(1)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1) ska bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, inbegripet i förekommande fall de rapporter som utarbetas av Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen och andra rådgivande organ, råd som lämnas av de rådgivande nämnder som inrättats för de relevanta geografiska områdena eller kompetensområdena och gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna.

(2)

Det åligger rådet att besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, om lämpligt inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa. Fiskemöjligheterna bör tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som säkerställer relativ stabilitet i fiskeverksamheten för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av fiskbestånden eller fiskena samt med beaktande av de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i förordning (EU) nr 1380/2013.

(3)

I förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs att målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att nyttjandetakten för maximal hållbar avkastning ska ha uppnåtts senast 2015 där så är möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för alla bestånd.

(4)

De totala tillåtna fångstmängderna (TAC:er) bör därför fastställas, i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013, på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter samtidigt som de olika fiskerinäringarna säkerställs en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framförts under samråden med aktörerna.

(5)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 (2) upprättas en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och för det fiske som nyttjar dessa bestånd (nedan kallad planen). Planen syftar till att säkerställa att nyttjandet av de levande marina biologiska resurserna sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning. Målet för fiskeridödligheten för de berörda bestånden, uttryckt i intervall, ska därför nås så snart som möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020. Det är lämpligt att fångstbegränsningarna för 2018 vad gäller bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön fastställs med sikte på att uppnå planens mål.

(6)

När vetenskapliga utlåtanden visar att lekbiomassan för något av de berörda bestånden ligger under de referenspunkter för ett lekbestånds biomassa som anges i bilaga II till förordning (EU) 2016/1139 ska enligt planen alla lämpliga korrigerande åtgärder antas för att säkerställa att det berörda beståndet snabbt återgår till en nivå över den nivå som kan ge den maximala hållbara avkastningen. Internationella havsforskningsrådet (Ices) har angett att biomassan för torsk (Gadus morhua) i västra Östersjön och sill/strömming (Clupea harengus) i västra Östersjön ligger under de referenspunkter för bevarande som anges i bilaga II till den förordningen. Följaktligen är det lämpligt att fiskemöjligheterna för torsk i västra Östersjön och sill/strömming i västra Östersjön fastställs till en nivå som ligger under intervallet för fiskeridödlighet i kolumn B i bilaga I till förordning (EU) 2016/1139 och som tar hänsyn till minskningen av biomassan. För detta ändamål är det nödvändigt att ta hänsyn till tidsplanen för uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken och för planen, i synnerhet med tanke på den förväntade effekten av vidtagna korrigerande åtgärder, samtidigt som man håller fast vid de mål om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningsmässigt hänseende som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(7)

Angående torsken i västra Östersjön bör ytterligare korrigerande åtgärder vidtas. Ett bibehållande av den nu gällande fredningstiden på åtta veckor skulle fortsätta att skydda lekbestånden av torsk. Enligt vetenskapliga utlåtanden bidrar fritidsfisket efter torsk i västra Östersjön avsevärt till det beståndets övergripande fiskeridödlighet. Med beaktande av beståndets nuvarande tillstånd är det lämpligt att behålla vissa nu gällande åtgärder avseende fritidsfiske. Det bör tillämpas en daglig fångstbegränsning per fiskare som bör vara mer restriktiv under lekperioden. Detta påverkar inte den princip om relativ stabilitet som gäller för kommersiell fiskeverksamhet.

(8)

Vad gäller torsk (Gadus morhua) i östra Östersjön har Ices till följd av biologiska förändringar hos beståndet inte kunnat fastställa biologiska referenspunkter. För att bidra till uppnåendet av planens mål är det därför lämpligt att TAC:en för torsk i östra Östersjön fastställs i enlighet med försiktighetsansatsen i enlighet med vad som fastställs i artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1380/2013. Vidare bör en fredningstid på åtta veckor införas i syfte att skydda lekbestånden av torsk i östra Östersjön i delsektionerna 25 och 26.

(9)

Om fiskefartyg med en total längd på mindre än 12 meter tillåts att fiska i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter ges dessutom ett begränsat antal fiskare möjlighet att fortsätta med sin fiskeverksamhet och rikta fisket mot andra arter än torsk. Det är därför proportionellt att ge fartyg med en total längd på mindre än 12 meter rätt att fiska i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter.

