24.3.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 78/59

---

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 290/09/KOL

av den 1 juli 2009

om stöd som beviljats pilotutbildningssektorn i Troms fylke

(Norge)

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET (1) HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

MED BEAKTANDE AV avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2), särskilt artiklarna 61–63 och protokoll 26,

MED BEAKTANDE AV avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (3), särskilt artikel 24,

MED BEAKTANDE AV artikel 1.2 i del I och artiklarna 7.2, 7.5, 13 och 14 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet,

MED BEAKTANDE AV övervakningsmyndighetens riktlinjer för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet (4), särskilt kapitlen om ersättning för offentliga tjänster och statliga garantier,

MED BEAKTANDE AV övervakningsmyndighetens beslut nr 195/04/KOL av den 14 juli 2004 om de genomförandebestämmelser som avses i artikel 27 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet (5),

MED BEAKTANDE AV övervakningsmyndighetens beslut nr 389/06/KOL av den 13 december 2006 om att inleda det förfarande som föreskrivs i artikel 1.2 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet (6),

EFTER ATT HA GETT berörda parter tillfälle att yttra sig (7) och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

I.   FAKTA

1.   Förfarande

Genom en skrivelse av den 17 mars 2006 ingav North European Aviation Resources AS (nedan kallad NEAR eller klaganden) ett klagomål angående stöd som via den reviderade nationella budgeten beviljats Norwegian Aviation College (nedan kallat NAC). Skrivelsen mottogs och registrerades av övervakningsmyndigheten den 20 mars 2006 (diarienummer 366921). Genom en skrivelse av den 25 augusti 2006, som mottogs och registrerades av övervakningsmyndigheten den 28 augusti (diarienummer 385471), inkom NEAR med en komplettering av klagomålet angående olika typer av ekonomiska medel som Troms fylke och Målselvs kommun beviljat NAC.

Genom skrivelser av den 11 april 2006 (diarienummer 369763) och den 7 september 2006 (diarienummer 385794) informerades de norska myndigheterna om klagomålet och kompletteringen av det och uppmanades att framföra synpunkter på dessa.

Efter att ha gått igenom dessa synpunkter informerade övervakningsmyndigheten de norska myndigheterna genom en skrivelse av den 13 december 2006 (diarienummer 401508) om att den beslutat att inleda det förfarande som föreskrivs i artikel 1.2 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet när det gäller stöd som beviljats pilotutbildningssektorn i Troms fylke (8). Den norska regeringen uppmanades att inkomma med synpunkter på detta beslut. De norska myndigheterna framförde sina synpunkter genom en skrivelse av den 15 februari 2007, som mottogs och registrerades av övervakningsmyndigheten den 19 februari 2007 (diarienummer 410248).

Beslut nr 389/06/KOL om att inleda det formella granskningsförfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och EES-supplementet till denna. Övervakningsmyndigheten uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter (9).

Övervakningsmyndigheten mottog två uppsättningar synpunkter från berörda parter. Genom en skrivelse av den 10 oktober 2007 (diarienummer 446322) vidarebefordrade övervakningsmyndigheten dessa synpunkter till de norska myndigheterna och gav dem möjlighet att bemöta dem. De norska myndigheterna inkom med synpunkter genom en skrivelse av den 13 november 2007 (diarienummer 451773).

2.   Beskrivning av den föreslagna åtgärden

2.1   Åtgärder som är föremål för undersökning

a)   Stöd till NAC

Enligt den norska regeringen införde Stortinget ett bidrag på 4,5 miljoner norska kronor till ”pilotutbildning i Tromsø/Bardufoss” i juni 2005. Den 8 juli 2005 beviljade Kunnskapsdepartementet NAC detta stöd i form av ett direkt bidrag.

Ytterligare 4,5 miljoner norska kronor skrevs in i 2006 års statsbudget och föreslogs återigen i förslaget till budget för 2007. Enligt den norska regeringen informerades Stortinget emellertid om klagomålet, och ytterligare anslag till NAC sköts upp i avvaktan på en lösning av frågan.

b)   Projektfinansiering för Norsk Luftfartshøgskole

Troms fylke bekräftade att man genom ett beslut av den 6 juli 2006 beviljat projektfinansiering på 1,9 miljoner norska kronor till Norsk Luftfartshøgskole (NLH), som de norska myndigheterna beskriver som en icke-kommersiell stiftelse som inrättats i syfte att underlätta pilotutbildning i Nordnorge.

