52000PC0875

Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Malta om landets deltagande i Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Inledning

Kommissionen föreslår rådet att fatta beslut om att på Europeiska gemenskapens vägnar ingå avtal med 13 kandidatländer om deltagande i Europeiska miljöbyrån. Kommissionen har på grundval av ett mandat från rådet fört förhandlingar med samtliga 13 kandidatländer. Kommissionen har slutfört förhandlingarna om deltagande i Europeiska miljöbyrån med 13 länder, närmare bestämt Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Estland, Ungern, Malta, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Turkiet. Förhandlingarna slutfördes i och med att elva kandidatländer och kommissionen den 9 oktober 2000 undertecknande den slutakt som återfinns i bilagan. Polen undertecknade den 16 november 2000 och Litauen den 24 november 2000.

Av gemenskapens elva byråer är Europeiska miljöbyrån den första som öppnas för kandidatländernas deltagande.

2. Strategi inför anslutningen

2.1. Agenda 2000

I Agenda 2000 uttryckte kommissionen sin synpunkt att ett deltagande av kandidatländerna i Central- och Östeuropa i de program som genomför gemenskapslagstiftningen skulle utgöra "en nyttig förberedelse inför anslutningen genom att kandidatländerna och deras medborgare blir bekanta med unionens politik och arbetsmetoder". Detta är ett av de viktigaste sätten för att förbättra kandidatländernas förmåga att genomföra och inte bara införliva gemenskapslagstiftningen.

2.2. Europeiska rådets slutsatser

Europeiska rådet gjorde vid sitt möte i Luxemburg 1997 deltagandet i program och gemenskapsorgan till ett instrument för en förbättrad strategi inför anslutningen med slutsatsen att kandidatländernas deltagande i gemenskapens organ borde avgöras från fall till fall.

För Cypern och Malta utarbetades en särskild strategi inför anslutningen som bygger på deltagandet i vissa gemenskapsprogram och gemenskapsorgan enligt samma strategi som tillämpas för kandidatländerna i Central- och Östeuropa.

När det gäller Turkiet bekräftade Europeiska rådet vid sitt möte i Helsingfors 1999 att anslutningsprocessen skulle omfatta alla 13 kandidatländer, även Turkiet. För Turkiets anslutning till unionen skall samma kriterier gälla som för de andra kandidatländerna. Även Turkiet kommer därför att kunna dra nytta av strategin inför anslutningen och kommer att få tillfälle att delta i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan i samband med anslutningsprocessen.

3. Rådets beslut om att bemyndiga kommissionen att föra förhandlingar om kandidatländernas deltagande i europeiska miljöbyrån

På grundval av kommissionens förslag SEK(1999) 1218 av den 27 juli 1999 beslöt rådet den 14 februari 2000 att bemyndiga kommissionen att föra förhandlingar om kandidatländernas deltagande i Europeiska miljöbyrån. Syftet var att ge dem möjlighet att medverka i Europeiska miljöbyråns arbete redan före anslutningen. Enligt förhandlingsdirektiven skulle kommissionen erbjuda kandidatländerna samma deltagandevillkor som gäller för de länder som inte är med i EU, men som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (protokoll 31 till EES-avtalet). Bland annat skulle man ta hänsyn till att dessa länder sitter med i byråns styrelse utan att ha rösträtt, och att de bidrar ekonomiskt till byråns verksamhet.

4. Förhandlingarna

Kommissionen har på grundval av sitt mandat förhandlat med kandidatländerna. Förhandlingarna om deras deltagande i Europeiska miljöbyrån har slutförts med alla 13 länder, närmare bestämt Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Estland, Ungern, Malta, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Turkiet. Kandidatländerna och gemenskapen har godkänt utkasten till bilaterala avtal och håller nu på att ratificera dem.

5. Avtalen

Med de länder vilkas förhandlingar har slutförts har kommissionen enats om utkast till avtal där kandidatländerna ges samma deltagandevillkor som gäller för de länder som inte är med i EU, men som är medlemmar i EES.

Kandidatländer som deltar i Europeiska miljöbyrån skall enligt avtalen medverka i byråns arbetsprogram, vilket innebär att de även skall uppfylla skyldigheterna enligt förordningen om miljöbyrån.

Kandidatländerna kommer att behöva upprätta en infrastruktur för att kunna tillhandahålla enhetliga uppgifter om miljösituationen i det egna territoriet. Varje kandidatland måste bidra ekonomiskt till miljöbyråns verksamhet för att täcka kostnaderna för det egna deltagandet. De kommer också att delta i byråns styrelse, dock utan rösträtt, till dess att de blir unionsmedlemmar.

Avtalen är tänkta att ingås för obestämd tid till dess att kandidatländerna blir medlemmar i Europeiska unionen.

Parterna kommer att godkänna avtalet i enlighet med sina egna förfaranden. Avtalen kommer att träda i kraft när båda parterna har underrättat varandra om att deras respektive förfaranden har avslutats.

Byrån kommer för sin del att behandla kandidatländerna på samma sätt som medlemsstaterna, med lika behandling vad gäller bestämmelserna om miljöinformation och analys, personalbestämmelser, avtal med tredje part och utnämnande av ämnescentrum.

6. Ingående av avtal

6.1. Rättslig grund

Enligt artikel 19 i rådets förordning (EEG) nr 1210/1990 om inrättande av Europeiska miljöbyrån, ändrad genom förordning nr 933/1999, är det möjlig att inleda förhandlingar som öppnar byrån för kandidatländerna.

