikel 7 och för överlåtelse av de sakrätter som hör till dessa ska vara följande: 1. Om en eller flera operatörer redan har gjort en investering i terminalen eller i egenskap av regelbundna användare av anläggningarna har behandlat en större trafikvolym i terminalen, ska förhandlingarna om överföringen på deras begäran föras med dem. 2. Om det inte finns några operatörer enligt definitionen i punkt 1, eller om förhandlingarna inte har lett till någonting inom en tidsfrist på tre månader efter det antagande av den strategiska planen eller det beslut som nämns i artikel 8, ska den stora kusthamnen infordra intresseanmälningar. Den ska därefter förhandla fritt med kandidaterna, som ska väljas inom ramen för ett öppet och icke-diskriminerande förfarande. Vid slutet av denna förhandling ska den stora kusthamnen välja den operatör som ett terminalavtal ingås med. Detta avtal gäller som tillstånd för användning av offentlig egendom och kan omfatta trafikmål. 3. Om den infordran av intresseanmälningar som avses i punkt 2 inte får något resultat och om den strategiska planen så föreskriver, får den stora kusthamnen anförtro verksamheten till en filial under en period på högst fem år. Vid slutet av den perioden ska organet genomföra en ny infordran av intresseanmälningar. Om infordran av intresseanmälningar inte får något resultat får filialen fortsätta att driva verksamheten om den strategiska planen så föreskriver. Ovan beskrivna process upprepas så många gånger som krävs inom en tidsfrist på högst fem år per gång, till dess att en infordran av intresseanmälningar ger resultat.”
(13) CNECOP:s arbetsordning fastställs i artiklarna 6 och 7 i dekret nr 2008–1032 av den 9 oktober 2008, antaget med tillämpning av lagen om hamnreform och med bestämmelser på området för hamnfrågor.
(14) JORF nr 0237, 10.10.2008.
(15) Se t.ex. domstolens dom av den 10 januari 2006 i mål C-222/04, Ministero dell’Economia e delle Finanze mot Cassa di Risparmio di Firenze, REG 2006, s. I-289, punkt 129.
(16) Dekret nr 2008–1032 av den 9 oktober 2008, antaget med tillämpning av lag nr 2008–660 av den 4 juli 2008 om hamnreform och med bestämmelser på området för hamnfrågor.