INT/906

Att stärka icke-vinstdrivande sociala företag

YTTRANDE

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Att stärka icke-vinstdrivande sociala företag som en grundpelare för ett socialt rättvist Europa
(förberedande yttrande)

Föredragande: Krzysztof Balon

1.Slutsatser och rekommendationer

1.1Med tanke på den roll som icke-vinstdrivande sociala företag spelar för att förverkliga Europeiska unionens (EU) sociala dimension och genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, även och framför allt i krissituationer, efterlyser Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ett förstärkt och riktat stöd till särskilt de sociala företag och andra organisationer inom den sociala ekonomin som fullt ut återinvesterar eventuella vinster i arbetet för det allmänna bästa eller i de allmännyttiga ändamål som anges i stadgarna. Dessutom bör de synliggöras bättre i hela Europa.

1.2Många medlemsstaters rättssystem har redan bestämmelser som definierar ställningen som icke-vinstdrivande, och denna kan tillämpas även på sociala företag. EESK vill därför uppmuntra övriga medlemsstater att införa likartade bestämmelser i sin nationella lagstiftning.

1.3Dessutom bör ett protokoll om de många olika företagsformerna, där icke-vinstdrivande sociala företag definieras separat, fogas till EUF-fördraget, i likhet med protokoll nr 26 om tjänster av allmänt intresse. EESK uppmanar också medlemsstaterna att beakta denna ändring när de ser över fördraget i framtiden.

1.4Icke-vinstdrivande sociala företag och liknande icke-vinstdrivande organisationer bör stärkas genom att man i lagstiftningen om offentlig upphandling inför en särskild bestämmelse om hänsyn till dem framför offentliga eller kommersiella aktörer vid tillhandahållandet av sociala tjänster av allmänt intresse. Här bör man vid offentliga upphandlingar framför allt beakta de icke-vinstdrivande sociala företagens särskilda verksamhetsområden inom tillhandahållande av sociala tjänster såsom inom omsorg och inom hälso- och sjukvård.

1.5EESK förespråkar också en möjlighet till riktat stöd till enbart icke-vinstdrivande organisationer, utan att EU:s regler om statligt stöd åsidosätts.

1.6Det nuvarande tröskelvärdet i förordningen om stöd av mindre betydelse till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse på 500 000 euro under tre beskattningsår bör höjas avsevärt, till cirka 800 000 euro per beskattningsår.

1.7EESK anser att ett generellt undantag bör införas för användning av EU-medel med nationell medfinansiering. Här bör man, i likhet med vad som gäller för fullt ut EU-förvaltade program, utgå från att reglerna om statligt stöd inte behöver tillämpas vid nationell medfinansiering.

1.8Stöd till icke-vinstdrivande organisationer inom den sociala ekonomin bör också tas upp i den sociala resultattavlan i anslutning till den europeiska planeringsterminen.

1.9Icke-vinstdrivande företag inom den sociala ekonomin har inte bara en hållbar affärsmodell, utan skapar och bevarar också arbetstillfällen av god kvalitet, främjar lika möjligheter, även för personer med funktionsnedsättning och andra socialt utsatta grupper, sörjer för en hög nivå av social delaktighet och rättvisa samt främjar den digitala och gröna omställningen. Den sociala ekonomin är således en strategisk bundsförvant för att stärka EU:s sociala dimension. Därför bör den sociala ekonomins verksamhet särskilt främjas genom EU:s fonder och i synnerhet bli ett separat, specifikt mål för ESF+-stöd.

1.10EESK är redo att axla en impulsgivande och samordnande roll i diskussionerna om de icke-vinstdrivande sociala företagens roll i genomförandet av återhämtningsfonden efter coronakrisen och inom ramen för 2021 års handlingsplan för den sociala ekonomin samt om den omarbetning av den rättsliga och finanspolitiska ramen som krävs för detta.

2.Inledning

2.1Den 18 februari 2020 bad Förbundsrepubliken Tysklands federala regering EESK att utarbeta ett yttrande med titeln ”Att stärka icke-vinstdrivande företag som en grundpelare för ett socialt rättvist Europa”, inom ramen för förberedelserna inför det tyska EU-ordförandeskapet under andra halvåret 2020. Den tyska regeringen betonade i samband med detta betydelsen av det allmänna bästa som ett gemensamt europeiskt värde, även inom ekonomisk verksamhet, och den starka innovationskraften hos företag inom den sociala ekonomin som åtagit sig att verka för det allmänna bästa, med särskild tonvikt på tillhandahållandet av sociala tjänster.

