EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52012TA1215(04)

Rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2011 med centrumets svar

EUT C 388, 15.12.2012, p. 17–22 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

15.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 388/17


RAPPORT

om årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2011 med centrumets svar

2012/C 388/04

INLEDNING

1.

Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (nedan kallat centrumet) ligger i Thessaloniki och inrättades genom rådets förordning (EEG) nr 337/75 (1). Centrumets viktigaste uppgift är att bidra till utvecklingen av yrkesutbildning inom unionen. Det innebär att centrumet ska sammanställa och sprida dokumentation om olika system för yrkesutbildning (2).

INFORMATION TILL STÖD FÖR REVISIONSFÖRKLARINGEN

2.

I revisionsrättens revisionsmetod ingår analytiska granskningsåtgärder, en direkt granskning av transaktioner och en bedömning av nyckelkontroller i centrumets system för övervakning och kontroll. Detta kompletteras (vid behov) med revisionsbevis från andra revisorers arbete och en analys av uttalanden från ledningen.

REVISIONSFÖRKLARING

3.

Revisionsrätten har i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt granskat centrumets årsredovisning (3), som består av räkenskaperna (4) och rapporterna om budgetgenomförandet (5) för det budgetår som slutade den 31 december 2011, och lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.

Ledningens ansvar

4.

Direktören ska i egenskap av utanordnare verkställa budgeterade inkomster och utgifter i enlighet med centrumets finansiella bestämmelser under eget ansvar och inom ramen för beviljade anslag (6). Direktören ska införa (7) den organisation och de system och rutiner för intern förvaltning och kontroll som krävs för upprättandet av slutliga räkenskaper (8) som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig detta beror på oegentligheter eller fel, och se till att de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna är lagliga och korrekta.

Revisorns ansvar

5.

Revisionsrätten ska utifrån revisionen avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet (9) om tillförlitligheten i centrumets årsredovisning och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

6.

Revisionsrätten utförde sin revision i enlighet med IFAC:s internationella revisionsstandarder (International Standards on Auditing, ISA) och etiska riktlinjer och Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai). Enligt dessa standarder ska revisionsrätten planera och utföra revisionen så att rimlig säkerhet uppnås om huruvida centrumets årsredovisning innehåller väsentliga felaktigheter och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

7.

En revision innebär att revisorn genom olika åtgärder inhämtar revisionsbevis om belopp och annan information i räkenskaperna och om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för dem. Valet av åtgärder grundas på revisorns bedömning, däribland av riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i räkenskaperna och för att de underliggande transaktionerna i väsentlig utsträckning inte följer Europeiska unionens rättsliga ram, vare sig det beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och de system för övervakning och kontroll som ska garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i uppskattningarna i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i räkenskaperna.

8.

Revisionsrätten anser att den har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för uttalandena nedan.

Uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet

9.

Revisionsrätten anser att centrumets årsredovisning (10) i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av centrumets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av resultatet av transaktioner och kassaflöden för det budgetår som slutade detta datum i enlighet med bestämmelserna i centrumets budgetförordning och de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (11).

Uttalande om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet

10.

Revisionsrätten anser att de transaktioner som ligger till grund för centrumets årsredovisning för det budgetår som slutade den 31 december 2011 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

11.

Kommentarerna nedan påverkar inte revisionsrättens uttalanden.

KOMMENTARER OM BUDGETFÖRVALTNINGEN OCH DEN EKONOMISKA FÖRVALTNINGEN

12.

Centrumets budget för 2011 uppgick till 18,9 miljoner euro, varav 0,9 miljoner euro (5 %) överfördes till 2012 (12). Av överföringarna gällde 0,6 miljoner euro anslag till avdelning II “administrativa utgifter” (37 % av de totala anslagen till avdelning II). Endast 0,075 miljoner euro (13 %) av beloppet gällde tjänster som utförts under 2011 och periodiserades som avgifter. Den låga nivån på upplupna kostnader beror på att kontrakt undertecknades i slutet av året för varor och tjänster som till största delen kommer att leveras under 2012. Den alltför stora andelen överföringar under avdelning II strider mot budgetprincipen om ettårighet.

13.

Det gjordes ett stort antal budgetöverföringar, varav större delen skedde vid årets slut (13). Ett belopp på 0,7 miljoner euro överfördes från avdelning I “personalkostnader” till avdelning II “administrativa utgifter” (0,2 miljoner euro) och avdelning III “driftsutgifter” (0,5 miljoner euro). Motiveringen till dessa budgetöverföringar var otillräcklig eftersom behoven inte hade uppskattats. Detta tyder på brister i budgetplaneringen och strider mot budgetprincipen om specificering av anslag.

KOMMENTARER OM NYCKELKONTROLLER I CENTRUMETS SYSTEM FÖR ÖVERVAKNING OCH KONTROLL

14.