c)   Lån till NAC från Troms fylke och efterskänkning av detta

Enligt Troms fylke beviljades NAC 1999 ett lån på 400 000 norska kronor i enlighet med det regionala låneprogram som övervakningsmyndigheten informerats om och godkänt. I de ursprungliga lånevillkoren föreskrevs återbetalning till gällande räntesatser efter en inledande period på tre år. Efter förlängningar av återbetalningsperioden beviljade Troms fylke efterskänkning av lånet genom ett beslut av den 6 juli 2006. Efterskänkningen skedde på villkor att alla andra fordringsägare deltog i saneringen av NAC:s skulder.

d)   Lånegaranti

Troms fylke bekräftade att man garanterat 500 000 norska kronor av NAC:s skuld för perioden 1 september 2002 till 1 september 2012 utan att begära att NAC betalade någon garantiavgift.

e)   Lån till NLH från Målselvs kommun

Målselvs kommun uppgav att den genom ett beslut av den 19 juli 2006 beviljat NAC ett efterställt lån på 1,3 miljoner norska kronor till räntesatsen 8,5 procent per år, där hela beloppet inklusive ränta förföll till betalning i slutet av 2007. Genom ett beslut av den 24 april 2008 förlängde Målselvs kommun tidsfristen för återbetalning till den 31 december 2008. De norska myndigheterna har senare bekräftat att lånet var avsett för och betalades ut till NLH.

2.2   Syftet med de åtgärder som är föremål för undersökning

a)   Bidrag

Enligt den norska regeringen har både flygvapnets kapacitet att utbilda piloter för tjänst utanför de väpnade styrkorna och det ekonomiska stödet till pilotutbildning från flygbolaget SAS minskat de senaste åren. Den omtvistade finansieringen kan betraktas som en följd av dessa förändringar. Bidraget får endast användas till att se till att den befintliga pilotutbildningen bibehålls vid NAC. Syftet är att behålla den befintliga kapaciteten att utbilda piloter i Norge och undvika en kris när det gäller rekryteringen av piloter.

b)   Projektfinansiering för NLH

Enligt Troms fylke är syftet med finansieringen att se till att den befintliga flygkompetensen i fylket utvecklas och stärks.

c)   Lån till NAC från Troms fylke och efterskänkning av detta

Enligt Troms fylke innebar NAC:s ekonomiska situation att det var nödvändigt att bevilja förlängningar av tidsfristen för återbetalning av lånet och så småningom avskriva det helt och hållet.

d)   Lånegaranti

NAC:s ägare stod för garantin. Hur stor del de stod för berodde på deras respektive ägarandel och garantin gällde ett lån för att finansiera en flygsimulator.

e)   Lån till NLH från Målselvs kommun

Inga syften angivna.

2.3   Nationell rättslig grund för stödåtgärden

Det direkta bidraget, som uppgår till 4,5 miljoner norska kronor, tillhandahålls inom ramen för den reviderade statsbudgeten för 2005 (kap. 281, post 1). I denna budgetpost ingår även 574 000 norska kronor för andra ändamål utan anknytning till de åtgärder som är föremål för undersökning.

De andra åtgärderna är resultatet av beslut som fattats av Troms fylkes råd eller kommunstyrelsen i Målselvs kommun.

2.4   Mottagare

NAC är ett bolag med begränsat ansvar som registrerades i Norge 1993. Ägare var SAS (60 %), Norsk Luftfartshøgskole (29 %) och andra mindre aktieägare. I november 2006 utökade NLH sitt aktieinnehav i NAC till 95,65 %. Återstående 4,35 % av aktierna innehas av Hurtigruten AS.

Det visade sig att NAC, som bedriver den enda pilotutbildningen i regionen Tromsø/Bardufoss, var den enda möjliga mottagaren av det bidrag som Stortinget fastställt.

NAC är även den uttryckliga mottagaren av lånet (som senare efterskänktes) och lånegarantin från Troms fylke. Projektfinansieringen beviljades av Troms fylke till Norsk Luftfartshøgskole, på samma sätt som lånet från Målselvs kommun.

Norsk Luftfartshøgskole är en stiftelse som registrerades i Norge 1997. Grundarna är Troms fylkeskommune, SAS Flight Academy och kommunerna Bardu och Målselv. Syftet med denna ideella stiftelse är att hyra ut egendom och underlätta pilotutbildning i Nordnorge genom att utveckla, initiera och samordna utbildning och se till att de nödvändiga anläggningarna tillhandahålls.

3.   Beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet

I beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet drog övervakningsmyndigheten den preliminära slutsatsen att det inte kunde uteslutas att statligt stöd förekom och att det på grundval av den information som fanns tillgänglig förelåg tvivel beträffande stödets förenlighet med EES-avtalets funktion.