(10)

Beträffande sill/strömming i Bottniska viken har Ices gjort en bedömning av beståndet på grundval av aktuella uppgifter och aktuell information och därefter reviderat fiskeridödlighetsintervallen så att de motsvarar maximalt hållbart uttag. De fiskeridödlighetsintervall som anges i de vetenskapliga utlåtandena skiljer sig visserligen från de som anges i planen, som också den var baserad på de bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden som fanns vid den tidpunkt då planen antogs, men planen är rättsligt bindande och i kraft och den bör därför följas vid fastställandet av fiskemöjligheterna för detta bestånd. Med beaktande av att detta bestånds lekbiomassa ligger över den referenspunkt för biomassa som anges i kolumn A i bilaga II till förordning (EU) 2016/1139 är det lämpligt att fastställa TAC:en i enlighet med de intervall för fiskeridödlighet som anges i kolumn B i bilaga I till den förordningen för att begränsa variationerna i fiskemöjligheterna mellan år som följer på varandra i enlighet med artikel 4.4 c i den förordningen. Vidare bör det beaktas att en TAC för detta bestånd nu omfattar delsektionerna 30 och 31. Eftersom planen inte fastställer något intervall för delsektion 31 används metoden för maximal hållbar avkastning på denna delsektion i enlighet med vetenskapliga utlåtanden.

(11)

Vid nyttjande av de fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning ska rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (3) följas, särskilt artiklarna 33 och 34, i fråga om registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning, och uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter ska överföras till kommissionen. I den här förordningen bör det därför fastställas koder för landningar av de bestånd som omfattas av denna förordning vilka medlemsstaterna ska använda när de översänder uppgifter till kommissionen.

(12)

Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 (4) infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC med fördelning mellan åren, däribland, inom ramen för artiklarna 3 och 4, bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:erna, bestämma vilka bestånd artikel 3 eller 4 inte ska tillämpas på, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 flexibilitet mellan åren för alla bestånd somomfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd, bör artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 vara tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(13)

En preliminär TAC för vitlinglyra i Ices-område 3a och i unionens vatten i Ices-område 2a och delområde 4 bör, på grundval av ny vetenskaplig rådgivning, fastställas för perioden 1 november 2017–31 oktober 2018. Rådets förordning (EU) 2017/127 (5) bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa utkomstmöjligheter för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2018. Denna förordning bör emellertid tillämpas på vitlinglyra tidigast från och med den 1 november 2017. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (2), är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till den här förordningen.

(2)

I förordning (EEG) nr 2658/87 fastställs allmänna bestämmelser för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen. Dessa bestämmelser gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som inför underuppdelningar i den och som har upprättats genom särskilda unionsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna bestämmelser bör de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen i bilagan klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i enlighet med den motivering som anges i kolumn 3.

(4)

Bindande klassificeringsbesked som har utfärdats för de varor som omfattas av denna förordning men som inte stämmer överens med reglerna i denna förordning bör under en viss period kunna åberopas av innehavaren i enlighet med artikel 34.9 i förordning (EU) nr 952/2013. Denna period bör vara tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos nötkreatur, får och getter. Förordningen är tillämplig på framställning och avyttring, samt i vissa särskilda fall export, av levande djur och animaliska produkter.

(2)

Chronic wasting disease (CWD) är en form av TSE som drabbar hjortdjur och som är utbredd i Nordamerika. CWD har hittills inte rapporterats inom unionens territorium, men påvisades hos en ren för första gången i Norge i april 2016. Norge intensifierade därefter sitt program för övervakning av CWD hos hjortdjur och påvisade ett antal andra fall av CWD hos ren och älg.

(3)

Den 2 december 2016 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett vetenskapligt yttrande om chronic wasting disease hos hjortdjur (nedan kallat Efsas yttrande) (2). Efsas yttrande innehåller rekommendationer för genomförandet av ett treårigt program för övervakning av CWD hos hjortdjur i Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen och Sverige, som är de länder inom unionen och EES med en ren- och/eller en älgpopulation. Efsas yttrande visar att målen för ett sådant treårigt övervakningsprogram för CWD är att bekräfta eller utesluta förekomst av CWD i länder där sjukdomen aldrig har påvisats och i länder där CWD har påvisats (hittills endast Norge), i syfte att uppskatta prevalensen och den geografiska spridningen av CWD.