Centrumets bidrag till yrkesutbildning (14) uppgår varje år till omkring 1 miljon euro (15). Avslutandet av bidragen för 2010 var mycket försenat på grund av att bidragsmottagarna lämnade in sina slutrapporter om verksamheterna sent. Centrumet var också sen med att kontrollera rapporterna och genomföra slutbetalningarna (16).

Denna rapport har antagits av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Louis GALEA som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 11 september 2012.

För revisionsrätten

Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA

Ordförande


(1)  EGT L 39, 13.2.1975, s. 1.

(2)  I bilagan sammanfattas centrumets behörighet och verksamhet i informationssyfte.

(3)  Denna årsredovisning åtföljs av en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under året som innehåller mer information om budgetgenomförandet och förvaltningen.

(4)  I räkenskaperna ingår balans- och resultaträkningen, kassaflödesanalysen, sammanställningen av förändringar i nettotillgångarna och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna och andra förklarande noter.

(5)  Rapporterna om budgetgenomförandet innehåller sammanställningen över resultatet av budgetgenomförandet med bilaga.

(6)  Artikel 33 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 (EGT L 357, 31.12.2002, s. 72).

(7)  Artikel 38 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002.

(8)  Bestämmelserna om EU-organens årsredovisningar och löpande räkenskaper fastställs i kapitlen 1 och 2 i avdelning VII i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002, senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 652/2008 (EUT L 181, 10.7.2008, s. 23) och har införlivats i centrumets budgetförordning.

(9)  Artikel 185.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 248, 16.9.2002, s. 1).

(10)  Den slutliga årsredovisningen upprättades den 13 juni 2012 och togs emot av revisionsrätten den 29 juni 2012. Den slutliga årsredovisningen som konsoliderats med kommissionens ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november det följande året. Årsredovisningen finns även på följande webbplatser: http://eca.europa.eu och http://www.cedefop.europa.eu/.

(11)  De redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (Ipsas) som ges ut av IFAC eller, när sådana inte finns, på de internationella redovisningsstandarderna International Accounting Standards (IAS)/International Financial Reporting Standards (IFRS) som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB).

(12)  De överförda anslagen gäller avdelning I ”personalkostnader” och avdelning II ”administrativa utgifter” (det görs inga automatiska överföringar när det gäller avdelning III ”driftsutgifter” eftersom dessa anslag förvaltas som differentierade anslag).

(13)  Totalt gjordes 77 budgetöverföringar på sammanlagt 1,5 miljoner euro, varav 67 överföringar (1,3 miljoner euro) gjordes i november och december 2011.

(14)  Centrumet ger bidrag till ett europeiskt referens- och expertisnätverk för yrkesutbildning (ReferNet) som informerar om nationella yrkesutbildningssystem och yrkesutbildningspolitik i medlemsstaterna, Norge och Island.

(15)  2011 och 2010: 0,9 miljoner euro.

(16)  I genomsnitt gjordes slutbetalningarna omkring 50 dagar för sent.


BILAGA

Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Thessaloniki)

Behörighet och verksamhet

Unionens behörighetsområde enligt fördraget

(Artikel 166.1 i EUF-fördraget)

Informationsinsamling

Unionen ska genomföra en yrkesutbildningspolitik som ska understödja och komplettera medlemsstaternas insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för yrkesutbildningens innehåll och organisation.

Centrumets behörighet

(Artiklarna 2 och 3 i rådets förordning (EEG) nr 337/75)

Mål

Centrumet ska som Europeiska unionens referenscentrum för yrkesutbildning förse politiska beslutsfattare, forskare och fackmän med underlag om aktuella trender så att de kan vidta väl underbyggda beslut och insatser.

Centrumet ska bistå Europeiska kommissionen med att på unionsnivå främja och utveckla yrkesutbildning.

Uppgifter

Sammanställa utvald dokumentation och analysera informationen.

Bidra till utveckling och samordning av forskning.

Utnyttja och sprida användbar information.

Uppmuntra och stödja en gemensam strategi för frågor om utveckling av yrkesutbildning.

Tillhandahålla ett forum för en bred och blandad publik.

Organisation

Styrelse

Sammansättning

Varje medlemsstat ska ha

a)

en företrädare för regeringen,

b)

en företrädare för arbetsgivarorganisationerna,

c)

en företrädare för arbetstagarorganisationerna.

Tre ledamöter företräder Europeiska kommissionen.

Tre av ledamöterna i a, b och c utses av rådet. Kommissionen utser sina företrädare.

Samordnare från arbetsgivarorganisationerna och arbetstagarorganisationerna på europeisk nivå samt observatörer från EES-länderna deltar också vid styrelsens och presidiets sammanträden.

