1.

I detta meddelande anges hur Eftas övervakningsmyndighet avser att behandla en begäran från Eftastat om att delar av ett beslut om statligt stöd som riktas till Eftastaten skall omfattas av tystnadsplikt och således inte röjas när beslutet offentliggörs.

2.

I detta ingår två aspekter, nämligen

1.

I artikel 122 i EES-avtalet som motsvarar artikel 287 i EG-fördraget anges att ”de avtalsslutande parternas ombud, delegater och experter, samt tjänstemän och övriga anställda som är verksamma enligt detta avtal, skall även efter det att deras uppdrag upphört vara förpliktade att inte lämna ut upplysningar som omfattas av sekretess, särskilt uppgifter om företag, deras affärsförbindelser eller deras kostnadsförhållanden”.

2.

Detta återspeglas också i artiklarna 24 och 25 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet om Eftas övervakningsmyndighets uppgifter och befogenheter på området statligt stöd (1).

3.

I artikel 16 i övervakningsavtalet anges att de beslut som fattas av Eftas övervakningsmyndighet skall motiveras.

4.

I artikel 6.1 första meningen i protokoll 3 till övervakningsavtalet föreskrivs följande när det gäller beslut om att inleda ett formellt granskningsförfarande: ”Beslutet om att inleda ett formellt granskningsförfarande skall sammanfatta relevanta sak- och rättsfrågor, kommissionens preliminära bedömning beträffande den föreslagna åtgärdens karaktär av stöd skall inbegripas och tvivlen beträffande åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden skall anges […]”.

1.

EG-domstolen har fastställt att även om artikel 287 i fördraget främst gäller uppgifter som inhämtats hos företag, visar uttrycket ”särskilt” att det rör sig om en allmän princip som också omfattar andra konfidentiella uppgifter (2).

2.

Därmed omfattar tystnadsplikten både affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter.

3.

Det finns inget skäl till att begreppen affärshemlighet och andra konfidentiella uppgifter skall ges en annan betydelse än den de har i samband med förfaranden om konkurrensbegränsande samverkan och företagskoncentrationer. Det faktum att mottagarna av övervakningsmyndighetens beslut vid sådana förfaranden är företag, medan mottagarna vid förfaranden om statligt stöd är Eftastater, hindrar inte att man tillämpar samma metod för att identifiera vad som kan vara affärshemligheter eller andra konfidentiella uppgifter.

1.

Affärshemligheter kan endast bestå av företagsuppgifter som har ett faktiskt eller ett potentiellt ekonomiskt värde och som kan ge andra företag ekonomiska fördelar om de röjs eller används. Typiska exempel på affärshemligheter är metoder för att bedöma tillverknings- och distributionskostnader, produktionshemligheter (dvs. en hemlig, kommersiellt värdefull plan, formel, process eller anordning som används för att framställa, förbereda, sätta samman eller bearbeta handelsvaror och som kan sägas vara slutprodukten av antingen innovation eller en väsentlig insats) och processer, leverantörer, producerade och sålda kvantiteter, marknadsandelar, förteckningar över kunder och distributörer, marknadsföringsplaner, självkostnader, försäljningspolicy, och information om företagets interna organisation.

2.

I princip kan affärshemligheter endast avse stödmottagaren (eller annan tredje man) och utgöras av uppgifter som lämnats av Eftastaten (eller tredje man). Därmed kan uttalanden från övervakningsmyndigheten själv (till exempel om den uttrycker tvivel på att en omstruktureringsplan är genomförbar) inte omfattas av tystnadsplikt.

3.

Att ett företag kan skadas av att uppgifter röjs är inte i sig självt tillräckligt för att uppgifterna skall betraktas som affärshemligheter. Till exempel kan ett beslut som övervakningsmyndigheten fattar om att inleda det formella granskningsförfarandet vid ett fall av omstruktureringsstöd leda till tvivel på vissa aspekter av omstruktureringsplanen mot bakgrund av de uppgifter som övervakningsmyndigheten har fått. Ett sådant beslut kan påverka företagets kreditvärdighet (ytterligare). Detta behöver inte nödvändigtvis innebära att de uppgifter som beslutet grundas på skall betraktas som affärshemligheter.

