16.6.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 172/1

Avsnitt 1 –

1.

2.

3.

3.1.

3.1.1.

3.1.2.

3.1.3.

3.2.

3.2.1.

3.2.2.

3.2.3.

3.3.

3.3.1.

3.3.2.

3.3.3.

3.3.4.

4.

4.1.

4.2.

4.3.

Avsnitt 2 –

1.

2.

3.

3.1.

3.2.

Avsnitt 3 –

(1)

luftkonditioneringsapparat: en anordning för kylning eller uppvärmning, eller båda, av inneluft med användning av en ångkompressionscykel som drivs av en eller flera elektriska kompressorer, i vilket ingår luftkonditioneringsapparater med tilläggsfunktioner såsom avfuktning, luftrening, ventilation eller tilläggsuppvärmning av luft med elektriskt motstånd såväl som apparater som kan använda vatten (antingen kondensvatten som bildas på evaporatorsidan eller vatten som tillförs utifrån) för förångning på kondensorn, förutsatt att anordningen också kan fungera utan tilläggsvatten, dvs. enbart med luft.

(2)

enhetsaggregat med två kanaler: en luftkonditioneringsapparat där intaget till kondensorn (eller evaporatorn) under kylning eller uppvärmning tas från utemiljön till enheten genom en kanal och släpps ut i utemiljön genom en annan kanal, och som i sin helhet är placerad inom det utrymme som ska konditioneras, nära en vägg.

(3)

enhetsaggregat med en kanal: en luftkonditioneringsapparat där intaget till kondensorn (eller evaporatorn) under kylning eller uppvärmning tas från utrymmet som omger enheten, och släpps ut i miljön utanför detta utrymme.

(4)

reversibel luftkonditioneringsapparat: en luftkonditioneringsapparat som både kan avge kyla och värme.

(5)

standardförhållanden: den kombination av innetemperatur (Tin) och utetemperatur (Tj) som beskriver driftsförhållandena vid bestämning av nominell kapacitet, ljudeffektnivå, nominellt luftflöde, nominell köldfaktor (EERrated )) och/eller nominell värmefaktor (COPrated ), enligt det som anges i tabell 4.

(6)

nominell kapacitet (Prated ): ångkompressionscykelns kylnings- eller uppvärmningskapacitet för en enhet vid standardförhållanden.

(7)

innetemperatur (Tin): den torra innetemperaturen i grader Celsius (med den relativa fuktigheten angiven av motsvarande våttemperatur).

(8)

utetemperatur (Tj): den torra utetemperaturen i grader Celsius (med den relativa fuktigheten angiven av motsvarande våttemperatur).

(9)

nominell köldfaktor(EERrated – rated energy efficiency ratio): förhållandet mellan den deklarerade kapaciteten för kylning (kW) och nominell ineffekt för kylning (kW) hos en enhet i kylningsläge vid standardförhållanden.

(10)

nominell värmefaktor (COP rated – rated coefficient of performance): förhållandet mellan den deklarerade uppvärmningskapaciteten (kW) och nominell ineffekt för uppvärmning (kW) hos en enhet i uppvärmningsläge vid standardförhållanden.

(11)

global uppvärmningspotential (GWP – global warming potential): mått på hur mycket 1 kg av det köldmedium som används i ångkompressionscykeln uppskattas bidra till den globala uppvärmningen, uttryckt i kg koldioxidekvivalenter över en tid på 100 år.

De GWP-värden som avses kommer att vara de som anges i del 2 i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006  (2).

För icke-fluorerade gaser är GWP-värdena de som offentliggjorts i den första IPPC-utvärderingen under en 100-årsperiod  (4).

(12)

frånläge: en situation där luftkonditioneringsapparaten är ansluten till nätet utan att utföra någon funktion. Som frånläge räknas också situationer där det endast finns en indikation på frånläge, såväl som situationer där det endast finns funktioner avsedda att säkerställa den elektromagnetiska kompatibiliteten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/108/EG.

(13)

standbyläge: en situation där utrustningen (luftkonditioneringsapparaten) är ansluten till nätet och är beroende av energi från nätet för att kunna fungera som avsett, och därvid endast tillhandahåller följande funktioner som kan kvarstå under obestämd tid: reaktiveringsfunktion eller reaktiveringsfunktion och endast en indikation på aktiverad reaktiveringsfunktion och/eller visning av information eller status.

(14)

reaktiveringsfunktion: en funktion som gör det möjligt att aktivera andra lägen, inklusive aktivläge, via en fjärromkopplare, inklusive fjärrkontroll, en intern sensor, en timer eller ett villkor för att erhålla ytterligare funktioner, inklusive huvudfunktionen.