Ovannämnda artikel omfattar de procedurregler som är nödvändiga för att öppna byrån för de länder som inte är medlemmar i unionen, men som delar gemenskapernas och medlemsstaternas intresse för byråns mål. Avtal mellan dessa länder och gemenskapen skall ingås enligt förfarandena i artikel 300 i fördraget.

Europeiska kommissionen har på grundval av rådets förhandlingsdirektiv slutfört förhandlingarna med alla 13 kandidatländer.

Kommissionen föreslår nu som nästa steg att rådet fattar beslut om ingående av avtalen i syfte att ge dessa länder möjlighet att delta i Europeiska miljöbyråns verksamhet.

6.2. Budgetkonsekvenser

Enligt de slutförda förhandlingarna kommer länderna att bidra ekonomiskt till Europeiska miljöbyrån för att täcka kostnaderna för att utvidga miljöbyråns samtliga aktiviteter till kandidatländerna.

Efter en treårig infasningsperiod är det tänkt att länderna fullt ut skall få delta i miljöbyråns samtliga aktiviteter. Deras ekonomiska bidrag skall därför öka under denna treårsperiod. Kandidatländerna kan få ekonomiskt stöd från gemenskapens relevanta stödprogram på 75 %, 65 % och under det tredje året 50 % av sina medlemsavgifter till byrån. Från och med det fjärde året måste alla länder fullt ut bära hela kostnaden för sitt deltagande i byrån.

När byråns hela arbetsprogram har genomförts kommer alla 13 länders årliga ekonomiska bidrag till byrån att uppgå till sammanlagt 8,82 miljoner euro.

7. Nyttan med avtalen

Kandidatländerna kan på flera områden dra nytta av sitt deltagande i byrån, bland annat på följande sätt:

- Deltagandet kommer att hjälpa kandidatländerna att upprätta effektiva övervakningssystem där enhetlig insamling och bedömning av data kommer att ge tillförlitlig och jämförbar information om miljösituationen.

- Europeiska miljöbyrån kommer att kunna rapportera om miljösituationen i hela Europa, inklusive kandidatländerna.

- Europeiska miljöbyrån kommer att kunna bistå kandidatländerna när de genomför EU:s miljölagstiftning inför anslutningen.

- Europeiska miljöbyrån kommer dessutom att hjälpa kandidatländerna i deras ansträngningar att förbättra miljöstandarderna i en utvidgad Europeisk union och att hålla dessa standarder på en hög nivå.

8. Rekommendation

Förhandlingarna med alla 13 kandidatländer har slutförts och det har nåtts överenskommelse om deras deltagande i Europeiska miljöbyrån på samma villkor som gäller för de länder utanför EU som redan deltar i byrån.

Gemenskapen kan därför godkänna ingåendet av bilaterala avtal om deltagande i Europeiska miljöbyrån med Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Estland, Ungern, Malta, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Turkiet.

BILAGA

Slutakt till förhandlingarna om antagande av ett Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Malta om landets deltagande i Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning

Företrädare för Republiken Maltas regering och Europeiska kommissionen har under år 2000 fört förhandlingar i syfte att förhandla fram och anta ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Malta om landets deltagande i Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning.

Europeiska kommissionens företrädare förde dessa förhandlingar på grundval av en rekommendation från Europeiska gemenskapens råd av den 14 februari 2000 rörande förhandlingar på Europeiska gemenskapens vägnar om villkoren för kandidatländernas deltagande i Europeiska miljöbyrån.

Företrädarna för Republiken Maltas regering och Europeiska kommissionen noterade resultaten från två tidigare förhandlingssessioner som hölls i Bryssel den 27 mars 2000 och den 10 juli 2000.

Företrädarna för Republiken Maltas regering och Europeiska kommissionen ställde sig bakom förhandlingsresultaten och antog det till denna slutakt fogade avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Malta om landets deltagande i Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning.

Enligt artikel 18 i det avtalet skall parterna godkänna avtalet i enlighet med sina egna förfaranden. Avtalet träder därefter i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då den sista parten underrättar den första parten om att förfarandet slutförts.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har företrädarna undertecknat denna slutakt.

Utfärdad i Bryssel den 9 oktober 2000.

På Europeiska kommissionens vägnar På Republiken Maltas regerings vägnar

2000/0345(CNS)

Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Malta om landets deltagande i Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 174.4 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och artikel 300.3 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

[1] EGT C , , s. .

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [2],

[2] EGT C , , s. .

med beaktande av rådets förordning nr 1210/90 [3] om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 933/1999 [4],

[3] EGT L 120, 11.5.1990, s. 1-6.

[4] EGT L 117, 5.5.1999, s. 1-4.

med beaktande av kommissionens meddelande "Kandidatländernas deltagande i gemenskapens program, organ och kommittéer" KOM(1999) 710 slutlig, och

av följande skäl:

(1) Europeiska rådet gjorde vid sitt möte i Luxemburg i december 1997 deltagandet i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan till ett sätt att intensifiera strategin inför anslutningen för de central- och östeuropeiska länderna. Europeiska rådet kom fram till följande: "Ett sådant deltagande bör beslutas från fall till fall och varje kandidatstat bör lämna ett eget finansiellt bidrag som gradvis ökas. Phare kommer även i fortsättningen att vid behov kunna stå för en del av finansieringen av kandidatstaternas nationella bidrag."

(2) När det gäller Cypern fastställde Europeiska rådet vid sitt möte i Luxemburg i december 1997 en särskild strategi inför anslutningen som bygger på deltagande i vissa gemenskapsprogram och gemenskapsorgan enligt samma strategi som tillämpas för kandidatländerna i Central- och Östeuropa.

