EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 02008R1001-20100430

Consolidated text: Rådets förordning (EG) nr 1001/2008 av den 13 oktober 2008 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Republiken Korea och Malaysia till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/1001/2010-04-30

2008R1001 — SV — 30.04.2010 — 001.001


Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1001/2008

av den 13 oktober 2008

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Republiken Korea och Malaysia till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96

(EGT L 275, 16.10.2008, p.18)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  No

page

date

►M1

RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 363/2010 av den 26 april 2010

  L 107

1

29.4.2010




▼B

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1001/2008

av den 13 oktober 2008

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Republiken Korea och Malaysia till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96



EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen ( 1 ) (grundförordningen), särskilt artiklarna 9 och 11.2,

efter samråd med den rådgivande kommittén, och

av följande skäl:FÖRFARANDEGällande åtgärder

(1)

I augusti 2002 infördes slutgiltiga antidumpningsåtgärder på importen av vissa rördelar av järn eller stål (den berörda produkten) med ursprung i bland annat Republiken Korea och Malaysia (de berörda länderna) genom rådets förordning (EG) nr 1514/2002 ( 2 ) (den ursprungliga undersökningen). De gällande antidumpningstullarna för Malaysia är 59,2 % för Anggerik Laksana Sdn Bhd och 75 % för övriga företag. För Republiken Korea är tullen 44 % för alla företag.

(2)

Utanför ramen för detta förfarande finns gällande antidumpningsåtgärder som har införts genom rådets förordning (EG) nr 964/2003 ( 3 ) på export från Folkrepubliken Kina (58,6 %) och Thailand (58,9 %), med undantag för två företag i Thailand och export som avsänds från Taiwan, oavsett om den deklarerats ha sitt ursprung i Taiwan eller inte. Åtgärderna för den berörda produkten från Kina utvidgades till import av samma produkt avsänd från Indonesien genom rådets förordning (EG) nr 2052/2004 ( 4 ), Sri Lanka genom rådets förordning (EG) nr 2053/2004 ( 5 ) och Filippinerna genom rådets förordning (EG) nr 655/2006 ( 6 ), oavsett om den deklarerats ha sitt ursprung i Filippinerna, Indonesien, Sri Lanka eller inte.

Begäran om översyn

(3)

Efter offentliggörandet av ett meddelande om det nära förestående upphörandet ( 7 ) av de gällande antidumpningsåtgärderna avseende import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Republiken Korea och Malaysia mottog kommissionen en begäran om översyn av dessa åtgärder i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(4)

Begäran ingavs den 23 maj 2007 av försvarskommittén för stålrörsstumsvetsningsindustrin i Europeiska unionen (nedan kallad sökanden) för producenter som representerar en stor del, i det här fallet mer än 50 %, av gemenskapens totala produktion av vissa rördelar.

(5)

Begäran var baserad på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen skulle fortsätta eller återuppstå och orsaka skada för gemenskapsindustrin.

(6)

Efter samråd med den rådgivande kommittén slog kommissionen fast att tillräckliga bevis förelåg för att inleda en översyn, och den inledde en undersökning ( 8 ) i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

Undersökning

(7)

Kommissionen underrättade officiellt de sökande gemenskapsproducenterna, övriga gemenskapsproducenter, de exporterande producenterna i de berörda länderna, importörerna/handlarna, användarna och deras intresseorganisationer som man visste var berörda samt företrädare för myndigheterna i båda exportländerna om att översynen hade inletts.

(8)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla dessa parter och till dem som gav sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet.

(9)

Kommissionen gav även berörda parter tillfälle att lämna synpunkter skriftligt och att begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet.

(10)

Med tanke på det höga antalet exporterande producenter i Republiken Korea, importörer/handlare av den berörda produkten och gemenskapsproducenter föreskrevs ett stickprovsförfarande i tillkännagivandet, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande skulle bli nödvändigt och i så fall välja ut ett stickprov skickade kommissionen ut formulär för stickprovsförfarandet med begäran om specifik information om den genomsnittliga försäljningsvolymen och de genomsnittliga priserna för varje berörd gemenskapsproducent, exporterande producent och importör. Inget svar togs emot från någon koreansk exporterande producent och elva svar togs emot från importörer. Endast fyra gemenskapsproducenter lämnade svar på stickprovsformuläret. Det beslutades därför att stickprovsförfarandet inte var nödvändigt.

(11)

Fyra gemenskapsproducenter svarade på frågeformuläret, men en skickade ett partiellt svar och underlät att svara efter att ett brev med begäran om komplettering hade skickats. Beträffande Malaysia togs två svar på frågeformuläret emot, ett från ett nytt företag och det andra från ett företag som senare vägrade att tillåta ett kontrollbesök. Inga koreanska exporterande producenter svarade på frågeformuläret. Två importörer lämnade svar på frågeformuläret.

