22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/1

(1)

Räkenskaperna för Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna granskas av oavhängiga externa revisorer som ECB-rådet har rekommenderat och Europeiska unionens råd godkänt.

(2)

Förordnandet för de nuvarande externa revisorerna för Banc Ceannais na hÉireann/Central Bank of Ireland löpte ut efter revisionen avseende räkenskapsåret 2011. Det är därför nödvändigt att utse externa revisorer från och med räkenskapsåret 2012.

(3)

Banc Ceannais na hÉireann/Central Bank of Ireland har valt RSM Farrell Grant Sparks som sina externa revisorer för räkenskapsåren 2012 till 2016.

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/2

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/4

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/6

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32012M6490. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/6

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32012M6560. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/7

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32012M5979. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/7

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32012M6628. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/8

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32012M6678. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/9

1.1

Enligt artikel 10.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (1) ska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) samråda med Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och andra relevanta myndigheter vid utarbetandet av tekniska standarder om följande: a) kriterier för att fastställa vilka OTC-derivatkontrakt som på ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som är direkt kopplade till den affärsverksamhet eller likviditetsförvaltningsverksamhet som avses i artikel 10.3 och b) värden för clearingströsklarna över vilka icke-finansiella företag måste cleara sina terminsderivatkontrakt genom central motparter, som ska fastställas med utgångspunkt i vilken systemvikt en motparts samlade nettopositioner och nettoexponeringar har per klass av OTC-derivat.

1.2

Den 26 juni 2012 begärde Esma råd i ovanstående frågor från ESRB avseende Esmas samrådsdokument publicerat den 25 juni 2012. (2)

1.3

ESRB:s styrelse har i enlighet med artikel 3.2 b och 3.2 g samt artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (3), antagit detta råd, som har publicerats i enlighet med artikel 30 i Europeiska systemrisknämndens beslut ESRB/2011/1 av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden (4).

2.1

OTC-derivatkontrakt används av icke-finansiella företag huvudsakligen för att hedga affärsverksamhet och likviditetsförvaltningsverksamhet. Varje definition av clearingtröskel bör i princip säkerställa att följande mål möts.

2.2

I ett antal marknadssegment, t.ex. råvarumarknader, vilka tidigare huvudsakligen användes av icke-finansiella företag, har användningen av OTC-derivat för spekulativa, investerings- eller handelssyften blivit dominerande. Detta beror delvis på finansinstitutens inträde på dessa marknader, den s.k. finansialiseringsprocessen. Detta medför att man noga måste undersöka de risker som uppstår genom att icke-finansiella företag använder derivat.

2.3

Definitionen av affärsverksamhet och likviditetsförvaltningsverksamhet bör vara så detaljerad och objektiv som möjligt och inte lämna utrymme för olika tolkningar eller arbitrage eftersom konsekvenserna av om definitionen uppfylls eller inte kan vara betydande.

2.4

Efter en ingående analys (5) föreslår ESRB att tröskelvärdena ska beräknas i två steg. Målet är att försvara marknadens integritet och säkerställa transparens och inte att skydda enskilda marknadsaktörers särintressen. Syftet är även att säkerställa att de risker som innehav av derivat innebär för icke-finansiella företag bedöms på lämpligt sätt.

2.5

Derivat som innehas för affärsverksamhet och likviditetsförvaltningsverksamhet är inte riskfria eftersom de, om de inte är korrekt prissatta, kan leda till att hedningsnivån är onödigt hög, vilket kan medföra systemrisker.

2.6

Ur makrotillsynsperspektiv är det lämpligare att icke-finansiella företag clearar sina derivatkontrakt via centrala motparter genom marginalsäkerheter istället för att betala banker för sådana tjänster i form av avgifter. Det finns risk för att bankavgifter, som i princip är tillgångar som lämnar det icke-finansiella företaget, inte prissätter risken på ett korrekt sätt, varken ur bankens eller ur det icke-finansiella företagets perspektiv.