(4)

Enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 999/2001 ska varje medlemsstat genomföra ett årligt övervakningsprogram för TSE grundat på aktiv och passiv övervakning i enlighet med bilaga III till den förordningen.

(5)

Kraven för ett treårigt program för övervakning av CWD i Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige bör därför läggas till i kapitel A i bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001 och de bör grunda sig på rekommendationerna i Efsas yttrande. Dessa krav bör anses vara minimikrav som de berörda medlemsstaterna ska uppfylla. Dessa medlemsstater får emellertid ytterligare justera sina övervakningsprogram för CWD för att anpassa dem till den särskilda situationen i respektive medlemsstat.

(6)

Därutöver bör de laboratorieprotokoll och testmetoder som ska användas för övervakningsprogrammet för CWD samt de åtgärder som ska vidtas till följd av CWD-testning klargöras i kapitel A del III i bilaga III.

(7)

Det treåriga övervakningsprogrammet för CWD bör såsom rekommenderas i Efsas yttrande inriktas å ena sidan på hägnade hjortdjur och hjortdjur i fångenskap, och å andra sidan på frilevande och halvtama hjortdjur. För att säkerställa rättssäkerhet bör det införas definitioner av ”hägnade hjortdjur och hjortdjur i fångenskap”, ”frilevande hjortdjur” och ”halvtama hjortdjur” i bilaga I till förordning (EG) nr 999/2001.

(8)

Enligt artikel 6.4 i förordning (EG) nr 999/2001 ska medlemsstaterna överlämna en årlig rapport om sin TSE-övervakning till kommissionen. De uppgifter som medlemsstaterna genom regelbundna bidrag till EU:s TSE-databas och/eller genom införande i den årliga rapporten ska ta med i sin årliga rapport fastställs i kapitel B del I.A i bilaga III till den förordningen. I del II i det kapitlet föreskrivs att Efsa ska analysera de uppgifter som medlemsstaterna angett i sin årliga rapport och att årligen offentliggöra en rapport om tendenser för och källor till TSE i unionen. Det bör införas rapporteringskrav för det treåriga övervakningsprogrammet för CDW i kapitel B del I.A i bilaga III för att säkerställa att de berörda medlemsstaterna för in de uppgifter som erhållits från programmet i EU:s TSE-databas och därmed att de tas med och analyseras i EU:s årliga sammanfattande rapport om övervakning av TSE som Efsa ska ta fram i enlighet med del II i det kapitlet.

(9)

I kommissionens beslut 2007/182/EG (3) fastställs krav för en undersökning av CWD hos hjortdjur som genomfördes under perioden 2007–2010. Eftersom denna undersökning har slutförts och för att undvika att de definitioner som är relevanta för övervakning av CWD och som anges i bilaga I till det beslutet avviker från definitionerna i den här förordningen bör beslut 2007/182/EG upphöra att gälla. De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

I syfte att skydda folkhälsan och djurhälsan anses produkter från unionen som, med eller utan lagring, transporteras genom tredjeländer inte längre uppfylla de krav som fastställts i unionens lagstiftning för dessa produkter. Följaktligen föreskrivs i rådets direktiv 97/78/EG (3) att medlemsstaterna ska säkerställa att veterinärkontroller utförs på sändningar av dessa produkter som förs in i unionen från tredjeländer.

(2)

I förordning (EG) nr 853/2004 fastställs särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung för livsmedelsföretagare, inbegripet regler för fiskeriprodukter. Dessutom fastställs i förordning (EG) nr 854/2004 bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. Enligt förordning (EG) nr 854/2004 ska ett dokument som uppfyller vissa krav åtfölja sändningar av produkter av animaliskt ursprung när de förs in i unionen och offentlig kontroll av dessa produkter ska utföras i enlighet med den förordningen.

(3)

I kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 (4) fastställs en förlaga till hälsointyg och dokument för import av vissa produkter av animaliskt ursprung i enlighet med förordningarna (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004, inbegripet en förlaga för import av fiskeriprodukter i bilaga VI.