(12)

Kommissionen sökte och bekräftade all information som ansågs nödvändig för att fastställa att dumpning sannolikt kommer att fortsätta eller återuppstå och orsaka skada för gemenskapens intresse. Kontrollbesök genomfördes på följande företag:

a) Sökande gemenskapsproducenter

 Erne Fittings GmbH, Schlins, Österrike

 Interfit SA, Maubeuge, Frankrike

 Virgilio Cena & Figli SpA, Brescia, Italien

b) Ny producent i Malaysia

Pantech Steel Industries SDN. BHD., Selangor, Malaysia

Undersökningsperiod

(13)

Undersökningen av huruvida dumpningen fortsätter eller återuppstår omfattade perioden 1 juli 2006–30 juni 2007 (undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av de tendenser som är relevanta för att analysera sannolikheten för att en skada fortsätter eller återuppstår omfattade perioden från den 1 januari 2002 fram till slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKTBerörd produkt

(14)

Den produkt som undersöks är rördelar (utom gjutna rördelar, flänsar samt rördelar avsedda för gängning), av järn eller stål (utom rostfritt stål), med en yttre diameter på högst 609,6 mm, av det slag som används för stumsvetsning eller andra ändamål, med ursprung i Republiken Korea och Malaysia, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex730793 11, ex730793 19, ex730799 30 och ex730799 90.

(15)

Vissa rördelar av järn eller stål tillverkas i princip genom att rör skärs och formas. De används för att foga samman rör och finns i olika former – vinklar, övergångsrör, T-rör och lock, samt olika storlekar och material. De används främst i den petrokemiska industrin, byggindustrin, energiproduktion, fartygskonstruktion och industrianläggningar. När de säljs för användning i den petrokemiska industrin är den globala standard som används ANSI-standarden. För andra syften är den vanligaste standard som används i gemenskapen DIN-standarden.

Likadan produkt

(16)

Precis som i det ursprungliga förfarandet har undersökningen visat att vissa rördelar av järn eller stål som produceras i de berörda länderna, säljs inhemskt eller exporteras till gemenskapen har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och slutanvändningsområden som de produkter som säljs i gemenskapen av de sökande gemenskapsproducenterna och anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

SANNOLIKHET FÖR FORTSATT DUMPNING

(17)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning.

Inledande anmärkningar

(18)

Såsom anges ovan måste denna undersökning, i avsaknad av samarbete från befintliga producenter i Korea och Malaysia, med undantag för ett nytt företag, baseras på information som var tillgänglig för kommissionen från andra källor. I detta avseende, och i enlighet med bestämmelserna i artikel 18 i grundförordningen, användes uppgifter från Eurostat avseende KN-numret med åtta siffror, kontrollerade mot andra källor, för att fastställa importmängder och priser. Tillgängliga fakta användes för att beräkna dumpningsmarginalen, dvs. i detta fall informationen i begäran och amerikansk statistik.

(19)

På grund av den nuvarande låga importvolymen av vissa rördelar av järn eller stål från Korea och Malaysia till EU var kommissionen tvungen att använda uppgifter från ett annat land. Förenta staterna ansågs lämpligt, eftersom denna marknad är av liknande storlek, med många inhemska producenter, men även en stor andel import, vilket gör denna marknad mycket konkurrensutsatt. Dessutom är Förenta staterna huvuddestinationen för exporter från Korea och Malaysia.

Dumpning av import under undersökningsperiodenNormalvärde

(20)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen, och i avsaknad av samarbete från koreanska eller malaysiska exporterande producenter, utom från ett nytt företag, baserades normalvärdet på de uppgifter som lämnades i begäran, dvs. beräknad tillverkningskostnad med ett tilllägg av 12,3 respektive 15,1 % för försäljnings- och administrationskostnaderna och 5,6 respektive 6 % för vinsten för Korea och Malaysia, båda uttryckta i procent av omsättningen. Det anses att ovanstående procentandelar är ganska lågt räknade.

Exportpris

(21)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen och i avsaknad av samarbete från koreanska eller malaysiska exporterande producenter, utom från ett nytt företag, beräknades exportpriset med hjälp av de koreanska och malaysiska exportpriserna för den berörda produkten till Förenta staterna, vilka har hämtats från amerikansk importstatistik. Dessa siffror justerades efter produkttyper i proportion till vikten på varje produkttyp baserat på information som lämnades i begäran.

Jämförelse

(22)

Det vägda genomsnittliga normalvärdet jämfördes med det viktade genomsnittliga exportpriset för vissa rördelar av järn eller stål, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen, båda på nivån fritt fabrik.