4.

I allmänhet kommer övervakningsmyndigheten att tillämpa följande kriterier för att avgöra vilka uppgifter som kan betraktas som affärshemligheter (förteckningen är inte uttömmande):

5.

Övervakningsmyndigheten anser att följande uppgifter i regel inte bör omfattas av tystnadsplikt:

6.

En begäran om undantag från dessa principer i särskilda fall skall åtföljas av noggrant angivna skäl.

1.

I ärenden om konkurrensbegränsande samverkan och företagskoncentrationer lämnas vissa uppgifter till övervakningsmyndigheten på villkor att de förblir konfidentiella (till exempel en marknadsundersökning som ett företag som är part i förfarandet låtit göra och som utgör en del av företagets egendom). En liknande metod skulle kunna användas även vid beslut om statligt stöd.

2.

På området statligt stöd kan det dock finnas vissa typer av konfidentiella uppgifter som inte nödvändigtvis förekommer i förfaranden om konkurrensbegränsande samverkan och företagskoncentrationer, nämligen statshemligheter eller andra konfidentiella uppgifter som gäller statens verksamhet. Mot bakgrund av kravet på att övervakningsmyndigheten skall motivera sina beslut och kravet på öppenhet kan sådana uppgifter emellertid endast i mycket speciella fall omfattas av tystnadsplikt. Till exempel kommer uppgifter om organisationen av offentliga tjänster och kostnaderna för dessa i regel inte betraktas som andra konfidentiella uppgifter (uppgifterna kan dock utgöra en affärshemlighet, om de kriterier som anges i avsnitt 9C.3.1 är uppfyllda).

1.

Övervakningsmyndighetens främsta uppgift är att sammanjämka två motstridande krav, nämligen kravet på att motivera sina beslut enligt artikel 16 i övervakningsavtalet och således se till att besluten innehåller alla de väsentliga uppgifter som de bygger på, och kravet på att se till att tystnadsplikten upprätthålls.

2.

Övervakningsmyndigheten skall, förutom att iaktta den grundläggande skyldigheten att motivera sina beslut, också tillämpa bestämmelserna om statligt stöd på ett effektivt sätt (bland annat genom att ge Eftastaterna, stödmottagarna och andra berörda parter möjlighet att lämna synpunkter eller överklaga övervakningsmyndighetens beslut) och beakta kravet på insyn i sin politik. Därför är det ett allt överskuggande intresse att övervakningsmyndighetens beslut offentliggörs i sin helhet. I regel kan en begäran om konfidentiell behandling endast godkännas när det är strängt nödvändigt för att skydda affärshemligheter eller andra konfidentiella uppgifter som bör åtnjuta samma skydd.

3.

Affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter åtnjuter inte något fullständigt skydd. Det innebär till exempel att de kan röjas om de är väsentliga för övervakningsmyndighetens motivering av sina beslut. Det betyder att uppgifter som är nödvändiga för att en stödåtgärd och en stödmottagare skall kunna identifieras i regel inte omfattas av tystnadsplikt. I regel gäller tystnadsplikten inte heller uppgifter som är nödvändiga för att visa att villkoren i artikel 61 i EES-avtalet är uppfyllda. Övervakningsmyndigheten kommer dock att noga överväga om det med tanke på sakförhållandena i ärendet är viktigare att offentliggöra uppgifterna än att undvika den skada som den berörda Eftastaten eller det berörda företaget kan lida.

4.

I den offentliggjorda versionen av övervakningsmyndighetens beslut kan vissa delar ha strukits jämfört med den version som övervakningsmyndigheten antagit. Stycken får inte flyttas, och inga meningar får läggas till eller ändras. Om övervakningsmyndigheten anser att vissa uppgifter inte kan röjas, kan en fotnot läggas till där de utelämnade uppgifterna beskrivs eller där omfång och storlek anges, om det gör beslutet mer sammanhängande och lättare att förstå.

5.

