Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén:

Programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet): resultat och nästa steg

I. Inledning

Reglering är en viktig del av det moderna samhället och av god samhällsstyrning. Regleringen på EU-nivå tillför mervärde på områden såsom konkurrens, handel och den inre marknaden genom att skapa likvärdiga förutsättningar som ger möjligheter för företag, arbetstagare och konsumenter. Den skyddar också medborgarnas, konsumenternas och arbetstagarnas hälsa och säkerhet. EU-lagstiftningen utgör en gemensam ram som ersätter eller anpassar 28 nationella lagstiftningar. Den gör att EU:s medlemsstater kan samarbeta för att trygga de grundläggande rättigheterna och friheterna och bygga upp de möjligheter som t.ex. internet eller arbetskraftens rörlighet erbjuder och som är gränsöverskridande till sin natur.  Den gör det också möjligt att hantera problem som sträcker sig över nationsgränserna, t.ex. klimatförändring, miljöförstöring samt hot mot djurens hälsa och växtskyddet. Den rättsliga och institutionella ramen, där kommissionen och domstolen övervakar tillämpningen av lagstiftningen, är en garanti för medlemsstaterna att EU-lagstiftningen tillämpas korrekt i hela EU. Samtidigt beskylls EU:s regelverk ofta för att innehålla för många bestämmelser som hämmar företagen, särskilt småföretagen[1].

Till följd av detta har kommissionen under de senaste åren gjort en samlad insats för att förenkla lagstiftningen och minska byråkratin. Sedan 2005 har den godkänt 660 initiativ som syftar till förenkling, kodifiering och omarbetning[2]. Mer än 5 590 rättsakter har upphävts. Den nya lagstiftningsramen för produkter förenklar regelverket avsevärt och innebär att företagens bördor minskar på många områden, t.ex. jordbruk, statistik, djurhälsa och växtskydd, mervärdesskatt, transport, offentlig upphandling och årsredovisningar.  Inom miljöpolitiken har ramdirektiv införts för vatten, luft, industriutsläpp och avfall. De förenklar den rättsliga ramen, minskar antalet direktiv inom varje område och gör genomförandet flexiblare. Genom direktiven om hälsa och säkerhet i arbetet kan medlemsstaterna skapa flexibilitet för småföretagen.

Det sätt på vilket kommissionen nu utarbetar lagstiftning har ändrats väsentligt.  Konsekvensbedömningar och samråd med berörda aktörer tillämpas systematiskt inom hela kommissionen. Byråkratin har minskat med betydligt mer än de 25 % som anges i åtgärdsprogrammet för minskning av administrativa bördor i Europeiska unionen. Kommissionens insatser motiveras från början till slut av principerna om smart reglering. Men ständig stimulans behövs för att takten i processen ska hållas uppe.  Smart lagstiftning är en kontinuerlig process och inte något som åstadkoms en gång för alla.  Att se till att EU-lagstiftningen är ändamålsenlig är avgörande för att EU ska komma på rätt kurs i riktning mot ökad tillväxt och fler arbetstillfällen. Därför inrättade kommissionen programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet) i december 2012[3]. Refit-programmet är ett uttryck för kommissionens åtagande att skapa ett enkelt, tydligt, stabilt och förutsägbart regelverk för företag, arbetstagare och medborgare. Inom ramen för Refit-programmet ska en översyn ske av all EU-lagstiftning. Syftet är att upptäcka problem, inkonsekvenser och luckor eller ineffektiva åtgärder och att lägga fram förslag utifrån detta. 

I detta meddelande redogörs för resultaten av den genomgång som kommissionen offentliggjorde i augusti 2013[4]. Det anges var kommissionen kommer att vidta åtgärder och var den, med tanke på lagstiftningens ändamålsenlighet, har beslutat att inga åtgärder krävs för närvarande. Utmaningarna under den första genomförandefasen av Refit-programmet beskrivs och en översikt ges över de följande etapperna. I bilagan fastställs vilka åtgärder som nu vidtas för att stärka lagstiftningens ändamålsenlighet eller som föreslås för rådet och Europaparlamentet.

II. Resultat av genomgången av lagstiftningens ändamålsenlighet

Genomgången visar att kommissionen har gjort mycket under de senaste åren för att lagstiftningen ska vara ändamålsenlig, genom att förenkla och minska kostnaderna.  Vissa initiativ har redan trätt i kraft, medan andra ännu inte antagits av rådet och Europaparlamentet. Genomgången visar också var det krävs ytterligare översyn av lagstiftningen (konsolidering, förenkling) och var ytterligare analyser (utvärdering och kvalitetskontroll) behövs för att förbereda en översyn av regelverket.   

1. Framsteg och resultat hittills

Det framgår tydligt att principerna om smart lagstiftning har integrerats inom alla politikområden och att verktygen för smart lagstiftning (konsekvensbedömningar, samråd med berörda parter och utvärderingar) tillämpas konsekvent inom alla politikområden. 

Instrumenten för smart lagstiftning är en integrerad del av den politiska processen.  I dag åtföljs nästan alla förslag från kommissionen som kan ha stora konsekvenser av en konsekvensbedömning och man satsar allt mer på utvärderingar av politiken i efterhand.[5] Mellan 2010 och 2012 utförde kommissionen 340 offentliga samråd och ett antal samråd med arbetsmarknadens parter för att samla in synpunkter från medborgarna, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter inom näringslivet och det civila samhället, samt för att ta vara på deras synpunkter i processen med att utveckla och se över politiken.[6]

Under de senaste tio åren har kommissionen inlett viktiga politiska reformer som bl.a. syftar till betydande förenklingar och en minskning av den administrativa bördan. Här kommer ett antal exempel.

Tjänstedirektivet har föranlett ändringar av nationell lagstiftning som syftar till att avlägsna hundratals diskriminerande, omotiverade eller oproportionerliga nationella krav.  Tillståndsförfaranden har förenklats inom viktiga tjänstesektorer, t.ex. handel, reglerade yrken, byggverksamhet, turism osv. Kommissionen arbetar tillsammans med medlemsstaterna för att undanröja hinder för tillhandahållandet av tjänster över gränserna i syfte att trygga ett långtgående genomförande i enlighet med ett meddelande från 2012.[7] Kommissionen fortsätter dessutom sitt arbete i fråga om verksamheterna i reglerade yrken, för att stärka friheten att etablera sig i denna sektor.[8]

Den reform av patentsystemet som ger ett enhetligt patentskydd och en enhetlig patentdomstol kommer att innebära stora fördelar och besparingar.  De administrativa kostnaderna för beviljande av ett enhetligt patent som skyddas i nästan alla medlemsstater kommer att minskas med upp till 80 %. Inrättandet av en enhetlig patentdomstol innebär att företag kan undvika den nuvarande situationen där processer sker i många forum i flera medlemsstater.

Genom att inrätta ett område utan inre gränser där medborgare, affärsmän och turister kan röra sig fritt utan att behöva genomgå in- och utresekontroller har kodexen om Schengengränserna och viseringskodexen i hög grad underlättat affärsverksamhet och resor. Området har vuxit fram gradvis sedan 1985 och omfattar i dag nästan alla EU-medlemsstater och några associerade länder utanför EU.

När det gäller näringslivet har t.ex. de nya förordningarna rörande jordbruks- och skogsbruksfordon, lätta motorfordon och metrologi upphävt 24, 15 respektive 8 direktiv.

På miljöområdet har ramdirektivet för vatten lett till  att antalet direktiv som rör vatten har minskat från 18 till 9. Tillsammans med vatteninformationssystemet för Europa (WISE) har det också förenklat rapporteringskraven och minskat deras antal. Genom 2010 års direktiv om industriutsläpp genomfördes en omfattande konsolidering, där sju sektorsdirektiv upphävdes.  Det nya direktivet minskar de administrativa bördorna med ungefär 30 miljoner euro per år genom kombinerad tillståndsgivning och 2 miljoner euro per år genom effektivare rapportering och övervakning. 