4.   De norska myndigheternas synpunkter på beslutet

De norska myndigheterna hävdade att den omstridda finansieringen inte utgör statligt stöd eftersom den utbildning som NAC erbjuder inte är en ekonomisk verksamhet och därför inte omfattas av artikel 61 i EES-avtalet. Dessutom framhöll de norska myndigheterna att den omstridda finansieringen, även om verksamheten skulle omfattas av denna bestämmelse, skulle vara ersättning för tillhandahållandet av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse i den mening som avses i artikel 59.2 i EES-avtalet.

De norska myndigheterna hävdade att utbildning kan betraktas som icke-ekonomisk verksamhet även om den inte ingår i det nationella utbildningssystemet. Innehållet i och standarden för den kurs som NAC erbjuder fastställs i den officiella handlingen Lov om luftfart. Dessutom undersöks för närvarande möjligheten att integrera pilotutbildning i det nationella utbildningssystemet. De norska myndigheterna konstaterar att det kan uppstå rekryteringsproblem i och med dagens tendens att låta eleverna stå för utbildningskostnaderna (tidigare delades kostnaderna mellan flygbolagen och eleverna). Kostnaderna för att erbjuda sådan utbildning är höga, och även om utbildningen tillhandahålls av privata aktörer tycks den inte innefatta någon inkomstbringande ekonomisk verksamhet (10). De norska myndigheterna hävdar därför att den omstridda finansieringen i enlighet med EG-domstolens rättspraxis helt enkelt innebar att landet uppfyllde sin skyldighet gentemot befolkningen på utbildningsområdet.

Mot bakgrund av artikel 59.2 i EES-avtalet anser de norska myndigheterna att den omstridda finansieringen är laglig. De framhäver det faktum att staten har stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att fastställa vad som utgör en ”tjänst av allmänt ekonomiskt intresse” och hävdar att den pilotutbildning som NAC tillhandahåller omfattas av detta begrepp. I detta avseende framhäver de även att den specifika utbildning som NAC erbjuder har spelat en nyckelroll i rekryteringen av piloter på den norska marknaden, eftersom det är det enda integrerade utbildningsprogrammet för trafikpiloter där utbildningen äger rum i Norge. Därför är stödet till pilotutbildning vid NAC en nationell utbildningspolitisk fråga som är direkt kopplad till de långsiktiga fördelarna för allmänheten. Stödet utgör inte diskriminering eftersom det inte finns några andra aktörer som tillhandahåller integrerad utbildning i Norge.

De norska myndigheterna hävdar att det första villkoret i artikel 59.2 i EES-avtalet, som handlar om anförtroende, uppfylls genom det specifika budgetanslaget ”för pilotutbildning i Troms fylke/Bardufoss” och den norska Lov om luftfart. De norska myndigheterna hävdar att det andra villkoret omfattar en kontroll av ”oriktig bedömning” i motsats till ett ”rimligt förhållande mellan syftet och de medel som tillämpas”. De menar att undantaget gäller om det krävs för att företaget ska kunna fullgöra sina uppgifter på godtagbara ekonomiska villkor (11). De norska myndigheterna anser att det inte finns någon risk för överkompensering och påpekar att anslaget på 4,5 miljoner norska kronor endast täcker 20 procent av kostnaderna för pilotprogrammet.

De norska myndigheterna framhäver det faktum att kravet i artikel 59.2 i EES-avtalet på att handeln inte får påverkas ”i en sådan omfattning att det strider mot de avtalsslutande parternas intressen” är mindre strikt än kriteriet om effekterna på handeln när det gäller att fastställa att stöd förekommer i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet. De åberopar den avvägning som EG-domstolen hänvisar till i sin rättspraxis (12) och anser att bevisbördan i detta ärende ligger hos övervakningsmyndigheten (13).

Troms fylke anser att uppgiften att säkra tillhandahållandet av lämplig pilotutbildning är av nationell betydelse. Fylket betraktar sin delaktighet, både direkt (lånegaranti och efterskänkning av lån) och indirekt (som ägare av NLH), i den ekonomiska omstruktureringen av NAC som normal marknadspraxis och understryker att dess bidrag gavs på villkoret att andra fordringsägare deltog i omstruktureringen av skulden (14).

Troms fylke förklarade att garantin utgör säkerheten för ett lån för att finansiera en flygsimulator. För att undvika förskottsbetalning var NAC:s yttersta ägare tvungna att garantera lånet. Garantin från Troms fylke motsvarar 12,27 % av lånebeloppet. Troms fylke framhäver det faktum att förhållandet mellan NAC och fylket påminner om förhållandet mellan moderbolag och dotterbolag. Dessutom hävdar man att en eventuell avgift inte skulle ha överskridit minimitröskeln för stöd, om en sådan hade krävts.