En begäran om att inte offentliggöra ett beslut i sin helhet eller att utelämna viktiga delar av det kommer inte att godkännas, om ett godkännande innebär att övervakningsmyndighetens motivering blir svår att förstå.

6.

Om det finns en klagande i ärendet, kommer övervakningsmyndigheten att ta hänsyn till klagandens intresse av att få reda på skälen till varför övervakningsmyndigheten har fattat ett visst beslut utan att behöva vända sig till domstolen (3). En begäran från en Eftastat om att sådana delar av beslutet som berör klagandes intressen skall omfattas av tystnadsplikt skall därför vara särskilt välgrundad och övertygande. Övervakningsmyndigheten kommer dock i regel inte att vara benägen att röja uppgifter som anses vara sådana att de omfattas av tystnadsplikt, om det finns en misstanke om att det främsta syftet med klagomålet är att få tillgång till dessa uppgifter.

7.

Eftastaternas kan inte med hänvisning till tystnadsplikten vägra att lämna uppgifter till övervakningsmyndigheten som övervakningsmyndigheten anser nödvändiga för att granska stödåtgärder. I detta hänseende hänvisas till det förfarande som anges i protokoll 3 till övervakningsavtalet (särskilt artiklarna 2.2, 5, 10 och 16 i del II av protokoll 3).

1.

För närvarande meddelar övervakningsmyndigheten den berörda Eftastaten sina beslut utan dröjsmål och ger Eftastaten möjlighet att, i regel inom femton arbetsdagar, ange vilka uppgifter den anser omfattas av tystnadsplikten. Denna tidsperiod kan förlängas genom en överenskommelse mellan övervakningsmyndigheten och den berörda Eftastaten.

2.

Om den berörda Eftastaten inte anger vilka uppgifter den anser omfattas av tystnadsplikten inom den tidsperiod som övervakningsmyndigheten föreskrivit, kommer beslutet i regel att offentliggöras i sin helhet.

3.

Om den berörda Eftastaten vill att vissa uppgifter skall omfattas av tystnadsplikt, skall den markera dessa delar av beslutet och för varje del motivera varför den begär att uppgifterna inte skall röjas.

4.

Övervakningsmyndigheten kommer att granska Eftastatens begäran utan dröjsmål. Om övervakningsmyndigheten inte godtar att vissa delar av beslutet omfattas av tystnadsplikt, kommer den att motivera varför den anser att dessa delar inte kan utelämnas från den offentliga versionen av beslutet. Om Eftastaten inte anger godtagbara skäl till sin begäran (dvs. skäl som inte är uppenbart irrelevanta eller felaktiga), behöver övervakningsmyndigheten inte närmare motivera varför de berörda delarna inte kan utelämnas från den offentliga versionen av beslutet, utan det räcker med att hänvisa till att godtagbara skäl saknas.

5.

Om övervakningsmyndigheten beslutar att godta att vissa delar omfattas av tystnadsplikten, men inte godkänner Eftastatens begäran i sin helhet, kommer den att meddela sitt beslut genom att lämna ett nytt utkast till Eftastaten, där den anger vilka delar som har utelämnats. Om övervakningsmyndigheten godtar att de delar som Eftastaten har angivit omfattas av tystnadsplikt, kommer beslutstexten att offentliggöras i enlighet med artikel 26 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet, med utelämnande av de delar som omfattas av tystnadsplikt. I texten kommer övervakningsmyndigheten att markera var delar har utelämnats (4).

6.

Efter mottagandet av övervakningsmyndighetens beslut med motivering till avslaget på begäran om att inte röja vissa delar av beslutet, kommer Eftastaten att ha femton arbetsdagar på sig för att svara och ange ytterligare skäl för sin begäran.

7.

Om den berörda Eftastaten inte svarar inom den tidsperiod som övervakningsmyndigheten föreskrivit, kommer övervakningsmyndigheten i regel att offentliggöra beslutet på det sätt som den angett i sitt svar på Eftastatens ursprungliga begäran.

8.