(23)

För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärde och exportpris togs hänsyn till skillnader i faktorer som påverkar priser och jämförbarheten mellan priser i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. I detta avseende gjordes justeringar för land- och sjötransport, försäkring, hantering, lastning samt tillhörande kostnader.

Dumpningsmarginal

(24)

En jämförelse av det konstruerade normalvärdet och det konstruerade exportpriset visade förekomst av dumpning i båda de berörda länderna, och dumpningsmarginalen motsvarade det belopp med vilket det fastställda normalvärdet översteg exportpriset. Den konstaterade dumpningsmarginalen uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns var 15,1 % för Korea och 61,3 % för Malaysia.

Utveckling av importen om åtgärderna skulle upphöra att gällaInledande anmärkningar

(25)

Efter analysen av förekomsten av dumpning under undersökningsperioden undersöktes även sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta. I avsaknad av samarbete från koreanska eller malaysiska exporterande producenter, med undantag av ett nytillkommet företag, och med hänsyn till bristen på allmänt tillgänglig information om industrin som tillverkar den berörda produkten vilar nedanstående slutsatser främst på de fakta som är tillgängliga i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. uppgifter från Eurostat, begäran om översyn och amerikansk statistik.

Koreansk och malaysisk produktionskapacitet

(26)

Den kapacitet som är tillgänglig i både Korea och Malaysia beräknas till 35 300 ton, och deras exportkapacitet till 20 000 ton. Detta motsvarar mer än en fjärdedel av gemenskapens konsumtion.

Koreanska och malaysiska exportpriser till gemenskapen

(27)

Såsom nämns i de inledande anmärkningarna är exporten av den berörda produkten från de två berörda länderna till gemenskapsmarknaden nästan obefintlig. När det gäller export till andra tredjeländer påstås det i begäran att exporten av den berörda produkten till Förenta staterna sker till dumpade priser.

Slutsats om sannolikheten för fortsatt dumpning

(28)

Mot bakgrund av det ovanstående, det vill säga de höga dumpningsmarginalerna, den enorma reservkapacitet som är tillgänglig i dessa länder tillsammans med deras höga exportkapacitet, kan man dra slutsatsen att den dumpade importen från dessa två länder till EU skulle återuppstå om åtgärderna tilläts upphöra. Dessutom begärde ingen av de exporterande producenterna i Malaysia en interimsöversyn, trots de höga antidumpningstullar som lades på deras export, vilken i princip upphörde. Vidare bör man komma ihåg att inga koreanska exporterande företag samarbetade i den ursprungliga undersökningen. Avsaknaden av samarbete i denna undersökning tyder även på att dessa exporterande producenter inte ville eller kunde visa att ingen dumpning skulle äga rum om åtgärderna skulle upphöra.

DEFINITION AV GEMENSKAPSINDUSTRIN

(29)

Tre företag samarbetade till fullo i undersökningen. Dessa företag finns i Frankrike (Interfit), Österrike (Erne Fittings) och Italien (Virgilio Cena). Den österrikiska koncernen har även ett närstående företag i Tyskland (Siekmann Fittings). I undersökningen fastställdes att de tre sökande och fullt samarbetande gemenskapsproducenterna representerade mer än 50 % av gemenskapens produktion av vissa rördelar av järn eller stål och därför utgör gemenskapsindustri i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

SITUATION PÅ GEMENSKAPSMARKNADENKonsumtion på gemenskapsmarknaden

(30)

Gemenskapens konsumtion baserades på den totala försäljningsvolymen från de sökande gemenskapsproducenterna och andra gemenskapsproducenter, baserat på begäran, och importen från de berörda länderna samt importen från andra tredjeländer, båda baserade på Eurostat.

(31)

På denna grund ökade gemenskapens konsumtion under skadeundersökningsperioden med 26 %, från 58 561 ton 2002 till 73 519 ton under undersökningsperioden. Rördelar används främst i den petrokemiska industrin och inom byggindustri, energiproduktion, fartygskonstruktion och industrianläggningar, vilket tillsammans med stålindustrins återhämtning kan förklara denna ökning.

(32)



Tabell 1

Gemenskapens konsumtion

Gemenskapens konsumtion

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Ton

58 561

62 122

64 480

56 255

65 667

73 519

Index

100

106

110

96

112

126

Förändring från föregående år

100

6

4

–14

16

13

Källa: Eurostat, begäran, kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

Import från de berörda ländernaVolym och marknadsandel

(33)

De volymer som importerades från Malaysia och Korea minskade kraftigt från 404 till 11 ton. Det förefaller bero på de antidumpningsåtgärder som gäller sedan februari 2002. Deras marknadsandel är på miniminivå.