(15)

informations- eller statusmeny: en kontinuerlig funktion som ger information om eller anger status för utrustningen på en skärm, inklusive klockslag,

(16)

ljudeffektnivå: den A-vägda ljudeffektnivån (dB(A)) inne och/eller ute uppmätt vid standardförhållanden för kylning (eller uppvärmning om enheten saknar kylfunktion).

(17)

dimensionerande referensförhållanden: kombinationen av krav för dimensionerande referenstemperatur, maximal bivalenttemperatur och maximal gränstemperatur för drift, enligt det som anges i tabell 5.

(18)

dimensionerande referenstemperatur: utetemperaturen [°C] för kylning (Tdesignc) eller uppvärmning (Tdesignh) enligt beskrivningen i tabell 3, där faktorn för dellast ska vara lika med 1 och som varierar beroende på den berörda säsongen för kylning eller uppvärmning. Se även förklaring av begreppet i bilaga A.

(19)

faktor för dellast (pl(Tj)): förhållandet mellan utetemperaturen minus 16 °C och den dimensionerande referenstemperaturen minus 16 °C, för kylning eller uppvärmning,

(20)

säsong: en av de fyra uppsättningar av driftsförhållanden (för fyra säsonger: en kylningssäsong och tre uppvärmningssäsonger: medel/kallare/varmare) som per bin-villkor beskriver kombinationen av utetemperaturer och det antal timmar med dessa temperaturer per säsong för vilken enheten deklareras vara lämplig för sitt ändamål.

(21)

bin-villkor (med index j): en kombination av utetemperatur (Tj) och bin-timmar (hj), enligt det som anges i tabell 7.

(22)

bin-timmar: antalet timmar per säsong (hj) som utetemperaturen inträffar per bin-villkor, enligt det som anges i tabell 7.

(23)

säsongsköldfaktor (SEER – Seasonal Energy Efficiency Ratio): enhetens totala energieffektivitet över hela kylningssäsongen, beräknad som förhållandet mellan årligt referenskylningsbehov och årlig elförbrukning för kylning.

(24)

årligt referenskylningsbehov (QC ): det referenskylningsbehov (kWh/a) som ska användas som underlag för beräkning av säsongsköldfaktorn och som beräknas som produkten av dimensionerande last för kylning (Pdesignc) och ekvivalenta aktivlägestimmar för kylning ( HCE ).

(25)

ekvivalenta aktivlägestimmar för kylning: (HCE ): det förmodade antalet timmar per år (h/a) under vilka enheten måste uppfylla den dimensionerande lasten för kylning (Pdesignc) för att uppfylla det årliga referenskylningsbehovet enligt det som anges i tabell 8.

(26)

årlig elförbrukning för kylning (QCE ): den elförbrukning (kWh/a) som krävs för det årliga referenskylningsbehovet och som beräknas som förhållandet mellan det årliga referenskylningsbehovet och aktivlägets säsongsköldfaktor (SEERon) och enhetens elförbrukning vid termostatfrånläge, standbyläge, frånläge och vevhusvärmarläge under kylningssäsongen.

(27)

aktivlägets säsongsköldfaktor (SEERon): enhetens genomsnittliga köldfaktor i kylningsfunktionens aktivläge, som konstrueras utifrån faktorn från dellast och bin-specifik köldfaktor (EERbin(Tj)) och viktas med antalet bin-timmar då bin-villkor inträffar.

(28)

dellast: kylningslasten (Pc(Tj)) eller uppvärmningslasten (Ph(Tj)) (kW) vid en specifik utetemperatur Tj, beräknad som dimensionerande last multiplicerad med faktorn för dellast.

(29)

bin-specifik köldfaktor (EERbin(Tj)): den köldfaktor som är specifik för varje bin-villkor j med utetemperaturen Tj under en säsong, härledd från dellast, deklarerad kapacitet och deklarerad köldfaktor (EERd(Tj)) för angivna bin-villkor (j) och beräknad för övriga bin-villkor genom interpolation eller extrapolation, och vid behov korrigerad med tomgångsförluster.

(30)

säsongsvärmekoefficient (SCOP): enhetens övergripande värmekoefficient för hela den avsedda uppvärmningssäsongen (SCOP-värdet hör samman med en avsedd uppvärmningssäsong), beräknad som förhållandet mellan det årliga referensuppvärmningsbehovet och den årliga elförbrukningen för uppvärmning.