(4)

Medlemsstaterna och berörda organisationer har begärt att kommissionen fastställer en förlaga till hälsointyg för sändningar av fiskeriprodukter, som är avsedda att användas som livsmedel och som fångats av fartyg som för en medlemsstats flagg och transporterats i tredjeländer, med eller utan lagring, vilket ska undertecknas av den behöriga myndigheten i tredjelandet, i syfte att harmonisera den information som ska lämnas när sådana sändningar förs in på unionens territorium.

(5)

I förlagan till hälsointyg bör särskilt hänvisas till de relevanta bestämmelserna om landning, lossning och lagring av fiskeriprodukter i avsnitt VIII kapitlen II och VII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

(6)

Förlagan till hälsointyg bör också gå att använda i det elektroniska integrerade veterinärdatasystemet (Traces) (5) som används för utbyte av hälsointyg mellan tredjeländer och medlemsstaterna.

(7)

Därför bör man fastställa en harmoniserad förlaga till hälsointyg som ska undertecknas av den behöriga myndigheten i det tredjeland genom vilket fiskeriprodukterna transporteras innan de sänds till unionen.

(8)

Förordning (EG) nr 2074/2005 bör ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

a)

Följande artikel 6c ska införas:

b)

Bilaga VI ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

(1)

Bilaga V till förordning (EU) 2016/44 innehåller en förteckning över fartyg som upptagits av FN:s sanktionskommitté i enlighet med punkt 11 i FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014). Dessa fartyg omfattas av ett antal förbud enligt den förordningen, inklusive förbud mot att lasta, transportera eller lossa råolja från Libyen och mot att anlöpa hamnar inom unionens territorium.

(2)

FN:s säkerhetsrådskommitté förnyade och ändrade den 20 oktober 2017 förteckningen vad gäller fartyget Capricorn som är föremål för restriktiva åtgärder. Bilaga V till förordning (EU) 2016/44 bör därför ändras i enlighet med detta.

(3)

För att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska vara verkningsfulla bör denna förordning träda i kraft omedelbart.

(1)

Enligt direktiv 2011/65/EU måste medlemsstaterna säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning som släpps ut på marknaden inte innehåller kadmium.

(2)

Genom punkt 39 i bilaga III till direktiv 2011/65/EU undantas användningen av kadmium i färgväxlande lysdioder för belysning och displaysystem från förbudet till och med den 1 juli 2014. Kommissionen mottog en ansökan om förlängning av detta undantag före den 1 januari 2013, i enlighet med artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU.

(3)

Färgväxlande lysdioder med kvantprickar har visat sig ha fördelar jämfört med tidigare teknik i fråga om energieffektivitet och färgprestanda. Det övergripande resultatet av användning av kadmiumbaserade kvantprickar i bildskärmar är positivt tack vare deras lägre energiförbrukning jämfört med dagens tillgängliga alternativa tekniker. De sammanlagda negativa miljö- eller hälsokonsekvenser eller konsekvenser för konsumentsäkerhet som orsakas av substitution av kadmiumbaserade kvantprickar i bildskärmar kommer sannolikt att vara större än de sammanlagda fördelar för miljö, hälsa och konsumentsäkerhet som en sådan substitution kan medföra.

(4)

Användning av kadmiumselenid i nanokristallina kvantprickar av halvledarmaterial för transformering av displaybelysning bör därför undantas från förbudet under en period av två år efter offentliggörandet av det delegerade direktivet i Europeiska unionens officiella tidning. Denna korta giltighetsperiod för undantaget kommer sannolikt inte att få några negativa följder för innovation och för utvecklingen av kadmiumfria alternativ.

(5)

Lysdioder med kadmiumbaserade kvantprickar för belysning är ännu inte tillgängliga på marknaden och deras potentiella fördelar i jämförelse med dagens teknik är inte ordentligt kvantifierbara och följaktligen är en förnyelse av undantaget när det gäller belysning inte motiverad.

(6)

Bilaga III till direktiv 2011/65/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Den 31 juli 2015 antog rådet beslut (Gusp) 2015/1333.

(2)

Den 20 oktober 2017 förlängde och ändrade FN:s säkerhetsråds kommitté, inrättad enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1970 (2011), förteckningen över fartyg som omfattas av restriktiva åtgärder.

(3)

Bilaga V till beslut (Gusp) 2015/1333 bör därför ändras i enlighet med detta.