3.1

ESRB välkomnar Esmas arbete med att definiera affärsverksamhet och likviditetsförvaltningsverksamhet och instämmer i stort sett med resultaten av detta arbete på följande villkor:

3.2

Icke-finansiella företags affärsverksamhet bör avse särskilda poster i balansräkningen, främst det icke-finansiella företagets kärnverksamhet, dvs. aktier, skulder, fordringar, egendom, anläggningar och utrustning. Koncepten ”kapitalutgifter” och ”driftsutgifter” bör ingå i definitionen över affärsverksamhet eftersom en hänvisning till de internationella redovisningsstandarderna (IFRS) för definitionen över affärsverksamhet kan visa sig vara otillräcklig. Den maximala nivån av derivat kopplade till icke-finansiella företags affärsverksamhet bör vara det bokförda värdet på de aktier, skulder, fordringar, egendom, anläggingar och utrustning som redovisas i balansräkningen.

3.3

Likviditetsförvaltningsverksamhet bör definieras med utgångspunkt i det icke-finansiella företagets kassaflöde och fastställa att sådan verksamhet bör begränsas till kassaflödet från den finansieringsverksamhet som det icke-finansiella företaget har genererat under året.

3.4

ESRB välkomnar Esmas arbete med att definiera clearingtrösklar på följande villkor:

3.5

Initialt bör låga clearingtrösklar för icke finanansiella företag baseras på tydliga makrotillsynsprinciper med möjlighet att höja dem senare vid behov.

3.6

Man bör eftersträva en avvägning mellan komplexiteten i beräkningen av clearingtröskelvärdet och begränsningen av de risker som härrör från de icke-finansiella företagens innehav av OTC-derivat.

3.7

Ett begränsat antal klasser OTC-derivat bör definieras och vara föremål för olika krav vad gäller clearingtrösklar.

3.8

Clearingtrösklar bör inte definieras per motpart eftersom det ökar processens komplexitet utan att ge några extra fördelar.

3.9

Det är bättre att använda bruttomarknadsvärde för definitionen av clearingtrösklar än nominella belopp eftersom det ger en mer rättvisande bild av marknadsvärdet på de derivat som innehas av icke-finansiella företag och följaktligen en mer korrekt metod för att bedöma vilka risker som dessa derivat utgör för systemet. Beräkningen av clearingtröskelvärden bör göras regelbundet och det ska vara möjligt för de behöriga myndigheterna att genomföra dessa oftare i tider av finanskriser.

3.10

Clearingtröskelvärdet per klass av OTC-derivat bör, under förbehåll av den kalibrering av tröskelvärdet i två steg som beskrivs i punkt 4, definieras enligt följande:

a)

Icke-finansiella företag bör delas in i två undergrupper i enlighet med följande kriterier:

och

b)

För icke-finansiella företag där värdet enligt punkt a) överstiger 0,03, ska följande tröskelvärde tillämpas för varje klass av OTC-derivat:

c)

För icke-finansiella företag där värdet enligt punkt a) inte överstiger 0,03, ska följande tröskelvärde tillämpas för varje klass av OTC-derivat:

d)

För icke-finansiella företag där värdet enligt punkt a) överstiger 0,03, ska följande tröskelvärde i form av absoluta belopp tillämpas:

NCNTFD (x) > ε'

e)

För icke-finansiella företag där värdet enligt punkt a) inte överstiger 0,03, ska följande tröskelvärde i form av absoluta belopp tillämpas:

NCNTFD (x) > γ'

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/13

1.1

I artikel 46.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (1) fastställs att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ska samråda med Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och andra berörda myndigheter när det gäller utarbetandet av förslag till tekniska standarder för godtagbara säkerheter för centrala motparter. Samrådet gäller i synnerhet följande tre frågor: a) vilken typ av godtagbar säkerhet som kan anses vara mycket likvid, b) vilka värderingsavdrag som ska tillämpas, och c) villkoren för att garantier från affärsbanker ska kunna godtas som säkerhet av centrala motparter.

1.2

Den 26 juni 2012 begärde Esma råd i ovanstående frågor från ESRB avseende Esma:s samrådsdokument publicerat den 25 juni 2012 (2).

1.3

ESRB:s styrelse har, i enlighet med artikel 3.2 b och 3.2 g samt artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (3), antagit detta råd, som har publicerats i enlighet med artikel 30 i Europeiska systemrisknämndens beslut ESRB/2011/1 av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden (4).

