EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02006R1974-20110718
Commission Regulation (EC) No 1974/2006 of 15 December 2006 laying down detailed rules for the application of Council Regulation (EC) No 1698/2005 on support for rural development by the European Agricultural Fund for Rural Development (EAFRD)
Consolidated text: Kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
Kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
2006R1974 — SV — 18.07.2011 — 006.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 (EGT L 368, 23.12.2006, p.15) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
No |
page |
date |
||
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 434/2007 av den 20 april 2007 |
L 104 |
8 |
21.4.2007 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1236/2007 av den 22 oktober 2007 |
L 280 |
3 |
24.10.2007 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1175/2008 av den 27 november 2008 |
L 318 |
6 |
28.11.2008 |
|
|
L 111 |
5 |
5.5.2009 |
||
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 482/2009 av den 8 juni 2009 |
L 145 |
17 |
10.6.2009 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 108/2010 av den 8 februari 2010 |
L 36 |
4 |
9.2.2010 |
|
|
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 679/2011 av den 14 juli 2011 |
L 185 |
57 |
15.7.2011 |
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1974/2006
av den 15 december 2006
om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) ( 1 ), särskilt artikel 5.6, artikel 19.2 andra meningen, artikel 32.1 b, artikel 66.3 tredje stycket, artikel 70.1 och artikel 91, och
av följande skäl:|
(1) |
I förordning (EG) nr 1698/2005 fastställs en enda rättslig ram för stöd för landsbygdsutveckling från EJFLU för hela gemenskapen. Denna rättsliga ram bör kompletteras med tillämpningsföreskrifter. |
|
(2) |
I fråga om kopplingar till åtgärder som finansieras av andra instrument inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör närmare bestämmelser fastställas för undantagen för stöd för landsbygdsutveckling, särskilt med avseende på de undantag som avses i artikel 5.6 i förordning (EG) nr 1698/2005. Investeringsstöd för landsbygdsutveckling bör ta hänsyn till sektoriella begränsningar eller restriktioner och inte skapa överkapacitet i de berörda sektorerna. |
|
(3) |
Det finns behov av att fastställa regler för uppdatering av innehåll, förfarande och tidsfrister i de nationella strategiska planerna. |
|
(4) |
För att göra det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att snabbt och effektivt inrätta den nya ramen för programplanering bör tidsfristerna mellan inlämnandet av programmen för landsbygdsutveckling och kommissionens godkännande av dem anges. |
|
(5) |
Närmare föreskrifter bör fastställas för hur landsbygdsutvecklingsprogrammen skall läggas fram och granskas. För att underlätta fastställandet av landsbygdsutvecklingsprogram och kommissionens granskning och godkännande av programmen bör gemensamma regler fastställas för programmens struktur och innehåll, vilka särskilt kan grundas på de krav som fastställs i artikel 16 i förordning (EG) nr 1698/2005. Dessutom bör särskilda bestämmelser fastställas för nationella ramar enligt artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1698/2005. |
|
(6) |
Endast ändringar som innebär väsentliga programändringar, ändring av EJFLU-finansiering mellan axlar inom ett program och ändringar av nivåerna för medfinansiering av EJFLU bör antas genom beslut av kommissionen. Andra ändringar bör beslutas av medlemsstaterna och anmälas till kommissionen. Det bör inrättas ett förfarande för överenskommelser om sådana anmälningar. |
|
(7) |
För att säkerställa en effektiv och regelbunden övervakning bör medlemsstaterna göra en konsoliderad och uppdaterad elektronisk version av sina programplaneringsdokument tillgänglig för kommissionen. |
|
(8) |
I förordning (EG) nr 1698/2005 fastställs villkor för stöd för unga jordbrukare. Det bör anges närmare vid vilken tidpunkt dessa villkor måste vara uppfyllda, liksom under hur lång tidsfrist medlemsstaten får bevilja vissa stödmottagare för att uppfylla kraven om tillräcklig yrkeskunskap och yrkesskicklighet. Eftersom stödet för unga jordbrukare är villkorat av att den sökande lämnar in en affärsplan bör närmare föreskrifter fastställas i fråga om affärsplanen och den unga jordbrukarens uppfyllande av det som anges i denna. |
|
(9) |
När det gäller villkoren för stöd för förtidspensionering måste de särskilda problem som kan uppstå när ett företag överlåts av flera parter eller av en arrendator lösas. Icke yrkesmässigt jordbruk som bedrivs av den överlåtande parten bör inte heller vara stödberättigande under den gemensamma jordbrukspolitiken. |
|
(10) |
Det bör preciseras vilken kompetens och vilka resurser myndigheterna och organen måste ha för att kunna tillhandahålla jordbruksrådgivning som är stödberättigande. |
|
(11) |
När det gäller stöd för inrättande av företagslednings- avbytar- och rådgivningstjänster bör det fastställas på vilket sätt stödet gradvis skall trappas ned. |
|
(12) |
När det gäller investeringar för modernisering av jordbruksföretag för att uppfylla nyligen införda gemenskapsnormer, och för unga jordbrukare som skall uppfylla befintliga normer, bör ett datum fastställas för uppfyllande av relevanta normer. |
|
(13) |
När det gäller investeringsstöd för att förbättra det ekonomiska värdet av skog bör skogsbruksplaner definieras och det bör anges vilken typ av investeringar som är stödberättigande. Dessa planer bör utarbetas i enlighet med de pan-europeiska riktlinjerna på operativ nivå för hållbar skogsförvaltning som upprättats i bilaga 2 till Resolution L2 (Pan-European Criteria, Indicators and Operational Level Guidelines for Sustainable Forest Management) utfärdad av den tredje ministerkonferensen om skydd av Europas skogar som hölls i Lissabon (2-4 juni 1998) ( 2 ). |
|
(14) |
För investeringar som görs av mikroföretag för högre värde i jord- och skogsbruksprodukter i syfte att uppfylla nyligen införda gemenskapsnormer bör ett datum för uppfyllande av relevanta normer fastställas. Det bör inrättas en gräns för att skilja mellan trärelaterade investeringar som gynnas av de stödnivåer som fastställs i förordning (EG) nr 1698/2005 och andra investeringar i träsektorn. |
|
(15) |
Riktlinjer för stödberättigande kostnader bör fastställas för samarbete om utveckling av nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks- och livsmedelssektorn samt inom skogssektorn. |
|
(16) |
Nivån på stöd till jordbrukare för att uppfylla normer bör anpassas av medlemsstaten för varje norm med beaktande av vilken grad av åtagande som följer av tillämpningen av normen, medan investeringskostnader inte bör vara stödberättigande. |
|
(17) |
När det gäller stöd för jordbrukares deltagande i kvalitetssystem för livsmedel bör gemenskapssystemen och kriterierna för de nationella systemen preciseras, liksom vilka produkter som skall omfattas av detta stöd och vilken typ av fasta kostnader som kan tas i beaktande vid beräkningen av stödbeloppen. |
|
(18) |
För att få en komplementaritet mellan de marknadsföringsåtgärder som avses i artikel 33 i förordning (EG) nr 1698/2005 och bestämmelserna om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder i rådets förordning (EG) nr 2826/2000 av den 19 december 2000 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden ( 3 ), bör detaljerade villkor fastställas för stöd för marknadsföring av kvalitetsprodukter, särskilt beträffande stödmottagare och stödberättigande verksamhet. För att inte riskera dubbel finansiering bör dessutom sådana informations- och marknadsföringsåtgärder som får stöd enligt förordning (EG) nr 2826/2000 inte vara berättigade till landsbygdsutvecklingsstöd. |
|
(19) |
När det gäller stöd för delvis självförsörjande jordbruksföretag bör innehållet i affärsplanerna och villkoren för deras genomförande preciseras. |
|
(20) |
När det gäller stöd för producentgrupper i Malta bör särskilda bestämmelser fastställas för att ta hänsyn till de specifika villkoren inom Maltas jordbrukssektor. |
|
(21) |
När det gäller stöd till mindre gynnade områden skall, i enlighet med artikel 93 i förordning (EG) nr 1698/2005, det stödsystem som inrättats genom rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar ( 4 ) fortsätta gälla fram till och med den 31 december 2009, med förbehåll för en rättsakt som rådet har antagit i enlighet med förfarandet i artikel 37 i fördraget. Artikel 11 i kommissionens förordning (EG) nr 817/2004 av den 29 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden ( 5 ) bör därför fortsätta att tillämpas fram till dess att en sådan rättsakt antas av rådet. |
|
(22) |
Det bör införas föreskrifter för att undvika överlappning mellan å ena sidan stödet till jordbrukare för uppfyllande av normer och å andra sidan Natura 2000-utbetalningar. |
|
(23) |
När det gäller stöd för miljövänligt jordbruk eller för att förbättra djurens välbefinnande bör de minimikrav som stödmottagarna måste uppfylla när det gäller olika åtaganden i fråga om miljö eller djurens välbefinnande ge garantier för en balanserad tillämpning av stödet, med beaktande av dess syften, och därigenom bidra till en hållbar utveckling på landsbygden. I detta sammanhang bör stor vikt fästas vid att utarbeta en metod för beräkning av extra kostnader, inkomstbortfall och sannolika transaktionskostnader som beror på dessa åtaganden. När åtagandena grundas på insatsbegränsningar bör stöd endast beviljas om begränsningarna kan bedömas på ett sätt som ger rimliga försäkringar om att åtagandet respekteras. |
|
(24) |
När det gäller stöd för bevarande av genetiska resurser i jordbruket bör närmare föreskrifter om stödberättigande åtgärder och en beskrivning av stödmottagarna ges. Det bör fastställas bestämmelser för att undvika överlappning med åtgärder för miljövänligt jordbruk och för att utesluta stöd till verksamheter som är stödberättigande under ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration. |
|
(25) |
Det behövs en definition av icke-produktiva investeringar med inriktning på en hållbar användning av jordbruksmark. |
|
(26) |
För att få en enhetlig strategi för åtgärder på skogsområdet är det nödvändigt att använda en gemensam definition av skog och skogsarealer. Denna definition bör vara i linje med den som används av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och av Eurostat som den tillämpas för Global Forest Resources Assessment Update 2005. De skogar och skogsarealer som inte är stödberättigande enligt artikel 42.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 bör definieras närmare. |
|
(27) |
Närmare villkor bör fastställas för stöd för första beskogning av jordbruksmark, särskilt när det gäller definitionen av mark som skall beskogas, etableringskostnader, jordbrukare och snabbväxande arter. |
|
(28) |
När det gäller stöd för jordbruksmark på vilken för första gången införs agri-silvo-pastorala brukningssystem, bör medlemsstaterna definiera maximal täthet för plantering av skogsträd, med hänsyn till vissa parametrar. |
|
(29) |
Stöd för att restaurera skogstillståndet och införa brandförebyggande åtgärder i skogar som klassificerats som hög- eller medelriskområden, bör ha som villkor att åtgärderna överensstämmer med medlemsstaternas skyddsplaner mot skogsbränder. Ett gemensamt tillvägagångssätt bör användas vid definitionen av skyddsåtgärder mot skogsbränder. |
|
(30) |
För de områden som avses i artikel 50.5 och 50.6 i förordning (EG) nr 1698/2005 bör villkor specificeras för hur de skall utses. Det är viktigt att undvika beskogning som skadar den biologiska mångfalden eller orsakar annan skada på miljön. |
|
(31) |
För att få till stånd en lämplig användning av åtgärden för diversifiering till annan verksamhet än jordbruk enligt artikel 52 a i i förordning (EG) nr 1698/2005 bör det införas en bestämmelse som på ett uttömmande sätt definierar medlem av ett jordbrukshushåll, som anges i artikel 53 i den förordningen. |
|
(32) |
Det stöd för offentlig-privata partnerskap som avses i artikel 59 e i förordning (EG) nr 1698/2005 bör uppfylla vissa villkor. |
|
(33) |
När det gäller Leaderaxeln bör urvalsförfarandena för lokala aktionsgrupper vara öppna och konkurrensutsatta för att se till att relevanta och högkvalitativa utvecklingsstrategier på lokal nivå väljs ut för stöd. Beroende på lokala förhållanden bör minimi- och maximitrösklar fastställas som en allmän regel för befolkningen i de områden som omfattas av de lokala aktionsgrupperna. |
|
(34) |
Stödet till de lokala aktionsgruppernas löpande kostnader bör begränsas, i syfte att stimulera största möjliga genomförande av lokala utvecklingsstrategier. |
|
(35) |
Samarbetsprojekt som genomförs av lokala aktionsgrupper bör uppfylla vissa villkor. Ett samordnat förfarande bör inrättas mellan kommissionen och medlemsstaterna för att underlätta urvalet av transnationella samarbetsprojekt. |
|
(36) |
När det gäller tekniskt stöd, bör medfinansieringsarrangemang för landsbygdsutvecklingsprogram som omfattar regioner som är stödberättigade enligt konvergensmålet och andra regioner, samt detaljerade alternativ och en tidsfrist för inrättandet av det nationella landsbygdsnätverket tillhandahållas. |
|
(37) |
Det bör fastställas gemensamma regler för ett större antal åtgärder, särskilt i fråga om genomförandet av integrerade insatser, investeringsåtgärder, överlåtelse av jordbruksföretag under den period för vilket ett åtagande har gjorts som ett villkor för beviljande av stöd, utvidgning av jordbruksföretagets areal och en definition av olika kategorier av force majeure eller exceptionella omständigheter. |
|
(38) |
Medlemsstaterna bör vidta de åtgärder som krävs och införa adekvata bestämmelser för att se till att alla åtgärder för landsbygdsutveckling kan verifieras och kontrolleras. Medlemsstaterna bör se till att deras kontrollarrangemang ger en rimlig försäkran om att kriterier för stödberättigande och andra åtaganden respekteras. Särskilt när det gäller beräkning av utbetalningar för vissa åtgärder bör medlemsstaterna med hjälp av lämplig expertis styrka att beräkningarna är riktiga och korrekta. |
|
(39) |
Närmare bestämmelser bör fastställas om räntesubventioner för lån och vissa former av finansieringstekniska insatser, i förekommande fall. Villkoren för att förvaltningsmyndigheterna skall få använda standardtariffer och betrakta bidrag i annat än pengar som stödberättigande utgifter bör också fastställas för att garantera en effektiv och enhetlig förvaltning. För att få en bättre fokusering av investeringsåtgärder bör det finnas gemensamma regler för definition av stödberättigande utgifter att tillgå. Gemensamma regler bör också vara nödvändiga i fall då medlemsstaternas behöriga myndigheter beslutar att betala förskott till mottagare av investeringsstöd. |
|
(40) |
För att se till att stödet stämmer överens med regler och förfaranden för statliga stöd bör särskilda bestämmelser fastställas för vissa åtgärder som medfinansieras av EJFLU och för ytterligare nationell finansiering. |
|
(41) |
För att säkerställa information och marknadsföringsåtgärder i fråga om landsbygdsutvecklingsprogram som får stöd från EJFLU bör dessa program omfatta en kommunikationsplan, vars innehåll bör vara närmare angivet. Förvaltningsmyndigheternas och stödmottagarnas skyldigheter bör definieras i detta sammanhang för att se till att största möjliga enhetlighet uppnås. |
|
(42) |
För att öka öppenhet och insyn när det gäller användning av stöd från EJFLU bör medlemsstaterna elektroniskt eller på annat sätt årligen offentliggöra förteckningen över stödmottagare, namngivna insatser och summan offentlig finansiering som tilldelats insatserna. Att göra sådan information tillgänglig för allmänheten syftar till att förbättra öppenheten och insynen i fråga om gemenskapens åtgärder inom området för landsbygdsutveckling, att uppmuntra sund finansiell förvaltning av de berörda offentliga medlen och särskilt att förstärka kontrollen av de offentliga medel som använts, och slutligen för att undvika snedvridning av konkurrensen mellan mottagare av landsbygdsstöd. Med hänsyn till de eftersökta målens stora betydelse är det motiverat, med hänsyn till proportionalitetsprincipen och kraven på skydd av persondata, att tillhandahålla relevant information för det allmänna offentliggörandet, så den inte går utöver vad som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle för att förebygga oegentligheter. |
|
(43) |
När det gäller övervakning behövs närmare föreskrifter om innehållet i den årsrapport som avses i artikel 82 i förordning (EG) nr 1698/2005, liksom om de gemensamma indikatorer som utgör en del av den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som avses i artikel 80 i samma förordning. |
|
(44) |
Det bör inrättas ett informationssystem för att åstadkomma ett säkert elektroniskt utbyte av data mellan kommissionen och medlemsstaterna. Systemets innehåll och funktion, samt tillträdesrättigheter till detta system bör fastställas. |
|
(45) |
De nya tillämpningsföreskrifterna bör ersätta de som har fastställts för tillämpningen av förordning (EG) nr 1257/1999. Därför bör förordning (EG) nr 817/2004 upphöra att gälla den 1 januari 2007. |
|
(46) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för landsbygdsutveckling. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
Räckvidd
Artikel 1
I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1698/2005 när det gäller principer och allmänna regler för landsbygdsutvecklingsstöd, särskilda och gemensamma regler för landsbygdsutvecklingsåtgärder samt bestämmelser om stödberättigande och förvaltning, med undantag för kontrollbestämmelser.
KAPITEL II
Allmänna bestämmelser
Avsnitt 1
Komplementaritet, konsekvens och förenlighet
Artikel 2
1. De kopplingar som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall finnas mellan
a) åtgärder till stöd för landsbygdsutveckling, å ena sidan, och åtgärder som genomförs under andra gemenskapsstödinstrument, särskilt åtgärder som genomförs under den gemensamma jordbrukspolitikens system för direktstöd och andra stöd samt åtgärder för växtskydd och djurskydd, å andra sidan,
b) de olika stödåtgärderna för landsbygdsutveckling.
2. Om stöd enligt förordning (EG) nr 1698/2005 undantagsvis får beviljas enligt artikel 5.6 i den förordningen för åtgärder som faller inom tillämpningsområdet för de stödsystem som förtecknas i bilaga I till den här förordningen, skall medlemsstaterna se till att en stödmottagare endast får stöd för en viss insats under ett system.
Medlemsstaterna skall därför när de tar med åtgärder som innehåller sådana undantag i sina landsbygdsutvecklingsprogram beskriva i programmen vilka kriterier och administrativa regler de kommer att tillämpa för de berörda stödsystemen.
3. Med undantag för mjölksektorn gäller att inget stöd enligt förordning (EG) nr 1698/2005 får beviljas för investeringar, om det inom ramen för en gemensam organisation av marknaden, däribland system för direktstöd som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), finns produktionsrestriktioner eller begränsning av gemenskapsstödet för de enskilda jordbrukarna, jordbruksföretagen eller bearbetningsanläggningarna, om investeringarna leder till att produktionen ökar utöver dessa restriktioner eller begränsningar.
Avsnitt 2
Strategi och programplanering
Artikel 3
1. Nationella strategiska planer får uppdateras under programplaneringsperioden. Vid sådana uppdateringar skall minst ett av följande element beaktas:
a) Uppdateringen påverkar ett eller fler av de element som anges i artikel 11.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 och/eller en eller fler av gemenskapens strategiska riktlinjer som avses i artikel 9 i den förordningen.
b) Uppdateringen innebär ändringar i ett eller fler landbygdsutvecklingsprogram i enlighet med artikel 6.1 i den här förordningen.
2. Artikel 12.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall i tillämpliga delar gälla för uppdateringar av nationella strategiska planer.
3. För att medge tillräcklig tid för justering av landsbygdsutvecklingsprogrammen skall de sista uppdateringarna av nationella strategiska planer skickas till kommissionen senast den 30 juni 2013.
4. De nationella strategiska planerna skall bekräftas eller uppdateras efter godkännande av landsbygdsutvecklingsprogrammen, särskilt mot bakgrund av kvantifieringen av syften och mål som följer av förhandsbedömningen av dessa program.
Artikel 3a
Översyner av nationella strategiska planer enligt artikel 12a i förordning (EG) nr 1698/2005 ska omfatta en översyn av de relevanta elementen i artikel 11.3 i den förordningen som är kopplade till prioriteringarna i artikel 16a.1 i den förordningen, och i synnerhet av de viktigaste kvantifierade målen.
I den nationella strategin anges de ungefärliga och preliminära EJFLU-bidragen enligt artikel 69.5a i förordning (EG) nr 1698/2005 som anslagits för var och en av de prioriteringar som avses i artikel 16a.1 i den förordningen i respektive medlemsstat; planen ska också innehålla lämpliga förklaringar av dessa anslag.
Artikel 4
1. Kommissionen skall godkänna landsbygdsutvecklingsprogram som lämnats in av medlemsstaterna inom högst sex månader från och med det datum då kommissionen mottog programmen. Om landsbygdsutvecklingsprogram har lämnats in innan denna förordning träder i kraft, skall sexmånadersperioden börja löpa från och med det datumet.
Om artikel 18.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1698/2005 tillämpas, skall den sexmånadersperiod som avses i första stycket i denna punkt börja löpa från och med den dag då det reviderade programförslaget stämmer överens med artikel 18.3 första stycket i förordning (EG) nr 1698/2005.
2. Datum för fastställande av de tidsfrister som avses i punkt 1 i den här artikeln skall i tillämpliga fall fastställas i enlighet med artikel 63.6 och 63.8.
Artikel 5
1. ►M4 Innehållet i landsbygdsutvecklingsprogrammen enligt artiklarna 16 och 16a i förordning (EG) nr 1698/2005 ska fastställas i enlighet med bilaga II till den här förordningen. ◄
Den förhandsbedömning som avses i artikel 85 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall bifogas varje landsbygdsutvecklingsprogram.
2. Nationella ramar enligt artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall innehålla information som är gemensam för flera åtgärder. För dessa åtgärder får de regionala landsbygdsutvecklingsprogrammen bara innehålla ytterligare information om den gemensamma information som finns i nationella ramar och regionala program överensstämmer med kraven i bilaga II till den här förordningen.
3. Medlemsstaterna skall förse kommissionen med en elektronisk, efter varje ändring uppdaterad, version av sina landsbygdsutvecklingsprogram och, i förekommande fall, nationella ramar, inklusive de standardtabeller som anges i bilaga II till denna förordning med information som motsvarar den information som krävs enligt artikel 16 d, e och f i förordning (EG) nr 1698/2005. Medlemsstaterna skall på elektronisk väg, i enlighet med artikel 63 i den här förordningen, till kommissionen vidarebefordra ansökningar om programändringar och ändringar av de nationella ramarna, i förekommande fall.
Avsnitt 3
Ändringar av landsbygdsutvecklingsprogram
Artikel 6
1. Ändringar av landsbygdsutvecklingsprogram skall delas upp i följande kategorier:
a) Översyn enligt artikel 19.1 i förordning (EG) nr 1698/2005.
b) Översyn i samband med samordningsförfaranden för användning av ekonomiska resurser i enlighet med artikel 77.3 i förordning (EG) nr 1698/2005.
ba) Ändringar av finansieringsplanen som avser genomförandet av artikel 70.4b i förordning (EG) nr 1698/2005.
c) Andra ändringar som inte omfattas av led a, b eller ba i denna punkt.
2. Sådana programändringar som avses i punkt 1 a och b får endast föreslås från och med det andra året som programmet genomförs.
3. Förslag till ändringar av landsbygdsutvecklingsprogram skall motiveras, och särskilt innehålla följande information:
a) Skäl och eventuella problem med genomförandet som kan motivera ändringen.
b) Ändringens förväntade effekter.
c) Förhållandet mellan ändringen och den nationella strategiska planen.
Artikel 7
1. För programöversyn enligt artikel 6.1 a i denna förordning skall ett beslut antas i enlighet med artikel 19.2 första meningen i förordning (EG) nr 1698/2005 efter ansökan som lämnats av en medlemsstat om
a) översynen överstiger den övre gräns för flexibilitet mellan axlarna som avses i artikel 9.2 i den här förordningen,
b) översynen ändrar de procentsatser för gemenskapens medfinansiering som anges i artikel 70 i förordning (EG) nr 1698/2005 i förhållande till vad som angivits i det godkända landsbygdsutvecklingsprogrammet,
c) översynen ändrar gemenskapens totala bidrag för hela programplaneringsperioden och/eller den årliga fördelningen av bidraget utan att ändra tidigare års bidrag;
d) översynen avser det första genomförandet av artikel 16a i förordning (EG) nr 1698/2005;
e) det genom översynen införs ytterligare en potentiell effekt, som inte ingår i bilaga II till förordning (EG) nr 1698/2005, och som är kopplad till de prioriteringar som avses i artikel 16a i den förordningen.
Beslutet skall fattas inom sex månader från den dag då medlemsstatens ansökan tas emot av kommissionen.
2. Med undantag för nödåtgärder föranledda av naturkatastrofer får sådana ansökningar om programöversyn som avses i artikel 6.1 a inte lämnas in mer än en gång per kalenderår och program.
För översyn som anges i punkt 1c) skall medlemsstaterna skicka sina ansökningar senast den 30 september varje år.
