18.8.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 272/10

(1)

Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, som bygger på ökad samordning av den ekonomiska politiken. Strategin fokuserar på de nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i Europa.

(2)

Den 14 juli 2015 antog rådet, på grundval av kommissionens förslag, en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2). Tillsammans utgör dessa de integrerade riktlinjer som medlemsstaterna uppmanades att beakta i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3)

Den 8 juli 2014 antog rådet en rekommendation (3) om Slovakiens nationella reformprogram för 2014 och avgav sitt yttrande om Slovakiens uppdaterade stabilitetsprogram för 2014. Den 28 november 2014 avgav kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 (4) ett yttrande om Slovakiens utkast till budgetplan för 2015.

(4)

Den 28 november 2014 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som markerar inledningen av 2015 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Samma dag antog kommissionen även på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (5) rapporten om varningsmekanismen, i vilken Slovakien inte identifierades som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(5)

Den 18 december 2014 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att främja investeringar, intensifiera strukturreformerna och fortsätta med en ansvarsfull, tillväxtfrämjande konsolidering av de offentliga finanserna.

(6)

Den 26 februari 2015 offentliggjorde kommissionen 2015 års landsrapport för Slovakien. Den innehöll en bedömning av hur väl Slovakien har lyckats med de landspecifika rekommendationer som antogs den 8 juli 2014.

(7)

Den 29 april 2015 lade Slovakien fram sitt nationella reformprogram 2015 och sitt stabilitetsprogram 2015. För att beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

(8)

Slovakien omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. I sitt stabilitetsprogram 2015 planerar regeringen att gradvis förbättra det nominella underskottet till 2,5 % av BNP 2015 och ytterligare till 0,5 % av BNP 2018. Enligt stabilitetsprogrammet kommer det medelfristiga målet – ett strukturellt underskott på 0,5 % av BNP – att uppnås från och med 2017. Den offentliga skuldkvoten förväntas minska marginellt under 2015 till 53,4 % av BNP och fortsätta minska till 50,3 % av BNP 2018. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är rimligt. Det finns dock inga tillräckliga beskrivningar av vilka åtgärder som ska stödja de planerade underskottsmålen från 2016 och framåt. Baserat på kommissionens vårprognos 2015 ligger utgiftsökningarna netto under riktmärket både 2015 och 2016, och uppfyller därigenom kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Rådet anser, på grundval av sin bedömning av stabilitetsprogrammet och kommissionens vårprognos 2015, att Slovakien kan förväntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

(9)

Arbetsmarknaden visade tecken på återhämtning under 2014, men arbetslösheten är fortfarande hög. De negativa incitamenten i det sociala trygghetssystemet har minskats och vissa framsteg har gjorts för att minska ungdomsarbetslösheten, men långtidsarbetslösheten förblir en stor utmaning och sysselsättningen bland romer och lågutbildade är låg. Även om vissa inledande steg har tagits för att förbättra de offentliga arbetsförmedlingarna har dessa en begränsad förmåga att tillhandahålla individanpassade tjänster, särskilt för dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden bland kvinnor ligger fortfarande betydligt under genomsnittet i EU, vilket speglar bristen på barnomsorg av god kvalitet och till överkomligt pris och den relativt långa föräldraledigheten.

(10)

Slovakien har gjort vissa framsteg i fråga om lärande på arbetsplatsen i och med en ny lag om yrkesutbildning som ska träda i kraft 2015. Begränsade framsteg har gjorts när det gäller att förbättra undervisningsvillkoren, uppmuntra mer yrkesinriktade kandidatprogram, och öka andelen romska barn som går i förskola och barnomsorg. Inga åtgärder har vidtagits för att öka romernas deltagande i yrkesutbildning och högre utbildning. Endast begränsade framsteg har gjorts när det gäller att åtgärda bristerna i det slovakiska systemet för forskning och innovation, där de viktigaste behoven är att förbättra forskningsbasens kvalitet och relevans samt att främja samarbete mellan den akademiska världen, forskningen och näringslivet.

(11)

Slovakiens dåliga företagsklimat minskar landets attraktionskraft för både utländska och inhemska investeringar. Den bristande effektiviteten och kvaliteten i den offentliga förvaltningen och rättsväsendet är särskilt negativt för företagsklimatet. Den offentliga förvaltningen lider av hög personalomsättning och en ineffektiv förvaltning av mänskliga resurser. Ansträngningarna för att bekämpa korruption har hittills varit begränsade. I synnerhet har inte behovet av att stärka skatteförvaltningens kapacitet och revision tillgodosetts. Den offentliga upphandlingen lider av djupt rotade brister som påverkar tilldelningen av offentliga medel.