(3) Europeiska rådet bekräftade vid sitt möte i Helsingfors i december 1999 att anslutningsprocessen skulle omfatta alla 13 kandidatländer inom en ram där länderna deltar i anslutningsprocessen på samma villkor.

(4) I enlighet med artikel 300.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen bemyndigade rådet kommissionen den 14 februari 2000 att föra förhandlingar om kandidatländernas deltagande i Europeiska miljöbyrån.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed godkänns avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Malta om landets deltagande i Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning.

Avtalstexten bifogas detta beslut.

Artikel 2

Beslutet kommer att offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA

MALTA

Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Malta om landets deltagande i Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning

EUROPEISKA GEMENSKAPEN å ena sidan,

och REPUBLIKEN MALTA, nedan kallad Malta, å andra sidan,

SOM BEAKTAR Maltas ansökan om att få delta i Europeiska miljöbyrån redan innan anslutningen,

SOM ERINRAR OM att Europeiska rådet vid sitt möte i Luxemburg i december 1997 gjorde deltagandet i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan till ett sätt att intensifiera strategin inför anslutningen,

SOM BEAKTAR rådets förordning (EEG) nr 1210/90 [5] av den 7 maj 1990 om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 933/1999 [6],

[5] EGT L 120, 11.5.1990, s. 1.

[6] EGT L 117, 5.5.1999, s. 1.

SOM ÄR MEDVETNA OM att Maltas slutgiltiga mål är att bli medlem i Europeiska unionen, och att deltagandet i Europeiska miljöbyrån kommer att hjälpa Malta att nå detta mål,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Malta skall delta fullt ut i Europeiska miljöbyrån, nedan kallad byrån, och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning, nedan kallat nätverket, som inrättades genom rådets förordning (EEG) nr 1210/90, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 933/1999.

Artikel 2

Malta skall bidra ekonomiskt till den verksamhet som avses i artikel 1 (byrån och nätverket) enligt följande:

* Bidraget skall öka progressivt under en treårsperiod då verksamheten gradvis inleds av Malta. De ekonomiska bidragen skall uppgå till följande:

* Första året 36 000 euro

* Andra året 46 000 euro

* Tredje året 56 000 euro

Malta skall från och med det fjärde året efter det att detta avtal trätt i kraft bära hela kostnaden för sitt ekonomiska bidrag, dvs. 56 000 euro.

Malta får under den inledande treårsperioden delvis använda bistånd som tilldelats landet i enlighet med rådets förordning om genomförande av åtgärder inom ramen för en föranslutningsstrategi för Republiken Cypern och Republiken Malta för att betala sitt bidrag till byrån, dock högst 75 % av gemenskapsbiståndet under första året, 60 % under andra året och 50 % under tredje året.

Malta skall från och med det fjärde året bära hela kostnaden för sitt ekonomiska bidrag till byrån.

Övriga villkor för Maltas ekonomiska bidrag anges i bilaga I till avtalet, vilken utgör en integrerad del av avtalet.

Artikel 3

Malta skall delta fullt ut, utan rösträtt, i byråns styrelse och associeras med arbetet i byråns vetenskapliga kommitté.

Artikel 4

Malta skall senast tre månader efter det att avtalet trätt i kraft underrätta byrån om de huvudsakliga beståndsdelarna i dess nationella miljöinformationsnätverk enligt artikel 4.2 i rådets förordning (EEG) nr 1210/90, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 933/1999.

Artikel 5

Malta skall bland de institutioner som avses i artikel 4 eller andra organisationer med säte inom landet särskilt utse en nationell kontaktpunkt för samordning eller överföring av sådan information som på nationell nivå skall överlämnas till byrån och till institutioner och organ som ingår i nätverket, inbegripet de ämnescentra som avses i artikel 6.

Artikel 6

Malta får också, inom den tidsperiod som anges i artikel 4, utse sådana institutioner eller andra organisationer med säte inom landet som uttryckligen kan få i uppgift att samarbeta med byrån i vissa frågor av särskilt intresse. En institution som utsetts på detta sätt bör kunna träffa en överenskommelse med byrån om att den skall fungera som ett ämnescentrum inom nätverket för särskilda arbetsuppgifter. Dessa ämnescentra skall samarbeta med andra institutioner som ingår i nätverket.

Artikel 7

Senast tre månader efter det att den information som avses i artiklarna 4-6 mottagits skall byråns styrelse se över nätverkets huvuddelar med hänsyn till Maltas deltagande.

Artikel 8

Malta bör tillhandahålla uppgifter i enlighet med de förpliktelser och den praxis som fastställts i byråns arbete.

Artikel 9

Byrån får med de institutioner och organ som utsetts av Malta och som ingår i nätverket enligt artiklarna 4-6 komma överens om de arrangemang, särskilt avtal, som behövs för att de uppgifter som byrån kan tilldela dessa institutioner och organ skall kunna utföras med framgång.

Artikel 10

Miljöinformation som överlämnas till eller utgår från byrån får offentliggöras och skall vara tillgänglig för allmänheten, under förutsättning att konfidentiell information är skyddad i lika hög grad i Malta som i gemenskapen.

Artikel 11

Byrån skall vara en juridisk person i Malta, och skall i landet åtnjuta den mest omfattande rättskapacitet som tilldelas juridiska personer enligt landets lagstiftning.

Artikel 12

Malta skall tillämpa protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier på byrån, och protokollet, som bifogas som bilaga II till detta avtal, utgör en integrerad del av avtalet.

Artikel 13

Genom undantag från artikel 12.2 i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper [7] får maltesiska medborgare som åtnjuter fullständiga medborgerliga rättigheter anställas på kontrakt av byråns verkställande direktör.