För översyn som anges i punkt 1 skall medlemsstaterna skicka in sina sista ansökningar om översyn till kommissionen senast den 30 juni 2013.
Artikel 8
1. Medlemsstater med regional programplanering får lämna in sådana programöversyner som avses i artikel 6.1 b för att överföra bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) mellan regionala program för enskilda år i följande fall:
a) När det sammanlagda EJFLU-bidraget per program för hela programplaneringsperioden inte ändras.
b) När det sammanlagda EJFLU-bidraget till medlemsstaten i fråga inte ändras.
c) När den årliga fördelningen för programmet för de år som föregår året då översynen görs inte ändras.
d) När det årliga EJFLU-bidraget till medlemsstaten i fråga inte överskrids.
e) När, i förekommande fall, den budget för att uppnå konvergensmålet som anges i den nationella strategiska planen i enlighet med artikel 11.3 f i förordning (EG) nr 1698/2005 inte minskas.
2. De berörda programmens finansieringsöversikter skall anpassas så att de återspeglar de överföringar som avses i punkt 1.
De justerade finansieringsöversikterna skall skickas till kommissionen senast den 30 september det kalenderår under vilket en överföring äger rum. Det sista året under vilket sådana ändringar kan skickas in skall vara 2012.
Kommissionen skall fatta ett beslut om att godkänna de nya finansieringsöversikterna inom tre månader från det att medlemsstatens ansökan har tagits emot. Det förfarande som anges i artikel 90.2 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall inte tillämpas.
3. Ansökningar om programöversyn enligt artikel 6.1 b får inte lämnas in mer än en gång per kalenderår.
Artikel 8a
1. Medlemsstater som avser att göra ändringar avseende genomförandet av artikel 70.4b i förordning (EG) nr 1698/2005 ska till kommissionen anmäla en ändrad finansieringsplan som innehåller de höjda stödsatser från EJFLU som ska tillämpas 2009.
Förfarandet enligt artikel 9 i denna förordning ska gälla för de ändringar som anmälts i enlighet med första stycket.
2. Efter att den sista utgiftsdeklarationen för år 2009, som ska överlämnas senast den 31 januari 2010 i enlighet med artikel 16.2 i kommissionens förordning (EG) nr 883/2006 ( 6 ), har mottagits ska kommissionen beräkna det högsta procentuella stöd från EJFLU som får tillämpas under den återstående delen av programperioden i enlighet med artikel 70.3 och 70.4 i förordning (EG) nr 1698/2005. Detaljerad information om och resultatet av denna beräkning ska överlämnas till medlemsstaterna senast den 15 februari 2010.
3. Medlemsstaterna ska, senast den 15 mars 2010, till kommissionen anmäla en ny finansieringsplan som innehåller de nya stödsatserna från EJFLU för den återstående delen av programperioden i enlighet med det högsta procentuella stöd som beräknats av kommissionen i enlighet med punkt 2.
Om en medlemsstat inte anmäler den nya finansieringsplanen senast den dagen eller om den anmälda finansieringsplanen inte överensstämmer med kommissionens beräkning av det högsta procentuella stödet ska den senare automatiskt börja gälla för den berörda medlemsstatens landsbygdsutvecklingsprogram från och med den utgiftsdeklaration som avser de utgifter som utbetalningsstället har under det första kvartalet av 2010, och tills finansieringsplanen har omarbetats och överensstämmer med de procentsatser för medfinansiering som kommissionen har beräknat.
Artikel 9
1. Medlemsstaternas programändringar enligt artikel 6.1 c får inbegripa ändringar av den årliga finansiella fördelningen mellan åtgärder inom en axel, liksom icke-finansiella ändringar som gäller införande av nya åtgärder och typer av insatser, återkallande av befintliga åtgärder och typer av insatser, förändringar i samband med det undantag som avses i artikel 5.6 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller information om och beskrivning av befintliga åtgärder inom programmet.
2. Medlemsstaterna skall också ha rätt att göra ändringar enligt artikel 6.1 c genom överföringar inom ett kalenderår från och till vilken axel som helst upp till 1 % av det sammanlagda EJFLU-bidraget till programmet för hela programplaneringsperioden.
3 De programändringar som avses i punkterna 1 och 2 får göras senast den 31 december 2015 under förutsättning att medlemsstaten anmäler sådana ändringar senast den 31 augusti 2015.
4. Med undantag för nödåtgärder föranledda av naturkatastrofer får sådana ändringar som avses i punkterna 1 och 2 anmälas högst tre gånger per kalenderår och program, under förutsättning att det tak på 1 % som anges i punkt 2 inte överskrids under hela det kalenderår under vilket de tre anmälningarna görs.
5. De ändringar som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel skall vara förenliga med de procentsatser som fastställs i artikel 17 i förordning (EG) nr 1698/2005.
6. De ändringar som avses i punkterna 1 och 2 skall anmälas till kommissionen. Kommissionen skall bedöma deras
a) överensstämmelse med förordning (EG) nr 1698/2005,
b) samstämmighet med den relevanta nationella strategiska planen,
c) överensstämmelse med denna förordning.
Kommissionen skall meddela medlemsstaterna resultatet av den bedömningen inom fyra månader från och med den dag då kommissionen tog emot ansökan om programändring. Om ändringarna inte är förenliga med en eller flera av de bedömningsparametrar som anges i första stycket skall fyramånadersperioden uppskjutas fram till dess att kommissionen mottar programändringar som är förenliga med parametrarna.
Om kommissionen inte inom den fyramånadersperiod som avses i andra stycket meddelar medlemsstaten något annat skall ändringarna anses vara godkända och de skall träda i kraft så snart fyramånadersperioden har löpt ut.
Artikel 10
1. Vid tillämpning av artikel 71.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1698/2005 skall medlemsstaterna ansvara för utgifterna mellan den dag då deras ansökan om programöversyn eller ändringar enligt artikel 6.1 i den här förordningen tas emot av kommissionen och dagen för kommissionsbeslutet enligt artiklarna 7 och 8 i den här förordningen eller den dag då bedömningen av ändringarnas förenlighet med artikel 9 i den här förordningen är slutförd.
2. När det gäller nödåtgärder föranledda av naturkatastrofer får utgifter för programändringar enligt artikel 6.1 bli stödberättigande tidigare än den dag som avses i artikel 71.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1698/2005.
Artikel 11
Ändringar av nationella ramar enligt artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall omfattas av artikel 6.1 c i den här förordningen. Artikel 9.3 och 9.6 i den här förordningen skall i tillämpliga delar gälla även för sådana ändringar.
Artikel 12
Om gemenskapslagstiftning antas eller ändras skall landsbygdsutvecklingsprogrammen vid behov ändras i linje med den nya eller ändrade lagstiftningen i enlighet med artikel 6.1. Sådana ändringar skall inte räknas med i det årliga antalet ändringar som avses i artikel 7.2, artikel 8.3 och artikel 9.4. Artikel 6.2 skall inte gälla för sådana ändringar.
KAPITEL III
Åtgärder för landsbygdsutveckling
Avsnitt 1
Åtgärder för landsbygdsutveckling per axel
Underavsnitt 1
Axel 1
Artikel 13
1. Villkoren för startstöd för unga jordbrukare enligt artikel 22.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall vara uppfyllda vid den tidpunkt då ansökan om stöd lämnas in.
En tidsperiod på högst 36 månader får emellertid beviljas från och med den dag då det enskilda beslutet att bevilja stöd fattats, för att uppfylla villkoren om yrkeskunskap och yrkesskicklighet som avses i artikel 22.1 b i förordning (EG) nr 1698/2005, om den unga jordbrukaren behöver en anpassningsperiod för att bilda eller omstrukturera företaget, förutsatt att detta behov anges i affärsplanen i enlighet med artikel 22.1.c.
2. Den affärsplan som avses i artikel 22.1 c i förordning (EG) nr 1698/2005 skall minst innehålla följande:
a) Utgångsläget för jordbruksföretaget samt särskilda milstolpar och mål för utvecklingen av det nya företagets verksamhet.
b) Närmare uppgifter om investeringar, utbildning, rådgivning eller andra insatser som krävs för att utveckla jordbruksföretagets verksamhet.
3. Överensstämmelsen med affärsplanen skall bedömas av den behöriga myndigheten senast fem år från och med dagen för det enskilda beslutet att bevilja stöd. Samtidigt som hänsyn tas till förhållandena vid genomförandet av affärsplanen skall medlemsstaterna fastställa villkor för återbetalning av stöd som redan har mottagits om den unga jordbrukaren inte lyckas uppfylla villkoren i affärsplanen vid tiden för bedömningen.
4. Det enskilda beslutet att bevilja startstöd för unga jordbrukare skall fattas senast arton månader efter etableringen såsom denna definieras i gällande bestämmelser i medlemsstaterna. Om det gäller stöd i form av ett enda bidrag enligt bilagan till förordning (EG) nr 1698/2005 och för det ändamål som avses i punkt 3 i denna artikel får en medlemsstat dela upp bidraget i högst fem utbetalningar.
5. Medlemsstaterna kan bestämma att när affärsplanen hänvisar till användning av andra landsbygdsutvecklingsåtgärder enligt förordning (EG) nr 1698/2005 ger den behöriga myndighetens godkännande av den unga jordbrukarens ansökan också tillträde till de övriga åtgärderna. I sådant fall måste de upplysningar som skall lämnas av sökanden vara tillräckligt ingående för att underbygga en ansökan om stöd enligt de övriga åtgärderna.
6. Särskilda villkor får tillämpas om den unga jordbrukaren inte är den enda ägaren till jordbruksföretaget. Dessa villkor skall vara likvärdiga de villkor som krävs för en ung jordbrukare som etablerar sig som den enda ägaren till ett jordbruksföretag.
Artikel 14
1. När ett jordbruksföretag överlåts av flera överlåtande parter skall det totala stödet för förtidspension enligt artikel 23 i förordning (EG) nr 1698/2005 begränsas till ett belopp motsvarande det stöd som utdelas till en överlåtande part.
2. Icke yrkesmässigt jordbruk som fortsätter att bedrivas av den överlåtande parten skall inte berättiga till stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.
3. En arrendator får överföra frigjord mark till ägaren förutsatt att arrendet är avslutat och kraven för den övertagande parten enligt artikel 23.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 är uppfyllda.
4. Medlemsstaterna får anta bestämmelser som innebär att frigjord mark omhändertas av ett organ som åtar sig att vid ett senare datum på nytt överlåta den till övertagande parter som uppfyller kraven i artikel 23.3 i förordning (EG) nr 1698/2005.
Artikel 15
1. Rådgivningstjänster för jordbrukare för vilka stöd kan beviljas enligt artikel 24 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall överensstämma med avdelning II kapitel 3 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 ( 7 ) och dess genomförandebestämmelser.
2. De myndigheter och organ som utses för att tillhandahålla jordbrukare rådgivningstjänster skall ha lämpliga resurser i form av kvalificerad personal, administrativa och tekniska hjälpmedel samt erfarenhet inom rådgivning och tillförlitlighet när det gäller de krav, villkor och normer som avses i artikel 24.1 andra stycket a och b i förordning (EG) nr 1698/2005.
Artikel 16
Ett gradvis nedtrappat stöd för inrättande av företagslednings-, avbytar- och rådgivningstjänster enligt artikel 25 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall fastställas i de landsbygdsutvecklingsprogram som anger en minskning med lika stora belopp av stödet från det första stödåret så att stödet är fullständigt avvecklat senast det sjätte året från inrättandet av dessa tjänster.
Artikel 16a
Vid tillämpning av artikel 26 i förordning (EG) nr 1698/2005 ska, då investeringar görs i produktion av värmeenergi och/eller el från förnybara energikällor på jordbruksföretag, anläggningar för produktion av förnybar energi vara stödberättigande endast om deras produktionskapacitet inte överstiger den sammanlagda genomsnittliga årliga förbrukningen av värmeenergi och el på jordbruksföretaget, inklusive jordbrukshushållet.
Då investeringar görs på jordbruksföretag för produktion av biodrivmedel i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG ( 8 ) ska anläggningar för produktion av förnybar energi vara stödberättigande endast om deras produktionskapacitet inte överstiger den genomsnittliga årliga förbrukningen av drivmedel på jordbruksföretaget.
Artikel 17
1. När det gäller stöd för investeringar för modernisering av jordbruksföretag i syfte att uppfylla nyligen införda gemenskapsnormer enligt artikel 26.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1698/2005 skall de relevanta normerna vara uppfyllda senast före utgången av den uppskovsperiod som anges i det stycket.
2. Om investeringarna görs av unga jordbrukare som erhåller stöd enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 1698/2005 för att uppfylla befintliga gemenskapsnormer, skall de relevanta normerna vara uppfyllda senast före utgången av den uppskovsperiod som anges i artikel 26.1 tredje stycket i den förordningen.
Artikel 18
1. Vid tillämpning av artikel 27.2 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall skogsbruksplaner, som är anpassade till skogsmarkens storlek och användning, grundas på tillämplig nationell lagstiftning samt befintliga planer för markanvändning och de skall på lämpligt sätt täcka skogsresurserna.
2. Insatser för att öka skogars ekonomiska värde enligt artikel 27 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall röra investeringar i skogsbruksföretaget och kan inbegripa investeringar i skördeutrustning.
Verksamhet i samband med föryngring efter slutavverkning skall inte beviljas stöd.
3. De skogar som avses i artikel 30.4 i denna förordning skall inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 27.1 första meningen i förordning (EG) nr 1698/2005.
Artikel 19
1. När det gäller stöd till investeringar för att höja värdet på jord- och skogsbruksprodukter i syfte att uppfylla nyligen införda gemenskapsnormer enligt artikel 28.1 c andra stycket i förordning (EG) nr 1698/2005 skall de tillämpliga normerna vara uppfyllda senast före utgången av den uppskovsperiod som anges i det stycket.
2. När det gäller stöd till investeringar för att höja värdet på skogsbruksprodukter skall investeringar som har anknytning till användning av trä som råvara begränsas till samtliga arbetsmoment som föregår den industriella bearbetningen.
Artikel 20
Kostnaderna för samarbete om utveckling av nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks- och livsmedelssektorn samt inom skogsbrukssektorn enligt artikel 29.2 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall röra förberedande arbete, såsom formgivning, produkt-, process- eller teknikutveckling och undersökningar samt materiella och/eller immateriella investeringar med anknytning till samarbetet, före användningen av de nyutvecklade produkterna, processerna och teknikerna för affärsmässiga ändamål.
Artikel 21
1. Stödnivåerna för att uppfylla normer som grundas på gemenskapslagstiftningen, enligt artikel 31 i förordning (EG) nr 1698/2005, skall anpassas av medlemsstaterna efter varje enskild norm med hänsyn till de förpliktelser som följer av tillämpningen av normen. Utbetalningarna skall gradvis trappas ned under den period på högst fem år som avses i punkt 2 i den artikeln.
2. Kostnader i samband med investeringar skall inte beaktas vid fastställandet av det årliga stödet för att uppfylla normer som grundas på gemenskapslagstiftningen enligt artikel 31 i förordning (EG) nr 1698/2005.
Artikel 22
1. Gemenskapens kvalitetssystem som avses i artikel 32.1 b i förordning (EG) nr 1698/2005 skall vara de system som införts genom följande förordningar och bestämmelser:
a) Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 ( 9 ).
b) Rådets förordning (EG) nr 509/2006 ( 10 ).
c) Rådets förordning (EG) nr 510/2006 ( 11 ).
d) Avdelning VI i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 ( 12 ).
2. För att vara stödberättigande skall medlemsstaternas godkända kvalitetssystem för livsmedel som avses i artikel 32.1 b i förordning (EG) nr 1698/2005 uppfylla följande kriterier:
a) Slutproduktens specifika egenskaper enligt sådana system skall grundas på noggrant angivna skyldigheter att använda jordbruksmetoder som säkerställer
— specifika egenskaper, inbegripet produktionsprocessen, eller
— en kvalitet på slutprodukten som är väsentligt högre än vad som krävs enligt normala handelsnormer när det gäller folkhälsa, djurhälsa och djurens välbefinnande, växtskydd eller miljöskydd.
b) Systemen skall inbegripa bindande produktspecifikationer och överensstämmelsen med specifikationerna skall kontrolleras av ett oberoende inspektionsorgan.
c) Systemen skall vara öppna för alla producenter.
d) Systemen skall vara öppna och medge insyn och ge garantier för produkternas spårbarhet.
e) Systemen skall vara anpassade till nuvarande och förutsebara möjligheter på marknaden.
3. Stöd får beviljas jordbrukare som deltar i ett kvalitetssystem för livsmedel endast om kvalitetsprodukten eller livsmedlet officiellt har erkänts enligt de förordningar och bestämmelser som anges i punkt 1 eller i ett kvalitetssystem för livsmedel som godkänts av en medlemsstat enligt punkt 2.
När det gäller de kvalitetssystem för livsmedel som avses i punkt 1 b och c får stöd beviljas endast i fråga om produkter som införts i ett gemenskapsregister.
4. Om ett stöd för deltagande i ett kvalitetssystem för livsmedel enligt förordning (EEG) nr 2092/91 för en specifik produkt omfattas av ett landsbygdsutvecklingsprogram skall de fasta kostnaderna i samband med deltagandet i kvalitetssystemet inte tas med i beräkningen av det stöd som ges inom ramen för miljövänligt jordbruk för att stödja ekologiskt jordbruk för samma produkt.
5. I artikel 32.1 c i förordning (EG) nr 1698/2005 avses med ”fasta kostnader” de kostnader som uppstår för anslutning till ett kvalitetssystem för livsmedel för vilket stöd beviljas och det årliga bidraget för deltagandet i detta system, inbegripet eventuella kontrollutgifter för att verifiera att kraven i kvalitetssystemet är uppfyllda.
Artikel 23
1. I artikel 20 c iii i förordning (EG) nr 1698/2005 avses med ”producentgrupp” en organisation, oavsett rättslig form, som sammanför aktörer för att aktivt delta i ett kvalitetssystem för livsmedel enligt vad som avses i artikel 32 i den förordningen för en specifik jordbruksprodukt eller ett livsmedel. Yrkes- och/eller branschorganisationer som företräder en eller flera sektorer får inte betraktas som ”producentgrupper”.
2. Stödberättigande information och marknadsföring enligt artikel 33 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall vara verksamhet som avser att stimulera kunderna att köpa jordbruksprodukter eller livsmedel som ingår i de kvalitetssystem för livsmedel som omfattas av landsbygdsutvecklingsprogrammet enligt artikel 32 i den förordningen.
Sådan verksamhet skall framhäva de berörda produkternas specifika egenskaper eller förtjänster till följd av det berörda kvalitetssystemets krav på särskilt kvalitet, särskilda produktionsmetoder, stränga normer för djurens välbefinnande och miljöhänsyn och kan omfatta spridning av vetenskaplig och teknisk kunskap om dessa produkter. Verksamheten skall bland annat bestå i att anordna och/eller delta i mässor och utställningar, liknande PR-verksamhet samt reklam via olika kommunikationskanaler eller på försäljningsstället.
3. Endast verksamhet för information, marknadsföring och reklam på den inre marknaden skall vara stödberättigande enligt artikel 20 c iii i förordning (EG) nr 1698/2005.
Denna verksamhet skall inte stimulera kunderna att köpa en produkt på grund av dess särskilda ursprung, utom när det gäller produkter som omfattas av det kvalitetssystem som införts genom rådets förordning (EEG) nr 510/2006 och produkter som omfattas av förordning (EG) nr 1493/1999. En produkts ursprung får dock anges, förutsatt att angivandet av ursprung är underordnat det huvudsakliga budskapet.
Verksamhet med anknytning till marknadsföring av kommersiella varumärken skall inte vara stödberättigande.
4. När verksamhet enligt punkt 2 rör en produkt som omfattas av ett kvalitetssystem för livsmedel enligt artikel 22.1 a, b eller c skall gemenskapslogotypen för systemen i fråga förekomma på informations-, marknadsförings- och/eller reklammaterial.
5. Informations- och marknadsföringsverksamhet som beviljas stöd enligt förordning (EG) nr 2826/2000 skall inte berättiga till stöd enligt artikel 20 c iii i förordning (EG) nr 1698/2005.
6. Medlemsstaterna skall se till att allt informations-, marknadsförings- och reklammaterial som tas fram i samband med en verksamhet som beviljats stöd är förenligt med gemenskapslagstiftningen. Stödmottagarna skall därför skicka planerat material till medlemsstatens behöriga myndighet.
Artikel 24
1. Den affärsplan som avses i artikel 34 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall överensstämma med följande:
a) Innehålla bevis för att jordbruksföretaget kan bli ekonomiskt lönsam och, vid behov, beakta andra kompletterande inkomstkällor i jordbrukshushållet.
b) Innehålla en närmare beskrivning av de nödvändiga investeringarna.
c) Beskriva särskilda milstolpar och mål.
2. Om det i den affärsplan som avses i artikel 34 i förordning (EG) nr 1698/2005 hänvisas till användning av andra landsbygdsutvecklingsåtgärder skall planen innehålla tillräckligt detaljerade upplysningar för att underbygga en ansökan om stöd enligt de andra åtgärderna.
3. Vid tillämpning av artikel 34.2 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall medlemsstaterna, samtidigt som de tar hänsyn till förhållandena vid genomförandet av affärsplanen, inte göra några ytterligare utbetalningar av stöd om delvis självförsörjande jordbrukare inte uppfyller villkoren i affärsplanen vid bedömningstidpunkten.
Artikel 24a
I den affärsplan som avses i artikel 35a i förordning (EG) nr 1698/2005 ska minst följande anges:
a) Den planerade omstruktureringens viktigaste aspekter, som bland annat diversifiering utöver den jordbruksrelaterade verksamheten.
b) Särskilda mål.
Artikel 25
1. När det gäller att i Malta fastställa ett lägsta stödbelopp för en sektor i vilken den totala produktionen är extremt låg i enlighet med bilagan till förordning (EG) nr 1698/2005, skall endast producentgrupper som omfattar en minsta procentandel av producenterna i den berörda sektorn och företräder en minsta procentandel av produktionen inom denna sektor vara berättigade till detta lägsta stödbelopp.
Lägsta procentandelar för producenter och produktion samt berörda sektorer skall fastställas i Maltas landsbygdsutvecklingsprogram.
2. Lägsta stödbelopp för producentgrupper i Malta som beräknas på grundval av de nödvändiga kostnaderna för att bilda en liten producentgrupp fastställs i bilaga III.
Artikel 25a
1. Stöd för tillhandahållande av rådgivningstjänster avseende jordbruket enligt avsnitt I D i bilaga VIII till anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien kan beviljas de myndigheter och organ som tillhandahåller jordbrukarna dessa tjänster. Detta gäller särskilt utarbetande av affärsplaner, bistånd vid ansökan om åtgärder för landbygdsutveckling, råd avseende uppfyllande av god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i enlighet med artiklarna 4 och 5 i och bilagorna III och IV till förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.
2. De myndigheter och organ som utses för att tillhandahålla jordbrukare rådgivningstjänster skall ha lämpliga resurser i form av kvalificerad personal, ha tillgång till administrativa och tekniska hjälpmedel samt ha erfarenhet av rådgivning och vara tillförlitliga när det gäller de tjänster som tillhandahålls.
3. För perioden 2007–2009 får Bulgarien och Rumänien, när det gäller tillhandahållande av rådgivningstjänster till jordbrukare, genomföra antingen denna åtgärd eller åtgärden ”anlitande av rådgivningstjänster för jordbrukare och skogsbrukare” som avses i artikel 20 a iv i förordning (EG) nr 1698/2005.
Underavsnitt 2
Axel 2
Artikel 26
Mottagare av stöd enligt artikel 38 i förordning (EG) nr 1698/2005 får inte beviljas stöd enligt artikel 31 i samma förordning när det gäller genomförandet av rådets direktiv 79/409/EEG ( 13 ) och 92/43/EEG ( 14 ).
Artikel 26a
1. I samband med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG ( 15 ) ska de verksamhetstyper som berättigar till stöd enligt artikel 38 i förordning (EG) nr 1698/2005 inte berättiga till stöd enligt artikel 31 i den förordningen.
2. Stöd enligt artikel 38.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 som är kopplat till direktiv 2000/60/EG ska endast medges för kostnader som uppkommit och inkomster som förlorats till följd av olägenheter i samband med särskilda krav som
a) införts genom direktiv 2000/60/EG, är förenliga med åtgärdsprogrammen för avrinningsdistriktens förvaltningsplaner för uppnående av direktivets miljömål och som går längre än de åtgärder som krävs för att genomföra annan EU-lagstiftning för skydd av vatten,
b) går längre än de föreskrivna verksamhetskraven och den goda jordbrukshävd och de goda miljöförhållanden som föreskrivs i artiklarna 5 och 6 och bilagorna II och III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 ( 16 ),
c) går utöver den skyddsnivå som garanterades enligt den EU-lagstiftning som gällde när direktiv 2000/60/EG antogs, i enlighet med artikel 4.9 i direktiv 2000/60/EG, och
d) föreskriver stora förändringar i fråga om markanvändning, och/eller stora restriktioner i fråga om jordbruksmetoder som leder till en betydande inkomstförlust.