Kommissionen har genomfört ett långtgående åtgärdsprogram för att minska byråkratin. Genom programmet för minskning av administrativa bördor minskades mellan 2007 och 2012 den administrativa bördan med 25 % på 13 prioriterade områden. Detta motsvarar besparingar på 30,8 miljarder euro. Initiativ som innebär besparingar på ytterligare 5 miljarder euro har ännu inte antagits av rådet och Europaparlamentet[9]. Kommissionen har överskridit målet genom att lägga fram förslag som skulle kunna minska bördan med närmare 41 miljarder euro (33 %). En del av denna potential, enligt beräkningar mer än 3 miljarder euro, gick förlorad i den lagstiftningsprocess där kommissionens förslag ändrades. Till programmets viktigaste landvinningar hör främjande av e-fakturering på momsområdet samt undantag eller särskilda system för små och medelstora företag när det gäller redovisning, elektroniskt avfall och statistik över handeln inom EU. Inom ramen för Refit-programmet undersöker kommissionen tillsammans med medlemsstaterna om företagen faktiskt har fått ta del av alla dessa besparingar. På så sätt kan kommissionen se hur man på bästa sätt ska kunna minska byråkratin ytterligare. 

Genom momsdirektivet om fakturering minskas den administrativa bördan avsevärt så att e-fakturering kan behandlas på samma sätt som pappersfakturor. Tullkodexen för unionen föreskriver också att nya elektroniska förfaranden ska införas.

Genom tio-i-topp-samrådet med små och medelstora företag om de mest betungande EU-rättsakterna för små och medelstora företag har dessa företags prioriteringar kunnat inkorporeras i kommissionens dagordning för lagstiftningens ändamålsenlighet. Uppföljningsåtgärder som utgör ett direkt svar på de små och medelstora företagens farhågor har tagits fram.[10]

Kärnan i Refit-programmet är åtgärderna för att minska regleringsbördan för små och medelstora företag.[11] Kommissionen antog sitt meddelande om uppföljningen av tio-i-topp-samråd med små och medelstora företag den 18 juni. Enligt samrådet innehåller följande områden särskilt betungande lagstiftning: kemikalier (Reach); momsförvaltning; konsumentprodukters säkerhet; hälsa och säkerhet i arbetet; kvalificerade yrkesutövares möjlighet att arbeta i hela EU; förflyttning och behandling av avfall utan att skada miljön; tillgång till viktiga marknader för offentlig upphandling; vägtransport av varor och direktivet om skydd av personuppgifter. 

För sex lagstiftningsåtgärder som pekades ut i tio-i-topp-samrådet har kommissionen redan lagt fram förenklingsförslag till Europaparlamentet och rådet. Bland dessa kan nämnas förenkling för små och medelstora företag vad gäller uppgiftsskydd, utstationering av arbetstagare, konsumentprodukters säkerhet, offentlig upphandling, yrkeskvalifikationer och färdskrivare vid vägtransporter. Enligt planerna ska ytterligare två förslag läggas fram i år (en standardiserad momsdeklaration som underlättar regelefterlevnaden för företag med verksamhet i flera medlemsstater samt besiktningar och kontroller av avfallstransporter). Kommissionen hoppas att förslagen kommer att antas snabbt.

Andra förändringar håller på att genomföras inom den nuvarande rättsliga ramen. Exempelvis har avgifterna för små och medelstora företag inom ramen för Reach minskat med mellan 35–95 % för medelstora och små företag och mikroföretag, och en småföretagarambassadör har utsetts av Europeiska kemikaliemyndigheten.

2. Förslag som är under behandling hos rådet och Europaparlamentet

Viktiga lagstiftningsinitiativ om förenkling och bördeminskning för företagen ligger nu framför rådet och Europaparlamentet. Sammanlagt 21 förslag om förenkling och bördeminskning behandlas för närvarande i lagstiftningsprocessen. Detta inbegriper förslag på området för växtskydd och djurhälsa, jordbruksstöd till småjordbrukare, konsumentprodukters säkerhet och marknadstillsyn, offentlig upphandling, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, kliniska prövningar av läkemedel, paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang samt färdskrivare vid vägtransporter.

Genom den föreslagna översynen av direktivet om kliniska prövningar kommer en enda uppsättning regler att inrättas – sponsorerna kan ansöka via en gemensam portal och lämna in en enda uppsättning dokument (en enda kontaktpunkt). 

Kommissionens förslag om djurhälsa, växtskydd och växtförökningsmaterial samt offentliga kontroller kommer att innebära att 37, 7, 12 respektive 10 rättsakter upphävs.  Detta kommer att leda till en mer flexibel ram och ge nya möjligheter att minska byråkratin: t.ex. avskaffande av den dubbla anmälan av sjukdomar till EU och internationella organisationer, handel inom EU med vissa djur och produkter utan certifikat, frivilliga mekanismer för högre biosäkerhet på jordbruksföretag för att förhindra spridning av sjukdomar, överföring av ansvaret för registrering av växtsorter och växtpass till den privata sektorn samt förbättrad riskbaserad prioritering av offentliga kontroller.

Kommissionens förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas syftar till att införa ett frivilligt system med en gemensam uppsättning regler i EU för beräkning av bolagsskattebasen för företag som är verksamma på den inre marknaden. Förslaget innebär att företag med verksamhet i flera länder kan lämna in en skattedeklaration som gäller all verksamhet inom EU till en och samma myndighet. Det beräknas att de nuvarande kostnaderna för att följa reglerna skulle kunna minskas med 7 % och att näringslivet genom en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle spara 750 miljoner euro i minskade kostnader för att följa reglerna samt 1 miljard euro i minskade kostnader för att expandera över gränserna.

Kommissionen föreslog en översyn av systemet för offentlig upphandling i december 2011. Några av de föreslagna ändringarna kommer att ha en direkt inverkan på små och medelstora företags tillträde till offentliga upphandlingar, också koncessioner. Översynen inbegriper bestämmelser om krav på godkännande av egna försäkringar vid urvalet (endast den vars anbud antas kommer att behöva lämna in fullständiga styrkande uppgifter) och en bestämmelse om att de upphandlande myndigheterna ska tillämpa proportionella urvalskriterier för kontroll av anbudsgivarnas ekonomiska ställning. Enligt kommissionens förslag ska en gradvis övergång ske till e-upphandling. Företagen skulle kunna konsultera anbudsmöjligheter online och lämna sina anbud elektroniskt, vilket skulle förenkla processen och öka öppenheten. Vad gäller förslaget om färdskrivare vid vägtransporter har Europaparlamentet och rådet nått en överenskommelse och det förväntas att förslaget om upphandling kommer att antas inom kort.

3. Nya initiativ och förberedelse inför nästa omgång av lagstiftningsreformer

Samtidigt visar genomgången att fler förenklingar och en större bördeminskning kan göras.  Ytterligare åtgärder för att se till att EU:s regler är ändamålsenliga kommer att vidtas genom förenkling och/eller konsolidering av befintlig lagstiftning. Genom att följa upp rekommendationer från utvärderingar om att ytterligare minska den administrativa bördan kommer 23 nya lagförslag om att förenkla och minska regleringsbördan att läggas fram. De anges i bilagan och omfattar bl.a. följande:

· Ändring och konsolidering: En konsolidering av tre direktiv om information till och samråd med arbetstagarna (efter en kontroll av ändamålsenligheten i gällande lagstiftning och med förbehåll för resultaten av samrådet mellan arbetsmarknadens parter) kommer att övervägas. Ett antal befintliga statistikbestämmelser kommer att integreras i en enda ramförordning om företagsstatistik. Åtta direktiv inom bolagsrätt kommer att kodifieras till ett. En standardiserad momsdeklaration för alla medlemsstater kommer att föreslås. 11 zootekniska lagstiftningsåtgärder kommer att omarbetas och 26 handelsförordningar kommer att kodifieras.

· Utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten: Ett viktigt resultat av genomgången var inringandet av områden som behöver bedömas för att bättre fastställa hur regleringsbördan ska kunna minskas för att uppfylla EU:s politiska mål till lägsta möjliga kostnad och bäst uppnå fördelarna med reglering på EU-nivå.  Sexton sådana utvärderingar och kontroller pågår och anges i bilagan. För att förbereda inför framtida lagstiftningsinitiativ för att minska regleringsbördan kommer 31 utvärderingar, kontroller av ändamålsenligheten och andra undersökningar att inledas 2013 och 2014. Detta inbegriper sju nya kontroller av ändamålsenligheten hos lagstiftning som rör de mest relevanta kemikalier som inte omfattas av Reach, Natura 2000[12], EU:s miljömärke, Emas, laglig migration, konsumenternas rättigheter och reklam samt den allmänna livsmedelslagstiftningen. Utvärderingar av lagstiftningens ändamålsenlighet planeras framför allt när det gäller hälsa och säkerhet i arbetet, direktivet om integritet och elektronisk kommunikation, koncentrationsförordningen, direktivet om personal som hyrs ut av bemanningsföretag, maskindirektivet, direktivet om bedömning och hantering av omgivningsbuller, direktivet om rättsmedel i samband med offentlig upphandling samt när det gäller reglerna för punktskatt. Kommissionen håller också på att ta fram planer för en utvärdering av samstämmigheten hos EU:s regelverk inom den finansiella tjänstesektorn. Arbetet fortsätter med utformningen och genomförandet av luftfartssäkerhetskraven för den icke-kommersiella sektorn. Fram till slutet av 2014 kommer kommissionen att ha utfört eller inlett 47 utvärderingar, kontroller av lagstiftningens ändamålsenlighet eller andra rapporter i syfte att minska byråkratin. En särskild insats görs på områdena miljö (12 initiativ), näringsliv (8 initiativ) och sysselsättning (5 initiativ).

En fullständig utvärdering görs för närvarande av hela regelverk om hälsa och säkerhet i arbetet (direktiv 89/391/EEG och dess 23 relaterade direktiv) och kommer att inbegripa särskilda samråd med arbetsmarknadens parter (fackföreningar och arbetsgivarorganisationer), däribland organisationer som företräder små och medelstora företag. Slutsatserna av denna efterhandsutvärdering kommer att vara tillgänglig före utgången av 2015. Senast i december 2013 kommer medlemsstaternas genomföranderapporter att inkorporeras i denna utvärdering.

.

Kommissionen genomför för närvarande en översyn av EU:s politik och lagstiftning på avfallsområdet inom ramen för Refit-programmet. Översynen ska slutföras under 2014. I början av 2014 kommer kommissionen att hålla ett seminarium för att diskutera de problem som små och medelstora företag har uttryckt i fråga om EU:s avfallslagstiftning. Kommissionen kommer även att arbeta tillsammans med medlemsstaterna och de berörda parterna om praktisk vägledning och rådgivning. Kommissionen kommer att vidta åtgärder för att öka de små och medelstora företagens deltagande i den europeiska plattformen för resurseffektivitet.[13]

4. Återkallanden och upphävanden

I genomgången har också sex områden fastställts där förberedande arbete pågår, men där kommissionen har beslutat att den inte kommer att lägga fram förslag. Detta inbegriper initiativ på området för arbetsmiljö för frisörer, muskel- och skelettsjukdomar och bildskärmar, passiv rökning samt carcinogena och mutagena ämnen (där inom vissa områden utvärderingar redan pågår)[14].

Det finns också lagstiftning som på grund av händelseutvecklingen blivit onödig och som kommissionen planerar att föreslå ska upphävas. Nio förslag om upphävande av lagstiftning planeras. Detta inbegriper bl.a. lagstiftning om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon, försörjningen med råolja eller petroleumprodukter, klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat samt statistik över stål. Kommissionen kommer dessutom att föreslå att ett antal förslag ska återkallas. De sju förslag som ingår i denna kategori omfattar tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor[15], ett förslag till direktiv om förenkling av skyldigheter i fråga om mervärdesskatt, ett förslag till stadga för europeiska privata aktiebolag [16], förordningen om statistik över stål och direktivet om eftermontering av speglar på tunga fordon. 

III. Att hantera utmaningen avseende lagstiftningens ändamålsenlighet:  Nya övergripande åtgärder

En genomgång av regelverket var avgörande för att fastställa specifika lagstiftningsåtgärder och förberedande åtgärder. Genomgången visade också att det återstår många utmaningar för att lagstiftningens ändamålsenlighet ska kunna förverkligas och i samband med detta krävs det nya idéer om övergripande åtgärder. Alla EU-institutioner och medlemsstaterna involveras och man måste gemensamt finna lösningar. I utmaningarna ingår bl.a. följande:

1. Arbete inom den rättsliga ramen

Mot bakgrund av att EU:s lagstiftningsprocess kan vara långsam och att berörda parter föredrar stabilitet istället för en återkommande översyn av lagstiftningen måste man fullt ut undersöka möjligheten att minska regelbördan utan att ändra lagstiftningen.  Även om det nu systematiskt görs en uppskattning av regelbördan i konsekvensbedömningar är det viktigt att granska de administrativa kraven (t.ex. rapporter, tillstånd, inspektioner och avgifter) när medlemsstaterna genomför lagstiftningen och minska bördan när det är möjligt. Det kan också göras mer för att ge tillgång till användbar information om lagstiftningsförfarandet (både på EU-nivå och nationell nivå).

Vid t.ex. rapportering kommer kommissionen systematiskt att identifiera vilken typ av skyldigheter som lagstiftningen innebär samt skyldigheternas räckvidd och hur ofta de förekommer, bland annat när det gäller att genomföra lagstiftning och regelbundet se över den för att kartlägga möjligheter att minska bördan. Medlemsstaterna kommer att uppmanas att bidra till initiativet genom att tillhandahålla information om hur de har införlivat rapporteringskraven på nationell nivå. Ett pilotprojekt om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse[17] har redan gått vidare både på EU- och nationell nivå. Arbetet kommer att fortsätta 2014 och tjäna som exempel för andra områden när det är lämpligt. Det bygger på motsvarande ändringar i rapporteringen om vattenlagstiftning, luftkvalitet och miljö.

I linje med den nyligen antagna handlingsplanen för Ditt Europa[18] vidareutvecklar kommissionen i samarbete med medlemsstaterna portalen Ditt Europa som en ingångsportal till all information som små och medelstora företag och medborgare behöver om sina rättigheter och möjligheter på den inre marknaden. Målet är att förbättra kvaliteten på informationen och i synnerhet att förbättra länkarna till nationella portaler. Kommissionen kommer också att stödja användningen av information på internet om andra områden som t.ex. mervärdesskatt.

Det behövs mer insatser för att förbereda genomförandet tillsammans med medlemsstaterna.  I framtiden bör ett förslag från kommissionen åtföljas av en genomförandeplan samt en utvärderingsram som innehåller mål och indikatorer för åtgärden och föreslagen planering för övervakning och utvärdering av åtgärden. Kommissionen har redan åtagit sig att samarbeta med medlemsstaterna under införlivandefasen för att underlätta utbyte av bästa praxis och andra åtgärder som anges i genomförandeplanerna. Det kommer att vara viktigt för medlemsstaterna att bygga upp nödvändig kapacitet för att övervaka genomförandet. Kommissionen är beredd att stödja denna process.