(31)

årligt referensuppvärmningsbehov (QH ) det referensuppvärmningsbehov (kWh/a) som hör samman med en viss uppvärmningssäsong och som ska användas som bas för beräkning av säsongsvärmefaktorn (SCOP) och som beräknas som produkten av dimensionerande last för uppvärmning (Pdesignh) och säsongens ekvivalenta aktivlägestimmar för uppvärmning (HHE ).

(32)

ekvivalenta aktivlägestimmar för uppvärmning (HHE ): det förmodade antalet timmar per år (h/a) under vilka enheten måste uppfylla den dimensionerande lasten för uppvärmning (Pdesignh) för att uppfylla det årliga referensuppvärmningsbehovet, enligt det som anges i tabell 8.

(33)

årlig elförbrukning för uppvärmning(QHE ): den elförbrukning (kWh/a) som krävs för att uppfylla det årliga referensuppvärmningsbehovet och som hör samman med en avsedd uppvärmningssäsong, och som beräknas som förhållandet mellan det årliga referensuppvärmningsbehovet och aktivlägets säsongsvärmefaktor (SCOPon) och enhetens elförbrukning för termostatfrånläge, standbyläge, frånläge samt vevhusvärmarläge under uppvärmningssäsongen.

(34)

aktivlägets säsongsvärmefaktor (SCOPon): enhetens genomsnittliga värmefaktor i påläge för den avsedda uppvärmningssäsongen, beräknad utifrån dellast, kapaciteten hos elektrisk backup-värmare (där sådan behövs) och bin-villkorsspecifik värmekoefficient (COPbin(Tj) och viktad med de bin-timmar då bin-villkoret inträffar.

(35)

kapacitet hos elektrisk backup-värmare (elbu(Tj)): uppvärmningskapaciteten (kW) hos en faktisk eller antagen elektrisk backup-värmare med värmefaktorn 1 som kompletterar den deklarerade uppvärmningskapaciteten (Pdh(Tj)) för att enheten ska klara av dellasten för uppvärmning (Ph(Tj)) i fall där Pdh(Tj) är mindre än Ph(Tj), för utetemperaturen (Tj).

(36)

bin-villkorsspecifik värmekoefficient (COPbin(Tj)) den värmekoefficient som är specifik för varje bin-villkor j med utetemperaturen Tj under en säsong, härledd från dellast, deklarerad kapacitet och deklarerad värmekoefficient (COPd(Tj)) för angivna bin-villkor (j) och beräknad för övriga bin-villkor genom interpolation eller extrapolation, och vid behov korrigerad med tomgångsförluster.

(37)

deklarerad kapacitet (kW): kapaciteten hos enhetens ångkompressionscykel för kylning (Pdc(Tj)) eller uppvärmning (Pdh(Tj)) sammanhörande med en utetemperatur Tj och innetemperatur (Tin), enligt deklaration från tillverkaren.

(38)

kapacitetskontroll: enhetens förmåga att ändra sin kapacitet genom att ändra det volymetriska flödet. En enhet ska betecknas med ”fast” om den inte kan ändra sitt volymetriska flöde, ”stegvis” om det volymetriska flödet kan ändras eller varieras i serier på högst två steg och ”variabel” om det volymetriska flödet kan ändras eller varieras i serier på tre eller flera steg.

(39)

funktion: indikerar om enheten klarar kylning av inneluft, uppvärmning av inneluft eller båda,

(40)

dimensionerande last: den deklarerade kylningslasten (Pdesignc) och/eller den deklarerade uppvärmningslasten (Pdesignh) (kW) vid dimensionerande referenstemperatur, där

(41)

deklarerad värmefaktor (EERd(Tj)): värmefaktorn vid ett begränsat antal angivna bin-villkor (j) med utetemperatur (Tj), enligt deklaration från tillverkaren.

(42)

deklarerad köldfaktor (COPd(Tj)): köldfaktorn vid ett begränsat antal angivna bin-villkor (j) med utetemperatur (Tj), enligt deklaration från tillverkaren.

(43)

bivalenttemperatur (Tbiv): den utetemperatur (Tj) (°C) vid vilken, enligt tillverkarens uppgifter, den deklarerade kapaciteten för uppvärmning är lika med dellasten, vilket innebär att om temperaturen sjunker under denna temperatur måste den deklarerade kapaciteten kompletteras med kapaciteten hos elektrisk backupvärmare för att enheten ska klara dellasten för uppvärmning.

(44)

gränstemperatur för drift (Tol): den utetemperatur (°C) vid vilken, enligt tillverkarens deklaration, luftkonditioneringsapparaten inte klarar uppvärmning. Vid lägre temperaturer än denna temperatur är den deklarerade kapaciteten lika med noll.