3. I fråga om årliga stödbelopp ska följande villkor tillämpas:
a) Stödbeloppet ska fastställas över en miniminivå på 50 euro per hektar brukad jordbruksmark.
b) Det maximala stödbeloppet får inte överstiga 200 euro per hektar brukad jordbruksmark.
Genom undantag från led b i första stycket ska
a) det ursprungliga maximibeloppet för en period på högst fem år inte överstiga 500 euro per hektar brukad jordbruksmark,
b) maximibeloppen kunna höjas med beaktande av särskilda och motiverade omständigheter i landsbygdsutvecklingsprogrammen.
Artikel 27
1. Vid tillämpning av artikel 39(1) till (4) och artikel 40 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall punkterna 2-13 i den här artikeln gälla.
2. Åtaganden att extensifiera djurproduktionen eller sköta djurproduktionen på annat sätt skall minst uppfylla följande villkor:
a) Fortsatt skötsel av vall- och betesmark
b) Betesmarken i sin helhet per djurenhet skall bevaras varvid både överbetning och underutnyttjande undviks.
c) Djurtätheten skall fastställas genom att hänsyn tas till samtliga betande djur på gården eller, i händelse av ett åtagande att begränsa urlakningen av näringsämnen, samtliga djur på gården som har betydelse för åtagandet i fråga.
3. Åtaganden att begränsa användning av gödningsmedel, växtskyddsprodukter eller andra tillsatser skall godkännas endast om dessa begränsningar kan bedömas på ett sätt som ger rimliga försäkringar om att åtagandena respekteras.
4. Stödet får avse följande åtaganden:
a) Att föda upp boskap av lokala inhemska raser som riskerar att försvinna från djurhållningen.
b) Att bevara växtgenetiska resurser som är naturligt anpassade till lokala och regionala förhållanden och som hotas av genetiskt urholkande.
Stödberättigade husdjursraser och kriterierna för att bestämma tröskeln för förlust inom djurhållningen av lokala raser anges i bilaga IV.
5. Stöd för miljövänligt jordbruk och/eller djurens välbefinnande för samma produktion skall inte hindras genom miljöåtgärder som genomförs inom gemensamma marknadsorganisationer eller de system för direktstöd som anges i bilaga I, djur- och växtskyddsåtgärder eller andra landsbygdsutvecklingsåtgärder än stöd för miljövänligt jordbruk och djurens välbefinnande, under förutsättning att stödet kompletterar åtgärderna och att det är förenligt med de berörda åtgärderna.
Olika åtaganden för miljövänligt jordbruk och djurens välbefinnande kan kombineras förutsatt att de kompletterar varandra och är förenliga med varandra.
När åtgärder eller åtaganden som avses i första och andra stycket kombineras skall stödets nivå bestämmas med hänsyn till det särskilda inkomstbortfall och de extrakostnader som uppstår genom kombinationen.
6. ►M4 ————— ◄
När det gäller stöd för bergsområden, andra missgynnade områden, jordbruksområden i Natura 2000 och jordbruksområden som ingår i förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG ( 17 ), skall, vid behov, miljöåtaganden i jordbruket göras med hänsyn till villkoren för stödet i de berörda områdena.
7. Åtaganden för djurens välbefinnande enligt artikel 40 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall innebära strängare normer inom minst ett av följande områden:
a) Vatten och foder som i högre grad uppfyller djurens naturliga behov.
b) Uppfödningsförhållanden, såsom utrymme, strö och naturligt ljus.
c) Tillträde till utomhusytor.
d) Frånvaro av systematisk stympning, isolering eller ständig tjudring.
e) Förebyggande av patologier som huvudsakligen styrs av jordbruksmetoder eller/och uppfödningsförhållanden.
8. Referensnivån för att beräkna inkomstbortfall och extrakostnader till följd av gjorda åtaganden skall vara de tillämpliga normer och krav som avses i artiklarna 39.3 och 40.2 i förordning (EG) nr 1698/2005.
9. Om åtaganden i regel anges i andra enheter än de som används i bilagan till förordning (EG) nr 1698/2005 får medlemsstaterna beräkna utbetalningar på grundval av dessa andra enheter. I sådana fall skall medlemsstaterna säkerställa att de högsta belopp per år som berättigar till gemenskapsstöd och som anges i den bilagan respekteras. Därför får medlemsstaterna
a) begränsa antalet enheter per hektar på den gård för vilken miljöåtagandena i jordbruket gäller, eller
b) bestämma det totalt sett högsta beloppet för varje gård som deltar och säkerställa att betalningarna till varje gård överensstämmer med denna gräns.
10. Medlemsstaterna skall fastställa behoven i fråga om ersättning för transaktionskostnader enligt artiklarna 39.4 och 40.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 på grundval av objektiva kriterier.
I artiklarna 39.4 och 40.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 avses med ”transaktionskostnader” kostnader förbundna med att låta transaktionen äga rum och inte direkt kunna tillskrivas genomförandekostnaden för det åtagande som de tillhör.
Delen transaktionskostnader skall beräknas över hela åtagandeperioden och får inte överskrida 20 % av inkomstbortfallet och extrakostnaderna på grund av det åtagande som gjorts.
11. Medlemsstaterna får tillåta att ett åtagande omvandlas till ett annat åtagande under åtagandeperioden under förutsättning att samtliga villkor nedan uppfylls:
a) En sådan omvandling ger betydande miljöfördelar eller fördelar för djurens välbefinnande, eller för båda.
b) Det befintliga åtagandet stärks påtagligt.
c) Det antagna landsbygdsutvecklingsprogrammet omfattar de berörda åtagandena.
Ett åtagande för miljövänligt jordbruk får omvandlas till ett åtagande för första beskogning av jordbruksmark enligt artikel 43 i förordning (EG) nr 1698/2005, under förutsättning att villkoren i led a och b i första stycket är uppfyllda. Åtagandet för miljövänligt jordbruk skall upphöra utan krav på återbetalning.
12. Medlemsstaterna får tillåta att åtaganden för miljövänligt jordbruk och djurens välbefinnande justeras under giltighetsperioden under förutsättning att det godkända landsbygdsutvecklingsprogrammet förutsätter en sådan justering och att justeringen är vederbörligen berättigad med avseende på målen för åtagandet.
Sådana justeringar kan också ta formen av en förlängning av åtagandeperioden. Förlängningen får inte vara längre än till slutet av den period som avses i 2013 års ansökan om utbetalning.
13. Omvandlingstal av djur till djurenheter (de) finns i bilaga V. Medlemsstaterna kan differentiera dessa omvandlingstal inom de gränser som anges i den bilagan för de relevanta kategorierna, enligt objektiva kriterier.
Artikel 28
1. Stöd enligt artikel 39.5 i förordning (EG) nr 1698/2005 kan täcka insatser som görs av andra stödmottagare än de som avses i artikel 39.2 i den förordningen.
2. Verksamhet som ingår i åtaganden för miljövänligt jordbruk enligt artikel 27.4 i den här förordningen skall inte vara stödberättigande enligt artikel 39.5 i förordning (EG) nr 1698/2005.
Inga stöd skall beviljas enligt artikel 39.5 i förordning (EG) nr 1698/2005 för verksamhet som är stödberättigande enligt ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration.
3. Insatser för bevarande av genetiska resurser i jordbruket som är stödberättigande enligt artikel 39.5 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall omfatta följande:
a) Målinriktade insatser; insatser som främjar bevarande ex situ och in situ, beskrivning, insamling och utnyttjande av genetiska resurser i jordbruket, inbegripet webbaserade förteckningar över genetiska resurser som för närvarande bevaras in situ, inbegripet bevarande in situ/på jordbruket, samt ex situ-samlingar (genbanker) och databaser.
b) Samordnade insatser; insatser för att främja utbyte av information för bevarande, karakterisering, insamling och nyttjande av genetiska resurser i gemenskapens jordbruk bland behöriga organ i medlemsstaterna.
c) Kompletterande insatser; information, informationsspridning och rådgivande verksamhet som omfattar icke-statliga organisationer och andra berörda intressenter samt utbildning och utarbetande av tekniska rapporter.
4. I denna artikel avses med
a) in situ-bevarande: bevarande av genetiskt material i ekosystem och naturliga livsmiljöer och underhåll och återställande av livskraftiga populationer av arter eller förvildade arter i deras naturliga miljö, och, i fråga om raser av tamdjur eller sorter av odlade växter, i den jordbruksmiljö där de har utvecklat sina särskiljande egenskaper,
b) bevarande in situ/på jordbruksföretag: bevarande och utveckling in situ på jordbruksföretaget,
c) ex situ-bevarande: bevarande av genetiskt material för jordbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön,
d) ex situ-samling: samling av genetiskt material för jordbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön.
Artikel 29
I artiklarna 41 och 49 i förordning (EG) nr 1698/2005 avses med ”icke-produktiva investeringar” investeringar som inte leder till någon påtaglig värdeökning eller lönsamhet i jordbruks- eller skogsföretaget.
Artikel 30
1. I artikel 42.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall definitionerna i punkterna 2 och 3 i den här artikeln gälla om inte annat följer av undantag i landsbygdsutvecklingsprogrammen som skall vara väl motiverade.
2. Med ”skog” avses mark som omfattar mer än 0,5 hektar med träd som är över 5 meter höga och med en krontäckning som är högre än 10 procent eller träd som kan nå dessa trösklar in situ. Definitionen inbegriper inte mark som övervägande används i jordbruk eller som stadsmark.
Definitionen omfattar beskogningsområden som ännu inte har nått men förväntas nå en krontäckning på 10 procent och en trädhöjd på 5 meter, liksom områden som för tillfället är obeväxta till följd av människors ingrepp eller av naturliga skäl och som förväntas växa upp igen.
Skogar omfattar områden med bambuträd och palmer förutsatt att kriterierna för höjd och krontäckning uppfylls.
Skogar omfattar skogsvägar, brandgator och andra små öppna områden, skogar i nationalparker, naturreservat och andra skyddade områden, såsom områden av särskilt vetenskapligt, historiskt, kulturellt eller andligt intresse.
Skogar omfattar vindskydd, skyddsbälten och trädkorridorer på mer än 0,5 hektar och bredare än 20 meter.
Skogar omfattar planteringar i första hand för skogsskyddsändamål, som gummiträdsplanteringar och korkeksbestånd. Trädbestånd i jordbruksproduktionssystem, t.ex. i fruktodlingar, och skogsbrukssystem ingår inte i definitionen av skogar. Träd i stadsparker och trädgårdar ingår inte heller i definitionen.
3 Med ”skogsarealer” avses mark som inte klassificeras som skog och som spänner över mer än 0,5 hektar med träd som är högre än 5 meter och en krontäckning på 5-10 procent, eller träd som kan nå dessa trösklar in situ, eller med en kombinerad täckning av snår, buskar och träd över 10 procent. Definitionen inbegriper inte mark som övervägande används i jordbruk eller som stadsmark.
4. Följande skogar och skogsarealer skall inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42.1 första meningen i förordning (EG) nr 1698/2005:
a) Skogar eller andra skogsarealer som ägs av staten, en region eller av ett företag inom den offentliga sektorn.
b) Skogar och andra skogsarealer som tillhör kronan.
c) Skogar som ägs av juridiska personer och vars kapital till minst 50 procent innehas av en av de institutioner som anges i led a och b.
Artikel 31
1. Jordbruksmark som är stödberättigande för första beskogning enligt artikel 43 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall specificeras av medlemsstaten och skall omfatta mark där det regelbundet bedrivs jordbruk.
Den första beskogningen på ett Natura 2000-område som utses i enlighet med direktiv 79/409/EEG och 92/43/EEG skall överensstämma med förvaltningsmålen för det berörda området.
2. I artikel 43.1 a i förordning (EG) nr 1698/2005 avses med ”etableringskostnader” kostnaden för planteringsmaterial, kostnaden för plantering och de kostnader som är direkt förbundna med och nödvändiga för plantering.
3. I artikel 43.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 avses med ”jordbrukare” personer som ägnar en väsentlig del av sin arbetstid åt jordbruksverksamhet och har en betydande del av sin inkomst från denna verksamhet i enlighet med kriterier som skall fastställas av medlemsstaten.
4. I artiklarna 43.3 och 44.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 avses med ”snabbväxande arter som odlas på kort sikt” arter med en rotationstid, det vill säga tiden mellan två skördar på samma skifte, på högst femton år.
Artikel 32
Vid tillämpning av artikel 44 i förordning (EG) 1698/2005 skall medlemsstaterna bestämma högsta antal träd som får planteras per hektar, med hänsyn till lokala förhållanden, skogsarter och behovet att säkra en fortsatt användning av marken inom jordbruket.
Artikel 32a
Vid tillämpning av artikel 47 i förordning (EG) nr 1698/2005 får medlemsstaterna tillåta att åtaganden för miljövänligt skogsbruk förlängs till slutet av den period som avses i 2013 års ansökan om utbetalning.
Artikel 33
1. Om stöd enligt artikel 48 i förordning (EG) nr 1698/2005 täcker anläggning av brandgator i skogen får stödberättigande kostnader, förutom etableringskostnader, omfatta efterföljande underhållskostnader för det berörda området.
Stöd för underhåll av brandgator i skogar genom jordbruksverksamhet skall inte beviljas för områden som erhåller stöd för miljövänligt jordbruk.
2. Brandförebyggande åtgärder enligt artikel 48 i förordning (EG) nr 1698/2005 kan omfatta följande:
a) Upprättande av skyddande infrastrukturer, såsom skogsstigar, skogsvägar, vattenposter, brandgator, röjda och avverkade områden, insatser för att underhålla brandgator och röjda och avverkade områden.
b) Förebyggande skogsbruksmetoder, såsom vegetationskontroll, gallring och diversifiering av vegetationsstruktur.
c) Införande eller förbättring av fasta installationer för skogsbrandsövervakning och kommunikationsutrustning.
Artikel 34
1. Jordbruksområden enligt artikel 50.5 i förordning (EG) nr 1698/2005 som omfattas av förvaltningsplaner för avrinningsområden i enlighet med direktiv 2000/60/EG skall berättiga till stöd enligt artikel 38 i förordning (EG) nr 1698/2005 om en relevant förvaltningsplan för avrinningsområden har upprättats och genomförts i dessa områden.
2. Miljöskäl som gör att vissa områden är lämpliga att beskogas enligt artikel 50.6 i förordning (EG) nr 1698/2005 kan utgöras av skydd mot erosion och/eller ökenspridning, ökning av den biologiska mångfalden, skydd av vattenresurser, skydd mot översvämningar och mildrande av klimatförändringarna, förutsatt att de senare inte skadar den biologiska mångfalden eller orsakar andra miljöskador.
Underavsnitt 3
Axel 3
Artikel 35
I artikel 53 i förordning (EG) nr 1698/2005 avses med ”en medlem av ett jordbrukshushåll” en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oavsett den rättsliga status som gruppen och dess medlemmar tillerkänns i nationella lagar, med undantag av anställda inom lantbruk. Om en medlem i ett jordbrukshushåll är en juridisk person eller en grupp juridiska personer, skall denna medlem bedriva jordbruksverksamhet på gården vid tidpunkten för ansökan om stöd.
Artikel 36
De offentlig-privata partnerskap som avses i artikel 59 e i förordning (EG) nr 1698/2005 och som tar emot stöd för att genomföra lokala utvecklingsstrategier skall uppfylla följande villkor:
a) De skall upprätta områdesbaserade lokala utvecklingsstrategier på subregional nivå.
b) De skall vara representativa för de offentliga och privata aktörer som identifierats på geografisk nivå enligt led a i denna artikel.
c) Driftskostnaderna får inte överskrida 15 procent av de offentliga utgifterna i samband med den lokala utvecklingsstrategin för varje enskilt offentlig-privat partnerskap.
Underavsnitt 4
Axel 4
Artikel 37
1. Vid genomförandet av axel 4 i enlighet med avdelning IV kapitel I avsnitt 4 i förordning (EG) nr 1698/2005 kan medlemsstaterna eller regionerna välja att antingen täcka hela territoriet eller en del av det genom att i enlighet därmed anta kriterier för att utse lokala aktionsgrupper och de områden som de företräder.
Förfarandena för att utse de lokala aktionsgrupperna skall vara öppna för de berörda landsbygdsområdena och säkerställa konkurrens mellan de lokala aktionsgrupper som lägger fram lokala utvecklingsstrategier.
2. Ansökningsomgångar för att utse landsbygdsområden som skall genomföra lokala utvecklingsstrategier enligt artikel 62.1 a i förordning (EG) nr 1698/2005 skall anordnas senast två år efter att programmen godkänts. Medlemsstaterna eller regionerna får emellertid anordna extra ansökningsomgångar, särskilt om Leader är öppet för nya områden, i vilket fall en längre tidsfrist kan behövas. ►M1 I Bulgarien och Rumänien skall den första ansökningsomgången organiseras senast tre år efter det att programmet godkänts. ◄
3. Den befolkning i varje område som avses i artikel 61 a och artikel 62.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall som regel inte vara mindre än 5 000 invånare och inte större än 150 000 invånare.
I vederbörligen berättigade fall får dock gränserna 5 000 och 150 000 invånare sänkas respektive ökas.
4. Medlemsstaterna i gemenskapen, i dess sammansättning den 30 april 2004, skall försöka säkerställa att lokala aktionsgrupper som har införlivat samarbete i sina lokala utvecklingsstrategier prioriteras i enlighet med artikel 62.4 i förordning (EG) nr 1698/2005.
5. Vid tillämpning av artikel 62.4 i förordning (EG) nr 1698/2005 ska beslut om urvalet av projekt som fattas av det beslutsfattande organet i en lokal aktionsgrupp antas genom en omröstning där näringslivets och arbetsmarknadens organisationer och andra företrädare för det civila samhället, i enlighet med artikel 62.1 b i den förordningen, innehar minst 50 % av rösterna. Vid beslutsprocessen i samband med urval av projekt ska ändamålsenliga bestämmelser som garanterar öppenhet och motverkar intressekonflikter efterlevas.
Artikel 37a
I Bulgarien och Rumänien får begreppet kompetensutvecklingsinsatser som avses i artikel 63 c i förordning (EG) nr 1698/2005 även omfatta de kostnader som avser byggande av representativa partnerskap för lokal utveckling, utarbetande av integrerade utvecklingsstrategier, finansiering av forskning och förberedande av ansökningar för val av lokala aktionsgrupper. Sådana kostnader är stödberättigande för potentiella lokala aktionsgrupper.
Artikel 38
1. De lokala aktionsgruppernas driftskostnader enligt artikel 63 c i förordning (EG) nr 1698/2005 ska berättiga till gemenskapsstöd upp till en gräns på 20 procent av den lokala utvecklingsstrategins sammanlagda offentliga utgifter.
2. Medlemsstaterna får på begäran betala ut ett förskott till lokala aktionsgrupper. Förskottet får inte överskrida 20 % av det offentliga stöd som hänför sig till de kostnader som avses i artikel 63 c i förordning (EG) nr 1698/2005, och innan det betalas ut ska en bankgaranti eller en annan likvärdig garanti på 110 % av förskottet ha ställts. Garantin ska frisläppas senast när den lokala utvecklingsstrategin löper ut.
Artikel 24.6 i kommissionens förordning (EG) nr 65/2011 ( 18 ) ska inte gälla för den betalning som avses i första stycket.
Artikel 39
1. I det samarbete som avses i artikel 65 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall minst en lokal aktionsgrupp, som utses i enlighet med Leader-axeln, delta. Samarbetet skall genomföras på ansvar av en samordnande lokal aktionsgrupp.
2. Samarbetet skall vara öppet för offentlig-privata partnerskap enligt artikel 59 e i förordning (EG) nr 1698/2005 samt för andra landsbygdsområden som är organiserade enligt följande grunddrag:
a) I ett geografiskt område skall det finnas en lokal grupp som är aktiv inom landsbygdsutveckling med kapacitet att utarbeta en utvecklingsstrategi för detta område.
b) Organisationen av den lokala gruppen skall vara baserad på partnerskap mellan lokala aktörer.
3. Samarbetet skall omfatta genomförandet av en gemensam insats.
Endast utgifter för den gemensamma insatsen för att driva gemensamma strukturer och för förberedande tekniskt stöd skall berättiga till stöd enligt artikel 65 i förordning (EG) nr 1698/2005.
Utgifter för informationsinsatser kan vara stödberättigande på samtliga områden som berörs av samarbetet.
4. Om de lokala aktionsgrupperna inte har integrerat samarbetsprojekten i sina lokala utvecklingsstrategier enligt artikel 62.4 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall dessa samarbetsprojekt väljas ut av medlemsstatens behöriga myndighet. I sådant fall skall samarbetsprojekten lämnas in av den lokala aktionsgruppen till den behöriga myndigheten senast den 31 december 2013.
5. Medlemsstaterna skall anmäla godkända transnationella samarbetsprojekt till kommissionen.
Underavsnitt 4a
Tillfällig tilläggsåtgärd för Bulgarien och Rumänien
Artikel 39a
Villkoren för stödberättigande för den åtgärd för ”kompletteringar av direktstöd” som föreskrivs i avsnitt 1 E i bilaga VIII till anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien fastställs i kommissionens beslut om kompletterande nationellt direktstöd.
Underavsnitt 5
Tekniskt stöd
Artikel 40
Om landsbygdsutvecklingsprogrammen omfattar både regioner som är berättigade till stöd inom ramen för konvergensmålet och regioner som inte är berättigade till stöd inom ramen för konvergensmålet, skall beloppet på det tekniska stödet från EJFLU enligt artikel 70.3 a i förordning (EG) nr 1698/2005 fastställas med hänsyn till den dominerande typen av regioner, efter antalet, i programmet.
Artikel 41
1. Den struktur som krävs för att driva det nationella landsbygdsnätverket enligt artikel 68 i förordning (EG) nr 1698/2005 får upprättas antingen inom de behöriga nationella myndigheterna eller genom upphandlingsförfaranden. Denna struktur skall kunna utföra de uppgifter som anges i artikel 68.2 b.
2. Om ett enda landsbygdsutvecklingsprogram täcker en medlemsstats hela territorium skall det nationella landsbygdsnätverket ingå som en del av det tekniska stödet i programmet och en åtskillnad skall göras mellan de planerade utgifterna i samband med element som omfattas av artikel 68.2 a och b i förordning (EG) nr 1698/2005. Utgifter enligt artikel 68.2 a får dock inte överstiga 25 procent av det belopp som avsatts för det nationella landsbygdsnätverket.
3. Om medlemsstaterna använder möjligheten enligt artikel 66.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1698/2005 skall det särskilda programmet för upprättande och drift av det nationella landsbygdsnätverket godkännas i enlighet med artikel 18.4 i den förordningen.
Artikel 4, artikel 5.1, 5.3 och artikel 6 i denna förordning skall i tillämpliga delar gälla för inlämnande, godkännande och ändringar av sådana särskilda program.
I det särskilda programmet och dess finansieringsöversikt skall en åtskillnad göras mellan element som omfattas av artikel 68.2 a och b i förordning (EG) nr 1698/2005. Utgifter i samband med element som omfattas av artikel 68.2 a får dock inte överstiga 25 procent av programmets totalbelopp.
4. Nationella landsbygdsnätverk skall upprättas senast den 31 december 2008.
5. Närmare regler om upprättandet och organisationen av nationella landsbygdsnätverk anges i bilaga II.
Avsnitt 2
Gemensamma bestämmelser för flera åtgärder
Artikel 42
Enligt artikel 70.7 i förordning (EG) nr 1698/2005 gäller att om de integrerade insatserna hänför sig till mer än en axel och/eller åtgärd skall den åtgärdens villkor gälla för den del av insatsen för vilken det tydligt har klarlagts att den omfattas av en särskild landsbygdsutvecklingsåtgärd.
Artikel 43
När det gäller investeringsåtgärder skall medlemsstaterna säkerställa att stödet är inriktat på tydligt definierade mål som speglar identifierade strukturella och territoriella behov samt strukturella nackdelar.
Artikel 44
1. När hela eller delar av stödmottagarens jordbruksföretag överförs till en annan person under giltighetstiden för ett åtagande som har lämnats som villkor för beviljande av stöd får denna person överta åtagandet för resten av perioden. Om åtagandet inte övertas skall mottagaren betala tillbaka det stöd som betalats ut.
2. Medlemsstaterna kan välja att inte kräva återbetalning enligt punkt 1 i följande fall:
a) Om en mottagare som redan har uppfyllt en betydande del av det berörda åtagandet slutgiltigt upphör med jordbruksverksamhet och det inte är möjligt för en efterträdare att överta åtagandet.
b) Om överlåtelsen av en del av en mottagares jordbruksföretag inträffar vid en tid när en utvidgning av åtagandet pågår i enlighet med artikel 27.12 andra stycket och om överlåtelsen inte omfattar mer än 50 procent av det område som täcks av åtagandet före utvidgningen.
c) Om en stödmottagares anläggning helt eller delvis överlåts till en organisation som huvudsakligen är inriktad på miljöbevarande naturförvaltning, under förutsättning att överlåtelsen innebär att markanvändningen ändras permanent och blir naturbevarande, och att detta innebär en klar fördel för miljön.