Kommissionen kommer att vidta riktade åtgärder för att underlätta genomförandet av nya förpliktelser, särskilt på områden som är särskilt viktiga för små och medelstora företag. Exempelvis finns det ett framgångsrikt initiativ på området för livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa och djurskydd som kallas ”Bättre utbildning och säkrare mat”. Med hjälp av initiativet får medlemsstaternas tjänstemän utbildning i viktiga delar av den nya lagstiftningen och praktiska sätt att genomföra dem på ett bättre och enklare sätt. Eftersom initiativet bygger på att utbilda utbildare ger tjänstemännen i sin tur utbildning till berörda parter vilket ger ytterligare fördelar. Ett annat exempel är den process som kommer att startas 2015 för att hjälpa små och medelstora företag och stödja dem när de tillämpar kraven i EU-förordningen om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenter. Företagen ska ges all tillgänglig relevant information. En liknande metod skulle kunna tillämpas på saluföring av homeopatika och traditionella växtbaserade läkemedel.

Kommissionen vidtar också åtgärder avseende andra förslag som inkommit från små och medelstora företag kring samrådet om de tio mest betungande EU-rättsakterna (tio-i-topp-samrådet)[19]. Där ingår bl.a. tillhandahållande av rådgivning om material som kommer i kontakt med livsmedel[20] och tester för små och medelstora företag i konsekvensbedömningar om genomföranderegler som avser livsmedelsinformation till konsumenter[21].

Om lagstiftningen behöver ändras, kan möjligheten att införa påskyndade förfaranden undersökas med parlamentet och rådet för att man ska kunna agera snabbt. Det är också nödvändigt att tillsammans med medlagstiftaren undersöka olika sätt att modernisera lagstiftningförfarandet och att i större utsträckning använda konsoliderade texter vid antagandet av rättsakter.[22] Detta skulle minska omfattningen av rättsakterna och deras antal, förenkla regelverket och förbättra tillgången till lagstiftning.

Kommissionen kommer att fortsätta överläggningarna med Europaparlamentet och rådet med syftet att utnyttja konsoliderade texter för att effektivt minska regelverkets omfattning.

2. Strikt utvärdering av lagstiftningen

Denna genomgång visade att utvärderingar inte alltid fokuserar på lagstiftningens ändamålsenlighet tillräckligt noggrant. Det finns en trend att hålla fast vid status quo när lagstiftningens ändamålsenlighet utvärderas. Man måste i större utsträckning uppmärksamma huruvida målen har uppnåtts så ändamålsenligt och effektivt som möjligt. Det behövs ett striktare tillvägagångssätt när man bedömer fördelar, kostnader och arbetsbördor och inhämtar synpunkter från berörda parter.

Detta är en utmaning. Det finns vissa metodproblem vid bedömning av de kostnader, fördelar och samlade effekter som följer av lagstiftning. Det är svårt att uttömmande beräkna kostnader och fördelar med lagstiftning och att dessutom undersöka olika konsekvenser av lagstiftning som antingen kan stärka varandra eller vara motsägelsefulla. Det behövs mer insatser på detta område, bl.a. ett närmare samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna som har liknande utmaningar vid utvärderingen. 

I syfte att kartlägga, bedöma och om möjligt kvantifiera kumulativa kostnader för att följa EU-lagstiftning har kommissionen under 2012 genomfört en kumulativ kostnadsbedömning av lagstiftningsbördan på stål- och aluminiumsektorerna. Denna bedömning beaktar alla kostnader för denna sektor vid utvärdering av faktiska kostnader som följer av EU-lagstiftning.

Det är ett problem att få tillgång till uppgifter om kostnader och fördelar:  de faktiska kostnader/fördelar som genomförandet medför beror på medlemsstaternas val när de införlivar EU-lagstiftning. Man måste samarbeta för att identifiera prioriterade områden där en större insats för att samla in sådana uppgifter skulle vara befogad.

Slutligen bör utvärderingen av hur väl den införlivade nationella lagstiftningen överensstämmer med EU-lagstiftningen ges större utrymme. Detta bör vara en utgångspunkt för utvärderingen. Dessutom måste tillämpningen av lagstiftningen bedömas vid utvärderingsförfarandet[23].

Kommissionen kommer att: se över och stärka sin utvärderingsram, bl.a. genom att fastställa minimikrav för hur ofta utvärderingarna görs och deras omfattning[24], stärka berörda parters deltagande i utvärderingar och konsekvensbedömningar och samråda direkt med dem för att kartlägga områden som ska utvärderas genom att bygga på erfarenheterna av tio-i-topp-samrådet, se till att det finns ett ömsesidigt utbyte mellan politikområden där berörda parter bidrar med synpunkter, se till att utvärderingarna undersöker hur och i vilken utsträckning målen för en insats uppnåddes mot bakgrund av formella mål och förväntningar/prognoser som fastställts i eventuella medföljande konsekvensbedömningar (om sådana är tillgängliga och fortfarande relevanta efter det att lagstiftningen ändrats betydligt). Återkommande problem med tillämpningen av lagstiftningen (vilket återspeglas t.ex. av klagomål eller rättspraxis) bör ingå i denna utvärderingsprocess. Konsekvensbedömningsnämnden kommer systematiskt att överväga om utvärderingsresultaten ska användas vid dess kvalitetsgranskningar. I konsekvensbedömningsrapporterna ingår en standardiserad tvåsidig sammanfattning för att göra det lättare att snabbt identifiera de viktigaste resultaten i konsekvensbedömningen, inbegripet beräknade fördelar och kostnader.

Inom ramen för åtgärdsprogrammet för minskning av administrativa bördor (ABR+-programmet) kommer man att kartlägga hur de planerade minskningarna har genomförts på fältet. Medlemsstater och berörda parter kommer att samla in kvantitativa uppgifter och utbyta bästa praxis om hur regleringsbördan effektivt kan minskas vid genomförandet av tolv prioriterade åtgärder. Detta förfarande bör bidra till vidareutvecklingen av metoder och praxis vid bedömningen av lagstiftningens kostnader och fördelar.

3. Att förankra lagstiftningens ändamålsenlighet i beslutsfattandet.

Smart lagstiftning är ett arbetssätt, inte ett enstaka initiativ.  Det måste vara nära integrerat i kommissionens arbetsprogram och strategiska planeringscykel (förvaltningsplaner, årliga verksamhetsrapporter). För närvarande utvärderas 42 % av den lagstiftning som omfattas av Refit-programmet och utvärdering av ytterligare 19 % planeras. Denna procentsats behöver höjas för att utvärderingar ska kunna bidra till beslutsfattandet på ett lämpligt sätt och för att brister i regelverket ska kunna upptäckas i tid. Dessutom har programplaneringen av utvärderingarna ännu inte helt harmoniserats med andra viktiga element i lagstiftningsprocessen.

Kommissionen kommer att kartlägga alla Refit-lagstiftningsinitiativ, däribland återkallanden, upphävanden och konsolideringar i sitt årliga arbetsprogram. Från och med 2014 kommer kommissionen att planera sina utvärderingar inom Refit-programmet och bifoga den årliga utvärderingsplanen som en bilaga till kommissionens arbetsprogram. Kommissionen kommer att göra kontroller av ändamålsenligheten inom alla viktiga lagstiftningsområden.[25] Den regelbundna planeringen av utvärderingarna kommer att göra det möjligt för företag, små och medelstora företag samt övriga berörda parter att lägga fram förslag på områden där lagstiftningens ändamålsenlighet skulle kunna kontrolleras. 