Målselvs kommun understryker att de ekonomiska svårigheter som NAC genomgick vid tidpunkten för lånet uppfattades som tillfälliga och att kommunen i egenskap av berörd part deltog i den pågående återfinansieringsprocessen. Kommunen hävdar att så länge som riskerna bedöms på ett lämpligt och objektivt sätt vid den tidpunkt då beslut fattas om att bevilja ett lån så bör övervakningsmyndigheten avstå från att granska den fastställda räntenivån. Undantaget är om det förefaller som om det inte finns några objektiv och ärliga skäl att rimligen förvänta sig att en privat investerare skulle ha lånat ut pengar under de aktuella omständigheterna.

5.   Synpunkter från berörda tredje parter

Genom en skrivelse av den 3 maj 2007, som mottogs och registrerades av övervakningsmyndigheten samma dag (diarienummer 420011), inkom Rørosfly AS med synpunkter på beslutet om att inleda den formella granskningen. De stöder klaganden och framhäver den konkurrensfördel som offentligt stöd till endast en flygskola innebär.

Genom en skrivelse av den 4 maj 2007, som mottogs och registrerades av övervakningsmyndigheten samma dag (diarienummer 420422), inkom klaganden med synpunkter på beslutet att inleda den formella granskningen. Inledningsvis bestrider klaganden den beskrivning av pilotutbildningssystemet som de norska myndigheterna ger och vidhåller att både klaganden och NAC har samma typ av licens (och att denna licens har beviljats av Luftfartstilsynet) och att båda erbjuder integrerad pilotutbildning i Norge (15).

Med hänvisning till argumentet att NAC inte bedriver ekonomisk verksamhet erinrar klaganden om vidden av termen ”företag”, och antyder att det avgörande är huruvida enheten bedriver en verksamhet som är ekonomisk och som innebär att sådana varor eller tjänster som åtminstone i princip skulle kunna erbjudas av ett privat företag i vinstgivande syfte erbjuds på marknaden (16). Enligt klaganden bedriver NAC typisk kommersiell verksamhet med ett uppenbart ekonomiskt syfte. Som stöd för denna ståndpunkt hänvisar klaganden till NAC:s omfattande annonsering som man menar är kännetecknande för marknadsaktörer. NEAR menar även att det faktum att dess egen intagning av elever ökat sedan NAC avvecklades åskådliggör konkurrensförhållandet mellan de olika flygskolorna.

När det gäller tillämpningen av artikel 59.2 i EES-avtalet undrar klaganden över det exakta innehållet i den tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som de norska myndigheterna åberopar. Alla flygskolor i Norge måste följa samma nationella och internationella bestämmelser. Följaktligen kan inte NAC:s verksamhet som helhet betraktas som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. NAC måste erbjuda något extra jämfört med de andra skolorna. Klaganden menar att det faktum att hela utbildningen tillhandahålls i Norge är det enda möjliga exemplet på att NAC erbjuder något extra. Med tanke på att det som kännetecknar en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse är att den inte tillhandahålls utan offentlig intervention bör det dock påpekas att NEAR erbjuder integrerad pilotutbildning där utbildningen uteslutande äger rum i Norge (till lägre kostnad än den som NAC erbjuder). Klaganden drar därför slutsatsen att klassificeringen av tjänsten i fråga som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse utgör ett exempel på oriktig bedömning. Under alla omständigheter hävdar klaganden att villkoren i artikel 59.2 i EES-avtalet inte uppfylls. Klaganden bestrider de norska myndigheternas påstående att anförtroendet i en officiell handling skedde via den norska Lov om luftfart och budgetanslaget. När det gäller riktlinjerna för statligt stöd i fråga om ersättning för offentliga tjänster anges vare sig den specifika karaktären hos tjänsten av allmänt intresse eller parametrarna för att beräkna, kontrollera och granska ersättningen i någon officiell handling. Klaganden påpekar att de norska myndigheterna inte har dokumenterat alla kostnader med anknytning till en tjänst av allmänt intresse (dvs. de kostnader som avser en potentiell ”skyldighet” att genomföra alla flyglektioner i Norge). Klaganden hävdar att samma utbildning skulle kunna erbjudas av NEAR till en lägre kostnad (17).

