10.11.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 287/1

---

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS ÅRSREDOVISNING

BUDGETÅRET 2007

Del I

KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGAR OCH KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

(2008/C 287/01)

INNEHÅLL

Anmärkning till de konsoliderade årsredovisningarna

Utveckling och avgörande frågor

Genomförande och redovisning av EU:s budget

DEL I:

Europeiska gemenskapernas konsoliderade årsredovisningar och förklarande anmärkningar

A.	Balansräkning

B.	Resultaträkning

C.	Kassaflöde

D.	Förändringar i nettotillgångarna

E.	Anmärkningar till årsredovisningen

DEL II:

Konsoliderade rapporter om genomförandet av Europeiska gemenskapernas budget och förklarande anmärkningar

A.	Konsoliderade rapporter om genomförandet av budgeten

B.	Anmärkningar till de konsoliderade rapporterna om genomförandet av budgeten

NOT TILL DE KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGARNA

Europeiska gemenskapernas konsoliderade årsredovisning 2007 har utarbetats utifrån de uppgifter som övriga institutioner och organ lämnat enligt artikel 129.2 i budgetförordningen. Härmed intygas att räkenskaperna utformats i överensstämmelse med avdelning VII i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget och de redovisningsprinciper, bestämmelser och metoder som anges i bilagorna till årsredovisningen.

Räkenskapsförarna vid institutionerna och organen har intygat räkenskapernas tillförlitlighet och lämnat all information som är nödvändig för att utarbeta de räkenskaper som visar Europeiska gemenskapernas tillgångar och skulder samt budgetgenomförandet.

Härmed intygas att jag med utgångspunkt i dessa upplysningar och de kontroller jag ansett befogade för att kunna godkänna Europeiska kommissionens räkenskaper har fått rimliga garantier för att de i allt väsentligt ger en rättvisande bild av Europeiska gemenskapernas ekonomiska situation.

UTVECKLING OCH AVGÖRANDE FRÅGOR

Europeiska gemenskapernas årsredovisning 2007 utarbetas för tredje gången enligt bestämmelserna om periodiserad redovisning som Europeiska gemenskaperna började tillämpa 2005. År 2007 omarbetades även budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, och den nya lydelsen trädde i kraft den 1 maj 2007.

Kommissionen försöker kontinuerligt förbättra sin redovisning, framför allt i syfte att göra den så förståelig och relevant som möjligt för läsaren.

Följande förändringar har gjorts i uppställningen av 2007 års årsredovisning:

—	ett nytt avsnitt om genomförandet och redovisningen av EU:s budget har införts. I avsnittet förklaras hur gemenskaperna finansieras och hur medlen används, kontrolleras och redovisas,

—	ett annat avsnitt förklarar hur felaktiga utbetalningar återkrävs och innehåller upplysningar om berörda belopp (se avsnitt E.6),

—	tabellerna över budgetgenomförandet är nu uppställda i miljoner euro. En sammanfattning har lagts till för att ge en bättre översikt över intäkter och kostnader,

—	för första gången lämnas också en jämförelse mellan det ekonomiska resultatet och budgetutfallet i anmärkningarna.

Slutligen bör det noteras att de konsoliderade räkenskaperna sedan 2006 omfattar allt fler enheter – numera ingår tre gemensamma företag, jämfört med ett år 2006, och 26 organ jämfört med 24 år 2006.

HUVUDPUNKTER I ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2007

—	budgetöverskottet har fortsatt minska och sjönk från 1 848 miljoner euro till 1 529 miljoner euro,

—	det ekonomiska resultatet för året ökade från ett överskott på 197 miljoner euro år 2006 till ett överskott på 7 462 miljoner euro år 2007,

—

de sammanlagda tillgångarna ökade från 67 332 miljoner euro år 2006 till 75 386 miljoner euro och de sammanlagda skulderna ökade från 131 550 miljoner euro till 134 006 miljoner euro. Differensen mellan tillgångar och skulder kommer på kort sikt att finansieras från budgetanslag som redan beviljats eller som medlemsstaterna förbundit sig att bevilja på längre sikt.

GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EU:s BUDGET

1.   ÅRLIGA BUDGETFÖRBEREDELSER

Via EU:s budget finansieras en rad politiska åtgärder och program inom hela Europeiska unionen. I enlighet med de prioriteringar som fastställs av medlemsstaterna genomför kommissionen särskilda program, verksamheter och projekt. Dessa kan omfatta såväl stöd till utbildningsprojekt för studenters och lärares rörlighet som projekt till stöd för en bättre arbetsmiljö för arbetstagare i EU eller för bättre kontroller vid de yttre gränserna.

Nära 95 % av EU:s budget ägnas åt att finansiera den EU-politik och verksamhet som har godkänts av alla medlemsstater. Den verksamhetsbaserade budgeteringen ser till att det finns en direkt koppling mellan den årliga budgeten och EU:s politik. Den verksamhetsbaserade kontoplanen, som infördes i samband med 2004 års budget, innehåller en klar och tydlig indelning av EU:s olika politikområden och av de sammanlagda medel som avsätts för varje politikområde.

De 32 politikområdena indelas vidare i 200 verksamheter. Av dessa avser över 110 operativa verksamheter, som alltså tas upp i kontoplanen som kapitel. Politikområdena är huvudsakligen inriktade på den operativa verksamheten, eftersom kärnverksamheten inom varje område avser tredje man. Andra politikområden är övergripande och avser hur kommissionen fungerar, till exempel ”samordning och rättslig rådgivning” eller ”budget”. Verksamheterna ger en gemensam ram för prioritering, planering, budgetering, övervakning och rapportering och bidrar därmed till en effektiv och ekonomisk resursanvändning.

Det interna förfarandet för att anta budgeten inleds med att kommissionen utarbetar ett preliminärt budgetförslag som överlämnas till rådet. Rådet kan göra motiverade ändringar i förslaget. Därefter går det omarbetade förslaget vidare till Europaparlamentet som i sin tur kan föreslå ändringar, godta eller förkasta förslaget. När alla ändringar och uppdateringar godkänts (och vid behov ett helt nytt förslag lagts fram av kommissionen) antas budgeten i mitten av december av Europaparlamentet. När parlamentets ordförande förklarat budgeten antagen kan den börja genomföras.

2.   HUR FINANSIERAS EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS BUDGET?

Europeiska gemenskaperna finansieras med egna medel samt med övriga intäkter.

2.1   Egna medel och fordringar

Egna medel kan definieras som inkomster som ackumuleras automatiskt av EU för att dess budget ska kunna finansieras utan att det krävs ytterligare beslut av de nationella myndigheterna (år 2007 utgjorde de egna medlen 93 % av de sammanlagda inkomsterna). De samlade egna medel som behövs för att finansiera budgeten är alltså lika med de totala utgifterna minus övriga inkomster. De egna medlen kan inte överskrida taket på 1,24 % av medlemsstaternas totala BNI. Egna medel kan delas in i följande kategorier:

1.

Traditionella egna medel som består av tullar, jordbruks- och sockeravgifter. Dessa egna medel tas ut av ekonomiska aktörer och uppbärs av medlemsstaterna för EU:s räkning. Medlemsstaterna har rätt att behålla 25 % som ersättning för uppbördskostnaderna. Tullar och jordbruksavgifter tas ut på import av varor från tredjeland, enligt de satser som fastställs i gemensamma tulltaxan. Sockeravgifter erläggs av sockerproducenter i utbyte mot exportbidrag på socker. De traditionella egna medlen utgör vanligen 15 % av de sammanlagda egna medlen.

2.

Egna medel från mervärdesskatt (moms) tas ut från medlemsstaternas momsunderlag, som är harmoniserade för detta ändamål i enlighet med gemenskapsreglerna. Samma procentuella andel tas ut från varje medlemsstat. Momsunderlaget får uppgå till högst 50 % av respektive medlemsstats BNI. De momsbaserade egna medlen utgör vanligen cirka 15 % av de egna medlen.

3.

Den inkomstkälla som baserar sig på BNI ska balansera budgetinkomsterna och -utgifterna, dvs. finansiera den del av budgeten som inte täcks av andra inkomster. Samma procentandel tas ut från alla medlemsstaters BNI, som fastställs i enlighet med gemenskapsreglerna. BNI-inkomsterna står vanligen för cirka 70 % av de egna medlen.

De särskilda räkenskaperna omfattar egna medel som i enlighet med artikel 6.3 b i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 har fastställts av medlemsstaterna men inte ställts till gemenskapernas förfogande eftersom de ännu inte har uppburits, inga säkerheter har ställts eller för att invändningar rests mot dem. Alla medlemsstater ska förse kommissionen med en kvartalsrapport för dessa räkenskaper, där de ska ange

—	vilket belopp som återstod att uppbära föregående kvartal,

—	de belopp som återkrävts under kvartalet,

—	rättelser av beräkningsunderlaget (korrigeringar/annulleringar) under kvartalet,

—	avskrivna belopp,

—	det saldo som ska återkrävas vid kvartalets slut.

När de traditionella egna medlen i de särskilda räkenskaperna återvunnits måste de ställas till kommissionens förfogande senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månaden efter det att medlen uppburits.

En nedskrivning av fordringarna i de särskilda räkenskaperna ska göras när det inte är troligt att medlen kan uppbäras. Nedskrivningen bygger på medlemsstaternas egna beräkningar enligt artikel 6.4 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000, där det anges att ”[m]edlemsstaterna skall varje år tillsammans med den sista kvartalsrapporten översända en beräkning av de totala anspråksbelopp som kommer att tas upp i de särskilda räkenskaperna per den 31 december det året och för vilka det bedöms vara osäkert om de går att uppbära”.

Med utgångspunkt i medlemsstaternas beräkningar görs en nedskrivning av fordringarna på medlemsstaterna på balansräkningens tillgångssida. Detta innebär dock inte att kommissionen avstår från att återkräva de belopp som täcks av värdekorrigeringen. Även om återkrav verkar vara föga sannolik eller näst intill omöjlig, innebär detta inte i sig att beloppen för gemenskapsbudgetens del har gått förlorade som traditionella egna medel. Gemenskapen förlorar bara medlen i de fall det kan styrkas att medlemsstaten visat tillräcklig skyndsamhet under återkravsförfarandet. Om medlemsstaten har brustit i detta avseende kommer dess ekonomiska ansvar att utkrävas, och medlemsstaten ska då betala in beloppet till gemenskapsbudgeten enligt artikel 17.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000.

2.2   Övriga intäkter

Övriga intäkter från Europeiska gemenskapernas verksamhet utgör cirka 7 % av de sammanlagda intäkterna. Det rör sig bland annat om böter som utdömts i konkurrensärenden, betalningskrav på privata och offentliga gäldenärer för förvaltningen av gemenskapsprojekt (som i exemplet ovan). Straffavgifter som EG-domstolen ådömt medlemsstaterna för att de inte rättat sig efter någon av domstolens domar ingår också i denna kategori. Kommissionen förvaltar hundratusentals projekt varje år och upprättar kring 12 000 betalningskrav varje år. Skulder som inte regleras före förfallodatum ger rätt till dröjsmålsränta. När gemenskapens fordringar på andra än medlemsstaterna inte regleras blir beslut från kommissionen (och rådet) som utgör exekutionstitlar direkt verkställbara enligt gällande civilprocessrättsliga bestämmelser på det lands territorium där kravet ska verkställas. Andra krav följs upp av rättstjänsten, med hjälp av externa advokater.

3.   HUR GEMENSKAPENS BUDGET GENOMFÖRS OCH VERKSTÄLLS

3.1   Driftskostnader

Europeiska gemenskapernas driftskostnader är fördelade på de olika rubrikerna i budgetplanen och kan ta olika former beroende på hur de förvaltas och betalas ut. Enligt budgetförordningen får anslagen förvaltas enligt följande förvaltningsformer:

Direkt central förvaltning: Budgetanslagen förvaltas direkt av den ansvariga avdelningen inom en av gemenskapens institutioner eller organ.

Indirekt central förvaltning: Gemenskaperna anförtror förvaltningen av en viss del av anslagen till utomstående gemenskapsrättliga eller nationella organ i medlemsstaterna.

Decentraliserad förvaltning: Gemenskaperna delegerar vissa uppgifter kopplade till förvaltningen av anslagen till tredjeland.

Delad förvaltning (tillsammans med medlemsstaterna): Gemenskaperna delegerar vissa uppgifter kopplade till förvaltningen av anslagen till medlemsstaterna.

Gemensam förvaltning med internationella organisationer: Gemenskaperna delegerar vissa uppgifter kopplade till förvaltningen av anslagen till en internationell organisation.

Största delen av utgifterna förvaltas med hjälp av så kallad delad förvaltning där vissa uppgifter delegeras till medlemsstaterna t.ex. i fråga om jordbruksutgifter och strukturåtgärder. I år förvaltades 90 miljarder euro på detta sätt (jämfört med 91 miljarder euro år 2006).

3.2   Aktörer som deltar i budgetförvaltningen

Kommissionärskollegiet bär det kollektiva politiska ansvaret, men har i stort sett ingen behörighet att verkställa budgeten. Kommissionärskollegiet delegerar dessa uppgifter till enskilda tjänstemän som är ansvariga inför kollegiet och som lyder under tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna. Dessa tjänstemän – vanligen på generaldirektörsnivå – är så kallade delegerade utanordnare. De kan i sin tur delegera uppgifter som rör budgetgenomförandet till utanordnare som utsetts med vidaredelegering.

Utanordnarna ansvarar för hela förvaltningen och beslutar om vad som ska göras, ansvarar för att institutionens politiska mål uppfylls, förvaltar verksamheten både operativt och budgetmässigt, undertecknar rättsliga åtaganden, kontrollerar resultaten, verkställer utbetalningar och återkräver medel vid behov. Utanordnarna ska också se till att utvärderingar görs för att analysera om förslagen är genomförbara (förhandsutvärdering) och för att kontrollera om pågående program leder till resultat och är kostnadseffektiva (utvärdering under arbetets gång och i efterhand). Utvärderingsresultaten används för att förbättra beslutsprocessen och öka insynen, ansvarsfördelningen och kostnadseffektiviteten i gemenskapens åtgärder.

Sund ekonomisk förvaltning och korrekt redovisning säkras inom varje generaldirektorat genom att ekonomistyrningen skiljs från internrevisionen. Dessutom används ett antal normer för internkontroll och det görs förhands- och efterhandskontroller och oberoende internrevision utifrån riskanalyser. Slutligen ska generaldirektoraten lämna regelbundna rapporter om verksamheten till de enskilda kommissionsledamöterna.

Räkenskapsföraren verkställer betalningar och betalningskrav som upprättats av utanordnarna och har ansvar för att sköta kassan, fastställa regler och metoder för redovisning, validera redovisningssystem, sköta bokföringen och utarbeta institutionens årsredovisningar samt att konsolidera dem med övriga institutioner och organ som omfattas av de konsoliderade räkenskaperna. Räkenskapsföraren ska också intyga att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av den ekonomiska situationen.

Internrevisorn är inte en aktör i budgetgenomförandet i strikt bemärkelse. Institutionen utser en internrevisor som ska kontrollera systemen och rutinerna för budgetgenomförandet och bistå med råd om riskhantering. Internrevisorn avger självständiga yttranden om kvaliteten på förvaltningen och kontrollsystemen och lämnar rekommendationer om hur arbetsrutinerna kan förbättras för att främja en sund ekonomisk förvaltning.

3.3   Åtaganden om utbetalning

Så snart budgeten antagits ställer generaldirektoratet för budget via kommissionens bokföringssystem medel till förfogande för kommissionens generaldirektorat samt övriga EU-institutioner och organ i enlighet med deras politiska ansvar inom ramen för systemet med verksamhetsbaserad budgetering. Ansvaret för att förvalta budgetposter som finansierar miljöfrågor delegeras till generaldirektören för generaldirektoratet för miljö (som därmed blir delegerad utanordnare för dessa budgetposter).

Innan några rättsligt bindande åtaganden kan göras gentemot tredje man (t.ex. innan avtal sluts eller bidragsavtal undertecknas) måste det finnas en budgetpost för verksamheten i det årets budget. Budgetposten måste vidare innehålla tillräckliga medel för att täcka utgiften. Om dessa villkor är uppfyllda kan medlen i budgeten avsättas genom att man gör ett budgetåtagande i bokföringssystemet.

När den som ansvarar för projektet (ibland kallad initiativtagaren) gjort budgetåtagandet går det vidare genom ekonomihanteringsprocessen – den så kallade betalningsgången – som innebär att åtagandet behandlas elektroniskt och på papper av minst två personer (ett arbetssätt som ibland hänvisas till med uttrycket fyra-ögon-principen). Åtagandet granskas av både initiativtagaren och ”kontrollanten”. Enligt den gällande betalningsgången ska både finansiella kontroller och kontroller av verksamheten göras innan åtagandet godkänns av den ansvariga utanordnaren.

Det krävs ett skriftligt rättsligt åtagande mellan kommissionen eller något annat EU-organ och den potentiella mottagaren av gemenskapsmedlen för att utbetalning ska kunna göras. Vid direkt central förvaltning görs sådana åtaganden i form av ett avtal med en underleverantör eller ett bidragsavtal med en stödmottagare.

När åtagandet godkänts bokförs det i räkenskapssystemet och motsvarande anslag avsätts. Detta påverkar dock inte de allmänna räkenskaperna (huvudboken) eftersom inga kostnader ännu uppkommit. Europeiska gemenskapernas räkenskapssystem omfattar nämligen två separata men inbördes beroende delar:

a)	budgeten, som ger en detaljerad översikt av budgetgenomförandet, och

b)	de allmänna räkenskaperna, som används för att utarbeta balans- och resultaträkningarna.

I budgeten för man upp åtaganden och betalningar under de cirka 1 150 olika budgetposterna dag för dag. Budgeten förs med hjälp av en modifierad kassabaserad redovisning, vilket innebär att kostnader eller intäkter bokförs först när ett åtagande görs avseende likvida medel, eller när pengar betalas ut eller in. Denna typ av redovisning är typisk för den offentliga sektorn, som traditionellt brukar fokusera på budgeten och dess genomförande. Europaparlamentet är den EU-institution som kommissionen – i egenskap av verkställande instans – är ansvarig inför. Parlamentet vill naturligtvis kontrollera att de avsikter parlamentet hade när budgeten antogs faktiskt verkställs av den institution som ansvarar för budgetgenomförandet. Varje månad offentliggör kommissionen uppgifter om budgetgenomförandet (utgifter) på webbplatsen Europa. Siffrorna ställs upp per rubrik i budgetplanen och per politikområde.

De allmänna räkenskaperna (den s.k. huvudboken) förs med så kallad dubbel bokföring och används för att registrera alla inkomster och utgifter under loppet av ett räkenskapsår (och det därav följande budgetresultatet) samt för att fastställa gemenskapens ekonomiska situation med hjälp av en balansräkning över tillgångar och skulder per den 31 december varje givet år.

3.4   Utbetalning

3.4.1   Allmänna regler

Inga utbetalningar kan göras om inte ett motsvarande budgetåtagande godkänts av den utanordnare som ansvarar för transaktionen. Utbetalningar verkställs enligt en obligatorisk rutin som liknar den som gäller budgetåtagandena. Detta registreras i räkenskapssystemet, samtidigt som det förs upp på papper eller elektroniskt. Förfarandet inleds av initiativtagaren och godkänns slutligt av den vidaredelegerade utanordnaren. När betalningen godkänts uppdateras både budgeten och de allmänna räkenskaperna automatiskt.

När en betalning godkänts i räkenskapssystemet görs sedan en överföring till mottagarens konto. Kommissionen gör nästan alla sina utbetalningar via banköverföring med hjälp av enheten för likviditetsförvaltning på GD Budget. Kommissionen har konton vid medlemsstaternas finansförvaltningar, vid centralbanker och affärsbanker.

Kommissionen verkställer över en miljon betalningar varje år. Kommissionen använder Swift-systemet (Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication). Varje dag ser enheten för likviditetshantering vid GD budget till att betalningsorder utfärdas för betalningar som godkänts i betalningssystemet. Dessa sänds sedan automatiskt till kommissionens bankkonton, för vidare befordran till de slutliga mottagarna.

3.4.2   Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett förskott, dvs. likvida medel. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt förfinansieringsavtal. Fixkassan eller förskottet ska användas för det ändamål som det var avsett för under den period som anges i avtalet eller betalas tillbaka, dvs. om mottagaren inte har några stödberättigade utgifter ska denne betala tillbaka förskottet till Europeiska gemenskaperna. Utbetalad förfinansiering betraktas inte som en definitiv utgift förrän de relevanta avtalsvillkoren är uppfyllda och den redovisas som en tillgång i balansräkningen när den första betalningen har gjorts. Den förhandsfinansierade tillgångens belopp minskas (helt eller delvis) genom godkännande av berättigade kostnader och återbetalda belopp. När ett förhandsfinansierat belopp, efter kontroll av huruvida ett mottaget ersättningsanspråk är berättigat, helt eller delvis har godkänts av gemenskaperna, tas den berättigade utgiften bort från balansräkningen och registreras som en kostnad i resultaträkningen. Detta kan helt eller delvis reglera det förhandsfinansierade beloppet.

Förfinansiering värderas till det belopp som man beräknar kan återkrävas, med hänsyn till om en säkerhet ställts för förfinansieringen eller ej. Den förfinansiering som inte förväntas vara möjlig att återkräva redovisas som en kostnad i resultaträkningen och som en minskning av det bokförda förhandsfinansierade beloppet i balansräkningen. Ränta utgår i allmänhet på all utbetald förfinansiering (vanligen med undantag för belopp som betalats ut till medlemsstaterna eller som stöd inför anslutningen. Om räntan tillfaller Europeiska gemenskaperna eller tredje part bror på vilken form av förfinansiering som används. Skillnaden mellan de två kategorierna är att den ränta som utgår på belopp som förhandsfinansierats av Europeiska gemenskaperna tillfaller gemenskapen och alltså måste återbetalas till gemenskaperna, medan den ränta som tjänats in på förfinansiering genom tredje part tillfaller mottagaren.

3.4.3   Ersättningskrav och stödberättigande kostnader

En tid efter det att förfinansieringen betalats ut får gemenskapen in ett ersättningskrav som visar att mottagaren använt förfinansieringen i enlighet med avtalet. Ersättningskraven kommer in olika snabbt under året, beroende på vilken typ av åtgärd som finansieras och på avtalsvillkoren, och inte nödvändigtvis före årsskiftet.

Mottagna ersättningskrav redovisas direkt i bokföringen som kortfristiga skulder under posten ”icke-konterade utgifter och inkomster”. Detta är en ”steg 1-faktura”. Utgifter tas upp i de allmänna räkenskaperna först när den underliggande händelsen har inträffat – dvs. när ersättningskravet godkänts. I steg 1 tas alltså inga utgifter ännu upp. Den ansvariga tjänstemannen ska kontrollera ersättningskravet och får begära ytterligare uppgifter om det behövs för att elektroniskt och på papper kunna kontrollera att kravet är befogat och att utbetalningen kan göras. När ersättningskravet kontrollerats förs det in i räkenskaperna varpå de stödberättigande beloppen tas upp i resultaträkningen som en kostnad (”steg 2-faktura”). Motsvarande belopp dras av från saldot för förfinansiering och krav från fordringsägare. Budgeträkenskaperna påverkas inte eftersom den ursprungliga betalningen redan bokförts.

3.4.4   Utbetalning av ytterligare belopp

En ny betalningsorder görs enligt samma regler, om det godkända ersättningskravet avser belopp som överstiger den ursprungliga betalningen eller om en andra utbetalning eller en slutlig utbetalning krävs enligt avtalet. Det är den vidaredelegerade utanordnaren som ska ge sitt slutliga godkännande innan utbetalningen får ske. Kriterierna för stödberättigande definieras i den rättsliga grunden, i anbudsinfordran, i annan information till stödmottagarna eller i avtalsklausuler i bidragsavtalen. Efter analysen tas de stödberättigade kostnaderna upp som kostnader och mottagaren informeras om eventuella belopp som inte ger rätt till stöd. Beloppen under rubriken ”icke-konterade utgifter och inkomster” utgör således mottagna ersättningskrav som man ännu inte har kontrollerat om de är stödberättigade eller inte och för vilka den händelse som har gett upphov till utgiften ännu inte har inträffat.

3.4.5   Bokföring vid årsskiftet (periodavgränsning)

Vid årets slut värderas utestående förhandsfinansierade belopp till de belopp som betalats ut från början med avdrag för återbetalda belopp, reglerade berättigade belopp, beräknade berättigade belopp som ännu inte reglerats vid årets slut och värdeminskningar. Garantier som utfärdats för förfinansiering tas upp som eventualtillgångar utanför balansräkningen.

Ersättningskrav som ännu inte tagits emot vid årsskiftet beaktas vid periodavgränsningen vid årsskiftet. I synnerhet måste man titta på stödberättigande kostnader som mottagare av gemenskapsfinansiering ådragit sig, men ännu inte rapporterat till gemenskaperna. Olika metoder används beroende på verksamhetens art och de tillgängliga uppgifterna, för att få en så tillförlitlig uppskattning som möjligt av beloppen. Efter dessa avgränsningar har de beräknade berättigade beloppet följaktligen redovisats som upplupna kostnader, medan de oberättigade delarna fortfarande ligger öppna på kontot ”icke-konterade utgifter och inkomster”. Beloppen tas upp som kortfristiga skulder för att inte tillgångar och skulder ska överskattas.

3.5   Återkrav av felaktiga utbetalningar

Kommissionens avdelningar – eller vid delad förvaltning medlemsstaternas myndigheter – har i uppgift att kontrollera om de utgifter som ersätts genom gemenskapsbudgeten faktiskt är stödberättigande. Bedömningen sker på grundval av de styrkande handlingar som krävs enligt de regler och villkor som fastställts för varje bidrag. För att få ut så stora fördelar som möjligt av kontrollsystemen i förhållande till de kostnader de medför brukar kontrollerna av styrkande handlingar vara mer ingående vid begäran om slutbetalningar än vid mellanliggande betalningar, och eventuella fel som begåtts i samband med dessa mellanliggande betalningar kan på så sätt regleras i slutskedet. Kommissionen eller medlemsstaterna får också försäkra sig om de styrkande handlingarnas äkthet genom kontroller i de ansökandes lokaler, såväl under det att åtgärden genomförs som i efterhand. Felaktigheter under själva genomförandet kan regleras genom justering av påföljande utbetalningar. Om felaktigheter däremot upptäcks efter att samtliga betalningar skett måste betalningskrav utfärdas i efterhand. Se även avsnitt E.6 för ytterligare upplysningar.

4.   RAPPORTERING VID ÅRSSKIFTET

4.1   Årsredovisningar

Det är räkenskapsföraren som har ansvaret för att utarbeta årsredovisningarna och intyga att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EU:s ekonomiska situation. Årsredovisningarna omfattar räkenskaperna och rapporterna om hur budgeten genomförts. Årsredovisningarna antas av kommissionen och läggs fram för kontroll av revisionsrätten och därefter till rådet och Europaparlamentet, som beviljar ansvarsfrihet.

4.2   Årliga verksamhetsrapporter

Varje utanordnare ska utarbeta en årlig verksamhetsrapport om det arbete han eller hon ansvarar för. Varje utanordnare redogör i sin årliga verksamhetsrapport för resultaten av åtgärderna inom sin respektive avdelning. I rapporten avges dessutom en rimlig försäkran om att de resurser som avdelats för de i rapporten redovisade åtgärderna har använts för det avsedda ändamålet och enligt principen om sund ekonomisk förvaltning, samt att de kontrollrutiner som används är tillräckliga för att garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

5.   REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

5.1   Revision

EU:s årsredovisning granskas av ett externt revisionsorgan, dvs. Europeiska revisionsrätten, som utarbetar en årsrapport om årsredovisningen till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Revisionsrättens huvuduppgift är just att göra en extern och oberoende revision av EU:s årsredovisning. Som ett led i verksamheten utarbetar revisionsrätten följande dokument:

1.	En årsrapport om den verksamhet som finansieras via Europeiska gemenskapernas allmänna budget, med revisionsrättens anmärkningar till årsredovisningen och de underliggande transaktionerna.

2.	Ett yttrande som bygger på revisionsrättens granskning och som fogas till årsrapporten i form av en revisionsförklaring om i) räkenskapernas tillförlitlighet och ii) de underliggande transaktionernas riktighet och laglighet med avseende både på inkomster och utgifter.

3.	Särskilda rapporter om revision på vissa områden.

Revisionsrätten har rätt att få tillgång till alla handlingar som krävs för revision. Revisionsrätten utför revision på alla gemenskapens verksamhetsområden, och kontrollerar även riktigheten och lagligheten i enskilda transaktioner och utbetalningar. Revisionsrätten kontrollerar även räkenskaperna, ser vid behov över balans- och resultaträkningarna och den allmänna presentationen av årsredovisningarna. På så sätt kan revisionsrätten yttra sig inte bara om siffrorna utan även om systemet och de kontroller som utförs.

5.2   Beviljande av ansvarsfrihet

Vid den slutliga kontrollen beviljas ansvarsfrihet för budgetgenomförandet för ett givet år. Europaparlamentet är den myndighet som beviljar ansvarsfrihet för gemenskapen. Detta innebär att rådet efter kontroll och slutversion av årsredovisningarna lämnar en rekommendation medan parlamentet beslutar om att bevilja kommissionen och övriga EU-organ ansvarsfrihet för hur gemenskapens budget genomförts under föregående räkenskapsår. Beslutet grundas på en genomgång av räkenskaperna och revisionsrättens årsrapport (som även omfattar en revisionsförklaring), kommissionens svar, samt ytterligare frågor och uppgifter till eller från kommissionen.

Ansvarsfriheten är den politiska delen av de externa kontrollerna av budgetgenomförandet varmed Europaparlamentet på rådets rekommendation konkret befriar kommissionen från dess ansvar för förvaltningen av budgeten genom att avsluta det årets räkenskaper. Arbetet kan leda till att ansvarsfrihet beviljas, skjuts upp eller nekas. Ansvarsfriheten kan förenas med anmärkningar från parlamentet och rekommendationer till åtgärder som kommissionen bör vidta på vissa punkter. Kommissionen redovisar vilka åtgärder som vidtas i en uppföljningsrapport och i en handlingsplan som skickas både till Europarlamentet och till rådet.

DEL I

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGAR OCH FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR

INNEHÅLL

A.	Balansräkning

B.	Resultaträkning

C.	Kassaflöde

D.	Förändringar i nettotillgångarna

E.	Anmärkningar till årsredovisningarna

1.	Redovisningsprinciper

2.	Anmärkningar till balansräkningen

3.	Anmärkningar till resultaträkningen

4.	Anmärkningar till kassaflödesanalysen

5.	Poster utanför balansräkningen

6.	Återkrav av felaktigt utbetalda belopp

7.	Hantering av finansiella risker

8.	Redovisning av transaktioner med närstående

9.	Händelser efter balansdagen

10.	Enheter som ingår i de konsoliderade räkenskaperna

11.	Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna

A.   BALANSRÄKNING

(miljoner euro)
	Anmärkning	31.12.2007	31.12.2006
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar	2.1	44	37
Installationer, maskiner och verktyg	2.2	4 523	4 586
Långfristiga investeringar	2.3	1 973	2 157
Lån	2.4	1 806	2 023
Långfristig förfinansiering	2.5	14 015	22 425
Långfristiga fordringar	2.6	127	328
		22 488	31 556
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Lager	2.7	88	115
Kortfristiga investeringar	2.8	1 420	1 426
Kortfristig förfinansiering	2.9	20 583	8 055
Kortfristiga fordringar	2.10	12 051	9 796
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel	2.11	18 756	16 384
		52 898	35 776
Summa tillgångar		75 386	67 332
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Ersättningar till anställda	2.12	(33 480)	(32 200)
Långfristiga avsättningar	2.13	(1 079)	(989)
Långfristiga finansiella skulder	2.14	(1 574)	(1 862)
Övriga långfristiga skulder	2.15	(1 989)	(2 020)
		(38 122)	(37 071)
KORTFRISTIGA SKULDER
Kortfristiga avsättningar	2.16	(369)	(379)
Kortfristiga finansiella skulder	2.17	(135)	(20)
Skulder till leverantörer och stödmottagare	2.18	(95 380)	(94 080)
		(95 884)	(94 479)
Summa skulder		(134 006)	(131 550)
TILLGÅNGAR NETTO		(58 620)	(64 218)
Reserver	2.19	2 806	2 855
Fordringar på medlemsstaterna	2.20
Ersättningar till anställda (1)		(33 480)	(32 200)
Övriga belopp (2)		(27 946)	(34 873)
TILLGÅNGAR NETTO		(58 620)	(64 218)

B.   RESULTATRÄKNING

(miljoner euro)
	Anmärkning	2007	2006
DRIFTSINTÄKTER
Egna medel och andra intäkter	3.1	112 084	105 118
Övriga driftsintäkter	3.2	9 080	8 368
		121 164	113 486
DRIFTSKOSTNADER
Administrativa kostnader	3.3	(7 120)	(6 619)
Övriga driftskostnader	3.4	(104 682)	(106 803)
		(111 802)	(113 422)
ÖVERSKOTT FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET		9 362	64
Intäkter från finansiell verksamhet	3.5	674	621
Kostnader för finansiell verksamhet	3.6	(354)	(331)
Förändringar i pensionsförpliktelserna	2.12	(2 207)	108
Netto(underskott) från andelar i intresseföretag och gemensamma företag	3.7	(13)	(265)
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET		7 462	197

C.   KASSAFLÖDESANALYS

(miljoner euro)
	Anmärkning	2007	2006
Ekonomiskt resultat för budgetåret		7 462	197
Löpande verksamhet	4.2
Amorteringar		11	11
Avskrivningar		329	306
(Uppskrivningar) nedskrivningar av investeringar		(3)	(3)
(Ökning)/minskning av lån		217	374
(Ökning)/minskning av långfristig förfinansiering		8 410	307
(Ökning)/minskning av långfristiga fordringar		201	(84)
(Ökning)/minskning av lager		27	11
(Ökning)/minskning av kortfristig förfinansiering		(12 528)	(1 422)
(Ökning)/minskning av kortfristiga fordringar		(2 255)	(2 558)
Ökning/(minskning) av långfristiga avsättningar		90	(108)
Ökning/(minskning) av långfristiga finansiella skulder		(288)	(58)
Ökning/(minskning) av övriga långfristiga skulder		(31)	167
Ökning/(minskning) av kortfristiga avsättningar		(10)	104
Ökning/(minskning) av kortfristiga finansiella skulder		115	(2)
Ökning/(minskning) av skulder till leverantörer och stödmottagare		1 300	11 552
Överskott från föregående års budget redovisat som intäktsposter som inte påverkar likvida medel		(1 848)	(2 410)
Övriga intäktsposter som inte påverkar likvida medel		(15)	140
Ökning/(minskning) av pensionsfordringarna		1 280	(956)
Investeringsverksamhet	4.3
(Ökning)/minskning av immateriella och materiella anläggningstillgångar		(284)	(772)
(Ökning)/minskning av långfristiga investeringar		(5)	(156)
(Ökning)/minskning av kortfristiga investeringar		6	14
KASSAFLÖDE NETTO		2 181	4 654
NETTOÖKNING AV LIKVIDA MEDEL OCH MOTSVARIGHETER TILL LIKVIDA MEDEL (3)		2 181	4 654
LIKVIDA MEDEL OCH MOTSVARIGHETER TILL LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN (3)	2.11	16 824	12 170
LIKVIDA MEDEL OCH MOTSVARIGHETER TILL LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT  (3)	2.11	19 005	16 824

D.   FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA

(miljoner euro)
	Reserver (A)		Fordringar på medlemsstaterna (B)		Nettotillgångar =(A)+(B)
	Reserv för verkligt värde	Övriga reserver	Ackumulerat överskott/(underskott)	Ekonomiskt resultat för året
UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2005	81	2 727	(57 141)	(7 812)	(62 145)
Kontorörelser avseende garantifonden		22	(22)		0
Förändringar i verkligt värde	(77)				(77)
Övrigt		72	145		217
Fördelning av resultat 2005		30	(7 842)	7 812	0
Budgetutfall 2005 som krediterats medlemsstaterna			(2 410)		(2 410)
Ekonomiskt resultat för budgetåret				197	197
UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2006	4	2 851	(67 270)	197	(64 218)
Kontorörelser avseende garantifonden		(135)	135		0
Förändringar i verkligt värde	3		(26)		(23)
Övrigt		60	(53)		7
Fördelning av resultat 2006		23	174	(197)	0
Budgetutfall 2006 som krediterats medlemsstaterna			(1 848)		(1 848)
Ekonomiskt resultat för budgetåret				7 462	7 462
UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2007	7	2 799	(68 888)	7 462	(58 620)

E.   ANMÄRKNINGAR TILL ÅRSREDOVISNINGEN

1.	Redovisningsprinciper

2.	Anmärkningar till balansräkningen

3.	Anmärkningar till resultaträkningen

4.	Anmärkningar till kassaflödesanalysen

5.	Poster utanför balansräkningen

6.	Återkrav av felaktigt utbetalda belopp

7.	Hantering av finansiella risker

8.	Redovisning av transaktioner med närstående

9.	Händelser efter balansdagen

10.	Enheter som ingår i de konsoliderade räkenskaperna

11.	Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna

1.   REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1   LAGAR OCH BUDGETFÖRORDNINGEN

Redovisningen följer bestämmelserna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1, senast ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006, EUT L 390, 30.12.2006) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen, senast ändrad den 28 mars 2007.

Enligt artikel 133 i budgetförordningen ska kommissionens räkenskapsförare fastställa de redovisningsmetoder som ska tillämpas av alla institutioner och organ. Räkenskapsföraren antog därför gemenskapernas gällande redovisningsbestämmelser den 28 december 2004. Principerna för den periodiserade redovisningen bygger på de internationella redovisningsstandarder för en offentliga sektorn (IPSASS) som utfärdas av International Public Sector Accounting Standard Board (IPSASB) eller internationella redovisningsrekommendationer (IFRS) som utfärdas av International Accounting Standard Board (IASB). Bestämmelserna har anpassats av kommissionens räkenskapsförare efter yttrande från en kommitté för harmonisering av god redovisningssed som lämnat professionell rådgivning. De ses över regelbundet och uppdateras vid behov.

De värderingsregler och redovisningsmetoder som kommissionens räkenskapsförare godkänt tillämpas på alla EU-institutioner och organ som omfattas av den konsoliderade redovisningen, för att se till att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaperna används på ett enhetligt sätt och för att samordna metoderna för utarbetande av årsredovisningar och konsolidering.

Kommissionens räkenskapsförare ska lämna in de preliminära konsoliderade årsredovisningarna till revisionsrätten för kontroll före den 31 mars efter det budgetår som löpt ut. Kommissionen ska senast den 31 juli utarbeta de slutliga konsoliderade räkenskaperna, som ska offentliggöras i EUT senast den 15 november tillsammans med revisionsrättens revisionsförklaring. Både de preliminära och de slutliga årsredovisningarna för budgetåret 2006 är uppställda på följande sätt: del I innehåller de konsoliderade räkenskaperna och del II kommissionens räkenskaper.

1.2   REDOVISNINGSPRINCIPER

En årsredovisning ska ge information om den finansiella situationen, resultat och betalningsflöden. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal aktörer. För enheter inom offentliga institutioner som Europeiska kommissionen är syftet med årsredovisningen mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och att visa att enheten förvaltar de medel den anförtrotts på ett korrekt sätt.

Redovisningen ska inte bara vara informativ och ge en tillförlitlig och rättvisande bild av institutionernas och organens verksamhet och verksamhetsområden, förklara hur de finansieras samt innehålla slutgiltiga uppgifter om insatserna, den ska dessutom vara tydlig, förståelig, koncis och jämförbar från ett budgetår till ett annat. Det är också riktlinjerna för detta dokument.

De europeiska institutionernas och organens räkenskaper delas upp i allmänna räkenskaper och budgeträkenskaper. Räkenskaperna förs per kalenderår och uttrycks i euro. Budgeträkenskaperna visar hur budgeten genomförts i detalj. De grundas på en modifierad kassabaserad redovisning. De allmänna räkenskaperna ligger till grund för utarbetandet av årsredovisningen eftersom de ger en översikt av budgetårets samlade kostnader och intäkter enligt den periodiserade redovisningsprincipen. De används som underlag för att fastställa den ekonomiska ställningen i en balansräkning som upprättas på balansdagen den 31 december.

I artikel 124 i budgetförordningen anges att redovisningen ska upprättas på grundval av följande allmänt vedertagna redovisningsprinciper:

—	principen om kontinuerlig verksamhet,

—	försiktighetsprincipen,

—	principen om beständiga redovisningsmetoder,

—	principen om uppgifters jämförbarhet,

—	väsentlighetsprincipen,

—	principen om att inte tillämpa kvittning,

—	principen att substans går före form,

—	principen om periodiserad redovisning.

1.3   KONSOLIDERING

Europeiska gemenskapernas konsoliderade årsredovisning omfattar 36 kontrollerade enheter, ett intresseföretag och tre gemensamma företag. En fullständig företeckning över konsoliderade organ finns i anmärkning E.10. Jämfört med 2006 ingår ytterligare två organ och två gemensamma företag. Påverkan på den konsoliderade årsredovisningen var försumbar.

Kontrollerade enheter

Kontrollerade enheter är sådana enheter där Europeiska gemenskaperna har ett bestämmande inflytande över ekonomin och ledning och därmed kan dra nytta av enheternas verksamhet. Inflytandet måste kunna utövas utan dröjsmål. Den vanligaste indikatorn på bestämmande inflytande, majoritet av rösträtterna, är i de flesta fall inte tillämpliga på Europeiska gemenskaperna eftersom det vanligen inte finns några äganderättsliga förhållanden mellan enheterna.

De EU-institutioner som omfattas av den konsoliderade årsredovisningen har inrättats genom grundfördragen. De utgör grunden för Europeiska gemenskapernas organisationsstruktur och lämnar väsentliga bidrag i arbetet för Europeiska gemenskapernas mål. Därför kan EU-institutionerna anses stå under exklusiv kontroll av Europeiska gemenskaperna.

På samma sätt kan alla gemenskapsorgan och genomförandeorgan som inrättats genom sekundärlagstiftning anses stå under exklusiv kontroll av Europeiska gemenskaperna, och tas därför med i de konsoliderade årsredovisningarna. Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (Alicante) och Gemenskapens växtsortsmyndighet (Angers) får inga anslag från Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Två organ som arbetar inom ramen för den tredje pelaren av EU-fördraget får anslag från Europeiska gemenskapernas allmänna budget och omfattas därför av de konsoliderade årsredovisningen (se även punkt E.10). Även Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling (EKSG) betraktas som en kontrollerad enhet.

Kontrollerade enheter tas upp i den konsoliderade årsredovisningen enligt metoden för fullständig konsolidering. Alla transaktioner inom enheterna och mellan Europeiska gemenskapernas kontrollerade enheter har eliminerats. Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan enheterna är oväsentliga och har därför eliminerats.

Intresseföretag

Intresseföretag är alla organisationer där Europeiska gemenskaperna har väsentligt inflytande men inte självständig kontroll, vanligen en andel på 20–50 procent av rösterna. Investeringar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och tas upp till anskaffningsvärdet vid första redovisningstillfället.