(34)



Tabell 2

Import från de berörda länderna

Import från de berörda länderna

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Ton

404

22

54

94

17

11

Index

100

5

13

23

4

3

Förändring från föregående år

100

–95

8

10

–19

–1

Marknadsandel i % av gemenskapens konsumtion

1

0,04

0,08

0,17

0,03

0,01

Källa: Eurostat.

Prisutveckling för importen och prisunderskridande

(35)

På grund av den mycket begränsade importen från de berörda länderna och med tanke på de stora skillnaderna i produkttyper, kan priserna från Eurostat inte betraktas som en pålitlig källa för en detaljerad analys.

(36)

I avsaknad av samarbete i de berörda länderna beräknades marginalerna för prisunderskridandet med samma metod som i begäran, det vill säga genom att exportpriserna från de berörda länderna till Förenta staterna jämfördes med de priser som sökandena tog ut på gemenskapsmarknaden. Marginalen för underskridande är 25,2 % för Korea och 53,3 % för Malaysia.

Gemenskapsindustrins ekonomiska situationProduktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(37)

Gemenskapsindustrins produktion ökade med 5 % under skadeundersökningsperioden, medan gemenskapens konsumtion ökade med 26 %.

(38)



Tabell 3

Produktionsvolym

Produktionsvolym

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Ton

46 454

43 504

47 155

40 881

49 300

48 922

Index

100

94

102

88

106

105

Förändring från föregående år

100

–6

8

–14

18

–1

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

(39)

Under skadeundersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins kapacitet med 6 %, trots en mindre nedgång 2003.

(40)



Tabell 4

Produktionskapacitet

Produktionskapacitet

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Ton

89 400

87 800

89 700

90 300

94 800

95 000

Index

100

98

100

101

106

106

Förändring från föregående år

100

–2

2

1

5

0

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

(41)

Under skadeundersökningsperioden minskade kapacitetsutnyttjandet med 1 %.

(42)



Tabell 5

Kapacitetsutnyttjande

Kapacitetsutnyttjande

2002

2003

2004

2005

2006

UP

%

52

50

53

45

52

51

Index

100

95

101

87

100

99

Förändring från föregående år

100

–5

6

–14

13

–1

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

Försäljningsvolym och försäljningspriser

(43)

Gemenskapsindustrins försäljning till icke närstående kunder på gemenskapsmarknaden ökade med 11 % mellan 2002 och undersökningsperioden.

(44)



Tabell 6

Gemenskapsindustrins försäljning till icke närstående parter

Gemenskapsindustrins försäljning till icke närstående parter

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Ton

34 968

34 893

38 401

32 841

36 908

38 750

Index

100

100

110

94

106

111

Förändring från föregående år

100

–0,2

10

–16

12

5

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

(45)

Under skadeundersökningsperioden ökade gradvis de genomsnittliga försäljningspriser som togs ut av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden. Den totala ökningen mellan 2002 och undersökningsperioden var 63 %. Denna ökning förklaras delvis av ökningen av kostnaden för den huvudsakliga råvaran, stålrör, och delvis av att två gemenskapsproducenter lade om sin produktion för att fokusera på dyrare specialtyper.

(46)



Tabell 7

Gemenskapsindustrins försäljningspris

Gemenskapsindustrins försäljningspris

2002

2003

2004

2005

2006

UP

EUR/ton

1 553

1 652

1 783

2 133

2 217

2 528

Index

100

106

115

137

143

163

Förändring från föregående år

100

6

8

23

5

20

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

Marknadsandel

(47)

Den totala marknadsandel som innehades av gemenskapsindustrin från 2002 till undersökningsperioden minskade med 7 procentenheter.

(48)



Tabell 8

Marknadsandel för gemenskapsindustrins försäljning

Marknadsandel för gemenskapsindustrins försäljning

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Andel av marknaden

60 %

56 %

60 %

58 %

56 %

53 %

Källa: Eurostat och kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

Tillväxt

(49)

Samtidigt som gemenskapens konsumtion ökade med 26 % under skadeundersökningsperioden ökade volymen för gemenskapsindustrins försäljning på marknaden med bara 11 % och gemenskapsindustrins marknadsandel på marknaden minskade med 7 procentenheter. Därmed följdes inte den ökande tendensen i gemenskapens konsumtion av en motsvarande ökning av gemenskapsindustrins försäljning.