(45)

effekt testcykel (kW): det (tidsvägda) medelvärdet av den deklarerade effekten under testcykeln för kylning (Pcycc) eller uppvärmning (Pcych).

(46)

testcykelns köldfaktor (EERcyc): den genomsnittliga köldfaktorn över testcykeln (kompressorn slår på och av) beräknad som förhållandet mellan den integrerade kylningskapaciteten över testcykeln (kWh) och den integrerade elektriska ineffekten över samma testcykel (kWh).

(47)

testcykelns värmefaktor (COPcyc): den genomsnittliga värmefaktorn över testcykeln (kompressorn slår på och av) beräknad som förhållandet mellan den integrerade uppvärmningskapaciteten över intervallet (kWh) och den integrerade elektriska ineffekten över samma testcykel (kWh).

(48)

tomgångsförluster: mått på effektivitetsförlust på grund av cykeln (kompressorn slår på och av i aktivläge), som fastställs för kylning (Cdc) respektive uppvärmning (Cdh) eller som sätts till standardvärdet 0,25.

(49)

aktivläge: det läge som motsvarar timmarna med kylnings- eller uppvärmningslast från byggnaden och där enhetens kylnings- eller uppvärmningsfunktion är aktiverad. Detta läge kan inbegripa en på/av-cykel för att nå eller upprätthålla önskad innetemperatur.

(50)

termostatfrånläge: ett läge som motsvarar timmarna utan kylnings- eller uppvärmningslast och där enhetens kylnings- eller uppvärmningsfunktion är påslagen men enheten inte är aktiv eftersom det inte finns någon kylnings- eller uppvärmningslast. Detta läge är därför relaterat till utetemperaturer och inte till inomhuslaster. Cykler med på/av i aktivläge räknas inte som termostatfrånläge.

(51)

vevhusvärmarläge: en situation där enheten har aktiverat en värmare för att undvika migrering av köldmedium till kompressorn för att begränsa köldmediets koncentration i oljan vid kompressorstart.

(52)

effektförbrukning i termostatfrånläge (PTO ): enhetens effektförbrukning (kW) medan den är i termostatfrånläge.

(53)

effektförbrukning i standbyläge (PSB ): enhetens effektförbrukning (kW) när den är i standbyläge.

(54)

effektförbrukning i frånläge (POFF ): enhetens effektförbrukning (kW) när den är i frånläge.

(55)

effektförbrukning i vevhusvärmarläge (PCK ): enhetens effektförbrukning (kW) när den är i vevhusvärmarläge.

(56)

drifttimmar i termostatfrånläge (HTO ): antalet timmar (h/a) som enheten anses vara i termostatfrånläge och som varierar beroende på avsedd säsong och funktion.

(57)

drifttimmar i standbyläge (HSB ): antalet timmar (h/a) som enheten anses vara i standbyläge och som varierar beroende på avsedd säsong och funktion.

(58)

drifttimmar i frånläge (HOFF ): antalet timmar (h/a) som enheten anses vara i frånläge och som varierar beroende på avsedd säsong och funktion.

(59)

drifttimmar i vevhusvärmarläge (HCK ): antalet timmar (h/a) som enheten anses vara i vevhusvärmarläge och som varierar beroende på avsedd säsong och funktion.

(60)

nominellt luftflöde: luftflödet (m3/h) uppmätt vid inomhus- och/eller utomhusenheternas luftutsläpp (om tillämpligt) vid standardförhållanden för kylning (eller uppvärmning om produkten inte har någon kylningsfunktion).

(61)

nominell ingångseffekt för kylning (PEER ): enhetens ineffekt(kW) när den kyler vid standardförhållanden.

(62)

nominell ineffekt för uppvärmning (PCOP ): enhetens ineffekt (kW) när den värmer vid standardförhållanden.

(63)

elförbrukning för enhetsaggregat med en eller två kanaler (QSD respektive QDD ): elförbrukningen för luftkonditioneringsapparater med en eller två kanaler vid kylnings- och/eller uppvärmningsläge (beroende vilket som är relevant). (Anges för apparater med en kanal i kWh/60 min och för apparater med två kanaler i kWh/60 min).

(64)

kapacitetsgrad: förhållandet mellan den totala deklarerade kylnings- eller uppvärmningskapaciteten hos alla inomhusenheter i drift och den deklarerade kylnings- eller uppvärmningskapaciteten hos utomhusenheterna vid standardförhållanden.