Uppgifter

Anta budgeten, fastställa prioriteringar på medellång sikt (centrumets fleråriga planering), anta arbetsprogrammet och bedöma och analysera den årliga verksamhetsrapporten och årsredovisningen. Anta den slutliga budgeten och tjänsteförteckningen.

Presidiet

Sammansättning

Styrelsens ordförande och tre vice ordförande (en från varje grupp), en samordnare per grupp samt en ytterligare företrädare för kommissionen.

Direktören utses av kommissionen enligt den förteckning över kandidater som överlämnats av styrelsen. Ansvarar för centrumets förvaltning och verkställer styrelsens och presidiets beslut.

Intern revision

Europeiska kommissionens tjänst för internrevision.

Extern revision

Europeiska revisionsrätten.

Myndighet som beviljar ansvarsfrihet

Europaparlamentet på rådets rekommendation.

Medel till centrumets förfogande 2011 (2010)

Slutlig budget

18,83 (18,25) miljoner euro

Bidrag från unionen (1): 97,5 % (97,7 %)

Personalstyrka den 31 december 2011

Antal tjänster enligt tjänsteförteckningen: 101 (101)

varav tillsatta: 97 (96)

Övrig personal:

kontraktsanställda: 25 (24)

Utsända nationella experter: 3 (5)

Personalstyrka totalt: 125 (125)

Uppgifter inom verksamheten: 90 (90)

Administrativa uppgifter: 35 (35)

Produkter och tjänster 2011 (2010)

Analys av och rapportering om policyutveckling

Centrumets mandat för att övervaka framstegen när det gäller genomförandet av gemensamma yrkesutbildningsprioriteringar bekräftades och utvidgades under 2010. Centrumet utvecklade en ny metod för att i) varje år mäta hur yrkesutbildningspolitiken utvecklats i länderna sedan 2010; ii) utarbeta en heltäckande rapport om framstegen när det gäller yrkesutbildningspolitikens strategiska mål 2014. En ny ram för ReferNet – centrumets europeiska nätverk för yrkesutbildning – infördes som systematiskt samlar in information om yrkesutbildningssystem och den yrkesutbildningspolitiska utvecklingen. Kommissionärerna för utbildning och kultur samt sysselsättning, socialpolitik och inkludering bidrog till centrumets Agora-konferens A bridge to the future (en brygga till framtiden) – europeisk yrkesutbildningspolitik 2002–2010. Resultaten av en jämförande analys av de mest ändamålsenliga och effektiva kostnadsdelningsmekanismerna för finansiering av yrkesutbildning diskuterades vid en konferens om vuxenutbildning som anordnades av det ungerska ordförandeskapet/generaldirektoratet för utbildning och kultur och vid Internationella arbetsorganisationens (ILO) akademi för kompetensutveckling.

Stöd till utvecklingen och genomförandet av gemensamma EU-verktyg

Centrumet samordnade den rådgivande gruppen för den europeiska ramen för kvalifikationer (European Qualifications Framework, EQF) tillsammans med kommissionen (GD Utbildning och kultur). Rapporten Development of national qualifications frameworks in Europe (utvecklingen av nationella ramar för kvalifikationer i Europa) offentliggjordes i oktober 2011. Centrumet analyserade ”referensrapporter” från 14 länder. 24 bakgrundsstudier och 24 presentationer vid 16 EQF-relaterade möten bidrog till diskussionerna (t.ex. det ungerska ordförandeskapets EQF-konferens). Den andra övervakningsrapporten om ECVET (det europeiska systemet för överföring av meriter inom yrkesutbildning) om strategier för genomförandet slutfördes. Stödet till den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (EQAVET) fortsatte och en publikation gavs ut (Assuring quality in VET – the role of accrediting VET providers). Webbplatsen Europass – som förvaltas av centrumet – används allt mer av EU:s medborgare. Sedan starten har 16,6 miljoner meritförteckningar fyllts i online (2011: 5,8 miljoner; 3,8 miljoner). För att uppmuntra till bättre samordning mellan EU-verktygen organiserade centrumet en gemensam workshopi Europaparlamentet och en konferens med parterna på arbetsmarknaden om deras roll i genomförandet av EU-verktyg. De viktigaste slutsatserna sammanfattades för de politiska beslutsfattarna i två meddelanden: Qualifications frameworks in Europe: modernising education and training (Ramar för kvalifikationer i Europa: modernisera yrkesutbildningen) och Shaping lifelong learning: making the most of European tools and principles (Livslångt lärande: hur man bäst använder EU:s verktyg och principer). 243 studiebesök samordnades under 2010/11 för 2 723 specialister från 31 länder. I bedömningarna betonas den höga tillfredsställelsen, 96 % (100 %) av arbetsmarknadens parter, och kvaliteten.