4. Samarbete mellan EU:s lagstiftare och medlemsstaterna kring lagstiftningens ändamålsenlighet:

Kommissionen kan inte leverera resultat vad gäller lagstiftningens ändamålsenlighet utan att nära samarbeta med andra EU-institutioner och medlemsstaterna.  Medlagstiftaren behåller inte alltid kommissionens förslag om förenkling eller minskning av bördor vid antagandet av lagstiftning. Kommissionen välkomnar inrättandet av en möjlighet att genomföra konsekvensbedömningar vid Europaparlamentet och uppmanar Europaparlamentet och rådet att mer systematiskt bedöma effekterna av sina ändringar av lagstiftningen. Detta behövs för att säkra att en regelbörda inte oavsiktligt tillkommer vid medbeslutandeförfarandet. Dessutom lägger medlemsstaterna i vissa fall till administrativa bördor när de genomför eller tillämpar EU-lagstiftning, vilket ibland motarbetar de förenklingsåtgärder som beslutats på EU-nivå.[26]

Kommissionens insats att minska regelbördan är nära förknippad med den fullständiga respekten för proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna.[27]  Insatserna för att minska regelbördan och se till att lagstiftningen är proportionell och subsidiär har nära samband.  De stärker ömsesidigt varandras verkan.  Detta är anledningen till att målen för Refit-programmet överlappar medlemsstaternas översyn av EU-lagstiftningen. Kommissionen och medlemsstaterna är ense om att EU-lagstiftningen ska vara ändamålsenlig och proportionerlig, med full respekt för subsidiaritetsprincipen. Medlemsstaternas förslag övervägs noggrant och en del av dem kommer att leda till åtgärder, medan andra kommer att utgöra en del av det pågående Refit-bedömningsförfarandet.

För att följa upp förslagens ändamålsenlighet genom hela lagstiftningsprocessen kommer kommissionen att offentliggöra en årlig Refit-resultattavla för att spåra den rättsliga utvecklingen av alla initiativ som föreslås inom Refit och övervaka innehållet i de ändringar som beslutas på EU-nivå och vilka effekter medlemsstaternas genomförande har för förenkling och minskning av bördor. Resultattavlan kommer att övervaka genomförandet av åtaganden enligt Refit och tillhandahålla en översikt över huruvida man i beslutsprocessen på EU-nivå behåller kommissionens initiativ för minskning av bördor och förenkling.  Om det finns tillgängliga uppgifter från medlemsstaterna om hur åtgärderna genomförs, kommer de att tillhandahållas.[28] Resultattavlan kommer att visa fall där medlagstiftaren avviker från ett förslag om förenkling från kommissionen och där medlemsstaternas genomförande tillför en regelbörda eller innebär att det inte är möjligt för företag att dra full nytta av den minskade börda som fastställts på EU-nivå. Resultattavlan kommer att ge möjligheter till återkoppling och underlätta en öppen dialog om lagstiftningens ändamålsenlighet med medborgarna, medlemsstaterna, näringslivet, arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Refit-resultattavlan kommer att övervaka framstegen inom alla områden där förslag till förenkling och minskning av regelbördan har gjorts. Där ingår bl.a. en uppföljning av ABR+- programmet, tio-i-topp-samrådet och åtgärder som hittills övervakas i samband med resultattavlan för små och medelstora företag.

IV. Slutsatser och nästa steg

Inom Refit-programmet har kommissionen fastställt en övergripande översyn av lagstiftningen och lagt fram förslag till uppföljning.

Refit är ett rullande program. Kartläggningen och genomgången av lagstiftning kommer att uppdateras årligen för att fastställa nya åtgärder och rapportera om och övervaka genomförandet av initiativ som redan genomförts eller håller på att genomföras.

Kommissionen ser fram emot ett givande samarbete med Europaparlamentet och rådet med syftet att snabbt anta åtgärder för att förenkla och minska regelbördan vilket redan har föreslagits av kommissionen.

Kommissionen kommer att fortsätta att samarbeta nära med medlemsstaterna och berörda parter för att samla in synpunkter och förslag om lagstiftningens ändamålsenlighet som kan behandlas inom ramen för Refit-programmet och för att samarbeta med att förbättra de aspekter av Refit-programmet som kräver ytterligare diskussioner eller gemensamma åtgärder.

[1]  Se även resultaten av den senaste Standard Eurobarometer:  74 % av EU-invånarna anser att EU ger upphov till för mycket byråkrati.  (Fråga QA16.4 på sida 59: http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb/eb79/eb79_anx_en.pdf)

[2] Kodifiering innebär att en rättsakt och alla dess ändringar förs samman i en enda ny rättsakt. Omarbetning liknar kodifiering i det att en rättsakt och alla dess ändringar förs samman i en enda ny rättsakt, men till skillnad från kodifiering innebär omarbetningen att nya innehållsmässiga ändringar görs av den ursprungliga rättsakten. I båda fallen genomgår den nya rättsakten hela lagstiftningsprocessen och ersätter de rättsakter som kodifieras.

[3]  COM(2012) 746 final.

[4] SWD(2013) 401 final.

[5] 29 % av de genomgångna förordningarna har utvärderats, 13 % genomgår utvärdering och 19 % kommer att utvärderas.

[6] Det är allmänt erkänt att kommissionens system för konsekvensbedömning håller en hög kvalitet. [se bl.a. OECD 2011 Sustainability in Impact Assessments — A review of Impact Assessment Systems in selected OECD Countries and the European Commission, Europaparlamentet 2011, Comparative study on the purpose, scope and procedures of impact assessments carried out in the Member States of the EU, CEPS/University of Exeter 2012, Regulatory Quality in the European Commission and the UK: Old questions and new findings, revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2010, Impact Assessments in the EU institutions: do they support decision making?].

[7]  Direktiv 2006/123/EG.

[8] Kommissionens meddelande om utvärderingen av tillträdet till reglerade yrken och medföljande arbetsdokumentet från kommissionen om resultatet av den ömsesidiga granskningen av juridisk form, aktieinnehav och taxekrav, 2 oktober 2013.

[9] Detta inbegriper bl.a. minskade kontrollkostnader för saluföring av frukt och grönsaker (970 miljoner euro), undantag för mikroföretag från redovisningsdirektiven och ytterligare modernisering av det övergripande systemet (6 471 miljoner euro), förenkling av förändringarna när det gäller rapportering om läkemedel, säkerhetsövervakning av läkemedel och ansökningar om kliniska prövningar (368 miljoner euro), minskning av statistikkraven när det gäller handel inom EU, jordbruk, industriell produktion osv. (330 miljoner euro), elektronisk momsfakturering, förenklade återbetalningar, en enda kontaktpunkt, särskilda regler för små och medelstora företag och distansförsäljning (26 000 miljoner euro). Beräkningarna av de minskade kostnaderna i dessa exempel bygger på kommissionens förslag.

[10] Se kommissionens uppföljning av tio-i-topp-samrådet med små och medelstora företag om EU:s lagstiftning i COM(2013) 446 final och SWD(2013) 401 final.

[11] Se också KOM(2011) 803 och COM(2013) 122.

[12] Direktiv 92/43/EG och direktiv 2009/147/EG: kontrollen av ändamålsenligheten kommer att åtfölja den utvärdering som föreskrivs i lagstiftningen och hänsyn kommer at tas till de tidsfrister som fastställs i direktiven.

[13] http://ec.europa.eu/environment/resource_efficiency/re_platform/.

[14] I de fall där arbetsmarknadens parter är överens om att det behövs lagstiftning är kommissionen skyldig att bedöma avtalen och informera arbetsmarknadens parter om sitt beslut. Kommissionen kommer att fortsätta sin bedömning av avtalet mellan arbetsmarknadens parter om skydd för hälsa och säkerhet i arbetet för frisörer. Under det pågående mandatet kommer kommissionen inte att lägga fram ett förslag till rättslig genomförande av detta avtal.

[15]  Kommissionen kommer att överväga alternativa sätt att fullgöra sina skyldigheter enligt Århuskonventionen och genomför en konsekvensbedömning i avvaktan på en dom i domstolen.

[16]  Kommissionen överväger att lägga fram ett nytt förslag.

[17]  Pilotprojektet som upprättar en strukturerad ram för genomförande och information för direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse syftar till att minska rapporteringsskyldigheterna samtidigt som man ökar insynen i genomförandet och medborgarnas tillgång till miljörelaterad information i realtid.

[18] Kommissionens meddelande Stärka företag och invånare på EU:s inre marknad:

En handlingsplan för att förbättra Ditt Europa i samarbete med medlemsstaterna, COM(2013) 636 final av den 17 september 2013.

[19]  Dessa åtgärder redovisas per politikområde i SWD(2013)401 final.