Lönsamhet och avkastning på investeringar

(50)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades lönsamheten, uttryckt som andel av nettoomsättningsvärdet till icke närstående parter, på följande sätt:

(51)



Tabell 9

Lönsamhet

Lönsamhet

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Andel av nettoomsättningsvolym

2 %

1 %

4 %

1 %

6 %

10 %

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

(52)

Gemenskapsindustrins lönsamhet följde en positiv tendens, i linje med ökningen av gemenskapsindustrins försäljningspriser. Trots en betydande minskning 2003 och 2005 uppgick den totala lönsamheten till 10 %. Det berodde på en övergång till produktion av produkter med högre mervärde under skadeundersökningsperioden, då gemenskapsindustrins genomsnittliga vinst var 4 %.

(53)

Avkastningen på investeringar, uttryckt som resultat i förhållande till det bokförda värdet på investeringar, följde samma tendens som lönsamheten.

(54)



Tabell 10

Avkastning på investeringar

Avkastning på investeringar

2002

2003

2004

2005

2006

UP

%

6

2

11

4

18

37

Index

100

37

184

62

310

618

Förändring från föregående år

100

–63

147

–122

248

309

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

Kassaflöde

(55)

Det förekom omfattande svängningar i kassaflödet mellan 2002 och 2005 och en dramatisk ökning 2006 och under undersökningsperioden. Denna ökning av kassaflödet visar också att industrin återhämtade sig. Kassaflöden på denna nivå gör att företag åter kan investera i tillverkning av vissa rördelar av järn eller stål efter mindre framgångsrika perioder.

(56)



Tabell 11

Kassaflöde

Kassaflöde

2002

2003

2004

2005

2006

UP

EUR

1 310 693

3 826 570

2 378 520

1 233 797

7 559 501

10 040 180

Index

100

292

181

94

577

766

Förändring från föregående år

100

192

–110

–87

483

189

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

Investeringar och kapitalanskaffningsförmåga

(57)

Gemenskapsindustrin ökade investeringarna med 65 % under skadeundersökningsperioden. De flesta av dessa avsåg maskiner för att öka produktiviteten. Inget av de undersökta företagen nämnde någon aktuell svårighet med att skaffa kapital.

(58)



Tabell 12

Investeringar

Investeringar

2002

2003

2004

2005

2006

UP

EUR

5 839 416

5 824 908

3 438 352

7 422 926

9 986 636

9 643 822

Index

100

100

59

127

171

165

Förändring från föregående år

100

–0,2

–41

68

44

–6

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

Lager

(59)

Tabellen nedan visar att de utgående lagernivåerna följde en stabil kurva, men under skadeundersökningsperioden skedde även en mindre ökning på cirka 1 %.

(60)



Tabell 13

Lager

Utgående lager i volym

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Ton

7 233

7 115

7 449

7 206

7 580

7 190

Index

100

98

103

100

105

99

Förändring från föregående år

100

–2

5

–3

5

–5

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

Sysselsättning, produktivitet och arbetskostnad

(61)

Efter en minskning med 5 % 2003 minskade den totala arbetsstyrkan under skadeundersökningsperioden med 2 %.

(62)



Tabell 14

Sysselsättning

Sysselsättning

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Antal anställda

760

725

719

692

729

741

Index

100

95

95

91

96

98

Förändring från föregående år

100

–5

–0,8

–3

5

2

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

(63)

I linje med ökningen av produktionen och minskningen av sysselsättningen förbättrades produktiviteten med 8 % under den undersökta perioden.

(64)



Tabell 15

Produktivitet

Produktivitet

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Ton/anställd

61

60

66

59

68

66

Index

100

98

107

97

111

108

Förändring från föregående år

100

–2

9

–11

14

–3

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

(65)

Under skadeundersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins arbetskraftskostnader gradvis. Den totala ökningen av kostnaderna för arbetskraft under skadeundersökningsperioden var 22 %. Den främsta ökningen av arbetskraftskostnaderna skedde i ett företag som ändrade sin produktmix från stapelvaror till specialprodukter, vilket krävde högre yrkesmässiga kvalifikationer.

(66)



Tabell 16

Arbetskraftskostnader

Arbetskraftskostnader/löner

2002

2003

2004

2005

2006

UP

EUR

28 941 652

28 436 139

29 607 915

29 754 664

33 069 402

35 312 821

Index

100

98

102

103

114

122

Förändring från föregående år

100

–2

4

1

11

8

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

Effekt av andra faktorerGemenskapsindustrins exportverksamhet

(67)

Gemenskapsindustrins export av rördelar under skadeundersökningsperioden var inte särskilt stabil, utan uppvisade stora svängningar. Totalt minskade exportnivån till tredjeländer med 15 %, och denna minskning berodde främst på den ogynnsamma växelkursen mellan euro och US-dollar.

(68)



Tabell 17

Gemenskapsindustrins export

Gemenskapsindustrins export

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Ton

10 893

8 003

9 358

8 410

11 890

9 278

Index

100

73

86

77

109

85

Förändring från föregående år

100

–27

12

–9

32

–24

Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformulär från gemenskapsindustrin.