Analys av kvalifikationer och kompetens

En uppdaterad kompetensprognos gavs ut. Det anordnades en konferens där man jämförde metoder för prognoser om kompetensbehovet. Man kom överens om en strategi och metoder för en EU-undersökning av arbetsgivarnas behov av kompetens. Vid ett internationellt seminarium om förväntade kompetensbehov och kompetensmatchning samlades de största internationella och nationella aktörerna på området. Den sammanfattande rapporten Skills for green jobs: a global view (kompetens för gröna arbetstillfällen: ett globalt perspektiv) publicerades tillsammans med ILO. Forskningen om kompetensglapp var inriktad på migrationsfrågor. Studien Migrants, minorities, mismatch? (migranter, minoriteter, kompetensglapp?) publicerades.

Kvalifikationer för ett livslångt lärande

Forskningsresultat om strategier för studieplaner och bedömningar och om resultatet av lärande för enskilda individer presenterades vid det polska ordförandeskapets konferens om ungdomars kompetensutveckling. Det organiserades en internationell workshop om utveckling av studieplaner. Studien Learning while working success stories of workplace learning in Europe (lärande genom arbete – framgångsberättelser om lärande på arbetsplatser i Europa) presenterades vid det ungerska ordförandeskapets konferens och diskuterades av generaldirektörerna för yrkesutbildning inom ramen för det polska ordförandeskapet. En rapport om Lifelong guidance (livslång vägledning) granskade ländernas framsteg när det gäller att genomföra rådets resolution om livslång vägledning. Uppdateringen av EU:s inventering av validering i 32 länder avslutades. En sammanfattning och fyra forskningsrapporter har publicerats om de socioekonomiska fördelarna med yrkesutbildning.

Organisationens inverkan

Nyckelindikatorer visar att organisationen har en hög inverkan: hänvisningar i 105 politiska EU-dokument, 16 befogenheter på EU-nivå och direkta bidrag till 13 politiska EU-dokument. Ökad trafik på webbplatsen, bidrag till över 100 konferenser, 108 konferenser/evenemang anordnades av centrumet, 130 publikationer och 380 artiklar i medierna om centrumets arbete registrerades. Över 496 000 av centrumets publikationer laddades ner under 2011 (+ 40 % jämfört med 2010).

För mer information se: www.cedefop.europa.eu (Årsrapport och årlig verksamhetsrapport 2011).

Källa: Information från centrumet.


(1)  I bidraget från unionen ingår unionssubventioner och ändrings- och tilläggsbudgeten.

Källa: Information från centrumet.


CENTRUMETS SVAR

12.

De verksamhetsbaserade budgetrapporterna för 2011 och 2012 visar att vi gjort åtaganden för över 57 procent (respektive 53 procent) av budgeten för avdelning II i juni 2011 (och i maj 2012).

Vissa projekt är till sin natur så att de ofta löper över mer än ett år och av operativa skäl måste åtagandena göras under årets sista kvartal. 2011 gjordes 50 procent av åtagandena under det sista kvartalet eftersom projekt måste senareläggas till slutet av året till följd av försenade byggnadsreparationer som var utom vår kontroll. Över 75 procent av värdet av de automatiska överföringarna under avdelning II var avslutade och fakturerade under första kvartalet 2012.

I budgetbestämmelserna finns föreskrifter om automatiska överföringar som till fullo beaktar principen om ettårighet. Vi har utvecklat en omfattande process för att övervaka budgetgenomförandet och kommer att fortsätta göra vårt bästa för att minska procentandelen automatiska överföringar under avdelning II.

13.

I oktober 2010 var vi medvetna om att budgetbehoven i avdelning I var lägre och planerade arbetsprogrammet i enlighet med detta. Vi fick rådet att inte ändra den preliminära budgeten i detta skede i budgetförfarandet utan istället planera för en betydande överföring från avdelning I för att täcka utgifter i avdelningarna II och III för projekt som ingick i det årliga arbetsprogrammet. Återstående överföringar uppgick till mindre än 4 procent av budgeten. Justeringar av denna storlek är nödvändiga när budgetgenomförandet är högt (99,18 procent för EU-bidraget).

Överföringar genomförs endast när det uppstår faktiska behov av dessa medel. Därför är det oundvikligt att de främst görs i slutet av året.

Centrumet gör överföringar som baseras på bedömningar av behov men kommer i framtiden att utförligare dokumentera motiveringen till överföringarna och beakta revisionsrättens iakttagelse.

14.

Betalning av bidrag hanteras på samma sätt som alla andra betalningar. 2009 införde vi en effektiv metod för betalningsautomatisering (PAME) och tiden från det att fakturorna/rapporterna kommer in till dess att de betalas har kortats väsentligt de senaste åren.

Förseningarna för betalning av bidrag under 2011 var ett misstag och ledningen har redan vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att undvika att detta upprepas.


Top