3. Om det rör sig om mindre ändringar av förhållandena på jordbruksföretaget kan medlemsstaterna vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att tillämpningen av punkt 1 inte leder till olämpliga resultat när det gäller det gjorda åtagandet.
Vid tillämpning av första stycket ska en minskning av jordbruksföretagets areal som motsvarar upp till 10 % av den areal som är föremål för ett åtagande anses utgöra en mindre ändring.
Artikel 45
1. När en mottagare utökar jordbruksföretagets areal under den tid som ett åtagande som lämnats som villkor för beviljande av stöd gäller, får medlemsstaterna bestämma att åtagandet skall utvidgas till att omfatta det område som lagts till under återstoden av åtagandeperioden enligt punkt 2 eller att det ursprungliga åtagandet skall ersättas av ett nytt åtagande i enlighet med punkt 3.
Ett åtagande kan också ersättas med ett nytt åtagande om en areal som omfattas av ett åtagande i ett jordbruksföretag utvidgas.
2. Utvidgning enligt punkt 1 får endast beviljas på följande villkor:
a) Den är till fördel för den berörda åtgärden.
b) Den är berättigad på grund av åtagandets art, den återstående periodens längd och den tillagda arealens storlek.
c) Den utgör inte något hinder för kontrollernas effektivitet när det gäller att säkerställa överensstämmelse med villkoren för beviljande av stöd.
3. Det nya åtagandet enligt punkt 1 skall omfatta den berörda arealen i sin helhet och vara förenat med minst lika stränga villkor som det ursprungliga åtagandet.
4. Om en mottagare inte kan fortsätta att fullgöra gjorda åtaganden eftersom jordbruksföretaget omarrenderats eller genomgår offentliga arronderingsåtgärder eller arronderingsåtgärder som godkänts av behöriga offentliga myndigheter skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att åtagandena skall kunna anpassas till företagets nya situation. Om en sådan anpassning visar sig vara omöjlig skall åtagandet upphöra att gälla och återbetalning skall inte utkrävas för den period för vilken åtagandet gällde.
Artikel 46
En revideringsklausul skall införas för åtaganden som gjorts enligt artiklarna 39, 40 och 47 i förordning (EG) nr 1698/2005 för att säkerställa att de anpassas i händelse av ändringar av tillämpliga bindande normer eller krav enligt artiklarna 39.3, 40.2 och 47.1 i den förordningen, vilka upprättats i enlighet med artiklarna 4 och 5 i förordning (EG) nr 1782/2003 och bilagorna III och IV till denna samt av minimikraven för användning av gödningsämnen och växtskyddsprodukter och andra tillämpliga bindande krav i den nationella lagstiftningen och i förhållandena till vilka åtagandena går längre i enlighet med dessa artiklar.
Om en sådan anpassning inte är godtagbar för mottagaren skall åtagandet upphöra att gälla och återbetalning skall inte krävas för den period under vilken åtagandet gällde.
Denna artikel ska också gälla för de åtaganden som berörs av avskaffandet av arealuttagen till följd av att förordning (EG) nr 73/2009 trätt i kraft. På stödmottagarens begäran kan anpassningar av sådana åtaganden även tillåtas om ingen revideringsklausul föreligger.
En revideringsklausul ska föreskrivas från och med 2012 för åtaganden som görs för en period på fem till sju år, i enlighet med artiklarna 39, 40 och 47 i förordning (EG) nr 1698/2005, och som sträcker sig bortom den nuvarande programperiodens slut, så att de berörda åtagandena kan anpassas till den rättsliga ramen för följande programperiod. Medlemsstaterna får dock besluta att införa en sådan revideringsklausul redan 2011. Andra punkten ska tillämpas också när det gäller den här punkten.
Artikel 47
1. Medlemsstaterna kan erkänna särskilt följande kategorier av force majeure eller exceptionella omständigheter under vilka de inte kommer att kräva återbetalning, helt eller delvis, av stöd som mottagaren har erhållit:
a) Mottagarens död.
b) Långvarig arbetsoförmåga hos mottagaren.
c) En expropriation av en stor del av jordbruksföretaget om denna inte kunde förutses den dag då åtagandet gjordes.
d) En svår naturkatastrof som allvarligt drabbat jordbruksföretagets mark.
e) En oavsiktlig förstörelse av djurens byggnader på jordbruksföretaget.
f) En epizoisk sjukdom som drabbar hela eller delar av jordbrukarens boskap.
2. Fall av force majeure eller exceptionella omständigheter skall skriftligen anmälas av stödmottagaren eller dennes rättsinnehavare och lämpliga belägg bifogas till den behöriga myndigheten senast 10 arbetsdagar från och med den dag då stödmottagaren eller dennes rättsinnehavare har möjlighet att göra det.
KAPITEL IV
Stödberättigande och administrativa bestämmelser
Avsnitt 1
Verifierbarhet och kontrollerbarhet avseende åtgärder samt bestämmelser för stödberättigande
Underavsnitt 1
Verifierbarhet och kontrollerbarhet avseende åtgärder
Artikel 48
1. Vid tillämpning av artikel 74.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall medlemsstaterna se till att de åtgärder för landsbygdsutveckling som de avser att genomföra är verifierbara och kontrollerbara. Medlemsstaterna skall därför fastställa kontrollförfaranden som ger dem rimliga garantier för att kriterierna för stödberättigande och andra åtaganden uppfylls.
2. För att underbygga och bekräfta att stödberäkningarna enligt artiklarna 31, 38, 39, 40 och 43–47 i förordning (EG) nr 1698/2005 är tillräckliga och riktiga skall medlemsstaterna se till att lämplig expertis tillhandahålls av organ eller avdelningar vilka är funktionellt oberoende av de som ansvarar för dessa beräkningar. Tillhandahållandet av sådan expertis skall framgå i landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Underavsnitt 2
Räntesubventioner
Artikel 49
Räntesubventioner för lån kan medfinansieras genom EJFLU enligt artikel 71.5 i förordning (EG) nr 1698/2005. När medlemsstaterna föreslår räntesubventioner skall de i sina program ange vilken metod för beräkning av räntesubventioner som skall användas.
Medlemsstaterna kan inrätta ett system för kapitalisering av de återstående årliga utbetalningarna av räntesubventionen när som helst under lånetiden. Alla årliga utbetalningar som återstår efter slutdatum för stöden skall kapitaliseras och betalas ut senast den 31 december 2015. Vid betalningsanspråk som riktas till kommissionen skall de belopp som betalas ut till det mellanliggande finansinstitut, som genomför betalningen av diskonteringsvärdet, betraktas som faktiska utgifter.
Vid tillämpning av andra stycket behövs ett avtal mellan medlemsstaternas betalningsbyrå och det mellanliggande finansinstitut som genomför betalningen av diskonteringsvärdet för subventionen. Medlemsstaten skall i programmet ange den beräkningsmetod och de antaganden om framtida värde som skall användas vid beräkningen av det kapitaliserade värdet av utestående räntesubvention, liksom hur det fortsatta överförandet av stödet till stödmottagarna skall organiseras.
Medlemsstaterna skall under hela låneperioden vara ansvariga för förvaltningen av utbetalningarna av subventionens diskonteringsvärde till det mellanliggande finansinstitutet, liksom för varje återkrävande av otillbörligt utbetalda belopp i enlighet med artikel 33 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 ( 19 ).
Underavsnitt 3
Övriga finansieringstekniska insatser
Artikel 50
Enligt artikel 71.5 i förordning (EG) nr 1698/2005, kan EJFLU som ett led i landsbygdsutvecklingsprogrammet medfinansiera utgifter avseende en insats som omfattar bidrag för att stödja riskkapitalfonder, garantifonder och lånefonder, nedan kallade ”fonder” i enlighet med artiklarna 51 och 52 i den här förordningen.
Artikel 51
1. De som delfinansierar fonderna eller deras sponsorer skall överlämna en affärsplan till förvaltningsmyndigheten med angivande av bland annat den marknad som avses eller garantiportföljen, kriterierna, bestämmelser och villkor för finansieringen, fondens budget för insatser, ägarskapet och delfinansierande partner, kraven på ledningens professionalism, behörighet och oberoende, fondens stadgar, motivering för och avsedd användning av bidraget från EJFLU, policy för avslutning av investeringar, samt bestämmelser för avveckling av fonden, däribland återanvändningen av återlämnade medel som hör till EJFLU-bidragen. Affärsplanen skall godkännas och dess genomförande övervakas av förvaltningsmyndigheten eller inom ramen för dess ansvar.
2. Fonderna skall inrättas som oberoende rättsliga enheter som styrs av avtal mellan aktieägarna eller som särskilda finansavdelningar inom ett befintligt finansinstitut. I det senare fallet skall fonden bli föremål för särskilda regler för genomförande, i vilka särskilt föreskrivs en separat redovisning där nya resurser som investeras i fonden urskiljs, däribland bidrag från EJFLU, från dem som i början fanns tillgängliga i finansinstitutet. Kommissionen får inte bli partner eller aktieägare i fonden.
3. Fonderna skall investera i eller ge garantier till företag vid deras etablering, under deras tidiga faser eller expansion och endast i verksamhet som fondförvaltarna anser vara potentiellt lönsamma. Vid bedömningen av den ekonomiska lönsamheten skall de berörda företagens samtliga inkomstkällor beaktas. Fonderna får inte investera i eller ge garantier till företag som har svårigheter enligt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter ( 20 ).
4. Förvaltningsmyndigheter och fonder skall vidta försiktighetsåtgärder för att minimera snedvridning av konkurrensen i riskkapitalet eller på lånemarknaden. Särskilt skall avkastning från stamaktieinvesteringar och lån, mindre pro rata-andelar av förvaltningskostnader, med företräde fördelas till aktieägarna i den privata sektorn upp till den nivå för ersättningar som anges i aktieägaravtalet, och därefter skall de fördelas proportionellt mellan alla aktieägare och EJFLU.
5. Förvaltningskostnaderna för fonderna skall inte överstiga 3 % av det till fullo betalda aktiekapitalet eller 2 % i fråga om garantifonder, som ett årsmedeltal under programtiden om inte en högre procentandel visar sig vara nödvändig efter en konkurrensutsatt anbudsgivning.
6. Bestämmelser och villkor för bidrag till fonderna från landsbygdsutvecklingsprogrammen, bl.a. utlåtanden, investeringsstrategi och planering, genomförande av övervakningen, politik för avslutande av investeringar och bestämmelser för avveckling, skall fastställas i ett fondavtal som skall slutas mellan fonden, å ena sidan, och medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten, å andra sidan.
7. Bidrag till fonderna från EJFLU och andra offentliga källor samt investeringar som gjorts av fonderna eller garantier till enskilda företag skall omfattas av reglerna i förordning (EG) nr 1698/2005 eller gemenskapens regler om statligt stöd.
Artikel 52
1. När det gäller de finansieringstekniska insatser som avses i artikel 51 i den här förordningen ska de utgifter som redovisas för kommissionen i enlighet med artikel 26.3 a i förordning (EG) nr 1290/2005 utgöras av samtliga utgifter för etablering av eller bidrag till sådana fonder.
När slutbetalning och avslutande av landsbygdsutvecklingsprogrammet enligt artikel 28 i förordning (EG) nr 1290/2005 sker, ska emellertid de stödberättigande utgifterna utgöras av totalsumman av
a) alla investeringsstöd till företag utanför tillämpningsområdet för de berörda fonderna, eller alla garantier som lämnas, däribland garantibelopp genom garantifonder, och
b) stödberättigande förvaltningskostnader.
Den procentsats för medfinansiering som tillämpas ska motsvara procentsatsen för medfinansiering för den åtgärd som får stöd från fonden. Om stöd från fonden utgår för flera åtgärder med olika procentsatser för medfinansiering ska dessa procentsatser tillämpas i förhållande till storleken på de stödberättigande utgifterna.
Skillnaden mellan de EJFLU-stöd som faktiskt betalats ut enligt första stycket och de stödberättigande utgifterna enligt andra stycket punkt a eller b ska clearas i årsredovisningen för det sista år då programmet genomförs. Denna redovisning ska innefatta de detaljerade finansiella uppgifter som krävs.
2. När EJFLU medfinansierar insatser som omfattar garantifonder för återbetalningspliktiga investeringar enligt artikel 50 i denna förordning ska en lämplig förhandsbedömning göras av förväntade förluster, med beaktande av gällande marknadspraxis för liknande insatser när det gäller den berörda investeringstypen och marknaden. Bedömningen av förväntade förluster får ses över om detta kan motiveras av förhållandena på marknaden vid en senare tidpunkt. De resurser som avsätts för att uppfylla garantier ska återspegla denna bedömning.
3. Resurser som under programperioden lämnats tillbaka till insatsen från investeringar som gjorts av fonder eller som återstår efter att en garanti har uppfyllts, ska återanvändas av fonden i enlighet med det fondavtal som avses i artikel 51.6 i denna förordning eller clearas i årsredovisningen. Resurser som efter slutdatumet för stödberättigade i programmet för landsbygdsutveckling lämnats tillbaka till insatsen från investeringar som gjorts av fonder eller som återstår efter att alla garantier har uppfyllts, ska användas av de berörda medlemsstaterna i form av bidrag till enskilda företag.
Ränta från utbetalningar som program för landsbygdsutveckling gjort till fonder ska användas i enlighet med första stycket.
Underavsnitt 4
Standardkostnader och antaganden om inkomstbortfall samt bidrag i annat än pengar
Artikel 53
I tillämpliga fall får medlemsstaterna fastställa den stödnivå som avses i artiklarna 27, 31, 37–41 och 43–49 i förordning (EG) nr 1698/2005 på grundval av standardkostnader och standardantaganden om inkomstbortfall.
◄
Utan att det påverkar tillämpningen av tillämpligt material och procedurreglerna för statligt stöd, ska det första stycket också tillämpas på investeringar i samband med underhåll, restaurering och uppgradering av naturarvet, och utveckling av områden med högt naturvärde i enlighet med artikel 57 a i förordning (EG) nr 1698/2005.
2. Medlemsstaterna skall säkerställa att beräkningar och motsvarande stöd som avses i punkt 1
a) endast innehåller verifierbara element,
b) grundas på siffror från lämplig expertis,
c) klart utvisar källan till siffrorna,
d) är differentierade för att, i förekommande fall, beakta regionala eller lokala villkor för området samt aktuell markanvändning.
e) beträffande åtgärder enligt artiklarna 31, 37-40 och 43-47 i förordning (EG) nr 1698/2005 inte innehåller element som är kopplade till fasta investeringskostnader.
Artikel 54
Bidrag i annat än pengar från en offentlig eller privat stödmottagare, i form av tillhandahållandet av varor eller tjänster för vilka ingen kontant betalning som kan styrkas med fakturor eller dokument med liknande bevisvärde har gjorts, kan utgöra stödberättigande utgifter förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
◄
a) Tillskotten består av tillhandahållandet av mark eller fast egendom, utrustning, råvaror, forskning, professionellt arbete eller obetalt frivilligt arbete.
b) Tillskotten görs inte med avseende på sådana finansieringstekniska insatser som avses i artikel 50.
c) Tillskottens värde kan bedömas och verifieras på ett oberoende sätt.
Vid tillhandahållande av mark eller fast egendom skall värdet bekräftas av en oberoende kvalificerad expert eller av ett vederbörligen auktoriserat officiellt organ.
Vid obetalt frivilligt arbete skall värdet av detta arbete bestämmas med beaktande av den tid det tagit och ersättningsnivån per timme och dag för likvärdigt arbete, i de fall då det är relevant utifrån ett i förväg etablerat system av standardkostnader, förutsatt att kontrollsystemet ger en trovärdig garanti för att arbetet har utförts.
2. Offentliga utgifter, som medfinansieras av EJFLU och som bidrar till en insats som omfattar bidrag i annat än pengar, skall när insatsen avslutas inte överstiga de totala stödberättigande utgifterna, exklusive bidrag i annat än pengar.
Underavsnitt 5
Investeringar
Artikel 55
1. Vid investeringar skall stödberättigande utgifter begränsas till följande:
a) Uppbyggande, förvärv inkluderat leasing, eller förbättringar av fastegendom.
b) Köp eller leasingköp av nytt maskineri och ny utrustning, däribland datorprogram upp till tillgångens marknadsvärde. Andra kostnader förenade med leasingkontraktet, såsom hyreskostnader, ränteåterfinansieringskostnader overhead- och försäkringskostnader, skall inte vara stödberättigade utgifter.
c) Generella kostnader kopplade till utgifter som avses i punkt a och b, såsom ersättning till arkitekter, ingenjörer och konsulter, genomförbarhetsundersökningar, förvärv av patenträttigheter och tillstånd.
Genom undantag från första stycket led b och endast för mikroföretag samt små- och medelstora företag enligt vad som anges i kommissionens rekommendation 2003/361/EG ( 21 ) får medlemsstaterna i välmotiverade fall fastställa villkor enligt vilka köp av andrahandsutrustning kan betraktas som stödberättigande utgifter.
2. När det gäller jordbruksinvesteringar ska köp av jordbruksproduktionsrättigheter, stödrättigheter, djur, ettåriga växter och plantering av dessa inte beviljas investeringsstöd.
Rena ersättningsinvesteringar ska inte anses vara stödberättigande utgifter.
När det gäller återställande av potentialen för jordbruksproduktion efter naturkatastrofer i enlighet med artikel 20 b vi i förordning (EG) nr 1698/2005 kan dock utgifter för ersättningsinvesteringar och inköp av djur vara stödberättigande.
Underavsnitt 6
Utbetalningar av förskott för investeringsstöd
Artikel 56
1. Genom undantag från artikel 24.6 i förordning (EG) nr 65/2011 kan medlemsstaterna på begäran betala ut förskott till mottagare av investeringsstöd. När det gäller offentliga stödmottagare kan sådana förskott betalas ut till kommuner, sammanslutningar av kommuner, regionala myndigheter och offentligrättsliga organ.
2. Förskottsutbetalningarna får inte överstiga 50 % av det statliga stöd som gäller investeringen, och utbetalningen ska villkoras med utfärdandet av en bankgaranti eller annan likvärdig garanti som motsvarar 110 % av förskottsbeloppet.
Ett instrument som en offentlig myndighet lämnar som garanti ska anses vara likvärdigt med den garanti som avses i första stycket om myndigheten åtar sig att betala det belopp som täcks av garantin i det fall berättigandet till det utbetalade förskottet inte kan fastställas.
3. Garantin får frisläppas när det behöriga utbetalande organet fastställer att de faktiska utgifter som motsvarar det statliga stöd som gäller investeringen överskrider förskottet.
Avsnitt 2
Statliga stöd
Artikel 57
1. Landsbygdsutvecklingsprogram får omfatta statliga stöd avsedda att tillhandahålla nationella tilläggsbidrag enligt artikel 89 i förordning (EG) nr 1698/2005 till förmån för åtgärder eller insatser som faller inom tillämpningsområdet för artikel 36 i fördraget endast om det statliga stödet identifieras i enlighet med punkt 9 A i bilaga II till den här förordningen.
2. Endast om det statliga stödet har identifierats i enlighet med punkt 9 B i bilaga II till denna förordning får landsbygdsutvecklingsprogram omfatta betalningar från medlemsstaterna för landsbygdsutveckling till förmån för åtgärder enligt artiklarna 25, 43–49 och 52 i förordning (EG) nr 1698/2005 och insatser inom ramen för åtgärder enligt artiklarna 21, 24, 28–30 och 35a i den förordningen eller kompletterande nationell finansiering till förmån för åtgärder enligt artiklarna 25, 27, 43–49 och 52 i förordning (EG) nr 1698/2005 och för insatser inom ramen för åtgärder enligt artiklarna 21, 24, 28–30 och 35a i den förordningen, som faller utanför tillämpningsområdet för artikel 36 i fördraget.
3. Utgifter för de åtgärder och insatser som avses i punkt 2 i denna artikel skall vara stödberättigande endast om det underliggande stödet inte utgör ett olagligt stöd i den mening som avses i artikel 1 f i rådets förordning (EG) nr 659/1999 ( 22 ) vid den tidpunkt då stödet beviljades.
Förvaltningsmyndigheten eller andra behöriga myndigheter i medlemsstaten skall, i de fall då stöd beviljas för insatser inom ramen för de åtgärder som avses i punkt 2 i denna artikel på grundval av befintliga stödsystem enligt artiklarna 1 b och d i förordning (EG) nr 659/1999, säkerställa att tillämpliga anmälningskrav för enskilt stöd enligt artikel 1 e i den förordningen respekteras, och att sådana insatser väljs endast efter anmälan av det underliggande stödet och dess godkännande av kommissionen enligt artikel 88.3 i fördraget.
Avsnitt 3
Information och offentlighet
Artikel 58
1. Landsbygdsutvecklingsprogrammet skall omfatta en kommunikationsplan som skall ange
a) syften och målgrupper,
b) innehåll och strategi avseende kommunikations- och informationsåtgärder med angivande av de åtgärder som skall vidtas,
c) dess preliminära budget,
d) administrativa avdelningar eller organ som ansvarar för genomförandet,
e) utvärderingskriterier för effekten av informations- och offentliggörandeåtgärderna när det gäller öppenhet och insyn, kännedom om landsbygdsutvecklingsprogrammet och den roll som gemenskapen spelar.
2. Det belopp som allokerats för information och offentliggörande kan utgöra en del av den tekniska stödkomponenten i landsbygdsutvecklingsprogrammet.
3. Närmare regler om information och offentliggörande fastställs i bilaga VI.
Artikel 59
Vid sammanträdena i den övervakningskommitté, som inrättats enligt artikel 77 i förordning (EG) nr 1698/2005, skall ordföranden rapportera om hur genomförandet av informations- och offentliggörandeåtgärderna framskrider och förse kommittéledamöterna med exempel på sådana åtgärder.
Avsnitt 4
Övervakning och utvärdering
Artikel 59a
För de syften som avses i artikel 78 f i förordning (EG) nr 1698/2005 ska väsentliga förslag till ändring omfatta ändringar som kräver ett beslut från kommissionen och ändringar enligt artikel 9.1 i denna förordning, utom sådana som avser det undantag som anges i artikel 5.6 i förordning (EG) nr 1698/2005, samt uppgifter om och beskrivning av befintliga åtgärder inom programmet.
Artikel 60
Struktur för och element i den årsrapport som anges i artikel 82 i förordning (EG) nr 1698/2005 anges i bilaga VII.
Artikel 61
Utvärderingar efter halva tiden och i efterhand enligt artikel 86.4 och 86.5 i förordning (EG) nr 1698/2005 skall överlämnas till kommissionen senast den 31 december 2010 respektive senast den 31 december 2015.
Om medlemsstaterna inte lämnar in utvärderingsrapporterna efter halva tiden och utvärderingsrapporterna i efterhand senast de datum som anges för respektive rapport i första stycket i denna artikel, får kommissionen tillämpa förfarandet med tidsbegränsad indragning av det förmedlingsstöd, som avses i artikel 27.3 i förordning (EG) nr 1290/2005 till dess att den får dessa utvärderingsrapporter.
Artikel 62
1. Den gemensamma uppsättningen av indikatorer för utgångsläge, utfall, resultat och måluppfyllelse avseende landsbygdsutvecklingsprogrammen är förtecknad i bilaga VIII till denna förordning. Denna förteckning över indikatorer skall utgöra den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som avses i artikel 80 i förordning (EG) nr 1698/2005.
I förekommande fall skall dessa indikatorer brytas ned i stödmottagare efter ålder och kön, liksom efter huruvida åtgärderna genomförs i mindre gynnade områden eller i områden som omfattas av konvergensmålet.
För åtgärder som omfattar insatser av en typ som avses i artikel 16a i förordning (EG) nr 1698/2005 ska utfallsindikatorer och preliminära mål för utfallsindikatorer delas upp på de olika insatstyperna.
2. Utvecklingen i fråga om indikatorerna för utfall och resultat skall ingå i årsrapporten. Denna rapport skall omfatta både gemensamma indikatorer och ytterligare indikatorer.
För att mäta utvecklingen beträffande måluppfyllelsen av landsbygdsutvecklingsprogrammet, skall preliminära mål för utfall och resultat och indikatorer för måluppfyllelse fastställas avseende programmets genomförandeperiod, däribland ytterligare nationell finansiering som avses i artikel 89 i förordning (EG) nr 1698/2005.
3. Riktlinjer rörande den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen skall fastställas av kommissionen i samverkan med medlemsstaterna. Dessa riktlinjer skall omfatta åtminstone följande:
a) Övervakningskrav.
b) Organisationen för förhandsbedömningen och utvärderingarna efter halva tiden respektive i efterhand samt gemensamma utvärderingsfrågor för varje åtgärd för landsbygdsutveckling.
c) Vägledning om rapportsystemet för bedömningen av utvecklingen med hänsyn till indikatorerna.
d) Informationsblanketter för varje åtgärd som innehåller interventionslogiken och de olika indikatorerna.
e) Informationsblanketter som beskriver indikatorerna för utgångsläge, utfall, resultat och måluppfyllelse.