Europeiska gemenskapernas andel av intresseföretagens vinst eller förlust efter förvärvet tas upp i resultaträkningen, liksom andelen av förändringar i reserven efter förvärvet tas upp i reserverna. De kumulerade förändringarna efter förvärvet justeras mot det redovisade värdet av investeringen.

Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde. Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan Europeiska gemenskapernas och intresseföretagen är oväsentliga och har därför eliminerats.

Intresseföretagens redovisningsprinciper kan skilja sig från dem som Europeiska gemenskaperna använder för liknande transaktioner och konteringshändelser under liknande omständigheter. Av praktiska skäl har inga justeringar gjorts i de årsredovisningar från intresseföretagen som upprättats enligt kapitalandelsmetoden.

När Europeiska gemenskaperna äger 20 procent eller mer av en riskkapitalfond försöker gemenskaperna inte utöva betydande inflytande. Därför behandlas sådana fonder som tillgångar som kan säljas och kapitalandelsmetoden tillämpas inte.

Gemensamma företag

Ett gemensamma företag är ett avtalsförhållande mellan Europeiska gemenskaperna och en eller flera parter (samägarna) om att inleda en gemensamt kontrollerad ekonomisk verksamhet. Att verksamheten är gemensamt kontrollerad innebär att parterna avtalat om att gemensamt utöva det bestämmande inflytandet över den ekonomiska verksamheten. Investeringar i gemensamt kontrollerade organisationer redovisas enligt kapitalandelsmetoden och tas upp till anskaffningsvärdet vid första redovisningstillfället.

Europeiska gemenskapernas andel av de gemensamt kontrollerade företagens resultat tas upp i resultaträkningen, liksom andelen av förändringar i reserven tas upp i reserverna. De kumulerade förändringarna justeras mot det redovisade värdet av investeringen.

Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan Europeiska gemenskaperna och de gemensamt kontrollerade företagen är oväsentliga och har därför eliminerats.

De gemensamma företagens redovisningsprinciper kan skilja sig från dem som Europeiska gemenskaperna använder för liknande transaktioner och konteringshändelser under liknande omständigheter. Av praktiska skäl har inga justeringar gjorts i de årsredovisningar från gemensamma företag som upprättats enligt kapitalandelsmetoden.

Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna

De fonder som gemenskaperna förvaltar för sjukförsäkringssystem för gemenskapernas anställda och Europeiska utvecklingsfonden omfattas inte av Europeiska gemenskapernas konsoliderade räkenskaper. Den 31 december 2007 uppgick organens sammanlagda tillgångar till 287 miljoner euro respektive 1 350 miljoner euro – se anmärkning E.11.

1.4   FÖRBEREDANDE ARBETE

1.4.1   Valuta och omräkningsunderlag

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

De konsoliderade årsredovisningarna är uppställda i euro, som är Europeiska gemenskapernas funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

Transaktioner och saldon

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller vid dagen för de underliggande transaktionerna.

Resultaträkningen visar även växelkursvinster eller –förluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årsskiftet gällande växelkursen.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i euro enligt gällande växelkurser per den 31 december.

Omräkningskurs för euro

Valuta	31.12.2007	31.12.2006
BGN	1,9558	1,9558
CYP	0,5853	0,5782
CZK	26,6280	27,4850
DKK	7,4583	7,4560
EEK	15,6466	15,6466
GBP	0,73335	0,6715
HUF	253,7300	251,7700
LVL	0,6964	0,6972
LTL	3,4528	3,4528
MTL	0,4293	0,4293
PLN	3,5935	3,8310
RON	3,6077	3,3835
SKK	33,5830	34,4350
SEK	9,4415	9,0404
JPY	164,9300	156,9300
USD	1,4721	1,3170

Följande rubriker räknas om enligt andra metoder:

—	materiella och immateriella anläggningstillgångar: värdering till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet, och

—	förfinansiering som betalats via garantisektionen vid EUGFJ: dessa räknas om enligt omräkningskursen den tionde dagen i månaden efter den månad då den beviljats.

Omräkningsdifferenser som beror på förändringar i det verkliga värdet av sådana monetära värdepapper som är utställda i utländsk valuta och som kan säljas, tas upp i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära finansiella tillgångar som kan säljas tas upp i reserven för verkligt värde.

1.4.2   Användning av uppskattningar och bedömningar

Enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper innehåller årsredovisningar med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antagen utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till, pensioner, avsättningar för oförutsedda utgifter, finansiella risker avseende lager och kundfordringar, upplupna intäkter och kostnader, eventualtillgångar och –skulder, samt nedskrivningar på anläggningstillgångar. Det faktiska resultatet kan skilja sig från uppskattningarna. Ändringar i uppskattningarna bokförs under den period de blir kända.

1.5   BALANSRÄKNING

1.5.1   Immateriella anläggningstillgångar

Förvärvade licenser för programvara kapitaliseras med utgångspunkt i anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt under den beräknade nyttjandetiden på fyra år. Internt utvecklade immateriella tillgångar kostnadsförs för närvarande i resultaträkningen.

Kostnader för att utveckla eller underhålla programvara tas upp när kostnaden uppstår, liksom kostnader för forskning och utveckling.

1.5.2   Installationer, maskiner och verktyg

Alla installationer, maskiner och verktyg tas upp till anskaffningsvärdet minus av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet omfattar alla kostnader som direkt kan hänföras till förvärvet.

Efterföljande kostnader tas bara upp i bokföringsvärdet av tillgången eller en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligast, om det är troligt att posten kommer att ge Europeiska gemenskaperna ett inflöde av framtida ekonomiska fördelar och att man kan beräkna postens kostnader på ett tillförlitligt sätt. Övriga kostnader för reparationer och underhåll tas up i resultaträkningen under den sista period då de uppstod. Eftersom Europeiska gemenskaperna inte tar upp lån för att finansiera förvärv av installationer, maskiner och verktyg förekommer inga lånekostnader för dessa förvärv.

Inga avskrivningar förs för mark eller konstverk eftersom dessa tillgångar anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Inga avskrivningar görs för anläggningar under uppförande eftersom dessa tillgångar ännu inte kan användas i verksamheten. Avskrivningar avseende övriga tillgångar görs linjärt, så att kostnaden följder restvärdet under den beräknade nyttjandetiden enligt följande:

Avskrivningstakt

Typ av tillgång	Linjär avskrivning
Byggnader	4 %
Installationer, maskiner och verktyg	10 % till 25 %
Inventarier	10 % till 25 %
Fast inredning	10 % till 33 %
Fordon	25 %
Datorhårdvara	25 %
Övriga materiella anläggningstillgångar	10 % till 33 %

Försäljningsvinster eller förluster räknas fram genom att intäkterna efter avdrag för försäljningskostnader jämförs med bokföringsvärdet. Dessa tas upp i resultaträkningen.

Leasing

Leasing av sådana materiella tillgångar där praktiskt taget alla ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet ligger hos Europeiska gemenskaperna tas upp som finansiell leasing. Finansiell leasing beräknas då avtalet ingås till det lägsta verkliga värdet på leasingobjektet och nuvärdet av minimileaseavgiften. Leaseavgiften fördelas mellan själva skulden och finansieringsavgifter, för att få en fast procentsats på det utestående saldot. Hyresavgifterna netto, efter avdrag av finansieringsavgifter, tas upp under övriga (lång- och kortfristiga) skulder. Räntedelen av finansieringskostnaderna tas upp i resultaträkningen under leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Tillgångar som förvärvats enligt finansiell leasing skrivs antingen av under tillgångens nyttjandeperiod eller leasingperioden, beroende på vilken av dem som är kortast.

Leasingförhållanden där leasegivaren behåller en väsentlig andel av de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet behandlas som löpande leasingavtal. Betalningar för operationella leasingavtal tas upp i resultaträkningen enligt den linjära metoden över leasingavtalets löptid.

1.5.3   Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod görs inga avskrivningar och man prövar årligen om nedskrivning behövs. Tillgångar för vilka värdet behöver skrivas ner prövas så snart händelser eller förändringar i de yttre omständigheterna ger anledning att tro att det redovisade värdet överstiger återkravsvärdet. Ett nedskrivningsbehov är det belopp med vilket en tillgångs redovisade värde överstiger dess återkravsvärde. Återkravsvärdet utgörs av det högsta värdet av endera tillgångens verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader eller nyttjandevärdet.

Immateriella och materiella tillgångars restvärden och nyttjandeperiod ses över och justeras vid behov vid varje balansdag. Bokföringsvärdet av en tillgång skrivs omedelbart ned till återkravsvärdet om det bokförda värdet av tillgången överstiger det beräknade återkravsvärdet.

1.5.4   Investeringar

Investeringar i intresseföretag och andelar i gemensamma företag

Investeringar i intresseföretag och andelar i gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Investeringar i riskkapitalfonder

Klassificering och värdering

Investeringar i riskkapitalfonder behandlas som tillgångar som kan säljas och ska därför redovisas till verkligt värde, medan vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet (även valutakursdifferenser) tas upp i reserven för verkligt värde.

Beräkning av verkligt värde

Eftersom de inte har något börsnoterat marknadsvärde på en aktiv marknad, och i avsaknad av tillförlitliga värderingsmetoder, anges värdet på investeringar i riskkapitalfonder post för post till det lägsta värdet av antingen kostnaden eller nettovärdet enligt fondförvaltarens rapport på balansdagen, vilket därmed utesluter eventuella orealiserade vinster som kan kvarstå i den investeringsportfölj som ligger till grund för beräkningen. Investeringar i riskkapitalfonder som på balansdagen funnits i högst två år värderas enligt samma principer, utom orealiserade förluster som endast beror på administrativa kostnader och därför inte tas med i beräkningen, eftersom investeringsportföljen är så ny.

Enligt den nya metoden beräknas det verkliga värdet på investeringar i riskkapitalfonder med hjälp av det ackumulerade nettovärdet, som underförstått bygger på antagandet att om fondernas nettovärde överensstämmer med IAS 39, kommer även det ackumulerade nettovärdet av alla fonder att överensstämma med IAS 39.

Enligt metoden klassificeras fonderna i tre olika kategorier:

—	kategori I – fonder som använder normerna för verkligt värde enligt IAS 39,

—	kategori II – fonder som använder andra värderingsmetoder (t.ex. riktlinjer för värdering från Association Française des Investisseurs en Capital, British Venture Capital Association & European Private Equity and Venture Capital Association) eller normer som kan anses ligga i linje med IAS 39,

—	kategori III – fonder som inte använder normerna för verkligt värde enligt IAS 39 eller några andra riktlinjer för värderingen som är förenliga med IAS 39.

I kategori I och II tas orealiserade vinster ur beräkningen av verkligt värde upp i reserven och för orealiserade förluster görs en bedömning av värdeminskningen för att avgöra om de ska tas upp som nedskrivningar av investeringar i resultaträkningen eller som justeringar av reserven för verkligt värde.

Det verkliga värdet av hänförbart NAV fastställs antingen genom Europeiska gemenskapernas procentuella ägarandel i den underliggande NAV-fonden enligt den senaste rapporten eller genom aktievärdet samma dag, om detta finns tillgängligt, enligt uppgift från respektive fondförvaltare.

Värdet av investeringar i kategori III anges som kostnaden efter nedskrivning (inga sådana investeringar finns för närvarande).

Finansiella instrument

Klassificering

Europeiska gemenskaperna klassificerar sina investeringar i någon av följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, investeringar som hålls till förfall, och finansiella tillgångar som kan säljas. Hur investeringarna klassas bestäms när de redovisas första gången och omprövas på balansdagen.

i)   Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Kategorin består av två underkategorier, dels finansiella tillgångar som innehas för handel, dels finansiella tillgångar som inledningsvis identifieras som värderade till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras i den sistnämnda kategorin om den huvudsakligen förvärvats för att säljas på kort sikt eller om den identifieras som tillhörande denna kategori av Europeiska gemenskaperna. Derivat kategoriseras också som innehav för handel, om de inte ska tas upp i säkringsredovisningen (hedge accounting). Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.

ii)   Lån och fordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar som inte noteras på en aktiv marknad. De uppstår när gemenskaperna tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär utan avsikt att handla med fordringen. De tas upp som anläggningstillgångar, med undantag för dem som förfaller inom ett år från balansdagen.

iii)   Investeringar som hålls till dess de förfaller

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som Europeiska gemenskaperna har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Under budgetåret innehade Europeiska gemenskaperna inga investeringar i denna kategori.

iv)   Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är sådana tillgångar som inte är derivat som antingen identifieras som att de kan säljas eller inte klassificeras i någon av de andra kategorierna. De tas upp som anläggningstillgångar, om inte gemenskaperna har för avsikt att avyttra dem inom ett år från balansdagen.

Första redovisningstillfälle och värdering

Köp och försäljning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, investeringar som hålls till förfall eller investeringar som kan säljas redovisas på affärsdagen – dvs. den dag Europeiska gemenskaperna köper eller säljer tillgången. Lån tas upp när likvida medel betalas ut till låntagarna. Investeringar redovisas första gången med verkligt värde plus transaktionskostnader. Det gäller alla finansiella tillgångar som inte identifierats som värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar som identifierats som värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde och transaktionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen.

Det verkliga värdet av en finansiell tillgång vid anskaffningstillfället är vanligen transaktionspriset (det vill säga det verkliga värdet av den ersättning som erhållits). Däremot uppskattas värdet på ett räntefritt långfristigt lån eller ett lån som beviljas med en ränta som ligger under marknadsräntan som nuvärdet av alla framtida kontantbetalningar diskonterade till rådande marknadsränta för ett likartat instrument med ett likartat kreditbetyg.

Vad gäller lån från EKSG under avveckling till tjänstemän beräknas det verkliga värdet initialt med hjälp av transaktionspriset, oberoende av ränteförmåner. Detta sker av praktiska skäl och väsentlighetsskäl.

Investeringar tas bort ur balansräkningen när rätten till ingående kassaflöden från investeringen upphört eller överlåtits och Europeiska gemenskaperna överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet.

Efterföljande värdering

Finansiella tillgångar som hålles till förfall och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen tas senare upp till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på förändringar i det verkliga värdet av finansiella tillgångar i kategorin ”värderade till verkligt värde via resultaträkningen” tas upp i resultaträkningen för den period då de uppkom.

Omräkningsdifferenser som beror på förändringar i det verkliga värdet av sådana monetära värdepapper som är utställda i utländsk valuta och som kan säljas, tas upp i resultaträkningen. Förändringar i det verkliga värdet av icke-monetära finansiella tillgångar som kan säljas tas upp i reserven för verkligt värde. När finansiella tillgångar som kan säljas avyttras eller skrivs ned ska justeringarna av det kumulerade verkliga värdet som tidigare först upp i reserven för verkligt värde istället tas upp i resultaträkningen.

Ränta på finansiella tillgångar som kan säljas som har räknats fram enligt effektivräntemetoden tas upp i resultaträkningen. Utdelning på egetkapitalinstrument som kan säljas tas upp när Europeiska gemenskapernas rätt till utbetalning är fastställd.

Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat marknadspris på aktiva marknader bygger på aktuell köpkurs. Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv (eller om det gäller värdepapper på OTC-marknaden) tar Europeiska gemenskaperna fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter på senare tid, andra liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.

När det verkliga värdet av innehav i egetkapitalinstrument utan noterat marknadspris på en aktiv marknad inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, tas investeringarna upp till anskaffningsvärde efter avdrag för nedskrivning.

Lånefordringar och kundfordringar samt kategorin investeringar som hålles till förfall och som redovisas till upplupet anskaffningsvärde tas upp till anskaffningsvärdet med hjälp av effektivräntemetoden. Av väsentlighetsskäl får effektivräntemetoden inte användas separat på det upptagna och det beviljade lånet när gemenskapen beviljar lån ur upplånade medel. Europeiska gemenskapernas transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Europeiska gemenskaperna ska per varje balansdag bedöma huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiell tillgångar har ett nedskrivningsbehov. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva belägg för en nedskrivning till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en ”förlusthändelse”) och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

i)   Tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde

Om det finns objektiva belägg som visar att det uppkommit ett nedskrivningsbehov för kategorin lånefordringar och kundfordringar eller kategorin investeringar som hålles till förfall som redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat) diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens bokförda belopp sätts ned och förlusten tas upp i resultaträkningen. Om ett lån eller en investering som hålles till förfall har rörlig ränta är diskonteringsfaktorn för beräkning av värdeminskning den löpande effektiva räntan som anges i avtalet.

Beräkningen av nuvärdet för de uppskattade framtida kassaflödena för en finansiell tillgång som används som säkerhet återspeglar de kassaflöden som skulle bli följden vid legalt ianspråktagande av tillgången minus kostnader för att anskaffa och sälja säkerheten, oavsett om legalt ianspråktagande av tillgången är sannolikt eller ej.

Om värdeminskningen senare sjunker och detta objektivt kan kopplas till en händelse som inträffade efter nedskrivningen återförs nedskrivningen i resultaträkningen.

ii)   Tillgångar bokförda till verkligt värde

När det gäller nedskrivning av aktierelaterade värdepapper som kan säljas tar man hänsyn till om det verkliga värdet sjunkit väsentligt under anskaffningskostnaden eller sjunkit under lång tid. Om så är fallet för finansiella tillgångar som kan säljas förs den kumulerade förlusten av från reserverna och tas istället upp i resultaträkningen. Den kumulerade förlusten beräknas på skillnaden mellan anskaffningskostnaden och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för tidigare nedskrivningar av den finansiella tillgången i resultaträkningen. Värdeminskning av egetkapitalinstrument som tagits upp i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen. Om det verkliga värdet på ett skuldinstrument som klassificeras som finansiell tillgång som kan säljas senare ökar, och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades i resultaträkningen, ska nedskrivningen återföras och det återförda beloppet redovisas i resultaträkningen.

1.5.5   Lager

Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet bygger på först-in-först-ut-principen. Kostnader för färdiga varor och pågående arbete omfattar kostnader för råvaror, direkta arbetskostnader, övriga direkta kostnader och därmed sammanhängande produktionsomkostnader (vid normalkapacitet). Nettoförsäljningsvärde är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för kostnader för färdigställande och försäljningskostnader.

Lager som hålls för kostnadsfri distribution eller distribution med nominellt påslag värderas till det lägre av anskaffningsvärde eller beräknat återanskaffningsvärde. Det beräknade anskaffningsvärdet motsvarar den kostnad Europeiska gemenskaperna skulle ådra sig för att förvärva tillgången på balansdagen.

1.5.6   Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett förskott, dvs. likvida medel. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt förfinansieringsavtal. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som avtalet anger. Om mottagaren inte har några bidragsberättigande utgifter ska förfinansieringen återbetalas till Europeiska gemenskaperna. Beloppet för förfinansieringen sätts (helt eller delvis) ned beroende på vilka kostnader som godkänts som stödberättigande och vilka belopp som ska återkrävas.

Vid årsskiftet värderas den utestående förfinansieringen till de ursprungliga beloppen efter avdrag för återkrav, godkända stödberättigande kostnader, beräknade stödberättigande kostnader som ännu inte godkänts vid årsslutet samt värdeminskningar.

Ränta på förfinansiering redovisas när den betalas ut, enligt bestämmelserna i det tillämpliga förfinansieringsavtalet. En beräkning av den upplupna ränteinkomsten, på basis av de mest tillförlitliga uppgifterna, görs vid årets slut och inkluderas i balansräkningen. Garantier avseende förhandsfinansierade belopp tas upp som eventualtillgångar utanför balansräkningen.

1.5.7   Fordringar

Fordringar tas upp till ursprungligt belopp efter nedskrivning på grund av värdeminskning. Nedskrivning av fordringar på grund av värdeminskning görs när det finns objektiva tecken på att Europeiska gemenskaperna inte kommer att kunna återfå hela fordran enligt de ursprungliga lånevillkoren. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens bokföringsvärde och det belopp som kan återfås, dvs. nuvärdet av framtida beräknade kassaflöden efter diskontering med den marknadsränta som gäller för liknande lån. Nedskrivningen förs upp i resultaträkningen. Varje år görs även en allmän nedskrivning med 20 % av värdet av utestående fordringar för vilka särskild nedskrivning inte redan gjorts.

Se även anmärkning 1.5.13 nedan angående behandlingen av upplupna intäkter vid årsskiftet.

1.5.8   Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel

Likvida medel tas upp under omsättningstillgångar. De likvida medlen omfattar kontanter, avistakonton i bank, andra kortfristiga likvida placeringar med en löptid på eller under tre månader samt checkräkningskrediter. Checkräkningskrediter redovisas som en finansiell skuld under kortfristiga skulder på balansräkningen.

1.5.9   Ersättningar till anställda

Pensionsförpliktelser

Europeiska gemenskaperna erbjuder förmånsbestämda pensionsplaner. En förmånsbestämt pensionsplan anger vanligen vilket belopp en anställd kommer att få ut i pension, vilket brukar bero på olika faktorer som t.ex. ålder, tjänsteår och lönenivå. En tredjedel av de beräknade pensionskostnaderna finansieras via avdrag på de anställdas löner, men inga övriga avsättningar görs förrän skulden realiseras.

Skulden i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner tas upp till nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen, med eventuella avdrag för det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas av oberoende aktuarier enligt metoden för aktuariell beräkning av nuvärdet av de förmånsbestämda förpliktelserna (projected unit credit-metoden). Nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen räknas fram genom diskontering av beräknade framtida utbetalningar utifrån räntan på förstklassiga företagsobligationer som är utställda i samma valuta som den i vilken pensionsförmånen kommer att betalas ut, och som har ungefär samma löptid som pensionsskulden.

Försäkringsmatematiska vinster och förluster efter justeringar och förändringar av de försäkringsmatematiska antagandena förs omedelbart in i resultaträkningen. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder tas omedelbart upp på tillgångssidan, om inte förändringar i pensionsplanen bara får göras på villkor att den anställda kvarstår i tjänst under viss tid (intjänandeperioden). I så fall avskrivs kostnaderna för tjänstgöring under tidigare perioder linjärt under intjänandeperioden.

Anställningsförmåner efter avslutad tjänst

Europeiska gemenskaperna erbjuder sina anställda sjukförsäkringsförmåner genom att ersätta deras sjukvårdskostnader. En särskild fond (RCAM) har inrättats för den löpande administrationen. Såväl anställda i aktiv tjänst, pensionärer, änkor och änklingar som övriga förmånstagare kan få ersättning från systemet.

Ersättningar till personer som inte är i aktiv tjänst (pensionärer, efterlevande o.dyl.) tas upp som anställningsförmåner efter avslutad tjänst. Förmånernas karaktär kräver en försäkringsmatematisk beräkning. Posten på skuldsidan i balansräkningen har räknats fram på ungefär samma sätt som posten för pensionsförpliktelserna (se ovan).

1.5.10   Avsättningar

Avsättningar tas upp när Europeiska gemenskaperna har en gällande rättslig eller informell förpliktelse på grund av tidigare händelser, när det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar får inte göras för framtida rörelseförluster. En avsättning ska göras med det belopp som är den bästa uppskattningen på avstämningsdagen av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. Där avsättningen avser en stor mängd transaktioner uppskattas förpliktelsen genom att alla tänkbara utfall vägs samman med deras sannolikheter (”väntevärdesprincipen”).

Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig ska avsättningen utgöras av nuvärdet av de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsfaktorn ska återspegla aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och förpliktelsens särskilda risker, men inte risker för vilka justeringar gjorts i förväntade framtida kassaflöden.

1.5.11   Finansiella skulder

Finansiella skulder omfattar upptagna lån och skulder som innehas för handel. Upptagna lån består av lån från kreditinstitut och förpliktelser för vilka skuldebrev utfärdats. Upptagna lån redovisas initialt till verkligt värde, baserat på det utbetalda beloppet (det verkliga värdet av vad som erhållits) netto – dvs. utan beaktande av transaktionskostnaderna, och detta värde bokförs sedan med upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Alla skillnader mellan det utbetalda nettobeloppet, med avdrag för transaktionskostnader, och inlösenvärdet redovisas i resultaträkningen under lånets löptid enligt effektivräntemetoden. De klassificeras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom ett år från balansdagen. Av väsentlighetsskäl får effektivräntemetoden inte användas separat på det upptagna och det beviljade lånet när gemenskapen beviljar lån ur upplånade medel. Europeiska gemenskapernas transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Skulder som innehas för handel omfattar även derivatinstrument som inte får tas upp i säkringsredovisningen när det verkliga värdet är negativt. De redovisas på samma sätt som tillgångar som kan säljas, se anmärkning 1.5.4.

1.5.12   Skulder till leverantörer och stödmottagare

En stor andel av gemenskapernas skulder till leverantörer och stödmottagare avser inte inköp av varor eller tjänster, utan obetalda ersättningskrav från mottagare av stöd eller annan gemenskapsfinansiering. De bokförs som skulder till leverantörer och stödmottagare med det belopp som ersättningskravet gäller när det mottagits och efter kontroll godkänts som stödberättigande av de behöriga finansiella mellanhänderna. De värderas då till det belopp som godkänts som stödberättigande.

Skulder till leverantörer och stödmottagare som avser inköp av varor och tjänster bokförs till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in och de motsvarande kostnaderna förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av Europeiska gemenskaperna.

1.5.13   Upplupna eller förutbetalda intäkter och kostnader

Ett viktigt inslag i övergången till periodiserad redovisning är det arbete som ägnas åt så kallad periodavgränsning, som går ut på att se till att transaktioner som ägt rum under året bokförs på rätt redovisningsår. I synnerhet måste man titta på stödberättigande kostnader som mottagare av gemenskapsfinansiering ådragit sig, men ännu inte rapporterat till gemenskaperna (upplupna kostnader). Olika metoder används beroende på verksamhetens art och de tillgängliga uppgifterna, för att få en så tillförlitlig uppskattning som möjligt av beloppen. Å andra sidan uppkommer och bokförs vissa utgifter under det pågående budgetåret trots att de avser en senare period (förutbetalda kostnader) och de måste identifieras och tas upp under rätt bokföringsår.

Enligt Europeiska gemenskapernas redovisningsregler ska transaktioner och andra händelser tas upp i redovisningen för den period som de hänför sig till. Vid räkenskapsårets slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till under perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som kommissionen utfärdat för att se till att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av institutionens ekonomiska situation.

Intäkter tas också upp under den period de avser. Upplupna intäkter tas upp i räkenskaperna vid årsskiftet avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats, varor som levererats av kommissionen och för sådana händelser som omfattas av avtal (t.ex. med hänvisning till ett fördrag).

Intäkter tas vid årsskiftet upp som förutbetalda intäkter för påföljande räkenskapsår om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

1.6   RESULTATRÄKNING

1.6.1   Intäkter

Övriga intäkter

Gemenskapens intäkter faller huvudsakligen inom denna kategori, som främst omfattar direkt och indirekt beskattning samt egna medel. Utöver skatter kan även andra typer av inbetalningar göras till Europeiska gemenskaperna, t.ex. tullar, böter och donationer.

Egna medel från BNI och mervärdesskatt

Fordringar och därmed sammanhängande intäkter redovisas när Europeiska gemenskaperna sänder ut en begäran till medlemsstaterna om inbetalning av egna medel. De värderas till det belopp som betalningsanmodan avser. Eftersom egna medel från mervärdesskatt och BNI bygger på beräkningar av uppgifterna för budgetåret kan de fluktuera efter omständigheterna fram till dess att medlemsstaternas slutliga uppgifter är tillgängliga. Effekterna av att beräkningarna förändrats tas med i beräkningen av nettoöverskott eller underskott under den period då förändringarna skedde.

Traditionella egna medel

Fordringar och därmed sammanhängande intäkter redovisas när medlemsstaterna lämnar in sina månatliga A-räkenskaper (inklusive uppgifter om uppburna tullar och ostridiga utestående belopp för vilka säkerhet ställts). På rapporteringsdagen beräknas vilka inkomster medlemsstaterna haft under perioden men ännu inte ställt till Europeiska gemenskapernas förfogande. På rapporteringsdagen beräknas vilka inkomster medlemsstaterna haft under perioden men ännu inte ställt till Europeiska gemenskapernas förfogande. Dessa tas upp som upplupna intäkter. Medlemsstaterna lämnar B-räkenskaper kvartalsvis (som även omfattar utestående tullbelopp för vilka ingen säkerhet ställts, samt belopp för vilka säkerhet ställts men som bestrids av gäldenären). Dessa tas upp som intäkter minus de uppbördskostnader de har rätt att ta ut (25 %). Dessutom skrivs värdet i resultaträkningen ner med det belopp som man inte beräknar kommer att uppbäras.

Utdömda böter

Fordringar och därmed sammanhängande intäkter redovisas när gemenskapernas beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller de som beslutet riktar sig till. Om företagets solvens kan ifrågasättas skrivs värdet på fordran ner. Efter beslutet att utdöma böter kan gäldenären inom två månader efter delgivningen antingen

—	acceptera beslutet och följaktligen inom fastställd tid betala bötesbeloppet, vilket då definitivt inkasseras av gemenskaperna,

—	invända mot beslutet och överklaga till EG-domstolen.

Oberoende av detta ska huvuddelen av bötesbeloppet betalas inom tremånadersfristen, eftersom talan inte ska hindra verkställighet (artikel 242 i EG-fördraget). Gäldenären kan antingen preliminärt betala bötesbeloppet eller uppvisa en bankgaranti.

Om företaget överklagar beslutet och redan preliminärt betalat in bötesbeloppet, förs det upp som en eventualförpliktelse. Men eftersom ett överklagande av gemenskapernas beslut inte hindrar verkställighet används de mottagna beloppen till att reglera fordran. Om en bankgaranti ställs ut istället för en preliminär inbetalning, redovisas den som en eventualtillgång.

Om det finns en risk att förstainstansrätten inte dömer till förmån för gemenskaperna görs en avsättning för denna risk om bötessumman redan betalats in provisoriskt. Om en bankgaranti ställts ut görs en nedskrivning av den utestående fordran på lämpligt sätt. Kumulerad ränta till Europeiska gemenskaperna för bankkonton där gjorda inbetalningar deponerats tas upp som inkomster, och eventualförpliktelsen ökas med motsvarande belopp.

Återkrav av utgifter

I transaktioner där slutmottagaren, ett tredjeland eller en medlemsstat blir skyldig att återbetala medel till kommissionen upprättas och bokförs betalningskrav för detta ändamål på följande sätt:

—

återkrav av utgifter: denna typ av återkrav ska enligt bokföringsreglerna tas upp som en fordran på stödmottagaren och utgifterna minskas med motsvarande belopp om betalningskravet upprättats samma år som den ursprungliga utbetalningen. Om betalningskravet utfärdats ett annat år ska det tas upp som en fordran medan motsvarande belopp tas upp som en intäkt i resultaträkningen för det året (under rubriken ”återkrav av utgifter”),

—	återkrav av förfinansiering: beloppet tas upp under rubriken förfinansiering.

Intäkter från bytestransaktioner

Intäkter från försäljning av varor redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen.

Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster redovisas i förhållande till hur långt transaktionen färdigställts på balansdagen.

Ränteintäkter och -kostnader

Ränteintäkter och -kostnader redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning över relevant period. Effektiv ränta är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid, eller i tillämpliga fall, en kortare period till den finansiella tillgångens eller finansiella skuldens redovisade nettovärde. Vid beräkning av den effektiva räntan ska Europeiska gemenskapernas vid uppskattningen av betalningar beakta samtliga avtalsvillkor för det finansiella instrumentet (exempelvis förskottsbetalningar) men ska inte beakta framtida kreditförluster. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna, som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra överkurser och underkurser.

Av väsentlighetsskäl får effektivräntemetoden inte användas separat på det upptagna och det beviljade lånet när gemenskapen beviljar lån ur upplånade medel. Europeiska gemenskapernas transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

Intäkter från utdelning

Intäkter från utdelning bokförs när rätten till utdelning fastställts.

1.6.2   Kostnader

Kostnader för inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av Europeiska gemenskaperna. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet.

Kostnader för annat än inköp är speciella för Europeiska gemenskaperna och står för huvuddelen av utgifterna. De avser överföringar till mottagare och kan vara av tre olika slag såsom fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer.

En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till den inträffat, förutsatt att överföringen är tillåten enligt bestämmelserna (budgetförordningen, tjänsteföreskrifterna eller andra förordningar) och förutsatt att den godkänts i avtal, att eventuella kriterier för godkännande är uppfyllda av mottagaren och att en rimlig beräkning kan göras av det utestående beloppet.

Begäran om utbetalning eller ersättningskrav som inkommer och uppfyller kraven godkänns som kostnader motsvarande det stödberättigande beloppet. Vid årsskiftet beräknas beloppet för de stödberättigande kostnader som mottagarna ådragit sig och ännu inte fått ersättning för, och det redovisas som upplupna kostnader.

1.7   EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom Europeiska gemenskapernas kontroll. Upplysning om en eventualtillgång lämnas i de fall ett inflöde av resurser eller tjänster är troligt.

Storleken på eventualtillgångarna bedöms på balansdagen för att se till att förändringar återges på ett korrekt sätt i årsredovisningen. Om det har blivit så gott som säkert att ett inflöde av resurser eller tjänster kommer att uppstå, och tillgångens värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas tillgången och den därmed sammanhängande resultateffekten i årsredovisningen för den period då ändringen inträffar.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en potentiell förpliktelse som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas genom eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom Europeiska gemenskapernas kontroll. Det kan också vara en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är troligt att ett utflöde av resurser eller tjänster kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller under de mycket sällsynta omständigheter då en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras.

Upplysningar ska lämnas om eventualförpliktelser, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser eller tjänster är ytterst liten. Det löpande arbetet med att genomföra och tillämpa EU:s lagstiftning och regler medför vissa risker på grund av sin natur. Liksom hos många andra offentliga aktörer internaliseras dessa risker, men upplysningar om eventualförpliktelser lämnas först när en viss händelse inträffat, eftersom sannolikheten för ett utflöde av resurser innan dess är ytterst liten.

Storleken på eventualförpliktelserna bedöms på balansdagen för att se till att förändringar återges på ett korrekt sätt i årsredovisningen. Om ett utflöde av sådana resurser blir troligt för en post som tidigare behandlats som en eventualförpliktelse, görs en avsättning i årsredovisningen för den period då sannolikheten ändrades.

Åtagande om framtida finansiering

Ett åtagande om framtida finansiering är ett rättsligt eller informellt åtagande som Europeiska gemenskaperna gjort, vanligen i ett avtal, och som kan komma att kräva ett utflöde av resurser i framtiden.

Garantier

Garantier som används som säkerheter är möjliga tillgångar eller skulder som härrör från tidigare händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera av de osäkra framtida händelser för vilka säkerheten utställts inträffar eller uteblir. Därför motsvarar de definitionen på eventualtillgångar eller eventualförpliktelser. En säkerhet avvecklas när det förhållande den inte gäller längre föreligger. Den tas i anspråk när villkoren är uppfyllda för att kräva betalning från den som ställt ut säkerheten.

2.   ANMÄRKNINGAR TILL BALANSRÄKNINGEN

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2.1   IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

(miljoner euro)
	Belopp
Bruttoanskaffningsvärde den 31 december 2006	82
Tillskott	22
Avyttringar	(2)
Överföringar mellan tillgångskategorier	13
Övriga förändringar	(10)
Bruttoanskaffningsvärde den 31 december 2007	105
Ackumulerad avskrivning den 31 december 2006	45
Planerade avskrivningar under året	11
Avyttringar	(2)
Överföringar mellan tillgångskategorier	8
Övriga förändringar	(1)
Ackumulerad avskrivning den 31 december 2007	61
NETTOANSKAFFNINGSVÄRDE DEN 31 DECEMBER 2007	44
Nettoanskaffningsvärde den 31 december 2006	37

Som immateriella anläggningstillgångar betraktas identifierbara, icke-monetära tillgångar utan fysisk substans. För att tas upp på tillgångssidan i balansräkningen måste de vara under institutionernas kontroll och generera framtida ekonomiska fördelar för Europeiska gemenskaperna. Beloppen avser huvudsakligen programvara.

2.2   INSTALLATIONER, MASKINER OCH VERKTYG

2.2.1   Mark och byggnader

Det är i vissa länder omöjligt att särskilja markvärdet från fastighetsvärdet eftersom de förvärvats tillsammans. Markvärdet kan inte skrivas ned och det värderas separat bara när det krävs pga. efterföljande utgifter, t.ex. för uppförande av nya fastigheter eller därför att mark styckas av och säljs.

2.2.2   Anläggningar under uppförande

Den 1 februari 2007 undertecknade rådet ett köpeavtal avseende Lex-byggnaden för ett slutligt pris på 260 miljoner euro. Motsvarande värde i rubriken, 224 miljoner euro per den 31 december 2006, fördes över till rubriken ”Mark och byggnader” under 2007. I oktober 2004 undertecknade parlamentet ett avtal om finansiell leasing med en köpoption för ett byggnadskomplex i Bryssel som började uppföras under 2004. I november 2004 gjordes en förskottsbetalning på 40 miljoner euro. Fram till undertecknandet av den preliminära godkännanderapporten får parlamentet göra ytterligare förskottsbetalningar, och per den 31 december 2007 hade sammanlagt 318 miljoner euro betalats, vilket återspeglar arbetets fortskridande vid den tidpunkten (motsvarande siffra för den 31 december 2006 var 253 miljoner euro).

INSTALLATIONER, MASKINER OCH VERKTYG

(miljoner euro)
	Mark och byggnader	Installationer och utrustning	Inventarier och fordon	Dator-utrustning	Övriga materiella tillgångar	Finansiella leasingavtal	Anläggningar under uppförande	TOTALT
Bruttoanskaffningsvärde per den 31 december 2006	3 580	331	181	427	110	1 926	483	7 038
Tillskott	54	34	10	64	15	16	76	269
Avyttring	(2)	(8)	(6)	(38)	(10)	0	(1)	(65)
Överföring mellan kategorier	227	(10)	3	(9)	3	0	(227)	(13)
Övriga förändringar	1	3	6	2	(3)	1	1	11
Bruttoanskaffningsvärde per den 31 december 2007	3 860	350	194	446	115	1 943	332	7 240
Total avskrivning per den 31 december 2006	1 354	265	130	314	77	312		2 452
Avskrivningskostnad under året	154	28	14	61	9	63		329
Avyttring	(2)	(8)	(5)	(36)	(9)	0		(60)
Överföring mellan kategorier		(7)	2	(7)	4	0		(8)
Övriga förändringar		3	1	1	0	(1)		4
Total avskrivning per den 31 december 2007	1 506	281	142	333	81	374		2 717
NETTOANSKAFFNINGSVÄRDE PER DEN 31 DECEMBER 2007	2 354	69	52	113	34	1 569	332	4 523
Nettoanskaffningsvärde per den 31 december 2006	2 226	66	51	113	33	1 614	483	4 586

Utestående avgifter för finansiell leasing och liknande rättigheter tas upp som lång- eller kortfristiga skulder i balansräkningen (se även anmärkning E.2.15 och E.2.18.1). De fördelas som följer:

FINANSIELL LEASING

(miljoner euro)
Beskrivning	Kumulerade avgifter (A)	Framtida belopp som ska betalas				Totalt värde	Påföljande kostnader för tillgångar	Tillgångarnas värde	Avskrivning	Netto-anskaff-ningsvärde
		< 1 år	> 1 år	> 5 år	Sammanlagd skuld (B)	A+B	(C)	A+B+C	(E)	A+B+C+E
Mark och byggnader	328	28	159	1 349	1 536	1 864	61	1 925	(372)	1 553
Övriga materiella anläggningstillgångar	3	4	11	0	15	18	0	18	(2)	16
Totalt den 31 december 2007	331	32	170	1 349	1 551	1 882	61	1 943	(374)	1 569
Totalt den 31 december 2006	304	28	143	1 391	1 562	1 866	60	1 926	(312)	1 614

2.3   LÅNGFRISTIGA INVESTERINGAR

(miljoner euro)
	Anmärkning	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Innehav i intresseföretag	2.3.1	246	208
Andelar i gemensamma företag	2.3.2	32	62
Gemensamma garantifonden	2.3.3	1 149	1 371
Tillgångar som kan säljas	2.3.4	533	495
Tillgångar som innehas för handel	2.3.4	13	21
Investeringar totalt		1 973	2 157

Rubriken omfattar investeringar för att upprätta fasta förbindelser och stöd för Europeiska gemenskapernas verksamhet. Den innefattar även garantifondens nettotillgångar.

2.3.1   Innehav i intresseföretag: Europeiska investeringsfonden

(miljoner euro)
	Belopp
Belopp den 31 december 2006	208
Förvärv	31
Delning av vinst/(förlust)	13
Andra förändringar i aktiekapital (utdelningar)	(6)
Belopp per den 31 december 2007	246

Europeiska investeringsfonden är EU:s finansiella institution som är specialiserad på riskkapital och garantier till små och medelstora företag. I enlighet med rådets beslut av den 6 juni 1994 bidrar Europeiska gemenskaperna, företrädda av kommissionen, till Europeiska investeringsfondens kapital med ett belopp på 600 miljoner euro, vilket motsvarar 600 andelar. Det motsvarar 30 % av fondens kapital. Den 31 december 2006 hade kommissionen helt betalat in den inlösta delen av kapitalet, som uppgick till 20 %. Dess andel av det icke inlösta kapitalet (80 %) uppgick till 480 miljoner euro.

Gemenskapernas andel i Europeiska investeringsfondens kapitalökning bestämdes genom rådets beslut 2007/247/EG av den 19 april 2007. Enligt beslutet tecknade sig kommissionen under 2007 för 91 andelar av sammanlagt 770 andelar. Europeiska gemenskaperna tecknade sig för ett sammanlagt nominalvärde på 91 miljoner euro, varav 20 % av nominalvärdet (18 miljoner euro) och en sammanlagd överkurs på 12 miljoner euro betalades in. Överkursen fastställdes genom att det nya andelspriset fastställdes med utgångspunkt i nettovärdet per andel per den 31 december 2006. Den 31 december 2007 hade kommissionen tecknat sig för sammanlagt 691 miljoner euro (av 2 770 miljoner euro) av Europeiska investeringsfondens kapital. Detta motsvarar 24,95 % av Europeiska investeringsfondens sammanlagda kapital. Kommissionen har betalat in 20 %, och den återstående icke inlösta delen uppgick till 553 miljoner euro den 31 december 2007.

Enligt en överenskommelse som kommissionen och Europeiska investeringsbanken undertecknade den 30 juni 2005 har kommissionen rätt att när som helst sälja sina andelar till EIB till det pris som motsvarar Europeiska investeringsfondens värdering delat med det totala antalet emitterade andelar. Värdet av säljoptionen är nära noll eftersom den metod som används för att bestämma andelarnas försäljningspris liknar den som används för att beräkna EIF:s nettokapital.

Gemenskapernas andelar i Europeiska investeringsfonden värderas enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med gemenskapens bokföringsregler. Andelarna värderas därmed till 24,95 % av Europeiska investeringsfondens nettotillgångar, som den 31 december 2007 uppgick till 246 miljoner euro (år 2006 till 208 miljoner euro), varav 13 miljoner euro avser resultatet för 2007. En utdelning på 6 miljoner euro för budgetår 2006 erhölls 2007.