(65)

tolerans: tillåten avvikelse för den deklarerade kapaciteten vid utetemperatur Tj att variera från dellasten som identifierats för samma utetemperatur Tj enligt beräkningsmetoden som tillämpas vid beräkning för enheter med stegvis och variabel kapacitet.

Pdesignc är den dimensionerade kylkapaciteten (kW) som är samma som den deklarerade kylningskapaciteten Pdc(Tj) vid Tj lika med Tdesignc (utetemperatur)

HCE är de ekvivalenta aktivlägestimmar för kylning (h) som anges i tabell 8

QCE är den årliga elförbrukningen för kylning (kWh/a), som beräknas som

Tj är den bin- temperatur som tilldelats det angivna bin-villkoret med index j från tabell 7,

j är det angivna bin-indexet,

n är antalet angivna bin-villkor,

hj är antalet timmar som tilldelats det angivna bin-villkoret med index j, från tabell 7,

Pc(Tj) är dellasten för kylning vid bin-temperaturen Tj, som beräknas som

Pdesignc definieras på samma sätt som ovan,

pl(Tj) är faktorn för dellast, som beräknas till (och överensstämmer med: pl(Tj) = 1,00 vid Tj=Tdesignc):

Tdesignc är den dimensionerande referenstemperaturen för kylningssäsongen, i °C, från tabell 5,

EERbin(Tj) är den bin-specifika köldfaktor som gäller för bin-villkor j som beräknats i enlighet med ekvationerna nedan för enheter som betecknas med fast, stegvis, eller variabel kapacitet.

(EERd(Tj))är den deklarerade köldfaktorn vid angiven utetemperatur Tj, enligt deklaration från tillverkaren i tabell 1,

Pc(Tj) är dellasten vid bin-temperaturen Tj= 30, 25, 20°C, såsom definieras i ekvation 5,

Pdc(Tj) är den deklarerade kylningskapaciteten vid den angivna utetemperaturen (Tj), enligt deklaration från tillverkaren i tabell 1,

Cdc är tomgångsförlusten för kylning, vilken är antingen standardvärdet 0,25, eller lika med Cdh (för uppvärmning) eller fastställs genom provning och beräknas för Tj = 20 °C enligt följande:

EERcyc är den genomsnittliga köldfaktorn över testcykeln (aktivläge + frånläge) beräknad som förhållandet mellan den integrerade kylningskapaciteten över testcykeln (kWh) och den integrerade elektriska ineffekten över samma testcykel (kWh),

Pcycc: det (tidsvägda) medelvärdet för kylningskapacitetens uteffekt (kW) under testcykeln (aktivläge + frånläge),

—

för angivna bin-villkor med index j vid utetemperaturer mellan Tj < 35 °C and Tj > 20 °C som inte motsvarar Tj = 30 °C eller 25 °C, ska EERbin(Tj) beräknas genom linjär interpolation från de två närmaste förankringspunkterna.

—

för bin-villkor j med en utetemperatur Tj som är högre än 35 °C ska EERbin(Tj)ha samma värden som EERbin(Tj=35 °C).

—

för bin-villkor med index j med en utetemperatur (Tj) som är lägre än 20 °C ska EERbin(Tj) ha samma värden som EERbin(Tj=20 °C).

EERd(Tj)hi och EERd(Tj)lo är de deklarerade verkningsgraderna från tabell 1,

Pdc(Tj)hi och Pdc(Tj)lo är deklarerade kapacitetsvärden från tabell 1,

Pc(Tj) är dellasten för det angivna bin-villkoret med index j där Tj är 20, 25, 30 och 35 °C,

Cdc är tomgångsförlusten för kylning,, vilken antingen är standardvärdet 0,25 eller motsvarande Cdh (för uppvärmning) eller bestäms genom provning och beräknas för Tj = 35 °C som:

EERcyc och Pcycc definieras som ovan,

EERbin(Tj)-värden för angivna bin-villkor med index j med annan utetemperatur (Tj) än Tj = 35, 30, 25 och 20 °C beräknas enligt samma regler som gäller för enheter med fast kapacitet.

tolerans, Pdc(Tj), Pdesignc, pl(Tj), EERbin(Tj) och EERd(Tj) definieras som ovan

annars: följ beräkningsmetoden för enheter med stegvis kapacitet.