[20] Förordning (EG) nr 1935/2004.

[21] Förordning (EU) nr 1169/2011

[22] För närvarande antas förslag till ändring som ändringar i befintliga rättsakter och konsoliderade versioner utarbetas på alla språk efter antagandet. Det pågår överläggningar om att förenkla detta förfarande genom att använda konsoliderade texter vid antagandet.

[23] Kommissionens verktyg Solvit och Ditt Europa — Rådgivning har databaser med ärenden som kan ge användbara upplysningar.

[24] I början av 2014 kommer det att vidtas åtgärder när riktlinjerna för utvärderingar och konsekvensbedömningar ses över.

[25] Dessa områden kommer att fastställas under 2014.

[26]  Se t.ex. The Midas Touch: Gold-plating of EU employment directives in UK law, London, Institute of Directors, juni 2013.

[27] Subsidiaritet avser principen om att åtgärder bör vidtas på den förvaltningsnivå där det är mest effektivt, dvs. att åtgärder inte bör vidtas på EU-nivå om det kan göras på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt på internationell, nationell, regional eller lokal nivå.  Proportionalitetsprincipen kräver att samtliga åtgärder som vidtas på förvaltningsnivå ska stå i proportion till de relevanta målen och inte ska överreglera.

[28] Den resultattavla för små och medelstora företag som lades fram i SWD (2013) 60 kommer att ingå i en enda Refit-resultattavla.

BILAGA

Refit-initiativ

I denna bilaga beskrivs de förslag som är följden av Refit-programmet, dvs. dels nya initiativ för att minska kostnader, förenkla lagstiftning, bättre uppfylla politiska mål och uppnå fördelarna med EU-reglering, dels initiativ för att upphäva föråldrade rättsakter och för att dra tillbaka förslag som är under behandling eller avstå från åtgärder på områden där det inte är lämpligt att vidta åtgärder eller där det tillgängliga faktaunderlaget till stöd för lagstiftningsåtgärder inte är tillräckligt. De av kommissionens lagstiftningsinitiativ som har betydande konsekvenser är föremål för utvärdering och konsekvensbedömning inom ramen för kommissionens politik för smart lagstiftning.

Initiativen delas in i fyra huvudkategorier:

1. Kommissionsförslag om förenkling och bördeminskning som väntar på att antas av medlagstiftaren.

2. Nya kommissionsinitiativ i syfte att förenkla, minska regleringskostnaderna och konsolidera befintlig lagstiftning.

3. Områden med föråldrad lagstiftning där kommissionen kommer att föreslå att lagstiftning upphävs, förslag som kommissionen kommer att föreslå dras tillbaka samt planerade initiativ som kommissionen inte kommer att gå vidare med.

4. Kontroller av ändamålsenligheten och utvärderingar som fokuserar på en minskning av administrativa kostnader och bördor (planerade och pågående).

1. Kommissionsförslag om förenkling och bördeminskning som väntar på att antas av medlagstiftaren

Hälsa och konsumentpolitik

· Förslag till en förordning om konsumentprodukters säkerhet[1] och en förordning om marknadskontroll[2] , genom vilka en tydligare uppsättning regler införs, överlappningar undanröjs och vissa undantag från rapporteringskraven kodifieras.

· Förslag om översyn av direktivet om kliniska prövningar[3], i vilket enhetliga tillståndsförfaranden och förenklade rapporteringskrav föreslås.

· Förslag till en ny förordning om djurhälsa[4] som ersätter 37 rättsakter, en ny förordning om växtskydd[5] som ersätter 7 rättsakter, en ny rättsakt om växtförökningsmaterial som ersätter 12 rättsakter och en ny förordning om offentlig kontroll längs livsmedelskedjan[6] som ersätter 10 rättsakter.

Miljö

· Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

· Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 om  transport av avfall.

Inre marknaden och tjänster

· Kommissionens förslag om översyn av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer[7]. 

· Kommissionens förslag om ändring av direktiven om offentlig upphandling 2004/18/EG och 2004/17/EG[8].

· Kommissionens förslag om europeiska långsiktiga investeringsfonder[9].

Rättsliga frågor

· Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning)[10].

· Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om paketresor och assisterade researrangemang och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 samt direktiv 2011/83/EU och om upphävande av rådets direktiv 90/314/EEG[11].

Inrikes frågor

· Kommissionens förslag till direktiv om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete och au pair-arbete (omarbetning)[12].

Havsfrågor och fiske

· Kommissionens förslag om reform av den gemensamma fiskeripolitiken[13].

· Kommissionens förslag om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter[14].

Energi

· Gemenskapssystem för registrering av transportörer av radioaktivt material, som ska ersätta de nationella förfarandena för rapportering och tillstånd med ett enda registreringssystem i syfte att förenkla förfarandena och samtidigt säkerställa höga skyddsnivåer[15].

· Konsolidering av grundläggande säkerhetsnormer för strålskydd samt relaterade direktiv[16].

Budget

· Kommissionens förslag om ett nytt system för egna medel grundade på mervärdesskatt[17].

Skatter och tullar

· Gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Handel

· Kommissionens förslag till förordning om ändring av den grundläggande antidumpningsförordningen och den grundläggande antisubventionsförordningen[18].

Transport och rörlighet

· Förslag om ändring av förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter.

Anmärkning: Flera förslag som kommissionen lagt fram inom den fleråriga budgetramen har ännu inte antagits av medlagstiftaren. Detta gäller förslag på områdena jordbruk och landsbygdsutveckling, hälsa, konsumentpolitik, fonden för inre säkerhet, asyl- och migrationsfonden, havsfrågor och fiske, utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och civilskydd samt utvidgning.[19]

2. Nya kommissionsinitiativ i syfte att förenkla, minska regleringskostnaderna och konsolidera befintlig lagstiftning

Sysselsättning

· Konsolidering av tre direktiv på området information till och samråd med arbetstagare, med förbehåll för resultaten av ett samråd med arbetsmarknadens parter.[20]

Hälsa och konsumentpolitik

· Översyn av den livsmedelshygieniska lagstiftningen i syfte att konsolidera hygienbestämmelserna, förenkla förfarandena och befästa ett flexibelt tillvägagångssätt för små och medelstora företag.

· Konsolidering av den avelstekniska lagstiftningen.

· Förenkling av den veterinärmedicinska lagstiftningen.

Statistik

· Ramförordningar om integrerad företagsstatistik och socialstatistik[21].

· Reform av systemet för undersökning av företagsstrukturen i jordbruket.

Inrikes frågor

· Förenkling och rationalisering av viseringskodexen[22].

· Kodifiering av kodexen om Schengengränserna[23].

Rättsliga frågor

· Konsolidering och sammanslagning av lagstiftningen om konsumenträttigheter och reklam, med förbehåll för resultaten av en kontroll av dess ändamålsenlighet[24].

· Översyn av lagstiftningen om ett europeiskt småmålsförfarande[25].

· Direktiv 2006/114/EG om vilseledande och jämförande reklam.

Inre marknaden och tjänster

· Översyn avseende fondföretag[26].

· Kodifiering av åtta direktiv på bolagsrättens område[27].

Skatter och tullar

· Införande av en standardiserad EU-deklaration för mervärdesskatt i alla medlemsstater.

Jordbruk

· Förenkling av reglerna för statligt stöd inom jordbrukssektorn[28].

· Översyn och förenkling av den rättsliga ramen för ekologiskt jordbruk[29].

Handel

· Kodifiering av 26 rådsförordningar till följd av antagandet av två bemyndigandeförordningar[30] genom vilka handelslagstiftningen anpassas till EUF-fördraget.

· Export för återvinning av icke-farligt avfall – uppdateringen av förordning 1418/2007[31] kommer att förenkla förfarandena och minska den administrativa bördan.

Transport och rörlighet

· Förenkling av cabotagereglerna på vägtransportområdet[32].