Slutligen kommenterar klaganden ”principen om en privat investerare”. Klaganden hävdar att NAC har befunnit sig i ekonomiska svårigheter åtminstone sedan 2005 då SAS beslutade sig för att dra tillbaka sitt stöd och att de norska myndigheterna vid tidpunkten för ”investeringarna” inte hade någon grund för att förvänta sig en rimlig avkastning på det investerade kapitalet. Med hänsyn till det faktum att myndigheterna hade en ägarandel i NAC hänvisar klaganden till EG-domstolens rättspraxis och hävdar att ”investeringarna” skedde i strid med denna rättspraxis samt att sociala, regionala och sektorsrelaterade hänsyn spelade in. Mer specifikt hävdar klaganden att Norsk Luftfartshøgskole måste betraktas som ett företag i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet och att bidraget på 1,9 miljoner norska kronor till denna enhet utgör en ekonomisk fördel som hotar att snedvrida konkurrensen. Vidare innebär det faktum att stiftelsen inte är vinstgivande att investeringarna knappast kan påstås överensstämma med principen om en privat investerare. Klaganden upprepar det som anförts enligt ovan och drar slutsatsen att Norsk Luftfartshøgskole inte åläggs något krav på offentlig tjänst enligt artikel 59.2 i EES-avtalet och att det belopp som beviljats inte heller har någon anknytning till kostnaden för någon påstådd tjänst av allmänt intresse.

När det gäller de norska myndigheternas synpunkter på beslutet att inleda den formella granskningen pekar klaganden på ytterligare två potentiella stödinslag: NLH befriade NAC från dess hyreskrav för studenthemmet under en tid och sänkte betalningsnivån för förfallna betalningar av hyran för hangaren och de lokaler som är avsedda för administration. Klaganden anser att dessa åtgärder inte kan ha vidtagits i enlighet med principen om en privat investerare och att de därför utgör statligt stöd från NLH till NAC.

När det gäller efterskänkningen av lånet (18) hävdar klaganden att det inte räcker med att visa att privata investerare också beviljat efterskänkning och vidhåller att efterskänkningen av lånet utgör statligt stöd som inte är förenligt med principen om en privat investerare. Framför allt konstaterar klaganden att fylket inte lämnat något bevis för att det fanns en omstruktureringsplan som skulle ge tillräcklig avkastning på investeringen.

När det gäller lånegarantin bestrider klaganden de norska myndigheternas påstående om att moderbolag inte brukar ta ut någon garantiavgift för lån till dotterbolag och hänvisar till avsnitten 3–8 och 3–9 i den norska lagen om bolag med begränsat ansvar som stöd för sitt påstående att motsatsen är sann.

När det gäller den räntesats på 8,5 procent som Målselvs kommun tagit ut på lånet upprepar klaganden de faktorer som utgör grundvalen för principen om en privat investerare och drar slutsatsen att räntesatsen, med tanke på NAC:s ekonomiska situation, inte speglar den risk som är förknippad med lånet och bör klassificeras som ett bidrag som en privat investerare inte skulle ha gett.

6.   De norska myndigheternas kommentarer till synpunkterna

De norska myndigheterna svarade på Rørosflys och klagandens synpunkter genom att först betona att NAC inte längre existerar som juridisk person och därefter påpeka att stödet till NAC uppfattades som det bästa sättet att bidra till flygutbildningsmiljön i Norge, eftersom NEAR inte aktivt uppmanar eleverna att genomgå hela sin utbildning i Norge.

II.   BEDÖMNING

1.   Det aktuella beslutets räckvidd

I sina kommentarer till beslutet att inleda den formella granskningen beskriver de norska myndigheterna förhållandet mellan NLH och NAC och nämner att NLH mot bakgrund av de ekonomiska svårigheter som NAC genomgick tillfälligt upphävde hyreskraven gentemot NAC för studenthemmet och minskade de förfallna betalningar som uppkommit till följd av hyran av hangaren och de lokaler som är avsedda för administration.

Klaganden framhåller att denna åtgärd innebär ytterligare två inslag av stöd till NAC medan myndigheterna vidhåller att åtgärden var normal med tanke på omständigheterna. Dessa åtgärder omfattades inte av beslutet om att inleda den formella undersökningen.

När det gäller den information som de norska myndigheterna tillhandahållit i fråga om mottagaren av lånet från Målselvs kommun motsvarar denna åtgärd dessutom inte längre beskrivningen i beslutet om att inleda den formella granskningen. De norska myndigheterna har också bekräftat att både detta lån och den projektfinansiering som NLH tilldelats av Troms fylke överfördes till NAC ”för tjänster som är nödvändiga för att genomföra ett utvecklingsprojekt”. Denna överföring av medel nämndes inte heller i beslutet om att inleda den formella granskningen.

När det gäller ändringen av mottagare av lånet från Målselvs kommun anser övervakningsmyndigheten att den omstridda åtgärden, dvs. finansiering från kommunen till förmånlig ränta, är identisk med den som beskrivs i beslutet om att inleda den formella granskningen. Denna åtgärd kommer därför att bedömas i förhållande till den nya mottagaren i stället för NAC. När det gäller de andra faktorer som tas upp är det dock inte självklart för övervakningsmyndigheten att det inte kan uppstå tvivel när det gäller de olika åtgärdernas förenlighet med bestämmelserna för statligt stöd. Därför går det inte att dra några slutsatser om dessa åtgärder och de kommer inte att beaktas ytterligare i detta beslut. Räckvidden för detta beslut sträcker sig därför endast till de åtgärder som beskrivs i avsnitt I-2.1 a till e ovan.