Pdesignh är den dimensionerande lasten för uppvärmning (kW) som beräknas utifrån den deklarerade bivalentpunkten Tbiv (Tbiv ger pl(Tj) för Tj = Tbiv) och den deklarerade kapaciteten Pdh(Tj) vid Tj = Tbiv. Därmed representerar värdet för Pdesignh, såsom det deklareras i tabell 1 värmelasten vid driftförhållandet Tj = Tdesignh, där pl(Tj) = 1,00,

HHE är ekvivalenta aktivlägestimmar för uppvärmning (h), enligt värdet i tabell 8

QHE är den säsongsbundna elförbrukningen för uppvärmning (kWh/a), beräknat enligt

QH är som ovan,

HTO, HCK, HOFF, HSB är antalet drifttimmar per säsong (h/a) för uppvärmning i respektive termostatfrånläge, vevhusvärmarläge, frånläge och standby-läge, förtecknade i tabell 8,

PTO, PCK, POFF, PSB är den elektriska ineffekten (kW) i respektive termostatfrånläge, vevhusvärmarläge, frånläge och standby-läge,

SCOPon är den genomsnittliga säsongsvärmefaktorn i aktivläge, beräknad utifrån bin-villkorsspecifika värmekoefficienter och viktad med de säsongsbundna bin-timmar då bin-villkoret inträffar, inklusive backupeffektförbrukning för bin-villkor där Pdh(Tj) < Ph(Tj):

Tj, j, n, och hj definieras som tidigare,

Ph(Tj) är uppvärmningslasten vid bin-villkor j, beräknat enligt:

Tdesignh är den dimensionerande referenstemperaturen för uppvärmning i °C, från tabell 5, som bestäms av den berörda uppvärmningssäsongen,

elbu(Tj) : uppvärmningskapaciteten (kW) hos en backup-värmare för bin-villkor j, som kompletterar den deklarerade uppvärmningskapaciteten om denna inte är tillräcklig,, beräknad som:

Pdh(Tj) : den deklarerade uppvärmningskapaciteten som ska tillämpas för bin-villkor j, vilket ska beräknas genom användning av de deklarerade värdena för Pdh(Tj) vid Tj = – 15, – 7, 2, 7, 12 °C och/eller Tbiv. Tillgången till dessa värden beror på vilken uppvärmningssäsong som avses (se tabell 6 för vilka deklareringspunkter som krävs per uppvärmningssäsong). Pdh(Tj) för andra bin-villkor än de angivna ska beräknas genom linjär interpolation av deklarerad kapacitet Pdh(Tj) vid närmaste utetemperatur.

Undantag från denna regel kan endast göras om den genomsnittliga uppvärmningssäsongen och den kallare uppvärmningssäsongen inte är en av de avsedda säsongerna, (t.ex. COP(-15) är inte tillgängligt) och COPbin(Tj) -värden för utetemperaturerna – 8, – 9 and – 10 °C kan beräknas genom linjär extrapolation av COPd(Tj)-värdena för förankringspunkterna vid – 7 °C och 7 °C för enheter med fast kapacitet. För enheter med stegvis kapacitet ska dessa värden extrapoleras från COPd(-7) och COPd(Tbiv). Om Tbiv = – 7 °C ska COP(-8), COP(-9), och COP(-10) antas motsvara COP(-7).

Om den avsedda uppvärmningssäsongen är ”kallare”, och det lägsta Pdh-värdet är –15 °C, ska kapaciteten för Pdh med Tj< - 15 °C baseras på extrapolation av värden vid Tj = – 15 °C och –7 °C.

COPbin(Tj) är den bin-villkorsspecifika värmekoefficient som ska tillämpas för det angivna bin-villkoret med index j som beräknas enligt ekvationerna nedan för enheter med fast, stegvis eller variabel kapacitet, där

COPd(Tj) är värmefaktorn vid angiven utetemperatur Tj enligt uppgifter från tillverkaren i tabell 1,

Pdh(Tj) är uppvärmningskapaciteten vid angiven utetemperatur Tj enligt uppgifter från tillverkaren i tabell 1,

Ph(Tj) är dellasten i kW vid angiven utetemperatur Tj, såsom definieras i ekvation 5.

Cdh är nedbrytningsfaktorn för uppvärmning, antingen som standardvärde 0,25 eller lika med Cdc (för kylning) eller fastställd genom provning och beräknad för Tj = 12 °C som

COPcyc är den genomsnittliga värmefaktorn över testcykeln (aktivläge + frånläge) beräknad som förhållandet mellan den integrerade uppvärmningskapaciteten över intervallet (kWh) och den integrerade elektriska ineffekten över samma testcykel (kWh).