Avsnitt 5
Elektroniskt utbyte av information och dokument
Artikel 63
1. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna inrätta ett informationssystem (nedan kallat ”systemet”) för att möjliggöra ett säkert utbyte av data, som är av gemensamt intresse, mellan kommissionen och varje medlemsstat. Dessa data skall omfatta både administrativa/operativa och finansiella aspekter, där de senare omfattas av artikel 18 i kommissionens förordning (EG) nr 883/2006 ( 23 ).
Systemet skall inrättas och uppdateras av kommissionen i samverkan med medlemsstaterna.
2. När det gäller den administrativa/operativa förvaltningen, skall systemet innehålla de dokumentationsaspekter som är av gemensamt intresse för att möjliggöra genomförandet av övervakningen, och särskilt: de nationella strategiska planerna med uppdateringar, de sammanfattande rapporterna, programmen med ändringar, kommissionens beslut, årsrapporterna, däribland kodifiering av åtgärderna i enlighet med tabellen i punkt 7 i bilaga II, samt indikatorer för övervakning och utvärdering i enlighet med bilaga VIII.
3. Förvaltningsmyndigheten och kommissionen skall mata in i systemet och uppdatera de dokument som de ansvarar för i det format som krävs.
4. Systemet skall vara tillgängligt för medlemsstaterna och kommissionen antingen direkt eller genom ett gränssnitt för automatisk synkronisering och inmatning av data med de nationella och regionala datasystemen.
Medlemsstaterna skall lämna in kraven på tillträdesrättigheter till systemet till kommissionen på ett centraliserat sätt.
5. Utbyte av data skall signeras elektroniskt i enlighet med artikel 5 i Europeiska parlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG ( 24 ). Medlemsstaterna och kommissionen skall godkänna att den elektroniska signatur som används i systemet är laglig och godtagbar som bevis i rättegångar.
6. Datum för inlämnande av dokument till kommissionen skall anses vara det datum då medlemsstaten överför dokumenten efter inmatning av dem i systemet.
Ett dokument skall anses ha blivit skickat till kommissionen vid den tidpunkt då det inte längre är möjligt för medlemsstaten att ändra det eller ta bort det ur systemet.
7. Kostnaden för utveckling och uppdatering av de gemensamma elementen i systemet skall finansieras genom gemenskapens budget i enlighet med artikel 66.1 i förordning (EG) nr 1698/2005.
Alla kostnader för ett gränssnitt mellan nationella och lokala system, å ena sidan, och systemet, å andra sidan, samt alla kostnader för att anpassa nationella och lokala system, kan vara stödberättigande enligt artikel 66.2 i den förordningen.
8. ►M4 I fall av force majeure eller sällsynta omständigheter, särskilt om informationssystemet är ur funktion eller uppkopplingen bryts, får medlemsstaten överlämna dokumentationen till kommissionen i pappersform eller på lämplig elektronisk väg. En sådan inlämning av dokument i pappersform eller på annat, elektroniskt sätt, förutsätter kommissionens förhandsgodkännande. ◄
Så snart force majeure eller de sällsynta omständigheter som förhindrade användningen av systemet upphör, ska medlemsstaten mata in de berörda dokumenten i systemet. I sådant fall ska sändningsdagen anses vara den dag då dokumenten lämnades in i form av pappersutskrifter.
KAPITEL V
Slutbestämmelser
Artikel 64
Förordning (EG) nr 817/2004 skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2007.
Den skall fortsätta att tillämpas på åtgärder som godkänts före den 1 januari 2007 enligt förordning (EG) nr 1257/1999.
Artikel 11 i förordning (EG) nr 817/2004 samt punkterna 9.3.V.A.1, 9.3.V.B.1, 9.3.V.B.2 och 9.3.V.B.3 samt punkt 9.3.V.B andra strecksatsen i bilaga II till samma förordning skall fortsätta att gälla till och med den 31 december 2009 enligt artikel 94 tredje stycket i förordning (EG) nr 1698/2005.
Artikel 65
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall tillämpas på gemenskapens stöd avseende den programperiod som börjar den 1 januari 2007.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
Stödsystem som avses i artikel 2.2
— Frukt och grönsaker (del II, avdelning I, kapitel IV, avsnitt IVa i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 ( 25 ))
— Vin (avdelning II, kapitel I i rådets förordning (EG) nr 479/2008 ( 26 ))
— Tobak (del II, avdelning I, kapitel IV, avsnitt V i förordning (EG) nr 1234/2007)
— Olivolja (del II, avdelning I, kapitel IV, avsnitt IV i förordning (EG) nr 1234/2007)
— Humle (artikel 68a i förordning (EG) nr 1782/2003)
— Får och getter (artikel 102.1 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 ( 27 ))
— Biodling (avdelning I, kapitel IV, avsnitt VI i förordning (EG) nr 1234/2007)
— Socker (rådets förordning (EG) nr 320/2006 ( 28 ))
— Särskilda åtgärder för jordbruk i ytterområdena (avdelning III i rådets förordning (EG) nr 247/2006 ( 29 )) och de mindre egeiska öarna (kapitel III i rådets förordning (EG) nr 1405/2006 ( 30 ))
— Direktstöd (artiklarna 41.3 och 68 i förordning (EG) nr 73/2009)
BILAGA II
A. INNEHÅLL I LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAMMET (ARTIKEL 5)
1. Titel på landsbygdsutvecklingsprogrammet
2. Medlemsstat och administrativ region (om tillämpligt)
2.1 Geografiskt område som täcks av planen
(Artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1698/2005)
2.2 Regioner klassificerade som konvergensmål
(Artikel 16 d och artikel 69 i förordning (EG) nr 1698/2005)
Identifiera:
— Konvergensregioner.
3. Analys av situationen i fråga om starka och svaga sidor, strategin för att hantera dessa samt förhandsbedömning
(Artikel 16 a och artikel 85 i förordning (EG) nr 1698/2005)
3.1 Analys av situationen i fråga om starka och svaga sidor
Beskriv aktuella förhållanden i det geografiska området med hjälp av kvantifierade data, belysning av starka och svaga sidor, skillnader, brister och behov samt potential för landsbygdsutveckling på grundval av de utgångsindikatorer som anges i bilaga VIII och andra relevanta indikatorer. Denna beskrivning skall avse följande:
|
— |
Det allmänna socioekonomiska sammanhanget i det geografiska området : definition av landsbygdsområdet med beaktande av punkt 2.4 i bilagan till rådets beslut 2006/144/EG ( 31 ); den demografiska situationen, däribland en analys av befolkningsstrukturen beträffande ålder och kön, in- och utflyttning samt problem relaterade till tätorter och avsides belägna platser; ekonomiska drivkrafter, produktivitet och tillväxt; arbetsmarknaden inklusive sysselsättningsstruktur, arbetslöshet och utbildningsnivå med en analys av anställningsförhållanden utifrån ålder och kön; allmän markanvändning och användningen av jordbruks- och skogsbruksmark, samt ägarstruktur och företagens medelstorlek. |
|
— |
Jord- och skogsbrukssektorns samt livsmedelssektorns resultat : jord- och skogsbrukssektorns samt livsmedelssektorns konkurrenskraft, analys av strukturella brister och kartläggning av omstrukturerings- och moderniseringsbehov; humankapital och entreprenörskap; potential för innovation och kunskapsöverföring; kvalitet och överensstämmelse med gemenskapens normer. |
|
— |
Miljö- och markförvaltning : svårigheter för jordbruk i områden som riskerar att överges och marginaliseras; en heltäckande beskrivning av biologisk mångfald med fokus på kopplingen till jord- och skogsbruk, däribland jordbruks- och skogsbrukssystem med höga naturvärden, situationen med avseende på genomförandet av Natura 2000-direktiven på jord- och skogsbruksmark; beskrivningar av vattenkvalitet och vattenkvantitet, jordbrukets roll för vattenanvändning/föroreningar och genomförande av rådets direktiv 91/676/EEG ( 32 ) och direktiv 2000/60/EG (nitratdirektivet och ramdirektivet för vatten); luftföroreningar och klimatförändringar samt deras koppling till jordbruket: växthusgaser och utsläpp av ammoniak samt kopplingen till olika handlingsplaner/initiativ som tagits av medlemsstaten/regionen för att bidra till att uppnå internationella mål, däribland riktlinjerna för goda metoder för att minska ammoniakutsläppen (konventionen om långväga gränsöverskridande föroreningar); användningen av bioenergi; beskrivningar av jordkvaliteten (vatten- och vinderosion, organiska ämnen, kontamination) samt skydd, användning av bekämpningsmedel, ekologiskt jordbruk samt djurens välbefinnande; utbredning av skyddande och skyddade skogsområden, skogsområden med medelhög till hög risk för bränder, genomsnittlig årlig förändring av skogsarealen. Ovanstående beskrivningar skall stödjas av kvantifierade data. |
|
— |
Landsbygdsekonomi och livskvalitet : struktur för landsbygdsekonomin, hinder för etablerandet av alternativa anställningsformer, uppbyggande av mikroföretag och turism; beskrivning och analys av bristerna i tillhandahållandet av tjänster i landsbygdsområden, däribland tillträde till elektroniska tjänster och infrastruktur för bredband, infrastrukturella behov, kulturarv och bebyggelsemiljö i byarna; mänsklig potential och lokal utvecklingskapacitet, bl.a. beträffande ledningsfrågor. |
|
— |
Leader : befolkning och territorium i medlemsstaterna som omfattas av integrerade bottom-up-strategier för landsbygdsutveckling (Leader+ och andra program som medfinansieras av medlemsstaten och gemenskapen ) under programperioden 2000–2006. |
3.2 Strategi som valts med tanke på starka och svaga sidor
Beskriv valet och hierarkin av landsbygdsutvecklingsåtgärder inriktade på situationen på landsbygden och den ekonomiska tyngd, som givits de olika axlarna och åtgärder som motiveras av analysen av de starka och svaga sidorna.
3.3 Förhandsbedömningen
I denna bedömning, som skall kartlägga och godkänna de element som finns i artikel 85 i förordning (EG) nr 1698/2005, skall följande ingå: behov på medellång och lång sikt, de mål som skall uppnås, förväntade resultat, kvantifierade mål, särskilt när det gäller måluppfyllelse jämfört med utgångsläget, gemenskapsmervärde, i vilken utsträckning gemenskapen prioriteringar beaktas, lärdomar från tidigare programplanering och kvalitet i genomförandet, övervakningen, utvärderingen och den ekonomiska förvaltningen.
Förhandsbedömningen skall också avse kraven i den miljöbedömning som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG ( 33 ) (det ”strategiska miljöbedömningsdirektivet”).
Den fullständiga förhandsbedömningen skall presenteras som en bilaga till landsbygdsutvecklingsprogrammet.
3.4 Resultat från tidigare programperiod samt övrig information
Beskriv effekterna av de ekonomiska resurser som tilldelats landsbygdsutvecklingen genom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) under den föregående programperioden inom samma programområde. Redovisa en sammanfattning av utvärderingsresultaten.
För Bulgarien och Rumänien skall beskrivningen i föregående stycke ta upp den inverkan som Sapards finansiella resurser har.
I förekommande fall, beskriv också alla ytterligare åtgärder utöver gemenskapens landsbygdsutveckling samt kompletterande åtgärder som har haft effekter på det berörda programområdet.
4. Motivering för valda prioriteringar med hänsyn till gemenskapens strategiska riktlinjer och den nationella strategiska planen liksom förväntat resultat i enlighet med förhandsbedömningen
(Artikel 16 b i förordning (EG) nr 1698/2005)
4.1 Motivering till valet av prioriteringar, med utgångspunkt i gemenskapens strategiska riktlinjer och den nationella strategiska planen
Beskriv hur de valda åtgärderna i landsbygdsutvecklingsprogrammet och den ekonomiska tyngd som givits åt de fyra axlarna speglar den nationella strategiska planen och specifika nationella förhållanden.
4.2 Förväntad måluppfyllelse utifrån förhandsbedömningen avseende de valda prioriteringarna
Landsbygdsutvecklingsprogrammet skall omfatta en sammanfattning av förhandsbedömningen (baserad på den fullständiga förhandsbedömningen i bilagan till programmet) och hur förvaltningsmyndigheterna har beaktat resultaten av denna bedömning. Denna del skall också innehålla kommentarer om förväntade synergieffekter mellan axlar och åtgärder och hur integrerade insatser mellan dem kan bidra till positiva förhållanden och situationer som alla parter vinner på.
5. Information om axlarna och de åtgärder som föreslås under varje axel samt beskrivning av dem
(Artikel 16 c) i förordning (EG) nr 1698/2005)
Denna information skall omfatta beskrivningen av axlarna samt föreslagna åtgärder, liksom de specifika, verifierbara mål och indikatorer som avses i artikel 81 i förordning (EG) nr 1698/2005 och som gör det möjligt att mäta programmets resultat, effektivitet och grad av måluppfyllelse. Dessa indikatorer omfattar de gemensamma indikatorerna i den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen (bilaga VIII till denna förordning) samt ytterligare indikatorer som är specifika för programmet.
5.1 Allmänna villkor
— Identifiera den särskilda artikel (samt punkt i förekommande fall) som täcker varje utvecklingsåtgärd inom jordbruket. Om två eller flera artiklar åberopas (för integrerade insatser), skall bidraget ges till den åtgärd som dominerar och genom denna till den axel som dominerar (artikel 70.7 i förordning (EG) nr 1698/2005), men varje del skall genomföras i enlighet med de bestämmelser som gäller för de enskilda åtgärderna.
— Identifiera den logiska grunden för insatsen, målen, tillämpningsområdet och åtgärderna, indikatorerna, de kvantifierade målen och, i förekommande fall, stödmottagarna.
5.2 Krav avseende alla eller flertalet åtgärder
— Hänvisningar till alla pågående insatser/kontrakt från den tidigare perioden, även i finansiella termer, samt förfaranden/bestämmelser (bl.a. övergångsbestämmelser) som gäller för dem i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1320/2006 om regler för övergången till den ordning för stöd till landsbygdens utveckling som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1698/2005) ( 34 ). Om avvikelser från korrelationstabellen i bilaga II till den förordningen föreslås i ett program måste dessa avvikelser förklaras under denna strecksats. För insatser som hör till åtgärder som inte längre kommer att genomföras under programperioden 2007–2013, kan beskrivningen begränsas enbart till villkoren enligt denna strecksats. ►M1 För Bulgarien och Rumänien, hänvisningar till alla pågående insatser/kontrakt, även i finansiella termer, samt de förfaranden/bestämmelser (bl.a. övergångsbestämmelser) som gäller för dem i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 248/2007 ( 35 ) om åtgärder avseende de fleråriga finansieringsavtalen och de ettåriga finansieringsavtalen som ingicks i enlighet med Sapard-programmet och övergången från Sapard till landsbygdsutveckling. ◄
— Bekräftelse att åtgärder enligt artiklarna 25, 43–49 och 52 i förordning (EG) nr 1698/2005 samt insatser inom ramen för åtgärder enligt artiklarna 21, 24, 28–30 och 35a i den förordningen, vilka faller utanför tillämpningsområdet för artikel 36 i fördraget, genomförs i enlighet med de statliga stödförfarandena och kriterierna för materialkompatibilitet, särskilt den övre gränsen för totalt offentligt stöd enligt artiklarna 87–89 i fördraget.
— Bekräftelse att de tvärvillkor, som har betydelse för genomförandet av flera landsbygdsutvecklingsåtgärder, är identiska med dem som avses i förordning (EG) nr 1782/2003.
— Bevis för att stödet för investeringsåtgärder är inriktat på klart definierade mål som speglar identifierade territoriella behov och strukturella svårigheter.
— Kriterier och administrativa bestämmelser för att se till att insatser som undantagsvis får landsbygdsutvecklingsstöd i de stödsystem som finns förtecknade i bilaga I till denna förordning inte samtidigt får stöd genom andra relevanta instrument i den gemensamma jordbrukspolitiken.
— Bevis enligt artikel 48.2 i denna förordning som gör det möjligt för kommissionen att kontrollera konsekvens och rimlighet i beräkningarna.
— Användning av räntesubventioner och kapitaliseringssystem därav, liksom finansieringslösningar, skall i förekommande fall ske i enlighet med artiklarna 49-52 i denna förordning.
5.3 Information som krävs för axlar och åtgärder
Följande särskilda information, inbegripet information om de särskilda typer av insatser som avses i artikel 16a.1 i förordning (EG) nr 1698/2005, krävs för åtgärderna:
5.3.1 Axel 1: Förbättring av jord- och skogsbrukets konkurrenskraft
Gemensamt med vissa åtgärder som är relaterade till skogsbruk
— Koppling av föreslagna åtgärder till nationella/subnationella skogsprogram eller jämförbara instrument samt till gemenskapens skogsstrategi.
5.3.1.1 Åtgärder för att främja kunskap och höja den mänskliga potentialen
|
5.3.1.1.1 |
bl.a. spridning av vetenskaplig kunskap och innovativa metoder, som riktar sig till personer verksamma inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorerna, — beskrivning av insatserna (bl.a. typ av utbildning) och typ av stödmottagare, — ingående beskrivning av stödets omfattning, |
|
5.3.1.1.2 |
Startstöd för unga jordbrukare — Den definition av ”startstöd” som används av medlemsstaten/regionen. — Sammanfattning av affärsplanens krav, bl.a. sådana fall där investeringar görs för att uppfylla befintliga gemenskapsnormer inom en uppskovsperiod på 36 månader, samt ingående information om hur ofta översynen av affärsplanen görs och hur den genomförs. — Användning av möjligheten att dra nytta av uppskovsperioden för att uppnå de yrkeskunskaper och den yrkesskicklighet som krävs. — Användning av möjligheten att kombinera olika åtgärder med hjälp av affärsplanen genom att ge de unga jordbrukarna tillgång till dessa åtgärder — Stödbelopp och val av bidrag (upp till fem utbetalningar av engångsbelopp, räntesubvention eller en kombination av båda). |
|
5.3.1.1.3 |
Förtidspension för jordbrukare och anställda inom jordbruket — Beskrivning av kopplingen till nationella pensionssystem. — Beskrivning av kopplingen till startstöd till unga jordbrukare (om detta alternativ har valts). — Stödets varaktighet. — Användning av möjligheten att överföra frigjord mark till ett organ som åtar sig att vid ett senare datum överlåta den på nytt. — Stödbelopp. |
|
5.3.1.1.4 |
Anlitande av rådgivningstjänster inom jord- och skogsbruket — Beskrivning av de system för rådgivning inom jordbruk/skogsbruk som upprättas av medlemsstaten, bl.a. förfarandet vid valet av de organ som ansvarar för tillhandahållandet av dessa tjänster till jord- och skogsbrukare. — Stödbelopp och stödnivåer. |
|
5.3.1.1.5 |
Inrättande av företagslednings-, avbytar- och rådgivningstjänster — Beskrivning av förfarandena vid inrättandet, status för dem som tillhandahåller tjänsterna, typ av tjänster som avses. — Beskrivning av typer av stödberättigande utgifter, stödnivå, inklusive gradvis nedtrappning. |
5.3.1.2 Åtgärder i syfte att omstrukturera och utveckla den fysiska potentialen samt främja innovation
5.3.1.2.1 Modernisering av jordbruksföretag
— Beskrivning av villkor och mål med avseende på förbättringen av den allmänna prestandan i jordbruksföretagen.
— Typ av investeringar (materiella-immateriella).
— Typ av stödmottagare.
— Redogörelse för de nyligen införda gemenskapsnormerna (samt befintliga normer i de fall då unga jordbrukare får startstöd) enligt vilka stöd kan beviljas, med motiveringen relaterad till de särskilda problem som har att göra med uppfyllandet av dessa normer samt varaktighet och motivering för uppskovsperioden för berörd norm.
— Typ av stöd samt stödnivåer.
5.3.1.2.2 Högre ekonomiskt värde på skog
— Typer av investeringar och av berörda bidragsmottagare.
— Typ av stöd samt stödnivåer.
5.3.1.2.3 Högre värde på jord- och skogsbruksprodukter
— Beskrivning av villkor och mål med avseende på förbättringen av den generella prestandan i jordbruksföretagen.
— Sektorer för basproduktion och typer av investeringar (materiella-immateriella).
— Typer av och storlek på företag som är stödmottagare.
— Redogörelse för de normer enligt vilka en uppskovsperiod kan beviljas mikroföretag för uppfyllandet av en nyligen introducerad gemenskapsnorm.
— Typ av stöd samt stödnivåer.
— Förteckning över företag som omfattas av en övergångsperiod i enlighet med avsnitt II, punkt 3 i bilaga VIII till anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien.
5.3.1.2.4 Samarbete om utveckling av nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks- och livsmedelssektorn samt inom skogsbrukssektorn
— Sektorer som omfattas samt typer av partner som är involverade i samarbetsprojekten.
— Beskrivning av alla förekommande skillnader mellan samarbetsprojekt beträffande nya produkter/nya processer/ny teknik.
— Typer av stödberättigande kostnader och stödnivåer.
5.3.1.2.5 Infrastruktur som är av betydelse för utveckling och anpassning inom jord- och skogsbruket
— Beskrivning av typen av insatser.
5.3.1.2.6 Återställande av jordbruksproduktionspotential som skadats genom naturkatastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder
— När sådana händelser inträffar skall garantier lämnas att det bara är investeringskostnader som täcks.
5.3.1.3 Åtgärder i syfte att höja kvaliteten på jordbruksproduktionen och jordbruksprodukterna
5.3.1.3.1 Normer som skall uppfyllas enligt gemenskapslagstiftningen
— Förteckning över normer enligt gemenskapslagstiftningen vilka berättigar till stöd enligt artikel 31.1 i förordning (EG) nr 1698/2005, från och med den dag varje norm blir bindande enligt gemenskapslagstiftningen samt motivering för valet.
— Beskrivning av den betydande effekten på gårdens driftskostnader som härrör från skyldigheter eller restriktioner som den nya normen medfört.
— Stödbelopp per stödberättigande norm och vilken metod som används för att bestämma detta belopp.
5.3.1.3.2 Jordbrukares deltagande i kvalitetssystem för livsmedel
— Förteckning över gemenskapens kvalitetssystem och nationella kvalitetssystem som berättigar till stöd, inklusive den förteckning över produkter som kvalificerar för stöd inom ramen för valda kvalitetssystem. När det gäller nationella system lämnas en beskrivning av systemet avseende de kriterier som avses i artikel 22.2 i denna förordning.
— Angivande av den officiella myndighet eller de officiella myndigheter som ansvarar för övervakningen av hur kvalitetssystemet fungerar samt beskrivning av hur övervakningen har organiserats.
— Stödbelopp för varje stödberättigat system och motivering för fasta kostnader.
5.3.1.3.3 Information och marknadsföring
— Förteckning över produkter som berättigar till stöd inom ramen för det valda kvalitetssystemet enligt åtgärden ”Deltagande av jordbrukare i kvalitetssystem för livsmedel”.
— Förfarande för att säkerställa att åtgärder som erhåller stöd för landsbygdsutveckling inte samtidigt får stöd inom ramen för förordning (EG) nr 2826/2000.
— Förfarande för förhandsgranskning av information, marknadsföring och annonsmaterial (artikel 23.6 i denna förordning).
— Kortfattad beskrivning av typ av stödberättigande kostnader och stödnivåer.
5.3.1.4 Övergångsåtgärder
5.3.1.4.1 Stöd för delvis självförsörjande jordbruksföretag som är under omstrukturering
— Definition av det delvis självförsörjande jordbruksföretaget med hänsyn till minimi- och maximistorlek på gården, andel av produktionen som saluförs, och/eller inkomstnivå för den stödberättigade gården.
— Definition av framtida ekonomisk livskraft.
— En sammanfattning av kraven i affärsplanen.
— Stödbelopp och varaktighet för stödet.
5.3.1.4.2 Inrättande av producentgrupper
— Beskrivning av det officiella förfarandet för godkännande av grupperna samt urvalskriterier.
— Sektorer som är berörda.
— Endast när det gäller Malta, angivande av den sektor eller de sektorer som beviljas undantag med motiveringen relaterad till den extremt låga totalproduktionen samt villkoren för beviljande av undantaget: lägsta procentandelen av gruppens produktion jämförd med den totala produktionen i sektorn samt minsta antal producenter i sektorn som är medlemmar i gruppen.
— Endast när det gäller Malta, motivering för årliga belopp.
5.3.1.4.3. Tillhandahållande av rådgivningstjänster avseende jordbruket i Bulgarien och Rumänien
— Beskrivning av vilka sorters rådgivningstjänster som skall tillhandahållas.
— Minimikraven för de organ som ansvarar för tillhandahållandet av dessa tjänster.