1.4

ESRB:s mandat omfattar, enligt artikel 3.1 i förordning (EU) nr 1092/2010, tillsynen av det finansiella systemet enligt vad som framgår av artikel 2 b (5) i förordning (EU) nr 1092/2010. Detta innefattar finansiella systeminfrastrukturer såsom centrala motparter och deras roll inom det finansiella systemet.

2.1

Centrala motparter utgör viktiga delar i det finansiella systemet och deras roll kommer att öka i och med genomförandet av G20-initiativet (Pittsburgh 2009) att cleara alla standardiserade OTC-derivat centralt. Lagstiftningen bör formuleras ur mikrotillsynsperspektiv och med beaktande av procykliska effekter. ESRB anser att frågan om procykliska effekter inte får begränsas till den omedelbara inverkan på de centrala motparternas motståndskraft, utan att den också måste se till hur de centrala motparterna påverkar det finansiella systemet som helhet.

2.2

ESRB uppmanar de behöriga makrotillsynsmyndigheterna att, vid den första planerade översynen av förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer, undersöka hur man kan använda marginalsäkerheter och värderingsavdrag på säkerheter som verktyg för makrotillsynen.

2.3

ESRB konstaterar att det är viktigt att begränsa procykliska effekter men att detta aldrig får äventyra de centrala motparternas motståndskraft.

3.1

Hänvisningar till det land där utställaren är etablerad bör tas bort från kravet på låg kreditrisk, eftersom denna risk normalt sett redan har beaktats i utställarens kreditriskbedömning.

3.2

Centrala motparter bör kunna vara säkra på att överlåtbarhet och värde på säkerheterna

3.3

Centrala motparter bör ha lämplig rättslig och operativ kapacitet som säkerställer att gränsöverskridande säkerheter kan användas utan dröjsmål.

3.4

Godtagandet av säkerheter som ställts ut av clearingmedlemmar bör vara föremål för följande tillsynsåtgärder:

3.5

Gränser vad gäller koncentrationen bör sättas med beaktande av säkerhetspoolen eftersom ju svårare det blir att uppnå diversifiering desto mindre blir mängden godtagbara säkerheter.

3.6

För att säkerställa rättslig säkerhet och marknadsförutsägbarhet bör centrala motparters möjligheter att återanvända säkerheter eller acceptera återpantsatta säkerheter klargöras i lagstiftningen eftersom detta har stora följder för makrotillsynen.

3.7

Det bör finnas tydliga krav för vilka säkerheter som centrala motparter får godta och använda. Dessa krav ska göra det möjligt för myndigheterna att övervaka marknadsbeteende och riskspridning av pantsatta säkerheter.

3.8

Lagstiftning om godtagbarhet av säkerheter bör genomföras försiktigt och ses över ofta för att noggrant överväga systemrisker.

4.1

Värderingsavdrag bör fastställas och definieras på ett försiktigt och konservativt sätt för att skydda centrala motparter och begränsa de procykliska effekterna.

4.2

Från stabilitetssynpunkt är det önskvärt att begränsa procykliska rörelser i godtagbarhetskriterierna och värderingsavdragen för centrala motparters säkerheter. Metoderna för värderingsavdragen bör utformas så att de minimerar plötsliga och stora ökningar när oro råder på marknaderna.

4.3

Transparenta och förutsebara förfaranden för anpassning av värderingsavdrag för att bemöta förändrade marknadsvillkor bör krävas.

4.4

Mot bakgrund av de principer från rådet för finansiell stabilitet (FSB) som godkändes vid G20-toppmötet i Mexico City 2012 bör man undvika att lita blint på kreditvärderingsinstitutens kreditbetyg (6).

4.5

För att begränsa de procykliska effekterna bör den behöriga myndigheten ställa krav på att centrala motparter visar att det inte förekommer någon mekanisk utlösare. Lagstiftningen bör överensstämma med FSB:s principer för att minska beroendet av kreditvärderingsinstitutens kreditbetyg.