2.   Förekomst av statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet

I artikel 61.1 i EES-avtalet föreskrivs följande:

Innan vi i tur och ordning ser på dessa kriterier bör en preliminär faktor när det gäller karaktären på den verksamhet som NAC bedriver, nämligen tillhandahållandet av pilotutbildning, förklaras.

Det förefaller som om det finns en konkurrensutsatt marknad för tillhandahållandet av denna typ av tjänster, vars kostnad inte är oansenlig. Det faktum att tjänsten innefattar en utbildningsaspekt innebär inte i sig att verksamhetens ekonomiska karaktär ändras. Tvärtom förefaller det som om den rättspraxis som den norska regeringen åberopar bekräftar uppfattningen att även om kurser som tillhandahålls inom ramen för det nationella utbildningssystemet inte utgör tjänster i den mening som avses i artikel 50 i EG-fördraget (19), så faller kurser som i huvudsak finansieras med privata medel, framför allt av elever eller deras föräldrar, inom räckvidden för denna artikel (20). Detta resonemang, som är kopplat till begreppet ”tjänst” i den mening som avses i artikel 49 i EG-fördraget och artikel 36 i EES-avtalet, kan tillämpas även när det gäller statligt stöd och huruvida en verksamhet är ekonomisk och därmed utförs av ett företag i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet (21). Det har inte påståtts att kursen vid NAC inte främst finansieras med privata medel, och uppgifterna i ärendet stöder inte heller en sådan slutsats. Övervakningsmyndigheten drar därför slutsatsen att den pilotutbildning som tillhandahölls av NAC innan NAC gick i konkurs var en ekonomisk verksamhet och att NAC är ett företag i den mening som avses i artikel 61 i EES-avtalet.

2.1   Förekomst av statliga resurser

Stödåtgärden måste beviljas av staten eller med hjälp av statliga medel.

Den omstridda finansieringen består av ett direkt bidrag som anslagits inom ramen för den reviderade nationella budgeten, eller av ekonomiska medel som utbetalats eller förmåner som beviljats av de lokala myndigheterna. Det står därför klart att hela den omstridda finansieringen beviljades av staten eller med hjälp av statliga medel.

2.2   Gynna vissa företag eller viss produktion

För det första måste stödåtgärden ge mottagaren fördelar som befriar denne från avgifter som normalt täcks av dennes budget. Endast överföringar av resurser som gynnar företag omfattas dock av artikel 61.1 i EES-avtalet. Innan de specifika åtgärder som är föremål för undersökning granskas måste man därför först överväga om mottagarna av finansieringen är företag i den mening som avses i den artikeln.

Såsom konstateras ovan är NAC uppenbarligen ett företag och det faktum att det bedriver utbildning ändrar inte denna slutsats i det aktuella ärendet.

NLH tycks dock inte bedriva någon form av ekonomisk verksamhet som man mottar finansiering för. Enligt fast rättspraxis utmärks en ekonomisk verksamhet av att varor och tjänster erbjuds på en viss marknad (22). Övervakningsmyndigheten har inte fått någon information som tyder på att underlättandet av pilotutbildning i Nordnorge kan definieras på detta sätt. I enlighet med fast rättspraxis ska endast tjänster som normalt tillhandahålls mot ersättning betraktas som tjänster i den mening som avses i EES-avtalet (23). NLH mottar ingen betalning för sina tjänster, och den finansiering som utbetalas i enlighet med målsättningen att underlätta pilotutbildning i Nordnorge är mer besläktad med de sociala mål som Eftadomstolen identifierar i Private Barnehagers-målet, då den vidhöll att norska staten inte försökte utöva inkomstbringande verksamhet utan uppfyllde sina skyldigheter gentemot den egna befolkningen på det sociala, kulturella och utbildningsrelaterade området (24). Faktum är att den finansiering som NLH beviljats av Troms fylke mer liknar en intern överföring av resurser genom vilken finansieringen öronmärks för användning i främjandet av pilotutbildning i det geografiska område som fylket är ansvarigt för, än en betalning för utförda tjänster. Ytterligare utbetalning av dessa medel till företag som NAC, som bedriver ekonomisk verksamhet i form av tillhandahållande av pilotutbildning, kan mycket väl utgöra statligt stöd, men som konstateras ovan i II-1 faller detta utom räckvidden för detta beslut. När det gäller de första utbetalningarna till NLH drar övervakningsmyndigheten slutsatsen att NLH, åtminstone vid den tidpunkt då utbetalningarna skedde, inte kunde betraktas som stödmottagare och att de två åtgärder där NLH var mottagare inte behöver analyseras ytterligare. Övervakningsmyndigheten kommer därför endast att beakta förekomsten av en fördel när det gäller de stödåtgärder som NAC var mottagare av, nämligen

—	direkt bidrag på 4,5 miljoner norska kronor från statsbudgeten,,

—	lån från Troms fylke och efterskänkning av detta,,

—	lånegaranti som beviljats av Troms fylke utan betalning av avgift.