2.3.2   Andelar i gemensamma företag

(miljoner euro)
	Galileo	Gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar)	Iterprojektet	Totalt
Belopp den 31 december 2006	62	0	0	62
Förvärv	0	10	39	49
Avyttringar och uttag	(53)	0	0	(53)
Delning av vinst/(förlust)	(9)	0	(17)	(26)
Belopp den 31 december 2007	0	10	22	32

Galileoprogrammet

Ett gemensamt företag enligt artikel 171 i EG-fördraget skapades för en fyraårsperiod (2002–2006) genom rådets förordning (EG) nr 876/2002 för genomförandet av utvecklingsfasen av Galileoprogrammet. Syftet med det gemensamma företaget är att säkra enhetlig förvaltning och finansiell kontroll i utvecklingen av Galileoprogrammet och att mobilisera de medel som avsatts för programmet. De grundande medlemmarna är Europeiska gemenskaperna, som företräds av kommissionen, och Europeiska rymdorganisationen. Genom anslag från budgeten för transeuropeiska nät ställde kommissionen nödvändiga resurser till förfogande för det gemensamma företaget Galileo för att samfinansiera verksamheten i utvecklingsfasen.

Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet är ett gemenskapsorgan som inrättades 2004 och officiellt tog över ansvaret från det gemensamma företaget Galileo den 1 januari 2007 då det gemensamma företaget avvecklades. Tillsynsmyndigheten var ursprungligen avsedd att driva det offentlig-privata partnerskapet men Galileoprogrammet ska nu finansieras via EU:s budget, enligt beslut i rådet i november 2007. Trots att avtal undertecknats mellan de berörda parterna (det gemensamma företaget Galileo, Europeiska rymdorganisationen och tillsynsmyndigheten) i slutet av 2007 har projekttillgångarna inte helt överförts från rymdorganisationen till Europeiska gemenskaperna. Eftersom det uppstått oklarheter och förseningar med överföringen av tillgångar har Europeiska gemenskaperna inte tagit upp programmets tillgångar på balansräkningen, med hänvisning till försiktighetsprincipen. När överföringsproblemen lösts kommer tillgångarna att föras upp.

Det gemensamma företaget Galileo under avveckling hade vid årsskiftet nettotillgångar på 0 miljoner euro. Galileo bokförs enligt kapitalandelsmetoden. År 2007 var kommissionens andel av det gemensamma företagets förluster 9 miljoner euro. Investeringsvärdet uppgick den 31 december 2007 till 0 miljoner euro, vilket motsvarar investeringen på 585 miljoner euro med avdrag för den sammanlagda andelen av förlusterna, som uppgick till 585 miljoner euro. Det inbetalda kapitalet på 53 miljoner euro återbetalades till Europeiska gemenskaperna år 2007.

Gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar)

Det gemensamma företagets syfte är att medverka till moderniseringen av den europeiska flygledningstjänsten genom att samordna och koncentrera allt forsknings- och utvecklingsarbete i gemenskapen. Det gemensamma företaget grundades den dag förordningen offentliggjordes i EUT och ska upphöra åtta år efter rådets godkännande av den huvudplan för den europeiska flygledningstjänsten (”huvudplanen”) som utformningsfasen ska resultera i.

Det gemensamma företagets grundare är

—	Europeiska gemenskapen, företrädd av Europeiska kommissionen,

—	Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (”Eurocontrol”), företrädd av det verkställande organet.

Varje medlem i det gemensamma företaget ska ha ett röstetal som står i proportion till dess bidrag till det gemensamma företagets medel. Eftersom de båda grundarna lämnar samma bidrag ska de därför ha samma röstetal, vilket utesluter att en av grundarna övertar kontrollen.

Programmet startade i slutet av 2007 och den 31 december 2007 hade kommissionen bidragit med en ursprunglig investering på 10 miljoner euro. I avsaknad av årsredovisning för 2007 har investeringen värderats till anskaffningsvärdet.

Iterprojektet

Deltagarna i internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iterprojektet är Europeiska gemenskaperna och andra deltagare från Kina, Indien, Ryssland, Korea, Japan och USA. Iter inrättades för att uträtta följande:

a)

Bygga, driva, exploatera och avaktivera Iteranläggningen i enlighet med de tekniska mål och den allmänna plan som ingår i slutrapporten över projekteringen av Iterreaktorn (Iter EDA dokumentationsserie, nr 21) och i eventuella tekniska dokument som kan komma att antas vid behov, i överensstämmelse med detta avtal, samt stå för avveckling av Iteranläggningen.

b)	Uppmuntra laboratorier, andra institutioner och personal som deltar i medlemmarnas fusionsforsknings- och fusionsutvecklingsprogram att utnyttja Iter.

c)	Främja allmänhetens kunskap om och acceptans för fusionsenergin.

d)	Vidta alla övriga åtgärder som krävs för att uppnå organisationens mål, i enlighet med avtalet.

Rådet ska vara Iterorganisationens huvudorgan och ska bestå av företrädare för medlemmarna. Varje medlem ska utse upp till fyra företrädare till rådet. De viktigaste strategiska besluten kräver enhälliga beslut. Medlemmarnas respektive röstvikt ska spegla deras bidrag till Iterorganisationen. Den 31 december 2007 hade gemenskaperna direktinvesterat 39 miljoner euro i Iterprojektet.

2.3.3   Garantifonden

GARANTIFONDENS NETTOTILLGÅNGAR (4)

(miljoner euro)
	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Kortfristiga investeringar: Tillgångar som kan säljas	901	932
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel	249	440
Omsättningstillgångar	1 150	1 372
Kortfristiga skulder	(1)	(1)
Tillgångar netto	1 149	1 371

Garantifonden för externa åtgärder täcker lån för vilka gemenskaperna ställer säkerhet med anledning av rådets beslut, i synnerhet Europeiska investeringsbankens utlåning till länder utanför EU, lån som avser makroekonomiskt stöd samt Euratomlån till länder utanför EU. Fonden finansieras genom betalningar från den allmänna budgeten motsvarande 9 % av transaktionsbeloppet, genom ränteinkomster från investeringar av fondens disponibla medel samt återkrävda belopp från försumliga gäldenärer i fall där fonden gått in med garantibelopp. Om fondens tillgångar vid årets slut överstiger målbeloppet ska överskottet föras upp på en budgetpost i inkomstberäkningen i Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Europeiska gemenskaperna ska upprätthålla en garantireserv för att täcka lån till tredjeland. Denna reserv är avsedd att fylla på garantifonden om det skulle utlösas garantier som överstiger fondens disponibla medel, så att de överskjutande beloppen kan finansieras genom budgeten.

Reserven på 1 118 miljoner euro motsvarar målbeloppet på 9 % av utestående lån per den 31 december 2007. Fondens nettotillgångar per den 31 december 2007 uppgick till sammanlagt 1 152 miljoner euro (före avdraget för det makroekonomiska stödet). Skillnaden mellan nettotillgångarna och beloppet i garantireserven motsvarar det överskott som ska återbetalas till budgeten, dvs. 34 miljoner euro.

Garantifonden innehar en note med rörlig ränta som emitterats av Europeiska gemenskaperna (via instrumentet ”makroekonomiskt stöd”) till ett belopp av 3 miljoner euro. Såväl tillgångarna (garantifonden) och skulderna (makroekonomiskt stöd) måste elimineras i gemenskapernas räkenskaper. Förändringar i det verkliga värdet på den portfölj med räntebärande värdepapper ”som kan säljas” togs upp i det egna kapitalet 2007 till ett värde av (19) miljoner euro (år 2006 med (32) miljoner euro.)

Garantifondens strategi för riskhantering beskrivs i anmärkning E.7.

2.3.4   Övriga investeringar

2.3.4.1   Tillgångar som kan säljas

Rubriken avser investeringar och andelar som förvärvats för att hjälpa stödmottagare att utveckla sin verksamhet.

Långfristiga tillgångar som kan säljas

(miljoner euro)
	EBRD	Riskkapital-transaktioner	ETF-startordning	Europeiska fonden för Sydöstra Europa	Övriga	Totalt
Belopp per den 31.12.2006	157	211	74	49	4	495
Förvärv	0	27	38	3	1	69
Avyttringar och uttag	0	(16)	(13)	0	0	(29)
Omräkningsöverskott/underskott	0	(2)	12	3	0	13
Nedskrivningsförlust	0	(2)	(13)	0	0	(15)
Belopp per den 31.12.2007	157	218	98	55	5	533

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)

Kommissionen har tecknat sig för 3 % av EBRD:s sammanlagda kapital på 20 miljarder euro. På balansdagen uppgick det inlösta kapitalet till 157 miljoner euro, varav 154 miljoner euro betalts in. Utestående betalningar på inlöst kapital (3 miljoner euro) tas upp som långfristiga skulder och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utestående betalningar avseende den oinlösta delen av kapitalet (443 miljoner euro) tas upp som eventualförpliktelser utanför balansräkningen. Eftersom EBRD inte är börsnoterat och med hänsyn till de avtalsmässiga begränsningarna i EBRD:s bolagsordning, som bland annat reglerar försäljning av andelar där priset är begränsat till inköpspriset och bara tillåten för befintliga aktieägare, är kommissionens innehav i EBRD värderat till kostnad minus eventuella nedskrivningar.

Riskkapitaltransaktioner

Med riskkapitaltransaktioner avses belopp som beviljas finansiella mellanhänder för att finansiera kapitalinvesteringar. Dessa finansieringsavtal uppvisar inte de grundläggande kännetecknen för lån, eftersom det inte finns några fastställda återbetalningsplaner eller överenskomna räntesatser för kapitalbeloppet. I värderingssyfte liknar de därför indirekta kapitalinvesteringar. De bokförs till anskaffningsvärde minus eventuella avsättningar för nedskrivningar, eftersom det inte finns några noterade marknadspriser tillgängliga på en aktiv marknad och deras verkliga värde för närvarande inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga investeringar

De största beloppen avser programmet för tillväxt och sysselsättning och programmet för stöd till små och medelstora företag genom förbättrad tillgång till finansiering (MAP-programmet) som förvaltas av Europeiska investeringsbanken och som investerar i särskilda riskkapitalfonder (98 miljoner euro). Här ingår även 55 miljoner euro som avser Europeiska fonden för sydöstra Europa, vilken är uppbyggd som ett investmentbolag av SICAV-typ. Fondens övergripande mål är att främja den ekonomiska utvecklingen och välståndet i sydöstra Europa genom hållbar tillgång till ytterligare kapital via lokala finansiella förmedlare. Gemenskapernas rösträtt uppgår för närvarande till 16 %.

2.3.4.2   Tillgångar som innehas för handel

EKSG under avveckling ingick ett avtal om räntesvappar och en kombination av både räntesvappar och valutasvappar. Det verkliga värdet på dessa svappar erhölls genom att man diskonterade de fasta nettokassaflödena genom att tillämpa en nollkupongsränta på balansdagen. Det verkliga värdet (inklusive upplupen ränta) på svappar med en längsta löptid på mer än ett år efter balansdagen är 13 miljoner euro (år 2006: 21 miljoner euro).

2.4   UTLÅNING

Rubriken avser Europeiska gemenskapernas fordringar som löper på mer än ett år.

2.4.1   Lån som beviljats från Europeiska gemenskapernas budget och EKSG under avveckling

(miljoner euro)
	Lån på särskilda villkor	EKSG under avveckling	Totalt
Saldo den 31.12.2006	161	39	200
Återbetalningar	(18)	(8)	(26)
Variationer i bokfört värde	12	3	15
Saldo den 31.12.2007	155	34	189

Lån på särskilda villkor

Lån på särskilda villkor är lån som beviljas till förmånlig ränta som ett led i samarbetet med länder som inte är medlemmar av EU. Effektivräntan på dessa lån varierar mellan 7,39 % och 12,36 %.

Fastighetslån från EKSG under avveckling

Fastighetslån är lån som EKSG beviljar från sina egna medel i enlighet med artikel 54 och artikel 54.2 i EKSG-fördraget. Lånen beviljas till en fast ränta på 1 % och betraktas följaktligen som lån till förmånliga räntor. Effektivräntan på dessa lån varierar mellan 2,806 % och 22,643 %.

2.4.2   Utlåning av upplånat kapital

(miljoner euro)
	Makroekonomiskt stöd	Euratomlån	EKSG under avveckling	Totalt
Saldo per den 31.12.2006	977	442	499	1 918
Nya lån	0	39	88	127
Återbetalningar	(183)	(1)	(71)	(255)
Växelkursskillnader	0	0	(34)	(34)
Variationer i bokfört värde	1	2	(4)	(1)
Saldo den 31.12.2007	795	482	478	1 755
Belopp som förfaller inom < 1 år	63	0	75	138
Belopp som förfaller inom > 1 år	732	482	403	1 617

Lån från instrumentet för makroekonomiskt stöd (MFA)

Det makroekonomiska stödet är ett policybaserat finansiellt instrument som består av obundet och obestämt betalningsbalans- eller budgetstöd till partnerländer utanför EU. Det omfattar medel- eller långfristiga lån eller bidrag, eller en lämplig kombination av båda, och kompletterar vanligen finansiering som ges inom ramen för ett IMF-stött justerings- eller reformprogram.

På grund av principen om väsentlighet tillämpas inte metoden med effektiv ränta separat för upp- och utlåning. Transaktionskostnaderna redovisas direkt i resultaträkningen.

Euratomlån

Euratom är en separat juridisk enhet inom Europeiska unionen, och företräds i praktiken av Europeiska kommissionen. Euratoms finansiella syfte är att bevilja lån till medlemsstater och icke medlemsstater enligt följande:

—	Euratomlån till medlemsstater beviljas för att finansiera investeringsprojekt i medlemsstaterna i anslutning till industriell produktion av elektricitet i kärnkraftsanläggningar och till industriella bränslecykelinstallationer,

—	Euratomlån till icke-medlemsstater beviljas för att förbättra säkerhets- och effektivitetsnivån vid kärnkraftsanläggningar och sådana installationer i kärnbränslecykeln som är i drift eller under byggnation.

På grund av principen om väsentlighet tillämpas inte metoden med effektiv ränta separat för upp- och utlåning. Transaktionskostnaderna redovisas direkt i resultaträkningen.

EKSG under avveckling

Denna punkt omfattar huvudsakligen lån som beviljas av EKSG under avveckling från upplånade medel i enlighet med artiklarna 54 och 56 i EKSG-fördraget samt två onoterade skuldebrev som emitterats av Europeiska investeringsbanken för att täcka förlusterna från en försumlig gäldenär. Dessa värdepapper kommer att hållas till förfallodagen (2017 och 2019) för att täcka återbetalningen av motsvarande lån. Ändringarna av bokförda värden motsvarar ändringen i upplupen ränta plus årets betalda premier och transaktionskostnaderna vid upprättandet beräknade i enlighet med effektivräntemetoden.

De effektiva räntesatserna (uttryckta som räntespann) redovisas i nedanstående tabell:

Upplåning	31.12.2007	31.12.2006
Makroekonomiskt stöd	3,82 % — 4,822 %	3,222 % — 4,54 %
Euratom	4,446 % — 5,76 %	3,372 % — 5,76 %
EKSG under avveckling	4,375 % — 12,077 % (5)	3,064 % — 12,077 % (5)

2.5   LÅNGFRISTIG FÖRFINANSIERING

(miljoner euro)
Typ av förvaltning	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Förfinansiering genom Europeiska gemenskaperna:
Direkt central förvaltning	382	300
Indirekt central förvaltning	315	549
Decentraliserad förvaltning	31	50
Övrigt	11	21
Totalt	739	920
Förfinansiering genom tredje part:
Direkt central förvaltning	41	57
Indirekt central förvaltning	3	30
Decentraliserad förvaltning	33	224
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna (”delad förvaltning”)	12 875	20 744
Gemensam förvaltning	324	450
Totalt	13 276	21 505
Totalt långfristig förfinansiering	14 015	22 425

De största beloppen i fråga om långfristig förfinansiering hänför sig till strukturfonderna. Eftersom många av dessa projekt är långsiktiga måste förskotten finnas tillgängliga i mer än ett år. Därför tas dessa förfinansieringar upp som långfristiga tillgångar. Den väsentliga minskningen av förfinansieringen inom ramen för så kallad delad förvaltning avser strukturfonderna, där transaktionerna för programperioden 2000–2006 nu tagits upp som kortfristig förfinansiering (se anmärkning E.2.9). Dessa program avser åtgärder som ska utföras fram till slutet av 2008. Motsvarande belopp i förhandsfinanseringen ska därför antingen regleras under 2008 eller i samband med avslutandet av räkenskaperna vid budgetårets slut.

2.6   LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

(miljoner euro)
	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Förfallna belopp avseende medlemsstaterna	93	272
Personallån från EKSG	15	17
Övrigt	13	34
Garantier och inlåning	6	5
Totalt	127	328

De belopp som ska erhållas från medlemsstaterna avser belopp som förfallit till betalning till EKSG under avveckling från före detta anslutningsländer. Det totala stödet uppgår till 212 miljoner euro (inklusive Bulgarien och Rumänien) och ska betalas i fyra omgångar fram till 2012. Stödets nettonuvärde uppgick till 144 miljoner euro vid budgetårets slut (138 miljoner euro 2006), och fördelade sig mellan långfristiga fordringar på 93 miljoner euro (104 miljoner euro 2006) och kortfristiga fordringar på 51 miljoner euro (34 miljoner euro 2006). Den 31 december 2006 fanns också en fordran på 168 miljoner euro på medlemsstaterna med anledning av kommissionens beslut av den 2005 om nedsättning av ERUF-stödet till en av medlemsstaterna. Beloppet tas upp som en kortfristig fordran eftersom det förfaller till betalning 2008.

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

2.7   LAGER

(miljoner euro)
Beskrivning	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Vetenskaplig utrustning:
Vetenskapligt material	9	11
Klyvbara ämnen och tungt vatten	19	30
Vetenskapligt material för vidareförsäljning	45	60
Vaccin	8	7
Produktionsmaterial	7	7
Publikationer och andra varor för vidareförsäljning	0	0
Totalt	88	115

Det publikationslager som hålls eller förvaltas av publikationsbyrån värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, som ligger nära noll. Publikationer som distribueras gratis har dessutom avskrivits helt eftersom deras nettoförsäljningsvärde är noll. Nedskrivningarna på sammanlagt 18 miljoner euro resulterar i ett redovisat värde på noll för publikationer enligt ovan.

2.8   KORTFRISTIGA INVESTERINGAR

Kortfristiga investeringar består av värdepapper som kan säljas. De köps på grund av sin avkastning eller innehas för att upprätta en särskild tillgångsstruktur eller en andra likviditetskälla, och får därför säljas för att möta likviditetsbehovet eller ränteförändringar.

2.8.1   Kortfristiga tillgångar som kan säljas

(miljoner euro)
	EKSG under avveckling	Övrigt	Totalt
Belopp per den 31.12.2006	1 401	25	1 426
Förvärv	593	0	593
Avyttringar och uttag	(542)	(22)	(564)
Justeringar av upplupet anskaffningsvärde	(18)	0	(18)
Förändring av redovisat värde	3	0	3
Omräkningsöverskott/underskott	(20)	0	(20)
Belopp per den 31.12.2007	1 417	3	1 420

EKSG under avveckling

Alla investeringar är skuldebrev som är utställda i euro och noterade på en aktiv marknad. Närmare uppgifter om investeringsportföljen fördelad på typ av emittent och kreditvärdighet anges i avsnitt E.7. Den 31 december 2007 uppgick de skuldebrev (uttryckt i verkligt värde) som förfaller under 2008 till 146 miljoner euro (135 miljoner euro 2006).

2.9   KORTFRISTIG FÖRFINANSIERING

Fördelningen av de utestående beloppen mellan de olika förvaltningstyperna visar profilen på den förfinansiering som betalats ut sedan 2005. De icke fördelade beloppen i förfinansiering är de som inledningsvis fördes in i 2005 års balansräkning. De återges här som ett samlat belopp under en enda punkt, eftersom det inte går att få fram uppgifter på hur beloppen var fördelade mellan förvaltningstyperna före den 31.12.2004.

Upplupna avgifter är de berättigade kostnader som mottagarna av de utestående förhandsfinansierade beloppen beräknades ha ådragit sig vid årets slut, men som ännu inte rapporterats till gemenskaperna. Beloppen redovisas som kostnader i resultaträkningen.

Den stora ökningen jämfört med 2006 beror huvudsakligen på att beloppen för strukturfonderna överförts från långfristiga till kortfristiga fordringar (se anmärkning E.2.5 ovan). Trots att beloppen avser så kallad delad förvaltning tas de upp som icke fördelade belopp eftersom de avser förfinansiering som betalats ut före den 31.12.2004 (se ovan).

KORTFRISTIG FÖRFINANSIERING

(miljoner euro)
Typ av förvaltning		Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Förfinansiering genom Europeiska gemenskaperna, brutto:
Direkt central förvaltning	Verksamhetsbidrag	9 715	8 850
	Administrativa bidrag	142	167
Indirekt central förvaltning	Nationella programkontor	1 736	778
	Finansiell verksamhet	3	12
	Övrigt	497	6
Decentraliserad förvaltning		545	381
Övrigt		615	686
Förfinansiering som genomförts av andra institutioner och organ		189	8
Förfinansiering, ingående belopp		2 126	3 577
Total förfinansiering brutto		15 568	14 465
Minus upplupna avgifter:
Direkt central förvaltning		(9 234)	(8 189)
Indirekt central förvaltning		(1 973)	(1 135)
Decentraliserad förvaltning		(595)	(232)
Övrigt		(336)	(75)
Total förfinansiering genom Europeiska gemenskaperna		3 430	4 834
Förfinansiering genom tredje part:
Direkt central förvaltning	Upphandling	638	545
	Egen verksamhet	457	470
Indirekt central förvaltning		29	3
Decentraliserad förvaltning		735	599
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna (”delad förvaltning”)		3 229	937
Gemensam förvaltning		1 135	578
Förfinansiering som genomförts av andra institutioner och organ		15	177
Icke fördelad förfinansiering – saldon		19 278	2 930
Total förfinansiering brutto		25 516	6 239
Minus upplupna avgifter:
Direkt central förvaltning		(1 235)	(1 532)
Decentraliserad förvaltning		(699)	(468)
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna (”delad förvaltning”)		(5 579)	(906)
Gemensam förvaltning		(798)	(79)
Övrigt		(52)	(33)
Total förfinansiering genom tredje part		17 153	3 221
Totalt kortfristig förfinansiering		20 583	8 055

2.10   KORTFRISTIGA FORDRINGAR

(miljoner euro)
	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Långfristiga fordringar som förfaller till betalning under året	160	119
Löpande fordringar	5 441	4 193
Diverse fordringar	27	26
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	6 423	5 458
Totalt	12 051	9 796

2.10.1   Långfristiga fordringar som förfaller till betalning under året

Dessa belopp utgör i första hand lån med en återstående löptid på mindre än 12 månader efter balansdagen (138 miljoner euro, se anmärkning 2.4 ovan för ytterligare uppgifter).

2.10.2   Löpande fordringar

(miljoner euro)
Typ av kreditorer	Den 31.12.2007			Den 31.12.2006
	Bruttobelopp	Nedskrivning	Nettovärde	Bruttobelopp	Nedskrivning	Nettovärde
Kunder	3 897	(171)	3 726	2 865	(169)	2 696
Medlemsstater	2 873	(1 256)	1 617	2 724	(1 257)	1 467
Övriga	111	(13)	98	42	(12)	30
Totalt	6 881	(1 440)	5 441	5 631	(1 438)	4 193

2.10.2.1   Kunder

Detta är betalningskrav som inte redan är bokförda under andra rubriker på tillgångssidan i balansräkningen och som den 31 december 2007 var bokförda som betalningsanspråk som ska återkrävas. Den största delen avser böter som utfärdats av kommissionen, vilka uppgår till 3 650 miljoner euro brutto. Fordringarna är väsentligt högre än 2006, då de uppgick till 2 687 miljoner euro.

2.10.2.2   Fordringar på medlemsstaterna

(miljoner euro)
	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Fordringar inom EGFJ
Fordringar inom EGFJ	902	1 009
Värdekorrigering	(483)	(477)
Totalt	419	532
Erlagd moms som ska återbetalas av medlemsstaterna	24	22
Egna medel
Utestående egna medel enligt A-räkenskaperna	75	79
Utestående egna medel i de särskilda räkenskaperna	1 333	1 347
Värdekorrigering	(773)	(779)
Övrigt	38	0
Totalt	673	647
Övriga fordringar på medlemsstaterna	501	266
Totalt	1 617	1 467

Fordringar inom EGFJ:s garantisektion

Denna punkt omfattar fordringar på dem som mottagit EGFJ-stöd per den 31 december 2007, enligt medlemsstaternas ersättningskrav och attesteringar per den 15 oktober 2007, med avdrag för de 20 % av beloppet som medlemsstaterna har rätt att behålla för att täcka sina administrativa kostnader. För fordringar avseende ersättningskrav efter detta datum fram till den 31 december 2007 har en uppskattning gjorts. Kommissionen gör också en uppskattning av nedskrivningar av sådana fordringar på de slutliga stödmottagarna som troligen inte kommer att kunna återkrävas. Att detta tas upp i räkenskaperna innebär inte att kommissionen avstår från att återkräva de belopp som täcks av värdekorrigeringen.

Egna medel

Medlemsstaterna får behålla 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnaderna, varför ovanstående siffror avser nettovärdet efter detta avdrag. Med utgångspunkt i medlemsstaternas uppskattningar har 773 miljoner euro i nedskrivningar dragits av från fordringarna på medlemsstaterna. Detta innebär dock inte att kommissionen avstår från att återkräva de belopp som täcks av värdekorrigeringen.

Övriga fordringar på medlemsstaterna

Övriga fordringar på medlemsstaterna omfattar 19 miljoner euro i återkrav av utgifter samt 227 miljoner euro i förfinansiering från EGFJ. Rubriken omfattar även 168 miljoner euro med anledning av kommissionens beslut från 2005 om att minska ERUF-stödet till en av medlemsstaterna.

2.10.3   Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Det största beloppet under denna rubrik är upplupna intäkter på 6 129 miljoner euro. De största beloppen består av upplupna intäkter avseende traditionella egna medel (jordbruks- och sockeravgifter samt tullar). Den 31 december 2007 uppgick de traditionella egna medlen till 2,7 miljarder euro. Andra större belopp är 1,3 miljarder euro i avsatta jordbruksinkomster för november och december 2007 och vidare 1,5 miljarder euro från den tillfälliga omstruktureringen av sockersektorn, 350 miljoner euro avseende icke verkställda beslut om finansiell korrigering efter förenlighetskontroll av EGFJ och 82 miljoner euro avseende planerade återkrav av utgifter för strukturfondernas fiskedel för perioden 1994–1999. Andra belopp som tas upp som upplupna intäkter är dröjsmålsräntor samt upplupna bankräntor och räntor på förfinansiering.

Här tas även upp förutbetalda kostnader till sammanlagt 243 miljoner euro varav de största beloppen avser tidigare utbetalningar på 49 miljoner euro för hyra av kontorslokaler, 24 miljoner euro för renovering av kontorslokaler och 57 miljoner euro i utbetalningar för bilaterala fiskeavtal med tredjeland.

2.11   LIKVIDA MEDEL OCH MOTSVARIGHETER TILL LIKVIDA MEDEL

(miljoner euro)
	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Obundna likvida medel
Konton i statskassa/finansförvaltning och centralbankskonton	11 313	11 467
Avistakonton	956	933
Förskottskonton	81	82
Överföringar (pengar på väg)	2	3
Kortfristig inlåning och övriga motsvarigheter till likvida medel	1 367	975
Totalt	13 719	13 460
Bundna likvida medel	5 037	2 924
Totalt	18 756	16 384

2.11.1   Obundna likvida medel

Obundna likvida medel omfattar gemenskapernas totala medel på konton i medlemsstaterna och Eftaländerna (i statskassa eller centralbank), på avista- och förskottskonton eller om kortfristig bankinlåning och i kassa.

Den relativt höga behållningen på konton i statskassa/finansförvaltning och centralbankskonton beror på att 5 889 miljoner euro måste återbetalas till medlemsstaterna efter ändringsbudgeten vid årsskiftet. Utbetalningen verkställdes den första arbetsdagen 2008. Den därmed sammanhängande skulden tas upp under kortfristiga skulder – se anmärkning 2.18.2 nedan.

2.11.2   Bundna likvida medel

Bundna likvida medel avser belopp som erhållits i samband med böter som fastställts av kommissionen där ärendet fortfarande pågår. Dessa likvida medel hålls på särskilda avistakonton som inte används för någon annan verksamhet.

Likvida medel innefattar följande för finansieringsanalysen:

(miljoner euro)
	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel	18 756	16 384
Likvida medel och motsvarande – gemensamma garantifonden (se anmärkning 2.3.3)	249	440
Totalt	19 005	16 824

LÅNGFRISTIGA SKULDER

2.12   ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

(miljoner euro)
	Saldo den 31.12.2006	Change in provision	Amounts Used	Saldo den 31.12.2007
Pensionsfordringar – anställda	29 204	1 844	(836)	30 212
Pensionsfordringar – övriga	225	267	(11)	481
Gemensamma sjukförsäkringssystemet	2 771	96	(80)	2 787
Totalt	32 200	2 207	(927)	33 480

2.12.1   Pensionsfordringar – anställda

Den 31 december 2007 reglerades gemenskapens pensionssystem av den senaste versionen av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna (som trädde i kraft den 1 maj 2004). Bestämmelserna om personalens pensioner är direkt tillämpliga i samtliga medlemsstater. Systemet omfattar de olika typer av pensioner och ersättningar som förekommer (ålders-, invaliditets- och efterlevandepension).

Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna ska utbetalningar inom pensionssystemet belasta gemenskapernas budget. Denna belastning av budgeten täcks inte genom anslag, utan medlemsstaterna ska gemensamt garantera utbetalningen av dessa förmåner enligt den fördelningsnyckel som fastställs för finansieringen av sådana utgifter. Tjänstemännen ska bidra med en tredjedel till finansieringen av pensionssystemet genom en obligatorisk avgift.

Pensionssystemets skulder värderades på grundval av populationen den 31 december 2007 och på de regler som då var tillämpliga enligt tjänsteföreskrifterna. Värderingen avsåg förmåner i samband med ålders-, invaliditets- och efterlevandepensionerna (olika slag av pensioner samt invaliditetstillägget), Värderingen avsåg förmåner i samband med ålders-, invaliditets- och efterlevandepensionerna (olika slag av pensioner samt invaliditetstillägget), och gjordes enligt IAS 19-standarden. Enligt denna ska arbetsgivaren fortlöpande fastställa sina pensionsåtaganden och därvid ta hänsyn till utlovade förmåner under de anställdas yrkesverksamma tid samt förutsebara löneökningar.

Den försäkringstekniska studien för beräkningen av åtagandet bygger på den s.k. projected unit credit-metoden. Följande antaganden, baserade på uppgifter som fanns tillgängliga på balansdagen, användes för den försäkringstekniska bedömningen:

1.

Den nominella diskonteringsräntan baserades på statsobligationer i euroområdet i december 2007 med en likartad löptid som systemet (19 år), i form av en beräkning av avkastningskurvan för obligationer (nollkupongare) i euro i december med samma löptid, vilken låg på 4,7 %. Enligt IAS 19 måste inflationstakten vara en förväntad inflationstakt under systemets löptid – den måste således baseras på förväntade värden, och som grundval för detta valdes indexerade obligationer på de europeiska finansmarknaderna. Den förväntade långfristiga inflationstakten uppgick till 2,3 % och följaktligen uppgick den faktiska diskonteringsräntan till 2,4 %.

2.	Livslängdstabellen är densamma som användes i skuldvärderingen 2004 (”livslängdstabellen EU-2004”).

3.

Den allmänna lönetillväxten, som är lika med den allmänna uppräkningen av pensionerna, baserades på det rörliga genomsnittet för uppräkningsstatistiken av löner och pensioner under tolvårsperioden 1996–2007 och uppgick till 0,4 %. De individuella uppskrivningarna av lönerna utöver procentsatsen för den allmänna lönetillväxten uppdaterades med hänsyn till befordringar under 2007. De individuella uppskrivningarna av lönerna visas i tabellen per lönegrad och lönesteg och förväntat pensionsår under perioden 2008–2052.

4.	Äktenskapskoefficienterna för verksamma tjänstemän per den dag då de går i pension baserades på statistik över tjänstemannakåren och uppgår till 90 % för män och 60 % för kvinnor. Den faktiska äktenskapssituationen beräknades på f.d. tjänstemän (som får ålders- eller invalidpension).

5.	Pensionering antas inträffa när tjänstemännen kommer i åtnjutande av sina fulla pensionsrättigheter, med hänsyn till viss avgång på grund av förtidspension samt Barcelonainitiativet för senare pension, senast vid 65 års ålder.

Åtagandena omfattar pensionsrättigheter för följande grupper:

1.	Personal som var i aktiv tjänst den 31 december 2007 i alla EU:s institutioner och organ som omfattas av gemenskapens pensionssystem.

2.	Personal med uppskjutna pensionsförmåner, dvs. som tillfälligt eller definitivt har lämnat institutionerna, men lämnat kvar sina pensionsrättigheter inom gemenskapens pensionssystem (endast personal med minst tio års tjänstgöring).

3.	Före detta tjänstemän och övriga anställda som omfattas av systemet för ålderspension.

4.	Före detta tjänstemän och övriga anställda som omfattas av systemet för invaliditetspension.

5.	Före detta tjänstemän och övriga anställda som erhåller invaliditetstillägg.

6.	Personer som får efterlevandepension (efterlevande maka, make, barn och underhållsberättigad).

Underlaget till gemenskapens pensionssystem per den 31 december 2007 hämtades från kommissionens databas. Resultaten av studien jämfördes med de beräkningar som gjordes på grundval av den förra försäkringsstudien från 31 december 2006.

De viktigaste uppgifterna är följande:

—	den försäkringstekniska skulden värderades till 34 567 miljoner euro brutto den 31 december 2007,

—

den faktiska diskonteringsräntan ändrades från 1,9 % år 2006 till 2,4 % år 2007, och om man dessutom beaktar den allmänna lönetillväxteffekten (0,5 % år 2006 och 0,4 % år 2007) så ökade diskonteringsräntan netto från 1,4 % år 2006 till 2,0 % år 2007. Detta var huvudorsaken till att den övergripande skulden minskade,

—	de kostnader som motsvarar tjänsteår beräknades för 2007 uppgå till 1 300 miljoner euro och räntekostnaderna värderades till 1 313 miljoner euro,

—	årets beräknade försäkringstekniska förlust uppgick till 1 943 miljoner euro,

—	antalet medlemmar i pensionssystemet ökade med 3 317 personer,

—	beräkningen av bruttopension och familjetillägg baseras på bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna,

—

genom att subtrahera de skatter som betalas av förmånstagarna från bruttoskulden erhålls den nettoskuld som ska föras upp i kommissionens balansräkning avseende framtida betalningar (eftersom skatten dras från pensionsutbetalningarna och krediteras gemenskapens inkomstsida de år då betalningen sker).

2.12.2   Pensionsfordringar – övriga

I ovanstående belopp ingår åtaganden avseende pensionsförmåner för ledamöter och tidigare ledamöter, eller motsvarande, av kommissionen, EG-domstolen (och förstainstansrätten), revisionsrätten, rådets generalsekreterare, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen samt Europeiska unionens personaldomstol. För första gången omfattar rubriken även pensionsåtaganden för vissa ledamöter av Europaparlamentet.

2.12.3   Gemensamma sjukförsäkringssystemet

Man har också gjort en uppskattning av kommissionens åtagande i fråga om dess bidrag till det gemensamma sjukförsäkringssystemet vad gäller anställda som gått i pension.

2.13   LÅNGFRISTIGA AVSÄTTNINGAR

(miljoner euro)
	Belopp den 31.12.2006	Ytterligare avsättningar	Återförda outnyttjade belopp	Utnyttjade belopp	Överföring till kortfristiga avsättningar	Diskonterat nuvärde	Belopp den 31.12.2007
Rättsfall	75	226	(3)	(1)	0	0	297
Avveckling av gemensamma forskningscentrets kärnkraftsanläggningar	806	0	0	0	(42)	(20)	744
Finansiella avsättningar	105	0	(50)	0	(44)	3	14
Fonden för nödfallsåtgärder inom veterinärområdet	0	21	0	0	0	0	21
Övrigt	3	1		(1)	0	0	3
Totalt	989	248	(53)	(2)	(86)	(17)	1 079

Rättsfall

Detta är en beräkning av de belopp som sannolikt kommer att betalas ut efter 2008 med avseende på ett antal pågående rättsfall. Den största beloppet (277 miljoner euro) avser rättsfall som var pågående den 31 december 2007 med avseende på finansiella korrigeringar för EGFJ:s garantisektions utgifter och andra rättfall avseende jordbruksutgifter.

Avveckling av gemensamma forskningscentrets kärnkraftsanläggningar

Ett grupp oberoende experter genomförde 2002 en undersökning för att beräkna kostnaderna för nedläggningen av Gemensamma forskningscentrets kärnkraftsanläggningar och avfallshanteringen i samband med nedläggningen. Det beräknade beloppet på 1 145 miljoner euro (inklusive ett belopp på 76 miljoner euro som är en beräkning av de kostnader som krävs för alternativet ”green field”, dvs. fullständigt förstöring av samtliga byggnader) ligger till grund för den avsättning som ska tas med i redovisningen. Enligt gemenskapernas redovisningsregler har avsättningen indexerats med hänsyn till inflationen (till 2,5 %) och sedan diskonterats till nettonuvärdet (med tillämpning av en nollkupongränta). Den 31 december 2007 uppgick avsättningsbeloppet följaktligen till 960 miljoner euro, med avdrag för de kostnader som hittills uppstått på 138 miljoner euro, vilket ger 822 miljoner euro som delas upp mellan belopp som förväntas utnyttjas 2008 (78 miljoner euro) eller efteråt (744 miljoner euro.)

Mot bakgrund av programmets beräknade varaktighet (cirka 30 år) är det nödvändigt att påpeka att uppskattningen är osäker och att slutkostnaderna kan bli annorlunda än vad som nu förutspås.

Finansiella avsättningar

Enligt SMF-garantin 1998 och SMF-garantin 2001 har Europeiska investeringsfonden befogenhet att ställa garantier i eget namn men för kommissionens räkning och på dennas risk. Den finansiella risken i samband med åberopade och icke-åberopade garantier utjämnas dock. På balansdagen svarar de finansiella avsättningarna för båda faciliteterna mot betalningsförpliktelserna gentemot finansiella mellanhänder med avdrag för de nettobetalningskrav som gjorts till och med det datumet. Långfristiga finansiella avsättningar diskonteras till sitt nettonuvärde (med tillämpning av en nollkupongränta).

Fonden för nödfallsåtgärder inom veterinärområdet

Avsättningen omfattar gemenskapernas beräknade bidrag till medlemsstaterna via fonden för nödfallsåtgärder inom veterinärområdet avseende utbrott av vissa djursjukdomar. Bidragen uppgår totalt till 42 miljoner euro (35 miljoner euro 2006) och fördelas mellan belopp som ska betalas ut 2008 (21 miljoner euro) eller senare (21 miljoner euro). Belopp på 9 miljoner euro som redan godkänts för utbetalning tas upp som skuld till medlemsstaten.

2.14   LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA SKULDER

2.14.1   Upplåning

(miljoner euro)
Benämning	Saldo den 31.12.2006	Ny upplåning	Återbetalningar	Växelkurs-skillnader	Förändring av redovisat värde	Saldo den 31.12.2007
Makroekonomiskt stöd	969	0	(177)	0	0	792
Euratom	442	39	(1)	0	2	482
EKSG under avveckling	463	0	(2)	(37)	0	424
Totalt	1 874	39	(180)	(37)	2	1 698

Uppdelning av lång- och kortfristig upplåning

(miljoner euro)
Upplåning	Löptid < 1 år	Löptid > 1 år	Totalt per 31.12.2007
Makroekonomiskt stöd	60	732	792
Euratom	0	482	482
EKSG under avveckling	71	353	424
Totalt	131	1 567	1 698

Denna rubrik omfattar Europeiska gemenskapernas upplåning som har en löptid på mer än ett år (alla siffror avser nettobelopp vid garantifonden). Upplåningen omfattar skulder som styrkts genom intyg som (efter eliminering) uppgår till 1 344 miljoner euro (1 502 miljoner euro 2006). Förändringarna i fråga om bokfört värde består av förändringen avseende upplupen ränta plus, när det gäller upplåning som tagits av EKSG under avveckling, avskrivningar under året av eventuella betydande transaktionskostnader som uppstått vid upptagandet, beräknade enligt metoden för effektiv ränta. De effektiva räntesatserna (uttryckta som räntespann) redovisas i nedanstående tabell:

Upplåning	31.12.2007	31.12.2006
Makroekonomiskt stöd	3,816 % — 4,822 %	3,222 % — 4,54 %
Euratom	4,366 % — 5,6775 %	3,292 % — 5,6775 %
EKSG under avveckling	4,375 % — 11,875 %  (6)	3,0 % — 11,875 %  (6)

2.14.2   Skulder som innehas för handel

(miljoner euro)
Svappar – EKSG under avveckling	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Långfristiga	7	8
Kortfristiga	4	0
Totalt	11	8

För ytterligare upplysningar om tillgångar som innehas för handel se anmärkning 2.3.4.2 ovan.

2.15   ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER

(miljoner euro)
	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Finansiella leasingskulder	1 519	1 534
Byggnader under avbetalning	427	425
Övrigt	43	61
Totalt	1 989	2 020

Denna punkt omfattar leasingskulder som har en löptid på över ett år (se anmärkning 2.2 ovan) och belopp för byggnader som kommissionen förvärvad, där inköpspriset ska erläggas i avbetalningar. Det är inte ett leasingavtal eftersom ägandet omedelbart övergick på kommissionen.

KORTFRISTIGA SKULDER

2.16   KORTFRISTIGA AVSÄTTNINGAR

(miljoner euro)
	Belopp per 31.12.2006	Ytterligare avsättningar	Återförda outnyttjade belopp	Utnyttjade belopp	Överföringar mellan rubriker	Diskonterat nuvärde	Belopp den 31.12.2007
Rättsfall	72	19	(16)	(47)	0	0	28
Avveckling av gemensamma forskningscentrets kärnkraftsanläggningar	64	0	0	(30)	42	2	78
Fonden för nödfallsåtgärder inom veterinärområdet	35	1	(8)	(7)	0	0	21
Finansiella avsättningar	173	57	(2)	(41)	44	2	233
Övrigt	35	0	(4)	0	(22)	0	9
Totalt	379	77	(30)	(125)	64	4	369

Rubriken omfattar den del av avsättningarna som förfaller till betalning inom mindre än ett år.

2.17   KORTFRISTIGA FINANSIELLA SKULDER

Denna rubrik omfattar upplåning till ett belopp på 131 miljoner euro med en återstående löptid på mindre än 12 månader på balansdagen (se anmärkning 2.14.1) samt skulder som innehas för handel till ett belopp på 4 miljoner euro (se anmärkning 2.14.2).