[7] EGT L 56, 4.3.1968.

Artikel 14

Parterna skall vidta de allmänna eller särskilda åtgärder som fordras för att fullgöra sina åtaganden enligt avtalet. De skall se till att de mål som anges i avtalet uppnås.

Artikel 15

Detta avtal ingås för obestämd tid till dess att Malta blir medlem i Europeiska unionen. Endera parten kan säga upp avtalet genom underrättelse till den andra parten. Avtalet upphör att gälla sex månader efter dagen för underrättelsen.

Artikel 16

Detta avtal skall tillämpas, å ena sidan, på de territorier där Fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen och Europeiska kol- och stålunionen tillämpas och på de villkor som fastställs i fördragen och, å andra sidan, på Maltas territorium.

Artikel 17

Detta avtal är upprättat i två exemplar på, danska, nederländska, engelska, finska, franska, tyska, italienska, spanska, svenska, grekiska, portugisiska och bulgariska, vilka samtliga texter äger lika giltighet.

Artikel 18

Detta avtal skall godkännas av parterna i enlighet med de förfaranden som gäller för respektive part. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då den sista parten underrättar den första parten om att förfarandet slutförts.

BILAGA I Maltas ekonomiska bidrag till Europeiska miljöbyrån

1. Det ekonomiska bidrag som Malta skall betala till Europeiska unionens budget för sitt deltagande i Europeiska miljöbyrån skall uppgå till följande:

* Första deltagaråret: 36 000 euro

* Andra deltagaråret: 46 000 euro

* Tredje deltagaråret: 56 000 euro

Malta skall från och med det fjärde året bära hela kostnaden för sitt finansiella bidrag, dvs. 56 000 euro.

2. Malta får under den inledande treårsperioden delvis använda bistånd som tilldelats landet i enlighet med rådets förordning om genomförande av åtgärder inom ramen för en föranslutningsstrategi för Republiken Cypern och Republiken Malta för att betala sitt bidrag till byrån, dock högst 75 % av gemenskapsbiståndet under första året, 60 % under andra året och 50 % under tredje året. Begärd finansiering kommer att överföras till Malta genom en separat finansieringsöverenskommelse i enlighet med ett separat programplaneringsförfarande.

Resten av bidraget skall bäras av Malta. Malta skall från och med det fjärde året bära hela kostnaden för sitt ekonomiska bidrag till byrån.

3. Maltas bidrag kommer att förvaltas i enlighet med den förordning som gäller för Europeiska unionens allmänna budget.

Kostnader för resa och uppehälle för maltesiska företrädares och experters deltagande i Europeiska miljöbyråns verksamhet eller möten som hör ihop med genomförandet av byråns arbetsprogram skall ersättas av Europeiska miljöbyrån på samma grunder och enligt samma förfaranden som nu gäller för Europeiska unionens medlemsstater.

4. När avtalet trätt i kraft och därefter i början av varje år skall kommissionen sända en uppmaning till Malta om att betala det bidrag till Europeiska miljöbyrån som landet enligt detta avtal är skyldigt att erlägga. Under det första kalenderåret av dess deltagande skall Malta betala ett proportionellt bidrag beräknat från dagen då deltagandet inleddes till årets utgång. Därefter skall bidraget erläggas i enlighet med avtalet.

5. Bidraget skall anges i euro och betalas in på ett av Europeiska kommissionens eurokonton.

6. Malta skall betala bidraget enligt betalningsinfordran

av egna medel senast den 1 maj om kommissionen skickat betalningsinfordran före den 1 april, annars senast 30 dagar efter det att betalningsinfordran skickats,

av gemenskapsbiståndet senast den 1 maj om motsvarande belopp skickats till Malta före detta datum, annars senast 30 dagar efter det att anslagen skickats till landet.

7. Vid betalningsförseningar debiteras Malta dröjsmålsränta på utestående belopp från förfallodagen. Dröjsmålsräntan är den ränta som Europeiska centralbanken den dagen tillämpar för sina transaktioner i euro, med ett tillägg på 1,5 procentenheter.

BILAGA II

PROTOKOLL OM EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 28 i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna, skall dessa gemenskaper och Europeiska investeringsbanken åtnjuta sådan immunitet och sådana privilegier inom medlemsstaternas territorium som behövs för att de skall kunna utföra sina uppgifter,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta fördrag.

KAPITEL I

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS EGENDOM, MEDEL, TILLGÅNGAR OCH TRANSAKTIONER

Artikel 1

Gemenskapernas lokaler och byggnader skall vara okränkbara. De får inte genomsökas, beslagtas, konfiskeras eller exproprieras. Gemenskapernas egendom och tillgångar får inte utan tillstånd från domstolen bli föremål för några administrativa eller rättsliga tvångsåtgärder.

Artikel 2

Gemenskapernas arkiv skall vara okränkbara.

Artikel 3

Gemenskaperna, deras tillgångar, inkomster och övrig egendom skall vara befriade från alla direkta skatter.

Medlemsstaternas regeringar skall i alla de fall där så är möjligt vidta lämpliga åtgärder för att efterskänka eller betala tillbaka summan av de indirekta skatter och avgifter som ingår i priset på lös eller fast egendom när gemenskaperna för tjänstebruk gör betydande inköp i vilka denna typ av skatter och avgifter inkluderas i priset. Dessa bestämmelser får dock inte tillämpas på ett sådant sätt att konkurrensen inom gemenskaperna snedvrids.

Ingen befrielse skall beviljas för sådana skatter och avgifter som utgör betalning för allmännyttiga tjänster.

