51995AC1314

Yttrande om förslag till rådets förordning (EG) om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (96/C 39/17)

Den 21 september 1995 beslutade rådet att, i enlighet med artiklarna 43 och 198 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, begära Ekonomiska och sociala kommittén om ovan nämnda förslag.

Sektionen för jordbruk och fiskeri utsågs till att ansvara för kommitténs arbete i ärendet och antog sitt yttrande den 6 november 1995 (föredragande Maria Luísa Santiago).

Vid sin 330:e plenarsession (sammanträdet den 23 november) antog Ekonomiska och Sociala kommittén följande yttrande.

1. Inledning

1.1. EU:s risproducenters konkurrenskraft och inkomster hotas allvarligt av importen från tredje land, som enligt GATT-avtalen kommer att få ett friare tillträde till gemenskapens marknad.

1.1.1. En översyn av den gemensamma organisationen av marknaden för ris är därför nödvändig för att tillåta producenterna att möta denna konkurrens, garantera deras överlevnad och bevara deras inkomster.

1.1.2. Risodling är för vissa regioner inom EU viktig ur ekonomisk synvinkel och den är även viktig ur miljösynvinkel då den är av avgörande betydelse för bibehållandet av känsliga ekosystem i våtmarker.

1.2. När rådet anpassade sina beslut till jordbruksreformen 1992 instruerade man kommissionen att lägga fram förslag för de sektorer som ännu inte täcktes av reformen. Förslag för vin, frukt och grönsaker, torrfoder och bomull har redan lagts fram, och förslaget för rissektorn är ett av de sista.

1.3. Kommissionen har arbetat fram ett omfattande förslag som följs av en rapport som på ett detaljerat sätt analyserar risproduktionen och -förädlingen. Ris är en gröda som skiljer sig från andra sädesslag på många sätt.

1.4. Den viktigaste rissorten som odlas inom EU heter Japonica. Indica är en rissort som odlas i tropikerna. Den behöver ljus- och temperaturförhållanden som inte återfinns i de flesta av EU:s produktionsområden.

1.5. Rismarknaden är relativt välorganiserad och det strukturella överskottet av Japonicaris säljs på traditionella marknader eller används för att uppfylla gemenskapens åtaganden om matbistånd.

2. Allmänna iakttagelser

2.1. Kommissionens reformförslag följer i stort de resonemang som låg till grund för reformen av sädesmarknaden:

- Sänkning av producentpriserna;

- Kompensationsbidrag per hektar;

- Maximal garanterad odlingsareal;

- Kvalitetspolitik;

- Interventionssystem.

2.2. Den sänkning på 15 % som föreslås för interventionspriserna måste till fullo motsvaras av kompensationsbidrag för att garantera producenternas inkomstnivå och överlevnad.

2.3. På samma sätt kräver principen om lika behandling att man för alla risproducerande medlemsstater beräknar kompensationsbidragen på grundval av genomsnittet för de sista tre försäljningsåren (1993/1994/1995) i vart och ett av producentländerna och med beaktande av konsumtionsutvecklingen och anslutningen av nya medlemsstater. När man beräknar den maximala garanterade odlingsarealen för Spanien och Portugal måste man dock ta hänsyn till den minskning av den odlade arealen som beror på torkan.

2.4. De föreslagna straffavgifterna för överskridande av de nationella maximala odlingsarealerna behöver ses över.

2.4.1. Ett överskridande av den gemensamma maximala garanterade odlingsarealen på 1 % skulle innebära en sänkning på 1 % av kompensationsbidragen i den medlemsstat överskridandet skett.

2.4.2. Kommittén anser att ris skall behandlas på samma sätt som andra produktionssektorer.

2.5. Kommittén uppmärksammar de sociala konsekvenserna av den förväntade minskningen av risarealen och förvånas över av att kommissionen i sitt förslag inte har analyserat risodlingens sociala betydelse eller uppskattat antalet sysselsatta i tillverkningskedjan.

2.5.1. Rissektorn uppvisar en hög grad av specialicering: 65 % av odlarna använder mer än 50 % av sin mark till risodling och står för mer än 70 % av den totala risarealen. Med andra ord är ett stort antal små risodlare helt beroende av ris för sin jordbruksinkomst.

2.6. Reformen av den gemensamma organisationen av rismarknaden och minskningen av tulltarifferna till följd av GATT-avtalen kommer att medföra en avsevärd sänkning av priserna på ris odlat inom gemenskapen såväl som på importerat ris. Det är väsentligt att dessa sänkningar når fram till konsumentledet.

3. Särskilda iakttagelser

3.1. I förslaget påpekas behovet av att skärpa parametrarna för definitionen av standardkvaliteten för intervention. Detta för att anpassa dem till de produktionsstandarder som gäller i länder utanför unionen som exporterar till den inre marknaden.

3.1.1. Kommittén är förvånad över att man i det aktuella förslaget inte hänvisar till förslaget till rådets förordning som fastställer standardkvalitet för ris (dok. KOM(95) 405 slutlig), eftersom förändringar av parametrarna oundvikligen påverkar producentpriset.

3.2. Kommittén instämmer i att kvalitetspolitiken bättre borde anpassas efter konsumenternas krav, men påminner om att Indicaris kräver speciella klimatförhållanden. Man skulle kunna skapa incitament för odling av Indicaris i vissa delar av unionen, men dessa områden bör vara begränsade i omfattning.

3.2.1. Kommittén instämmer inte i att ett byte av den typ av rissort som odlas skall främjas genom straffavgifter och kompensationsbidrag. I stället stöder ESK en politik som skapar incitament för forskning och experiment med olika sorter av hög kvalitet och en politik med sortinriktade kompensationsbidrag, eftersom detta tidigare visat sig vara framgångsrikt för Indicaris. Dessa åtgärder är fullständigt berättigade av överväganden som har att göra med import av ris enligt avtal mellan EU och AVS-länderna och före detta besittningar runt om i världen.

3.2.2. Kommittén påpekar att en verklig kvalitetspolitik förutsätter att parametrarna för att avgöra standardkvalitet på ris speglar de olika tekniska egenskaperna hos Indica- repektive Japonicaris, och att den senare rissorten står för 80 % av gemenskapens produktion.

3.2.3. När man fastställer dessa parametrar måste man också tänka på att importen från tredje land består av skalat ris, som redan genomgått en första industriell förädling. I detta avseende tycks det vara nödvändigt att införa ett interventionspris för halvpolerat ris, vilket rådet planerade för i december 1994.

3.3. Till skillnad från andra jordbruksprodukter är interventionerna på rismarknaden begränsade och spelar bara en nämnvärd roll när marknadspriset betstäms.

3.3.1. Om interventionsvillkoren skärps utan ekonomisk kompensation till producenterna kommer detta att avsevärt försvaga nivån på interventionsstödet.

3.3.2. Det föreslagna förebyggande interventionsprogrammet är ett initiativ som kan medföra att interventionslager släpps ut på EU-marknaden, där de kan konkurrera fritt. Detta skulle kunna utlösa ett stort prisfall och skapa allvarliga störningar på den inre marknaden.

3.3.3. Slutligen är det nya systemet komplext, kostsamt och svårt att tillämpa.

Bryssel den 23 november 1995.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Carlos FERRER