Konkurrenspolitik

· Översyn av kommissionens förordning om genomförande av rådets förordning (EG) nr 139/2004[33] i syfte att införa ett förenklat förfarande för koncentrationskontroll [konkurrens].

Fiske och havsfrågor

· Fisketillståndsförordningen.

· Tekniska åtgärder till skydd för marina organismer.

3. Områden där kommissionen kommer att eller överväger att föreslå att lagar upphävs eller lagförslag dras tillbaka eller där initiativ inte kommer att gå vidare

Miljö

· Tillbakadragande av ett förslag till ramdirektiv om markskydd[34].

Kommissionen konstaterar att förslaget har varit under behandling i åtta år utan att ha lett till några effektiva åtgärder. Man kommer därför att ingående undersöka om syftet med förslaget, som kommissionen fortfarande stöder, bäst kan uppnås genom att förslaget bibehålls eller genom att det dras tillbaka, vilket skulle öppna för ett alternativt initiativ under nästa mandatperiod. Detta kommer att avgöras av om det är möjligt att enas om ett antagande före valen till Europaparlamentet.

· Tillbakadragande av ett förslag om tillgång till rättslig prövning på miljöområdet[35].

Sysselsättning

· Under det pågående mandatet kommer kommissionen inte att föreslå lagstiftning på områdena arbetsmiljö för frisörer, muskel- och skelettsjukdomar och bildskärmar, passiv rökning samt carcinogener och mutagena ämnen.

Näringsliv

· Upphävande av direktiv 1999/45/EG om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat.

 Hälsa och konsumentpolitik

· Tillbakadragande av två förslag rörande information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel[36].

· Upphävande av rådets direktiv om hjälp till kommissionen och samarbete från medlemsstaternas sida vid den vetenskapliga granskningen av livsmedelsfrågor[37].

Statistik

· Upphävande av förordningen om statistik om stålindustrin[38].

· Tillbakadragande av ett förslag till förordning om europeisk statistik om trygghet mot brott (KOM(2011) 335).

Inrikes frågor

· Upphävande av rådets beslut om en samarbetsordning för medlemsstaternas finansunderrättelseenheter avseende utbyte av information[39].

Inre marknaden och tjänster

· Tillbakadragande av förslag i lagstiftningsförfarandet rörande formskydd och gemenskapspatent (patentförslaget omvandlas till ett stärkt samarbete).

· Tillbakadragande av förslaget till rådets förordning om stadga för ett europeiskt privat aktiebolag[40].

Skatter

· Tillbakadragande av förslaget till direktiv rörande förenkling av skyldigheterna på mervärdesskatteområdet[41].

Transport och rörlighet

· Upphävande av direktiv 2007/38/EG om eftermontering av speglar på tunga fordon.

· Upphävande av direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon.

· Tillbakadragande av förslag i lagstiftningsförfarandet rörande körkort med samma funktionalitet som förarkort.

Energi

· Upphävande av rådets beslut om ett gemenskapsmål för minskning av förbrukningen av primära energikällor i händelse av svårigheter med försörjning av råolja och petroleumprodukter[42] samt genomförandelagstiftning.

Utvecklingssamarbete

· Kommissionen kommer inte att föreslå en ny livsmedelsmekanism för Europeiska unionen. Detta instrument löper ut i slutet av 2013.

4. Kontroller av ändamålsenligheten, utvärderingar och andra rapporter som bedömer utrymmet för förenklingar och minskning av regleringskostnader och bördor

Miljö

Planerade kontroller av ändamålsenligheten och utvärderingar:

· Kontroll av ändamålsenligheten i gällande lagstiftning om Natura 2000[43], om EU:s miljömärke[44] och om Emas[45].

· Rationalisering av rapporteringskraven på miljöområdet med tillämpning av principerna om strukturerade ramar för genomförande och information.

· Utvärderingar av det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar, av lagstiftningen om hållande av vilda djur i djurparker och av Århuskonventionen (i väntan på domstolens avgörande).

Pågående kontroller av ändamålsenligheten och utvärderingar:

· Kontroller av ändamålsenligheten rörande avfallspolitiken[46].

· Utvärderingar av lagstiftning om omgivningsbuller, utsläpp av flyktiga organiska ämnen, miljöansvar och infrastruktur för rumslig information.[47]

Sysselsättning

Planerade utvärderingar:

· Utvärderingar av lagstiftning om informationskrav för arbetsgivare i fråga om anställningsavtal.

Pågående utvärderingar:

· Utvärdering av lagstiftningen på området hälsa och säkerhet i arbetet[48].

· Direktiv 2008/104/EG om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag.

· Direktiv 97/81/EG om deltidsarbete och direktiv 99/70/EG om visstidsarbete.

Hälsa och konsumentpolitik

Planerade kontroller av ändamålsenligheten och utvärderingar:

· Kontroll av ändamålsenligheten hos förordning (EU) nr 178/2002 (förordningen om den allmänna livsmedelslagstiftningen).

Näringsliv

Planerade kontroller av ändamålsenligheten, bedömningar av de sammanlagda kostnaderna och utvärderingar:

· Kontroller av ändamålsenligheten i den mest relevanta kemikalielagstiftningen som inte omfattas av Reach, samt närliggande aspekter av lagstiftning som är tillämplig i senare led av produktionskedjan.

· Utvärderingar av maskindirektivet och lagstiftningen om skjutvapen.

· Bedömningar av de sammanlagda kostnaderna på områdena kemisk industri och skogsbruksbaserade industrier (träbearbetning, möbler, pappersmassa/papper samt tryckning).

Pågående eller  slutförda kontroller av ändamålsenligheten och utvärderingar:

· Utvärdering av förordningar om den inre marknaden för industriprodukter.

· Kontroll av ändamålsenligheten i gällande lagstiftning avseende typgodkännande av motorfordon samt oljeraffineringssektorn.

· Bedömning av de sammanlagda kostnaderna avseende aluminiumsektorn.

· En bedömning av de sammanlagda kostnaderna avseende stålsektorn har slutförts 2013.

Energi

Planerade utvärderingar:

· Utvärdering av direktivet om förnybar energi[49].

Inrikes frågor

Planerade kontroller av ändamålsenligheten och utvärderingar:

· Kontroll av ändamålsenligheten i gällande lagstiftning om laglig migration.

· Utvärderingar av informationssystemet för viseringar[50], Frontex[51] inbegripet enheter för snabba ingripanden vid gränserna[52] samt lagstiftning om uppehållstillstånd för offer för människohandel[53].

Pågående utvärderingar:

· Omfattande utvärderingsrapport om rådets rambeslut om bekämpande av organiserad brottslighet och om bekämpande av terrorism[54].

Rättsliga frågor

Planerade kontroller av ändamålsenligheten och utvärderingar:

· Kontroll av ändamålsenligheten i gällande lagstiftning i syfte att undersöka behovet av konsolidering och sammanslagning av rättsakter som rör konsumenträttigheter och reklam (se ovan).

· Utvärdering av lagstiftning om likabehandling i fråga om social trygghet[55].

· Utvärdering av lagstiftning om en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar[56].

Inre marknaden och tjänster

Planerade utvärderingar:

· Förordning 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

· Det nya prövningsdirektivet 2007/66/EG.

· Lagstiftning om finansiella tjänster[57].

· Direktiv 86/653 om handelsagenter.

Skatter och tullar

Planerade utvärderingar:

· Utvärderingar av direktivet om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror och av allmänna punktskattebestämmelser.

Handel

Planerade utvärderingar:

· Omfattande genomföranderapport om förordningen om EU:s exportkontroll, inklusive en översyn av förordning (EG) nr 428/2009 om produkter med dubbla användningsområden (i enlighet med den grundläggande rättsakten och exportkontrollpolitiken). Den planerade rapporten innehåller förslag till reformering och förenkling av lagstiftningen.

· Utvärdering av rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj 2003 om förhindrande av att handeln med vissa viktiga mediciner avleds till Europeiska unionen.