Ett direkt bidrag i syfte att minska driftskostnaderna uppfyller utan tvekan detta villkor.

Enligt de norska myndigheterna beviljades lånet från Troms fylke inom ramen för det regionala låneprogram som övervakningsmyndigheten informerats om och godkänt 1999. Efterskänkning av ett lån minskar även den finansiella börda som mottagaren annars skulle drabbas av. Mottagaren kan emellertid inte anses få någon fördel i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet om åtgärden styrs av normala marknadsprinciper. Enligt den information som de norska myndigheterna tillhandahållit var följande enheter långvariga prioriterade fordringsägare till NAC i slutet av 2005: Sparebanken Finans Nord-Norge AS (2 877 000 norska kronor), Troms fylke (400 000 norska kronor), Indre Troms Samvirkelag BA (200 000 norska kronor) och Eriksen Eiendom (200 000 norska kronor). De norska myndigheterna bekräftade att de två sistnämnda, varav båda ska betraktas som privata investerare, godkände efterskänkning av de lån de beviljat NAC, medan Sparebanken Finans Nord-Norge godkände att avbetalningar för den andra hälften av 2006 sköts upp men inte godkände några undantag från räntebetalningar. Därför anser övervakningsmyndigheten att även om offentliga myndigheter måste tillämpa samma fasthet gentemot sina gäldenärer som en privat fordringsägare så utgör inte samma åtgärd från Troms fylkes sida statligt stöd eftersom privata marknadsaktörer också beviljade efterskänkning av utestående lån till NAC.

Enligt avsnitt 2.1 om statliga garantier i riktlinjerna för statligt stöd utgör statliga garantier en förmån för låntagaren och en belastning för de statliga resurserna om ingen avgift betalas i utbyte mot garantin. Därför förefaller det som om den garanti som NAC beviljats av Troms fylke gav NAC en fördel och därmed gynnade detta företag i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

Vidare måste stödåtgärden vara selektiv så till vida att den gynnar ”vissa företag eller viss produktion”. De åtgärder som är föremål för undersökning riktade sig särskilt till NAC och är därför uppenbart selektiva.

2.3   Snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan de avtalsslutande parterna

För att åtgärderna ska utgöra statligt stöd måste de snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan de avtalsslutande parterna. I och med att NAC direkt konkurrerar med andra institutioner som erbjuder pilotutbildning enligt gemensamma europeiska bestämmelser (Joint Aviation Authorities Flight Crew Licence eller JAA-FCL) i såväl Norge som övriga Europa förefaller det som om finansieringen stärker mottagarens ställning och därmed har potential att snedvrida konkurrensen mellan de olika skolorna och påverka handeln mellan de stater där dessa är etablerade.

2.4   Slutsats

Mot denna bakgrund drar övervakningsmyndigheten slutsatsen att följande åtgärder inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet:

—	Projektfinansiering till NLH från Troms fylke (I-2.1 b ovan).

—	Beviljande av efterskänkning av ett lån från Troms fylke till NAC (I-2.1 c ovan).

—	Lån till NLH från Målselvs kommun (I-2.1 e ovan).

Vidare dras slutsatsen att följande åtgärder som beviljats till förmån för NAC utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet:

—	Direkt bidrag på 4,5 miljoner norska kronor från statsbudgeten (I-2.1 a ovan).

—	Lånegaranti som beviljats av Troms fylke utan betalning av avgift (I-2.1 d ovan).

3.   Förfarandekrav

I artikel 1.3 i del I i protokoll 3 anges att ”Eftas övervakningsmyndighet skall underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder (…). Staten i fråga får inte genomföra åtgärden förrän detta förfarande lett till ett slutgiltigt beslut.”

De norska myndigheterna anmälde inte de stödåtgärder som beskrivs ovan till övervakningsmyndigheten. Övervakningsmyndigheten drar därför slutsatsen att de norska myndigheterna inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt artikel 1.3 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet när det gäller de åtgärder som identifierats som stöd (dvs. det direkta bidrag och den lånegaranti som beskrivs i I-2.1 a respektive d ovan). Det stöd som beviljats utgör därför ”olagligt stöd” i den mening som avses i artikel 1 f i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet.