(12)

Även om nyligen genomförda förändringar av skattesystemet har bidragit till förbättrade offentliga finanser kommer kostnaderna för en åldrande befolkning att i framtiden påverka Slovakiens för närvarande relativt sunda skuldsättning. De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet är beroende av regeringens förmåga att öka kostnadseffektiviteten inom hälso- och sjukvårdssystemet. Effektiviteten i det slovakiska hälso- och sjukvårdssystemet är i allmänhet låg och systemet fungerar dåligt i jämförelse med resten av EU. Regeringen har antagit en ny hälsostrategi för 2014–2020 för att försöka ta itu med bristerna i det nationella hälso- och sjukvårdssystemet. Strategin håller på att genomföras, men de flesta åtgärderna är ännu inte i kraft. Det finns också fortfarande brister när det gäller skatteuppbörd och administration.

(13)

De senaste årens svaga utveckling när det gäller investeringar kan minska Slovakiens möjligheter till långsiktig tillväxt. Nedgången i privata investeringar mellan 2008 och 2013 var särskilt kraftig, och icke-finansiella företag svarade för omkring 90 % av nedgången i de totala investeringarna till följd av minskande utländska direktinvesteringar. Investeringar i kapitalvaror var fortfarande 2013 cirka 13 % lägre i reala termer än de var 2008. Även om de offentliga investeringarna minskade i mycket mindre grad, har nedgången ändå haft betydande konsekvenser mot bakgrund av de stora infrastrukturprojekt på transportområdet som är av avgörande betydelse för att kunna utnyttja tillväxtpotentialen i Slovakiens centrala och östra regioner. De offentliga investeringarna hämmas av administrativa och lagstiftningsmässiga hinder för investeringsplanering samt av de utdragna förfarandena för bygglov och tillstånd till markanvändning och dessa förfarandens brist på transparens. EU-medel utgör en mycket stor andel av de totala offentliga investeringarna i Slovakien, jämfört med nivåerna i andra medlemsstater i regionen. Utnyttjandet av EU-medel hindras dessutom av svag styrning av planeringsförfaranden, dålig utformning och dåligt urval av projekt samt brister när det gäller att följa kraven för miljökonsekvensbedömningar. Användningen av skräddarsydda specifikationer vid offentlig upphandling begränsar konkurrensen och leder till höga slutpriser. Förbättrad tillsyn och ökad sakkunskap inom de offentliga enheter som är inblandade i upphandlingar skulle kunna bidra till att lösa dessa problem. Den bristande effektiviteten och kvaliteten i den offentliga förvaltningen och rättsväsendet är särskilt negativt för företagsklimatet, och problem som reformen av de civilrättsliga förfarandena och den ojämna fördelningen av arbetsbördan vid domstolarna har ännu inte åtgärdats.

(14)

Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Slovakiens ekonomiska politik och offentliggjort den i 2015 års landsrapport. Kommissionen har också bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet samt uppföljningen av de rekommendationer Slovakien har fått tidigare år. Kommissionen har inte bara beaktat programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Slovakien, utan även i vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–4 nedan.

(15)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet och anser i sitt yttrande (6) att Slovakien följer stabilitets- och tillväxtpakten.

(16)

I samband med den europeiska planeringsterminen har kommissionen dessutom analyserat den ekonomiska politiken i euroområdet som helhet. På dessa grunder har rådet utfärdat särskilda rekommendationer som riktar sig till de medlemsstater som har euron som valuta (7). I egenskap av ett land som har euron som valuta bör Slovakien också se till att rekommendationerna genomförs fullständigt och i tid.

1.

Förbättra kostnadseffektiviteten inom hälso- och sjukvården, bland annat genom att förbättra förvaltningen av sjukhusvården och stärka primärvården. Vidta åtgärder för att öka skatteuppbörden.

2.

Vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa långtidsarbetslösheten genom att förbättra aktiveringsåtgärderna, ge en andra chans till utbildning och införa individanpassad fortbildning av hög kvalitet. Förbättra incitamenten för kvinnor att stanna kvar på eller återvända till arbetsmarknaden genom att förbättra tillgången till barnomsorg.

3.

Förbättra lärarutbildningen och göra läraryrket mer attraktivt för att hejda nedgången i utbildningsresultat. Öka deltagandet av romska barn i det vanliga skolsystemet och i förskoleutbildning av hög kvalitet.

4.

Förbättra och förenkla de administrativa förfarandena för bygglov och tillstånd till markanvändning i syfte att stimulera investeringar i infrastruktur. Öka konkurrensen vid offentliga anbudsförfaranden och förbättra tillsynen över offentlig upphandling.