Artikel 4

Gemenskaperna skall vara befriade från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av varor som är avsedda för tjänstebruk. Varor som på detta sätt har förts in i en stat får inte avyttras - vare sig detta sker mot betalning eller inte - inom denna stats territorium, om det inte sker på villkor som godkänts av den statens regering.

Gemenskaperna skall också vara befriade från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av gemenskapernas publikationer.

Artikel 5

Europeiska kol- och stålgemenskapen får inneha valutor av alla slag och får ha konton i vilken valuta som helst.

KAPITEL II

MEDDELANDEN OCH IDENTITETSHANDLINGAR

Artikel 6

Vad avser gemenskapernas officiella meddelanden och översändandet av alla deras dokument skall gemenskapernas institutioner inom varje medlemsstats territorium åtnjuta samma behandling som staten i fråga ger diplomatiska beskickningar.

Officiell korrespondens och andra former av officiella meddelanden som gemenskapernas institutioner skickar får inte censureras.

Artikel 7

1. Identitetshandling i den form som rådet skall fastställa kan av ordförandena för gemenskapernas institutioner utställas till ledamöter, medlemmar och anställda i gemenskapernas institutioner och skall godtas som giltig resehandling av medlemsstaternas myndigheter. Dessa identitetshandlingar skall utställas till tjänstemän och övriga anställda enligt de villkor som fastställts i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen och anställningsvillkoren för övriga anställda i gemenskaperna.

Kommissionen får sluta avtal om att dessa identitetshandlingar skall gälla som giltiga resehandlingar inom tredje lands territorium.

2. Bestämmelserna i artikel 6 i protokollet om Europeiska kol- och stålgemenskapens immunitet och privilegier skall dock även fortsättningsvis vara tillämpliga på de av institutionernas ledamöter, medlemmar och anställda som den dag då detta fördrag träder i kraft besitter en sådan identitetshandling som föreskrivs i den artikeln, till dess att bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel är tillämpliga.

KAPITEL III

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER

Artikel 8

Europaparlamentets ledamöter får inte underkastas någon begränsning av administrativ eller annan natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från Europaparlamentets mötesplats.

Europaparlamentets ledamöter skall, vad avser tull- och valutakontroll,

a. av sin egen regering beviljas samma lättnader som högre tjänstemän som tillfälligt reser utomlands i offentligt uppdrag,

b. av regeringarna i övriga medlemsstater beviljas samma lättnader som företrädare för utländska regeringar med tillfälligt offentligt uppdrag.

Artikel 9

Europaparlamentets ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

Artikel 10

Under Europaparlamentets sessioner skall dess ledamöter åtnjuta

a. vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land,

b. vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring.

Immuniteten skall även vara tillämplig på ledamöterna under resan till och från Europaparlamentets mötesplats.

Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning och kan inte hindra Europaparlamentet att utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet.

KAPITEL IV

FÖRETRÄDARE FÖR DE MEDLEMSSTATER SOM DELTAR I ARBETET I EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS INSTITUTIONER

Artikel 11

Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i gemenskapernas institutioner, deras rådgivare och tekniska experter skall i sin tjänsteutövning och under resan till och från mötesplatsen åtnjuta sedvanliga privilegier, immunitet och lättnader.

Denna artikel skall även vara tillämplig på ledamöter av gemenskapernas rådgivande organ.

KAPITEL V

TJÄNSTEMÄN OCH ANSTÄLLDA I EUROPEISKA GEMENSKAPERNA

Artikel 12

Inom varje medlemsstats territorium och oberoende av statstillhörighet skall tjänstemän och övriga anställda i gemenskaperna

a. åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden vad avser handlingar som de har begått i sin tjänsteutövning, inbegripet muntliga och skriftliga uttalanden, om inte annat följer av bestämmelserna i de fördrag som dels behandlar reglerna för tjänstemännens och de anställdas ansvar gentemot gemenskaperna, och dels domstolens behörighet att döma i tvister mellan gemenskaperna och deras tjänstemän och övriga anställda; de skall åtnjuta denna immunitet även efter det att deras uppdrag har upphört,

b. tillsammans med sina äkta makar och av dem försörjda familjemedlemmar vara undantagna från bestämmelser om begränsning av invandring och formaliteter för registrering av utlänningar,

c. beviljas samma lättnader i fråga om valuta- och växlingsbestämmelser som normalt beviljas tjänstemän i internationella organisationer,

d. då de tillträder sin tjänst i landet i fråga, ha rätt att tullfritt föra in sitt bohag och sina personliga tillhörigheter, samt ha rätt att tullfritt föra ut sitt bohag och sina personliga tillhörigheter då deras tjänstgöringstid i landet är slut, om inte annat följer av de villkor som regeringen i det land där rätten utövas, i båda fallen, anser nödvändiga,

e. ha rätt att tullfritt införa ett motorfordon för personligt bruk som antingen förvärvats enligt gällande regler för hemmamarknaden i det land där de senast var bosatta eller i det land där de är medborgare, samt ha rätt att tullfritt föra ut fordonet, om inte annat följer av de villkor som det berörda landets regering, i båda fallen, anser nödvändiga.

Artikel 13

Gemenskapens tjänstemän och övriga anställda skall vara skyldiga att betala skatt till gemenskaperna på de löner och arvoden de får av gemenskaperna enligt de villkor och det förfarande som rådet på förslag från kommissionen har fastställt.

De skall vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden de får av gemenskaperna.