·

Transport och rörlighet

Planerade utvärderingar:

· Utvärdering av direktiv 2004/54/EG om säkerhet i tunnlar.

· Utvärdering av direktivet om kombinerad transport[58].

· Utvärdering av lagstiftning om passagerarfartygs säkerhet[59].

· Fortsatt arbete med utveckling och genomförande av luftfartssäkerhet för den icke vinstdrivande sektorn[60].

Övriga områden

Pågående utvärderingar:

· Utvärdering av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd – den politiska ramen för samarbetet mellan EU och medlemsstaterna [humanitärt bistånd och civilskydd].

Planerade utvärderingar:

· Utvärdering av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation[61] [kommunikationsnät, innehåll och teknik].

· Utvärdering av direktivet om audiovisuella medietjänster[62] [kommunikationsnät, innehåll och teknik].

· Utvärdering av koncentrationsförordningen: systemet för hänskjutande och minoritetsinnehav [konkurrens].

[1]  COM(2013) 78.

[2] COM(2013) 74.

[3] COM(2012) 369 final.

[4] COM(2013) 260 final.

[5] COM(2013) 267 final.

[6]  COM(2013) 265 final.

[7] KOM(2011) 883.

[8] KOM(2011) 896 och KOM(2011) 895.

[9] COM(2013) 462 final.

[10] COM(2012) 11.

[11] COM(2013) 512.

[12] COM(2013) 151.

[13] KOM(2011) 425.

[14] KOM(2011) 416.

[15] KOM(2011) 518.

[16] COM(2012) 242.

[17] KOM(2011) 737, 739 och 740. Enligt slutsatserna från Europeiska rådets möte i juli 2013 ska det nuvarande systemet bibehållas under nästa fleråriga budgetram. Kommissionen godkände den 4 september ett utkast till gemensam förklaring om egna medel som utgör en del av den politiska överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet. I förklaringen fastställs att det ska inrättas en högnivågrupp som ska göra en övergripande översyn av systemet för egna medel.

[18] Kommissionens förslag (COM(2013) 192) till förordning om ändring av den grundläggande antidumpningsförordningen och den grundläggande antisubventionsförordningen (rådets förordning (EG) nr 1225/2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen och rådets förordning (EG) nr 597/2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen).

[19] Se SWD(2013) 401 final.

[20]  Detta gäller direktiv 98/59/EG om kollektiva uppsägningar, direktiv 2001/23/EG om överlåtelse av företag och direktiv 2002/14/EG om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen.

[21] Översynen av socialstatistiken kommer att bero på utvecklingen inom det europeiska statistiksystemet.

[22]  Förordning (EG) nr 810/2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex).

[23]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna).

[24] Direktiv 2005/29/EG[24] om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter, direktiv 1999/44/EG om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier och direktiv 93/13/EG om oskäliga villkor i konsumentavtal.

[25] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007.

[26] Direktiv 2009/65/EG.

[27] Direktiven 82/891/EEG, 89/666/EEG, 2005/56/EG och 2009/101/EG, 2009/102/EG, 2011/35/EU, 2012/17/EU och 2012/30/EU.

[28]  Den nya förordningen om stöd av mindre betydelse genomgår nu konsekvensbedömningsstadiet och ska enligt planerna antas i slutet av 2013. Konsekvensbedömningen avseende resten av lagstiftningspaketet om statligt stöd (dvs. riktlinjerna för statligt stöd samt förordningarna om gruppundantag och anmälningsformulär) är planerad till början av 2014. De nya riktlinjerna och förordningarna ska enligt planerna antas senast i juli 2014.

[29] Översynen av lagstiftningen om ekologiskt jordbruk kommer att inriktas på inkonsekvenser, luckor och ineffektiva åtgärder samt enklare regler och minskade administrativa kostnader. Konsekvensbedömningen är planerad till hösten 2013 och kommissionens antagande av förslagen till första kvartalet 2014.

[30] KOM(2011) 82 och KOM(2011) 349.

[31] Kommissionens förordning (EG) nr 1418/2007 av den 29 november 2007 om export för återvinning av visst avfall som förtecknas i bilaga III eller IIIA till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 till vissa länder som inte omfattas av OECD-beslutet om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall.

[32] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg.

[33] Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”).

[34] KOM(2006) 232.

[35]  Kommissionen kommer att överväga alternativa sätt att fullgöra sina skyldigheter enligt Århuskonventionen och genomför som bäst en konsekvensbedömning i avvaktan på domstolens avgörande.

[36] COM(2012) 48 och COM(2012) 49.

[37] EGT L 52, 4.1.1993, s. 18.

[38] Förordning (EG) nr 48/2004.

[39] Rådets beslut 2000/642/RIF av den 17 oktober 2000. Tidpunkten beror på antagandet och genomförandet av förslaget till direktiv om bekämpning av penningtvätt, vilket antogs av kommissionen den 5 februari 2013 och kommer att göra beslut 2000/642/RIF obsolet.

[40]  KOM(2008) 396. Kommissionen överväger att lägga fram ett nytt förslag på detta område.

[41]  KOM(2004) 728 slutlig av den 29 oktober 2004.

[42] Rådets beslut 77/706/EEG av den 7 november 1977 om ett gemenskapsmål för minskning av förbrukningen av primära energikällor i händelse av svårigheter med försörjning av råolja och petroleumprodukter samt kommissionens genomförandebeslut 79/639/EEG.

[43] Direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG. Denna kontroll av ändamålsenligheten kommer att utgöra ett komplement till de utvärderingar som föreskrivs i lagstiftningen och ta hänsyn till de tidsfrister som fastställs i direktiven.

[44]  Förordning (EG) nr 66/2010.

[45]  Förordning (EG) nr 1221/2009.

[46]  Omfattar: direktiv 86/278/EEG (avloppsslam), direktiv 94/62/EG (förpackningar och förpackningsavfall), direktiv 96/59/EG (PCB/PCT), direktiv 2000/53/EG (uttjänta fordon), direktiv 2006/66/EG (batterier).

[47] Direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Utvärdering av direktiv 2009/126/EG av den 21 oktober 2009 om återvinning av bensinångor steg II, vid tankning av motorfordon på bensinstationer. Direktiv 2004/35/EG om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador. Direktiv 2007/2/EG om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire).

[48]  Ramdirektiv 89/391/EEG och 23 relaterade direktiv.

[49] Direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG.

[50] Förordning (EG) nr 767/2008 och rådets beslut 2004/512/EG.

[51] Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex).

[52] Förordning (EG) nr 863/2007 om inrättande av en mekanism för upprättande av snabba gränsinsatsenheter och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 vad beträffar den mekanismen och regleringen av gästande tjänstemäns uppgifter och befogenheter.

[53] Rådets direktiv 2003/81/EG om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna. Det kommer att övervägas om detta direktiv och direktiv 2011/36 rörande bekämpande av människohandel bör slås samman.

[54]  Rådets rambeslut 2008/841/RIF och rådets rambeslut 2008/919/RIF om ändring av rambeslut 2002/475/RIF.

[55] Rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet.

[56] Förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar.

[57] Denna utvärdering ska genomföras på medellång sikt.

[58] Rådets direktiv 92/106/EEG av den 7 december 1992 om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna (EGT L 368, 17.12.1992, s. 38).

[59]  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg (Omarbetning) (EUT L 163, 25.6.2009, s. 1).

[60]  Grundförordningen om europeisk luftfartssäkerhet (Easa) (216/2008).

[61] Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG av den 25 november 2009 om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen.

[62] Direktiv 2010/13/EU. Ett samråd om centrala inslag i direktivet om audiovisuella medietjänster har nyligen avslutats. Tidigare hölls ett separat samråd  om oberoendet för tillsynsmyndigheterna för audiovisuella medietjänster (artikel 30 i direktivet om audiovisuella medietjänster), på vars grundval en bedömning för närvarande görs.