2.18   SKULDER TILL LEVERANTÖRER OCH STÖDMOTTAGARE

(miljoner euro)
	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Långfristiga fordringar som förfaller till betalning under året	65	60
Kortfristiga skulder	13 939	24 723
Diverse skulder	189	220
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	81 187	69 077
Totalt	95 380	94 080

2.18.1   Långfristiga fordringar som förfaller till betalning under året

(miljoner euro)
	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Finansiella leasingskulder	32	28
Övrigt	33	32
Totalt	65	60

2.18.2   Kortfristiga skulder

(miljoner euro)
Typ	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Medlemsstater	12 328	22 943
Leverantörer och övriga	2 244	2 888
Icke-konterade utgifter och inkomster	(633)	(1 108)
Totalt	13 939	24 723

Kortfristiga skulder avser främst kostnadsredovisningar som kommissionen tagit emot inom ramen för bidragsverksamheten. De krediteras med det begärda beloppet så snart begäran har tagits emot. Om motparten är en medlemsstat, klassificeras den som sådan. Det är samma förfarande för fakturor och kreditnotor som tagits emot vid upphandlingstransaktioner.

De berörda kostnadskraven har beaktats när det gäller förfarandena för periodavgränsning vid årets slut (se anmärkning 2.18.3 nedan). Efter dessa avgränsningar har de beräknade berättigade beloppet följaktligen redovisats som upplupna kostnader, medan de oberättigade delarna fortfarande ligger öppna på kontot ”icke-konterade utgifter och inkomster”. För att inte överskatta tillgångar och skulder har det beslutats att det nettobelopp som ska betalas ska redovisas bland kortfristiga skulder.

Den kraftiga minskningen under rubriken beror huvudsakligen på att belopp överfördes mellan rubrikerna för kortfristiga skulder och upplupna kostnader. Detta blev nödvändigt därför att räkenskaperna vid årsskiftet avslutades tidigare, och därmed togs lägre belopp än föregående år upp som skulder. Samtidigt blev också de upplupna kostnaderna högre än 2006, eftersom belopp som tidigare tagits upp som skulder nu måste tas upp som upplupna kostnader.

Medlemsstater

Huvudbeloppen under denna rubrik avsåg obetalda kostnadskrav för strukturfondsåtgärder till ett belopp på 6 287 miljoner euro samt även 5 889 miljoner euro som ska betalas tillbaka till medlemsstaterna enligt den ändringsbudget som antogs i slutet av 2007 (jämfört med 7 415 miljoner euro år 2006).

Leverantörer och övriga

Under denna rubrik ingår såväl belopp som avser bidragsverksamhet som skulder till följd av upphandlingstransaktioner. Denna rubrik omfattar också belopp som ska betalas till flera offentliga organ (universitet, institut, handelskamrar, FN, EIB osv.) och icke-konsoliderade enheter, däribland Europeiska utvecklingsfonden.

Icke-konterade utgifter och inkomster

Skulderna har satts ned med 633 miljoner euro, vilket motsvarar mottagna ersättningskrav som ännu inte hade kontrollerats och senare befunnits icke stödberättigande. De största beloppen avser GD Regionalpolitik (229 miljoner euro), GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter (194 miljoner euro), GD Jordbruk och landsbygdsutveckling (109 miljoner euro), GD Miljö (20 miljoner euro) och GD Fiske och havsfrågor (21 miljoner euro).

Det återstår vidare ett saldo på 18 miljoner euro som gäller icke-konterade fakturabelopp, vilka främst härrör från upphandlingsområdet. Det handlar om mottagna fakturor, ersättningskrav för vilka fakturan ännu behöver stämmas av mot levererade varor och tjänster, samt om ansökningar om förfinansiering.

2.18.3   Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(miljoner euro)
	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Upplupna kostnader	80 937	68 937
Förutbetalda intäkter	47	26
Övrigt	203	114
Totalt	81 187	69 077

De största upplupna kostnaderna avser EGFJ:s utgifter. Den 31 december 2007 uppgick des till 45,5 miljarder euro jämfört med 45,2 miljarder euro året innan: 28,6 miljarder euro (26,6 miljarder euro 2006) täcker utgifter som uppstått från den 16 oktober till den 31 december 2007 som har deklarerats av medlemsstaterna och betalats ut i januari och februari 2008 samt 13,8 miljarder euro (16,7 miljarder euro 2006) täcker direkt stöd (som består av fordringar som uppstått 2007 men som har finansiella konsekvenser 2008) och 3,1 miljarder euro avser den tillfälliga omstruktureringen av sockersektorn.

Ett annat betydande belopp svarar mot upplupna kostnader för strukturfonderna (vilket består av stödberättigande kostnader som aktörerna eller de utbetalande organen ådragit sig fram till den 31 december 2007, men ännu inte sänt någon kostnadsredovisning till kommissionen). Beloppen avser 6,7 miljarder euro för EJFLU, 16,9 miljarder euro för ERUF 2000–2006, ISPA och innovativa åtgärder (12,2 miljarder euro 2006) samt 7,8 miljarder euro för ESF (5,6 miljarder euro 2006). De återstående beloppen på 3,9 miljarder euro avser upplupna kostnader för övrig politik, av vilka det största avser forskningsområdet med cirka 1,2 miljarder euro.

Såsom nämndes i anmärkning 2.18.2 ovan beror de högre beloppen jämfört med 2006 på att räkenskaperna vid årsskiftet avslutades tidigare.

TILLGÅNGAR NETTO

2.19   RESERVER

(miljoner euro)
	Saldo den 31.12.2007	Saldo den 31.12.2006
Reserv för verkligt värde	7	4
Övriga reserver:
Garantifonden	1 118	1 253
Uppskrivningsfond	57	57
Upp- och utlåning	1 525	1 459
Övrigt	99	82
Totalt	2 799	2 851
Totalt	2 806	2 855

2.19.1   Reserv för verkligt värde

I enlighet med redovisningsbestämmelserna beaktas justeringen för att komma fram till verkligt värde för tillgångar som kan säljas genom reserven för verkligt värde.

2.19.2   Övriga reserver

Garantifonden

Se även anmärkning 2.3.3 om garantifondens förvaltning. Denna reserv avspeglar det fastställda målbelopp på 9 % av de utestående belopp som garanterats genom fonden och som ska hållas som tillgångar. Som angetts tidigare ska eventuella överskott i fondens tillgångar som överstiger målbeloppet på 9 % betalas tillbaka till budgeten.

Uppskrivningsfond

Uppskrivningsfonden innefattar uppskrivningar av installationer, maskinre och verktyg. Saldot vid årets slut på 57 miljoner euro avser en uppskrivning av kommissionens fasta egendom, som redan hade ägt rum före övergången till de nya redovisningsreglerna.

Upp- och utlåning

Dessa belopp innefattar reserver avseende gemenskapernas upp- och utlåning. Det största beloppet avser reserver för EKSG under avveckling, varav den största avsättningen avser kol- och stålforskningsfonden. Reserven inrättades i samband med avvecklingen av EKSG och omfattade den 31 december 2007 totalt 1 169 miljoner euro.

2.20   FORDRINGAR PÅ MEDLEMSSTATERNA

(miljoner euro)
	Belopp
Fordringar på medlemsstaterna den 31 december 2006	67 073
Återbetalning av 2006 års budgetöverskott till medlemsstaterna	1 848
Kontorörelser avseende garantifonden	(135)
Kontorörelser i övriga reserver	79
EKSG under avveckling: fördelning av resultat 2006	23
Ekonomiskt resultat (överskott) för budgetåret	(7 462)
Fordringar på medlemsstaterna totalt den 31 december 2007	61 426

Detta belopp utgör de överskjutande kostnader som gemenskaperna hade ådragit sig den 31 december 2007 och som måste finansieras genom framtida budgetar. Många kostnader tas enligt den periodiserade redovisningen upp år n även om de faktiskt betalas ut och finansieras via budgeten för år N+1. Skulderna översteg kraftigt tillgångarna vid årsskiftet eftersom dessa kostnader togs upp i räkenskaperna medan de motsvarande beloppen finansieras via framtida budgetar. De största beloppen avsåg EGFJ:s verksamhet. Medlemsstaternas fordringar för perioden 16 oktober till den 31 december 2007 uppgick till 28,6 miljarder euro. Den största delen av de belopp som begärs in betalas i själva verket ut av medlemsstaterna mindre än 12 månader efter det berörda budgetårets slut som en del av följande års budget.

Huvudsakligen är det gemenskapernas åtaganden om ersättning till anställda som betalas ut under en längre period. Det bör noteras att det är medlemsstaterna som garanterar finansieringen av pensionsutbetalningarna ur de årliga budgetarna. I rent informationssyfte visas nedan en uppdelning av de kommande utbetalningarna av ersättningar till anställda:

(miljoner euro)
	Belopp
Kortfristiga fordringar: belopp som ska betalas 2008	981
Långfristiga fordringar: belopp som ska betalas efter 2008	32 499
Totalt ersättningar till anställda den 31.12.2007	33 480

Det bör noteras att ovanstående inte har någon effekt på budgetresultatet – budgetinkomsterna ska alltid vara lika med budgetutgifterna eftersom eventuella inkomstöverskott återförs till medlemsstaterna.

3.   ANMÄRKNINGAR TILL RESULTATRÄKNINGEN

3.1   EGNA MEDEL OCH ANDRA INTÄKTER

(miljoner euro)
	Anmärkning	2007	2006
Egna medel	3.1.1
BNI-medel		73 922	70 134
Egna medel från mervärdesskatt		19 442	17 207
Traditionella egna medel:
Jordbrukstullar		1 429	1 300
Tullar		15 288	13 764
Sockeravgifter		(36)	183
Traditionella egna medel totalt		16 681	15 247
Budgetjusteringar	3.1.2	1 892	2 395
Bidrag från tredjeländer (inklusive Eftaländer)		147	135
Totalt		112 084	105 118

Europeiska gemenskapernas intäkter kommer i huvudsak från de egna medlen. Huvuddelen av kostnaderna finansieras genom egna medel, medan övriga intäkter endast utgör en mindre del av den totala finansieringen.

3.1.1   Egna medel

Det finns tre kategorier egna medel: traditionella egna medel, momsmedel och BNI-medel. Traditionella egna medel omfattar i sin tur jordbrukstullar, sockeravgifter och tullar. En mekanism för korrigering av obalanser i budgeten (Förenade kungarikets rabatt) är också en integrerad del av systemet för egna medel. Medlemsstaterna behåller 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnader och beloppen ovan anges netto efter avdrag av dessa kostnader.

De egna medlen från moms (mervärdesskatt) bygger på att en enhetlig procentsats av det harmoniserade momsunderlaget tas ut av varje medlemsstat (detta underlag får högst uppgå till 50 % av respektive medlemsstats BNI, annars utjämnas det till den nivån). BNI-medlen är en flexibel resurs, avsedd att tillhandahålla de intäkter som behövs för att täcka kostnaderna under ett visst budgetår som inte kan täckas genom de traditionella egna medlen, momsmedlen och diverse andra intäkter. De beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats på varje medlemsstats BNI.

Ökningen av dessa intäkter är direkt kopplad till de ökade budgetintäkterna under 2007 jämfört med 2006 (vilket motsvarar en ökning på 6 miljarder euro). Mer specifikt ökade intäkterna vad gäller tullar genom att importen uttryckt i värde ökade, att den genomsnittliga tullsatsen ökade samt till följd av Bulgariens och Rumäniens anslutning. Momsintäkterna ökade till följd av att mervärdesskatteunderlaget ökade, vilket motverkades av en liten minskning i den enhetliga procentsatsen. Eftersom BNI-resursen täcker resterande intäktsbehov ökade också den i linje med de ökade budgetkostnaderna.

3.1.2   Budgetjusteringar

Rubriken budgetjusteringar innefattar bland annat överskottet från 2006 års budget (1 848 miljoner euro), vilket medlemsstaterna får tillbaka på så sätt att deras bidrag till nästa års budget reduceras. Överskottet för 2006 tas således upp som en intäkt 2007. I enlighet med rådets beslut 2000/597/EG, Euratom om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel har Förenade kungariket rätt till en korrigering av obalanser i budgeten. Eftersom denna korrigering finansieras av medlemsstaterna borde den i princip inte ha någon nettoeffekt på budgetutfallet eller resultaträkningen. Ett belopp på 57 miljoner euro har dock bokförts under denna rubrik. Beloppet består av avvikelser mellan de eurokurser som används för budgetändamål (se artikel 10.3 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000) och de kurser som noterats då de medlemsstater som inte ingår i euroområdet i praktiken gjorde sina inbetalningar.

3.2   ANDRA DRIFTSINTÄKTER

(miljoner euro)
	Anmärkning	2007	2006
Utdömda böter	3.2.1	3 339	2 217
Jordbrukstullar	3.2.2	2 634	1 695
Återkrav av kostnader vid	3.2.3
Direkt centraliserad förvaltning		93	50
Indirekt centraliserad förvaltning		10	(22)
Decentraliserad förvaltning		133	8
Delad förvaltning		577	1 244
Gemensam förvaltning		1	16
Totalt		814	1 296
Intäkter i samband med förvaltningen av institutionerna	3.2.4
Personal		908	856
Intäkter relaterade till fast egendom, anläggningar, maskiner och verktyg		26	23
Övriga intäkter från administrativ verksamhet		181	103
Totalt		1 115	982
Diverse driftsintäkter:	3.2.5
Justeringar/avsättningar		23	43
Växelkursvinster		276	111
Övriga		879	2 024
Totalt		1 178	2 178
Totalt		9 080	8 368

3.2.1   Utdömda böter

Dessa intäkter relaterar till böter som kommissionen har utdömt för överträdelser av konkurrensreglerna. Fordringar och därmed sammanhängande intäkter redovisas när kommissionens beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller de som beslutet riktar sig till. Ovan ingår inte ett bötesbelopp på 899 miljoner euro som Europeiska kommissionen utdömde i februari 2008 till ett mjukvaruföretag för fortsatt konkurrenshämmande beteende. Mjukvaruföretaget, som tidigare har ålagts böter på 280 miljoner euro under 2006 och 497 miljoner euro i mars 2004, har överklagat det utdömda bötesbeloppet.

3.2.2   Jordbrukstullar

Dessa belopp avser mjölkavgifter på 232 miljoner euro (motsvarande belopp 2006: 436 miljoner euro) och sockeravgifter på 2 402 miljoner euro (motsvarande belopp 2006: 1 259 miljoner euro). Mjölkavgifterna är i själva verket ett sätt att styra marknaden genom påföljder för de mjölkproducenter som överskrider sina referenskvantiteter. Då de inte är kopplade till kommissionens förskottsbetalningar anses de i praktiken utgöra intäkter som avsatts för särskilda ändamål. Sockeravgifterna relaterar till omstruktureringsfonden för socker, där reformen av sockersektorn har lett till en sänkning av internpriset på socker för att minska skillnaden mellan priset inom EU och det internationella priset. För att underlätta för de mindre konkurrenskraftiga sockerproducenterna att lämna marknaden har en självfinansierande omstruktureringsfond inrättats, som finansieras genom intäkter som härrör från en tillfällig skatt som åläggs sockerproducenterna, och som behandlas som en intäkt som avsatts för ett särskilt ändamål. Systemet beräknas pågå i fyra år. Skatten anses utgöra en intäkt för ett specifikt syfte.

3.2.3   Återkrav av kostnader

Denna rubrik avser de betalningskrav som utfärdats och bokförts i kommissionens räkenskaper i syfte att återkräva belopp som tidigare betalats ut från den allmänna budgeten, men där justeringar krävs till följd av kontroller, fullgjord revision eller analys av stödberättigandet. Dessutom omfattas återbetalningskrav som medlemsstaterna riktat till mottagare av stöd från EUGFJ:s garantisektion. Det inkluderar också skillnaden i upplupna intäktsberäkningar från föregående årsslut till innevarande år. Rubriken tar dock inte upp alla belopp som återbetalats till gemenskapen, eftersom i synnerhet stora utgifter inom området strukturåtgärder omfattas av särskilda mekanismer för att kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder, varvid inga återbetalningskrav behöver utfärdas. I enlighet med gemenskapens redovisningsregler ingår inte återbetalning av förfinansiering som en intäkt. För närmare upplysningar om återbetalning av felaktigt utbetalda belopp, se avsnitt E.6.

Återkrav av kostnader vid delad förvaltning

Totalbeloppet på 577 miljoner euro under denna underrubrik kan indelas i 500 miljoner euro för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) och 77 miljoner euro för åtgärder inom strukturfonderna.

a)   Jordbruk (EGFJ)

Inom jordbrukssektorn uppgår de belopp som räknas som intäkter under året under denna rubrik till 500 miljoner euro. De fördelas enligt följande:

—	beslut om överensstämmelsekorrigeringar som fattats under året på 532 miljoner euro minus en minskning av upplupna intäkter vid utgången av året på 172 miljoner euro,

—	återbetalningar till följd av bedrägerier och oegentligheter som medlemsstaterna deklarerat och återkrävt under året på 247 miljoner euro,

—

en minskning av de utestående belopp som medlemsstaterna deklarerat och som ska återbetalas vid utgången av året avseende bedrägerier och oegentligheter på 107 miljoner euro (902 miljoner euro vid utgången av 2007 jämfört med 1 009 miljoner euro vid utgången av 2006) – se också anmärkning E.2.10.2.2.

Den 31 december 2007 var sammanlagt 1,5 miljarder euro i EGFJ-utgifter föremål för möjliga framtida korrigeringar till följd av pågående revisionsarbete. Detta belopp bokförs som en eventualtillgång utanför balansräkningen (se anmärkning E.5.4.1).

b)   Strukturåtgärder

Återbetalningarna av de kostnader för strukturåtgärder som ingick under denna rubrik uppgick till 77 miljoner euro. Motsvarande belopp för 2006 var 483 miljoner euro högre jämfört med innevarande år – det beror främst på ett beslut från kommissionen om att minska biståndet från ERUF till en medlemsstat där 418 miljoner euro fördes upp som intäkter under 2006.

Denna underrubrik inkluderar betalningskrav som utfärdats av kommissionen för att återkräva belopp som betalats ut felaktigt under tidigare år på 113 miljoner euro, ett återbetalningskrav på 6 miljoner euro relaterat till solidaritetsfonden och skillnaden i upplupna intäkter vid utgången av året på (42) miljoner euro. Återbetalningskraven utfärdas bara i följande fall:

—	formella beslut om finansiella korrigeringar som kommissionen har fattat efter att ha upptäckt felaktiga betalningar i samband med de belopp som medlemsstaterna ansökt om,

—

vid justeringar i samband med att ett program slutbetalas, då EU:s bidrag reduceras om det upptäcks att en medlemsstat inte har deklarerat tillräckligt stora stödberättigande kostnader för att motivera de belopp som redan har betalats ut i form av förfinansiering och mellanliggande betalningar. Dessa transaktioner kan ske utan formellt beslut från kommissionens sida om de har godkänts av medlemsstaten i fråga,

—	vid återbetalning av belopp som återkrävts efter det att programmet har avslutats, när detta är ett resultat av ett rättsligt förfarande som ännu pågick i det skede då programmet avslutades.

De betalningskrav som utfärdades under 2007 för kostnader på totalt 119 miljoner euro kan delas upp enligt följande: 6 miljoner euro för Solidaritetsfonden, 6 miljoner euro för finansiella korrigeringar som beslutats under 2006, 18 miljoner euro för finansiella korrigeringar som beslutats under 2007 och 89 miljoner euro för betalningskrav som inte klassificerats som finansiella korrigeringar. Övriga betalningskrav som utfärdats för strukturåtgärder avser förfinansiering (35 miljoner euro), varav 20 miljoner euro rör finansiella korrigeringar som beslutats under 2007. Dessa belopp har inte förts upp som intäkter, utan överförs till rubriken förfinansiering i balansräkningen.

Ett belopp på 2,9 miljarder euro relaterat till potentiella finansiella korrigeringar som håller på att återkrävas från medlemsstaterna anges som en eventualtillgång (se anmärkning E.5.4.1).

Återkrav av kostnader vid andra förvaltningsformer

Denna underrubrik inkluderar betalningskrav som kommissionen utfärdat för att återkräva felaktiga betalningar som gjorts under tidigare år på 194 miljoner euro, och skillnaden i upplupna intäkter vid utgången av året på 52 miljoner euro. Övriga betalningskrav som utfärdas under andra förvaltningsformer avser förfinansiering (162 miljoner euro). Dessa belopp har inte förts upp som intäkter, utan överförs till rubriken förfinansiering i balansräkningen.

3.2.4   Intäkter i samband med förvaltningen av institutionerna

Dessa intäkter utgörs av direkta avdrag från personalens löner, främst i form av bidrag till pensionssystemet samt inkomstskatt.

3.2.5   Diverse driftsintäkter

Rubriken omfattar också ett belopp på 296 miljoner euro (motsvarande belopp 2006: 358 miljoner euro) som avser belopp som tagits emot från anslutningsländerna. En av de viktigaste orsakerna till minskningen av diverse intäkter kopplade till driften jämfört med förra året är att det då ingick en intäkt på 397 miljoner euro relaterad till nedskrivningen av värdet på EGFJ-fordringarna. Dessutom ingick ett extraordinärt belopp på 778 miljoner euro för första gången i förfinansiering på balansräkningen, vilket också motbokas under denna rubrik. Merparten av beloppet (652 miljoner euro) gäller utbetalningar inom ramen för Schengenfaciliteten. Under 2007 uppgick motsvarande belopp till 33 miljoner euro.

Växelkursvinster tas också upp under denna rubrik, såvida de inte är kopplade till sådan finansiell verksamhet som avses i anmärkning 3.5 nedan. Växelkursvinster kan uppstå i samband med löpande transaktioner i andra valutor än euro, samt i samband med den årliga omräkning som sker i syfte att förbereda redovisningen. Såväl realiserade som orealiserade vinster omfattas.

3.3   ADMINISTRATIVA KOSTNADER

(miljoner euro)
	2007	2006
Personalkostnader	4 289	3 998
Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar	343	348
Övriga administrativa kostnader	2 488	2 273
Totalt	7 120	6 619

Detta avser kostnader av administrativ karaktär, som följer av kommissionens verksamhet, och omfattar huvudsakligen personalkostnader och kostnader för immateriella tillgångar och fast egendom, maskiner och verktyg (såsom avskrivning och underhållskostnader).

3.4   DRIFTSKOSTNADER

(miljoner euro)
	Anmärkning	2007	2006
Primära driftskostnader:	3.4.1
Direkt centraliserad förvaltning		9 504	12 273
Indirekt centraliserad förvaltning		1 185	677
Decentraliserad förvaltning		1 978	1 809
Delad förvaltning		89 778	90 828
Gemensam förvaltning		949	34
Totalt		103 394	105 621
Övriga driftskostnader:	3.4.2
Justeringar/avsättningar		260	116
Växelkursförluster		399	126
Övriga		629	940
Totalt		1 288	1 182
Totalt		104 682	106 803

3.4.1   Primära driftskostnader

Europeiska gemenskapernas driftskostnader är fördelade på de olika rubrikerna i budgetramen och kan ta olika former beroende på hur de förvaltas och betalas ut. Merparten av utgifterna (87 %) faller inom den s.k. delade förvaltningen, dvs. där vissa uppgifter delegeras till medlemsstaterna. Detta gäller t.ex. EGFJ:s kostnader och strukturåtgärder.

En stor del av minskningen av driftskostnaderna beror på att vissa av de projekt som finansierats sedan 2006 håller på att avvecklas, medan andra inte hade kommit lika långt i förhållande till planeringen under 2006. Vad gäller delad förvaltning förekom en minskning på 4,5 miljarder euro för strukturåtgärder, i huvudsak för ERUF, som i huvudsak beror på tidigare nämnda orsaker. Denna minskning kompenserades delvis av en ökning på 3,3 miljarder euro för kostnaderna inom jordbruket till följd av införandet av en ny fond för landsbygdsutveckling, EJFLU.

Minskningen på 2,7 miljarder euro för kostnader vid direkt centraliserad förvaltning kompenseras delvis av en ökning på 0,9 miljarder euro för kostnader vid gemensam förvaltning till följd av en bättre klassificering av dessa projekt. Resterande minskning kan också förklaras med hjälp av ovannämnda orsaker, dvs. avveckling av vissa projekt och att andra projekt inte hade kommit så långt som planerat under 2006.

3.4.2   Övriga driftskostnader

Växelkursförluster kan uppstå i samband med löpande transaktioner i andra valutor än euro, samt i samband med den årliga omräkning som sker i syfte att förbereda räkenskaperna. Såväl realiserade som icke-realiserade vinster omfattas. De kursförluster som är kopplade till finansiell verksamhet som avses i punkt 3.6 nedan tas inte upp under denna rubrik.

Under underrubriken ”övriga” ingår justeringar av förfinansiering och kommissionens fordringar som har fått skrivas ned eller som inte har kunnat återkrävas till fullo. Dessutom ingår ett belopp på 224 miljoner euro avseende ett av gemenskapens organ som nu upptagits i konsolideringen (detta gäller genomförandet av Cards-programmet i Kosovo, Serbien och Montenegro).

3.5   FINANSIELLA INTÄKTER

(miljoner euro)
	2007	2006
Utdelningar (från riskkapitalfonder)	6	6
Räntor på
Förfinansiering	33	43
Försenade betalningar	81	65
Svappar	19	20
Tillgångar som kan säljas	97	92
Lån	106	96
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel	263	123
Övrigt	12	1
Totalt	611	440
Övriga finansiella intäkter:
Realisationsvinst på försäljning av finansiella tillgångar	6	25
Återföring av nedskrivningsförluster på finansiella tillgångar	1	2
Övrigt	23	104
Totalt	30	131
Nuvärdejusteringar	24	43
Växelkursvinster	3	1
Totalt	674	621

Gemenskapernas finansiella intäkter består av ränteintäkter på lån som beviljats antingen med medel ur den allmänna budgeten eller med upplånat kapital, samt intäkter från skuldförbindelser och derivat. Vidare ingår räntor på belopp på bankkonton och andra likvida banktillgodohavanden.

3.6   FINANSIELLA KOSTNADER

(miljoner euro)
	2007	2006
Räntekostnader:
Leasing	101	102
Svappar	17	16
Lån	91	81
Övrigt	5	1
Totalt	214	200
Övriga finansiella kostnader:
Justering av finansiella avsättningar	11	38
Finansiella avgifter på budgetinstrument	57	55
Realisationsförlust vid försäljning av finansiella tillgångar	9	0
Nedskrivningsförluster på finansiella tillgångar	15	10
Övrigt	35	23
Totalt	127	126
Nuvärdejusteringar	7	0
Växelkursförluster	6	5
Totalt	354	331

Europeiska gemenskapernas finansiella kostnader består bland annat av räntor, särskilt på finansiella leasingavtal och på kostnader för lån som tagits upp för att finansiera utlåning. Utöver förluster vid försäljning av finansiella tillgångar samt värdenedskrivningar av dessa innefattar de övriga finansiella kostnaderna justeringar av avsättningar samt ersättningar till personer som anförtros förvaltningsuppdrag.

3.7   ANDEL AV NETTOVINSTER OCH NETTOFÖRLUSTER FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH GEMENSAMMA FÖRETAG

Enligt kapitalandelsmetoden vid redovisning ska gemenskaperna i sin resultaträkning ta upp sin andel av nettoöverskottet hos partnerorganet EIF och i sina gemensamma företag (se även anmärkningarna E.2.3.1 och E.2.3.2).

3.8   REDOVISNING AV SEGMENT

I redovisningen fördelas de till driften kopplade intäkterna och kostnaderna på kommissionens olika politikområden på grundval av den verksamhetsbaserade budgeteringen. Politikområdena kan samlas under tre större rubriker, nämligen ”verksamhet inom Europeiska unionen”, ”verksamhet utanför Europeiska unionen” samt ”tjänster och övrigt”.

Gruppen ”verksamhet inom Europeiska unionen” är den största och omfattar de många politikområdena inom Europeiska unionen. Gruppen verksamhet utanför Europeiska unionen omfattar politikområden med inriktning utanför EU, t.ex. handel och bistånd. Gruppen ”tjänster och övrigt” avser de interna och ämnesövergripande verksamheter som krävs för att gemenskapernas institutioner och organ ska fungera.

De gemenskapsorgan som ingår i konsolideringen tas upp inom sina respektive politikområden. Andra institutioner än kommissionen tas upp som ett eget politikområde. Siffrorna för de olika politikområdena anges brutto före de elimineringar som sker vid konsolideringen, vilka tas upp samlat i en av kolumnerna.

Egna medel och andra bidrag till gemenskapsbudgeten har inte delats upp på de olika verksamhetsområdena, eftersom dessa beräknas, återkrävs och förvaltas av kommissionens centrala tjänster. De visas nedan för att göra det lättare att jämföra nettoresultatet mot resultaträkningen.

REDOVISNING AV SEGMENT – SAMMANFATTNING

(miljoner euro)
	Verksamhet inom EU	Verksamhet utanför EU	Tjänster och övrigt	EKSG under avveckling	Övriga institutioner	Eliminering vid konsolidering	TOTALT
Intäkter kopplade till driften:
Utdömda böter	3 339	0	0	0	0	0	3 339
Jordbruksavgifter	2 634	0	0	0	0	0	2 634
Återkrav av kostnader	611	211	1	0	0	(9)	814
Intäkter från administrativ verksamhet	78	26	749	0	360	(98)	1 115
Övriga intäkter kopplade till driften	1 419	319	264	1	1	(826)	1 178
TOTALA INTÄKTER KOPPLADE TILL DRIFTEN	8 081	556	1 014	1	361	(933)	9 080
Administrativa kostnader:	(2 069)	(958)	(1 804)	0	(2 438)	149	(7 120)
Personalkostnader	(1 497)	(678)	(950)	0	(1 172)	8	(4 289)
Kostnader för anläggningstillgångar	(88)	(10)	(108)	0	(137)	0	(343)
Övriga administrativa kostnader	(484)	(270)	(746)	0	(1 129)	141	(2 488)
Kostnader kopplade till driften:	(98 267)	(6 192)	(955)	(52)	0	784	(104 682)
Direkt centraliserad förvaltning	(6 403)	(2 917)	(637)	0	0	453	(9 504)
Indirekt centraliserad förvaltning	(1 159)	(258)	(2)	0	0	234	(1 185)
Decentraliserad förvaltning	(17)	(1 961)	0	0	0	0	(1 978)
Delad förvaltning	(89 778)	0	0	0	0	0	(89 778)
Gemensam förvaltning	(151)	(799)	0	0	0	1	(949)
Övriga kostnader kopplade till driften	(759)	(257)	(316)	(52)	0	96	(1 288)
TOTALA KOSTNADER KOPPLADE TILL DRIFTEN	(100 336)	(7 150)	(2 759)	(52)	(2 438)	933	(111 802)
NETTOKOSTNADER KOPPLADE TILL DRIFTEN	(92 255)	(6 594)	(1 745)	(51)	(2 077)	0	(102 722)
Egna medel och andra intäkter							112 084
Överskott från verksamheten							9 362
Finansiella nettointäkter							320
Förändringar i pensionsfordringarna							(2 207)
Resultat från andelar i intresseföretag eller gemensamma företag							(13)
Ekonomiskt resultat för budgetåret							7 462

REDOVISNING AV SEGMENT – VERKSAMHET INOM EU

(miljoner euro) (miljoner euro)
	Ekonomi och finans	Näringsliv	Konkurrens	Sysselsättning	Jordbruk	Transport och energi	Miljö	Forskning	Informations-samhället
Intäkter kopplade till driften:
Utdömda böter	0	0	3 339	0	0	0	0	0	0
Jordbruksavgifter	0	0	0	0	2 634	0	0	0	0
Återkrav av kostnader	0	0	0	91	504	3	0	4	8
Intäkter i samband med förvaltningen av institutionerna	0	9	0	0	0	2	1	0	9
Övriga intäkter kopplade till driften	0	152	0	36	41	207	36	339	19
TOTALA INTÄKTER KOPPLADE TILL DRIFTEN	0	161	3 339	127	3 179	212	37	343	36
Administrativa kostnader:	(48)	(181)	(60)	(88)	(97)	(180)	(86)	(171)	(119)
Personalkostnader	(42)	(129)	(56)	(69)	(83)	(137)	(64)	(146)	(91)
Kostnader för anläggningstillgångar	0	(8)	0	(1)	0	(1)	(1)	0	0
Övriga administrativa kostnader	(6)	(44)	(4)	(18)	(14)	(42)	(21)	(25)	(28)
Kostnader kopplade till driften:	(32)	(310)	(22)	(9 848)	(55 493)	(995)	(205)	(3 215)	(890)
Direkt centraliserad förvaltning	(32)	(241)	0	(182)	(30)	(652)	(180)	(3 193)	(818)
Indirekt centraliserad förvaltning	0	0	0	0	0	(58)	(10)	(2)	(43)
Decentraliserad förvaltning	0	0	0	0	(1)	(16)	0	0	0
Delad förvaltning	0	0	0	(9 643)	(55 227)	0	0	0	0
Gemensam förvaltning	0	0	0	0	0	(136)	0	0	0
Övriga kostnader kopplade till driften	0	(69)	(22)	(23)	(235)	(133)	(15)	(20)	(29)
TOTALA KOSTNADER KOPPLADE TILL DRIFTEN	(80)	(491)	(82)	(9 936)	(55 590)	(1 175)	(291)	(3 386)	(1 009)
NETTOKOSTNADER KOPPLADE TILL DRIFTEN	(80)	(330)	3 257	(9 809)	(52 411)	(963)	(254)	(3 043)	(973)
	Gemensamma forskningscentret	Fiske	Inre marknaden	Regionalpolitik	Beskattning och tull	Utbildning och kultur	Hälsa och konsument-skydd	Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	Verksamheten inom EU totalt
Intäkter kopplade till driften:
Utdömda böter	0	0	0	0	0	0	0	0	3 339
Jordbruksavgifter	0	0	0	0	0	0	0	0	2 634
Återkrav av kostnader	0	(46)	0	30	0	11	5	1	611
Intäkter i samband med förvaltningen av institutionerna	53	0	0	0	0	4	0	0	78
Övriga intäkter kopplade till driften	52	1	189	(1)	0	181	85	82	1 419
TOTALA INTÄKTER KOPPLADE TILL DRIFTEN	105	(45)	189	29	0	196	90	83	8 081
Administrativa kostnader:	(355)	(32)	(138)	(63)	(41)	(196)	(135)	(79)	(2 069)
Personalkostnader	(224)	(27)	(93)	(51)	(35)	(96)	(93)	(61)	(1 497)
Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar	(67)	0	(3)	0	(1)	(2)	(3)	(1)	(88)
Övriga administrativa kostnader	(64)	(5)	(42)	(12)	(5)	(98)	(39)	(17)	(484)
Kostnader kopplade till driften:	(107)	(792)	(51)	(24 239)	(37)	(1 216)	(379)	(436)	(98 267)
Direkt centraliserad förvaltning	(90)	(274)	(7)	(20)	(37)	(147)	(322)	(178)	(6 403)
Indirekt centraliserad förvaltning	0	0	0	(31)	0	(998)	(16)	(1)	(1 159)
Decentraliserad förvaltning	0	0	0	0	0	0	0	0	(17)
Delad förvaltning	0	(516)	0	(24 173)	0	0	0	(219)	(89 778)
Gemensam förvaltning	0	0	0	(15 )	0	0	0	0	(151)
Övriga kostnader kopplade till driften	(17)	(2)	(44)	0	0	(71)	(41)	(38)	(759)
TOTALA KOSTNADER KOPPLADE TILL DRIFTEN	(462)	(824)	(189)	(24 302)	(78)	(1 412)	(514)	(515)	(100 336)
NETTOKOSTNADER KOPPLADE TILL DRIFTEN	(357)	(869)	0	(24 273)	(78)	(1 216)	(424)	(432)	(92 255 )

REDOVISNING AV SEGMENT – VERKSAMHET UTANFÖR EU

(miljoner euro)
	Yttre förbindelser	Handel	Utvecklingssamarbete	Utvidgning	Humanitärt bistånd	Verksamheter utanför EU totalt
Intäkter kopplade till driften:
Återkrav av kostnader	61	0	6	142	2	211
Intäkter i samband med förvaltningen av institutionerna	25	0	1	0	0	26
Övriga intäkter kopplade till driften	69	0	(2)	252	0	319
TOTALA INTÄKTER KOPPLADE TILL DRIFTEN	155	0	5	394	2	556
Administrativa kostnader:	(684)	(46)	(133)	(74)	(21)	(958)
Personalkostnader	(451)	(41)	(119)	(53)	(14)	(678)
Kostnader för anläggningstillgångar	(8)	0	0	(2)	0	(10)
Övriga administrativa kostnader	(225)	(5)	(14)	(19)	(7)	(270)
Kostnader kopplade till driften:	(2 943)	(9)	(853)	(1 709)	(678)	(6 192)
Direkt centraliserad förvaltning	(1 540)	(8)	(508)	(389)	(472)	(2 917)
Indirekt centraliserad förvaltning	(32)	0	(1)	(225)	0	(258)
Decentraliserad förvaltning	(711)	0	(348)	(902)	0	(1 961)
Gemensam förvaltning	(644)	(1)	15	34	(203)	(799)
Övriga kostnader kopplade till driften	(16)	0	(11)	(227)	(3)	(257)
TOTALA KOSTNADER KOPPLADE TILL DRIFTEN	(3 627)	(55)	(986)	(1 783)	(699)	(7 150)
NETTOKOSTNADER KOPPLADE TILL DRIFTEN	(3 472)	(55)	(981)	(1 389)	(697)	(6 594)

REDOVISNING AV SEGMENT – TJÄNSTER OCH ÖVRIGT

(miljoner euro)
	Press och kommunikation	Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)	Samordning	Personal och administration	Eurostat	Budget	Revision	Språk-användning	Övrigt	Tjänster och övrigt totalt
Intäkter kopplade till driften:
Återkrav av kostnader	0	0	0	2	(1)	0	0	0	0	1
Intäkter i samband med förvaltningen av institutionerna	2	5	0	616	0	43	0	83	0	749
Övriga intäkter kopplade till driften	(2)	(1)	5	15	0	10	0	2	235	264
TOTALA INTÄKTER KOPPLADE TILL DRIFTEN	0	4	5	633	(1)	53	0	85	235	1 014
Administrativa kostnader:	(93)	(45)	(146)	(1 152)	(62)	(45)	(8)	(316)	63	(1 804)
Personalkostnader	(59)	(31)	(120)	(414)	(57)	(36)	(7)	(252)	26	(950)
Kostnader för anläggningstillgångar	(2)	0	0	(106)	0	0	0	0	0	(108)
Övriga administrativa kostnader	(32)	(14)	(26)	(632)	(5)	(9)	(1)	(64)	37	(746)
Kostnader kopplade till driften:	(82)	(11)	(2)	(44)	(56)	(473)	0	(1)	(286)	(955)
Direkt centraliserad förvaltning	(79)	(11)	(1)	(39)	(56)	(470)	0	(1)	20	(637)
Indirekt centraliserad förvaltning	(2)	0	0	0	0	0	0	0	0	(2)
Övriga kostnader kopplade till driften	(1)	0	(1)	(5)	0	(3)	0	0	(306)	(316)
TOTALA KOSTNADER KOPLLADE TILL DRIFTEN	(175)	(56)	(148)	(1 196)	(118)	(518)	(8)	(317)	(223)	(2 759)
NETTOKOSTNADER KOPPLADE TILL DRIFTEN	(175)	(52)	(143)	(563)	(119)	(465)	(8)	(232)	12	(1 745)

4.   ANMÄRKNINGAR TILL TABELLEN ÖVER KASSAFLÖDET

4.1   UNDERLAG OCH SYFTE

Uppgifterna om kassaflödet används som underlag för att mäta gemenskapernas förmåga att generera likvida medel och deras behov vad gäller användningen av dessa medel.

Kassaflödestabellen har sammanställts enligt den indirekta metoden. Detta innebär att nettoöverskottet eller nettounderskottet för budgetåret justeras för effekterna av transaktioner som inte påverkar likviditeten, i fall där beloppen för tidigare eller framtida ingående eller utgående transaktioner skjuts upp eller ackumuleras, samt för intäkts- och kostnadsposter kopplade till investeringar.

Kassaflöden som härrör från transaktioner i utländsk valuta registreras i Europeiska gemenskapernas bokföringsvaluta, dvs. euro. Vid omräkningen används den växelkurs som gäller på transaktionsdagen.

I kassaflödestabellen ovan indelas kassaflödena under perioden i löpande transaktioner och investeringar (gemenskaperna bedriver ingen finansieringsverksamhet).

4.2   LÖPANDE VERKSAMHET

Till löpande verksamhet i denna mening räknas all gemenskapsverksamhet som inte avser investeringar, dvs. merparten av verksamheten. Utlåning till mottagare (och motsvarande upplåning i förekommande fall) räknas inte som investering eller finansiering, eftersom dessa lån ingår som en del i gemenskapernas löpande verksamhet. Investeringar i EIF, EBRD och riskkapitalfonder räknas också till den löpande verksamheten, eftersom dessa verksamheter syftar till att uppnå fastställda politiska mål.

4.3   INVESTERINGAR

Till investeringar räknas förvärv och försäljning av immateriella tillgångar, fastigheter, maskiner och verktyg samt andra investeringar som inte definieras som motsvarigheter till likvida medel. Till investeringar räknas inte utlåning till mottagare. Syftet med rubriken är att spegla gemenskapernas faktiska investeringsverksamhet.

Bland gemenskapernas tillgodohavanden finns ett belopp på 5 037 miljoner euro i likvida medel och motsvarigheter till likvida medel som inte får användas i verksamheten. Detta består av bötesbelopp som betalats in i ärenden där den andra parten överklagat beslutet om böter. Dessa belopp anges separat under anmärkning 2.11 ovan såsom bundna likvida medel. Alla eventualförpliktelser och åtaganden kommer, om de förfaller till betalning, att finansieras via gemenskapsbudgeten under kommande år. Gemenskapsbudgeten finansieras av medlemsstaterna.

5.   UPPGIFTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

EVENTUALTILLGÅNGAR

(miljoner euro)
	Anmärkning	31.12.2007	31.12.2006
Erhållna garantier:	5.1
Garantier som erhållits i samband med förfinansiering	5.1.1	1 147	1 182
Garantier som erhållits i samband med bötesärenden som fortfarande behandlas	5.1.2	2 563	1 783
Övriga erhållna garantier	5.1.3	784	954
Totalt		4 494	3 919
Undertecknade låneavtal	5.2	0	0
Eventualtillgångar kopplade till bedrägerier och oegentligheter i samband med strukturåtgärder	5.3	1 701	1 477
Övriga eventualtillgångar	5.4	4 455	1 274
Totala eventualtillgångar		10 650	6 670

EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH ÅTAGANDEN OM FRAMTIDA FINANSIERING

(miljoner euro)
Eventualförpliktelser	Anmärknin	31.12.2007	31.12.2007
Ställda garantier:	5.5
Garantier för EIB-lån	5.5.1	15 787	14 792
Övriga ställda garantier	5.5.2	76	0
Totalt		15 863	14 792
Böter – överklaganden till EG-domstolen	5.6	8 682	5 611
EGFJ – pågående rättsfall	5.7	1 095	1 255
Belopp knutna till rättsfall och andra tvister	5.8	2 043	2 429
Övriga eventualförpliktelser	5.9	19	7
Totala eventualförpliktelser		27 702	24 094
Åtagande om framtida finansiering	Anmärknin	31.12.2007	31.12.2007
Åtaganden som ännu ej omsatts i transaktioner	5.10	239	256
Åtaganden mot anslag som ännu ej förbrukats	5.11	95 992	90 040
Rättsliga åtaganden som rör fleråriga åtgärder	5.12
Strukturåtgärder	5.12.1	385 722	0
Protokoll med Medelhavsländerna	5.12.2	262	260
Fiskeriavtal	5.12.3	225	337
Totalt		386 209	597
Bidrag till närstående organisationer	5.13
Ej inbetalt aktiekapital: EBRD	5.13.1	443	443
Ej inbetalt aktiekapital: EIF	5.13.2	553	480
Totalt		996	923
Åtaganden avseende löpande leasingavtal	5.14	2 003	1 660
Avtalsmässiga åtaganden	5.15	806	567
Totala åtaganden om framtida finansiering		486 245	94 043
Alla eventualförpliktelser och åtaganden kommer, om de förfaller till betalning, att finansieras via gemenskapsbudgeten under kommande år. Gemenskapsbudgeten finansieras av medlemsstaterna.