2.2Den sociala ekonomin består av en mängd olika företag och organisationer, däribland kooperativ, ömsesidiga bolag, föreningar, stiftelser och sociala företag – vid sidan av andra rättsliga former som är specifika för varje medlemsstat – vilka förenas av gemensamma värden och principer 1 . Den sociala ekonomin i Europa har också visat sig vara mycket betydelsefull och systemviktig i tider av ekonomisk och social kris. Den bidrar till att skapa, stärka och på ett hållbart sätt säkerställa social sammanhållning. I synnerhet har modellen med icke-vinstdrivande tillhandahållande av sociala tjänster där sociala mål ges absolut företräde visat sig vara ytterst flexibel, medborgarnära, innovativ, hållbar, demokratiskt legitim och effektiv. Icke-vinstdrivande sociala företag spelar också en avgörande roll när det handlar om att skapa lika möjligheter för alla, oberoende av ålder, kön och ursprung. De tillgodoser dem av samhällets sociala behov som inte redan täcks av offentliga sociala tjänster. Redan i ett tidigare yttrande har EESK påpekat att verksamheten i den sociala ekonomins företag tjänar allmänintresset och inte syftar till att maximera vinsterna. Den sociala ekonomin skapar på så sätt arbetstillfällen av god kvalitet inom socialt ansvarsfulla företag 2 inom bl.a. hälso- och sjukvård, omsorg och barnomsorg.

2.3Med tanke på att den sociala ekonomin är så diversifierad i Europa finns det ingen rättsligt bindande EU-omfattande definition av ”socialt företag”. EESK:s definition av sociala företag utgår från särdrag såsom att företagen

·primärt har sociala ändamål och inga vinständamål och är av samhällsnyttig karaktär i allmänhetens eller medlemmarnas intresse,

·företrädesvis är icke-vinstdrivande, och överskottet återinvesteras i huvudsak i verksamheten och går inte till privata aktieinnehavare eller ägare,

·har en mångfald av rättsliga former och affärsmodeller, t.ex. kooperativ, ömsesidiga bolag, frivilligorganisationer, stiftelser samt vinstdrivande eller icke-vinstdrivande företag; de är ofta hybrider av flera rättsliga former och ändrar i vissa fall form efter behov,

·är ekonomiska aktörer som producerar varor och tjänster (ofta allmännyttiga), i många fall med starka inslag av social innovation,

·är självständiga enheter med en hög grad av delaktighet och medbestämmande (personal, användare och medlemmar), styrning och demokrati (antingen representativ eller öppen),

·ofta är födda ur eller associerade till en civilsamhällesorganisation 3 .

2.4Det finns inte heller någon rättsligt bindande EU-omfattande definition av ”icke-vinstdrivande”. Såsom EESK har påpekat i ett tidigare yttrande är det snarare så att EU-lagstiftningen knappt tar hänsyn till den sociala ekonomins särdrag – särskilt inte det annorlunda förhållningssättet till vinster. Artikel 54 i EUF-fördraget har hittills tolkats som om det skulle råda ett motsatsförhållande mellan enheter som ekonomiskt sett är ideella (icke-vinstdrivande) och bolag som bedriver en ekonomisk verksamhet med vinstsyfte. Denna andra kategori omfattar följaktligen, utan att det görs någon åtskillnad mellan dem och oberoende av deras rättsliga form, alla företag som kan göra vinst, oavsett om de delar ut den eller inte 4 . Många medlemsstaters rättssystem har dock bestämmelser som definierar ställningen som icke-vinstdrivande, och denna kan tillämpas även på sociala företag. Man bör därför skilja mellan tre typer av ekonomiskt aktiva aktörer: rent vinstdrivande företag, företag inom den sociala ekonomin med begränsat vinstsyfte, som tas upp i EESK:s yttrande INT/871 5 , och rent icke-vinstdrivande sociala företag. De sistnämnda är målgruppen för detta yttrande.