— Förfarandena för att utse dessa organ.
5.3.1.4.4. ;
— Uppräkning av de reformer av en gemensam organisation av marknaden som berörs.
— En sammanfattning av kraven i affärsplanen.
— Stödbelopp och varaktighet för stödet.
5.3.2 Axel 2: Att förbättra miljön och landsbygden
5.3.2.1 Åtgärder för ett hållbart utnyttjande av jordbruksmark
Detaljerad beskrivning av det nationella genomförandet
— Vid tillämpning av artikel 39.3 i förordning (EG) nr 1698/2005, minimikraven för användning av gödningsmedel och växtskyddsprodukter och andra tillämpliga bindande krav; minimikraven för gödningsmedel måste bland annat omfatta de riktlinjer för god jordbrukssed som introducerats inom ramen för direktiv 91/676/EEG för gårdar utanför nitratkänsliga zoner, samt krav avseende fosforföroreningar; minimikraven för växtskyddsprodukter måste bland annat omfatta krav på tillstånd att använda produkterna och uppfyllande av utbildningsskyldigheten, krav på säker förvaring, kontroll av tillämpningssätt samt bestämmelser om användning av bekämpningsmedel i närheten av vatten och andra känsliga områden, i enlighet med nationell lagstiftning.
— Vid tillämpningen av artikel 40.2 i förordning (EG) nr 1698/2005, andra tillämpliga bindande krav enligt den nationella lagstiftningen.
5.3.2.1.1 Stöd för naturbetingade svårigheter till jordbrukare i bergsområden
Bestämmelserna i punkterna 9.3.V.A.1, 9.3.V.B.1, 9.3.V.B.2, 9.3.V.B.3 och 9.3.V.B andra strecksatsen i bilaga II till förordning (EG) nr 817/2004 gäller till och med den 31 december 2009. Skillnaden mellan A och B, huvuddrag respektive övriga inslag, är emellertid upphävd.
5.3.2.1.2 Stöd för jordbrukare i områden som inte är bergsområden men där det finns andra svårigheter
Punkt 5.3.2.1.1 skall tillämpas.
5.3.2.1.3
— Områden som har utsetts för genomförandet av direktiven 79/409/EEG, 92/43/EEG och 2000/60/EG samt skyldigheterna för jordbrukare enligt motsvarande nationella/regionala förvaltningsbestämmelser. Redogörelse för miljömålen för varje krav enligt direktiv 2000/60/EG (t.ex. att skydda vattendrag mot pesticidförorenad avrinning) och deras koppling till krav enligt direktiv 2000/60/EG (hänvisning till gällande punkt i artikel 11.3 eller 11.4).
— För ersättning kopplad till direktiv 2000/60/EG
—i) uppgift om motsvarande särskilda krav som införs genom direktiv 2000/60/EG och är förenliga med åtgärdsprogrammen för avrinningsdistriktens förvaltningsplaner för uppnående av miljömålen i direktiv 2000/60/EG, och
ii) tillräckliga belägg för att den tilltänkta ersättningen inte täcker kostnader som uppkommit eller inkomster som förlorats till följd av olägenheter i samband med annan EU-lagstiftning för skydd av vatten eller i samband med de föreskrivna verksamhetskraven och den goda jordbrukshävd och de goda miljöförhållanden som föreskrivs i artikel 5 respektive 6 i förordning (EG) nr 73/2009.
— Beskrivning av den metod och de agronomiska antaganden som används som referenspunkt för de beräkningar som motiverar extrakostnader och inkomstbortfall till följd av de olägenheter i det berörda området som är relaterade till genomförandet av direktiven 79/409/EEG, 92/43/EEG och 2000/60/EG.
— Stödbelopp.
5.3.2.1.4 Stöd för miljövänligt jordbruk
— Beskrivning och motivering för de olika slagen av åtaganden, på grundval av förväntad miljöpåverkan i förhållande till miljöbetingade behov och prioriteringar.
— Beskrivning av den metod samt de agronomiska antaganden och parametrar (bl.a. beskrivning av de baskrav som anges i artikel 39.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 och som är relevanta för varje särskilt slag av åtagande) vilka används som referenspunkt för de beräkningar som motiverar: a) extrakostnader, b) inkomstbortfall till följd av det åtagande som gjorts samt c) nivå för transaktionskostnaderna; i förekommande fall skall denna metod ta med i beräkningarna stöd som beviljats inom ramen för förordning (EG) nr 1782/2003; vid behov, den omvandlingsmetod som används för andra enheter i enlighet med artikel 27.9 i denna förordning.
— Stödbelopp.
— De åtgärder, mål och kriterier som är tillämpliga om stödmottagarna väljs ut genom anbudsförfarande i enlighet med artikel 39.4 andra stycket i förordning (EG) nr 1698/2005.
— Förteckningen över lokala raser som riskerar att försvinna från djurhållningen samt antalet avelsdjur av honkön som berörs. Detta antal måste certifieras av ett vederbörligen erkänt tekniskt organ – eller organisation/förening för avel – som skall registrera och hålla stamboken för rasen uppdaterad. Bevis för att det berörda organet har nödvändig yrkesskicklighet och kunskap att identifiera djur som tillhör den ras som är i fara.
— För växtgenetiska resurser som hotas av genetisk erosion, bevis för genetisk erosion grundade på vetenskapliga resultat samt indikatorer för förekomsten av icke förädlade arter/ursprungliga (lokala) varieteter, populationens mångfald samt rådande jordbrukspraxis på lokal nivå.
— För bevarande av genetiska resurser inom jordbruket (artikel 39.5 i förordning (EG) nr 1698/2005): typer av stödmottagare, insatser samt ingående beskrivning av stödberättigande kostnader.
5.3.2.1.5 Stöd för djurens välbefinnande
— Beskrivning och motivering för de olika typerna av åtaganden, inom åtminstone ett av de områden som identifieras i artikel 27.7 i denna förordning, grundade på förväntat resultat.
— Beskrivning av den metod samt de antaganden och parametrar för agronomi/husdjursavel (bl.a. beskrivningen av de baskrav som anges i artikel 40.2 i förordning (EG) nr 1698/2005 och som är relevanta för varje särskild typ av åtagande) vilka används som referenspunkt för de beräkningar som motiverar: a) extrakostnader och inkomstbortfall till följd av det åtaganden som gjorts; b) nivå för transaktionskostnaderna.
— Stödbelopp.
5.3.2.1.6 Stöd för icke-produktiva investeringar
— Definition av insatser som skall stödjas.
— Beskrivning av kopplingen till åtaganden som föreskrivs i artikel 36 a iv i förordning (EG) nr 1698/2005 eller andra miljömål för jordbruket.
— Beskrivning av Natura 2000-områden som höjer skönhets- och rekreationsvärdena för allmänheten eller andra områden med högt naturvärde.
5.3.2.2 Åtgärder för ett hållbart utnyttjande av skogsmark
Gemensamt för alla åtgärder:
— Koppling av de föreslagna åtgärderna till nationella/subnationella skogsprogram eller jämförbara instrument samt till gemenskapens skogsbruksstrategi.
— Hänvisning till skogsskyddsplaner för områden där risken för skogsbränder klassificeras som medelhög till hög samt beskrivning av garantier för de föreslagna åtgärdernas överensstämmelse med dessa skyddsplaner.
5.3.2.2.1 En första beskogning av jordbruksmark
— Definition av ”jordbruksmark”.
— 1 Definition av ”jordbrukare”.
— Föreskrifter och urvalskriterier för områden som skall beskogas med garantier att de planerade åtgärderna är anpassade till lokala förhållanden och förenliga med miljökraven, särskilt biologisk mångfald, i enlighet med artikel 50.6 i förordning (EG) nr 1698/2005 och artikel 34.2 i denna förordning.
— Beskrivning av metoden för beräkningen av etablerings- och underhållskostnader, liksom inkomstbortfall som skall kompenseras. Om det är relevant för det senare skall metoden ta hänsyn till stöd som beviljas enligt förordning (EG) nr 1782/2003.
— Bidragsnivå för etableringsstöd, belopp och varaktighet för årliga bidrag för att täcka underhållskostnader och inkomstbortfall.
5.3.2.2.2 Ett första införande av agri-silvo-pastorala brukningssystem på jordbruksmark
— Definition av agri-silvo-pastorala brukningssystem som skall stödjas.
— Skogsbruk.
— Jordbruk.
— Planteringstäthet.
— Beskrivning av metod för beräkning av etableringskostnaderna.
— Bidragsnivå för etableringsstöd.
5.3.2.2.3 En första beskogning av annan mark än jordbruksmark
— Föreskrifter och kriterier för urvalet av områden som skall beskogas.
— Föreskrifter för att se till att de planerade åtgärderna är anpassade till lokala förhållanden och förenliga med miljökraven, särskilt biologisk mångfald.
— Beskrivning av metoden för beräkningen av etablerings- och underhållskostnaderna.
— Bidragsnivå för etableringsstöd.
5.3.2.2.4 Natura 2000-stöd
— De områden som utvalts för genomförandet av direktiv 79/409/EEG and 92/43/EEG, liksom skyldigheterna för skogsägare enligt motsvarande nationella/regionala förvaltningsföreskrifter.
— Beskrivning av metoden för de beräkningar som motiverar kostnader samt inkomstbortfall till följd av restriktionerna avseende användningen av skogarna och annan trädbevuxen mark beroende på genomförandet av direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG i det berörda området.
— Stödbelopp.
5.3.2.2.5 Stöd för miljövänligt skogsbruk
— Motivering för åtagandena, på grundval av deras förväntade miljöpåverkan i förhållande till miljöbehov och –prioriteringar.
— Beskrivning av den metod samt de antaganden och parametrar som används som referenspunkt för de beräkningar som motiverar tilläggskostnader och inkomstbortfall till följd av det åtagande som gjorts.
— Stödbelopp.
5.3.2.2.6 Restaurering av skogstillståndet och införande av förebyggande åtgärder
— Beskrivning av de insatser som skall genomföras samt planer för förebyggande åtgärder.
5.3.2.2.7. Stöd för icke-produktiva investeringar
— Definition av de insatser som skall stödjas.
— Beskrivning av kopplingen till de åtaganden som föreskrivs i artikel 36 b v i förordning (EG) nr 1698/2005 eller andra miljömål.
— Beskrivning av skönhets- och rekreationsvärden för allmänheten som skall höjas.
5.3.3 Axel 3: Livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden
5.3.3.1 Åtgärder för att diversifiera ekonomin på landsbygden
5.3.3.1.1 Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk
— Områden som täcks av diversifieringen.
— Stödnivåer.
5.3.3.1.2 Stöd för etablering och utveckling av mikroföretag
— Typer av stödmottagande företag.
— Beskrivning av insatstyperna.
— Stödnivåer.
5.3.3.1.3 Främjande av turismverksamhet
— Beskrivning av den typ av insatser som omfattas, enligt artikel 55 i förordning (EG) nr 1698/2005.
— Stödnivåer.
5.3.3.2 Åtgärder för bättre livskvalitet på landsbygden
5.3.3.2.1 Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden
— Typer av tjänster som får stöd.
— Typer av kostnader som täcks.
5.3.3.2.2 Förnyelse och utveckling av byarna
— Typer av verksamhet som får stöd.
— Typer av kostnader som får stöd.
5.3.3.2.3 Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden
— Beskrivning av den typ av insatser som omfattas enligt artikel 57 i förordning (EG) nr 1698/2005.
5.3.3.3
— Områden som omfattas av utbildningen och informationen.
— Typ av ekonomiska aktörer som är stödmottagare för de åtgärder som avses.
5.3.3.4
— Kompetensutveckling och information: beskrivning av den typ av insats som omfattas.
— Offentlig-privata partnerskap enligt artikel 59 e i förordning (EG) nr 1698/2005, som inte är identiska med dem som avses i artikel 62.1 b i den förordningen, vilka skall genomföra en lokal utvecklingsstrategi: beskrivning av typen (representerade partner, procentandel privata partner som är representerade, beslutanderätt), preliminär uppskattning av antalet offentlig-privata partnerskap samt område och befolkning som omfattas; angivelse av åtgärder som genomförts av dessa offentlig-privata partnerskap inom ramen för Axel 3; föreskrift som garanterar att de löpande kostnaderna för dessa partnerskap ligger under den övre gränsen på 15 % av de offentliga utgifterna i den lokala utvecklingsstrategin.
5.3.4 Axel 4: Genomförande av Leaderdimensionen
5.3.4.1 Lokala utvecklingsstrategier
— Förfarande och tidsplan för valet av de lokala aktionsgrupperna, inklusive objektiva urvalskriterier och planerat preliminärt antal lokala aktionsgrupper samt planerad procentandel av de landsbygdsområden som omfattas av lokala utvecklingsstrategier.
— Motivering för valet av områden där befolkningen befinner sig utanför de gränser som upprättats i artikel 37.3 i denna förordning.
— Förfarande för de lokala aktionsgruppernas val av insatser.
— Beskrivning av de ekonomiska områden som är tillämpliga för lokala aktionsgrupper.
5.3.4.2. Interterritoriellt och gränsöverskridande samarbete
— Förfarande, tidsplan och objektiva kriterier för val av interterritoriella och gränsöverskridande samarbetsprojekt.
5.3.4.3 Driva den lokala aktionsgruppen, satsa på kompetensutvecklings- och informationsinsatser i området
— Gräns som skall tillämpas på den del av den lokala aktionsgruppens budget som är avsedd för driften av de lokala aktionsgrupperna.
— Preliminär uppskattning av utgifter enligt artikel 59 a–d i förordning (EG) nr 1698/2005 som skall användas för kompetensutveckling och information avseende Leader-axeln.
— För Bulgarien och Rumänien minimikriterier för definitionen av de potentiella lokala aktionsgrupper som avses i artikel 37a.
5.3.5. Kompletteringar av direktstöd
— Gemenskapsbidrag för vart och ett av åren 2007, 2008 och 2009.
— Fastställande av utbetalningsställe.
5.3.6. Förteckning över insatstyper enligt artikel 16a.3 a i förordning (EG) nr 1698/2005 upp till de belopp som anges i artikel 69.5a i den förordningen.
|
Axel/åtgärd |
Typ av insats |
Potentiella effekter |
”Befintlig” eller ”ny” typ av insats |
Hänvisning till beskrivning av insatstypen i den regionala utvecklingsplanen |
Utfallsindikator – mål |
|
Axel 1 Åtgärd 111 |
… |
… |
|||
|
Åtgärd … |
… |
… |
|||
|
Axel 2 Åtgärd 211 |
… |
… |
|||
|
Åtgärd … |
… |
… |
|||
|
Axel 3 Åtgärd 311 |
… |
… |
|||
|
Åtgärd … |
|||||
|
Axel 4 Åtgärd 411 |
… |
… |
|||
|
Åtgärd … |
|||||
|
NB:I spalten ”befintlig” eller ”ny” typ av insats ska det anges huruvida den insats som är kopplad till prioriteringarna i artikel 16a i förordning (EG) nr 1698/2005 redan ingick i den version av den regionala utvecklingsplanen som var tillämplig den 31 december 2008. I detta sammanhang anses även ändringar av befintliga insatstyper vara ”nya typer av insatser”. |
|||||
6. Finansieringsplan med två tabeller
(Artikel 16 d i förordning (EG) nr 1698/2005)
6.1. Årliga bidrag från EJFLU (i euro);
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
|
|
Icke-konvergensregioner |
|||||||
|
Konvergensregioner (1) |
|||||||
|
De yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna (2) |
|||||||
|
Frivillig modulering (3) |
|||||||
|
Kompletterande bidrag (endast för Portugal) |
|||||||
|
Extra medel från artikel 69.5a i förordning (EG) nr 1698/2005 – icke-konvergensregioner |
|||||||
|
Extra medel från artikel 69.5a i förordning (EG) nr 1698/2005 – konvergensregioner (4) |
|||||||
|
Totalt |
|||||||
|
(1) För medlemsstater med konvergensregioner. (2) För medlemsstater med yttersta randområden eller de mindre Egeiska öarna. (3) För medlemsstater som tillämpar frivillig modulering enligt förordning (EG) nr 378/2007. (4) För medlemsstater som erhåller kompletterande medel i enlighet med artikel 69.5a i förordning (EG) nr 1698/2005 med konvergensregioner. |
|||||||
6.2 Finansieringsplan efter axel (i euro, hela perioden) ►M4 ( 36 ) ◄
|
Axel |
Offentliga bidrag |
||
|
Bidrag totalt |
EJFLU bidragsnivå (%) |
EJFLU belopp |
|
|
Axel 1 |
|||
|
Axel 2 |
|||
|
Axel 3 |
|||
|
Axel 4 |
|||
|
Tekniskt stöd |
|||
|
Totalt |
|||
6.2 a. Finansieringsplan för Bulgarien och Rumänien efter axel (i euro, hela perioden)
|
Axel |
Offentliga bidrag |
||
|
Bidrag totalt |
EJFLU bidragsnivå (%) |
EJFLU belopp |
|
|
Axel 1 |
|||
|
Axel 2 |
|||
|
Axel 3 |
|||
|
Axel 4 |
|||
|
Tekniskt stöd |
|||
|
Kompletteringar av direktstöd |
|||
|
Totalt |
|||
6.3. Preliminär budget för insatser enligt artikel 16a i förordning (EG) nr 1698/2005 under perioden 1 januari 2009–31 december 2013 (artikel 16a.3b upp till de belopp som anges i artikel 69.5a i förordning (EG) nr 1698/2005).
|
Axel/åtgärd |
EJFLU-bidrag för 2009–2013 |
|
Axel 1 |
|
|
Åtgärd 111 |
… |
|
Åtgärd … |
… |
|
Totalt axel 1 |
… |
|
Axel 2 |
|
|
Åtgärd 211 |
… |
|
Åtgärd … |
… |
|
Totalt axel 2 |
… |
| Axel 3Åtgärd 311Åtgärd 321 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 a–f i förordning (EG) nr 1698/2005 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 g i förordning (EG) nr 1698/2005 Åtgärd … |
… |
|
Totalt axel 3 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 a–f i förordning (EG) nr 1698/2005 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 g i förordning (EG) nr 1698/2005 |
… |
| Axel 4Åtgärd 411Åtgärd 413 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 a–f i förordning (EG) nr 1698/2005 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 g i förordning (EG) nr 1698/2005 Åtgärd … |
… |
|
Totalt axel 4 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 a–f i förordning (EG) nr 1698/2005 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 g i förordning (EG) nr 1698/2005 |
… |
|
Totalt för programmet |
|
|
Totalt axlarna 1, 2, 3 och 4, kopplat till prioriteringarna i artikel 16a.1 a–f i förordning (EG) nr 1698/2005 |
… |
|
Totalt axlarna 3 och 4 kopplat till prioriteringarna i artikel 16a.1 g i förordning (EG) nr 1698/2005 |
|
Obs!Övergångsutgifter enligt den första strecksatsen i punkt 5.2 i denna bilaga skall integreras i tabellerna i punkterna 6.1, 6.2 och punkt 7. För att identifiera sådana utgifter skall medlemsstaterna använda korrelationstabellen i bilaga II till förordning (EG) nr 1320/2006. ►M1 För Bulgarien och Rumänien skall jämförelsetabellen i bilaga I till kommissionens förordning (EG) 248/2007 användas för att identifiera sådana utgifter. ◄
7. Preliminär fördelning av landsbygdsutvecklingsåtgärder (i euro, hela perioden)
|
Åtgärd/Axel |
Offentliga utgifter |
Privata utgifter |
Total kostnad |
|
Åtgärd 111 |
|||
|
Åtgärd 112 |
|||
|
Åtgärd 121 |
|||
|
Åtgärd 1 … |
|||
|
Totalt Axel 1 |
|||
|
Åtgärd 211 |
|||
|
Åtgärd 212 |
|||
|
Åtgärd 221 |
|||
|
Åtgärd 2 … |
|||
|
Totalt Axel 2 |
|||
|
Åtgärd 311 |
|||
|
Åtgärd 312 |
|||
|
Åtgärd 321 |
|||
|
Åtgärd 3 … |
|||
|
Totalt Axel 3 |
|||
|
41 Lokala utvecklingsstrategier: 411 Konkurrenskraft 412 Miljö-/markförvaltning 413 Livskvalitet/diversifiering |
|||
|
421 Samarbete: |
|||
|
431 Löpande kostnader, yrkesutbildning, information |
|||
|
Totalt Axel 4 (1) |
|||
|
Totalt axlarna 1, 2, 3 och 4 |
|||
|
511 Tekniskt stöd varav beloppet för det nationella landsbygdsnätverket (i förekommande fall):a) löpande kostnader b) handlingsplan |
|||
|
Slutsumma |
|||
|
(1) För att kontrollera förenlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1698/2005 kommer fördelningsnyckeln mellan axlarna från de lokala utvecklingsstrategierna att tillämpas på det totala anslaget för axel 4. |
|||
7a Preliminär analys av landsbygdsutvecklingsåtgärder för Bulgarien och Rumänien (i euro, hela perioden)
|
Åtgärd/Axel |
Offentliga utgifter |
Privata utgifter |
Totalkostnad |
|
Åtgärd 111 |
|||
|
Åtgärd 112 |
|||
|
Åtgärd 121 |
|||
|
Åtgärd 1… |
|||
|
Totalt Axel 1 |
|||
|
Åtgärd 211 |
|||
|
Åtgärd 212 |
|||
|
Åtgärd 221 |
|||
|
Åtgärd 2 … |
|||
|
Totalt Axel 2 |
|||
|
Åtgärd 311 |
|||
|
Åtgärd 312 |
|||
|
Åtgärd 321 |
|||
|
Åtgärd 3… |
|||
|
Totalt Axel 3 |
|||
|
4.1 Lokala utvecklingsstrategier: 411 Konkurrenskraft 412 Miljö-/markförvaltning 413 Livskvalitet/diversifiering |
|||
|
4.21 Samarbete: |
|||
|
4.31 Löpande kostnader, yrkesutbildning, information |
|||
|
Totalt Axel 4 (1) |
|||
|
511 Tekniskt stöd varav beloppet för det nationella landsbygdsnätverket (i förekommande fall):a) löpande kostnader b) handlingsplan |
|||
|
611 Kompletteringar av direktstöd |
|||
|
Slutsumma |
|||
|
(1) För att bestyrka förenlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1698/2005 kommer fördelningsnyckeln mellan axlarna från de lokala utvecklingsstrategierna att tillämpas på det totala anslaget för axel 4. |
|||
Den sammanslagna finansieringstabellen och den första preliminära tabellen över åtgärderna skall följa strukturen i tabellerna i punkterna 6.1, 6.2 och punkt 7 och ordningen i följande förteckning:
De olika åtgärderna kodas på följande sätt:
|
(111) |
Yrkesutbildning, informationsinsatser, bl.a. spridning av vetenskaplig kunskap och innovativa metoder som riktar sig till personer verksamma inom jordbruks-, livsmedels- och skogssektorerna. |
|
(112) |
Startstöd för unga jordbrukare. |
|
(113) |
Förtidspension för jordbrukare och anställda inom jordbruket. |
|
(114) |
Anlitande av rådgivningstjänster inom jord- och skogsbruket. |
|
(115) |
Inrättande av företagslednings, avbytar- och rådgivningstjänster, liksom rådgivningstjänster inom skogsbruket. |
|
(121) |
Modernisering av jordbruksföretag. |
|
(122) |
Högre ekonomiskt värde på skog. |
|
(123) |
Högre värde på jord- och skogsbruksprodukter. |
|
(124) |
Samarbete om utveckling av nya produkter, nya processer och ny teknik inom jordbruks- och livsmedelssektorn. |
|
(125) |
Förbättring och utveckling av infrastruktur som är av betydelse för utveckling och anpassning inom jord- och skogsbruket. |
|
(126) |
Återställande av jordbrukspotential som skadats av naturkatastrofer samt introduktion av lämpliga förebyggande åtgärder. |
|
(131) |
Hjälp till jordbrukare att anpassa sig till de normer som krävs enligt gemenskapslagstiftningen. |
|
(132) |
Stöd åt jordbrukare som deltar i kvalitetssystem för livsmedel. |
|
(133) |
Stöd till producentgrupper med informations- och marknadsföringsinsatser för produkter som ingår i kvalitetssystem för livsmedel. |
|
(141) |
Stöd till delvis självförsörjande jordbruksföretag som är under omstrukturering. |
|
(142) |
Inrättande av producentgrupper. |
|
(143) |
Tillhandahållande av rådgivningstjänster avseende jordbruket i Bulgarien och Rumänien. |
|
(144) |
Jordbruksföretag som genomgår omstrukturering till följd av en reform av en gemensam organisation av marknaden. |
|
(211) |
Stöd för naturbetingade svårigheter för jordbrukare i bergsområden. |
|
(212) |
Stöd för jordbrukare i områden som inte är bergsområden men där det finns andra svårigheter. |
|
(213) |
Natura 2000-stöd och stöd som är kopplat till direktiv 2000/60/EG. |
|
(214) |
Stöd för miljövänligt jordbruk. |
|
(215) |
Stöd för djurens välbefinnande. |
|
(216) |
Stöd för icke-produktiva investeringar. |
|
(221) |
En första beskogning av jordbruksmark. |
|
(222) |
Ett första införande av agri-silvo-pastorala brukningssystem på jordbruksmark. |
|
(223) |
En första beskogning av annan mark än jordbruksmark. |
|
(224) |
Natura 2000-stöd. |
|
(225) |
Stöd för miljövänligt skogsbruk. |
|
(226) |
Restaurering av skogsbeståndet och införande av förebyggande åtgärder. |
|
(227) |
Stöd för icke-produktiva investeringar. |
|
(311) |
Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk. |
|
(312) |
Stöd för etablering och utveckling av mikroföretag. |
|
(313) |
Främjande av turistverksamhet. |
|
(321) |
Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden. |
|
(322) |
Förnyelse och utveckling av byarna. |
|
(323) |
Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden. |
|
(331) |
Utbildning och information för ekonomiska aktörer inom de områden som täcks av Axel 3. |
|
(341) |
Kompetensutvecklings- och informationsinsatser för förberedelse och genomförande av en lokal utvecklingsstrategi. |
|
(41) |
Lokala utvecklingsstrategier. |
|
(411) |
Konkurrenskraft. |
|
(412) |
Miljö-/markförvaltning. |
|
(413) |
Livskvalitet/diversifiering. |
|
(421) |
Gränsöverskridande och interregionalt samarbete. |
|
(431) |
Driva den lokala aktionsgruppen, satsa på kompetensutvecklings- och informationsinsatser. |
|
(511) |
Tekniskt stöd. |
|
(611) |
Kompletteringar av direktstöd i Bulgarien och Rumänien. |
8. I förekommande fall, en tabell över ytterligare nationell finansiering per axel, med urskiljande av berörda åtgärder såsom de identifieras i förordning (EG) nr 1698/2005
Tabell:
Ytterligare nationell finansiering (artikel 16 f i förordning (EG) nr 1698/2005)
|
I euro, hela perioden) |
|
|
Axel 1 |
|
|
Åtgärd 111 |
|
|
… |
|
|
Totalt Axel 1 |
|
|
Axel 2 |
|
|
Åtgärd 211 |
|
|
… |
|
|
Totalt Axel 2 |
|
|
Axel 3 |
|
|
Åtgärd 311 |
|
|
… |
|
|
Totalt Axel 3 |
|
|
Axel 4 |
|
|
Åtgärd 411 |
|
|
… |
|
|
Totalt Axel 4 |
|
|
Totalt Axel 1, Axel 2, Axel 3, Axel 4 |
|
9. De element som behövs för bedömningen inom ramen för konkurrensreglerna och, om tillämpligt, förteckningen över de stödsystem som godkänts enligt artiklarna 87, 88 and 89 i fördraget avsedda att användas för genomförandet av programmen
(Artikel 16 g i förordning (EG) nr 1698/2005)
De element som anges under punkterna A and B för regler för statligt stöd och förfaranden skall vara giltiga under hela programtiden och omfattar både det initiala inlämnandet och senare ändringar av detsamma.