Artikel 14

Gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda som enbart på grund av sin tjänsteutövning i gemenskaperna bosätter sig inom territoriet för en annan medlemsstat än den i vilken de vid tiden för sitt tjänstetillträde vid gemenskaperna var skatterättsligt bosatta, skall - vad avser inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan gemenskapernas medlemsstater - i båda länderna behandlas som om de fortfarande var bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna befinner sig inom en av gemenskapernas medlemsstater. Detta gäller även för äkta makar, förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn som de personer som avses i denna artikel försörjer och har hand om.

Lös egendom som tillhör de personer som avses i föregående stycke och som finns inom den stats territorium i vilken de uppehåller sig, skall vara befriad från arvsskatt i den staten. Vid fastställande av sådan skatt skall den lösa egendomen anses finnas i den stat där personerna skatterättsligt är bosatta, om inte annat följer av tredje lands rätt och eventuell tillämpning av bestämmelser i internationella avtal om dubbelbeskattning.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel skall inte hänsyn tas till en bostadsort som enbart beror på tjänsteutövning inom andra internationella organisationer.

Artikel 15

Rådet skall enhälligt och på förslag från kommissionen fastställa ordningen för sociala förmåner för gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda.

Artikel 16

Rådet skall på förslag från kommissionen och efter att ha samrått med övriga berörda institutioner, besluta vilka grupper av gemen- skapernas tjänstemän och övriga anställda bestämmelserna i artikel 12, artikel 13 andra stycket och artikel 14 helt eller delvis skall tillämpas på.

Medlemsstaternas regeringar skall regelbundet underrättas om namn, ställning och adress på de tjänstemän och övriga anställda som ingår i dessa grupper.

KAPITEL VI

IMMUNITET OCH PRIVILEGIER FÖR TREDJE LANDS BESKICKNINGAR ACKREDITERADE HOS EUROPEISKA GEMENSKAPERNA

Artikel 17

Den medlemsstat på vars territorium gemenskaperna har sitt säte skall bevilja tredje lands beskickning som är ackrediterad hos gemenskaperna immunitet och privilegier enligt diplomatisk sedvänja.

KAPITEL VII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 18

Privilegier, immunitet och lättnader skall endast beviljas gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda om det ligger i gemenskapernas intresse.

Var och en av gemenskapernas institutioner skall upphäva den immunitet som har beviljats en tjänsteman eller en annan anställd, om institutionen anser att upphävandet av immuniteten inte strider mot gemenskapernas intresse.

Artikel 19

Gemenskapernas institutioner skall vid tillämpningen av detta protokoll samarbeta med de berörda medlemsstaternas ansvariga myndigheter.

Artikel 20

Artiklarna 12-15 och artikel 18 skall vara tillämpliga på kommissionens ledamöter.

Artikel 21

Artiklarna 12-15 och artikel 18 skall vara tillämpliga på domstolens domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3 i protokollen om stadgan för domstolen vad avser immunitet mot rättsliga förfaranden för domare och generaladvokater.

Artikel 22

Detta protokoll skall även vara tillämpligt på Europeiska investeringsbanken, på ledamöterna av dess organ, dess personal och de företrädare för medlemsstaterna som deltar i bankens arbete, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i protokollet om bankens stadga.

Europeiska investeringsbanken skall dessutom vara befriad från alla skatter eller liknande avgifter vid de tillfällen då dess kapital utökas och från de olika formaliteter som kan vara förknippade därmed i den stat där banken har sitt säte. På samma sätt skall bankens upplösning eller likvidation inte medföra några skatter eller avgifter. Slutligen skall den verksamhet som banken och dess organ bedriver i enlighet med dess stadga inte vara föremål för någon omsättningsskatt.

Artikel 23*

Detta protokoll skall också tillämpas på Europeiska centralbanken, medlemmarna av dess beslutande organ och dess personal, dock utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Europeiska centralbanken skall dessutom vara befriad från alla skatter och liknande avgifter på grund av en ökning av dess kapital och från olika formaliteter som kan vara förenade därmed i den stat där banken har sitt säte. Bankens och dess beslutande organs verksamhet enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken skall inte påföras någon omsättningsskatt.

Ovannämnda bestämmelser skall också tillämpas på Europeiska monetära institutet. Dess upplösning eller likvidation skall inte medföra någon beskattning.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta protokoll.

Som skedde i Bryssel den åttonde april nittonhundrasextiofem.

Paul Henri SPAAK

Kurt SCHMÜCKER

Maurice COUVE DE MURVILLE

Amintore FANFANI

Pierre WERNER

J. M. A. H. LUNS

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. Åtgärdens beteckning

Kandidatländernas deltagande i Europeiska miljöbyrån

2. Budgetpost (nr och rubrik)

B7-030 Phare: Ekonomiskt bistånd till de associerade länderna i Central- och Östeuropa

B7-040 Malta

B7-041 Cypern

B7-050 Turkiet

6091 (inkomster avsatta för särskilt ändamål): Inkomster från central- och östeuropeiska länders deltagande i gemenskapsprogram

3. Rättslig grund

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 174.4 jämförd med artikel 300 i detta.

Rådets förordning (EEG) nr 1210/90 av den 7 maj 1990 om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 933/1999 av den 29 april 1999.

4. Beskrivning av åtgärden

4.1 Allmänt mål

Tredje lands medlemskap fastställs i rådets förordning (EEG) nr 1210/90 av den 7 maj 1990 om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 933/1999 av den 29 april 1999.

I linje med kommissionens meddelande om Agenda 2000 av den 16 juli 1997 och slutsatserna från Europeiska rådet i Luxemburg är kandidatländernas deltagande i denna byrå ett led i den förbättrade strategi inför anslutningen genom vilken man bistår dessa länder i deras förberedelse inför den framtida anslutningen till unionen.