2.5Mot bakgrund av dessa nationella bestämmelser kan de sociala företag anses vara icke-vinstdrivande sociala företag som har de särdrag som anges i punkt 2.4 och dessutom, i enlighet med nationell lagstiftning, är skyldiga att återinvestera eventuella vinster fullt ut i arbetet för det allmänna bästa eller i de allmännyttiga ändamål som anges i stadgarna.

2.6Redan i ett tidigare yttrande har EESK beklagat sig över att Europeiska unionens domstols rättspraxis och kommissionens beslutspraxis inte i tillräcklig grad beaktar företag som i de respektive nationella lagstiftningarna betecknas som ”icke-vinstdrivande” eller som, oberoende av en sådan beteckning, uppfyller ovannämnda kriterier. EESK anser därför att ett protokoll om de många olika företagsformerna, där icke-vinstdrivande sociala företag och sociala företag med begränsat vinstsyfte definieras separat, bör fogas till EUF-fördraget, i likhet med protokoll nr 26 om tjänster av allmänt intresse, och uppmanar medlemsstaterna att beakta denna ändring när de ser över fördraget i framtiden 6 .

3.Icke-vinstdrivande sociala företag som tillhandahåller sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster av allmänt intresse i samband med genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter

3.1EESK har redan i ett tidigare yttrande betonat att den europeiska pelaren för sociala rättigheter inte kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt utan deltagande av företagen inom den sociala ekonomin, och att dessa i sig har en naturlig tendens att uppfylla pelarens mål såsom främjande av trygg och anpassningsbar anställning, dialog mellan arbetsmarknadsparterna och arbetstagarnas delaktighet samt en säker, hälsosam och välanpassad arbetsmiljö och att erbjuda innovativa svar på vissa grundläggande sociala behov 7 . Dessa icke-vinstdrivande organisationer bör synliggöras bättre i hela Europa. Innovation måste främjas och tillgången till finansiering underlättas så att de kan fortsätta såväl sin dagliga verksamhet som arbetet i krissituationer. Det bör ske ett utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna.

3.2Beroende på hur den sociala modellen utformats i EU:s medlemsstater är det nationalstatens ansvar att se till att medborgarna kan dra nytta av heltäckande och ändamålsenliga sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster av allmänt intresse som är allmänt tillgängliga, prismässigt överkomliga och av hög kvalitet. EESK har tidigare påpekat att tjänster av allmänt intresse utgör absolut nödvändiga delar av systemet för social rättvisa och att det existerar en rätt till tillgång till ”väsentliga tjänster” av god kvalitet, inklusive sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, i enlighet med beskrivningen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter 8 .

3.3I vissa länder tillhandahålls dessa tjänster företrädesvis av icke-vinstdrivande initiativ, inrättningar och tjänsteleverantörer och inte av staten, på så sätt att staten garanterar ramvillkoren för tillhandahållandet av tjänsterna, användarna väljer tjänsteleverantörerna och socialförsäkringsorganen finansierar tjänsterna. Vid tillhandahållandet av tjänster måste man därmed utgå från mottagarnas intressen och inbjuda dem att delta. Detta på samma gång användarorienterade och konkurrensutsatta sätt att tillhandahålla tjänster genom icke-vinstdrivande sociala företag skulle kunna ligga till grund för en diskussion om en alleuropeisk modell och stärkas i förhållande till t.ex. upphandlingsförfarandena, där användarna berövas sin valfrihet.

3.4EESK förespråkar en möjlighet till riktat stöd eller stöd som uteslutande riktar sig till icke-vinstdrivande organisationer, utan att EU:s regler om statligt stöd för den skull riskerar att åsidosättas. Detta är viktigare än någonsin i krissituationer, eftersom icke-vinstdrivande organisationer saknar reserver. Just i krissituationer är dock sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster väsentliga, och man måste därför sörja för att deras höga kvalitet upprätthålls.

3.5I detta syfte, och mer allmänt för att stärka den icke-vinstdrivande sociala ekonomin när det gäller tillhandahållandet av sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster av allmänt intresse, behövs det grundläggande ändringar av den EU-rättsliga ramen, särskilt följande:

3.5.1Genom att det i lagstiftningen om offentlig upphandling införs ett företräde för icke-vinstdrivande aktörer framför offentliga eller kommersiella aktörer.