Importvolymer och priser från andra tredjeländer

(69)

Genom förordning (EG) nr 964/2003 infördes antidumpningstullar på import av vissa rördelar av järn eller stål från Folkrepubliken Kina (58,6 %) och Thailand (58,9 %). Åtgärderna gäller för den berörda produkten när den har sitt ursprung i Kina och avsänds från ett av följande länder: Filippinerna, Indonesien, Sri Lanka och Taiwan. Trots de åtgärder som gäller importen från Kina ökar landets export till EU stadigt.

(70)

De totala importvolymerna av vissa rördelar av järn eller stål från andra tredjeländer än de berörda länderna mer än fördubblades under skadeundersökningsperioden, och ökade från 9 654 ton 2002 till 24 105 ton i slutet av undersökningsperioden.

(71)

Importvolymerna av vissa rördelar av järn eller stål till gemenskapen från andra länder än Korea och Malaysia utvecklades på följande sätt:

(72)



Tabell 18

Import från andra tredjeländer

Import från andra tredjeländer

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Ton

9 654

12 453

11 488

13 344

19 020

24 105

Index

100

129

119

138

197

250

Förändring från föregående år

100

29

–10

19

59

53

Källa: Eurostat.

(73)

Marknadsandelen för import med ursprung i andra tredjeländer än de berörda länderna uppgick till 33 % av EU:s konsumtion. Det innebär en ökning med 99 % under skadeundersökningsperioden från 16 till 33 %.

(74)



Tabell 19

Marknadsandel för import från andra tredjeländer

Marknadsandel för import från andra tredjeländer

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Andel av marknaden

16 %

20 %

18 %

24 %

29 %

33 %

Index

100

122

108

144

176

199

Förändring från föregående år

100

22

–14

36

32

23

Källa: Eurostat och marknadsinformation från de sökande producenterna.

(75)



Tabell 20

Den viktigaste importen till EU

Import från andra tredjeländer i ton

2002

2003

2004

2005

2006

UP

Kina

859

1 428

1 772

2 236

5 846

8 339

Taiwan

1 101

2 372

1 894

2 540

4 774

5 854

Vietnam

1 835

1 214

767

694

1 224

1 475

Indien

1 522

1 569

1 537

1 763

1 552

2 096

Thailand

676

1 508

778

558

1 622

2 334

Återhämtning från effekterna av dumpning

(76)

Såsom framgår av den positiva utvecklingen för de flesta av de indikatorer som anges ovan förbättrades till en del gemenskapsindustrins ekonomiska situation under åren 2002 till mitten av 2007 efter den skadliga effekten av dumpad import med ursprung i de två berörda länderna.

Slutsats beträffande gemenskapsindustrins situation

(77)

De gällande åtgärderna har lett till att gemenskapsindustrin delvis har återhämtat sig sedan 2002. Gemenskapsindustrin lyckades öka sina försäljningsvolymer och höja sina priser. Skadeindikatorer såsom produktion, produktionskapacitet, lönsamhet, investeringar, avkastning på investeringar och produktivitet visade också en positiv utveckling. Det visar att gemenskapsindustrin ansträngde sig för att förbättra sin konkurrenskraft. Till följd av detta har gemenskapsindustrins försäljning inom gemenskapen varit lönsam sedan 2002.

(78)

Gemenskapsindustrin lyckades dock inte dra fördel av den betydande konsumtionstillväxten i gemenskapen och några av de positiva faktorerna är även ett resultat av att ett betydande antal gemenskapsproducenter har försvunnit i Storbritannien, och deras verksamhet har tagits över av två av de företag som gav sitt stöd åt begäran.

(79)

Man kan dock slå fast att införandet av åtgärder mot Korea och Malaysia hade en positiv effekt på gemenskapsindustrins ekonomiska situation.

(80)

Med tanke på gemenskapsindustrins försiktiga återhämtning kunde en fortsatt skada till följd av dumpad import inte bevisas. Det undersöktes därför huruvida skadan skulle återkomma om åtgärderna tilläts att upphöra.

SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERUPPSTÅR

(81)

Såsom nämns ovan har de koreanska och malaysiska producenterna potential att dirigera om mycket stora exportvolymer till gemenskapsmarknaden om åtgärderna tillåts att upphöra. Enligt begäran är dessa länder starkt beroende av exportmarknaderna – 75 % för Korea och 84 % för Malaysia. Det verkar dessutom som att andra exportmarknader, exempelvis Förenta staterna och Japan, inte kunde absorbera reservkapaciteten, eftersom exportvolymerna till dessa länder redan är betydande, och därför skulle dessa dirigeras om till gemenskapsmarknaden. Det verkar också finnas en allmän överkapacitet på den asiatiska marknaden.