5.1

Lagstiftningen bör fastställa en pålitlig part för innehav av de säkerheter som ställts till säkerhet för fullgörandet av affärsbanksgarantier.

5.2

Garantier från affärsbanker bör vara föremål för ett begränsat utnyttjande och ett lägre koncentrationsförhållande än det som tillämpas på andra godtagbara säkerheter.

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/16

(1)

I förordning (EG) nr 45/2001 fastställs de principer och regler som är tillämpliga på alla Europeiska unionens institutioner och organ och föreskrivs att varje institution och organ ska utse ett uppgiftsskyddsombud.

(2)

Enligt artikel 24.8 i förordning (EG) nr 45/2001 ska varje EU-institution och EU-organ anta ytterligare genomförandebestämmelser avseende uppgiftsskyddsombudet i enlighet med bilagan till den förordningen.

(3)

Det bör införas bestämmelser om registeransvariga och uppgiftsskyddssamordnare, vars arbetsuppgifter och åligganden berör uppgiftsskyddsombudets arbetsuppgifter och åligganden, samt om regleringen av de registrerades rättigheter.

a)

utnämning och ställning för Europeiska systemrisknämndens uppgiftsskyddsombud samt dennes arbetsuppgifter, åligganden och befogenheter,

b)

registeransvarigas och uppgiftsskyddssamordnares roller, arbetsuppgifter och åligganden,

c)

de registrerades utövande av rättigheter.

a)

utnämna ett uppgiftsskyddsombud med tillräcklig erfarenhet för att uppfylla de krav som uppställs i artikel 24 i förordning (EG) nr 45/2001,

b)

fastställa en mandatperiod för uppgiftsskyddsombudet på mellan två och fem år.

a)

när det uppstår en fråga som har, eller kan få, konsekvenser ur uppgiftsskyddssynpunkt, och

b)

om alla kontakter mellan ESRB och utomstående parter vad gäller tillämpningen av förordning (EG) nr 45/2001, i synnerhet alla kontakter med Europeiska datatillsynsmannen.

a)

Öka kunskaperna om uppgiftsskyddsfrågor och främja en kultur för skydd av personuppgifter inom ESRB.

b)

Ge råd till styrelsen, styrkommittén, sekretariatet, den registeransvarige och uppgiftsskyddssamordnaren i frågor som rör tillämpningen av uppgiftsskyddsbestämmelser hos ESRB. Styrelsen, styrkommittén, sekretariatet, den berörde registeransvarige eller enskilda får samråda med uppgiftsskyddsombudet i alla frågor som rör tolkningen eller tillämpningen av förordning (EG) nr 45/2001.

c)

Samarbeta med Europeiska datatillsynsmannen på dennes begäran eller på eget initiativ samt besvara datatillsynsmannens förfrågningar till ESRB:s uppgiftsskyddsombud.

d)

Fastställa om en behandling kan innebära särskilda risker i den mening som avses i artikel 27 i förordning (EG) nr 45/2001 och därför ska omfattas av förhandskontroll. Uppgiftsskyddsombudet ska vid behov rådfråga den berörde registeransvarige. När det råder tveksamhet om behovet av förhandskontroll ska samråd ske med Europeiska datatillsynsmannen i enlighet med artikel 27.3 i förordning (EG) nr 45/2001.

e)

På styrelsens, styrkommitténs, sekretariatets eller enskildas begäran eller på eget initiativ utreda frågor och händelser som har ett direkt samband med uppgiftsskyddsombudets arbetsuppgifter och åligganden, samt rapportera tillbaka till den person som begärde undersökningen. Uppgiftsskyddsombudet ska opartiskt undersöka frågor och fakta samt visa hänsyn till den registrerades rättigheter. Om uppgiftsskyddsombudet anser det vara lämpligt ska ombudet informera alla övriga berörda parter i enlighet därmed. Om en begäran kommer från en enskild person, eller om sökanden agerar å en enskild persons vägnar, ska uppgiftsskyddsombudet i möjligaste mån säkerställa att begäran förblir sekretessbelagd såvida inte den registrerade ger sitt otvetydiga samtycke till att den behandlas på annat sätt.

f)