EVENTUALTILLGÅNGAR

5.1   ERHÅLLNA GARANTIER

5.1.1   Garantier som erhållits i samband med förfinansiering

Denna rubrik omfattar garantier som utfärdats av stödmottagare vid utbetalning av förskott (förfinansiering). Det finns två typer av värden som behöver redovisas för dessa garantier, vilka kan benämnas det nominella respektive det löpande värdet. För det nominella värdet är det det faktum att garantin utfärdats som ger upphov till bokföringen. Det nominella värdet bokförs som en eventualtillgång. Vad gäller det löpande värdet är det det faktum att den motsvarande förfinansieringen betalas ut, eller regleras i ett senare skede, som ger upphov till bokföringen. Det löpande värdet förs upp i anmärkningarna till redovisningen.

Den 31 december 2007 uppgick det samlade nominella värdet på de garantier som ställts till kommissionen för att täcka förfinansiering till 1 007 miljoner euro, och det löpande värdet till 772 miljoner euro. Se även anmärkningarna E.2.5 och E.2.9 för ytterligare uppgifter om långfristig respektive kortsiktig förfinansiering.

5.1.2   Erhållna garantier i bötesärenden som fortfarande behandlas

Detta avser garantier som utfärdats av en mottagare av gemenskapsmedel som tilldömts böter men som valt att överklaga dessa böter. Den som överklagar kan ställa en bankgaranti för bötesbeloppet (samt räntan) i stället för att göra en preliminär betalning.

5.1.3   Övriga erhållna garantier

(miljoner euro)
	31.12.2007	31.12.2006
Euratomlån: garantier som utfärdats av tredje land	474	436
Garantier som ska garantera att förpliktelser fullgörs	217	402
Garantier som utfärdas i samband med upphandlingskontrakt	4	5
Garantier för betalningsförseningar	6	18
Övrigt	83	93
Totalt	784	954

Kommissionen erhåller garantier från tredje man i samband med lån som beviljas inom ramen för Euratom. Kommissionen har inte tagit emot några garantier från tredje man för gemenskapslån som avser makroekonomiskt stöd, vilka istället täcks av garantier från garantifonden. Det krävs en garanti om att mottagarna av gemenskapsmedel fullgör förpliktelserna och rättar sig efter villkoren i de avtal de slutit med gemenskapen. Under rubriken ”övrigt” ingår ett belopp på 73 miljoner euro upptaget den 31 december 2007 (83 miljoner euro 2006). Beloppet motsvarar de garantier som EKSG under avveckling tagit emot för beviljade lån, enligt villkoren i de aktuella avtalen.

5.2   UNDERTECKNADE LÅNEAVTAL

Detta avser låneavtal som gemenskaperna undertecknat men där beloppen inte har utnyttjats före årsslutet – det fanns inga sådana låneavtal bokförda vare sig vid årsslutet 2007 eller 2006.

5.3   BEDRÄGERIER OCH OEGENTLIGHETER – STRUKTURÅTGÄRDER

I tabellen nedan visas de potentiella återbetalningskrav som medlemsstaterna kan utfärda efter det att man upptäckt oriktiga anspråk på strukturfonderna. De grundar sig på de formella rapporter som medlemsstaterna lämnat in i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1681/94, där beloppen uppdelas per medlemsstat.

I tabellen nedan visas de återbetalningskrav som medlemsstaterna ska utfärda.

EVENTUALTILLGÅNGAR KOPPLADE TILL FALL AV BEDRÄGERIER OCH OEGENTLIGHETER

(miljoner euro)
Medlemsstat	31.12.2007	31.12.2006
Österrike	15	15
Belgien	16	15
Tjeckien	1	0
Danmark	10	12
Estland	1	0
Finland	3	3
Frankrike	12	13
Tyskland	592	580
Grekland	69	65
Ungern	1	0
Irland	1	2
Italien	434	412
Lettland	1	0
Nederländerna	12	12
Polen	11	1
Portugal	83	73
Slovakien	1	0
Slovenien	0	1
Spanien	249	157
Sverige	2	1
Förenade kungariket	178	115
Totalt	1 692	1 477

De belopp som anges i tabellen visar snarast teoretiska maximibelopp för hur mycket som kan komma att återbetalas till gemenskapsbudgeten, och detta av följande skäl:

—	medlemsstaterna meddelar inte alltid resultaten vad gäller de betalningskrav som har utfärdats,

—

medlemsstaterna är skyldiga att informera kommissionen om möjligheterna till återbetalning, men det är omöjligt att närmare ange hur mycket av de utestående beloppen som faktiskt kommer att kunna återkrävas. Ibland tillåts i tillämplig nationell lagstiftning en preskriptionstid på 30 år, vilket gör att nationella förvaltningar ofta dröjer med att förklara ett återkrav som formellt omöjligt, även om chanserna är minimala. När det gäller strukturåtgärder är medlemsstaterna numera skyldiga att lämna in en årlig redogörelse till kommissionen av de belopp som ännu inte har betalats tillbaka (artikel 8 i kommissionens förordning (EG) nr 438/2001), vilket ger en bättre bild av den faktiska situationen,

—	även om den berörda medlemsstaten har utfärdat betalningskrav inom utsatt tid ger detta inga garantier för ett positivt resultat. Detta gäller t.ex. då ett betalningskrav bestrids i domstol,

—

samfinansiering av enskilda projekt sker inom ramen för de fleråriga programmen. Innan ett flerårigt program avslutats går det inte att exakt fastställa vilka belopp som återstår att återkräva, eftersom den finansiering som använts för felaktiga utbetalningar under vissa omständigheter kan omfördelas till andra projekt som skötts korrekt, och eftersom utbetalning i olika omgångar, särskilt slutbetalningen, i vissa fall gör det möjligt att reglera tidigare felaktiga utbetalningar. Det bör framhållas att tabellens siffror är preliminära och att de bygger på anmälningar som tagits emot och behandlats fram till slutet av februari 2007. Dessa siffror kan komma att ändras på grundval av ytterligare rapporter som kommer in sent.

Den information som tillhandahålls av medlemsstaterna räcker inte till någon tillräckligt precis uppskattning av utsikterna för återbetalning i de enskilda fallen. De huvudsakliga ökningarna sedan 2006 gäller ärenden inom följande fonder: Europeiska socialfonden (Italien – 11 miljoner euro), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Förenade kungariket – 40 miljoner euro, Spanien – 109 miljoner euro, Polen – 10 miljoner euro och Tyskland – 10 miljoner euro), garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (Förenade kungariket – 23 miljoner euro) och Sammanhållningsfonden (Spanien – 30 miljoner euro). Fordringarna på Spanien för ärenden som gäller Europeiska socialfonden har minskat med 50 miljoner euro jämfört med 2006.

Under denna rubrik ingår också 9 miljoner euro som rör utvecklingssektionen vid EUGFJ för perioden 1994–1999.

5.4   ANDRA EVENTUALTILLGÅNGAR

En stor del av gemenskapens utgifter är till sin natur preliminära, eftersom kommissionen har rätt att i efterhand utföra kontroller, revision och justeringar av redan utbetalade belopp innan dessa förklaras slutliga, på så sätt att en god kontrollnivå och en sund ekonomisk förvaltning kan garanteras. Fram till dess att ett belopp, projekt eller program har förklarats vara stödberättigat i enlighet med avtalsvillkoren eller gällande lag återstår således möjligheten att belopp kan behöva återkrävas från stödmottagaren, eller räknas av genom att framtida utbetalningar reduceras. Kommissionen har rätt att genomföra kontroller efter den slutliga betalningen och vid behov återkräva felaktiga utbetalningar.

5.4.1   Storleksbestämda belopp

När det gäller jordbruk och landsbygdsutveckling räknas de belopp som medlemsstaterna deklarerar som preliminära fram till räkenskapsavslutet för året i fråga, i regel den 30 april år n + 1 på grundval av kommissionens årliga kontroll och översyn. Kommissionen kan också utföra finansiella korrigeringar inom ramen för beslut om överensstämmelse, men detta kan bara ske under de 24 månader som föregår en revision av de utgifter som en viss medlemsstat deklarerat inom ett specifikt utgiftsområde. Därmed har ett belopp på 1 515 miljoner euro tagits upp som en eventualtillgång som man beräknar kommer att betalas in som följd av beslut om finansiella korrigeringar kopplade till överensstämmelse med villkor inom jordbruksområdet. Dessa belopp har sitt ursprung i revision av vissa utgifter som deklarerats under 2001–2006. Eftersom dessa belopp inte är slutliga tas de inte upp i själva balansräkningen.

Under året har ett belopp på 2,9 miljarder euro förts upp som en eventualtillgång i relation till potentiella finansiella korrigeringar som ska återkrävas från medlemsstaterna. Beloppet baseras på kommissionens och Europeiska revisionsrättens revisionsresultat, som följs upp av generaldirektoraten. Detta är den bästa uppskattningen vid tidpunkten för avslutet av 2007 års räkenskaper, med hänsyn tagen till nuläget vad gäller uppföljningen av revisionerna, genomförandet av åtgärdsplanerna och formella skrivelser om slutgiltigt ställningstagande. Detta belopp kan komma att ändras efter förfarandet för indragning och finansiella korrigeringar, där medlemsstaterna ges möjlighet att i samband med en utfrågning lägga fram ytterligare bevis som stödjer deras krav.

5.4.2   Icke-storleksbestämda belopp

Garantifond för deltagarna

Garantifonden för deltagarna är en mekanism för ömsesidig nytta som inrättats under det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. Dess huvudsakliga syfte är att täcka gemenskapernas och deltagarnas finansiella risker vid genomförandet av de indirekta åtgärderna i sjunde ramprogammet, där dess kapital och räntor utgör en fullgörandegaranti. Alla deltagare i indirekta åtgärder som sker i form av ett bidrag bidrar till dess kapital under åtgärdens varaktighet. De äger därmed garantifonden för deltagarna, där gemenskaperna företräds av kommissionen som verkställande organ. Vid avslutet av en indirekt åtgärd får deltagarna tillbaka hela sitt bidrag till kapitalet, utom i de fall förluster uppstår i deltagarnas garantifond på grund av mottagare som inte fullgör sina skyldigheter – i dessa fall får deltagarna tillbaka minst 80 % av sitt bidrag.

Garantifonden för deltagarna garanterar både gemenskapernas och deltagarnas ekonomiska intressen. Garantifonden för deltagarna kan därmed anses utgöra en eventualtillgång för gemenskaperna, där eventualtillgångens belopp beror på osäkra framtida händelser och kan för närvarande inte uppskattas på ett trovärdigt sätt. Därför tas inget belopp upp som en eventualtillgång. Upplysningsvis har deltagarna bidragit med sammanlagt 38 miljoner euro till garantifonden.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

5.5   STÄLLDA GARANTIER

5.5.1   Lån som beviljas ur Europeiska investeringsbankens (EIB) egna medel

(miljoner euro)
	Riskdelning 31.12.2007	Ingen riskdelning 31.12.2007		Utestående 31.12.2007 Totalt	Utestående 31.12.2006
		Offentlig myndighet	Privat företag
Garanti till 65 %	1 756	7 063	1 319	10 138	8 040
Garanti till 70 %	191	2 799	235	3 225	3 747
Garanti till 75 %	0	1 116	129	1 245	1 487
Garanti till 100 %	0	886	293	1 179	1 518
Totalt	1 947	11 864	1 976	15 787	14 792

Gemenskapernas budget garanterar de lån som EIB har undertecknat och beviljat ur sina egna medel till tredjeländer per den 31 december 2007 (inklusive lån som beviljats medlemsstaterna före anslutningen). Gemenskapernas garanti är dock begränsad till en viss procentandel (65 %, 70 %, 75 % eller 100 %) av taket för de beviljade krediterna. När taket inte uppnås omfattar gemenskapsgarantin det totala utestående beloppet. Den 31 december 2007 uppgick det utestående beloppet till 15 787 miljoner euro (motsvarande belopp 2006: 14 792 miljoner euro). Detta är således den maximala risk som gemenskaperna exponeras för.

För lån som beviljas med garanti i gemenskapens budget tar EIB också upp garantier från tredje part (stater och offentliga eller privata finansinstitut). I dessa fall är kommissionen sekundär garant. Garantin i gemenskapens budget omfattar endast den politiska risken i fråga om garantier som ges i form av riskdelning. Övriga risker täcks av EIB i fall där den första garanten inte uppfyller sina åtaganden. För garantier som inte ges i form av riskdelning täcks alla risker av gemenskapsbudgeten i de fall där den första garantigivaren inte uppfyller sina åtaganden. Om den första garanten är en offentlig myndighet är risken normalt begränsad till den politiska aspekten, men när det är fråga om ett institut eller ett privat bolag kan gemenskapsbudgeten också tvingas täcka den kommersiella risken.

5.5.2   Övriga ställda garantier

Enligt finansieringsfaciliteten med riskdelning används kommissionens bidrag som avsättning för finansiella risker för lån och garantier som EIB beviljar stödberättigande forskningsprojekt. Sammanlagt beräknas en kommissionsbudget på högst 1 miljard euro för perioden 2007–2013, av vilka 800 miljoner euro avser de särskilda programmet Samarbete och 200 miljoner euro programmet Kapacitet. EIB har åtagit sig att avsätta samma belopp.

Kommissionen har blockerat ett belopp på 34 miljoner euro som kapitaltilldelning. Denna kapitaltilldelning täcker oväntade förluster på lån och garantier som beviljats av EIB inom ramen för finansieringsfaciliteten med riskdelning. I de fall skyldigheterna för lån och garantier inte fullgörs är detta den maximala förlust som kommissionen kan åsamkas. Det är taket för kommissionens garanti med hänsyn till finansieringsfaciliteten med riskdelning och som av gemenskaperna betraktas som en eventualförpliktelse.

Som en del av MEDA-programmet inrättade kommissionen en garantimekanism genom en särskild fond, som ska gynna två marockanska organisationer, nämligen Caisse Centrale de Garantie och Fonds Dar Ad-Damane. Den 31 december 2007 uppgår den totala volymen kreditmöjligheter till 1 050 miljoner marockanska dirham, av vilka 465 miljoner dirham (41 miljoner euro) omfattas av kommissionens garanti.

5.6   BÖTER, VITEN OCH ANDRA PÅFÖLJDER

Dessa belopp avser böter som kommissionen utdömt för överträdelser av konkurrensreglerna, där bötesbeloppet preliminärt har betalats, och där endera ett klagomål har lämnats in eller där det inte är känt om ett överklagande kommer att lämnas in. Eventualförpliktelsen kommer att behållas till dess att EG-domstolen lämnat en slutgiltig dom i målet. Ränta som utgått på preliminära betalningar (309 miljoner euro) ingår i det ekonomiska resultatet för året, men också som en eventualförpliktelse för att markera att beloppen är osäkra.

5.7   EGFJ – PÅGÅENDE RÄTTSFALL

Under denna rubrik upptas eventualförpliktelser gentemot medlemsstaterna i samband med beslut om överensstämmelse inom ramen för EGFJ, i ärenden där domstolen ännu inte fällt ett avgörande. De slutliga beloppen och vilket år ett eventuellt framgångsrikt överklagande ska föras upp i budgeten beror på hur lång tid domstolsförfarandet tar. En uppskattning av de belopp som sannolikt ska betalas uppgår till 216 miljoner euro och har förts in i balansräkningen såsom en långfristig avsättning (se anmärkning E.2.13).

5.8   BELOPP KNUTNA TILL RÄTTSFALL OCH ANDRA TVISTER

Denna rubrik avser krav på skadestånd riktade mot gemenskapen, andra rättstvister samt beräknade rättsliga kostnader. De viktigaste posterna inom denna kategori redovisas nedan:

—

ett rättsligt förfarande inleddes mot kommissionen i juni 2003 i samband med ett beslut som den tidigare fattat. Den ursprungliga fordran uppgick till 518 miljoner pund sterling. Kommissionen lämnade in sitt svaromål (duplik) i februari 2005. I maj 2008 hade fordran reducerats till 257 miljoner pund sterling. Domen väntas senare under 2008,

—

ett skadeståndskrav riktades mot kommissionen i oktober 2003. Det gällde ett beslut som tidigare fattats av kommissionen. Kravet uppgår till 1 664 miljoner euro. Enligt förstainstansrättens dom i detta mål i juli 2007 är kommissionen skyldig att betala skadestånd. Domstolen kvantifierade dock inte dessa skadestånd. En oberoende expert ska nu utses och ingen tillförlitlig upskattning av skadestånden finns ännu tillgänglig. Vidare har förstainstansrätten inte fattat något beslut vad gäller kommissionens överklagan. Mot bakgrund av dessa osäkerhetsinslag bibehålls evenualförpliktelsen till samma värde som den ursprungliga fordran.

Andra belopp under rubriken är kopplade till tvister med leverantörer, underleverantörer och tidigare anställda. Det bör noteras att i ett rättsligt förfarande om skada enligt artikel 288 i EG-fördraget måste käranden påvisa att institutionen har begått en tillräckligt allvarlig överträdelse mot lagstiftning som ger enskilda individer rättigheter, att käranden lidit verklig skada och att det finns ett direkt orsakssamband mellan den olagliga handlingen och skadan.

5.9   ANDRA EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Under denna rubrik upptas också en möjlig skuld på 5 miljoner euro kopplad till vissa kostnader för utrotning av sjukdomar, eftersom detta belopp kan komma att belasta kommissionens budget.

ÅTAGANDEN OM FRAMTIDA FINANSIERING

5.10   ÅTAGANDEN SOM ÄNNU INTE OMSATTS I TRANSAKTIONER

Denna rubrik täcker avtal om utlåning och investeringar som kommissionen eller EKSG under avveckling har ingått, och som ligger utanför gängse utestående åtaganden, men som mottagaren före årets slut ännu inte hade utnyttjat.

5.11   ÅTAGANDEN MOT ÄNNU EJ UTNYTTJADE ANSLAG

Med utestående åtaganden (RAL) avses åtaganden som ännu inte vare sig har slutbetalats eller dragits tillbaka. Den 31 december 2007 motsvarade dessa utestående åtaganden 138 740 miljoner euro. Det belopp som tas upp som åtaganden om framtida finansiering (95 992 miljoner euro) är således summan av dessa utestående åtaganden minus de belopp som redan har tagits upp som kostnader i 2007 års resultaträkning.

Utestående åtaganden som följer med till påföljande budgetår är en naturlig följd av de fleråriga programmen. För att få en bättre överblick över dessa belopp har man beslutat att de åtaganden som följt med längst tid och de åtaganden där inga transaktioner ägt rum på länge bör identifieras och behandlas särskilt. Därav följer begreppet potentiellt onormala utestående åtaganden. För att höra till denna kategori ska ett åtagande uppfylla ett av följande villkor:

—	åtagandet har ingåtts för mer än fem år sedan,

—	ingen konteringshändelse – betalning eller tillbakadragande av åtagande – har bokförts under de senaste två åren.

I linje med sina gemensamma uttalanden i november 2002 och 2003 har kommissionen, Europaparlamentet och rådet föresatt sig att på sikt eliminera dessa potentiellt onormala utestående åtaganden. I början av varje budgetår identifierar man därför de åtaganden som uppfyller denna definition, och undersöker dem närmare. Dessa åtagandena indelas i 8 olika kategorier allt efter vilket hypotetiskt fall de kan knytas till. Det är viktigt att notera att merparten av de åtaganden som uppfyller kriteriet potentiellt onormala utestående åtaganden klassificerades av tjänstegrenarna som normala åtaganden eller avtal som fortsatte att löpa (trots det faktum att förfallodatum för fakturan/de bestryrkande handlingarna har överskridits). Syftet med den årliga genomgången av potentiellt onormala utestående åtaganden är att minimera andelen omotiverade utestående åtaganden genom att undersöka varje potentiellt onormalt åtagande, uppdatera tjänstegrenarnas klassificeringar och övervaka att åtaganden som rör avtal som kan avslutas verkligen elimineras.

5.12   RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN AVSEENDE FLERÅRIGA ÅTGÄRDER

Dessa poster uppstår i fall där kommissionen ingått långfristiga rättsliga åtaganden för belopp som ännu inte motsvaras av åtagandebemyndiganden som förts in i budgeten. Inte alla fleråriga program innehåller åtaganden som måste föras upp under denna rubrik då utgifter för kommande budgetår kräver årliga beslut av budgetmyndigheten eller en utveckling av det befintliga regelverket.

5.12.1   Strukturåtgärder

I tabellen nedan jämförs de rättsliga åtagandena för vilka inga budgetåtaganden ännu ingåtts och de maximala åtagandena i relation till de belopp som avsatts i budgetramen för 2007–2013:

(miljoner euro)
	Budgetramen 2007–2013: (A)	Rättsliga åtaganden som ingåtts (B)	Budgetmässiga åtaganden 2007 (C)	Rättsliga åtaganden minus budgetmässiga åtaganden (=B-C)	Maximala åtaganden (=A-C)
Fonder inom sammanhållningspolitiken	346 542	341 514	44 822	296 692	301 720
Naturresurser	92 599	67 816	9 941	57 875	82 658
Instrument för stöd inför anslutningen	1 629	1 629	285	1 344	1 344
Totalt	440 770	410 959	55 048	355 911	385 722

Strukturåtgärderna representerar stöd som planerats för tidsperioden 2007–2013. En ny budgetram började tillämpas under 2007 och utformningen och målsättningarna skiljer sig från den föregående perioden. Eftersom det är inledningen på en ny period är de rättsliga åtagandena ganska omfattande, särskilt jämfört med 2006 när inga belopp redovisades eftersom det inte fanns några utestående åtaganden den 31 december 2006.

5.12.2   Protokoll med Medelhavsländer

Åtaganden som ingåtts i samband med finansprotokoll som slutits med Medelhavsländerna: det belopp som tas upp utgör skillnaden mellan det totala beloppet för de undertecknade protokollen och de bokförda budgetåtagandena. Dessa protokoll utgör internationella avtal som inte kan avslutas utan båda parters medgivande, även om avvecklingsprocessen redan är igång.

5.12.3   Fiskeavtal

Fiskeavtal täcker åtaganden som ingåtts med tredje parter för andra transaktioner enligt externa eller fiskerirelaterade åtgärder under en fastställd tidsperiod.

5.13   BIDRAG TILL NÄRSTÅENDE ORGANISATIONER

Denna summa motsvarar ännu ej inbetalda aktier som kommissionen tecknat sig för.

5.13.1   Ej inbetalt aktiekapital: EBRD

(miljoner euro)
EBRD	EBRD:s totala kapital	Kommissionens andel
Kapital	19 794	600
Inbetald del	(5 198)	(157)
Obetald del	14 596	443

5.13.2   Ej inbetalt aktiekapital: EIF

(miljoner euro)
EIF	EIF:s totala kapital	Kommissionens andel
Kapital	2 770	691
Inbetald del	(554)	(138)
Obetald del	2 216	553

Vid EIF:s årliga bolagsstämma som hölls den 7 maj 2007, fattades beslut om att emittera 1 000 nya aktier som var identiska med de 2 000 befintliga aktierna (nominellt värde på 1 miljon euro vardera, inbetald andel på 20 %). Fondens aktieägare kan välja att teckna dessa nya aktier pro-rata under en fyråårsperiod som inleds 2007 och avslutas 2010. EIB kommer senast den 30 juni 2010 att teckna samtliga de aktier som övriga aktieägare inte har tecknat.

Under 2007 tecknade EIF:s aktieägare totalt 770 aktier till ett nominellt belopp på 1 miljon euro per aktie. Överkursen per aktie var 136 544,84 euro. Gemenskaperna tecknade 91 aktier, varav 20 % av det nominella värdet och överkursen betalades in 2007. Gemenskapernas deltagande är begränsat till 900 aktier (vilket motsvarar 900 miljoner euro).

5.14   ÅTAGANDEN I SAMBAND MED LÖPANDE LEASINGAVTAL

(miljoner euro)
Benämning	Belopp att betala under påföljande år
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt
Fastigheter	268	889	823	1 980
IT och annan utrustning	8	12	3	23
Totalt	276	901	826	2 003

Denna rubrik avser byggnader och annan utrustning som man förfogar över i kraft av löpande leasingavtal, men som inte uppfyller villkoren för att tas upp i balansräkningen. Beloppen motsvarar åtaganden som behöver täckas genom betalningar under avtalens löptid.

Under 2007 fördes 275 miljoner euro upp som en kostnad i resultaträkningen avseende löpande leasingavtal.

5.15   AVTALSENLIGA SKYLDIGHETER

Denna rubrik täcker belopp som Europeiska gemenskaperna är skyldiga att betala i framtiden för avtal som gäller på balansdagen. De täcker i första hand fleråriga avtal för tillhandahållande av tjänster som säkerhet och städning, men också avtalsenliga skyldigheter som avser särskilda projekt som byggprojekt. Beloppen motsvarar ingångna åtaganden som ska betalas under avtalens löptid.

Denna rubrik innehåller ett belopp på 22 miljoner euro som rör rådets byggkontrakt samt 367 miljoner euro kopplade till parlamentets byggkontrakt. Förutom ovanstående innehåller rubriken ännu ett betydande belopp, nämligen 348 miljoner euro som gäller utbyggnaden av domstolens lokaler i Luxemburg.

6.   ÅTERBETALNING AV FELAKTIGT UTBETALDA BELOPP

6.1   INLEDNING

Återkrav av felaktiga utbetalningar är den sista fasen i kontrollsystemet, och utvärderingen av dessa är väsentlig för att uppnå en sund ekonomisk förvaltning. De återbetalda beloppen avser vanligtvis kostnader som bokförts under tidigare år, till följd av den tid som löper mellan betalningsdatum och revisioner i efterhand och den tid som krävs vid kontradiktoriska förfaranden samt för att fastställa den slutliga fordran. Inom jordbrukssektorn tar det ännu längre tid om den berörda medlemsstaten begär ett förlikningsförfarande.

När revisorerna kontrollerar ett EU-finansierat projekt strävar de efter att verifiera att de ibland komplicerade finansiella och avtalsmässiga reglerna tillämpas på ett korrekt sätt. Även om felaktigheter, oegentligheter och bedrägerier kan inträffa under alla faser av ett EU-projekt eller avtal, är det dock mest sannolikt att de upptäcks i slutfasen, dvs. när mottagaren sänder in sin slutliga betalningsansökan.

Syftet med detta kapitel är att ge en översikt över det förfarande som inrättats för återkrav av felaktiga betalningar och att göra en så bra uppskattning som möjligt av det totala beloppet. När det förekommer klara fall av finansiella felaktigheter eller oegentligheter använder sig Europeiska kommissionen av ett flertal sätt för att återkräva felaktiga betalningar, enligt nedan. Vad gäller strukturåtgärder ska outnyttjad förfinansiering återkrävas när de utbetalda förskotten är högre än de slutliga kostnaderna för ett projekt. Dessa återkrav anses inte utgöra återkrav av felaktigheter eller oegentligheter och utesluts därmed från analysen i följande avsnitt.

6.2   ÅTERKRAV AV FELAKTIGA UTBETALNINGAR VID DELAD FÖRVALTNING

Ungefär 80 % av budgeten förvaltas gemensamt av Europeiska kommissionen och medlemsstaterna. Denna delade förvaltnings inkluderar i huvudsak kostnader för jordbruk, strukturåtgärder och fiskeri.

När Europeiska kommissionen genomför budgeten genom delad förvaltning, delegeras genomförandet och ansvaret, inklusive korrigeringen av de icke-stödberättigande kostnaderna, till medlemsstaterna. De har därmed det primära ansvaret för att korrigera de oegentligheter som begåtts av mottagarna. Europeiska kommissionen har en övergripande tillsynsfunktion: den kontrollerar om medlemsstaternas finansiella förvaltning är tillräcklig och utför korrigeringar om den upptäcker att en medlemsstat inte i tillräcklig utsträckning har skyddat gemenskapens budget från oegentligheter. Dessa korrigeringar kan också uppstå till följd av revisioner och kontroller av Europeiska revisionsrätten eller utredningar av OLAF.

Kontrollkedjan skulle inte vara komplett utan en mekanism som säkerställer att medlemsstaterna utför sitt arbete på ett korrekt sätt och, om de inte gör det, beslutar om de finansiella påföljder som krävs.

Kommissionen har i vissa fall befogenhet att tillämpa extrapolerade eller schablonmässiga korrigeringar där det inte är möjligt eller praktiskt att beräkna de exakta felaktiga betalningarna eller då det skulle vara oproportionerligt att helt dra in kostnaderna i fråga. Extrapolering används när ett representativt urval utbetalningshandlingar som relaterar till en systembetingad oegentlighet finns tillgängliga. Schablonmässiga korrigeringar tillämpas i fall av enskilda överträdelser eller systembetingade oegentligheter när den finansiella påverkan inte exakt kan beräknas på grund av att den omfattas av för många variabler eller är alltför diffus.

6.2.1   Återkrav av kostnader inom politiken för jordbruk eller landsbygdsutveckling

Enligt EGFJ och EJFLU, som har ersatt garantisektionen vid EUGFJ, består återkravsmekanismen av avslut av räkenskaperna och återkrav av oegentligheter.

Avslutning av räkenskaperna

Avslutningen av räkenskaperna utförs av kommissionen och inkluderar en årlig finansiellt avslutning av räkenskaperna för varje utbetalningsorgan och ett flerårigt överensstämmelseförfarande som garanterar att de kostnader som deklarerats av en medlemsstat är förenliga med EU-reglerna. Vad gäller EGFJ förs samtliga dessa belopp upp som som intäkter i kommissionens resultaträkning. Vad gäller EJFLU kan de belopp som återkrävs av medlemsstaterna samt de belopp som härrör från de årliga finansiella räkenskapsavsluten generellt återanvändas för programmet.

Granskning och godkännande av räkenskaperna: Kommissionen antar ett årligt beslut om avslut av räkenskaperna genom vilket den formellt godkänner utbetalningsorganens årsräkenskaper på grundval av förvaltningsdeklarationer, intyg och rapporter från certifieringsorganen.

Förfarandet för bedömning av överensstämmelse har som mål att utesluta de utgifter som inte har betalats ut i enlighet med gemenskapens regler från gemenskapsfinansieringen, och på så sätt skydda gemenskapsbudgeten från kostnader som den inte ska åläggas. Bedömningen av överensstämmelsen är därför inte en mekanism genom vilken felaktiga betalningar återkrävs direkt från slutmottagarna. Finansiella korrigeringar är ett starkt incitament för att medlemsstaterna ska förbättra sina förvaltningar och kontrollsystem och därigenom förhindra eller upptäcka och återkräva felaktiga betalningar till slutmottagarna. Vidare fråntar inte en korrigering om bristande överensstämmelse medlemsstaterna deras ansvar att följa upp fastställda oegentligheter, i annat fall kan ett överträdelseförfarande inledas. Granskningen och godkännandet av räkenskaperna genomförs årligen, medan bedömningen av överensstämmelsen inte utförs varje år. Den täcker kostnader som uppstått under mer än ett räkenskapsår, med undantag för kostnader som uppstått mer än 24 månader innan kommissionen officiellt underrättar medlemsstaterna om sina granskningsresultat.

Granskning och godkännande av betalningar som verkställts utan hänsyn till fastställda tidsfrister: Vad gäller de viktigaste stödsystemen under EGFJ anges det i förordningarna att medlemsstaternas betalningar till mottagarna ska verkställas inom vissa tidsfrister. Iakttagandet av de fastställda tidsfristerna kontrolleras systematiskt tre gånger per år i enlighet med artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 883/2006. Om inte tidsfristerna iakttas tillämpar kommissionen avdrag, med förbehåll för vissa ersättningar i särskilda fall och exceptionella omständigheter samt proportionalitet. Avdragen görs i samband med de månatliga betalningarna och vid granskningarna och godkännandena av betalningarna. De finansiella korrigeringar som tillämpas när tidsfristerna för betalning inte iakttas behandlas som negativa betalningar och förs upp som ett kostnadsavdrag i resultaträkningen.

Återkrav av oegentligheter som deklarerats i medlemsstaterna

Medlemsstaterna är skyldiga att återkräva de belopp som förlorats på grund av oegentligheter till följd av deras nationella regler och förfaranden. Om de lyckas med att återkräva dem från mottagarna, krediterar de kommissionen de återbetalda beloppen och dessa förs upp som intäkter i resultaträkningen. Det är dock inte alltid lätt att återkräva belopp som utbetalats felaktigt. Om medlemsstaten behöver mer än fyra år för att återkräva beloppet, eller åtta år i fall med nationella domstolsförfaranden mot betalningsmottagaren, tar kommissionen ut 50 % av det utestående beloppet av den berörda medlemsstaten och skyddar därigenom EU:s ekonomiska intressen (den så kallade 50/50-regeln). Det görs via den granskning och det godkännande som beskrivs ovan. Efter detta förfarande är medlemsstaten skyldig att fortsätta med sina återbetalningsåtgärder. 50 % av de belopp som återbetalats på detta sätt ska överföras till EU:s budget. Det bör noteras att de återbetalda beloppen får överföras till kommissionen efter det att medlemsstaterna dragit av 20 % för att täcka sina kostnader. Under alla omständigheter håller kommissionen ett öga på medlemsstaternas återkravsåtgärder. Om en medlemsstat inte följer upp återkravet eller inte är omsorgsfull i sina åtgärder kan kommissionen besluta att ingripa via bedömningen av överensstämmelsen och göra den berörda medlemsstaten till föremål för en finansiell korrigering.

6.2.2   Återkrav av kostnader för strukturåtgärder

På detta område återkrävs felaktiga betalningar, oegentligheter och bedrägerier i huvudsak genom finansiella korrigeringar.

Finansiella korrigeringar: Kostnader som på grund av oegentligheter inte uppfyller finansieringsvillkoren ska uteslutas från samfinansiering genom EU:s budget. Uteslutandet från samfinansieringen kallas för en finansiell korrigering. Syftet med dessa korrigeringar är att återupprätta ett läge där 100 % av de kostnader för vilka finansiering söks från anslagen för strukturåtgärder överensstämmer med tillämpliga nationella regler och EU-regler.

Finansiella korrigeringar kan ha sitt ursprung i kontroller och revisioner på olika nivåer inom medlemsstaternas kontrollsystem, kommissionens eller Europeiska revisionsrättens revisioner eller utredningar från OLAF. Medlemsstaterna är huvudsakligen ansvariga för att göra finansiella korrigeringar i relation till oegentligheter som begåtts av mottagarna. När en medlemsstat samtycker till att göra en korrigering till följd av sin egen kontroll, en gemenskapskontroll eller revision kan den återta den felaktiga kostnaden och återanvända den gemenskapsfinansiering som frigjorts för andra kostnader i det berörda programmet, men som inte är relaterat till den eller de transaktioner som varit föremål för korrigeringen. Kommissionen kan fatta ett formellt beslut om att tillämpa finansiella korrigeringar på en medlemsstat om den senare har underlåtit att göra de korrigeringar som krävs, eller där det förekommer allvarliga brister vid förvaltningen och kontrollsystemen som kan leda till systembetingade oegentligheter. När kommissionen fattar ett beslut om finansiell korrigering innebär det att en del av gemenskapsfinansieringen dras av från det berörda programmet. De korrigeringar som medlemsstaterna gör efter sina egna eller gemenskapens revisioner förs inte upp i kommissionens redovisningssystem och medlemsstaterna rapporterar uppgifterna en gång om året. Bara de finansiella korrigeringar som genomförs med hjälp av ett betalningskrav eller en minskning av en slutbetalning tas upp i gemenskapens redovisning.

6.3   ÅTERKRAV AV FELAKTIGA UTBETALNINGAR – ÖVRIGA FÖRVALTNINGSFORMER

För dessa ändamål används betalningskrav eller en minskning av nästa utbetalning. Många EU-projekt löper över flera år och korrigeringarna tillämpas vanligtvis genom justering av påföljande utbetalningar eller slutbetalningar efter periodiska kontroller eller granskning av intyg från oberoende revisorer. Det är inte lätt att fastställa uppgifter om alla de återbetalningar som gjorts genom avdrag från påföljande utbetalningar i kommissionens redovisningssystem, och de fall där inga återbetalningskrav har utfärdats, eftersom det bara är det justerade betalningsbeloppet som förs upp i redovisningen.

När ett projekt avslutas eller efter att det har avslutats kan kommissionen också tillämpa ytterligare korrigeringar på grundval av sin egen eller revisionsrättens revisioner på plats. Dessa korrigeringar kan göras under senare år och ett återbetalningskrav kommer då att utfärdas.

6.4   ANALYS AV DE BESLUT OM ÅTERKRAV AV FELAKTIGA UTBETALNINGAR SOM FATTADES UNDER 2007

De belopp som anges nedan fastställs i möjligaste mån enligt periodiseringsprincipen, enligt vilken återbetalningskravet utfärdas för det år under vilket

—	återbetalningskravet utfärdades eller en utbetalning reducerades,

—	kommissionen fattade ett beslut om en korrigering eller medlemsstaterna enades om den, eller

—	medlemsstaterna återkrävt och deklarerat de felaktiga utbetalningarna (vad gäller EGFJ och EJFLU).

6.4.1   Delad förvaltning

6.4.1.1   Återkrav av kostnader för jordbruk och landsbygdsutveckling: EGFJ och EJLFU

Under kalenderåret 2007 beslutade kommissionen att från medlemsstaterna återkräva 607 miljoner euro till följd av finansiella korrigeringar, avseende EGFJ. Dessutom återbetalade medlemsstaterna, under samma år, kommissionen 247 miljoner euro motsvarande felaktiga utbetalningar som återkrävts från betalningsmottagarna. Vad gäller EJFLU förekom inga återkrav av felaktiga utbetalningar under 2007, eftersom det var fondens första år. Alla dessa återkrav har förts upp i kommissionens redovisningssystem och i resultaträkningen.

(miljoner euro)
	2007
Beslut om finansiell korrigering
Beslut om överensstämmelse	532
Granskning och godkännande av räkenskaper samt betalningsfrister som inte iakttagits	75
Totalt	607
Oegentligheter som medlemsstaterna deklarerat	247
Totalt	854

Kommissionen kan också utföra finansiella korrigeringar inom ramen för beslut om överensstämmelse, men detta kan bara ske för de kostnader som deklarerats under de 24 månader som föregår en revision av de kostnader som en viss medlemsstat deklarerat inom ett specifikt utgiftsområde. Fordringarna som ska återkrävas till följd av kommissionens revisioner enligt de beslut om finansiella korrigeringar som är kopplade till överensstämmelse inom jordbruksområdet beräknas uppgå till 1,5 miljarder euro. Detta gäller vissa kostnader som deklarerats under perioden 2001–2007 och som bokförs som en eventualtillgång i anmärkningarna till årsredovisningen.

6.4.1.2   Återkrav av kostnader för strukturåtgärder

I följande tabell redovisas de finansiella korrigeringar som utförts inom programmen, som ett resultat av den revision som utförts av kommissionen och revisionsrätten samt av de uppgifter som kommer fram vid avslutet av de två programperioderna:

TOTALA FINANSIELLA KORRIGERINGAR FÖR PROGRAM/PROJEKT 2000–2006

(miljoner euro)
	Totala finansiella korrigeringar per den 31.12.2006	Finansiella korrigeringar 2007 utan kommissionsbeslut	Finansiella korrigeringar 2007 enligt kommissionsbeslut	Totala finansiella korrigeringar per den 31.12.2007
Sammanhållningsfonden	99	4	0	103
ERUF	1 382	179	0	1 561
ESF	438	37	0	475
FFU	0	0	0	0
EUGFJ, utvecklingssektionen	1	0	0	1
Totalt	1 920	220	0	2 140

De belopp som anges i anmärkningarna till årsredovisningen för 2006, punkt 3.1.4 (totalt 1 915 miljoner euro), för ERUF, Sammanhållningsfonden och ESF, inkluderade vissa uppskattade belopp som fastställts för ERUF och Sammanhållningsfonden i inledande skrivelser till de medlemsstater som inleder finansiella korrigeringar. Dessa belopp uppgår till totalt 20,7 miljoner euro (18,7 miljoner euro för Sammanhållningsfonden, 1 miljon euro för ERUF och 1 miljon euro för ESF), och tas inte med vid beräkningen av de totala finansiella korrigeringarna, eftersom beloppen är preliminära. För ERUF och Sammanhållningsfonden har man lagt till ytterligare 25,7 miljoner euro i finansiella korrigeringar som avser formella kommissionsbeslut som antogs under eller före 2006 (17,7 miljoner euro för Sammanhållningsfonden och 8 miljoner euro för ERUF) som tidigare inte rapporterats.

TOTALA FINANSIELLA KORRIGERINGAR FÖR PROGRAM/PROJEKT 1994-1999

(miljoner euro)
	Totala finansiella korrigeringar per den 31.12.2006	Finansiella korrigeringar 2007 utan kommissionsbeslut	Finansiella korrigeringar 2007 enligt kommissionsbeslut	Totala finansiella korrigeringar per den 31.12.2007
Sammanhållningsfonden	202	0	23	225
ERUF	818	4	36	858
ESF	340	0	5	345
FFU	15	24	0	39
EUGFJ, utvecklingssektionen	30	4	80	114
Totalt	1 405	32	144	1 581

De belopp som anges i anmärkningarna till årsredovisningen för 2006, punkt 3.1.4, (totalt 1 677 miljoner euro), för ERUF och Sammanhållningsfonden, inkluderade vissa uppskattade belopp som fastställts i inledande skrivelser till de medlemsstater som inleder finansiella korrigeringar. Dessa belopp uppgår till totalt 300 miljoner euro (58 miljoner euro för Sammanhållningsfonden och 242 miljoner euro för ERUF), och tas inte med vid beräkningen av de totala finansiella korrigeringarna, eftersom beloppen är preliminära. Man har lagt till ytterligare 16 miljoner euro i finansiella korrigeringar för ERUF och 10 miljoner euro för ESF, som avser formella kommissionsbeslut som antagits under eller före 2006, samt 2 miljoner euro för FFU som tidigare inte rapporterats.