Om den berörda Eftastaten svarar och anger ytterligare skäl inom den föreskrivna tidsperioden, kommer övervakningsmyndigheten att granska dessa skäl utan dröjsmål. Om övervakningsmyndigheten godtar att de delar som Eftastaten angett omfattas av tystnadsplikt, kommer beslutstexten att offentliggöras på det sätt som anges ovan.

9.

Om det inte är möjligt att komma överens, kommer övervakningsmyndigheten att gå vidare genom att omedelbart offentliggöra sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet. Ett sådant beslut skall innehålla en sammanfattning av relevanta sak- och rättsfrågor och övervakningsmyndighetens preliminära bedömning beträffande den föreslagna åtgärdens karaktär av stöd. Även tvivlen beträffande åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden skall anges. Naturligtvis måste vissa väsentliga uppgifter anges för att tredje man och de andra Eftastaterna skall kunna lämna meningsfulla synpunkter. Övervakningsmyndighetens plikt att tillhandahålla sådana väsentliga uppgifter går i regel före varje begäran om skydd för affärshemligheter eller andra konfidentiella uppgifter. Dessutom ligger det både i stödmottagarens och berörda parters intresse att få tillgång till ett sådant beslut så snabbt som möjligt. Att tillåta några som helst förseningar i detta hänseende skulle äventyra hela kontrollen av statligt stöd.

10.

Om det inte är möjligt att komma överens om en begäran att vissa uppgifter i beslut om att inte göra invändningar och beslut om att avsluta det formella granskningsförfarandet skall omfattas av tystnadsplikt, meddelar övervakningsmyndigheten Eftastaten sitt slutliga beslut tillsammans med den text som den planerar att offentliggöra. Eftastaten får femton dagar på sig att svara. Om övervakningsmyndigheten inte får något svar som den anser vara relevant, kommer den i regel att gå vidare med att offentliggöra texten.

11.

Övervakningsmyndigheten håller för närvarande på att se över sina anmälningsformulär för statligt stöd. För att undvika onödig skriftväxling med Eftastaterna och förseningar i offentliggörandet av beslut, har övervakningsmyndigheten för avsikt att i formuläret införa en fråga om huruvida anmälan innehåller uppgifter som inte bör offentliggöras, och om skälen till detta. Endast om svaret är jakande kommer övervakningsmyndigheten att inleda skriftväxling med Eftastaten i enskilda ärenden. Om övervakningsmyndigheten behöver ytterligare upplysningar, skall Eftastaten, samtidigt som den lämnar de begärda upplysningarna, ange om de inte bör offentliggöras och skälen till detta. Om övervakningsmyndigheten använder uppgifter som Eftastaten sålunda angett, kommer den att meddela Eftastaten det antagna beslutet och motivera varför den anser att dessa delar inte kan utelämnas från den offentliga versionen av beslutet på det sätt som fastställs ovan.

12.

När övervakningsmyndigheten har beslutat vilken text den skall offentliggöra och meddelat Eftastaten sitt slutliga beslut, är det Eftastatens sak att besluta om den vill utnyttja något av de rättsliga förfaranden som den har tillgång till, bland annat interimistiska åtgärder, inom de tidsfrister som fastställs i artikel 36 i övervakningsavtalet.

1.

Om en tredje man, annan än den berörda Eftastaten (t.ex. klagande, andra Eftastater eller stödmottagaren), lämnar uppgifter i samband med förfaranden om statligt stöd, kommer dessa riktlinjer att tillämpas med nödvändiga ändringar.

1.

I dessa riktlinjer kan inga rättsligt bindande regler fastställas och det är inte heller avsikten. Riktlinjerna ger bara en anvisning om hur övervakningsmyndigheten kommer att hantera tystnadsplikten i ärenden som rör statligt stöd. Om ingen överenskommelse kan nås kan övervakningsmyndighetens beslut om offentliggörande i regel bli föremål för en särskild rättslig prövning. Eftersom dessa riktlinjer endast berör procedurfrågor (och i stor utsträckning beskriver gällande praxis) kommer de att bli omedelbart tillämpliga och gälla även beslut om att inte göra invändningar (5) som antogs innan ändringarna av protokoll 3 (6) trädde i kraft och som tredje man begär att få tillgång till.