|
A. |
När det gäller åtgärder och insatser som omfattas av artikel 36 i fördraget, skall man — ange huruvida stöd kommer att beviljas enligt kommissionens förordning (EG) nr 1860/2004 ( 37 ) om stöd av mindre betydelse inom jordbruks- och fiskerisektorn, eller — förteckna registreringsnummer och hänvisning till kommissionens undantagsförordning antagen på grundval av rådets förordning (EG) nr 994/98 ( 38 ) enligt vilken åtgärden infördes, eller — ange ärendenummer och referensnummer enligt vilka åtgärden av kommissionen har förklarats vara förenlig med fördraget, eller — överlämna relevant informationsblankett som finns i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 ( 39 ). |
|
B. |
►M4
Vad beträffar åtgärderna enligt artiklarna 25, 27 (den senare endast vid ytterligare nationell finansiering enligt artikel 89 i förordning (EG) nr 1698/2005), 43–49 och 52 i förordning (EG) nr 1698/2005 samt insatser inom ramen för åtgärderna enligt artiklarna 21, 24, 28, 29, 30 och 35a i den förordningen vilka faller utanför tillämpningsområdet för artikel 36 i fördraget, ska man antingen ◄— ange huruvida stöd ska beviljas enligt kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 ( 40 ), eller — förteckna registreringsnumret eller hänvisningen till kommissionens undantagsförordning antagen på grundval av förordning (EG) nr 994/98 enligt vilken åtgärden infördes, eller — ange ärendenummer och referensnummer enligt vilka åtgärden av kommissionen har förklarats vara förenlig med fördraget, eller — redovisa övriga orsaker till att det berörda stödsystemet ska utgöra befintligt stöd enligt artikel 1 b i förordning (EG) nr 659/1999 inklusive befintliga stödåtgärder enligt anslutningsfördragen. Dessa åtgärder skall anges i det format för tabellen för statligt stöd som anges nedan: |
|
C. |
Format för tabellen för statligt stöd, som måste finnas med i varje landsbygdsutvecklingsprogram
|
||||||||||||
Tabellen för statligt stöd skall åtföljas av ett åtagande från medlemsstaten att alla ansökningar av de system som räknas upp i punkt B, för vilka det krävs individuella anmälningar enligt bestämmelser för statligt stöd eller enligt villkor och åtaganden i respektive beslut om godkännande av statligt stöd, kommer att anmälas individuellt enligt artikel 88.3 i fördraget.
10. Information om komplementaritet med åtgärder som finansieras av de övriga instrumenten för den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken samt Europeiska Fiskerifonden
(Artikel 5, artikel 16 h och artikel 60 i förordning (EG) nr 1698/2005)
10.1 Godkännande av och medel för komplementaritet med
— Gemenskapens aktiviteter, politik och prioriteringar, särskilt med målen för ekonomisk och social sammanhållning samt målen för Europeiska Fiskerifonden,
— åtgärder som finansieras av EGFJ eller andra instrument i de sektorer som förtecknas i bilaga I till denna förordning.
10.2 I förhållande till åtgärder inom axlarna 1, 2 och 3:
— Avgränsningskriterier för de åtgärder som syftar till insatser som också är stödberättigande inom ramen för andra stödinstrument inom gemenskapen, särskilt strukturfonder och Europeiska Fiskerifonden.
10.3 I förhållande till åtgärder inom Axel 4:
— Avgränsningskriterier för lokala utvecklingsstrategier inom ramen för Axel 4 i förhållande till lokala utvecklingsstrategier som genomförts av ”grupper” under Europeiska Fiskerifonden och för samarbetet med betydelse för samarbetsmålet inom ramen för strukturfonderna.
|
10.4 |
I förekommande fall skall information om komplementaritet med andra finansiella instrument inom gemenskapen överlämnas. |
11. Utseende av behöriga myndigheter och ansvariga organ
(Artikel 16 i i enligt förordning (EG) nr 1698/2005)
— Medlemsstatens utseende av samtliga myndigheter enligt artikel 74.2 i förordning (EG) nr 1698/2005 samt för informationens skull en kortfattad beskrivning av förvaltningen av dem samt kontrollstruktur.
12. Beskrivning av övervaknings- och utvärderingssystemen samt den planerade sammansättningen av övervakningskommittén
(Artikel 16 i ii samt artikel 77 i förordning (EG) nr 1698/2005)
12.1 Beskrivning av övervaknings- och utvärderingssystemen
Dessa system skall konstrueras på grundval av den gemensamma förteckningen över indikatorer för utfall, resultat, utgångsläge och måluppfyllelse för landsbygdsutvecklingsprogrammet, som finns i den gemensamma övervaknings- och utvecklingsramen i bilaga VIII samt andra element som avses i artikel 62.3. I varje landsbygdsutvecklingsprogram skall tilläggsindikatorer anges som speglar nationella och/eller regionala behov, villkor och mål som är specifika för programområdet. De uppgifter som samlas in för indikatorerna skulle kunna vara inspirerade av normer som utvecklats av Global Earth Observation System of Systems (globalt jordobservationssystem av system, GEOSS) eller sådana gemenskapsprojekt som Global Monitoring for Environment and Security (observationssystem för global miljöövervakning och säkerhet, GMES).
12.2 Planerad sammansättning av övervakningskommittén
13. Föreskrifter för att se till att programmet ges offentlighet
(Artikel 76 i förordning (EG) nr 1698/2005)
Beskriv kommunikationsplanen och de element som omfattas av artikel 58 i denna förordning samt bilaga VI till denna:
|
13.1 |
Insatser avseende information till potentiella stödmottagare, branschorganisationer, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt miljöorganisationer, organ som arbetar för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt icke-statliga organisationer om de möjligheter som programmet ger och om reglerna för att få finansieringsstöd via programmet. |
|
13.2 |
Insatser avseende information till stödmottagare om gemenskapens stöd. |
|
13.3 |
Insatser för att informera allmänheten om den roll som gemenskapen spelar i programmen och om deras resultat. |
14 Beskrivning av partnerskap och resultatet av samrådet
(Artikel 6 och artikel 16 j i förordning (EG) nr 1698/2005)
14.1 Utseende av samrådsparter
Förteckning över samråd med berörda regionala och lokala myndigheter samt andra myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt andra lämpliga organ som företräder det civila samhället, icke-statliga organisationer, däribland miljöorganisationer, samt organ som arbetar för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.
14.2 Resultatet av samrådet
Bifoga en sammanfattning av resultaten av samråden med dag för samrådet samt hur lång tid som använts till att kommentera och förbereda programmet samt visa i vilken utsträckning synpunkterna och råden har beaktats.
15. Jämställdhet mellan kvinnor och män samt icke-diskriminering
(Artikel 8 i förordning (EG) nr 1698/2005)
|
15.1 |
Beskriv hur jämställdhet mellan kvinnor och män kommer att främjas och de olika faserna för programmets genomförande (uppläggning, genomförande, övervakning och utvärdering). |
|
15.2 |
Beskriv hur alla former av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning förhindras under genomförandet av programmets olika faser. |
16. Insatser rörande tekniskt stöd
(Artikel 66.2 och artikel 68 i förordning (EG) nr 1698/2005)
16.1 Beskrivning av aktiviteter rörande förberedelser, administration, övervakning, utvärdering, information och kontroller avseende programstöd som finansieras genom tekniskt stöd.
16.2 Nationellt landsbygdsnätverk
— Förteckning över organisationer och förvaltningar, som är involverade i landsbygdsutveckling och som kommer att ingå i det nationella landsbygdsnätverket.
— Förfarande och tidsplan för inrättandet av det nationella landsbygdsnätverket.
— Kortfattad beskrivning av huvudkategorierna i det nationella landsbygdsnätverkets aktiviteter. Dessa aktiviteter kommer att utgöra grunden för den handlingsplan som skall upprättas av förvaltningsmyndigheten och som stöds inom ramen för artikel 68.2 b i förordning (EG) nr 1698/2005.
— Belopp som avsatts för inrättande och drift av det nationella landsbygdsnätverket samt genomförande av den handlingsplan som avses i artikel 68.2 a och b i förordning (EG) nr 1698/2005. Vid redovisningen av detta belopp skall en uppdelning göras mellan den del som täcker de strukturer som är nödvändiga för att driva nätverket och den del som täcker handlingsplanen. Programmet skall innehålla bestämmelser som garanterar att den del av beloppet som avses i punkt a inte ökar i onödan över tid.
B. SÄRSKILDA PROGRAM FÖR NATIONELLA LANDSBYGDSNÄTVERK (SOM AVSES I ARTIKEL 41.3 OCH 41.5)
Om medlemsstater med regionala program i enlighet med artikel 66.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1698/2005 lämnar in ett särskilt program för inrättande och drift av nationella landsbygdsnätverk för godkännande, skall dessa program omfatta följande element:
a) En förteckning över de organisationer och förvaltningar som är involverade i landsbygdsutveckling och som kommer att ingå i det nationella landsbygdsnätverket.
b) Förfarande och tidsplan för inrättandet av det nationella landsbygdsnätverket.
c) Kortfattad beskrivning av huvudkategorierna i det nationella landsbygdsnätverkets aktiviteter. Dessa aktiviteter kommer att utgöra grunden för den handlingsplan som skall upprättas av förvaltningsmyndigheten och som stöds inom ramen för artikel 68.2 b i förordning (EG) nr 1698/2005.
d) Belopp som avsätts för att inrätta och driva det nationella landsbygdsnätverket och för att genomföra den handlingsplan som avses i artikel 68.2 a och b i förordning (EG) nr 1698/2005 samt den årliga fördelningen av EJFLU:s bidrag som skall vara förenligt med artikel 69.1 i förordning (EG) nr 1698/2005.
e) En finansieringstabell för hela programperioden i följande format (euro, i löpande priser):
|
Typ av utgift för det nationella landsbygdsnätverket |
Offentliga utgifter, totalt |
EJFLU-bidrag |
|
a) För drift av det nationella landsbygdsnätverkets struktur |
||
|
b) För genomförande av landsbygdsnätverkets handlingsplan, inbegripet utvärdering av denna |
||
|
Totalt |
f) Redogörelse för behöriga myndigheter och ansvariga organ.
e) Beskrivning av övervaknings- och utvärderingssystemen, liksom planerad sammansättning av övervakningskommittén.
BILAGA III
STÖD TILL PRODUCENTGRUPPER I MALTA
Stöd för inrättande av en producentgrupp (Minimibelopp som avses i artikel 25.2)
|
EUR |
År |
|
63 000 |
år 1 |
|
63 000 |
år 2 |
|
63 000 |
år 3 |
|
60 000 |
år 4 |
|
50 000 |
år 5 |
BILAGA IV
TRÖSKLAR FÖR HOTADE RASER (SOM AVSES I ARTIKEL 27.4)
|
Stödberättigande djurslag inom jordbruket |
Tröskelvärden under vilka en lokal ras anses riskera att försvinna från djurhållningen (antal avelsdjur av honkön (1)) |
|
Nötboskap |
7 500 |
|
Får |
10 000 |
|
Getter |
10 000 |
|
Hästdjur |
5 000 |
|
Svin |
15 000 |
|
Fåglar |
25 000 |
|
(1) Antal avelsdjur av honkön av samma ras tillgängliga för renrasig produktion, som beräknats för alla medlemsstater och som är registrerade i en stambok, vilken hålls av en avelsorganisation, godkänd av medlemsstaten i enlighet med gemenskapens lagstiftning för husdjursavel. |
|
BILAGA V
TABELL FÖR OMVANDLING AV DJUR TILL DJURENHETER (SOM AVSES I ARTIKEL 27.13)
|
Tjurar, kor och andra nötkreatur över två år, hästdjur över sex månader |
1,0 de |
|
Nötkreatur från sex månader till två år |
0,6 de |
|
Nötkreatur under sex månader |
0,4 de |
|
Får |
0,15 de |
|
Getter |
0,15 de |
|
Avelssuggor >50 kg |
0,5 de |
|
Andra svin |
0,3 de |
|
Värphöns |
0,014 de |
|
Övriga fjäderfän (1) |
0,03 de |
|
(1) Detta omvandlingstal får ökas med hänsyn till vetenskapliga rön som förklaras och väl motiveras i landsbygdsutvecklingsprogrammen. |
|
BILAGA VI
INFORMATION OM OCH OFFENTLIGGÖRANDE AV STÖD FRÅN EJFLU (SOM AVSES I ARTIKEL 58.3)
1. Informationsåtgärder för potentiella stödmottagare och stödmottagare
1.1. Informationsåtgärder för potentiella stödmottagare
Med tanke på öppenhet och insyn skall förvaltningsmyndigheterna sprida så mycket information som möjligt om de finansieringsmöjligheter som erbjuds via ett gemensamt stöd från gemenskapen och medlemsstaterna i landsbygdsutvecklingsprogrammet.
För detta syfte skall förvaltningsmyndigheten se till att landsbygdsutvecklingsprogrammet offentliggörs i vida kretsar, med ingående uppgifter om de ekonomiska bidragen från EJFLU, som också skall delges alla intresserade sökande.
Förvaltningsmyndigheten skall förse de potentiella stödmottagarna med tydlig, detaljerad och uppdaterad information om följande:
a) De administrativa förfaranden som den sökande skall följa för att bli kvalificerad för finansiering inom ramen för ett landsbygdsutvecklingsprogram.
b) En beskrivning av förfarandena för granskning av ansökningar om finansiering.
c) Villkoren för stödberättigande och/eller kriterierna för urval och utvärdering av de projekt som skall finansieras.
d) Namnen på de personer eller kontakter på nationell, regional eller lokal nivå som kan förklara hur landsbygdsutvecklingsprogrammen fungerar samt kriterierna för urval och utvärdering av insatserna.
Förvaltningsmyndigheten skall se till att organ som kan agera som mellanhänder involveras i informationsåtgärderna för potentiella stödmottagare, särskilt
a) lokala och regionala myndigheter,
b) branschorganisationer,
c) näringslivets och arbetsmarknadens organisationer,
d) icke-statliga organisationer, särskilt organ som skall främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt miljöorganisationer,
e) informationscentra för Europa,
f) kommissionens representationer i medlemsstaterna.
Förvaltningsmyndigheten skall upplysa potentiella stödmottagare om det offentliggörande som föreskrivs i punkt 2.1.
1.2. Informationsåtgärder för stödmottagare
Förvaltningsmyndigheten skall se till att stödmottagarna i underrättelsen om tilldelningen av stöd blir upplysta om att insatserna finansieras av ett program som delvis är finansierat av EJFLU och om den prioriterade axeln för det berörda landsbygdsutvecklingsprogrammet.
2. Informations- och offentliggörandeåtgärder för allmänheten
Förvaltningsmyndigheten för landsbygdsutvecklingsprogrammet och stödmottagarna skall vidta åtgärder för att informera om och offentliggöra inför allmänheten de åtgärder som har finansierats inom ramen för ett landsbygdsutvecklingsprogram i enlighet med denna förordning.
2.1. Förvaltningsmyndigheternas ansvar
Förvaltningsmyndigheten skall informera allmänheten om kommissionens antagande av landsbygdsutvecklingsprogrammet och dess uppdateringar, de viktigaste insatserna i genomförandet av programmet och dess avslutning.
▼M3 —————
Informationsåtgärderna skall genomföras av förvaltningsmyndigheten genom alla medier på lämplig territoriell nivå. De skall också omfatta informationskampanjer, publikationer på papper samt elektroniska publikationer och övriga medier som anses lämpliga.
Åtgärderna för att informera allmänheten skall omfatta de element som fastställs i punkt 3.1.
2.2. Stödmottagarnas ansvar
Om en insats i ett landsbygdsutvecklingsprogram resulterar i en investering (t.ex. i ett jordbruks- eller livsmedelsföretag) där den totala kostnaden överskrider 50 000 euro skall stödmottagaren sätta upp en upplysningstavla.
En affischtavla skall sättas upp på platser där den totala kostnaden för infrastrukturen överstiger 500 000 euro.
En upplysningstavla skall också sättas upp i de lokaler som används av de lokala aktionsgrupper som finansieras genom Axel 4.
Affisch- och upplysningstavlorna skall ha en beskrivning av projektet/insatsen och de element som nämns i punkt 3.1. Den informationen skall uppta åtminstone 25 % av utrymmet på affisch- eller upplysningstavlan.
3. Tekniska kännetecken för informations- och publiceringsinsatser
3.1. Slogan och logotyp
Varje insats avseende information och offentliggörande skall innehålla följande element:
— EU-flaggan i enlighet med de grafiska normerna i punkt 4, tillsammans med en förklaring av gemenskapens roll med hjälp av följande uttalande:
— ”Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden”.
— Vid insatser och åtgärder som är finansierade av Leader-axeln skall Leader-logotypen också användas.
3.2. Informations- och kommunikationsmaterial
— Publikationer (t.ex. broschyrer, flygblad och nyhetsbrev) och affischer om åtgärder och insatser som delvis finansieras av EJFLU skall innehålla en tydlig anvisning på titelsidan om gemenskapens deltagande, liksom gemenskapens emblem om det nationella eller regionala emblemet också används. Publikationer skall innefatta hänvisningar till det organ som ansvarar för innehållet i informationen samt till den förvaltningsmyndighet som har utsetts att genomföra stödpaketet i fråga.
— Om informationen görs tillgänglig genom elektroniska medel (webbplatser, databaser för potentiella stödmottagare) eller i form av audiovisuellt material, skall den första strecksatsen gälla genom analogi. Vid upprättandet av kommunikationsplanen skall vederbörlig hänsyn tas till nya tekniker som möjliggör snabb och effektiv informationsspridning och underlättar dialogen med allmänheten.
Webbplatser som berör EJFLU skall
— nämna EJFLU:s bidrag, åtminstone på hemsidan,
— omfatta en hyperlänk till kommissionens webbplats om EJFLU
4. Instruktioner för framställning av emblemet samt definition av standardfärgerna
4.1. EU-flaggan
Symbolisk beskrivning
Mot en bakgrund av blå himmel formar tolv guldfärgade stjärnor en cirkel som symboliserar de europeiska folkens union. Antalet stjärnor är konstant, eftersom tolv är en symbol för fulländning och enighet.
I projekt som är finansierade av EJFLU skall namnet på denna fond finnas under EU-flaggan.
Heraldisk beskrivning
På ett azurblått fält framträder en cirkel med tolv guldfärgade stjärnor vars spetsar inte berör varandra.
Geometrisk beskrivning
Emblemet har formen av en blå, rektangulär flagga vars längd är en och en halv gånger höjden. Tolv guldfärgade stjärnor placerade på samma avstånd från varandra bildar en osynlig cirkel vars mittpunkt utgör skärningspunkten för rektangelns diagonaler. Cirkelns radie motsvarar en tredjedel av flaggans höjd. Varje stjärna har fem uddar och dessa tangerar omkretsen av en osynlig cirkel, vars radie motsvarar en artondel av flaggans höjd. Alla stjärnorna avbildas stående, dvs. så att den övre spetsen pekar i samma riktning som flaggstången och två spetsar bildar en rät linje som är vinkelrät mot flaggstången. Cirkeln är arrangerad på så sätt att stjärnorna uppträder i samma position som timmarna på urtavlan till en klocka. Deras antal är en gång för alla fastställt.
Föreskrivna färger
|
|
Emblemet har följande färger: PANTONE REFLEX BLUE för rektangelns yta; PANTONE YELLOW för stjärnorna. Den internationellt använda PANTONE-färgskalan är mycket vanlig och lätt att komma över även för icke-fackmän. |
|
|
Fyrfärgstryck: Vid fyrfärgstryck går det inte att använda de två standardfärgerna. De måste därför återskapas med hjälp av de fyra färgerna i fyrfärgsprocessen. PANTONE YELLOW får man med hjälp av 100 % ”Process Yellow”. En blandning av 100 % ”Process Cyan” och 80 % ”Process Magenta” ger en färg som är väldigt lik PANTONE REFLEX BLUE. Internet På webbpaletten motsvaras PANTONE REFLEX BLUE av färg RGB:0/0/153 (hexadecimal: 000099) och PANTONE YELLOW av färg RGB:255/204/0 (hexadecimal: FFCC00). |
|
Enfärgstryck |
|
|
Om endast svart finns tillgängligt, markera rektangelns ytterlinje i svart och tryck stjärnorna i svart och vitt. |
|
|
Om blått är den enda tillgängliga färgen (det måste självklart vara Reflex Blue), använd 100 % med stjärnorna återgivna i negativt vitt och fältet 100 % blått. |
|
|
Reproduktion mot en färgad bakgrund |
|
|
Emblemet skall helst återges mot en vit bakgrund. Undvik en bakgrund med olika färger, och, framför allt, en bakgrund som inte passar till blått. Om det inte finns något alternativ till en färgad bakgrund, placera en vit ram runt rektangeln, där ramens bredd är 1/25-del av rektangelns höjd. |
|
4.2. Leader-logotyp
BILAGA VII
A. STRUKTUR OCH INNEHÅLL I ÅRSRAPPORTER FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM (ARTIKEL 60)
1. Ändringar av de allmänna villkoren (artikel 82.2 a i förordning (EG) nr 1698/2005):
— Ändringar av de allmänna förutsättningar som direkt påverkar villkoren för genomförandet av programmet (dvs. förändringar av lagstiftningen eller oförutsedd samhällsekonomisk utveckling)
— Ändringar i gemenskapspolitiken och den nationella politiken som kan vara av betydelse för kopplingen mellan EJFLU och andra finansieringsorgan
2. Utvecklingen av programmet i förhållande till uppsatta mål, på grundval av indikatorer för utfall och resultat (artikel 82.2 b i förordning (EG) nr 1698/2005):
En analys skall göras där prestationerna mäts med hjälp av övervakningsindikatorer omfattande en kvalitativ analys av uppnådda framsteg i förhållande till de syften som bestämdes initialt. Förteckningen över indikatorerna (utfall och resultat) som fastställts i bilaga VIII till denna förordning skall användas. Tillsammans med dessa indikatorer, som utgör en del av den gemensamma övervaknings- och utvecklingsramen, skall ytterligare indikatorer, som är specifika för programmet, också ingå för att effektivt övervaka utvecklingen mot programmets mål.