De totala finansiella korrigeringarna för strukturåtgärder under 2007, som uppgår till 396 miljoner euro, kan delas upp enligt följande:

(miljoner euro)
	ERUF	Sammanhållningsfonden	ESF	FFU	EUGFJ, garantisektionen	Totalt
Finansiella korrigeringar 1994–1999:
med återbetalningskrav (7)	29	3	3	2	15	52
reducerad utbetalning	11	20	2	22	69	124
Delsumma 1994–1999	40	23	5	24	84	176
Finansiella korrigeringar 2000–2006:
Beslut om att dra tillbaka icke-stödberättigande kostnader	179	4	37	0	0	220
Delsumma 2000–2006	179	4	37	0	0	220
Finansiella korrigeringar totalt	219	27	42	24	84	396

I denna tabell ingår inte resultatet av medlemsstaternas egna kontroller av strukturfondernas kostnader. Vidare avser ett belopp på 2,9 miljarder euro potentiella finansiella korrigeringar som ska krävas in från medlemsstaterna. Beloppen baseras på kommssionens och Europeiska revisionsrättens revisionsresultat, som följs upp av generaldirektoraten. Detta är den bästa uppskattning som finns att tillgå vid tidpunkten för avslutet av 2007 års räkenskaper, med hänsyn tagen till nuläget vad gäller uppföljningen av revisionerna, genomförandet av åtgärdsplanerna och skrivelserna om slutgiltigt ställningstagande.

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar (belopp som dragits tillbaka, återkrav och pågående återbetalningsärenden) av strukturåtgärderna för 2007

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att lämna uppgifter senast den 31 mars varje år om belopp som dragits tillbaka, återkrav och pågående återbetalningsärenden för strukturåtgärder för året i fråga och för hela programperioden 2000–2006, vad gäller samtliga strukturfonder och gemenskapsinitiativ (ERUF, ESF, EUGFJ och FFU). Kommissionen har tagit emot de preliminära belopp som dragits tillbaka och återkrävts under 2007 (ungefär 540 miljoner euro) och de kommer att justeras efter det att kommissionen har klargjort vissa frågor med de berörda medlemsstaterna. De reviderade beloppen kommer att presenteras i en bilaga till den nittonde årsrapporten om strukturfondernas genomförande som ges ut i ett senare skede av 2008. Vad gäller de finansiella korrigeringar som kommissionen föreslår på grundval av sitt eget eller gemenskapsorganens revisionsarbete, men som godkänts och genomförts av medlemsstaterna, finns en potentiell överlappning vad gäller medlemsstaternas uppgifter om tillbakadraganden.

Det bör också noteras att kommissionen för närvarande kontrollerar de uppgifter som ett flertal medlemsstater lämnat in enligt åtgärd 6.2 i handlingsplanen för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder (KOM(2008) 97). Resultatet av detta arbete kommer att göra det möjligt att dra definitiva slutsatser om uppgifternas fullständighet och tillförlitlighet, som ska utgöra grund för uppföljningsåtgärder ochs leda till en förbättring av rapporteringen av de finansiella korrigeringarna.

6.4.2   Återkrav vid övriga förvaltningsformer

Vad gäller övriga förvaltningsformer presenteras uppgifterna avseende de fordringar som fastställts genom betalningskrav i följande tabell. De återkrav som har gjorts genom avdrag från en påföljande utbetalning bokfördes inte i 2007 års räkenskaper. De återbetalningskrav som utfärdats under året för att återkräva tidigare utbetalda belopp uppgick till sammanlagt 259 miljoner euro. Av dessa avser 138 miljoner euro återvinning av ersättningar för kostnader och 121 miljoner euro avser återvinning av förfinansiering. För denna sista kategori görs inte någon skillnad i räkenskaperna mellan de belopp som avser återkrav av outnyttjade förskott och belopp som avser återkrav av felaktiga kostnader som betalningsmottagaren ansöker ersättning för. I motsats till strukturåtgärder anses så gott som all förfinansiering som återbetalats, utom den som avser organens resultat, som återkrav av belopp som betalningsmottagaren på felaktiga grunder ansöker om.

(miljoner euro)
Betalningskrav för felaktiga utbetalningar under 2007	2007
Externa åtgärder	178
Inre politik	81
Totalt	259

6.5   SAMMANFATTNING AV ÅTERKRAV AV FELAKTIGA UTBETALNINGAR 2007

I följande tabell presenteras bästa möjliga uppskattning av det totala belopp som man beslutade skulle återkrävas under 2007. Betalningskraven inkluderar inte resultaten från medlemsstaternas egna kontroller av kostnader för strukturåtgärder och inte heller inkluderar de alla betalningskrav som genomförts genom avdrag av påföljande utbetalningar inom områdena externa åtgärder och inre politik. De betalningskrav som utfärdats för förfinansiering riskerar att övervärderas vad gäller belopp som avser återbetalning av outnyttjade förskott (som inte rör felaktiga betalningar).

Sammanfattning av återkrav av felaktiga utbetalningar

(miljoner euro)
	2007	2006
EUGFJ
— finansiella korrigeringar	607	839
— oegentligheter som deklarerats av medlemsstaterna	247	108
Strukturfonder och Sammanhållningsfonden (programperioderna 1994–1999 och 2000–2006)	396	807
Betalningskrav avseende felaktiga utbetalningar:
— Externa åtgärder	178	172
— Inre politik	81	85
Totalt	1 509	2 011

7.   HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

EUROPEISKA KOMMISSIONENS FINANSFÖRVALTNING

Följande uppgifter gäller den finansförvaltning som Europeiska kommissionen utför i samband med genomförandet av budgeten. Reglerna och principerna för kommissionens finansförvaltning avseende genomförandet av budgeten anges i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 (ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 2028/2004) och i budgetförordningen (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006) och dess genomförandebestämmelser (kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002, ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 478/2007).

Som ett resultat av ovannämnda förordningar tillämpas följande huvudprinciper:

—	medlemsstaterna betalar de egna medlen till de konton som finansministeriet, eller det organ som har utnämnts av varje medlemsstat, har öppnat för detta ändamål i kommissionens namn. Kommissionen kan bara ta ut medel från kontona för att täcka sina behov av likvida medel,

—	medlemsstaterna betalar de egna medlen i sina egna nationella valutor, medan kommissionens betalningar framför allt görs i euro,

—	bankkonton som öppnats i kommissionens namn får inte övertrasseras,

—	saldona på de konton som hålls i andra valutor än euro används endera för betalningar i samma valutor eller omräknas regelbundet till euro (med iakttagande av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000, när det gäller medel som innehas på kontona för egna medel).

Utöver kontona för egna medel har kommissionen öppnat andra bankkonton i centralbanker och affärsbanker för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten. Samtliga dessa konton (med undantag för kontona för gemenskapens intäkter) fylls på dagligen beroende på vilka utbetalningar som ska verkställas från dem. En lägsta nivå kassatillgodohavanden hålls på dessa konton för att kunna göra brådskande utbetalningar om det skulle uppstå en försening i inbetalningen till kontona. Saldona på kontona för gemenskapens intäkter överförs regelbundet till kontona för egna medel eller till andra konton, beroende på behoven av likvida medel.

Alla affärsbanker i vilka kommissionen har bankkonton väljs ut genom anbudsförfaranden. Förskottskontona öppnas i enlighet med artikel 63 i budgetförordningen och bankkontona öppnas för deras behov där bankerna väljs ut genom ett förenklat anbudsförfarande.

7.1   TRANSAKTIONSRISK

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna informationssystem. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper. En skriftlig uppsättning riktlinjer och förfaranden reglerar hanteringen av kassa- och betalningstransaktionerna i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De täcker de olika transaktionsområdena och överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena kontrolleras regelbundet. De inbegriper särskilt följande:

—	öppnande och avslut av bankkonton,

—	parametrisering av finanssystemen,

—	kassaflödesplanering och prognos,

—	betalningsverkställelse och likviditetsförvaltning,

—	växelkurstransaktioner,

—	urval av banker,

—	övervakning av transaktioner och bankavstämning,

—	underhåll och kontroll av uppgifter om tredje part.

7.2   FINANSIELL RISK

Valutarisk:

De egna medel som medlemsstaterna betalat i annan valuta än euro hålls på kontona för egna medel. De omräknas till euro när det behövs för att täcka utbetalningar i euro eller används, i ett begränsat antal fall, direkt för utbetalningar i samma valutor.

Kommissionen har ett antal konton i affärsbanker i andra EU-valutor än euro, och i US-dollar, för utbetalningar i dessa valutor. Dessa konton fylls på beroende på de betalningar som ska verkställas och följaktligen är innehavet lågt och utsätts därmed bara för begränsade växelkursrisker.

När diverse intäkter (andra än egna medel) tas emot i andra valutor än euro överförs de endera till andra konton i samma valutor, om de behövs för att täcka utbetalningar, eller omräknas till euro och överförs till andra konton som hålls i euro beroende på likviditetsbehoven. Förskottskonton som hålls i andra valutor än euro fylls på beroende på de beräknade behoven av kortfristiga lokala utbetalningar i dessa valutor. Saldona på dessa konton hålls inom sina respektive tak.

Kreditrisk:

Merparten av kommissionens likvida medel innehas, i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000, på de konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag (egna medel). Alla dessa konton innehas av medlemsstaternas finansministerier eller nationella centralbanker. Dessa institutioner utsätter i princip inte kommissionen för någon som helst kreditrisk.

En liten del av kommissionens likvida medel innehas i affärsbanker för att täcka utbetalningar eller andra banktransaktioner. Det är praxis att fylla på kontona i affärsbankerna precis innan en utbetalning ska göras. Följaktligen är beloppen på dessa konton konstant låga (mellan 100 miljoner euro och 200 miljoner euro i genomsnitt, som är fördelade på mer än 30 konton) och därmed begränsas kommissionens kreditrisk. Vidare tillämpas särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska kreditrisken.

Alla affärsbanker väljs ut genom anbudsförfaranden. Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är Moody's P-1 eller motsvarande (S&P A-1 eller Fitch F1). En lägre nivå kan krävas under särskilda förhållanden. Kommissionen har möjlighet att omgående avsluta alla avtal om motpartens kreditvärdering reviderats och understiger den lägsta nivå som krävs.

Förskottskonton innehas i lokala banker som valts ut genom ett förenklat anbudsförfarande. Kraven på kreditvärdering beror på den lokala situationen och kan skilja sig kraftigt från land till land. För att begränsa kreditrisken hålls saldona på dessa konton på lägsta möjliga nivå (med hänsyn tagen till transaktionsbehoven). Kontona fylls på regelbundet och de tak som tillämpas ses över varje år.

Ränterisk:

De konton som öppnats vid medlemsstaternas finansministerier eller nationella centralbanker i enlighet med artikel 9 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000, är inte räntebärande och avgiftsfria. För alla andra konton som innehas av nationella centralbanker beror ersättningen på de särskilda villkor som varje bank erbjuder, räntesatserna är rörliga och anpassas till fluktuationerna på marknaden.

På de flesta konton som innehas i affärsbankerna beräknas räntan utifrån en rörlig bas, kopplad till ECB:s marginalränta för dess viktigaste refinansieringstransaktioner och anpassas för att spegla fluktuationer i denna sats. Därmed utsätts inte kommissionen för någon ränterisk.

7.3   HANTERING AV BÖTER SOM PRELIMINÄRT BETALATS

Följande uppgifter gäller den finansförvaltning som Europeiska kommissionen utför för administrationen av böter som preliminärt betalats (bundna likvida medel).

Valutarisk:

Eftersom alla böter utdöms och betalas i euro utsätts inte kommissionen för någon risk för fluktuationer av växelkurserna.

Kreditrisk:

Riktlinjerna tillämpas för att välja ut de banker där medlen innehas och därmed begränsas riskerna gentemot enskilda motparter. Alla medel innehas på avistakonton och kan tas ut när som helst. Affärsbankerna väljs ut genom anbudsförfaranden. Den lägsta långfristiga kreditvärdering som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är Moody's Aa eller motsvarande (dvs. S&P AA- eller Fitch AA-).

Risken gentemot varje enskild motpart är begränsad till 5 % av dess kapital + reserver + efterställda lån, som ett resultat av dess attesterade konsoliderade årsredovisningar. Denna begränsning ses över minst en gång om året. Kommissionen kan omgående avsluta alla avtal om motpartens kreditvärdighet revideras och understiger den lägsta nivå som krävs.

Ränterisk:

Räntan är rörlig på alla konton och den är kopplad till ECB:s lägsta räntesats för dess viktigaste refinansieringstransaktioner och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. Därmed utsätts inte kommissionen för någon ränterisk.

UPP- OCH UTLÅNINGSTRANSAKTIONER OCH GARANTIFONDEN

Följande uppgifter gäller Europeiska kommissionens upp- och utlåningstransaktioner i form av makroekonomiskt stöd och stöd från Euratom, samt garantifondens transaktioner.

7.4   RISKHANTERING OCH RISKSÄKRING (HEDGING)

Makroekonomiskt stöd och Euratomlån:

Upp- och utlåningstransaktionerna, samt den relaterade likviditetsförvaltningen, genomförs av gemenskaperna i enlighet med respektive rådsbeslut (Euratom) (8), om dessa är tillämpliga, och interna riktlinjer. De förvaltande enheterna har utarbetat skriftliga instruktioner för de olika leden i arbetet såsom upplåning, utlåning och likviditetsförvaltning. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man stämmer regelbundet av att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Normalt sker ingen kurssäkring, eftersom utlåningstransaktionerna finansieras av motsvarande upplåning, och eftersom det inte förekommer några transaktioner mellan valutor med rörlig växelkurs.

Garantifonden:

Reglerna och principerna för förvaltningen av garantifondens tillgångar (se avsnitt E.2.3.3) fastställs i en konvention mellan Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) daterad den 25 november 1994, med ändringar daterade den 17/23 september 1996 samt den 8 maj 2002.

Huvudprinciperna enligt konventionen är följande:

—	garantifonden ska endast arbeta i euro. Alla investeringar kommer att ske i denna valuta, i syfte att undvika valutarisker,

—

fondens finansiella verksamhet ska bedrivas i linje med vedertagna försiktighetsregler för förvaltning av tillgångar. Garantifondens förvaltningsansvariga ska särskilt sträva efter att reducera risker, att se till att de tillgångar som förvaltas är tillräckligt likvida och överlåtbara för ändamålet, med hänsyn till de åtaganden som fonden kan behöva uppfylla,

—	garantifonden ska ha tillgång till alla de risksäkringsinstrument gentemot marknads- och ränterisker som EIB:s portföljförvaltningsavdelning (Portfolio Division) använder sig av,

—

portföljförvaltningen ska grundas på principerna om optimal löptid och bästa möjliga fördelning mellan långsiktiga och kortsiktiga investeringar, på så sätt att avkastningskurvan utnyttjas effektivt. För att snabbt kunna förändra portföljens sammansättning i fråga om löptider i enlighet med marknadsprognoserna – och med det enda syftet att risksäkra – ska den förvaltningsansvarige utnyttja alla de instrument på marknaden som EIB har tillräcklig erfarenhet av.

7.5   VALUTARISK

Eftersom alla finansiella risker och förpliktelser är noterade i euro, är gemenskapernas ekonomiska ställning och kassaflöde i detta avseende inte utsatta för någon risk i form av valutafluktuationer.

7.6   RÄNTERISKER

Det följer av upp- och utlåningstransaktionernas karaktär att gemenskaperna har såväl omfattande tillgångar som skulder som är räntebärande.

Makroekonomiskt stöd och Euratomlån:

De medel som lånas upp till rörlig ränta medför en ränterisk som påverkar kassaflödet. Dessa lån motsvarar ca 93 % av den totala upplåningen. De ränterisker som följer av upplåningen kompenseras dock av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor. På balansdagen hade gemenskaperna lån med rörlig ränta till ett nominellt belopp på 1,18 miljarder euro (motsvarande belopp 2006: 1,32 miljarder euro), där en omräkning av räntesatsen görs var sjätte månad. Gemenskaperna hade 2007 också lån med fast räntesats till ett nominellt totalbelopp på 85 miljoner euro (motsvarande belopp 2006: 85 miljoner euro). Dessa lån har en löptid på mer än fem år.

Garantifonden:

I princip skulle risksäkringsinstrument kunna användas för att hantera garantifondens ränterisk. Enligt överenskommelse mellan kommissionen och EIB tas i dagens läge inga väsentliga risker, och risksäkring sker således heller inte. Eftersom alla transaktioner sker i euro krävs inte heller någon kurssäkring. Fördelningen mellan garantifondens tillgångar per den 31 december 2007 och 2006 redovisas i tabellen nedan (belopp anges i marknadsvärde exklusive upplupen ränta).

(miljoner euro)
Tillgångsslag	Placeringar med fast ränta						Värdepapper med rörlig avkastning		Totalt
	Kortare löptid än 3 månader		3 månader–1 år		Ett–tio år
	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006
Avistakonton	1	1	0	0	0	0	0	0	1	1
Kortfristiga placeringar – nominellt värde	247	437	0	0	0	0	0	0	247	437
Tillgångar som kan säljas	25	57	84	51	703	733	71	76	883	917
Totalt	273	495	84	51	703	733	71	76	1 131	1 355
Procentandel	24 %	36 %	7 %	4 %	63 %	54 %	6 %	6 %	100 %	100 %

Den 31 december 2007 ligger den effektiva räntan för likvida medel och motsvarigheter till likvida medel (placeringar med fast löptid), inom intervallet 4,12 %–4,83 %. För den värdepappersportfölj som benämns tillgångar som kan säljas ligger den effektiva räntan på mellan 2,94 % och 5,52 %.

7.7   KREDITRISK

Gemenskaperna är också utsatta för kreditrisk, dvs. risken för att motparten helt eller delvis kommer att vara oförmögen att betala de belopp som förfaller. Denna kreditrisk hanteras framför allt genom garantier från stater i fråga om Euratomlån, och för övrigt med hjälp av garantifonden. Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (9) inrättades 1994 som ett skydd mot risken för försumliga gäldenärer i samband med utlåning av upplånade medel till länder utanför Europeiska unionen. För att undvika förseningar av betalningar från låntagaren har belopp som förfallit således täckts genom ett förskott ur gemenskapsbudgeten. Om det tre månader efter förfallodagen bekräftas att mottagarlandet inte klarar av att betala kompenseras gemenskapsbudgeten för förskottet genom att motsvarande belopp lyfts ur garantifonden.

Makroekonomiskt stöd och Euratomlån:

Den största riskkoncentrationen för närvarande gäller lån till Bulgarien, Rumänien, Serbien och Montenegro. Utlåningen till dessa länder utgör 27 %, 28 % respektive 22 % av den totala lånevolymen. I fråga om finansförvaltningen i samband med dessa transaktioner måste riktlinjerna för valet av motpart alltid följas. Den förvaltande enheten får således bara samarbeta med banker som är upptagna på en förteckning över godkända banker och som har tillräckligt strikta krav på sina motparter.

Garantifonden:

Placeringar med bunden löptid – motparternas profil

Enligt gemenskapens avtal med EIB om förvaltning av garantifonden ska en kreditvärdering på minst A1 vara ett krav vid alla interbankinvesteringar. Nedan redovisas kortfristiga interbankinvesteringar inklusive upplupen ränta, fördelade per kategori av motparter per den 31 december 2007:

(miljoner euro)
Kreditvärdighet	31.12.2007		31.12.2006
A1	75	30 %	171	39 %
A2	0	0 %	0	0 %
Aa1	20	8 %	44	10 %
Aa2	53	22 %	57	13 %
Aa3	100	40 %	167	38 %
Totalt	248	100 %	439	100 %

Tillgångar som kan säljas – emittenternas profil

Av följande tabell framgår uppdelningen mellan de olika kategorierna av emittenter, med belopp per den 31 december 2007 angivna, exklusive upplupen ränta:

(miljoner euro)
Emittent	31.12.2007		31.12.2006
Andra emittenter AAA	310	35 %	361	40 %
Supra Aaa	5	1 %	15	2 %
Stater/organ Aaa	196	22 %	225	25 %
Stater/organ Aa1	72	8 %	58	6 %
Stater/organ Aa2	0	0 %	0	0 %
Stater/organ Aa3	81	9 %	67	7 %
Stater/organ A1	73	8 %	49	5 %
Stater/organ A2	132	15 %	122	13 %
Stater/organ A3	4	1 %	10	1 %
Stater/organ Baa1	10	1 %	10	1 %
Stater/organ NR	0	0 %	0	0 %
Totalt	883	100 %	917	100 %

Hela värdepappersinnehavet uppfyller något av följande kriterier:

—	värdepapperen har antingen emitterats av stater i Europeiska unionen, eller av institutioner som Europeiska unionen står som garant för, av G10-gruppen eller av internationella organisationer,

—	emitterats av någon annan självständig stat med en kreditvärdering på minst AA3, eller

—	av någon annan emittent med en kreditvärdering på minst AAA.

7.8   VERKLIGT VÄRDE

Det beräknade verkliga värdet av makroekonomiska stöd och Euratomlån beräknas enligt modellen med diskonterade kassaflöden. Enligt denna modell diskonteras framtida kassaflöden med hjälp av de avkastningskurvor (AAA) som bedöms vara lämpliga för återstoden av löptiden. Det beräknade verkliga värdet av lån till rörlig ränta antas vara ungefär lika med balansvärdet, eftersom räntesatsen räknas om var sjätte månad.

På balansdagen beräknades det verkliga värdet av utlåning och upplåning till fast ränta till 90 miljoner euro (motsvarande belopp 2006: 93 miljoner euro) respektive 89 miljoner euro (motsvarande belopp 2006: 93 miljoner euro). Detta kan jämföras med motsvarande bokförda värde på 87 miljoner euro (motsvarande belopp 2006: 87 miljoner euro) respektive 87 miljoner euro (motsvarande belopp 2006: 87 miljoner euro).

7.9   LIKVIDITET

I nedanstående tabell redovisas en analys av garantifondens tillgångar och skulder utifrån löptid, beräknad såsom den tid som återstår från balansdagen till dess att placeringen löper ut enligt tillämpliga kontraktsvillkor. Uppskattningarna är gjorda enligt försiktigaste möjliga antaganden. För skulder visas därför den tidigaste möjliga återbetalningsdagen, medan den senaste anges för tillgångar. De tillgångar och skulder som inte har någon avtalsenlig förfallodag finns samlade under rubriken löptid obestämd.

(miljoner euro)
Löptid	Kortare löptid än 3 månader	3 månader–1 år	Ett–tio år	Löptid obestämd	Totalt
Tillgångar i euro
Avistakonton	1	0	0	0	1
Kortfristiga placeringar	248	0	0	0	248
varav upplupen ränta	1	0	0	0	1
Tillgångar som kan säljas	38	109	754	3	904
varav upplupen ränta	7	13	0	0	20
Totalt	287	109	754	3	1 153
Skulder i euro:
Eget kapital	0	0	0	1 152	1 152
Skulder till leverantörer och betalningsmottagare	1	0	0	0	1
Totalt	1	0	0	1 152	1 153
Ställning likvida medel netto per den 31.12.2007	286	109	754	(1 149)	0
Behållning av likvida medel den den 31.12.2007	286	395	1 149	0

EUROPEISKA KOL- OCH STÅLGEMENSKAPEN (under avveckling)

Följande uppgifter gäller den upplåning, utlåning och finansförvaltning som utförs av Europeiska gemenskaperna genom Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling. Närmare upplysningar finns tillgängliga i årsredovisningarna för EKSG under avveckling.

7.10   RISKHANTERING OCH RISKSÄKRING (HEDGING)

Efter det att EKSG-fördraget löpte ut den 23 juli 2002 beslutade medlemsstaterna, i enlighet med beslut 2003/76/EG, att EKSG:s tillgångar och skulder skulle skrivas över på Europeiska gemenskaperna och att avvecklingen av dess skulder skulle skötas av kommissionen. Det planeras således inga nya lån till EKSG i syfte att erbjuda finansiering. Ny EKSG-upplåning får bara användas till refinansiering i syfte att minska kostnaderna för kapitalet.

Förvaltningen av tillgångar och skulder sköts av kommissionen i enlighet med interna riktlinjer. De förvaltande enheterna har utarbetat instruktioner för de olika leden i arbetet, till exempel upplåningen, utlåningen och finansförvaltningen. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man stämmer regelbundet av att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs. I finansförvaltningen tillämpas principen om försiktighet i förvaltningen i syfte att hålla nere riskerna så mycket som möjligt, såväl vad gäller transaktionsrisker som motparts- och marknadsrisker. Investeringar får i princip bara ske i form av bankinsättningar med bestämd löptid, penningmarknadsinstrument eller obligationer med fast eller rörlig ränta.

För var och en av dessa kategorier har följande gränser fastställts:

—	för placeringar med fast löptid: det lägre värdet av 100 miljoner euro per bank eller 5 % av bankens egna medel, förutsatt att den respektive kreditvärderingen för kortfristiga placeringar är minst A-1 (S & P) eller motsvarande,

—	vad gäller obligationer som garanteras av en medlemsstat eller någon av EU:s institutioner: upp till 250 miljoner euro per medlemsstat eller institution beroende på dess kreditvärdering,

—	obligationer som emitterats av andra suveräna stater eller internationella organisationer med en långsiktig kreditvärdering på minst AA (S & P) eller motsvarande: 100 miljoner euro per emittent eller garant,

—	obligationer från andra emittenter med en kreditvärdering på minst AA eller AAA (S & P) eller motsvarande: upp till 25 eller 50 miljoner euro, beroende på emittentens ställning och kreditvärdering.

EKSG under avveckling använder vidare finansiella derivat för att säkra sina tillgångar mot vissa typer av risker (se också anmärkning E.2.3.4.2).

7.11   MARKNADSRISKER

Valutarisk

EKSG under avveckling är utsatt för viss valutarisk i samband med exponering mot US-dollar (USD) och pund sterling (GBP). I nedanstående tabell sammanfattas den valutarisk som EKSG under avveckling var exponerad för den 31 december 2007.

De belopp som redovisas är EKSG:s tillgångar och skulder till motsvarande belopp i euro till nominellt värde, fördelade per utländsk valuta.

(miljoner euro)
	GBP	USD
Tillgångar	207	68
Skulder	(285)	(68)
Netto i balansräkningen	(78)	0
Effekt av räntesvappar som berör mer än en valuta	81	—
Exponering netto	3	0

Läget vad gäller tillgångar och skulder i pund sterling präglas till största del av icke-noterade räntebärande värdepapper till ett sammanlagt värde på motsvarande 204 miljoner euro som emitterats av EIB för att täcka en utebliven betalning från en gäldenär (se anmärkning E.2.4.2). Enligt instruktionerna är köp av euro den enda rena valutatransaktionen som är tillåten i Europeiska gemenskapernas verksamhet. Varje undantag från denna regel måste vara vederbörligen motiverat.

Prisrisker

EKSG under avveckling är exponerad för vissa prisrisker kopplade till prisfluktuationer på räntebärande värdepapper. Detta avser de placeringar som i balansräkningen är klassificerade som tillgångar som kan säljas.

7.12   RÄNTERISKER

Med en ”ränterisk kopplad till kassaflödet” avses risken för att det framtida kassaflödet för ett givet finansiellt instrument ska påverkas av fluktuationer i marknadsräntan. Med en ränterisk knuten till det verkliga värdet avses risken för att värdet på ett givet finansiellt instrument ska påverkas av fluktuationer i marknadsräntan. På grund av verksamhetens natur är EKSG under avveckling exponerad för effekterna av fluktuationer i marknadsräntor både vad avser kassaflödet och tillgångarnas verkliga värde.

a)   Utlåning av upplånat kapital

De ränterisker som följer av upplåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor. Om ingen perfekt matchning kan åstadkommas används derivat för att reducera effekterna av räntefluktuationerna (se anmärkning E.2.3.4.2).

b)   Räntebärande värdepapper

De räntebärande värdepapper som emitteras till rörlig ränta innebär för EKSG under avveckling en exponering för ränterisk i fråga om kassaflödet, medan motsvarande värdepapper som emitteras till fast räntesats innebär en ränteriskexponering kopplad till det verkliga värdet. På balansdagen utgjorde obligationer med fast räntesats ca 94 % av den samlade investeringsportföljen (motsvarande belopp 2006: 93 %).

I följande tabell visas de tillgångar som återstod i EKSG under avveckling per den 31 december 2007 (redovisade enligt marknadsvärde minus upplupna räntor):

(miljoner euro)
Tillgångsslag	Placeringar med fast ränta			Värdepapper med rörlig avkastning	Totalt
	Kortare löptid än 3 månader	3 månader–1 år	Ett–tio år
Avistakonton	7	0	0	0	7
Kortfristiga placeringar – nominellt värde	42	0	0	0	42
Portfölj med tillgångar som kan säljas	15	106	1 179	87	1 387
Totalt	64	106	1 179	87	1 436
Procentandel	4 %	7 %	83 %	6 %	100 %

De upplupna räntorna för tillgångar som kan säljas uppgick den 31 december 2007 till 29 miljoner euro.

c)   Känslighetsanalys i fråga om ränteeffekter

Marknadsvärdet på ett räntebärande värdepapper beror på tiden fram till förfallodagen, räntan som procentsats på det nominella värdet samt den faktiska avkastningen fram till förfallodagen. Vid en chockanalys sätts först priserna för samtliga räntebärande värdepapper (inklusive de med rörlig ränta) enligt den verkliga avkastningen, och därefter enligt en antagen avkastning som ligger 100 baspunkter högre. Förändringen i marknadspriset blir således den hypotetiska förlust som följer av chockanalysen. Den parallella ökningen med 100 baspunkter antas enligt analysen ske samtidigt, och man räknar således inte med något tidsintervall. Den hypotetiska förlusten uppgick den 31 december 2007 till 53 miljoner euro.

7.13   KREDITRISK

EKSG under avveckling är också exponerad för kreditrisker, dvs. risken för att en motpart helt eller delvis kommer att vara oförmögen att betala de belopp som förfaller. Riktlinjerna för valet av motpart måste alltid följas. Den förvaltande enheten får således bara samarbeta med banker som är upptagna på en förteckning över godkända banker och som har tillräckligt strikta krav på sina motparter. Exponeringen mot kreditrisk hanteras först och främst genom en regelbunden analys av gäldenärernas förmåga att betala räntor och amorteringar. Exponeringen reduceras också genom säkerheter, liksom genom garantiåtaganden från stater, företag eller personer. Den 31 december 2007 kunde totalbeloppet 265 miljoner euro indelas i följande två kategorier:

(miljoner euro)
	Nominella belopp
Lån till kreditinstitut	41
Utlåning till kunder	224
Totalt	265

Av det totala utestående beloppet täcks 77 % av garantier direkt från en medlemsstat eller på motsvarande nivå (offentliga institutioner eller offentligägda näringslivsgrupper i medlemsstaterna). 17 % av de utestående lånen har beviljats banker eller täcks av garantier från banker. 6 % av den utestående utlåningen (15 miljoner euro) utgörs av lån som beviljats gemenskapstjänstemän som omfattas av liv- och invaliditetsförsäkringar (jämte motsvarande löneuppgifter) ur EKSG:s tidigare pensionsfond. I ovanstående tabell inkluderas sådana lån till tjänstemän i kategorin utlåning till kunder.

Återstoden, dvs. 0,1 %, bör anses medföra en högre risknivå. Detta innebär att de garantier som erhållits inte erbjuder samma säkerhetsnivå om problem skulle uppstå (det kan röra sig om garantier som ställts av privata industrigrupper eller andra särskilda garantier).

Ur ett likviditetsperspektiv täcks de lån som beviljats genom upplåning av medel av en särskild reserv för detta ändamål. Reserven uppgick till 134 miljoner euro den 31 december 2007. De lån som finansieras genom egna medel täcktes av en annan reserv, som tidigare kallades särskild reserv för EKSG. Denna särskilda reserv uppgick den 31 december 2007 till 48 miljoner euro.

a)   Likvida medel och insättningar vid kreditinstitut – motparternas profil

På balansdagen var 43 % av det totala saldot på löpande konton insatt på banker med en kreditvärdering på nivån F1+ (Fitch) eller motsvarande, och 57 % var insatt på banker med en kreditvärdering på F1 eller motsvarande. Alla de likvida medel och övriga insättningar som här avses var insatta på banker inom OECD.

b)   Lån och förskott – gäldenärernas profil

De lån som beviljas ur upplånade medel koncentreras geografiskt till följande länder (utestående nominella belopp). Det bör i sammanhanget noteras att lånen backats upp genom garantier från offentliga organ, banker eller näringslivsgrupper, utom i fallet Förenade kungariket där garantier saknas.

(miljoner euro)
	Den 31 december 2007	Antal lån
Grekland	68	1
Frankrike	134	2
Italien	0	8
Förenade kungariket	0	0
Totalt	202	11

Efter att ett lån till en försumlig gäldenär omstrukturerades 1998 förvärvade kommissionen skuldebrev värda 204 miljoner euro från Europeiska investeringsbanken (kreditvärdering AAA) i syfte att återupprätta balansen mellan utlåningen och upplåningen i denna transaktion, och således täcka ränte- och valutarisken. Värdet på dessa skuldebrev ingår inte i beloppen i ovanstående tabeller.

Vad gäller den geografiska fördelningen på de lån som beviljats ur egna medel (exklusive lån till gemenskapsinstitutionernas personal), avsåg 50 % av totalt 48 miljoner euro Tyskland, medan återstoden fördelades på 12 andra medlemsstater (uttryckt i utestående nominella belopp). Samtliga dessa lån täcktes av garantier.

c)   Derivat – motparternas profil:

Se anmärkning E.2.3.4.2.

d)   Värdepapper som kan säljas – emittenternas profil

Nedan redovisas tillgångar i form av räntebärande värdepapper, fördelade på emittent och med angivelse av kreditvärdering (Standard & Poor's). Beloppen avser balansdagen och anges i verkligt värde:

(miljoner euro)
	Den 31 december 2007	%
Stater	430	30 %
Multinationella organisationer	91	6 %
Banker och finansinstitut	622	44 %
Andra emittenter i offentlig sektor	274	20 %
Totalt	1 417	100 %

(miljoner euro)
	Den 31 december 2007	%
AAA	839	59 %
AA+	124	9 %
AA	215	15 %
A+	94	7 %
A	82	6 %
A–	40	3 %
BBB+	6	0 %
BBB	17	1 %
Totalt	1 417	100 %

Den geografiska fördelningen av tillgångarna i räntebärande värdepapper på balansdagen såg ut på följande sätt (belopp uttryckta i verkligt värde): 18 % i Tyskland, 9 % i Förenta staterna, 8 % i Förenade kungariket, 5 % i Frankrike och 6 % vardera i Österrike, Spanien och internationella organisationer. Återstoden är fördelad mellan OECD-länderna.

7.14   LIKVIDITETSRISK

De likviditetsrisker som följer av upplåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor. Om ingen perfekt matchning kan åstadkommas används derivat för att skapa balans vad gäller kassaflödet.

I fråga om förvaltningen av de tillgångar och skulder som hör till EKSG under avveckling hanterar kommissionen likviditetsbehoven mot bakgrund av en betalningsprognos som sträcker sig över 11 år, och som sammanställs efter samråd med de ansvariga avdelningarna inom kommissionen. Investeringarna anpassas således efter de behov som beräknats för varje enskilt år.

7.15   VERKLIGT VÄRDE

Upp- och utlåning

Det beräknade verkliga värdet av upp- och utlåningen beräknas enligt modellen med diskonterade kassaflöden. Enligt denna modell diskonteras framtida kassaflöden med hjälp av de avkastningskurvor (AAA) som bedöms vara lämpliga för återstoden av löptiden.

Det beräknade verkliga värdet av lån till rörlig ränta antas vara ungefär lika med balansvärdet, eftersom räntesatsen räknas om var tredje eller var sjätte månad. Ett verkligt värde av upp- och utlåning till fast räntesats kunde inte beräknas eftersom de uppgifter som behövs för en sådan beräkning inte fanns tillgängliga.

Värdepapper som kan säljas

Värdepapper som kan säljas redovisas till verkligt värde, vilket är lika med marknadspris plus upplupen ränta.

Finansiella instrument redovisade till verkligt värde

Den totala förändring i verkligt värde som uppskattats enligt den beräkningsmetod som etablerades i samband med arbetet med årets resultaträkning uppgår till 9 miljoner euro i nettoförlust, jämfört med 1 miljon euro i nettovinst 2006. Inga finansiella instrument har värderats till beräkningsmetoder som inte är underbyggda med verifierbara marknadspriser eller procentsatser.

Fordringar och skulder kopplade till löpande handelstransaktioner

Vad gäller kundfordringar anses det verkliga värdet vara ungefär lika med det nominella värdet minus en avsättning för nedskrivningar. Vad avser leverantörsskulder anses det verkliga värdet vara ungefär lika med det nominella värdet.

Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel

Som verkligt värde i likvida medel och motsvarigheter till likvida medel, inklusive löpande konton och andra kortfristiga insättningar (löptid kortare än tre månader), räknas det nominella tillgodohavandet.

8.   REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

I fråga om redovisningen av transaktioner med närstående, dvs. personer som har ett centralt förvaltningsansvar inom Europeiska gemenskaperna, räknas följande kategorier av personer som närstående:

Kategori 1	:	ordförandena för Europeiska kommissionen respektive EG-domstolen.
Kategori 2	:	kommissionens vice ordförande.
Kategori 3	:	kommissionens ledamöter, domstolens domare och generaladvokater, förstainstansrättens ordförande och ledamöter, Europeiska gemenskapernas personaldomstols ordförande och ledamöter, ombudsmannen samt Europeiska datatillsynsmannen.
Kategori 4	:	revisionsrättens ordförande och ledamöter.
Kategori 5	:	de högst uppsatta tjänstemännen vid gemenskapens institutioner och organ.

EKONOMISKA ERSÄTTNINGAR TILL LEDAMÖTER OCH TJÄNSTEMÄN I HÖG BEFATTNING

i euro
Typ av ersättning (per anställd)	Kategori 1	Kategori 2	Kategori 3	Kategori 4	Kategori 5
Grundlön per månad	23 617,91	21 393,04	17 114,43 — 19 253,73	18 483,59 — 19 681,60	10 882,28 — 17 114,43
Bosättningsbidrag (% av lön)	15 %	15 %	15 %	15 %	ej tillämpligt
Utlandstillägg (% av lön)	ej tillämpligt	ej tillämpligt	ej tillämpligt	ej tillämpligt	16 %
Familjetillägg:
Hushållstillägg (% av lön)	2 % + 158,86	2 % + 158,86	2 % + 158,86	2 % + 158,86	2 % + 158,86
Underhållsberättigat barn	319,27	319,27	319,27	319,27	319,27
Förskoleersättning	67,83	67,83	67,83	67,83	67,83
Utbildningstillägg, eller	235,53	235,53	235,53	235,53	235,53
utbildning utanför arbetsplatsen	471,06	471,06	471,06	471,06	471,06
Tillägg för rättens ordförande	ej tillämpligt	ej tillämpligt	500 — 810,74	ej tillämpligt	ej tillämpligt
Representationstillägg	1 418,07	911,38	500 — 607,71	ej tillämpligt	ej tillämpligt
Årliga reseersättningar	ej tillämpligt	ej tillämpligt	ej tillämpligt	ej tillämpligt	Ja
Överföringar till medlemsstaterna:
Utbildningstillägg (10)	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
% av lön (10)	5 %	5 %	5 %	5 %	5 %
% av lön utan korr. koeff.	max 25 %	max 25 %	max 25 %	max 25 %	max 25 %
Representationskostnader	ersätts	ersätts	ersätts	ej tillämpligt	ej tillämpligt
Tillträdande av tjänst:
Bosättningskostnader	47 235,82	42 786,08	38 507,46	36 967,17	ersätts
Resekostnader för familjen	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts
Ersättning för flyttkostnader	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts
Avgång från tjänsten:
Flyttningsbidrag	23 617,91	21 393,04	19 253,73	18 483,59 — 19 681,60	ersätts
Resekostnader för familjen	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts
Ersättning för flyttkostnader	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts
Hushållstillägg (% av lön) (11)	40 % — 65 %	40 % — 65 %	40 % — 65 %	40 % — 65 %	ej tillämpligt
Sjukförsäkring	täcks	täcks	täcks	täcks	Valfritt
Pensioner (% av lön, före skatt)	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %
Avdrag:
Gemenskapsskatt	8 % — 45 %	8 % — 45 %	8 % — 45 %	8 % — 45 %	8 % — 45 %
Sjukförsäkringsavgift (% av lön)	1,8 %	1,8 %	1,8 %	1,8 %	1,8 %
Särskild avgift	3,79 %	3,79 %	3,79 %	3,79 %	3,79 %
Avgift till pensionssystem	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	10,25 %
Antal berörda personer, 31.12.2007	2	5	92	27	77

9.   HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då räkenskaperna godkändes hade fortfarande inga väsentliga händelser som borde redovisas under denna rubrik uppmärksammats av eller rapporterats till kommissionens räkenskapsförare. Årsredovisningen och anmärkningarna har sammanställts med stöd av senaste tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av den information som redovisats ovan.

10.   ENHETER SOM INGÅR I DE KONSOLIDERADE RÄKENSKAPERNA

A.   KONTROLLERADE ENHETER

1.   Institutioner och rådgivande organ

Regionkommittén

Europeiska unionens råd

Europeiska gemenskapernas domstol

Europeiska kommissionen

Revisionsrätten

Europeiska datatillsynsmannen

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Europeiska ombudsmannen

Europaparlamentet

2.   Gemenskapsorgan

Europeiska byrån för återuppbyggnad

Europeiska arbetsmiljöbyrån

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet

Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar

Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning

Europeiska miljöbyrån

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor

Europeiska sjösäkerhetsbyrån

Europeiska läkemedelsmyndigheten

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ

Europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens yttre gränser

Europeiska tillsynsmyndigheten för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS)

Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Europeiska järnvägsbyrån

Gemenskapens växtsortsmyndighet

Gemenskapens kontrollorgan för fiske (12)

3.   Genomförandeorgan

Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur

Genomförandeorgan för folkhälsoprogrammet (12)

4.   Övriga organ som omfattas av konsolideringen

Europeiska kol- och stålgemenskapen (under avveckling)

Eurojust (13)

Europeiska polisakademin (Cepol) (13)

B.   GEMENSAMMA FÖRETAG

ITER internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iterprojektet (ägarintresse/röstvärde: 45,5 %)

Det gemensamma företaget SESAR (värderat till anskaffningsvärde)

Det gemensamma företaget Galileo under avveckling (ägarintresse/röstvärde: 91,6 %/49,3 %)

C.   INTRESSEFÖRETAG

Europeiska investeringsfonden (ägarintresse/röstvärde: 25 %)

11.   ENHETER SOM INTE INGÅR I DE KONSOLIDERADE RÄKENSKAPERNA

I detta avsnitt redovisas räkenskaperna för några enheter som inte uppfyller villkoren för att integreras i Europeiska gemenskapernas konsoliderade räkenskaper, trots att deras tillgångar förvaltas av gemenskaperna.