(82)

När det gäller priser, fann man i amerikansk statistik att de malaysiska och koreanska exportpriserna till Förenta staterna var lägre än gemenskapsindustrins priser. Trots att ingen detaljerad analys kunde genomföras på grund av de många olika produkttyperna, är det troligt att dessa exportörer kommer att anpassa sina priser efter de mycket låga priserna från de andra asiatiska länderna för att återvinna sin förlorade marknadsandel. Ett sådant prissättningsbeteende, som bevisas genom deras bristande samarbete tillsammans med deras förmåga att leverera stora mängder av den berörda produkten till gemenskapsmarknaden tyder på en negativ effekt på gemenskapsindustrin.

(83)

Man bör dessutom komma ihåg att gemenskapsindustrin måste fortsätta att vara konkurrenskraftig för att producera en viss volym standardprodukter, vilka därför konkurrerar direkt med importerna från Korea och Malaysia, för att utnyttja stordriftsfördelar.

(84)

Mot bakgrund av det ovanstående slås det fast att om åtgärderna tillåts upphöra skulle det med största sannolikhet leda till att den skada för gemenskapsindustrin som orsakas av dumpad import återuppstår.

GEMENSKAPENS INTRESSEInledning

(85)

Enligt artikel 21 i grundförordningen undersöktes det huruvida en förlängning av de befintliga antidumpningsåtgärderna skulle strida mot gemenskapsindustrins intresse som helhet. Fastställandet av gemenskapens intresse baserades på en uppskattning av alla de olika inblandade intressena, det vill säga intresset för gemenskapsindustrin, importörerna/handlarna och användarna av den berörda produkten. Inga yttranden togs emot från användare.

(86)

För att bedöma den troliga effekten av att åtgärderna fortsätter eller inte fortsätter, begärde kommissionen information från alla intressenter som nämns ovan. Kommissionen skickade frågeformulär till 64 importörer av den berörda produkten och fick 11 svar. Kommissionen skickade ytterligare ett frågeformulär till dessa elva företag och fick bara två partiella svar, som inte innehöll några bevis för att de gällande åtgärderna hade påverkat dem väsentligt. Det är tydligt att importörerna har hittat andra leveranskällor, vilket framgår av den betydande marknadsandel (33 %) som innehas av andra tredjeländer, vilket visade att konkurrensvillkoren på gemenskapsmarknaden har säkerställts.

(87)

Dessutom innebär det faktum att denna undersökning är en översyn som analyserar en situation där antidumpningsåtgärder redan är i kraft, att en bedömning av en eventuell otillbörlig negativ effekt för de berörda parterna av de aktuella antidumpningsåtgärderna kan göras.

(88)

Mot denna bakgrund gjordes en undersökning av om det, trots slutsatserna om fortsatt dumpning och skadans sannolika återkomst, fanns tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte låg i gemenskapens intresse att behålla åtgärderna i detta särskilda fall.

Gemenskapsindustrins intresse

(89)

Gemenskapsindustrin har visat sig vara en strukturellt livskraftig industri. Det bekräftades av den positiva utvecklingen av dess ekonomiska situation i en tid då den effektiva konkurrensen hade återställts efter införandet av de antidumpningsåtgärder som för närvarande gäller. Gemenskapsindustrins ansträngningar att rationalisera produktionen och förbättra konkurrenskraften har faktiskt lett till en god vinst de senaste två åren av skadeundersökningsperioden.

(90)

Med tanke på det ovanstående verkar det nödvändigt att bibehålla de befintliga åtgärderna för att undvika de negativa effekterna av dumpad import, vilket skulle kunna äventyra gemenskapsindustrins återhämtningsprocess och i slutänden hela dess existens. Man måste också komma ihåg att om gemenskapsindustrin skulle försvinna skulle det även medföra en negativ effekt på industrin i senare led, eftersom den skulle se en betydande minskning i sitt urval av leverantörer.

Importörers/handlares intressen

(91)

Såsom anges ovan svarade bara två av de icke närstående importörerna på kommissionens frågeformulär. De uttryckte dock inga negativa åsikter om åtgärdernas eventuella fortsättning. Avsaknaden av samarbete är i sig ett tecken på att denna sektor inte drabbades av någon väsentlig negativ effekt i sin ekonomiska situation till följd av åtgärderna. Det bekräftas av att importörerna fortsatte att handla med den berörda produkten i stora volymer, och till och med ökade den importerade volymen under skadeundersökningsperioden.