3.5.2Genom att avsevärt höja tröskelvärdet från nuvarande 500 000 euro under tre beskattningsår till cirka 800 000 euro per beskattningsår i förordningen om stöd av mindre betydelse till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. En sådan höjning skulle öka förordningens tillämplighet och därmed stärka dess verkan, samtidigt som faran för en faktisk gränsöverskridande snedvridning av konkurrensen förblir begränsad.

3.5.3Genom ett generellt undantag vid användning av EU-medel med nationell medfinansiering. Såsom vid fullt ut EU-förvaltade program bör man utgå från att reglerna om statligt stöd inte behöver tillämpas vid nationell medfinansiering. Här bör medlemsstaternas myndigheter i vissa fall, på ett rättsligt bindande sätt och med skydd för berättigade förväntningar hos mottagaren av det statliga stödet, kunna besluta att det inte är frågan om statligt stöd. Kommissionen och Europeiska unionens domstol bör här ha befogenhet att kontrollera missbruk.

4.Den finanspolitiska ramen för icke-vinstdrivande sociala företags verksamhet

4.1EESK har flera gånger uppmanat kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna inrätta ett gynnsamt och hållbart ekosystem för den sociala ekonomin 9 . I en förbättrad finansieringsram för icke-vinstdrivande sociala företags verksamhet ingår bland annat tillräckliga medfinansieringssatser, administrativa förenklingar såsom behovsbaserade indikatorer samt användning och erkännande av schablonbelopp.

4.2Stöd från EU-fonder, inklusive Europeiska socialfonden+ (ESF+), är särskilt viktigt för icke-vinstdrivande sociala företag som tillhandahåller sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster:

4.2.1Redan i sitt yttrande om förslaget till förordning om ESF+ 10 framhöll kommittén, med tanke på den sociala ekonomins växande roll i EU:s sociala dimension, att stödet till verksamhet inom den sociala ekonomin bör bli ett separat, specifikt mål i ESF+ 11 .

4.2.2EESK har också uppmärksammat de ofta otillräckliga ekonomiska resurserna hos icke-vinstdrivande sociala företag, och har i detta sammanhang redan uppmanat till att bidrag in natura och finansiella bidrag ska behandlas på samma sätt i samband med tillhandahållandet av egna medel till verksamhet som stöds med ESF+-medel 12 .

4.2.3Till de icke-vinstdrivande sociala företagen hör även mindre, lokala organisationer, t.ex. sådana som växt fram ur självhjälpsgrupper. EESK har redan förespråkat att en lämplig andel av ESF+-medlen ska öronmärkas för sådana organisationer 13 . Riktat stöd till volontärarbete i samband med tillhandahållande av sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster bör också vara möjligt.

5.Handlingsplan för den sociala ekonomin: icke-vinstdrivande sociala företag som viktiga aktörer i återhämtningsfonden efter coronakrisen

5.1Coronakrisen visar att nationella åtgärder endast är verksamma om de genomförs på ett samordnat sätt. Såsom redan påpekats i EESK:s ståndpunktsdokument ECO/515 om förordningen om investeringsinitiativet mot coronaeffekter får man, vid sidan av de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen och de små och medelstora företagen, inte förbise de icke-vinstdrivande sociala företagen och organisationerna i det civila samhället, utan man bör stärka stödet till dem. De icke-vinstdrivande sociala företagen och organisationerna i det civila samhället har ytterst ringa reserver att tillgå i krissituationer. Just under en pågående kris är de dock väsentliga för att fungerande (hälso- och sjukvårds)system ska upprätthållas. EESK anser därför att dessa uppgifter och organisationer bör ges mer stöd, inte bara för hanteringen av den akuta krisen utan också för det sedvanliga genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den gemensamma social- och hälsopolitiken, Europeiska socialfonden (ESF) och den sociala resultattavlan i anslutning till den europeiska planeringsterminen 14 .