11.1   EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDEN (EUF)

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är det viktigaste instrumentet för gemenskapens utvecklingssamarbete med AVS-länderna och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). Avtalen om varje ny fond ingås för en period av fem år. Sedan det första partnerskapsavtalet slöts 1964 (Yaoundé I) har de Europeiska utvecklingsfondernas genomförandeperioder generellt legat i fas med varje Yaoundé- respektive Lomékonventions tillämpningstid. Den nionde EUF inrättades samtidigt som det senaste partnerskapsavtalet slöts i juni 2000 (Cotonouavtalet). Cotonouavtalet undertecknades av 77 stater: 48 i Afrika söder om Sahara, 15 i Västindien och 14 i Stillahavsregionen. De medel som har avsatts för den nionde EUF, som löpte ut i december 2007, uppgår till 13,5 miljarder euro under fem år. Följande två finansiella instrument får enligt Cotonouavtalet användas i förvaltningen av EUF-medel: ett syftar till att ge bidrag till långsiktig utveckling (icke-återbetalningspliktigt stöd) och ett syftar till att främja investeringar inom den privata sektorn i AVS-länderna. Cotonouavtalet reviderades i Luxemburg i juni 2005 och den relaterade tionde EUF kommer att träda i kraft under 2008.

EUF finansieras inte genom gemenskapsbudgeten, utan genom direkta bidrag från medlemsstaterna, varvid varje medlemsstats bidrag beslutas efter förhandlingar. Medlemsstaternas respektive bidrag baseras bland annat på BNI och på historiska kopplingar till AVS-staterna (koloniala band). EUF:s medel förvaltas av kommissionen och av Europeiska investeringsbanken.

EUF omfattas av en separat budgetförordning (EGT L 83, 1.4.2003, s. 1), där det anges att dess räkenskaper ska redovisas separat från gemenskapernas. Den externa granskningen av EUF:s verksamhet sköts av revisionsrätten och Europaparlamentet. EUF:s balansräkning och resultaträkning återges nedan i informationssyfte.

BALANSRÄKNING – EUF

(miljoner euro)
	31.12.2007	31.12.2006
Omsättningstillgångar:
Fordringar	8	217
Förfinansiering	957	2 809
Andra omsättningstillgångar	(3)	1
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel	388	291
Totalt	1 350	3 318
Tillgångar totalt	1 350	3 318
Kortfristiga skulder:
Skulder till leverantörer och stödmottagare	(704)	(2 096)
Skulder totalt	(704)	(2 096)
Tillgångar netto	646	1 222
Fonder och reserver
Infordrat fondkapital	25 019	29 900
Årets resultat	(3 256)	(2 924)
Resultat som överförts från tidigare år	(22 411)	(26 788)
Reserver	1 294	1 034
Fonder och reserver	646	1 222

RESULTATRÄKNING – EUF

(miljoner euro)
	2007	2006
Intäkter totalt	0	0
Driftskostnader
Driftskostnader:
Programbistånd	638	750
Makroekonomiskt bistånd	427	408
Räntesubventioner	1	1
Katastrofhjälp	155	130
Flyktinghjälp	(6)	7
Riskkapital	58	63
Stabex	98	189
Sysmin	32	30
Överföringar från tidigare utvecklingsfonder	5	15
Strukturella justeringar	(6)	1
Skuldlättnad	180	17
Politiken inom olika sektorer	1 149	911
Kompensation exportintäkter	84	53
Institutionellt stöd	30	32
Intra-AVS-projekt	382	339
Fonden för Demokratiska republiken Kongo	17	(13)
Totalt	3 244	2 933
Administrativa kostnader:	31	24
	3 275	2 957
(Underskott) från den operativa verksamheten	(3 275)	(2 957)
Transaktioner utanför den operativa verksamheten
Finansiella intäkter	19	31
Avsättningar	0	2
Överskott från transaktioner utanför den operativa verksamheten	19	33
Ekonomiskt resultat för året	( 3 256)	(2 924)

11.2   SJUKFÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Gemenskapernas sjukförsäkringssystem har skapats för att finansiera tillgången till sjukvård för personalen vid gemenskapernas institutioner och organ. Sjukförsäkringssystemets resurser utgörs av egna medel som inte kontrolleras av Europeiska gemenskaperna, även om medlen i praktiken förvaltas av kommissionen. Systemet finansieras genom bidrag från dess medlemmar (personalen) samt från arbetsgivarna (institutioner, organ m.fl.). Eventuella överskott bibehålls som tillgångar.

Systemet består av fyra skilda delar. Huvudkomponenten avser personal vid gemenskapens institutioner och organ, och tre mindre komponenter omfattar personal vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens, vid Europaskolorna samt personal som arbetar utanför gemenskapen, t.ex. vid delegationerna. Den 31 december 2007 uppgick sjukförsäkringssystemets tillgångar till totalt 287 miljoner euro (motsvarande belopp för 2006: 279 miljoner euro).

DEL II

KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS BUDGET OCH FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR

INNEHÅLL

A.	Konsoliderade rapporter om genomförandet av budgeten:

1.	Budgetutfall 2007

2.	Översikt över budgetgenomförandet

Inkomster:

3.	Sammanfattning av utfallet på inkomstsidan

4.	Sammanfattning av utfallet på inkomstsidan per institution

Utgifter:

5.	Utveckling och sammansättning av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden per politikområde

6.	Utnyttjande av åtagandebemyndiganden per politikområde

7.	Utnyttjande av betalningsbemyndiganden per politikområde

8.	Utveckling och sammansättning av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden indelat enligt budgetramen

9.	Utnyttjande av åtagandebemyndiganden indelat enligt budgetramen

10.	Utnyttjande av betalningsbemyndiganden indelat enligt budgetramen

11.	Utnyttjande av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden per institution

Utestående åtaganden:

12.	Konsoliderad sammanfattning av utestående åtaganden

13.	Utestående åtaganden fördelade på ursprungsår

Decentraliserade organ:

14.	Organens inkomster: budgetprognoser, fordringar och mottagna belopp

15.	Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden per organ

16.	Budgetutfall inklusive organen

B.	Förklarande anmärkningar till de konsoliderade rapporterna om genomförandet av budgeten:

1.	Budgetprinciper, strukturer och anslag

2.	Förklaringar kring budgetinkomster och budgetutgifter och anmärkningar till budgetutfallet 2007

AVSNITT A: KONSOLIDERADE RAPPORTER OM BUDGETGENOMFÖRANDET (14)

RESULTAT AV BUDGETGENOMFÖRANDET

1.   UTFALL FÖR BUDGETGENOMFÖRANDET 2007

(miljoner euro)
	EFTA-EES	Europeiska gemenskaperna	Totalt 2007	Totalt 2006
Inkomster under budgetåret	137	117 426	117 563	108 423
Betalningar mot årets anslag	(122)	(112 906)	(113 028)	(105 412)
Betalningsbemyndiganden som överförs till år n+1	0	(3 114)	(3 114)	(1 401)
Efta-anslag som överförs till år n+1	(2)	0	(2)	0
Outnyttjade betalningsbemyndiganden som förts över från budgetåret n–1 och som förfallit	0	246	246	263
Växelkursskillnader under budgetåret	0	(123)	(123)	(16)
Budgetutfall	13	1 529	1 542	1 857

Budgetöverskottet för Europeiska gemenskaperna återgår till medlemsstaterna under det därpå följande året genom avdrag från de belopp som de annars skulle ha betalt in för det året.

2.   BUDGETINKOMSTER OCH BUDGETGENOMFÖRANDE 2007 I SAMMANFATTNING

INKOMSTER

(miljoner euro)
Avdelning		Budgeterade inkomster	Fastställda fordringar	%	Inkomster	Procent av budgeten som inkasserats	Utestående
		1	2	3=2/1	4	5=4/1	6=2-4
1.	Egna medel	106 203	107 574	101,29 %	106 159	99,96 %	1 415
3.	Överskott, saldon och justeringar	5 939	5 937	99,96 %	5 937	99,97 %	0
4.	Diverse skatter, pålagor och avgifter till gemenskapen	950	941	99,07 %	933	98,13 %	9
5.	Institutionernas administration	81	334	414,67 %	251	311,04 %	83
6.	Bidrag från tredje part, återbetalda utgifter, finansiella korrigeringar	190	3 951	2 085,13 %	3 744	1 975,68 %	207
7.	Dröjsmålsränta och böter	438	8 921	2 036,76 %	472	107,83 %	8 449
8.	Upp- och utlåning	25	39	156,08 %	39	156,08 %	0
9.	Diverse inkomster	20	70	345,92 %	28	140,36 %	41
Total		113 846	127 767	112,23 %	117 563	103,27 %	10 205

UTGIFTER

(miljoner euro)
Rubrik		Betalningsbemyndiganden	Verkställda betalningar	%	Överförda anslag	%	Förfallna anslag	%
		1	2	3=2/1	4	5=4/1	6=1-2-4	7=6/1
1.	Hållbar tillväxt	45 462	43 713	96,15 %	1 359	2,99 %	390	0,86 %
2.	Skydd och förvaltning av naturresurserna	57 020	56 648	95,84 %	1 958	3,43 %	414	0,73 %
3.	Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 356	1 050	77,41 %	163	11,99 %	144	10,60 %
4.	EU som global partner	7 780	7 292	93,73 %	184	2,37 %	304	3,90 %
5.	Administration	7 960	6 806	85,50 %	940	11,81 %	214	2,69 %
6.	Kompensationer	445	445	100,00 %	0	0,00 %	0	0,00 %
Totalt		120 021	113 953	94,94 %	4 603	3,84 %	1 465	1,22 %

3.   KONSOLIDERAD SAMMANSTÄLLNING AV UTFALLET VAD GÄLLER INKOMSTER 2007

(miljoner euro)
Avdelning		Budgeterade inkomster		Fastställda fordringar			Inkomster			Procent av budgeten som inkasserats	Utestående
		Ursprungliga	Slutliga	Innevarande år	Överförda	Totalt	Innevarande år	Överförda	Totalt
1.	Egna medel	114 288	106 203	106 145	1 429	107 574	104 806	1 353	106 159	99,96 %	1 415
3.	Överskott, saldon och justeringar	0	5 939	5 936	0	5 937	5 937	0	5 937	99,97 %	0
4.	Diverse skatter, pålagor och avgifter till gemenskapen	950	950	915	26	941	908	24	933	98,13 %	9
5.	Institutionernas administration	81	81	309	25	334	230	20	251	311,04 %	83
6.	Bidrag från tredje part, återbetalda utgifter, finansiella korrigeringar	10	190	3 734	217	3 951	3 639	105	3 744	1 975,68 %	207
7.	Dröjsmålsränta och böter	123	438	3 446	5 475	8 921	(74)	546	472	107,83 %	8 449
8.	Upp- och utlåning	25	25	39	0	39	39	0	39	156,08 %	0
9.	Diverse inkomster	20	20	59	10	70	26	2	28	140,36 %	41
Totalt		115 497	113 846	120 585	7 183	127 767	115 512	2 051	117 563	103,27 %	10 205

Detaljerade uppgifter för avdelning 1: Egna medel

(miljoner euro)
Kapitel		Budgeterade inkomster		Fastställda fordringar			Inkomster			Procent av budgeten som inkasserats	Utestående
		Ursprungliga	Slutliga	Innevarande år	Överförda	Totalt	Innevarande år	Överförda	Totalt
10.	Jordbrukstullar	1 487	1 487	1 406	388	1794	1 016	388	1 404	94,43 %	390
11.	Sockeravgifter	533	(38)	(30)	28	(3)	(58)	28	(31)	81,44 %	28
12.	Tullar	15 288	15 084	15 179	1 010	16 189	14 262	937	15 200	100,77 %	989
13.	Mervärdesskatt (moms)	17 827	18 517	18 469	0	18 469	18 468	0	18 468	99,73 %	2
14.	BNI	79 153	71 153	71 062	2	71 065	71 057	0	71 057	99,87 %	7
15.	Korrigering av obalanser i budgeten	0	0	59	0	59	61	0	61		(2)
Totalt		114 288	106 203	106 145	1 429	107 574	104 806	1 353	106 159	99,96 %	1 415

Detaljerade uppgifter för avdelning 3: Disponibla överskott

(miljoner euro)
Kapitel		Budgeterade inkomster		Fastställda fordringar			Inkomster			Procent av budgeten som inkasserats	Utestående
		Ursprungliga	Slutliga	Innevarande år	Överförda	Totalt	Innevarande år	Överförda	Totalt
30.	Överskott från föregående budgetår	0	2 109	2 109	0	2 109	2 109	0	2 109	100,00 %	0
31.	Överskott på momsmedel	0	961	973	0	973	973	0	973	101,22 %	0
32.	Överskott på BNI	0	2 869	2 857	0	2 857	2 857	0	2 857	99,60 %	0
34.	Justering för de som inte deltar i RIF-politiken	0	0	0	0	0	0	0	0		0
35.	Korrigering till förmån för Förenade kungariket	0	0	(2)	0	(2)	(2)	0	(2)		0
Totalt		0	5 939	5 936	0	5 937	5 937	0	5 937	99,97 %	0

4.   KONSOLIDERAD SAMMANSTÄLLNING AV UTFALLET VAD GÄLLER INKOMSTERNA BUDGETÅRET 2007, FÖRDELAT PER INSTITUTION

(miljoner euro)
Rubrik	Budgeterade inkomster		Fastställda fordringar			Inkomster			Procent av budgeten som inkasserats	Utestående
	Ursprungliga	Slutliga	Innevarande år	Överförda	Totalt	Innevarande år	Överförda	Totalt
Europaparlamentet	85	85	198	20	218	135	10	144	170,21 %	74
Rådet	52	52	86	13	100	85	10	94	181,38 %	5
Kommissionen	115 290	113 639	120 227	7 148	127 375	115 220	2 030	117 250	103,18 %	10 125
Domstolen	35	35	37	1	38	37	1	37	106,17 %	0
Revisionsrätten	17	17	17	1	17	16	1	17	99,39 %	1
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	11	11	13	0	13	13	0	13	116,93 %	0
Regionkommittén	6	6	5	0	5	5	0	5	97,24 %	0
Ombudsmannen	1	1	1	0	1	1	0	1	99,49 %	0
Europeiska datatillsynsmannen	1	1	0	0	0	0	0	0	75,36 %	0
Totalt	115 497	113 846	120 585	7 183	127 767	115 512	2 051	117 563	103,27 %	10 205

5.   UTVECKLING OCH SAMMANSÄTTNING AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER POLITIKOMRÅDE

(miljoner euro)
Politikområde		Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
		Beviljade anslag	Ändringar	Överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Tilläggsanslag totalt	Totala beviljade anslag	Beviljade anslag	Ändringar	Överförda	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Tilläggsanslag totalt	Totala beviljade anslag
		1	2	3	4	5=3+4	6=1+2+5	7	8	9	10	11=9+10	12=7+8+11
01	Ekonomi och finans	495	(182)	0	18	18	330	510	(203)	5	17	22	329
02	Näringsliv	540	(10)	0	44	45	575	584	(116)	17	65	81	550
03	Konkurrens	72	0	0	3	3	74	72	0	7	3	10	82
04	Sysselsättning och socialpolitik	11 431	(546)	5	18	24	10 908	11 662	(27)	15	14	30	11 664
05	Jordbruk och landsbygdsutveckling	54 940	(401)	0	2 532	2 532	57 041	53 652	(401)	24	2 527	2 551	55 802
06	Energi och transport	1 809	(13)	9	80	88	1 885	1 195	(186)	17	116	133	1 142
07	Miljö	353	0	0	21	21	374	329	(87)	23	19	41	284
08	Forskning	3 565	77	0	408	408	4 049	2 693	(226)	42	803	844	3 312
09	Informationssamhället och medier	1 435	(57)	0	159	159	1 537	1 175	(24)	16	269	285	1 436
10	Direkt forskning	348	0	0	314	314	663	359	0	35	262	297	656
11	Fiske och havsfrågor	955	0	0	4	4	959	1 223	(20)	39	6	44	1 248
12	Inre marknaden	56	(1)	0	2	2	57	58	(1)	5	2	7	64
13	Regionalpolitik	34 694	732	0	8	8	35 434	27 129	(457)	13	8	21	26 693
14	Beskattning och tullunion	110	0	0	4	4	114	114	0	5	4	9	123
15	Utbildning och kultur	1 223	0	0	218	218	1 440	1 158	31	14	246	260	1 450
16	Kommunikation	201	0	0	3	3	204	192	0	27	3	30	223
17	Hälsa och konsumentskydd	545	1	0	26	26	572	288	1	267	27	294	582
18	Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	671	0	0	21	22	693	522	(120)	6	21	27	428
19	Yttre förbindelser	3 527	281	0	75	75	3 883	3 008	288	55	80	134	3 429
20	Handel	72	0	0	2	2	74	68	0	5	2	7	76
21	Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna	1 244	(3)	0	169	169	1 410	1 163	(19)	35	165	200	1 344
22	Utvidgning	1 065	(19)	0	87	87	1 133	1 853	(128)	13	55	69	1 793
23	Humanitärt bistånd	750	0	0	10	10	759	750	0	4	10	15	764
24	Bedrägeribekämpning	73	0	0	0	0	73	69	0	6	0	6	75
25	Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	169	1	0	8	8	178	169	1	18	7	25	194
26	Kommissionens administration	922	58	1	67	68	1 048	922	59	106	68	174	1 155
27	Budget	519	(14)	0	3	3	509	519	(14)	9	3	12	518
28	Revision	9	0	0	0	0	10	9	0	1	0	1	11
29	Statistik	121	(1)	0	9	9	130	119	(1)	7	8	16	134
30	Pensioner	997	0	0	0	0	997	997	0	0	0	0	997
31	Språktjänster	359	(2)	0	47	47	403	359	(2)	13	47	59	416
40	Reserver	735	(68)	0	0	0	667	0	0	0	0	0	0
90	Övriga institutioner	2 577	0	5	116	121	2 698	2 577	0	326	143	469	3 047
Totalt		126 551	(168)	21	4 477	4 498	130 881	115 497	(1 651)	1 174	5 002	6 176	120 021

6.   UTNYTTJANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN PER POLITIKOMRÅDE

(miljoner euro)
Politikområde		Beviljade åtagandebemyndiganden	Gjorda åtaganden					Anslag som överförts till budgetåret 2008				Förfallna anslag
			Mot budgetårets anslag	Mot överförda anslag	Mot inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Icke-automatiska överföringar	Totalt	%	Mot budgetårets anslag	Överförda anslag	Inkomster som avsatts för särskilda ändamål (EFTA)	Totalt	%
		1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9=7+8	10=9/1	11	12	13	14=11+12+13	15=14/1
01	Ekonomi och finans	330	293	0	16	309	93,57 %	1	0	1	0,41 %	20	0	0	20	6,02 %
02	Näringsliv	575	521	0	17	538	93,47 %	28	0	28	4,86 %	9	0	0	10	1,67 %
03	Konkurrens	74	70	0	2	72	96,74 %	1	0	1	1,90 %	1	0	0	1	1,36 %
04	Sysselsättning och socialpolitik	10 908	10 847	5	9	10 861	99,57 %	9	14	23	0,21 %	24	0	0	24	0,22 %
05	Jordbruk och landsbygdsutveckling	57 041	51 471	0	556	52 027	91,21 %	1 976	1 409	3 386	5,94 %	1 628	0	0	1 628	2,85 %
06	Energi och transport	1 885	1 786	8	42	1 836	97,41 %	37	0	38	2,01 %	10	1	0	11	0,59 %
07	Miljö	374	342	0	7	349	93,22 %	13	0	13	3,59 %	12	0	0	12	3,19 %
08	Forskning	4 049	3 635	0	204	3 839	94,80 %	204	0	204	5,05 %	6	0	0	6	0,15 %
09	Informationssamhället och medier	1 537	1 374	0	117	1 491	97,01 %	42	0	42	2,73 %	4	0	0	4	0,26 %
10	Direkt forskning	663	348	0	53	402	60,61 %	261	0	261	39,36 %	0	0	0	0	0,03 %
11	Fiske och havsfrågor	959	706	0	1	706	73,68 %	3	2	5	0,55 %	247	0	0	247	25,77 %
12	Inre marknaden	57	54	0	1	55	96,48 %	1	0	1	1,54 %	1	0	0	1	1,98 %
13	Regionalpolitik	35 434	34 874	0	6	34 880	98,44 %	1	134	135	0,38 %	419	0	0	419	1,18 %
14	Beskattning och tullunion	114	99	0	2	101	88,67 %	2	0	2	1,61 %	11	0	0	11	9,72 %
15	Utbildning och kultur	1 440	1 220	0	107	1 327	92,12 %	111	0	111	7,69 %	3	0	0	3	0,18 %
16	Kommunikation	204	195	0	2	197	96,50 %	1	0	1	0,61 %	6	0	0	6	2,89 %
17	Hälsa och konsumentskydd	572	486	0	16	502	87,82 %	9	0	9	1,65 %	60	0	0	60	10,52 %
18	Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	693	613	0	12	626	90,29 %	9	2	11	1,53 %	57	0	0	57	8,17 %
19	Yttre förbindelser	3 883	3 743	0	39	3783	97,42 %	35	2	37	0,95 %	63	0	0	63	1,63 %
20	Handel	74	70	0	1	72	97,02 %	1	0	1	1,27 %	1	0	0	1	1,71 %
21	Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna	1 410	1 212	0	93	1 305	92,55 %	75	22	97	6,90 %	8	0	0	8	0,55 %
22	Utvidgning	1 133	1 029	0	23	1 053	92,90 %	64	14	78	6,86 %	3	0	0	3	0,24 %
23	Humanitärt bistånd	759	749	0	9	758	99,83 %	1	0	1	0,10 %	1	0	0	1	0,07 %
24	Bedrägeribekämpning	73	69	0	0	69	94,72 %	0	0	0	0,01 %	4	0	0	4	5,27 %
25	Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	178	165	0	5	169	95,39 %	3	0	3	1,96 %	5	0	0	5	2,65 %
26	Kommissionens administration	1 048	957	1	38	995	94,97 %	29	0	29	2,77 %	24	0	0	24	2,25 %
27	Budget	509	498	0	2	499	98,10 %	2	0	2	0,35 %	8	0	0	8	1,55 %
28	Revision	10	9	0	0	9	91,82 %	0	0	0	1,74 %	1	0	0	1	6,44 %
29	Statistik	130	107	0	7	114	87,71 %	2	0	2	1,58 %	14	0	0	14	10,72 %
30	Pensioner	997	994	0	0	994	99,70 %	0	0	0	0,00 %	3	0	0	3	0,30 %
31	Språktjänster	403	352	0	38	390	96,63 %	8	0	9	2,12 %	5	0	0	5	1,26 %
40	Reserver	667	0	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0,00 %	667	0	0	667	100,0 %
90	Övriga institutioner	2 698	2 400	4	67	2 472	91,63 %	49	119	168	6,21 %	58	1	0	58	2,16 %
Totalt		130 881	121 285	19	1 494	122 798	93,82 %	2 982	1 717	4 699	3,59 %	3 381	2	1	3 383	2,59 %

7.   UTNYTTJANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER POLITIKOMRÅDE

(miljoner euro)
Politikområde		Beviljade betalningsbemyndiganden	Gjorda betalningar					Anslag som överförts till budgetåret 2008					Förfallna anslag
			Mot budgetårets anslag	Mot överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Automatiska överföringar	Icke-automatiska överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Mot budgetårets anslag	Mot överförda anslag	Inkomster som avsatts för särskilda ändamål (EFTA)	Totalt	%
		1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9	10=7+8+9	11=10/1	12	13	14	15=12+13+14	16=15/1
01	Ekonomi och finans	329	242	4	16	262	79,75 %	5	0	2	7	2,11 %	59	1	0	60	18,14 %
02	Näringsliv	550	336	12	22	370	67,28 %	22	0	40	63	11,37 %	110	5	2	117	21,34 %
03	Konkurrens	82	64	6	1	71	86,65 %	7	0	2	9	10,74 %	1	1	0	2	2,61 %
04	Sysselsättning och socialpolitik	11 664	11 531	11	5	11 547	99,00 %	19	0	9	28	0,24 %	84	4	0	89	0,76 %
05	Jordbruk och landsbygdsutveckling	55 802	53 045	16	624	53 685	96,21 %	24	37	1 904	1 965	3,52 %	145	8	0	152	0,27 %
06	Energi och transport	1 142	886	13	20	919	80,43 %	17	50	95	163	14,25 %	56	4	0	61	5,32 %
07	Miljö	284	203	17	12	232	81,64 %	16	0	7	23	8,11 %	24	5	0	29	10,25 %
08	Forskning	3 312	2 415	27	236	2 678	80,88 %	43	0	567	609	18,40 %	9	15	0	24	0,72 %
09	Informationssamhället och medier	1 436	1 112	12	103	1 227	85,40 %	15	0	166	181	12,58 %	24	4	0	29	2,02 %
10	Direkt forskning	656	318	32	56	406	61,87 %	33	0	206	239	36,39 %	8	4	0	11	1,74 %
11	Fiske och havsfrågor	1 248	1 034	3	2	1 039	83,25 %	5	4	3	13	1,05 %	160	36	0	196	15,71 %
12	Inre marknaden	64	49	4	1	54	85,18 %	5	0	1	7	10,24 %	2	1	0	3	4,58 %
13	Regionalpolitik	26 693	26 568	9	6	26 583	99,59 %	13	0	1	14	0,05 %	92	4	0	96	0,36 %
14	Beskattning och tullunion	123	78	5	2	85	68,93 %	6	0	2	8	6,44 %	30	0	0	30	24,63 %
15	Utbildning och kultur	1 450	1 150	12	99	1 261	86,95 %	15	0	147	162	11,17 %	25	2	0	27	1,88 %
16	Kommunikation	223	159	22	2	183	81,94 %	17	2	2	21	9,31 %	14	5	0	20	8,75 %
17	Hälsa och konsumentskydd	582	228	210	10	448	76,88 %	26	0	17	43	7,31 %	35	57	0	92	15,81 %
18	Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	428	240	5	13	259	60,41 %	8	82	8	97	22,76 %	71	1	0	72	16,83 %
19	Yttre förbindelser	3 429	3 171	38	55	3 265	95,20 %	44	0	24	68	1,98 %	80	17	0	97	2,83 %
20	Handel	76	60	4	1	65	85,87 %	5	0	1	6	8,45 %	4	1	0	4	5,68 %
21	Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna	1 344	1 081	23	89	1 193	88,77 %	29	0	77	106	7,87 %	33	12	0	45	3,36 %
22	Utvidgning	1 793	1 690	6	52	1 749	97,51 %	17	0	3	20	1,09 %	18	7	0	25	1,40 %
23	Humanitärt bistånd	764	742	4	9	756	98,87 %	6	0	1	7	0,90 %	1	1	0	2	0,23 %
24	Bedrägeribekämpning	75	56	4	0	60	79,62 %	6	0	0	6	7,77 %	7	2	0	9	12,60 %
25	Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	194	150	17	4	170	87,53 %	15	0	4	19	9,54 %	4	1	0	6	2,93 %
26	Kommissionens administration	1 155	844	91	30	965	83,60 %	113	0	37	151	13,06 %	23	15	0	38	3,33 %
27	Budget	518	489	8	1	498	96,16 %	9	0	2	11	2,08 %	8	1	0	9	1,76 %
28	Revision	11	8	1	0	9	83,04 %	1	0	0	1	9,42 %	1	0	0	1	7,54 %
29	Statistik	134	95	5	2	102	76,37 %	7	0	6	13	9,44 %	17	2	0	19	14,18 %
30	Pensioner	997	994	0	0	994	99,70 %	0	0	0	0	0,00 %	3	0	0	3	0,30 %
31	Språktjänster	416	328	11	34	373	89,78 %	24	0	12	36	8,66 %	5	1	0	6	1,56 %
40	Reserver	0	0	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0	0,00 %
90	Övriga institutioner	3 047	2 085	295	67	2 447	80,31 %	316	119	76	511	16,77 %	58	31	0	89	2,92 %
Totalt		120 021	111 452	925	1 576	113 953	94,94 %	888	295	3 421	4 603	3,84 %	1 211	249	5	1 465	1,22 %

8.   UTVECKLING OCH SAMMANSÄTTNING AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN INDELAT ENLIGT BUDGETRAMEN

(miljoner euro)
Rubriker i budgetramen		Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
		Anslag enligt den ursprungligen antagna budgeten	Ändringar (överföringar och ändringsbudgetar)	Överförda anslag	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Tilläggsanslag totalt	Beviljade anslag totalt	Anslag enligt den ursprungligen antagna budgeten	Ändringar (överföringar och ändringsbudgetar)	Överförda	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Tilläggsanslag totalt	Beviljade anslag totalt
		1	2	3	4	5=3+4	6=1+2+5	7	8	9	10	11=9+10	12=7+8+11
1	Hållbar tillväxt	54 854	(2)	15	1 193	1 208	56 060	44 861	(1 239)	124	1 716	1 840	45 462
2	Skydd och förvaltning av naturresurser	56 250	(400)	0	2 549	2 549	58 399	54 719	(562)	321	2 543	2 863	57 020
3	Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 247	198	0	98	98	1 544	1 178	51	19	109	128	1 356
4	EU som global partner	6 812	0	0	330	330	7 142	7 353	64	63	300	363	7 780
5	Administration	6 942	36	6	307	313	7 291	6 942	36	647	335	982	7 960
6	Kompensationer	445	0	0	0	0	445	445	0	0	0	0	445
Totalt		126 551	(168)	21	4 477	4 498	130 881	115 497	(1 651)	1 174	5 002	6 176	120 021

9.   UTNYTTJANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN INDELAT ENLIGT BUDGETRAMEN

(miljoner euro)
Rubriker i budgetramen		Beviljade åtagandebemyndiganden	Gjorda åtaganden					Anslag som överförts till budgetåret 2008				Förfallna anslag
			Mot budgetårets anslag	Mot överförda anslag	Mot inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt	%	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Icke-automatiska överföringar	Totalt	%	Budgetårets anslag	Överförda anslag	Inkomster som avsatts för särskilda ändamål (EFTA)	Totalt	%
		1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9=7+8	10=9/1	11	12	13	14=11+12+13	15=14/1
1	Hållbar tillväxt	56 060	53 702	14	540	54 256	96,78 %	652	131	783	1,40 %	1 020	1	1	1 022	1,82 %
2	Skydd och förvaltning av naturresurser	58 399	52 563	0	558	53 122	90,96 %	1 990	1 363	3 354	5,74 %	1 924	0	0	1 924	3,29 %
3	Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 544	1 368	0	54	1 422	92,10 %	44	2	46	2,98 %	76	0	0	76	4,92 %
4	EU som global partner	7 142	6 479	0	158	6 637	92,92 %	171	102	274	3,83 %	232	0	0	232	3,25 %
5	Administration	7 291	6 729	5	183	6 918	94,88 %	124	119	243	3,34 %	129	1	0	130	1,78 %
6	Kompensationer	445	445	0	0	445	100,0 %	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0	0,00 %
Totalt		130 881	121 285	19	1 494	122 798	93,82 %	2 982	1 717	4 699	3,59 %	3 381	2	1	3 383	2,59 %

10.   UTNYTTJANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN INDELAT ENLIGT BUDGETRAMEN

(miljoner euro)
Rubriker i budgetramen		Beviljade betalningsbemyndiganden	Gjorda betalningar					Anslag som överförts till budgetåret 2008					Förfallna anslag
			Mot budgetårets anslag	Mot överförda anslag	Mot inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt	%	Automatiska överföringar	Icke-automatiska överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Budgetårets anslag	Mot överförda anslag	Inkomster som avsatts för särskilda ändamål (EFTA)	Totalt	%
		1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9	10=7+8+9	11=10/1	12	13	14	15=12+ 13+14	16=15/1
1	Hållbar tillväxt	45 462	43 085	90	539	43 713	96,15 %	136	50	1 173	1 359	2,99 %	352	34	4	390	0,86 %
2	Skydd och förvaltning av naturresurser	57 020	53 796	220	632	54 648	95,84 %	40	7	1 911	1 958	3,43 %	313	101	0	414	0,73 %
3	Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 356	995	15	39	1 050	77,41 %	10	84	69	163	11,99 %	139	4	1	144	10,60 %
4	EU som global partner	7 780	7 054	37	201	7 292	93,73 %	50	35	99	184	2,37 %	277	26	0	304	3,90 %
5	Administration	7 960	6 077	563	166	6 806	85,50 %	652	119	169	940	11,81 %	130	84	0	214	2,69 %
6	Kompensationer	445	445	0	0	445	100,00 %	0	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0	0,00 %
Totalt		120 021	111 452	925	1 576	113 953	94,94 %	888	295	3 421	4 603	3,84 %	1 211	249	5	1 465	1,22 %

11.   UTNYTTJANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER INSTITUTION

Åtagandebemyndiganden

(miljoner euro)
Institution	Beviljade betalningsbemyndiganden	Gjorda åtaganden					Anslag som överförts till budgetåret 2008				Förfallna anslag
		Mot budgetårets anslag	Mot överförda anslag	Mot inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt	%	Inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Icke-automatiska överföringar	Totalt	%	Budgetårets anslag	Överförda anslag	Inkomster som avsatts för särskilda ändamål (EFTA)	Totalt	%
	1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9=7+8	10=9/1	11	12	13	14=11+12+13	15=14/1
Europaparlamentet	1 454	1 338	4	38	1 380	94,92 %	13	44	57	3,94 %	16	1	0	17	1,14 %
Rådet	650	508	0	24	532	81,89 %	33	75	108	16,57 %	10	0	0	10	1,54 %
Kommissionen	128 183	118 885	15	1 427	120 327	93,87 %	2 934	1 598	4 532	3,54 %	3 323	1	1	3 325	2,59 %
Domstolen	275	265	0	1	266	96,84 %	2	0	2	0,59 %	7	0	0	7	2,57 %
Revisionsrätten	122	109	0	0	110	90,21 %	0	0	0	0,22 %	12	0	0	12	9,58 %
Ekonomiska och sociala kommittén	116	104	0	3	107	91,64 %	1	0	1	0,54 %	9	0	0	9	7,82 %
Regionkommittén	68	65	0	1	66	96,22 %	0	0	0	0,13 %	2	0	0	2	3,65 %
Ombudsmannen	8	7	0	0	7	90,48 %	0	0	0		1	0	0	1	9,52 %
Europeiska datatillsynsmannen	5	4	0	0	4	86,14 %	0	0	0		1	0	0	1	13,86 %
Totalt	130 881	121 285	19	1 494	122 798	93,82 %	2 982	1 717	4 699	3,59 %	3 381	2	1	3 383	2,59 %

Betalningsbemyndiganden

(miljoner euro)
Institution	Beviljade betalningsbemyndiganden	Gjorda betalningar					Anslag som överförts till budgetåret 2008					Förfallna anslag
		Mot budgetårets anslag	Mot överförda anslag	Mot inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt	%	Automatiska överföringar	Icke-automatiska överföringar	Inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt	%	Budgetårets anslag	Överförda anslag	Inkomster som avsatts för särskilda ändamål (EFTA)	Totalt	%
	1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9	10=7+8+9	11=10/1	12	13	14	15=12+13+14	16=15/1
Europaparlamentet	1 668	1 112	179	38	1 329	79,68 %	225	44	39	308	18,49 %	16	15	0	31	1,83 %
Rådet	741	453	80	24	558	75,21 %	55	75	33	163	21,98 %	10	11	0	21	2,81 %
Kommissionen	116 975	109 367	630	1 509	111 506	95,33 %	572	176	3 345	4 093	3,50 %	1 154	217	5	1 376	1,18 %
Domstolen	288	252	12	1	265	91,93 %	13	0	2	15	5,04 %	7	2	0	9	3,03 %
Revisionsrätten	129	101	6	0	107	83,11 %	9	0	0	9	7,08 %	12	1	0	13	9,80 %
Ekonomiska och sociala kommittén	128	98	9	3	109	85,66 %	6	0	2	8	6,17 %	9	1	0	10	8,17 %
Regionkommittén	78	59	8	1	68	86,89 %	6	0	1	6	8,02 %	2	1	0	4	5,09 %
Ombudsmannen	9	7	0	0	7	84,00 %	0	0	0	1	6,42 %	1	0	0	1	9,58 %
Europeiska datatillsynsmannen	6	3	1	0	4	66,73 %	1	0	0	1	15,96 %	1	0	0	1	17,31 %
Totalt	120 021	111 452	925	1 576	113 953	94,94 %	888	295	3 421	4 603	3,84 %	1 211	249	5	1 465	1,22 %

12.   KONSOLIDERAD SAMMANSTÄLLNING AV UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

(miljoner euro)
	Icke-differentierade anslag	Differentierade anslag	Totalt
Åtaganden som överförts från föregående budgetår	1 114	130 511	131 655
Åtaganden som dragits tillbaka/Omvärderingar	(61)	(1 535)	(1 596)
Gjorda betalningar	872	45 836	46 709
Förfallna anslag	151	0	151
Utestående åtaganden vid årets slut	60	83 140	83 200
Årets åtaganden	50 718	72 080	122 798
Gjorda betalningar	49 825	17 420	67 245
Åtaganden som inte får överföras och därför dras tillbaka	14	0	14
Utestående åtaganden vid årets slut	880	54 661	55 540
Totala utestående åtaganden vid årets slut	939	137 801	138 740

13a.   Fördelning av utestående åtaganden per åtagandeår – konsoliderade uppgifter

(miljoner euro)
Rubriker i budgetramen		< 2001	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	Totalt
1	Hållbar tillväxt	646	374	691	1 650	4 384	16 532	38 372	44 870	107 519
2	Skydd och förvaltning av naturresurserna	195	18	51	62	122	1 299	3 939	4 218	9 905
3	Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	10	7	16	31	91	170	251	778	1 354
4	EU som global partner	849	664	885	1 258	2 007	3 373	5 201	5 013	19 250
5	Administration	1	0	0	0	0	0	51	660	712
Totalt		1 701	1 063	1 643	3 001	6 605	21 374	47 813	55 540	138 740

13b.   Fördelning av utestående åtaganden per åtagandeår – konsoliderade uppgifter

(miljoner euro)
Politikområde		< 2001	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	Totalt
01	Ekonomi och finans	3	0	0	0	28	41	145	127	344
02	Näringsliv	5	8	7	22	22	63	119	334	581
03	Konkurrens	0	0	0	0	0	0	0	7	8
04	Sysselsättning och socialpolitik	191	14	57	101	298	3 072	9 405	9 162	22 299
05	Jordbruk och landsbygdsutveckling	152	0	1	47	78	1 213	3 525	3 475	8 491
06	Energi och transport	60	60	63	113	250	505	651	1 601	3 303
07	Miljö	0	9	17	35	67	89	118	244	580
08	Forskning	35	99	155	577	854	1 414	2 046	3 263	8 443
09	Informationssamhället och medier	2	1	10	71	165	461	679	1 051	2 440
10	Direkt forskning	1	1	1	4	2	14	24	95	140
11	Fiske och havsfrågor	43	10	36	32	57	261	608	277	1 324
12	Inre marknaden	0	0	0	0	1	0	2	12	15
13	Regionalpolitik	411	354	627	1 233	3 115	11 357	25 807	29 347	72 250
14	Beskattning och tullunion	0	0	0	1	0	4	27	47	80
15	Utbildning och kultur	21	7	12	21	32	64	123	291	571
16	Kommunikation	0	0	0	0	0	1	11	67	79
17	Hälsa och konsumentskydd	1	0	3	13	21	27	54	324	444
18	Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	1	2	6	8	20	60	80	453	629
19	Yttre förbindelser	475	266	435	387	870	1 295	1 901	2 728	8 358
20	Handel	0	0	0	0	0	1	4	17	22
21	Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna	104	80	102	142	282	486	678	845	2 719
22	Utvidgning	193	152	111	189	433	915	1 675	936	4 604
23	Humanitärt bistånd	2	0	0	2	4	22	80	273	383
24	Bedrägeribekämpning	0	0	0	0	0	0	3	21	24
25	Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	0	0	0	0	0	0	0	18	19
26	Kommissionens administration	0	0	0	0	0	0	0	127	128
27	Budget	0	0	0	0	0	0	0	9	9
28	Revision	0	0	0	0	0	0	0	1	1
29	Statistik	0	0	1	1	4	9	20	44	81
30	Pensioner	0	0	0	0	0	0	0	0	0
31	Språktjänster	0	0	0	0	0	0	0	27	27
90	Övriga institutioner	0	0	0	0	0	0	27	316	343
Totalt		1 701	1 063	1 643	3 001	6 605	21 374	47 813	55 540	138 740

14.   ORGANENS INKOMSTER: BUDGETPROGNOSER, FORDRINGAR OCH MOTTAGNA BELOPP

(miljoner euro)
Decentraliserade organ	Inkomster enligt prognos	Fastställda fordringar	Mottagna inkomster	Utestående	Politikområde
Europeiska byrån för luftfartssäkerhet	72	93	85	7	06
Frontex	42	43	42	1	18
Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning	17	17	17	0	15
Europeiska polisakademin	9	8	8	0	18
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar	29	29	29	0	17
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	14	14	14	0	18
Europeiska miljöbyrån	35	38	38	0	07
Gemenskapens kontrollorgan för fiske	5	2	2	0	11
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	52	49	48	0	17
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	14	15	15	0	18
Europeiska tillsynsmyndigheten för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS)	210	210	183	27	06
Eurojust	19	19	19	0	18
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	46	38	38	0	06
Byrån för harmonisering inom den inre marknaden	276	199	199	0	12
Europeiska läkemedelsmyndigheten	163	166	165	1	02
Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet	8	8	8	0	09
Europeiska järnvägsbyrån	17	17	17	0	06
Europeiska byrån för återuppbyggnad	250	251	251	0	22
Europeiska arbetsmiljöbyrån	14	14	14	0	04
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	46	43	42	1	31
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	23	21	21	0	15
Gemenskapens växtsortsmyndighet	10	10	10	0	17
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor	20	20	20	0	04
Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur	36	36	36	0	15
Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation	7	7	7	0	06
Genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet	4	5	5	0	17
Totalt	1 440	1 370	1 332	37

(miljoner euro)
Inkomsttyper	Inkomster enligt prognos	Fastställda fordringar	Mottagna inkomster	Utestående
Bidrag från kommissionen	771	749	729	20
Inkomster från avgifter	334	371	363	8
Övriga inkomster	336	249	240	9
Totalt	1 440	1 370	1 332	37

15.   ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER ORGAN

(miljoner euro)
Decentraliserade organ	Åtagandebemyndiganden				Betalningsbemyndiganden
	Anslag	Åtaganden	Överförda	Förfaller	Anslag	Åtaganden	Överförda	Förfaller
Europeiska byrån för luftfartssäkerhet	87	70	15	1	106	68	35	4
Frontex	43	39	0	3	54	20	22	11
Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning	18	16	1	1	19	15	3	1
Europeiska polisakademin	10	6	2	2	12	6	4	2
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar	29	28	0	1	36	22	12	2
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	15	15	0	0	15	14	1	0
Europeiska miljöbyrån	41	40	2	0	47	37	9	1
Gemenskapens kontrollorgan för fiske	5	1	0	4	5	0	1	4
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	52	48	0	5	60	45	9	6
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	15	14	0	0	16	8	8	0
Europeiska tillsynsmyndigheten för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS)	210	135	74	1	184	95	87	2
Eurojust	19	18	1	0	22	16	5	1
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	48	43	0	5	50	34	2	14
Byrån för harmonisering inom den inre marknaden.	276	143	0	132	302	139	29	135
Europeiska läkemedelsmyndigheten	163	159	0	4	193	155	32	5
Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet	8	8	0	0	9	7	2	0
Europeiska järnvägsbyrån	17	13	0	3	19	13	3	4
Europeiska byrån för återuppbyggnad	714	302	410	2	714	259	454	2
Europeiska arbetsmiljöbyrån	15	14	0	1	18	13	4	1
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	55	43	0	13	58	41	4	13
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	24	21	2	2	27	19	5	2
Gemenskapens växtsortsmyndighet	15	12	0	2	14	11	2	2
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor	21	20	0	1	24	19	5	1
Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur	36	34	0	2	43	33	7	3
Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation	7	6	0	1	8	5	2	1
Genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet	4	4	0	0	5	3	2	1
Totalt	1 947	1 254	508	185	2 061	1 097	745	219

(miljoner euro)
Utgiftsslag	Åtagandebemyndiganden				Betalningsbemyndiganden
	Anslag	Gjorda åtaganden	Överförda till 2008	Belopp som förfallit	Anslag	Gjorda betalningar	Överförda till 2008	Belopp som förfallit
Administrativa utgifter	185	164	1	20	233	149	59	24
Driftsutgifter	1 385	737	507	141	1 441	600	675	167
Personal	377	353	0	24	387	348	11	28
Totalt	1 947	1 254	508	185	2 061	1 097	745	219

16.   BUDGETUTFALL INKLUSIVE DECENTRALISERADE ORGAN

(miljoner euro)
	Europeiska gemenskaperna	Decentraliserade organ	Minus bidragen till organen	Totalt
Inkomster under budgetåret	117 563	1 332	(729)	118 166
Betalningar mot årets anslag	(113 028)	(976)	729	(113 275)
Betalningsbemyndiganden som överförs till år n+1	(3 114)	(745)	—	(3 859)
Efta-anslag som överförs till år n+1	(2)	0	—	(2)
Outnyttjade betalningsbemyndiganden som förts över från budgetåret n–1 och som förfallit	246	477	—	723
Växelkursskillnader under budgetåret	(124)	(3)	—	(126)
Budgetutfall	1 542	86	0	1 628

AVSNITT B: FÖRKLARINGAR TILL DE KONSOLIDERADE RAPPORTERNA OM BUDGETGENOMFÖRANDET

1.   BUDGETPRINCIPER, STRUKTURER OCH ANSLAG

1.1   BUDGETPRINCIPER

Europeiska gemenskapernas budget bygger på en rad grundprinciper:

—	Principen om enhet och riktighet i budgeten: varje enskild inkomst och utgift som gemenskapen har ska tas upp i ett och samma budgetdokument och hänföras till en budgetpost, och utgifterna får inte överskrida de godkända anslagen.