Samarbeta med uppgiftsskyddsombud vid andra EU-institutioner och EU-organ, särskilt genom att utbyta erfarenheter och kunskaper samt företräda ESRB vid alla diskussioner – utom mål vid domstolen – som avser uppgiftsskyddsfrågor.

g)

Lämna in ett årligt arbetsprogram och en årlig rapport om sin verksamhet till styrelsen och Europeiska datatillsynsmannen.

a)

begära ett yttrande från ESRB-sekretariatet om varje fråga som rör uppgiftsskyddsombudets arbetsuppgifter och åligganden,

b)

avge ett yttrande om lagligheten i en pågående eller föreslagen behandling eller om en fråga som rör anmälan om behandling,

c)

underrätta ESRB-sekretariatets chef om en anställd inte följer förordning (EG) nr 45/2001,

d)

ha ständig tillgång till de personuppgifter som behandlas samt tillträde till alla kontor, installationer för behandling av uppgifter och databärare,

e)

delta när ESRB upprättar interna regler om skydd av personuppgifter,

f)

föra en anonym förteckning över skriftliga förfrågningar från registrerade personer som rör utövandet av deras rättigheter, och

g)

utföra övriga arbetsuppgifter som framgår av bilagan till förordning (EG) nr 45/2001.

a)

uppgiftsskyddssamordnarna bistå de registeransvariga vid utförandet av deras skyldigheter, antingen på de registeransvarigas begäran eller på eget initiativ. Inom ramen för detta ska uppgiftsskyddssamordnarna upprätthålla kontakt med de registeransvarigas personal som ska ge dem all nödvändig information. Detta kan, om den berörde registeransvarige så önskar, innefatta tillgång till personuppgifter som behandlats under den registeransvariges ledning.

b)

uppgiftsskyddssamordnarna bistå uppgiftsskyddsombudet med

a)

Dessa rättigheter kan endast utövas av den registrerade eller dennes befullmäktigade ombud. Dessa personer får utöva alla dessa rättigheter utan kostnad.

b)

En begäran om att utöva dessa rättigheter ska skriftligen riktas till den berörde registeransvarige. Den registeransvarige ska endast godkänna begäran om sökandens identitet kan fastställas och, om tillämpligt, deras rätt att representera den registrerade har fastställts på ett lämpligt sätt. Den registeransvarige ska utan dröjsmål skriftligen informera den registrerade huruvida en begäran har godkänts eller inte. Om en begäran avslås ska den registeransvarige ange orsaken för detta.

c)

Den registeransvarige ska när som helst inom tre kalendermånader från det att begäran mottagits bevilja tillgång i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 45/2001 genom att ge den registrerade valmöjlighet att antingen ta del av uppgifterna på plats eller erhålla en kopia av dem.

d)

De registrerade får kontakta uppgiftsskyddsombudet om den registeransvarige inte iakttar någon av tidsfristerna i punkterna b eller c. Om en registrerad person uppenbart missbrukar sina rättigheter, får den registeransvarige hänvisa den registrerade till uppgiftsskyddsombudet. Om fallet hänvisas till uppgiftsskyddsombudet, ska uppgiftsskyddsombudet med utgångspunkt i fakta kring begäran besluta om lämpliga åtgärder. Om det råder delade meningar mellan den registrerade och den registeransvarige, har båda parter rätt att rådfråga uppgiftsskyddsombudet.

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/20

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/21

Europeiska revisionsrätten

Enheten ”Revision: Utarbetande av rapporter”

12, rue Alcide de Gasperi

1615 Luxembourg

LUXEMBOURG

Tfn +352 4398-1

E-post: eca-info@eca.europa.eu

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/22

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/22

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/23

—

Främja rörlighet över gränserna för personer som arbetar inom kultursektorn.

—

Stödja transnationell rörlighet för konstverk samt för konstnärliga och kulturella produkter.

—

Främja interkulturell dialog.

a)

Ambassadörer.

b)

Nätverk för opinionsbildning.

c)

Plattformar för strukturerad dialog.

—

Främjande av kulturell mångfald och interkulturell dialog.

—

Främjande av kultur som en katalysator för kreativitet inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och arbetstillfällen.