(92)

Det slås därför fast att den ekonomiska situationen för importörerna av den berörda produkten inte har påverkats negativt av införandet av de antidumpningsåtgärder som för närvarande gäller. Av samma skäl är det osannolikt att en fortsättning av åtgärderna skulle leda till en försämring av deras ekonomiska situation i framtiden.

Användarnas intressen

(93)

Inga användare gav sig till känna under denna undersökning. Användarna av den berörda produkten är främst den petrokemiska industrin och byggindustrin. Deras brist på samarbete verkar bekräfta att rördelarna utgör en mycket liten del av deras totala produktionskostnader och att de gällande åtgärderna inte verkar ha medfört någon förlorad konkurrenskraft för dem.

(94)

Det slogs fast att om åtgärderna behålls på samma nivå skulle det inte medföra någon försämring av användarnas situation.

Slutsats beträffande gemenskapsintresset

(95)

Undersökningen har visat att de befintliga antidumpningsåtgärderna har tillåtit gemenskapsindustrin att återhämta sig i viss utsträckning. Om åtgärderna tilläts att upphöra, skulle det äventyra återhämtningsprocessen och eventuellt leda till att gemenskapsindustrin försvann. Därför ligger det i gemenskapsindustrins intresse att åtgärderna fortsätter.

(96)

Vidare förefaller de befintliga åtgärderna inte ha haft några betydande negativa effekter på den ekonomiska situationen för användare och importörer. Det slås därför fast att det inte finns några tvingande skäl att inte bibehålla de befintliga antidumpningsåtgärderna.

ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(97)

Alla berörda parter informerades om de fakta och hänsyn som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna behålls. Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna in synpunkter efter meddelandet av uppgifter. Inga kommentarer togs emot från Korea. En kommentar togs emot från ett malaysiskt företag, men det var inte av ett sådant slag att det ändrade de ovanstående slutsatserna.

(98)

Det följer av det ovanstående att i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen bör antidumpningstullarna på import av rördelar med ursprung i Republiken Korea och Malaysia, som infördes genom förordning (EG) nr 1514/2002, bibehållas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:



Artikel 1

1.  En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av rördelar (utom gjutna rördelar, flänsar samt rördelar avsedda för gängning), av järn eller stål (utom rostfritt stål), med en yttre diameter på högst 609,6 mm, av en typ som används för stumsvetsning eller andra ändamål, med ursprung i Republiken Korea och Malaysia och som omfattas av KN-nummer ex730793 11, ex730793 19, ex730799 30 och ex730799 90 (Taric-nummer 7307931191, 7307931193, 7307931194, 7307931195, 7307931199, 7307931991, 7307931993, 7307931994, 7307931995, 7307931999, 7307993092, 7307993093, 7307993094, 7307993095, 7307993098, 7307999092, 7307999093, 7307999094, 7307999095, 7307999098).

2.  Följande slutgiltiga antidumpningstullar ska tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som tillverkats av nedanstående företag:



Land

Företag

Tullsats

(%)

Taric-tilläggsnummer

Malaysia

 

Anggerik Laksana Sdn Bhd,

Selangor Darul Ehsan

59,2

A324

▼M1

 

Pantech Steel Industries Sdn Bhd

49,9

A961

▼B

 

Övriga företag

75

A999

Republiken Korea

 

Alla företag

44

▼M1

3.  De individuella tullsatserna för Pantech Steel Industries Sdn Bhd ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilagan. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska den tullsats som gäller för övriga företag tillämpas.

▼B

►M1  4. ◄   Om inte annat anges, ska de gällande bestämmelserna om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

▼M1




BILAGA

Den giltiga faktura som avses i artikel 1.3 i denna förordning ska innehålla en försäkran som är undertecknad av en anställd vid företaget och som innehåller följande:

1. Den anställdes namn och befattning vid det företag som har utfärdat fakturan.

2. Följande försäkran: ”Jag intygar härmed att den (volym) [berörd produkt] som säljs på export till Europeiska unionen och som avses i denna faktura har tillverkats av [företagets namn och adress] [Tarictilläggsnummer] i [berört land]. Jag försäkrar att uppgifterna på denna faktura är fullständiga och korrekta och att det fakturerade priset är slutligt och inte helt eller delvis kommer att kompenseras på något sätt.

Datum och namnteckning”



( 1 ) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

( 2 ) EGT L 228, 24.8.2002, s. 1.

( 3 ) EUT L 139, 6.6.2003, s. 1.

( 4 ) EUT L 355, 1.12.2004, s. 4.

( 5 ) EUT L 355, 1.12.2004, s. 9.

( 6 ) EUT L 116, 29.4.2006, s. 1.

( 7 ) EUT C 286, 23.11.2006, s. 8.

( 8 ) EUT C 192, 18.8.2007, s. 15.

Top