—	Universalitetsprincipen omfattar två regler, nämligen — att budgetinkomster inte får avsättas för särskilda utgiftsposter (samtliga inkomster täcker samtliga utgifter), och — att inkomster och utgifter tas upp som bruttobelopp i budgeten utan att justeras mot varandra.

—	Principen om ettårighet innebär att de uppförda anslagen är tillgängliga under ett enda budgetår och måste användas under detta budgetår.

—	Enligt principen om jämvikt ska inkomster och utgifter i budgeten vara balanserade (de beräknade inkomsterna ska täcka betalningsbemyndigandena).

—	Principen om specificering innebär att varje anslag måste ha ett särskilt ändamål och tilldelas ett specifikt mål.

—	Principen om en enda beräkningsenhet innebär att budgeten ska upprättas och genomföras i euro, och att räkenskaperna ska redovisas i euro.

—	Enligt principen om sund ekonomisk förvaltning ska budgetanslagen användas enligt principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

—	Principen om öppenhet innebär att budgeten ska upprättas och genomföras och räkenskaperna ska läggas fram med hänsyn tagen till principen om klarhet och öppenhet. Budgeten och ändringsbudgetarna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

1.2   BUDGETENS STRUKTUR

Budgeten utgörs av

a)	en allmän inkomstberäkning, och

b)

separata avsnitt för de olika institutionernas inkomst- och utgiftsberäkningar, enligt följande: avsnitt I: Europaparlamentet, avsnitt II: rådet, avsnitt III: kommissionen, avsnitt IV: domstolen, avsnitt V: revisionsrätten, avsnitt VI: ekonomiska och sociala kommittén, avsnitt VII: Regionkommittén, avsnitt VIII: ombudsmannen Avsnitt IX: Europeiska datatillsynsmannen.

Inkomsterna och utgifterna för varje institution är indelade efter slag eller ändamål i avdelningar, kapitel, artiklar och punkter.

En del av medlen för EKSG under avveckling ställdes till förfogande för driftsbudgeten för EKSG under avveckling. Driftsbudgeten antogs årligen av kommissionen efter samråd med rådet och Europaparlamentet. Den senaste driftsbudgeten avsåg perioden från den 1 januari 2002 till den 23 juli 2002. Sedan den 24 juli 2002 upptas inkomster och utgifter i samband med driftsbudgeten i inkomst- och utgiftsredovisningen för EKSG under avveckling. Återstående åtaganden som ska fullgöras tas upp på skuldsidan i balansräkningen.

1.3   BUDGETRÄKENSKAPERNAS STRUKTUR

Endast kommissionens budget innehåller administrativa anslag och driftsanslag. Övriga institutioner förfogar i realiteten endast över administrativa anslag.

I budgeten särskiljs mellan två typer av anslag: icke-differentierade anslag och differentierade anslag. Icke-differentierade anslag ska täcka insatser som är ettåriga (och som motsvarar budgetens ettårighetsprincip). De differentierade anslagen har införts för att jämka samman budgetens ettårighetsprincip med behovet att finansiera insatser som genomförs under flera år.

a)

De icke-differentierade anslagen motsvarar — hela området administration (kapitel 1 i kommissionens avsnitt och samtliga avsnitt för övriga institutioner), — ettåriga anslag för garantisektionen vid EUGFJ, och — vissa tekniska anslag (återbetalningar, garantier som ställs vid upp- och utlåning, m.m.). För de icke-differentierade anslagen är beloppet för åtagandebemyndigandena detsamma som det för betalningsbemyndigandena.

b)

De differentierade anslagen ska täcka fleråriga insatser och omfattar anslagen i alla kapitel utom kapitel 1 i kommissionens avsnitt (och inte heller EUGFJ). De differentierade anslagen delas upp i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden. — åtagandebemyndiganden täcker den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som görs under budgetåret för projekt som avser flera år. Åtaganden för åtgärder som löper över mer än ett budgetår får i enlighet med artikel 76.3 i budgetförordningen delas upp i årliga delåtaganden, på villkor att detta är tillåtet enligt den grundläggande rättsakten. När det gäller differentierade anslag har budgetåtaganden som ännu inte gjorts för framtida behov förts upp som eventualförpliktelser under åtaganden utanför balansräkningen, — betalningsbemyndiganden täcker utgifter för åtaganden som gjorts under innevarande eller tidigare budgetår.

1.4   ANSLAGENS URSPRUNG

Anslagens huvudsakliga ursprung är gemenskapens budget för det pågående budgetåret. Det finns dock andra typer av anslag som följer av bestämmelser i budgetförordningen. De kommer från tidigare budgetår eller från externa källor.

1.4.1   Slutliga budgetanslag

Ursprungliga godkända budgetanslag

Överföringar

Anslag kan överföras mellan budgetposter enligt artiklarna 22–24 i budgetförordningen (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002).

Ändringsbudgetar

Den antagna budgeten kan ändras eller ökas genom en ändringsbudget. Bestämmelserna för detta anges i artiklarna 37 och 38 i budgetförordningen.

1.4.2   Anslag som överförs från föregående år eller görs disponibla på nytt

Anslag som överförs automatiskt

Vissa icke-differentierade anslag för betalningar överförs automatiskt i begränsad omfattning (inga begränsningar för EKSG under avveckling) till påföljande budgetår enligt artikel 9.4 i budgetförordningen.

Anslag som överförs efter beslut av institutionerna

En institution kan besluta om överföring av vissa anslag till påföljande budgetår, om de flesta förberedelserna för ett åtagande är fullbordade (artikel 9.2 a i budgetförordningen) eller om den rättsliga grunden antagits sent (artikel 9.2 b). Både åtagande- och betalningsbemyndiganden får överföras (artikel 9.3 i budgetförordningen).

Anslag som görs disponibla på nytt sedan åtaganden dragits tillbaka

Här är det frågan om att åter föra in åtagandebemyndiganden för strukturfonderna, sedan de åtaganden de tidigare var avsedda att täcka dragits tillbaka. Beloppen får då undantagsvis göras disponibla på nytt om kommissionen har begått ett uppenbart fel eller om de är nödvändiga för genomförandet av programmet (artikel 157 i budgetförordningen).

1.4.3   Inkomster avsatta för särskilda ändamål

Återbetalda belopp

Dessa anslag utgörs av återbetalningar av felaktigt utbetalda belopp, inkomster från tillhandahållandet av varor och tjänster till andra gemenskapsorgan, försäkringsersättningar och inkomster av uthyrningsverksamhet och försäljning av publikationer. Beloppen tas upp som inkomst under samma budgetpost som de ursprungliga utgifterna fördes till och får överföras utan begränsningar (budgetförordningen artikel 10 och artikel 18.1 e-j).

Efta-anslag

Enligt avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde ska medlemmarna ekonomiskt stödja en del av den verksamhet som finansieras genom gemenskapernas allmänna budget. De budgetposter som berörs och de aktuella beloppen offentliggörs i bilaga III till gemenskapernas budget. De berörda punkterna ökas genom bidragen från Efta. De anslag som inte använts vid budgetårets slut dras tillbaka och återställs till EES-länderna.

Inkomster från tredje man

Liksom i fallet med Efta-anslagen finns det även andra länder som slutit avtal med Europeiska gemenskaperna som involverar ett ekonomiskt bidrag till gemenskapernas verksamheter. Belopp som erhålls på detta sätt ska betraktas som inkomster från tredje man och tas upp i berörda budgetposter (ofta på forskningsområdet), och får överföras utan begränsningar (artikel 10 samt artikel 18.1 a och 18.1 d i budgetförordningen).

Arbete för tredje man

Gemenskapens forskningscentrum kan inom ramen för sin forskning utföra arbeten för externa organisationer (artikel 161.2 i budgetförordningen). Liksom inkomsterna från tredje man fördelas arbete för tredje man på särskilda budgetposter och får överföras utan begränsningar (artikel 10 och artikel 18.1 d i budgetförordningen).

Anslag som görs disponibla på nytt till följd av återbetalade förskott

Detta är gemenskapsmedel som återbetalas av mottagarna. Återbetalning av tidigare förskott bokförs som inkomster avsatta för särskilda ändamål (artikel 10 och artikel 18.2 i budgetförordningen) och får överföras utan begränsning. När det gäller strukturfonderna ska återinförandet bygga på ett kommissionsbeslut (artikel 18.2 i budgetförordningen och artikel 228 i genomförandebestämmelserna).

1.5   DE DISPONIBLA ANSLAGENS SAMMANSÄTTNING

—	slutliga budgetanslag: ursprungliga budgetanslag + anslag i ändringsbudget + överföringar,

—	tilläggsanslag består av inkomster avsatta för särskilda ändamål (se ovan) + anslag som överförts från föregående budgetår eller anslag som dragits tillbaka under föregående budgetår och som görs disponibla på nytt,

—	totala disponibla anslag består av slutliga budgetanslag + tilläggsanslag,

—	budgetårets anslag (som används för att räkna fram budgetutfallet) = slutliga budgetanslag + inkomster avsatta för särskilda ändamål.

1.6   GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

I artikel 48.1 i budgetförordningen anges följande: ”Kommissionen ska på eget ansvar och inom ramarna för de tilldelade anslagen genomföra budgeten … i enlighet med denna förordning”.

I artikel 50 anges att kommissionen ska ge övriga institutioner de befogenheter som krävs för att dessa ska kunna genomföra sina respektive avsnitt av budgeten.

1.6.1   Utfallet på budgetens inkomstsida

I budgeten anges de beräknade inkomsterna, men ursprungsbudgetens prognoser kan ändras genom justeringar i ändringsbudgetar i enlighet med de minskningar eller ökningar som fastställs under budgetåret. Budgetinkomsterna ska täcka anslagen för betalningar.

Vid beräkningen av utfallet på budgetens inkomstsida ingår fastställda fordringar, reella inkomster på dessa fastställda fordringar och utestående belopp.

De reella inkomsterna under ett budgetår motsvarar inkomster från fordringar som fastställts under budgetåret och inkasseringar av utestående fordringar från tidigare budgetår. Genomförande av budgetens utgiftssida

1.6.2   Anslagsutnyttjande på budgetens utgiftssida

Precis som för inkomsterna görs en uppskattning av utgifterna i den ursprungliga budgeten. Genomförandet av utgifterna i budgeten åskådliggör hur åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden utvecklats, använts, överförts och förfallit under budgetåret.

Användningen av medlen

Åtagandebemyndiganden:

de beviljade anslagen är tillgängliga under budgetåret för att ingå åtaganden.

Betalningsbemyndiganden:

de beviljade anslagen är tillgängliga under budgetåret för att verkställa betalningar.

Överföringar av anslag till påföljande budgetår:

Åtagandebemyndiganden:

Vissa typer av anslag för vilka inga åtaganden gjorts kan överföras automatiskt, liksom inkomster avsatta för särskilda ändamål (artikel 10 i budgetförordningen).

Överföring av anslag i budgeten beviljas av institutionerna

—	om de flesta förberedelserna för ett åtagande är fullbordade den 31 december (artikel 9.2 a i budgetförordningen), eller

—	om den rättsliga grunden antogs under budgetårets sista kvartal (artikel 9.2 b i budgetförordningen).

Budgetmyndigheten ska underrättas om detta beslut (artikel 9.5 i budgetförordningen).

Betalningsbemyndiganden:

Liksom är fallet med åtagandebemyndiganden överförs automatiskt outnyttjade betalningsbemyndiganden som härstammar från inkomster avsatta för särskilda ändamål.

—	icke-differentierade anslag: Överföringar får vanligen göras om åtaganden återstår att fullgöra (artikel 9.4 i budgetförordningen),

—

differentierade anslag: Betalningsbemyndiganden som inte utnyttjats ska normalt förfalla. De kan dock överföras genom beslut från kommissionen om betalningsbemyndigandena för följande budgetår inte täcker befintliga åtaganden eller åtaganden kopplade till åtagandebemyndiganden som redan har överförts (artikel 9.3 i budgetförordningen).

Anslag som förfaller:

Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden som inte använts eller överförts förfaller vid budgetårets slut (artikel 9.1 i budgetförordningen).

1.7   BUDGETUTFALL FÖR ÅRET

1.7.1   Inkomster

Egna medel redovisas med de belopp som under budgetåret överförts till konton som öppnats i kommissionens namn av medlemsstaternas regeringar. Om föregående års budgetsaldo är ett överskott tas även detta upp bland inkomsterna i budgeten.

Övriga inkomster redovisas med de belopp som faktiskt uppburits under budgetåret.

1.7.2   Utgifter

Vid beräkningen av budgetutfallet för året ingår betalningar ur budgetårets betalningsbemyndiganden, plus de betalningsbemyndiganden som överförs till följande budgetår.

Med betalningar ur budgetårets betalningsbemyndiganden ska avses betalningar som verkställs av räkenskapsföraren senast den 31 december under budgetåret. För Europeiska garantifonden för jordbruket beaktas de betalningar som medlemsstaterna verkställt fr.o.m. den 16 september 2006 t.o.m. den 15 september 2007, förutsatt att åtagande och godkännande av utgifter förelagts räkenskapsföraren senast den 31 januari 2008. EGFJ-utgifterna kan också påverkas av ett s.k. överensstämmelsebeslut, som grundar sig på kontroller som utförts i medlemsstaterna.

1.7.3   Budgetutfall för året

Budgetutfallet kan indelas i två huvuddelar: Europeiska gemenskapernas resultat och resultatet av de EES-anslutna Eftaländernas bidrag. I enlighet med artikel 15 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om egna medel utgör saldot differensen mellan

—	de sammanlagda inkomsterna under budgetåret, och

—	summan av de betalningar som verkställs via budgetårets anslag, plus summan av överföringar av betalningsbemyndiganden från samma budgetår till närmast efterföljande budgetår (15).

Denna differens ska ökas eller minskas med

—	nettot av de betalningsbemyndiganden som överförts från tidigare budgetår och som förfaller, och de eventuella betalningar som, på grund av eurokursens variationer, överskrider de icke-differentierade anslag som överförts från tidigare budgetår,

—	saldot av de kursvinster och -förluster som gjorts under budgetåret.

Om utfallet är ett överskott återgår detta till medlemsstaterna under det påföljande året genom avdrag från den summa som de skulle ha betalat in för det budgetåret.

1.8   UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

När de differentierade anslagen infördes uppstod så småningom en skillnad mellan de åtaganden som ingicks och de betalningar som verkställdes. Denna skillnad, som leder till utestående åtaganden, utgörs i själva verket av tidsskillnaden mellan den tidpunkt då åtagandena ingås och den tidpunkt då motsvarande betalningar sker.

2.   EXPLANATION OF BUDGETARY REVENUE AND EXPENDITURE AND COMMENTARY ON THE 2007 OUTTURN

2.1   RÄTTSLIG GRUND OCH BESTÄMMELSER I BUDGETFÖRORDNINGEN

Budgeträkenskaperna upprättas enligt bestämmelserna i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1, senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006 (EUT L 390, 30.12.2006)) med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, samt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för vissa bestämmelser i budgetförordningen, senast ändad den 28 mars 2007. Den allmänna budgeten är det huvudsakliga instrumentet för gemenskapernas finansiella politik och det är genom budgeten som gemenskapernas inkomster och utgifter regleras och beviljas.

I artikel 272 i EG-fördraget anges de olika etapper i budgetförfarandet som automatiskt följer på varandra inom fastställda tidsfrister som budgetmyndigheten (Europaparlamentet och rådet) ovillkorligen måste respektera. Varje år gör kommissionen en uppskattning av samtliga EU-institutioners inkomster och utgifter för det kommande budgetåret och upprättar ett preliminärt budgetförslag som överlämnas till budgetmyndigheten. På grundval av detta preliminära budgetförslag utarbetar rådet ett budgetförslag som blir föremål för förhandlingar mellan budgetmyndighetens båda parter. Budgeten vinner laga kraft när den förklaras antagen av Europaparlamentets ordförande. Budgeten genomförs i huvudsak av kommissionen.

2.2   BUDGETKONSOLIDERING

I de konsoliderade rapporterna om genomförandet av Europeiska gemenskapernas allmänna budget ingår, liksom under tidigare år, uppgifter om genomförandet av budgeten för alla institutioner eftersom en separat budget upprättas för varje institution inom gemenskapernas budget.

De decentraliserade organen har inte någon separat budget inom gemenskapernas budget, och finansieras därför delvis genom budgetstöd från kommissionen. För att alla relevanta budgetuppgifter rörande organen ska redovisas innehåller budgetdelen med de konsoliderade årsredovisningarna separata rapporter om genomförandet av de enskilda budgetarna för de ”traditionella” organen vars räkenskaper ingår i konsolideringen. Dessa rapporter är:

—	en tabell över budgetinkomster, med angivelse av det belopp som mottagits från kommissionens budget,

—	två tabeller över budgetutgifter (åtaganden, betalningar), med angivelse av ingående uppgifter per organ och med en uppdelning mellan budgetanslag och tilläggsanslag,

—	längst ner i varje tabell har den sammanlagda summan lagts in, vilket ger information om de totala budgetkonsekvenserna av organens verksamhet per typ av utgift/inkomst,

—	en tabell över budgetutfallet med en sammanräkning av organens budgetresultat och gemenskapernas resultat (man räknar då bort stöd som utbetalats från gemenskapernas utgifter och bidrag som mottagits bland organens inkomster.)

2.3   INKOMSTER

Inkomsterna i gemenskapens allmänna budget härrör från två huvudkategorier: egna medel och andra inkomster. Detta enligt artikel 269 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskaperna där följande fastställs: ”Utan att det inverkar på andra inkomster ska budgeten finansieras helt av egna medel.” Den största delen av budgetutgifterna finansieras mycket riktigt genom egna medel, då ”andra inkomster” utgör bara en liten del av den sammanlagda finansieringen.

Det finns tre kategorier egna medel: traditionella egna medel, momsmedel och BNI-medel. Traditionella egna medel omfattar i sin tur jordbrukstullar, sockeravgifter och tullar. En mekanism för korrigering av obalanser i budgeten är en integrerad del av systemet för egna medel.

2.3.1   Traditionella egna medel

Traditionella egna medel: När det gäller traditionella egna medel måste varje fastställt belopp tas upp i någon av de två typer av räkenskaper som förs av de behöriga myndigheterna, dvs.

—	de räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 a i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 (”A-räkenskaper”), och som avser alla belopp som uppburits eller för vilka säkerhet ställts, eller

—

de särskilda räkenskaper (”B-räkenskaper”) som föreskrivs i artikel 6.3 b i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000, och som avser alla belopp som ännu inte uppburits och/eller för vilka ingen säkerhet ställts. Också belopp för vilka säkerhet ställts, men som är omtvistade, kan föras in i dessa räkenskaper.

För de särskilda räkenskaperna överlämnar medlemsstaterna varje kvartal en redovisning till kommissionen, med uppgifter om

—	vilket belopp som återstod att uppbära föregående kvartal,

—	vilka belopp som återvunnits under kvartalet i fråga,

—	vilka rättelser som gjorts av beräkningsunderlaget (rättelser/annulleringar) under kvartalet,

—	vilka belopp som avskrivits,

—	vilket belopp som återstod att uppbära vid utgången av kvartalet i fråga.

Utifrån de uppgifter som lämnas av medlemsstaterna är det inte möjligt att fördela de uppburna beloppen efter vilket år kravet uppstod. I kolumnen för uppbörd av fastställda fordringar i tabellen ”Sammanfattning av utfallet på inkomstsidan i 2007 års allmänna budget” återfinns därför dels de belopp som uppburits under året, dels beloppet för annullerade fordringar, som nu har ersatts med det belopp som medlemsstaterna har deklarerat i sin nya anmälan. Värdet på fordringar som avser egna medel skrivs ned.

När de traditionella egna medlen i de särskilda räkenskaperna uppburits förs de in i kommissionens räkenskaper av den som förvaltar de likvida medlen eller en byrå som delegerats behörighet, senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månaden efter det att medlen uppburits. Medlemsstaterna behåller 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnaderna.

2.3.2   Egna medel från mervärdesskatt och BNI

De egna medlen från mervärdesskatt beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats, som gäller för alla medlemsstater, av det harmoniserade beräkningsunderlag som upprättats enligt reglerna i artikel 2.1 c i rådets beslut av den 29 september 2000. Underlaget utjämnas på så sätt att det inte får överstiga 50 % av BNI i någon medlemsstat.

BNI-medlen är en flexibel resurs, avsedd att generera de inkomster som behövs för att täcka utgifterna under ett visst budgetår utöver de belopp som ställs till förfogande genom de traditionella egna medlen, momsmedlen och diverse inkomster. De beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats på varje medlemsstats BNI.

Moms- och BNI-medlen bestäms på grundval av de prognoser för moms- och BNI-underlagen som tas fram i samband med att det preliminära budgetförslaget utarbetas. Prognosen revideras senare, och en uppdatering genomförs med hjälp av en ändringsbudget under budgetåret i fråga.

De slutliga siffrorna för moms- och BNI-underlagen blir tillgängliga under det följande budgetåret. Kommissionen beräknar då skillnaden mellan de belopp medlemsstaterna är skyldiga att betala på grundval av de slutliga beräkningsunderlagen och de belopp de faktiskt har betalt på grundval av (de reviderade) prognoserna. Dessa moms- och BNI-saldon (positiva eller negativa) uppbärs sedan av kommissionen från medlemsstaterna den 1 december det följande budgetåret. Även under senare budgetår kan korrigeringar göras av de slutliga beräkningsunderlagen för moms och BNI. De tidigare beräknade saldona anpassas, och skillnaden uppbärs samtidigt som moms- och BNI-saldona för det föregående budgetåret. Den justering för BNI-resurser som gjordes 2007 uppgick till 2 857 miljoner euro. På liknande sätt uppgick korrigeringarna för perioden 1996-2006 avseende medel från moms till 973 miljoner euro.

Vid sina kontroller av medlemsstaternas redovisningar av mervärdesskatt samt deras BNI-data kan kommissionen meddela förbehåll på vissa punkter som man bedömer kan få konsekvenser för respektive medlemsstats bidrag till gemenskapernas egna medel. Det kan till exempel handla om att det saknas uppgifter av godtagbar kvalitet, eller att en bättre metod behöver utvecklas på någon punkt. Dessa förbehåll bör ses som potentiella fordringar på medlemsstaten i fråga, även om det ännu inte går att beräkna något exakt belopp. När ett exakt belopp kan fastställas begärs motsvarande moms- eller BNI-medel in, antingen i samband med återkommande moms- eller BNI-saldon eller genom ett separat krav.

2.3.3   Förenade kungarikets korrigering

Förenade kungarikets inbetalningar av egna medel minskas i förhållande till landets obalans gentemot EU-budgeten och inbetalningarna av egna medel från andra medlemsstater ökas proportionellt. Mekanismen för att kompensera budgetmässiga obalanser till förmån för Förenade kungariket infördes av Europeiska rådet i Fontainebleau i juni 1984 och genom ett efterföljande beslut om egna medel den 7 maj 1985. Syftet var att minska Förenade kungarikets obalans i förhållande till budgeten genom en minskning av dess inbetalningar till gemenskaperna.

2.4   UTGIFTER

2.4.1   Budgetram 2007–2013

(miljoner euro)
		2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
1.	Hållbar tillväxt	53 979	57 653	59 700	61 782	63 638	66 628	69 621
2.	Skydd och förvaltning av naturresurser	55 143	59 193	59 639	60 113	60 338	60 810	61 289
3.	Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 273	1 362	1 523	1 693	1 889	2 105	2 376
4.	EU som global partner	6 578	7 002	7 440	7 893	8 430	8 997	9 595
5.	Administration	7 039	7 380	7 699	8 008	8 334	8 670	9 095
6.	Kompensationer	445	207	210	0	0	0	0
Åtagandebemyndiganden		124 457	132 797	136 211	139 489	142 629	147 210	151 976
Betalningsbemyndiganden totalt		122 190	129 681	123 858	133 505	133 452	140 200	142 408

Utgifterna redovisas per utgiftskategori för Europeiska gemenskaperna enligt den klassificering per rubrik som fastställs i budgetramen 2007–2013. Budgetåret 2007 var det första som omfattades av den nya budgetramen för 2007–2013. Anslagstaket för åtaganden år 2007 uppgår till 124 457 miljoner euro, vilket motsvarar 1,04 % av unionens samlade BNI. Motsvarande totala anslagstak för betalningar uppgår till 122 190 miljoner euro, dvs. 1,02 % av unionens BNI. I ovanstående tabell redovisas budgetramen i löpande priser.

Rubrik 1 – Hållbar tillväxt

Denna rubrik indelas i två separata men inbördes relaterade underrubriker:

—	1a. Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, som omfattar utgifter för forskning och innovation, utbildning, transeuropeiska nät, socialpolitik samt den inre marknaden och därtill hörande politik,

—	1b. Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning, som omfattar utgifter för konvergens i de minst utvecklade medlemsstaterna och regionerna, EU:s strategi för hållbar utveckling utanför de mindre blomstrande regionerna samt samarbete mellan olika regioner.

Rubrik 2 – Skydd och förvaltning av naturresurser

Rubrik 2 omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken, samt arbetet för landsbygdsutveckling och miljöskydd, bland annat Natura 2000. Beloppet för den gemensamma jordbrukspolitiken återspeglar det avtal som träffades vid Europeiska rådets möte i Bryssel i oktober 2002.

Rubrik 3 – Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa

Den nya rubrik 3 (Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa) avspeglar den växande betydelsen av de nya uppgifter som unionen fått när det gäller områdena rättsliga och inrikes frågor, gränsskydd, invandrings- och asylpolitiken, folkhälsa och konsumentskydd, kultur och ungdomsfrågor och information till och dialog med medborgarna. Det finns två underrubriker:

—	3a. Frihet, säkerhet och rättvisa,

—	3b. Medborgarskap.

Rubrik 4 – EU som global partner

Rubrik 4 omfattar alla s.k. externa åtgärder, inklusive instrumenten för stöd inför anslutningen av nya medlemsstater. Kommissionen har föreslagit att anslagen till Europeiska utvecklingsfonden (EUF) borde integreras i budgetramen för den allmänna budgeten, men Europeiska rådet och Europaparlamentet har beslutat att de även fortsättningsvis ska behandlas separat.

Rubrik 5 – Administration

Denna rubrik omfattar administrationsanslag för samtliga institutioner, jämte anslag till pensioner och till Europaskolorna. För andra institutioner än kommissionen bildar dessa kostnader deras sammanlagda utgifter, men organen och andra byråer har både administrativa utgifter och driftsutgifter.

Rubrik 6 – Kompensationer

Enligt den politiska överenskommelsen om att de nya medlemsstaterna inte ska bli nettobetalare till budgeten i början av medlemskapet infördes särskilda kompensationer för ändamålet under denna rubrik 2004. Beloppet ställdes till förfogande i form av överföringar för att balansera det de nya medlemsstaterna fått utbetalt via budgeten och det de bidragit med.

2.4.2   Politikområden

Som ett led i sin användning av verksamhetsbaserad förvaltning (ABM) har kommissionen infört verksamhetsbaserad budgetering (ABB) i sina planerings- och förvaltningsprocesser. Den verksamhetsbaserade budgeteringen för med sig en ny budgetstruktur, där budgetrubrikerna motsvarar politikområden och budgetkapitlen enskilda ”verksamheter”.

Syftet med den verksamhetsbaserade budgeteringen är att ge en tydlig ram för hur kommissionens politiska målsättningar ska omsättas i praktiken, antingen detta sker genom lagstiftning, finansiering eller på annat sätt. Genom att strukturera kommissionens arbete efter verksamhetsområde ger man en tydlig bild av vad kommissionen sysslar med och samtidigt skapas en generell ram för prioriteringar. Resurser anslås till prioriterade områden under budgetförfarandet, varvid de enskilda verksamheterna fungerar som byggstenar i budgetarbetet. Genom att skapa en sådan koppling mellan verksamheterna och de resurser som anslagits till dem syftar verksamhetsbaserad budgetering till att öka effektiviteten och ändamålsenligheten i användningen av resurserna i kommissionen.

Ett politikområde kan definieras som en homogen grupp av verksamheter som ingår i kommissionens arbete och som är relevanta för beslutsfattandet. Totalt har 32 politikområden ringats in. Vart och ett av dem motsvarar generellt ett generaldirektorat, och omfattar i genomsnitt omkring sex eller sju enskilda verksamheter. Politikområdena är huvudsakligen operativt inriktade (jfr. driftsutgifter), eftersom kärnverksamheten inom varje område avser tredje man. Driftsbudgeten kompletteras med nödvändiga administrativa utgifter för de enskilda politikområdena.

2.5   GENOMFÖRANDET AV 2007 ÅRS BUDGET – ANMÄRKNINGAR

2.5.1   Budgetutfall 2007

De från föregående budgetår överförda anslag som härrör från tredje man eller från arbete för tredje man och som är av sådant slag att de aldrig förfaller, tas upp under budgetårets tilläggsanslag. Det förklarar skillnaden mellan de anslag som överförts från föregående år enligt rapporten om budgetgenomförandet för 2007 och de som överförts till påföljande år enligt rapporten om budgetgenomförandet för 2006.

Betalningsbemyndiganden för återanvändning och anslag som tagits upp på nytt sedan delbetalningar återbetalats ingår inte i beräkningarna av budgetutfallet.

Efta-/EES-delen av de överförda betalningsbemyndigandena (från 2007 till 2008) kan inte tas med i saldot för 2007, eftersom beloppen ifråga måste godkännas av Efta och godkännandet inte kommer att ges förrän i mitten av 2008.

De överförda betalningsbemyndigandena består av automatiska överföringar samt överföringar som grundar sig på beslut. De innefattar också ökningen av de belopp i öronmärkta inkomster som förblir oanvända i slutet av året och som således får överföras automatiskt. När det gäller outnyttjade betalningsbemyndiganden från föregående budgetår som nu förfaller, anges dock endast anslag som överförts antingen automatiskt eller genom beslut.

2.5.2   Budgetgenomförandet 2007 i korthet

Enligt principen om jämvikt i budgeten måste inkomsterna och utgifterna (betalningsbemyndigandena) i budgeten vara i balans. Betalningsbemyndigandena uppgick till 115 497 miljoner euro i den budget som ursprungligen röstades igenom och undertecknades av Europaparlamentets ordförande den 15 december 2006. Enligt planen skulle dessa budgetutgifter finansieras via egna medel till ett belopp av 114 288 miljoner euro. Det bör i detta sammanhang påpekas att inkomst- och utgiftsberäkningarna justeras under loppet av budgetåret, genom s.k. ändringsbudgetar. Justeringarna av medlemsstaternas BNI-grundade inbetalningar till budgeten garanterar att inkomsterna exakt motsvarar de budgeterade utgifterna.

Under 2007 antogs sammanlagt sju ändringsbudgetar. De totala slutliga inkomsterna för budgetåret uppgick efter dessa ändringsbudgetar till 113 846 miljoner euro. Dessa totala inkomster bestod till 106 203 miljoner euro av egna medel, vilket var 8 085 miljoner euro lägre än vad som ursprungligen förutsetts. Återstoden finansierades av övriga inkomster. Det minskade behovet av egna medel berodde på flera faktorer, bland annat att inkomstsidan i budgeten krediterades med ett överskott på 2 109 miljoner euro från det föregående budgetåret, samt med ett överskott från garantifonden för åtgärder avseende tredje land. Slutligen ledde en kombination av minskade betalningsbemyndiganden och den uppskrivning av inkomstprognosen som infördes genom ändringsbudget nr 7/2007 till att medlemsstaternas BNI-grundade inbetalningar till budgeten kunde reduceras med ytterligare 5 976 miljoner euro.

Vad gäller egna medel uppbars 100 % av de belopp som förutsetts i prognoserna. Detta förklaras av att budgetberäkningarna modifierades i samband med att ändringsbudget nr 5/2007 upprättades (i praktiken skrevs prognoserna ned med 775 miljoner euro). Justeringarna grundades i första hand på de nya makroekonomiska prognoserna från våren 2007, vilka var mindre optimistiska än de föregående.

Medlemsstaternas slutliga inbetalningar av BNI- och momsmedel låg också mycket nära de slutligt uppdaterade beräkningarna i budgeten. Skillnaderna mellan de i förhand beräknade beloppen och de belopp som faktiskt betalades in förklaras av avvikelserna mellan de omräkningskurser för euron som används för budgetändamål och de marknadskurser som rådde då medlemsstater utanför euroområdet gjorde sina inbetalningar.

På utgiftssidan kan man konstatera att utnyttjandet av betalningsbemyndiganden uppgick till totalt 109 miljarder euro (98 %) för 2007, vilket var det första året som omfattades av den nya budgetramen. Efter det att ca 750 miljoner euro i betalningsbemyndiganden, främst avseende icke-differentierade administrationsanslag, överförts till följande budgetår uppgick utnyttjandegraden till 99 %, vilket var jämförbart med utnyttjandet av åtagandebemyndiganden. Detta är också ett bättre resultat än vad som uppnåddes de föregående budgetåren.

Utnyttjandet av åtagandebemyndigandena i 2007 års budget uppgick till 119 miljarder euro, motsvarande 96 %. Att en del åtagandebemyndiganden förblev outnyttjade vid årets slut berodde först och främst på att vissa program inom områdena för sammanhållningspolitik och förvaltning av naturresurser antogs med försening. Dessa anslag kommer antingen att föras över till 2008 eller omfördelas till programutgifter under de återstående åren av budgetramen. Efter det att anslag förts över och nödvändiga förändringar gjorts i programplaneringen (sammanlagt avdelades ca 3,6 miljarder euro för senare ändamål) uppgick utnyttjandet av åtagandebemyndiganden för 2007 till 99 %. Även detta är ett bättre resultat än föregående år. Detta gäller särskilt om man jämför med år 2000, som var det första genomförandeåret för den föregående budgetramen, och då överföringar och omfördelning av anslag till senare under programperioden fick användas i mycket större omfattning.

2.5.3   Jämförelser mellan det ekonomiska resultatet och utfallet av budgetgenomförandet 2007

Det ekonomiska resultat för budgetåret som redovisas del I avdelning B beräknas enligt principerna för periodiserad redovisning. Budgetutfallet beräknas emellertid genom en modifierad form av kassabaserad redovisning, i enlighet med budgetförordningen. Eftersom båda resultaten emellertid bygger på samma underliggande transaktioner är det en nyttig kontroll att försöka stämma av dem mot varandra. Denna avstämning redovisas i tabellen nedan, med angivelse av de viktigaste beloppen separat för inkomst- och utgiftssidan.

Avstämning på inkomstsidan

De reella budgetinkomsterna under ett budgetår motsvarar inkomster från fordringar som fastställts under budgetåret och inkasseringar av fordringar från tidigare budgetår. De fordringar som fastställs under det aktuella budgetåret men ännu inte hinner uppbäras ska därför subtraheras från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetinkomsterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det aktuella året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

De upplupna intäkterna netto består främst av upplupna intäkter från jordbruksavgifter, egna medel, räntor och utdelningar. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföring av upplupna intäkter från föregående år, ska beaktas.

Avstämning på utgiftssidan

De upplupna kostnaderna netto består av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets slut, t.ex. stödberättigande kostnader som burits av mottagare av gemenskapsstöd men som ännu inte har rapporterats till gemenskapen.

Medan de upplupna kostnaderna inte betraktas som utgifter i budgethänseende, ska däremot betalningar som sker under budgetåret för fakturor som registrerats under föregående år räknas till årets budgetinkomster.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av 1) ny förfinansiering som sker under det aktuella budgetåret och som därmed innebär utgifter i budgethänseende och 2) regleringen av förfinansiering som betalts ut under föregående år eller under det aktuella året, genom att de motsvarande stödberättigande kostnaderna godkänns. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte utgifter i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetutgift i det skede då den betalades ut.

Utöver de betalningar som görs mot årets anslag, ska även de av årets anslag som överförs till följande år tas upp vid beräkningen av budgetutfallet (i enlighet med artikel 15 förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000). Samma princip gäller för de betalningar som gjorts under det aktuella budgetåret för anslag som förts över från föregående budgetår och outnyttjade betalningsbemyndiganden som förfallit.

Posten för förändring i avsättningar avser de uppskattningar som görs i de periodiserade räkenskaperna (främst i fråga om förmåner till anställda) och har ingen påverkan på budgeträkenskaperna. I avstämningen måste man också kompensera för andra poster där budgeträkenskaperna och de periodiserade räkenskaperna skiljer sig åt, t.ex. i fråga om avskrivning av tillgångar, förvärv, betalningar inom ramen för vissa leasingkontrakt (capital lease), andelar m.m.

Slutligen måste man också räkna bort de ekonomiska resultaten för de decentraliserade organen och för EKSG som ingår i det konsoliderade ekonomiska resultatet, eftersom genomförandet av dessa budgetar inte räknas med i utfallet av det konsoliderade budgetgenomförandet.

AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH UTFALLET AV BUDGETGENOMFÖRANDET

(miljoner euro)
	2007
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET	7 462
Intäkter
Fordringar som fastställts under året men som ännu inte uppburits	(5 036)
Fordringar som uppburits under året men som fastställts under föregående år	2 543
Upplupna intäkter (netto)	(1 068)
Kostnader
Upplupna kostnader (netto)	8 814
Kostnader som betalats under året men som hänför sig till föregående år	(3 635)
Förfinansiering netto	(6 810)
Betalningsbemyndiganden som överförs till påföljande år	(3 116)
Betalningar mot överförda anslag samt outnyttjade anslag som förfallit	1 171
Förändringar i avsättningar	1 395
Övriga	(33)
Ekonomiska resultat för decentraliserade organ och EKSG	(145)
BUDGETUTFALL FÖR ÅRET	1 542

---

(1)  Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna (ändrad lydelse av rådets förordning (EEG) nr 259/68 av den 29 februari 1968) ska medlemsstaterna gemensamt garantera att pensionsrättigheterna uppfylls.

(2)  Europaparlamentet antog den 13 december 2007 en budget för utbetalning av gemenskapernas kortfristiga skulder som ska uppbäras eller betalas in av medlemsstaterna under 2008.

(3)  Även likvida medel i garantifonden (se anmärkning 2.11).

(4)  Efter avdrag för det makroekonomiska stödet.

(5)  Det högre värdet gäller det lån till fast ränta som täcks av räntesvappen (se anmärkning 2.3.4.2).

(6)  Den högre procentsatsen avser upplåning till fast ränta som täckts med en räntesvapp (se anmärkning 2.3.4.2).

(7)  Återbetalningskrav till ett belopp på 15 miljoner euro kommer att utfärdas 2008 (3 miljoner euro för Sammanhållningsfonden, 10 miljoner euro för ERUF och 2 miljoner euro för EUGFJ-garantisektionen). För de finansiella korrigeringar som tillämpas vid programmets avslut är det återkrävda beloppet ett resultat av både den finansiella korrigeringen och saldot av ansökan om slutbetalning.

(8)  Rådets beslut 90/212/Euratom av den 23 april 1990 om ändring av beslut 77/271/Euratom om genomförande av beslut 77/270/Euratom som ger kommissionen befogenhet att ta upp Euratomlån i syfte att bidra till finansiering av kärnkraftverk (EGT L 112, 3.5.1990, s. 26).

Rådets beslut 77/271/Euratom av den 29 mars 1977 om genomförandet av beslut 77/270/Euratom som ger kommissionen befogenhet att ta upp Euratom-lån i syfte att bidra till finansieringen av kärnkraftverk (EGT L 88, 6.4.1977, s. 11).

Rådets beslut 94/179/Euratom av den 21 mars 1994 om ändring av beslut 77/270/Euratom som ger kommissionen befogenhet att ta upp Euratom-lån I syfte att bidra till den finansiering som krävs för att förbättra säkerheten och effektiviteten i kärnkraftverk i vissa icke-medlemsstater (EGT L 84, 29.3.1994, s. 41).

(9)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 av den 31 oktober 1994 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (EGT L 293, 12.11.1994, s. 1).

(10)  Med tillämpning av korrigeringskoefficient (korr.koeff.).

(11)  Betalas för de tre år som följer på tjänstens upphörande.

(12)  Ingår i konsolideringen för första gången 2007.

(13)  Decentraliserat organ som sorterar under Europeiska unionens pelare för ”polisiärt och straffrättsligt samarbete”.

(14)  Vissa finansiella uppgifter i dessa redovisningar kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(15)  För de EES-anslutna Eftaländerna är beloppet för anslagsöverföringar från ett budgetår n till påföljande budgetår n+1 känt när räkenskaperna avslutats. Därmed ingår de anslag som överförts från budgetåret n-1 till budgetåret n i beräkningarna av saldot.

---