Alla medlemsstater som i enlighet med artikel 69.5a i förordning (EG) nr 1698/2005 erhåller kompletterande finansiella medel ska från och med den årsrapport som lämnas in 2010 införa ett särskilt kapitel med minst samma analys som avses i första stycket när det gäller insatser kopplade till prioriteringarna i artikel 16a.1 i den förordningen.
Medlemsstater som tillämpar den nya åtgärden ”144 Jordbruksföretag som genomgår omstrukturering” ska rapportera om de framsteg de gör i fråga om att uppnå åtgärdens mål.
3. Det finansiella genomförandet av programmet ger, för varje åtgärd, besked om utgifterna till stödmottagarna; om programmet omfattar regioner som är stödberättigade inom ramen för konvergensmålet, skall utgifterna identifieras separat (artikel 82.2 c i förordning (EG) nr 1698/2005).
Den tabell där det finansiella genomförandet av programmet sammanfattas skall åtminstone ha följande information.
|
I euro |
||
|
Axlar/åtgärder |
Årligt stöd-år N |
Kumulativt stöd från och med år 2007 till år N |
|
Axel 1 |
||
|
Åtgärd 111 — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
|
Åtgärd … — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
|
Totalt Axel 1 — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
|
Axel 2 |
||
|
Åtgärd 211 — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
|
Åtgärd … — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
|
Totalt Axel 2 — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
|
Axel 3 |
||
|
Åtgärd 311 — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
|
Åtgärd… — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
|
Totalt Axel 3 — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
|
Axel 4 |
||
|
Åtgärd 411 — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
|
Åtgärd 4… — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
|
Totalt Axel 4 — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
|
Tekniskt stöd — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
|
Totalt för programmet — varav övergångsutgifter enligt förordning (EG) nr 1320/2006 |
||
En separat tabell med åtminstone samma information skall upprättas för de regioner som omfattas av konvergensmålet, liksom en på programnivå sammanslagen tabell för program som omfattar både konvergens- och icke-konvergensregioner.
3a. Det finansiella genomförandet av programmet när det gäller insatser kopplade till de nya utmaningarna och bredbandsinfrastruktur ger för varje åtgärd besked om utgifterna till stödmottagarna efter den 1 januari 2009 för de insatstyper som avses i artikel 16a.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 och upp till de belopp som avses i artikel 69.5a i den förordningen.
Den tabell där det finansiella genomförandet för dessa typer av insatser sammanfattas ska åtminstone innehålla följande information.
|
Axel/åtgärd |
Årligt stöd-år N |
Kumulativt stöd från och med år 2009 till år N |
|
Åtgärd 111 |
… |
… |
|
Åtgärd … |
||
|
Totalt axel 1 |
… |
… |
|
Åtgärd 211 |
… |
… |
|
Åtgärd … |
||
|
Totalt axel 2 |
… |
… |
|
Åtgärd 311 |
… |
… |
|
Åtgärd 321 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 a–f i förordning (EG) nr 1698/2005 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 g i förordning (EG) nr 1698/2005 |
||
|
Åtgärd … |
||
|
Totalt axel 3 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 a–f i förordning (EG) nr 1698/2005 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 g i förordning (EG) nr 1698/2005 |
… |
|
|
Åtgärd 411 |
… |
|
|
Åtgärd 413 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 a–f i förordning (EG) nr 1698/2005 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 g i förordning (EG) nr 1698/2005 |
||
|
Åtgärd … |
||
|
Totalt axel 4 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 a–f i förordning (EG) nr 1698/2005 — Kopplad till prioriteringarna i artikel 16a.1 g i förordning (EG) nr 1698/2005 |
… |
… |
|
Totalt för programmet Totalt under axlarna 1, 2, 3 och 4, kopplat till prioriteringarna i artikel 16a.1 a–f i förordning (EG) nr 1698/2005 Totalt under axlarna 3 och 4 kopplat till prioriteringarna i artikel 16a.1 g i förordning (EG) nr 1698/2005 |
… |
… |
4. En sammanfattning av den pågående utvärderingen i enlighet med artikel 86.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 (artikel 82.2 d i förordning (EG) nr 1698/2005)
En sammanfattning av pågående utvärderingsaktiviteter, upprättad på grundval av rapporteringen till övervakningskommittén i enlighet med artikel 86.3 i förordning (EG) nr 1698/2005, inklusive de aktiviteter som är särskilt relaterade till de element som avses i artiklarna 84.5 and 86.1 och 86.2 i den förordningen.
5. Åtgärder som förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén har vidtagit för att garantera kvalitet och måluppfyllelse i genomförandet av programmet (artikel 82.2 e i förordning (EG) nr 1698/2005), särskilt
(i) övervaknings- och utvärderingsåtgärder,
(ii) en sammanfattning av större problem som uppstått vid förvaltningen av programmet samt hur dessa åtgärdats, också till följd av de synpunkter som framförts i enlighet med artikel 83 i förordning (EG) nr 1698/2005,
(iii) användning av tekniskt stöd.
I de fall då tekniskt stöd ingår i programmet för att etablera och få nationella landsbygdsnätverk att fungera, skall årsrapporten beskriva förfarandena för att inrätta och driva nätverket och hur det går med genomförandet av handlingsplanen. Den skall också visa hur utgifterna sköttes (distinktion mellan de element som omfattas av punkterna a och b i artikel 68.2 i förordning (EG) nr 1698/2005).
(iv) åtgärder vidtagna för att se till att programmet ges offentlighet i enlighet med artikel 76 i förordning (EG) nr 1698/2005
I rapporten skall ingå kortfattade beskrivningar av information om och offentliggörande av landsbygdsutvecklingsprogrammet i enlighet med artikel 58 i denna förordning och bilaga VI till denna.
6. En deklaration om överensstämmelse med gemenskapspolitiken i fråga om stödet, bl.a. identifiering av de problem som har uppstått och hur de åtgärdats (artikel 82.2 f i förordning (EG) nr 1698/2005)
Denna överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen skall särskilt omfatta efterlevnad av bestämmelser om konkurrens, offentlig upphandling, miljöskydd och miljöförbättringar samt främjande av jämställdhet mellan könen och icke-diskriminering.
7. I tillämpliga fall, uppgifter om användningen av de belopp som återkrävts i enlighet med artikel 33 i förordning (EG) nr 1290/2005 (artikel 82.2 g i förordning (EG) nr 1698/2005)
B. FORMAT FÖR ÅRSRAPPORTER FÖR SÄRSKILDA PROGRAM SOM TÄCKER NATIONELLA LANDSBYGDSNÄTVERK (ARTIKEL 60)
I de fall då medlemsstater använder möjligheten i artikel 66.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1698/2005 skall årsrapporten för de särskilda programmen omfatta följande:
a) En beskrivning av förfarandena för att inrätta och driva nätverket.
b) En lägesrapport för genomförandet av handlingsplanen.
c) En ekonomisk tabell som visar det ekonomiska genomförandet av programmet samt åtskillnad mellan de element som omfattas av punkt a och b i artikel 68.2 i förordning (EG) nr 1698/2005:
|
Typ av utgift för det nationella landsbygdsnätverket |
Årligt stöd-år N |
Kumulativt stöd från och med år 2007 till år N |
|
a) För drift av det nationella landsbygdsnätverkets struktur |
||
|
b) För genomförande av det nationella landsbygdsnätverkets handlingsplan |
||
|
Totalt |
d) information, i förekommande fall, som omfattas av punkterna 4–7 i del A i denna bilaga.
BILAGA VIII
FÖRTECKNING ÖVER GEMENSAMMA UTGÅNGSINDIKATORER SAMT INDIKATORER FÖR UTFALL, RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE
I. GEMENSAMMA UTGÅNGSINDIKATORER
1. Utgångsindikatorer relaterade till mål
|
AXEL |
Indicator |
|
|
Indikator |
(1) 1 |
Ekonomisk utveckling |
|
(1) 2 |
Sysselsättningsnivå |
|
|
(1) 3 |
Arbetslöshet |
|
|
AXEL 1, Att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbruket |
(1) 4 |
Utbildning och undervisning inom jordbruket |
|
5 |
Åldersstruktur inom jordbruket |
|
|
(1) 6 |
Arbetsproduktivitet inom jordbruket |
|
|
7 |
Fastställd bruttokapitalbildning inom jordbruket |
|
|
8 |
Utveckling av sysselsättningen inom bassektorn |
|
|
9 |
Ekonomisk utveckling inom bassektorn |
|
|
(1) 10 |
Arbetsproduktivitet inom livsmedelsindustrin |
|
|
11 |
Fastställd bruttokapitalbildning inom livsmedelsindustrin |
|
|
12 |
Utveckling av sysselsättningen inom livsmedelsindustrin |
|
|
13 |
Ekonomisk utveckling inom livsmedelsindustrin |
|
|
(1) 14 |
Arbetsproduktivitet inom skogsbruket |
|
|
15 |
Fastställd bruttokapitalbildning inom skogsbruket |
|
|
16 |
Betydelse av delvis självförsörjande jordbruk inom nya medlemsstater |
|
|
AXEL 2, Att förbättra miljön och landsbygden genom markförvaltning |
(1) 17 |
Biologisk mångfald: fågelpopulation på landsbygden |
|
(1) 18 |
Biologisk mångfald: Jordbruk och skogsbruk med höga naturvärden |
|
|
19 |
Biologisk mångfald: Sammansättning av trädslag |
|
|
(1) 20 |
Vattenkvalitet: bruttonäringsbalans |
|
|
21 |
Vattenkvalitet: Förorening av nitrater och bekämpningsmedel |
|
|
22 |
Jord: Områden som riskerar att drabbas av erosion |
|
|
23 |
Jord: Ekologiskt jordbruk |
|
|
(1) 24 |
Klimatförändringar: Produktion av förnybar energi från jord- och skogsbruket |
|
|
25 |
Klimatförändringar: utnyttjad jordbruksareal (UJA) använd till förnybar energi |
|
|
26 |
Klimatförändringar/luftkvalitet: utsläpp av växthusgaser från jordbruket |
|
|
AXEL 3, Att förbättra livskvaliteten på landsbygden och främja diversifieringen av den ekonomiska aktiviteten |
(1) 27 |
Jordbrukare med annan vinstgivande sysselsättning |
|
(1) 28 |
Utveckling av sysselsättningen på annan mark än jordbruksmark |
|
|
(1) 29 |
Ekonomisk utveckling på annan mark än jordbruksmark |
|
|
(1) 30 |
Utveckling av egenföretagande |
|
|
31 |
Infrastruktur för turism på landsbygden |
|
|
(1) 32 |
Internet-användning på landsbygden |
|
|
(1) 33 |
Utveckling av tjänstesektorn |
|
|
34 |
Nettomigration |
|
|
(1) 35 |
Livslångt lärande på landsbygden |
|
|
Leader |
(1) 36 |
Utveckling av lokala aktionsgrupper |
|
(1) avser LEAD-indikatorerna inom ramen för den nationella strategin och den strategiska övervakning som avses i artikel 11.3 c och 13.2 a i förordning (EG) nr 1698/2005 |
||
2. Utgångsindikatorer relaterade till sammanhang
|
AXEL |
Indikator |
|
|
Övergripande |
1 |
Val av landsbygdsområden |
|
2 |
Landsbygdsområdenas betydelse |
|
|
AXEL 1, Att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbruket |
3 |
Användning av jordbruksmark |
|
4 |
Struktur för jordbruket |
|
|
5 |
Struktur för skogsbruket |
|
|
6 |
Skogsproduktivitet |
|
|
AXEL 2, Att förbättra miljön och landsbygden genom markförvaltning |
7 |
Område som ingår |
|
8 |
Mindre gynnade områden |
|
|
9 |
Områden med extensivt jordbruk |
|
|
10 |
Natura 2000-områden |
|
|
11 |
Biologisk mångfald: Skyddad skog |
|
|
12 |
Utveckling av skogsområden |
|
|
13 |
Skydd för skogsekosystem |
|
|
14 |
Vattenkvalitet |
|
|
15 |
Vattenanvändning |
|
|
16 |
Skyddsskogar avseende i första hand jord och vatten |
|
|
AXEL 3, Att förbättra livskvaliteten på landsbygden och främja diversifieringen av den ekonomiska aktiviteten |
17 |
Befolkningstäthet |
|
18 |
Åldersstruktur |
|
|
19 |
Ekonomisk struktur |
|
|
20 |
Sysselsättningsstruktur |
|
|
21 |
Långtidsarbetslöshet |
|
|
22 |
Deltagande i utbildning |
|
|
23 |
Infrastruktur för Internet |
II. GEMENSAMMA INDIKATORER FÖR UTFALL
AXEL 1 ATT FÖRBÄTTRA KONKURRENSKRAFTEN INOM JORD- OCH SKOGSBRUKET
|
Kod |
Åtgärd |
Indikatorer för utfall (1) |
|
111 |
Yrkesutbildning och information |
— Antal deltagande i utbildning — Antal erhållna utbildningsdagar |
|
112 |
Startstöd för unga jordbrukare |
— Antal unga jordbrukare som fått stöd — Total investeringsvolym |
|
113 |
Förtidspension |
— Antal jordbrukare som fått förtidspension — Antal anställda inom jordbruket som fått förtidspension — Antal hektar som överlåtits |
|
114 |
Anlitande av rådgivningstjänster |
— Antal jordbrukare som fått stöd — Antal skogsbrukare som fått stöd |
|
115 |
Inrättande av företagslednings-, avbytar- och rådgivningstjänster |
— Antal nyinrättade företagslednings-, avbytar- eller rådgivningstjänster |
|
121 |
Modernisering av jordbruksföretag |
— Antal jordbruksföretag som fått investeringsstöd — Total investeringsvolym |
|
122 |
Högre ekonomiskt värde i skog |
— Antal skogsföretag som fått investeringsstöd — Total investeringsvolym |
|
123 |
Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter |
— Antal företag som fått stöd — Total investeringsvolym |
|
124 |
Samarbete om utveckling av nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks- och livsmedelsindustrin samt inom skogsbrukssektorn |
— Antal samarbetsinitiativ som fått stöd |
|
125 |
Infrastruktur som är av betydelse för utveckling och anpassning inom jord- och skogsbruket |
— Antal insatser som fått stöd — Total investeringsvolym |
|
126 |
Återställande av jordbrukspotential som skadats av naturkatastrofer samt introduktion av lämpliga förebyggande åtgärder |
— Skadade jordbruksmarksområden som fått stöd — Total investeringsvolym |
|
131 |
Normer som skall uppfyllas enligt gemenskapslagstiftningen |
— Antal stödmottagare |
|
132 |
Jordbrukares deltagande i kvalitetssystem för livsmedel |
— Antal deltagande jordbruksföretag i kvalitetssystem för livsmedel som fått stöd |
|
133 |
Information och marknadsföring |
— Antal insatser som fått stöd |
|
141 |
Delvis självförsörjande jordbruksföretag |
— Antal delvis självförsörjande jordbruksföretag som fått stöd |
|
142 |
Producentgrupper |
— Antal producentgrupper som fått stöd — Omsättning av producentgrupper som fått stöd |
|
144 |
Jordbruksföretag som genomgår omstrukturering till följd av en reform av en gemensam organisation av marknaden |
Antal företag som fått stöd |
|
(1) För varje åtgärd skall uppgift lämnas om antal mottagna ansökningar och antal godkända ansökningar |
||
AXEL 2 ATT FÖRBÄTTRA MILJÖN OCH LANDSBYGDEN GENOM MARKFÖRVALTNING
|
Kod |
Åtgärd |
Indikatorer för utfall (1) |
|
211 |
Stöd för naturbetingade svårigheter, för jordbrukare i bergsområden |
— Antal företag i bergsområden som fått stöd — Jordbruksmark i bergsområden som fått stöd |
|
212 |
Stöd för jordbrukare i områden som inte är bergsområden men där det finns andra svårigheter |
— Antal företag i områden, som inte är bergsområden men där det finns andra svårigheter, som fått stöd — Jordbruksmarksområden som fått stöd i områden som inte är bergsområden men där det finns andra svårigheter |
|
213 |
Natura 2000-stöd och stöd som är kopplat till direktiv 2000/60/EG |
— Antal företag som fått stöd i Natura 2000-områden/inom ramen för ramdirektivet för vatten — Jordbruksmark som fått stöd inom ramen för Natura 2000/ ramdirektivet för vatten) |
|
214 |
Stöd för miljövänligt jordbruk |
— Antal jordbruksföretag och företag för förvaltning av annan mark som fått stöd — Totalt område med stöd för miljövänligt jordbruk — Fysiskt område med stöd för miljövänligt jordbruk inom ramen för denna åtgärd — Totalt antal kontrakt — Antal insatser relaterade till genetiska resurser |
|
215 |
Stöd för djurens välbefinnande |
— Antal jordbruksföretag som fått stöd — Antal kontrakt avseende djurens välbefinnande |
|
216 |
Stöd för icke-produktiva investeringar |
— Antal jordbruksföretag och företag för förvaltning av annan mark som fått stöd — Total investeringsvolym |
|
221 |
En första beskogning av jordbruksmark |
— Antal stödmottagare som fått beskogningsstöd — Antal ha beskogad mark |
|
222 |
Ett första införande av agri-silvo-pastorala brukningssystem på jordbruksmark |
— Antal stödmottagare — Antal ha under nya agri-silvo-pastorala brukningssystem |
|
223 |
En första beskogning av annan mark än jordbruksmark |
— Antal stödmottagare som fått beskogningsstöd — Antal ha av beskogat land |
|
224 |
Natura 2000-stöd |
— Antal skogsföretag som fått stöd för Natura 2000-områden — Skogsmark som fått stöd (ha) i Natura 2000-områden |
|
225 |
Stöd för miljövänligt skogsbruk |
— Antal skogsföretag som fått stöd — Totalt skogsområde med stöd för miljövänligt skogsbruk — Fysiskt skogsområde med stöd för miljövänligt skogsbruk — Antal kontrakt |
|
226 |
Restaurering av skogstillståndet och införande av förebyggande åtgärder |
— Antal förebyggande insatser/restaureringsinsatser — Skadade skogsområden som fått stöd — Total investeringsvolym |
|
227 |
Stöd för icke-produktiva investeringar |
— Antal skogsbrukare som fått stöd — Total investeringsvolym |
|
(1) För varje åtgärd skall uppgift lämnas om antal mottagna ansökningar och antal godkända ansökningar |
||
AXEL 3 ATT FÖRBÄTTRA LIVSKVALITETEN PÅ LANDSBYGDEN OCH FRÄMJA DIVERSIFIERING AV EKONOMISK VERKSAMHET
|
Kod |
Åtgärd |
Indikatorer för utfall (1) |
|
311 |
Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk |
— Antal stödmottagare — Total investeringsvolym |
|
312 |
Etablering och utveckling av företag |
— Antal mikroföretag som fått stöd/har etablerats |
|
313 |
Främjande av turistverksamhet |
— Antal nya turistverksamheter som fått stöd — Total investeringsvolym |
|
321 |
Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden |
— Antal insatser som fått stöd — Total investeringsvolym |
|
322 |
Förnyelse och utveckling av byarna |
— Antal byar där verksamhet ägt rum — Total investeringsvolym |
|
323 |
Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden |
— Antal landsbygdsinsatser som fått stöd — Total investeringsvolym |
|
331 |
Utbildning och information |
— Antal deltagande ekonomiska aktörer i aktiviteter som fått stöd — Antal utbildningsdagar för deltagarna |
|
341 |
Kompetensutvecklings- och informationsinsatser för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier |
— Antal kompetens- och informationsinsatser — Antal deltagare i insatserna — Antal offentlig-privata partnerskap som fått stöd |
|
(1) För varje åtgärd skall uppgift lämnas om antal mottagna ansökningar och antal godkända ansökningar |
||
AXEL 4 LEADER
|
Kod |
Åtgärd |
Indikatorer för utfall (1) |
|
41 |
Genomförande av lokala utvecklingsstrategier 411 — konkurrenskraft 412 — miljö-/markförvaltning 413 — livskvalitet/diversifiering |
— Antal lokala aktionsgrupper (”LAG”) — Total storlek på LAG-området (km2) — Total befolkning i LAG-området — Antal projekt som finansierats av LAG — Antal stödmottagare |
|
421 |
Genomförande av samarbetsprojekt |
— Antal samarbetsprojekt — Antal samarbetande LAG |
|
431 |
Driva den lokala aktionsgruppen, satsa på kompetensutvecklings- och informationsinsatser i området såsom avses i artikel 59 |
— Antal insatser som fått stöd |
|
(1) För varje åtgärd skall uppgift lämnas om antal mottagna ansökningar och antal godkända ansökningar |
||
III. GEMENSAMMA INDIKATORER FÖR RESULTAT
|
Axel/Mål |
Indikator |
|
Att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbruket |
1) Antal deltagare som framgångsrikt har fullföljt en utbildningsaktivitet relaterad till jordbruk och/eller skogsbruk 2) Ökning av bruttovärde som tillförts bolag/företag som fått stöd 3) Antal bolag/företag som introducerat nya produkter och/eller nya tekniker 4) Värde av jordbruksproduktion inom ramen för godkända kvalitetsmärken/-normer 5) Antal jordbrukare som kommit in på marknaden |
|
Att förbättra miljön och landsbygden genom markförvaltning |
6) Område för framgångsrik markförvaltning som har haft betydelse för: a) biologisk mångfald och jordbruk/skogbruk med högt naturvärde b) vattenkvalitet c) klimatförändringar d) jordkvalitet e) undvikande av marginalisering och övergivande av mark |
|
Att förbättra livskvaliteten på landsbygden och främja diversifiering av ekonomisk verksamhet |
7) Ökning av bruttovärdet för annan mark än jordbruksmark som tillförts företag som fått stöd 8) Bruttoantalet tillskapade arbetstillfällen 9) Ökning av antalet turister 10) Befolkning i landsbygdsområden som fått förbättrad service 11) Ökning av Internet-förekomst i landsbygdsområden 12) Antal deltagare som framgångsrikt har fullföljt en utbildningsaktivitet |
IV. GEMENSAMMA INDIKATORER FÖR MÅLUPPFYLLELSE
|
Indikator |
|
|
1 |
Ekonomisk tillväxt |
|
2 |
Ökning av sysselsättningen |
|
3 |
Arbetsproduktivitet |
|
4 |
Vända den negativa utvecklingen beträffande biologisk mångfald |
|
5 |
Underhåll av jordbruksmark och skogsmark med höga naturvärden |
|
6 |
Förbättring av vattenkvaliteten |
|
7 |
Medverkan till att bekämpa klimatförändringarna |
( 1 ) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1463/2006 (EUT L 277, 9.10.2006, s. 1).
( 2 ) http://www.mcpfe.org/mcpfe/resolutions/lisbon/resolution_l2a2.pdf
( 3 ) EGT L 328, 23.12.2000, s. 2. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2060/2004 (EUT L 357, 2.12.2004, s. 3).
( 4 ) EGT L 160, 26.6.1999, s. 80. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1698/2005.
( 5 ) EUT L 153, 30.4.2004, s. 30 (rättad version i EUT L 231, 30.6.2004, s. 24). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1360/2005 (EUT L 214, 19.8.2005, s. 55).
( 6 ) EUT L 171, 23.6.2006, s. 1
( 7 ) EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.
( 8 ) EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.
( 9 ) EGT L 198, 22.7.1991, s. 1.
( 10 ) EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.
( 11 ) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.
( 12 ) EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.
( 13 ) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1.
( 14 ) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.
( 15 ) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.
( 16 ) EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.
( 17 ) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.
( 18 ) EUT L 25, 28.1.2011, s. 8.
( 19 ) EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.
( 20 ) EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.
( 21 ) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
( 22 ) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.
( 23 ) EUT L 171, 23.6.2006, s. 1.
( 24 ) EGT L 13, 19.1.2000, s. 12.
( 25 ) EUT L 299, 2.10.2007, s. 1.
( 26 ) EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.
( 27 ) EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.
( 28 ) EUT L 58, 28.2.2006, s. 42.
( 29 ) EUT L 42, 14.2.2006, s. 1.
( 30 ) EUT L 265, 26.9.2006, s. 1.
( 31 ) EUT L 55, 25.2.2006, s. 20.
( 32 ) EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.
( 33 ) EGT L 197, 21.7.2001, s. 30.
( 34 ) EUT L 243, 6.9.2006. s. 6.
( 35 ) EUT L 69, 9.3.2007, s. 5.
( 36 ) Ett nytt exemplar av tabell 6.2 ska fyllas i för varje delbelopp av det EJFLU-bidrag som anges per rad i tabell 6.1.
( 37 ) EUT L 325, 28.10.2004, s. 4.
( 38 ) EGT L 142, 14.5.1998, s. 1.
( 39 ) EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.
( 40 ) EUT L 379, 28.12.2006, s. 5.