—

Främjande av kultur som ett väsentligt inslag i Europeiska unionens internationella förbindelser genom tillämpning av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (4).

—

vara en offentlig (5) eller privat organisation med rättslig status vars huvudsakliga verksamhet sker inom kulturområdet (kultursektorn och den kreativa sektorn) och

—

ha sitt säte i ett av de länder som kan delta i programmet.

—

EU:s medlemsstater (6).

—

EES (7) -länderna (Island, Liechtenstein, Norge).

—

Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Bosnien och Hercegovina, Turkiet, Serbien, Albanien och Montenegro.

—

Projektets möjligheter att skapa ett verkligt europeiskt mervärde.

—

Verksamheternas relevans för programmets särskilda mål.

—

Kvaliteten på utformningen av de föreslagna verksamheterna och möjligheten att genomföra dessa med högsta kvalitetsnivå.

—

Kvaliteten på partnerskapet mellan samordnare och medorganisatörer.

—

Verksamhetens förmåga att skapa produkter som innebär att programmets mål uppnås.

—

Planerade åtgärder för att på lämpligt sätt sprida resultaten av de föreslagna verksamheterna och information om dessa resultat.

—

I vilken utsträckning verksamheterna kan leda till långsiktiga effekter (hållbarhet).

—

Inslaget av internationellt samarbete (enbart för samarbetsprojekt med tredjeländer, programområde 1.3.5).

—

Projektets möjligheter att skapa ett verkligt europeiskt mervärde och verksamheternas relevans för programmets mål.

—

Kvaliteten på utformningen av de föreslagna verksamheterna och möjligheten att genomföra dessa med högsta kvalitetsnivå.

—

Planerade åtgärder för att på lämpligt sätt sprida resultaten av de föreslagna verksamheterna och information om dessa resultat.

—

De föreslagna aktiviteternas europeiska mervärde och europeiska dimension.

—

Programmets kvalitet och innovativa natur.

—

Effekt på publiken.

—

Medverkan av europeiska professionella kulturaktörer och kvaliteten på det förväntade utbytet mellan dem.

—

Arbetsprogrammets och relaterade aktiviteters möjligheter att skapa ett verkligt europeiskt mervärde samt en europeisk dimension i de föreslagna aktiviteterna.

—

Arbetsprogrammets och relaterade aktiviteters relevans för programmets särskilda mål.

—

Kvaliteten på utformningen av förslaget till arbetsprogram och relaterade aktiviteter och möjligheten att genomföra dessa med högsta kvalitet.

—

Det föreslagna arbetsprogrammets och påföljande verksamheters förmåga att skapa resultat som når så många människor som möjligt, både direkt och indirekt.

—

Planerade åtgärder för att på lämpligt sätt kommunicera och sprida resultaten av den föreslagna verksamheten.

—

Verksamhetens lämpliga grad av hållbarhet (långsiktiga effekter och samarbete) och möjlighet att fungera som spridare för andra möjliga initiativtagare.

—

I vilken omfattning projektet kan skapa ett verkligt europeiskt mervärde.

—

Aktiviteternas relevans för programmets särskilda mål i anslutning till den europeiska agendan för kultur.

—

I vilken omfattning de föreslagna aktiviteterna har utformats och kan genomföras framgångsrikt med mycket god kvalitet.

—

Kvaliteten på partnerskapet mellan samordnare och medorganisatörer.

—

I vilken omfattning aktiviteterna kan generera resultat som uppfyller programmets mål.

—

I vilken omfattning resultaten av de föreslagna aktiviteterna kommer att kommuniceras och spridas till allmänheten på ett lämpligt sätt.

—

I vilken omfattning aktiviteterna kan skapa långsiktiga effekter (hållbarhet).

22.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/29

1.

Kommissionen mottog den 17 september 2012 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen OAO VTB Bank (VTB, Ryssland) och Corporate Commercial Bank AD (Corporate Commercial Bank, Bulgarien), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar gemensam kontroll över företaget Bulgarian Telecommunications Company AD (Bulgarian Telecommunications Company, Bulgarien), genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6720 – OAO VTB Bank/Corporate Commercial Bank/Bulgarian Telecommunications Company, till