Pcych är det (tidsvägda) medelvärdet för uppvärmningskapaciteten output (kW) under testcykeln (aktivläge + frånläge),

Värden för COPbin(Tj) vid andra angivna bin-villkor ska beräknas enligt följande:

COPd(Tj) hi och COPd(Tj)lo deklareras som värmekoefficientvärden i tabell 1,

Pdh(Tj) hi och Pdh(Tj)lo är deklarerade värden i tabell 1,

Ph(Tj) är värmelasten för bin-villkor j med Tj är 7, 2, – 7, – 15 °C (se fotnot 6, 7),

Cdhlo är nedbrytningsfaktorn för uppvärmning, vilken antingen är standardvärdet 0,25, eller lika med Cdc (för kylning) eller fastställd genom provning och beräknad för Tj = 12°C som:

COPcyc och Pcych definieras som tidigare,

COPbin(Tj)-värden för bin-villkor j med utetemperaturer Tj som inte är Tj = 7, 2, – 7, – 15 °C (se fotnot 6, 7) beräknas enligt samma regler som gäller för enheter med fast kapacitet.

tolerans, Pdh(Tj), Pdesignh, pl(Tj), COPbin(Tj) och COPd(Tj) definieras som tidigare,

annars: följ beräkningsmetoden för enheter med stegvis kapacitet.

Pdc(Tj) är den deklarerade kylningskapaciteten i kW, vid standardförhållande enligt kraven i tabell 4,

PEER är den totala elektriska ineffekten till apparaten i kW, vid standardförhållande enligt kraven i tabell 4.

Pdh(Tj) är den deklarerade uppvärmningskapaciteten i kW (endast för ångkompressionscykeln), vid standardförhållanden som beskrivs i tabell 4,

PCOP är den totala ineffekten för uppvärmning i kW, vid standardförhållanden som beskrivs i tabell 4.

HCE, HHE, HTO, HSB, HOFF, HCK är antalet drifttimmar (h) för kylning respektive uppvärmning i respektive aktivläge, termostatfrånläge, standbyläge, frånläge och vevhusvärmarläge, som beskrivs i tabell 8,

PEER, PCOP, PTO, PSB, POFF, PCK de genomsnittliga värdena för elförbrukning för nominell ingångseffekt för kylning (PEER ) eller för uppvärmning (PCOP ) i termostatfrånläge, standbyläge, frånläge och vevhusvärmarläge, enligt deklaration från tillverkaren,

F är fläktens maximala flödeshastighet (m3/min),

PF är fläktens ineffekt [W],

HCE , HSB är antalet driftstimmar i aktivläge respektive standbyläge, hämtat ur tabell 10 (h/a),

PF är fläktens nominella ineffekt (kW),

PSB är effektförbrukningen i standbyläge (kW).

—

relevanta diagram och värdetabeller för temperaturer, relativa fuktvärden, dellaster, flödeshastigheter, elektrisk spänning/frekvens/harmonisk distortion under testperioden eller testperioderna och för alla relevanta tespunkter,

—

beskrivning av testmetoden eller metoderna där så är tillämpligt, förhållandena i laboratorieutrymmen och omgivningen, inställningar för den fysiska provningsanläggningen som anger position för datainsamlingsinstrument (t.ex. sensorer) och databehandlingsutrustning såväl som instrumentens räckvidd och mätnoggrannhet,

—

inställningar hos den enhet som testas, beskrivning av den funktion som automatiskt byter inställning (t.ex. mellan frånläge och standbyläge).

—

beskrivning av den testsekvens som använts, t.ex. för att uppnå jämviktstillstånd där detta är lämpligt.

16.6.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 172/27

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för statligt stöd

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Fax +32 22961242

—

I april 2001 kom VFAB och Ryanair överens om att Ryanair skulle starta sina dagliga lågprisflygningar vid Västerås flygplats (nedan kallat avtalet från 2001). Avtalet skulle gälla i […] (1) år och det beslutades att Ryanair skulle använda sig av flygplatsen under ordinarie öppettider. Ryanair skulle betala flygplatsavgifter (2) i form av en fast enhetssumma per passagerare på sina flyg. VFAB:s tjänster gentemot Ryanair var begränsade och Ryanair garanterade ett minimum på […] (1) avresande passagerare per år och för varje linje. I tillägg skulle VFAB betala Ryanair […] (1) SEK i marknadsföringsstöd.

—

I ett tillägg till avtalet från 2001 sänktes de flygplatsavgifter som gällde för Ryanair vid Västerås flygplats, och avgifter baserade på antal dagliga turer som Ryanair genomförde infördes.