Syftet med utkastet till rådets beslut är att låta kandidatländerna delta i miljöbyrån. I rådets beslut fastställs kraven och villkoren, inklusive kandidatländernas ekonomiska bidrag, och de praktiska arrangemangen för deltagandet i miljöbyrån.

Genom detta deltagande befrämjas inte bara genomförandet av EU:s miljölagstiftning utan ges också länderna möjlighet att bekanta sig med de förfaranden och metoder som tillämpas av miljöbyrån. Detta kommer i sin tur att leda till ett mer omfattande miljöinformationssystem för hela Europa.

4.2 Period som omfattas av åtgärden

Avtalen ingås för obestämd tid till dess att kandidatländerna blir medlemmar i Europeiska unionen. Eventuellt gemenskapsbistånd avseende medlemsavgifterna för kandidatländernas deltagande i miljöbyrån kommer dock att begränsas till de första tre åren som länderna deltar i byrån. För de flesta länder förväntas denna treårsperiod infalla under åren 2001-2004.

5. Klassificering av utgifter och inkomster

5.1 Icke-obligatoriska utgifter

5.2 Differentierade anslag

5.3 Förväntade inkomster

Som ett led i den förbättrade strategin inför anslutningen fastställde Europeiska rådet vid sitt möte i Luxemburg i december 1997 att kandidatländernas deltagande i gemenskapens byråer borde avgöras från fall till fall.

I och med att ländernas verksamhet gradvis inleds under en treårsperiod kommer deras bidrag att öka progressivt. För sitt deltagande i miljöbyrån kommer de att uppmanas betala bidrag enligt artikel 2 i det avtal som bifogats rådsbeslutet. I den artikeln fastställs också att gemenskapen kan täcka en del av ett lands bidrag under de tre första åren. Kandidatländerna behöver i så fall endast delvis finansiera bidraget genom sina nationella budgetar. Den återstående delen kan betalas med medel från gemenskapens biståndsprogram för landet i fråga.

Gemenskapsbiståndet täcks i så fall av den relevanta budgetrubriken enligt punkt 2.1 och betalas ut genom en separat finansieringsöverenskommelse. Dessa medel kommer tillsammans med den del som tas från landets statsbudget att utgöra det landets nationella bidrag som kommer att användas för att göra betalningar på grundval av kommissionens årliga betalningsinfordran. När kandidatländerna har betalat sina bidrag, kommer det samlade bidragsbeloppet att överföras till budget 6091 i EU:s budgetinkomster.

6. Typ av utgifter eller inkomster

Bidrag med 100 %

Bidrag till samfinansiering med andra finansieringskällor inom den offentliga eller privata sektorn

Inga bestämmelser om att hela eller delar av gemenskapens bidrag skall återbetalas

Vad gäller inkomsterna hänförs kandidatländernas bidrag för att täcka kostnaderna för deras deltagande till budgetpost 6091. Inkomsterna kommer att fördelas på miljöbyråns olika utgiftsposter. De beräknade totala årliga inkomsterna per land anges i tabellen i punkt 7.1.

7. Budgetkonsekvenser

7.1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad (i förekommande fall: samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden)

Kostnaden för att utöka miljöbyråns verksamhet till att omfatta alla central- och östeuropeiska kandidatländer beräknas uppgå till 5,5 miljoner euro. Denna beräkning grundas på miljöbyråns arbetsprogram för 1999 och på de verkliga ekonomiska behoven på grund av att kandidatländerna deltar i miljöbyråns aktiviteter.

Dessa totala kostnader har fördelats proportionellt mellan de central- och östeuropeiska kandidatländerna i förhållande till deras respektive BNP. I följande tabell används Eurostats uppgifter om 1997 års BNP:

Progressivt ökat bidrag per land

>Plats för tabell>

* Eurostat New Chronos Database, februari 1999

** Eurostat New Chronos Database, mars 2000

*** Kostnaden per BNP-enhet har beräknats genom att de tio central- och östeuropeiska kandidatländernas samlade BNP delats med den totala kostnaden för dessa länder på 5,5 miljoner euro. Kostnaden per BNP-enhet multiplicerades därefter med dessa tre länders respektive BNP.

Kostnaden för att utöka miljöbyråns verksamhet till att omfatta Malta, Cypern och Turkiet bygger på kostnaderna för de central- och östeuropeiska länderna, som fördelats proportionellt med hjälp av dessa tre länders BNP.

Som komplement till sina statsbudgetar får varje kandidatland under de första tre åren använda en del av medlen från sitt årliga nationella Phare-program eller något annat av gemenskapens biståndsprogram för att finansiera sitt bidrag till driftskostnaderna.

Inget kandidatland har haft något att invända mot att kostnaderna för utvidgningen av miljöbyråns verksamhet till att omfatta dem har beräknats på detta sätt.

7.2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar

I nedanstående förteckning visas de Phare-medel eller medel från ett annat av gemenskapens biståndsprogram som föreslagits som komplement till respektive kandidatlands nationella bidrag. Beroende på villkoren i de avtal som slutits med kandidatländerna kommer gemenskapsbidraget under det första året att täcka upp till 75 % av kostnaderna för deltagandet, upp till 65 % under det andra året och upp till 50 % under det tredje. Från och med det fjärde året skall kandidatländerna själva bära hela kostnaden för sitt ekonomiska bidrag till byrån.