5.2EESK stöder kommissionens ståndpunkt i skrivelsen av den 24 april 2020 15 från Nicolas Schmit, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, till medlemsstaternas regeringar, om att den sociala ekonomin bör stödjas just i dessa kristider. Organisationer inom den sociala ekonomin bidrar enligt kommissionen i praktiken redan på flera olika sätt till att dämpa effekterna av krisen: I samarbetet med de offentliga myndigheterna och som ett komplement till dessas åtgärder tillhandhåller de en bred uppsättning sociala tjänster, särskilt för de svagaste i samhället. De är också viktiga arbetsgivare för utsatta grupper och spelar en avgörande roll för arbetsmarknadsintegrationen och tillhandahållandet av färdigheter.

5.3Icke-vinstdrivande organisationer inom den sociala ekonomin och andra ideella organisationer bör skapa bättre nätverk när det gäller kommunikation, politik och operativ verksamhet. EU och medlemsstaterna bör stödja detta genom att kontinuerligt främja ett regelbundet gränsöverskridande samarbete och bättre koppla samman civilskydd, räddningstjänst, sociala tjänster och hälso- och sjukvård. Återinförandet av stängda gränser och rent nationella strategier under coronakrisen är kontraproduktivt och inte förenligt med EU:s mål och värden.

5.4Organisationer inom den sociala ekonomin och i synnerhet icke-vinstdrivande sociala företag i Europa ger genom sin inkluderande karaktär och sitt mål om att stödja dem som har det sämst ställt ett särskilt bidrag till arbetet med att hjälpa migranter. Såsom redan framhållits i EESK:s yttrande INT/785 bör organisationer inom den sociala ekonomin ges ett större erkännande även i detta sammanhang 16 .

5.5Med hänvisning till sitt yttrande om den sociala ekonomins yttre dimension 17 upprepar EESK att kommissionen inte har tagit med den sociala ekonomin i sitt förslag till nytt samförstånd om utveckling. Särskilt i den icke-vinstdrivande sociala ekonomin finns det en särskild potential att med utgångspunkt i självhjälp och det organiserade civila samhället utveckla en varaktig effekt ”nedifrån och upp” för att lösa sociala och miljörelaterade problem. En stark, icke-vinstdrivande social ekonomi i Europa står beredd att bidra med sina erfarenheter som bästa praxis. Den fastställda icke-vinstdrivande inriktningen i form av en fullständig återinvestering av vinster i de sociala företagens mål kan förhindra att offentliga medel privatiseras och att vinsten maximeras ohämmat även utanför Europa, om rätt statliga och demokratiskt legitimerade kontrollmekanismer finns på plats.

5.6Det behövs ett brett samförstånd i samhället mellan arbetsgivare, arbetstagare och andra organisationer i det civila samhället om den roll som ska spelas av de icke-vinstdrivande sociala företagen och de civilsamhällesorganisationer som bär upp dem i genomförandet av återhämtningsfonden efter coronakrisen och inom ramen för 2021 års handlingsplan för den sociala ekonomin samt om den omarbetning av den rättsliga och finanspolitiska ramen som krävs i detta sammanhang. EESK är redo att spela en impulsgivande och samordnande roll i denna process.

Bryssel den 18 september 2020

Luca Jahier

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

_____________

(1) EUT C 282, 20.8.2019, s. 1 .

(2)     EUT C 240, 16.7.2019, s. 20 .

(3)     EUT C 24, 28.1.2012, s. 1 .

(4)     EUT C 282, 20.8.2019, s. 1 .

(5)    Se ovan.

(6)     EUT C 282, 20.8.2019, s. 1 .

(7)     EUT C 282, 20.8.2019, s. 1 .

(8)

    EUT C 282, 20.8.2019, s. 7 .

(9)     EUT C 13, 15.1.2016, s. 152 , EUT C 62, 15.2.2019, s. 165 .

(10)

     COM(2018) 382 final.

(11)     EUT C 62, 15.2.2019, s. 165 .

(12)     EUT C 62, 15.2.2019, s. 165 .

(13)     EUT C 62, 15.2.2019, s. 165 .

(14)    EESK:s ståndpunktsdokument ECO/515, punkt 1.11.

(15)     https://twitter.com/NicolasSchmitEU/status/1254685369070530560 .

(16)     EUT C 283, 10.8.2018, s. 1 .

(17)     EUT C 345, 13.10.2017, s. 58 .