—

I januari 2005 ingick VFAB och Ryanair ett nytt avtal (nedan kallat avtalet från 2005) som ersatte det föregående avtalet och som skulle gälla i […] (1) år. Ryanair åtog sig att genomföra […] (1) och flygplatsavgiften var […] (1).

—

2008 och 2010 kom VFAB och Ryanair överens om två ytterligare marknadsföringsavtal där VFAB skulle betala Ryanair ett totalbelopp på ca […] (1) euro. I gengäld skulle VFAB få marknadföringstjänster från Ryanair, främst genom att finnas på startsidorna för Ryanairs brittiska och svenska webbsidor. I tillägg gick VFAB med på att […] (1) om Ryanair startade en ny linje.

(1)

Aktieägares bidrag som tillhandahållits VFAB mellan 2003 och 2010: De svenska myndigheterna hävdar att VFAB:s ägare uppträdde i enlighet med den marknadsekonomiska investerarprincipen under tiden för tillhandahållandet av aktieägarnas bidrag och att VFAB är kvar i drift på grund av att dess ägare har långsiktiga finansiella utsikter. De svenska myndigheterna har dock inte framlagt några övertygande bevis för att styrka detta påstående. Det verkar däremot tveksamt att en marknadsinvesterare, utan en detaljerad affärsplan, skulle täcka VFAB:s stora förluster kontinuerligt under de senaste tio åren. De svenska myndigheterna har inte hävdat att VFAB befinner sig under en allmännyttig skyldighet och att bidragen insatserna därmed skulle ha varit kompensationer.

(2)

Sänkt hyra för VFAB för användningen av flygplatsinfrastrukturen: Vad gäller den årliga hyra som VFAB betalar för användningen av infrastrukturen, tycks den vara satt under marknadspriset och skulle på det sättet utgöra en ekonomisk fördel för VFAB.

(3)

Driftsstöd från staten för icke-statligt ägda flygplatser: Det driftsstöd som tilldelas flygplatser som inte direkt ägs av staten ger mottagarna en ekonomisk förmån.

(4)

Flygplatsavgifter som gäller för Ryanair 2001–2010: De svenska myndigheterna hävdar att VFAB agerade som marknadsekonomisk investerare när avtalen med Ryanair trädde i kraft. Vad gäller flygplatsavgifterna är de avgifter som gäller för Ryanair betydligt lägre än de som exempelvis SAS betalar. De svenska myndigheterna hävdar att detta beror på att Ryanair använder flygplatsens tjänster i en lägre utsträckning än SAS, avstod från drift under rusningstid och var villiga att underteckna ett långtidskontrakt. Detta betraktades som en långsiktig ekonomisk säkerhet för flygplatsen. Trots att det stämmer att tjänsterna som erbjuds Ryanair i utbyte mot avgiften är begränsade, har de svenska myndigheterna inte inlämnat några beräkningar (t.ex. en affärsplan) som visar på att den gällande avgiften faktiskt motsvarar den lägre tjänstenivån. De har lämnat in beräkningar som tyder på att en passagerare hos Ryanair ger mer vinst för VFAB än en passagerare hos […] (1), vilket de förklarar delvis beror på att Ryanairs passagerare i en högre utsträckning använder cafeterian och baren. Dock finns inga bevis på dessa påståenden som beräkningarna utgår från och de svenska myndigheterna hävdar inte ens att de var närvarande då avgifterna fastställdes. Vidare är nu Ryanair det enda verksamma flygbolaget vid flygplatsen, och det faktum att driftsförlusterna för VFAB har ökat betydligt efter det att alla andra flygbolag har lämnat flygplatsen motsäger de svenska myndigheternas argument att Ryanairs linjetrafik är gynnsam för VFAB.

(5)

Marknadsföringsstöd som VFAB har beviljat Ryanair/AMS 2001, 2008 och 2010: Med grund i de uppgifter som finns tillgängliga konstateras inledningsvis att EU:s regler om offentlig upphandling inte verkar ha följts, då inget anbudsförfarande ägde rum för beviljandet av marknadsföringsavtalen. De svenska myndigheterna hävdar att detta är i linje med branschens praxis och har inkommit med bevis i form av ett meddelande från Arlanda flygplats där det uttrycks att marknadsstöd är ett sätt att locka till sig fler flyglinjer. Enligt detta meddelande verkar dock sådant marknadsföringsstöd erbjudas under betydligt mindre generösa villkor än de som VFAB erbjöd Ryanair/AMS. De verkar dessutom gälla alla flygbolag, men vi vet inte om marknadsföringsstöd med samma villkor har erbjudits andra flygbolag vid Västerås flygplats.