Av kolumnerna 5-7 i följande tabell framgår det högsta möjliga gemenskapsbidrag som ett kandidatland för detta ändamål får ta från sina medel från Phare-programmet eller ett annat av gemenskapens biståndsprogram:

>Plats för tabell>

7.3 Driftskostnader för undersökningar, experter m.m. som omfattas av del B i budgeten

Inga

7.4 Tidsplan åtagandebemyndiganden / betalningsbemyndiganden

Beloppen skall täckas av punkterna B7-030, B7-040, B7-041 och B7-050.

När det gäller kandidatländernas deltagande i miljöbyrån anges i kolumnerna 5-7 i tabellen i punkt 7.2 endast de maximala åtagande- och betalningsbemyndigandena. De exakta beloppen beror på hur mycket kandidatländerna för detta ändamål tänker använda av de medel de fått inom ramen för sina nationella Phare-program eller från något annat av gemenskapens biståndsprogram.

8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

Alla kommissionens kontrakt, avtal och andra rättsliga åtaganden innehåller bestämmelser om kontrollbesök på plats av kommissionen och revisionsrätten. Bland annat är de som får stöd i samband med åtgärderna skyldiga att lämna in rapporter och finansieringsöversikter. Dessa bedöms utifrån sitt innehåll och med beaktande av huruvida kostnaderna är berättigade enligt målen för gemenskapsfinansieringen.

De bestämmelser om bedrägeribekämpning som gäller för de grundläggande budgetposterna gäller också för denna post efter anpassning till situationen i kandidatländerna.

9. Analys av kostnadseffektivitet

9.1 Särskilda och kvantifierbara mål. Målgrupp

Syftet med att öppna miljöbyrån för kandidatländerna är att ge dem samma fördelar som EU:s medlemsstater.

Det övergripande målet med miljöbyrån är att förse gemenskapen med objektiv, tillförlitlig och jämförbar miljöinformation. Miljöbyråns särskilda mål är följande:

- Att förse gemenskapen och medlemsstaterna med den objektiva information som krävs för att utforma och genomföra en riktig och effektiv miljöpolitik.

- Att biträda vid övervakningen av miljöåtgärder genom lämpligt stöd i fråga om rapporteringskrav och i syfte att samordna rapporteringen.

- Att ge råd till enskilda medlemsstater om utveckling, inrättande och utvidgning av deras system för övervakning av miljöåtgärder.

- Att registrera, sammanställa och utvärdera data om miljötillståndet, att utarbeta expertrapporter om miljökvaliteten, miljöns känslighet och belastningen på miljön inom gemenskapens territorium, att ställa upp enhetliga kriterier för utvärderingen av miljödata vilka skall tillämpas i alla medlemsstater och att ytterligare utveckla och behålla ett referenscentrum för miljöinformation. Kommissionen kommer att använda denna information för att se till att gemenskapslagstiftningen på miljöområdet genomförs.

- Att främja införlivandet av europeisk miljöinformation med internationella miljöövervakningsprogram såsom de som utarbetas av Förenta nationerna och dess fackorgan.

- Att vart femte år offentliggöra en rapport om miljötillståndet och om utvecklingstendenserna och framtidsutsikterna för miljön, med tillägg av indikationsrapporter med inriktning på särskilda frågor.

9.2 Skäl för åtgärden

- Behov av gemenskapsfinansierat stöd

Med tanke på den höga kostnaden för deltagande i miljöbyrån och ländernas i budgethänseende svåra situation är gemenskapsbistånd synnerligen viktigt. Behovet av gemenskapsfinansiering erkändes principiellt i kommissionens meddelande av den 20 december 1999 (KOM(1999) 710 slutig) för att uppmuntra kandidatländerna att redan i ett tidigt skede delta i gemenskapens byråer.

- Val av tillvägagångssätt

Kandidatländernas medverkan i miljöbyråns arbetsprogram kommer att bidra till att förbereda dem inför deras framtida anslutning till EU. Detta kommer också att förse gemenskapen och dessa länder med de jämförbara uppgifter om miljötillståndet på deras territorier som krävs med tanke på unionens utvidgning.

Enligt rådets mandat till kommissionen om att föra förhandlingar om deltagandet i miljöbyran skulle kommissionen erbjuda kandidatländerna samma deltagandevillkor som gäller för de Efta-länder som deltar i miljöbyrån. Avtalsvillkoren togs från avtalen mellan Efta och miljöbyrån.

- Viktiga osäkerhetsfaktorer som kan påverka åtgärdens konkreta resultat.

Förseningar vid ratificeringen av de bilaterala avtalen kan leda till att det pågående samarbetet avbryts och försena full medverkan i miljöbyråns arbetsprogram.

9.3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden

För kandidatländernas deltagande i miljöbyrån gäller samma uppföljnings- och utvärderingsförfaranden som för medlemsstaterna. Dessa förfaranden omfattas av artiklarna 13-14 i förordningen om Europeiska miljöbyrån.

10. Administrativa utgifter (avsnitt iii del a i budgeten)

10.1 Konsekvenser för antalet tjänster

>Plats för tabell>

10.2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personal

(euro)

>Plats för tabell>

* Genom användning av de befintliga resurser som krävs för att förvalta åtgärden (beräkningen grundar sig på budgetposterna A1, A2, A4, A5 och A7)

Total budgetkonsekvens av den ytterligare personal som totalt behövs för Europeiska miljöbyrån

>Plats för tabell>

* Denna beräkning bygger på priserna för år 2000. På längre sikt krävs en anpassning till prisutvecklingen.

I tabellen visas personalbehoven för det fall att alla 13 kandidatländer medverkar i miljöbyrån.

10.3 Ökning av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden, särskilt kostnader i samband med kommitté- och expertmöten

(euro)

>Plats för tabell>