4.   Stödets förenlighet

4.1   Bedömning enligt artikel 61 i EES-avtalet

Ingen av de situationer som beskrivs i artikel 61.2 i EES-avtalet kan tillämpas på det aktuella ärendet.

Regionen i fråga faller inte inom räckvidden för artikel 61.3 a i EES-avtalet, och artikel 61.3 b i EES-avtalet kan inte tillämpas på det aktuella ärendet.

Den omstridda finansieringen förefaller inte direkt främja övergripande gemenskapsmål, såsom forskning och utveckling, sysselsättning, miljö osv. i den mening som avses i artikel 61.3 c i EES-avtalet. De norska myndigheterna har inte heller åberopat detta undantag. Därför anser övervakningsmyndigheten att den omstridda finansieringen inte kan betraktas som förenlig med EES-avtalets funktion i den mening som avses i denna punkt.

4.2   Bedömning enligt artikel 59.2 i EES-avtalet

I artikel 59.2 i EES-avtalet anges följande: ”Företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse … skall vara underkastade reglerna i detta avtal, särskilt konkurrensreglerna, i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs. Utvecklingen av handeln får inte påverkas i en omfattning som strider mot de avtalsslutande parternas intresse.”

Tillämpningen av denna bestämmelse har utvecklats i riktlinjerna för statligt stöd om ersättning för offentliga tjänster. I punkt 25 föreskrivs att riktlinjerna ska tillämpas vid bedömningen av oanmält stöd som beviljats efter det att dessa riktlinjer antogs. I alla andra fall kommer de bestämmelser som gällde vid den tidpunkt då stödet beviljades att tillämpas. De två åtgärder som är föremål för granskning beslutades innan riktlinjerna antogs (den 20 december 2005).

Innan det som då var kapitel 18 C i riktlinjerna för statligt stöd (och som nu helt enkelt kallas för kapitlet om ersättning för offentliga tjänster) infördes fanns inga specifika bestämmelser om ersättning för offentliga tjänster. Trots detta finner övervakningsmyndigheten det lämpligt att basera bedömningen på tidigare åtgärder i kommissionens meddelande om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i Europa (25), tillsammans med EG-domstolens rättspraxis innan stödet beviljades.

Vidare anser övervakningsmyndigheten att innehållet i kapitel 18 C i riktlinjerna för statligt stöd inte i grunden innebär att underlaget för bedömning ändras, utan att det där helt enkelt tydliggörs vad som krävs för att uppfylla de olika kriterierna i artikel 59.2 i EES-avtalet.

De två berörda åtgärdernas förenlighet kommer därför att bedömas utifrån följande principer, med hänsyn till tidpunkterna för åtgärderna och med beaktande av det faktum att artikel 59.2 i EES-avtalet utgör ett undantag och därför måste tolkas restriktivt:

—	Tjänsten i fråga måste vara en ”tjänst av allmänt ekonomiskt intresse” och tydligt definieras som en sådan.

—	Företaget i fråga måste officiellt ha anförtrotts tillhandahållandet av tjänsten.

—	Tillämpningen av konkurrensbestämmelserna skulle hindra utförandet av de särskilda uppgifter som företaget i fråga tilldelats.

—	Utvecklingen av handeln får inte påverkas i en sådan omfattning att det strider mot de avtalsslutande parternas intressen.

Eftastaterna har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att fastställa nivån på tjänsterna av allmänt ekonomiskt intresse och kan om så är nödvändigt införa krav på offentliga tjänster för att säkerställa denna nivå. En stats definition av vad den betraktar som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse är endast föremål för kontroll av oriktig bedömning. För att undantaget i artikel 59.2 i EES-avtalet ska kunna tillämpas måste emellertid det offentliga uppdraget vara tydligt definierat.

När det gäller detta framgår det av rättspraxis att begreppet ”tjänst av allmänt ekonomiskt intresse” omfattar tjänster som kännetecknas av särskilda egenskaper jämfört med det ekonomiska intresse som är kännetecknande för ekonomisk verksamhet i allmänhet (26). En sådan särskild egenskap kan vara att de offentliga myndigheterna anser att tjänsten bör tillhandahållas även om marknaden inte har tillräckliga incitament för att göra det (27). Därmed kan den berörda staten, om vissa tjänster bedöms vara av allmänt intresse och marknadskrafterna inte på ett tillfredsställande sätt tillhandahåller dem, fastställa särskilda krav för offentliga tjänster för att säkerställa nivån på de tjänster som tillhandahålls.

När det gäller det direkta bidraget på 4,5 miljoner norska kronor konstaterar övervakningsmyndigheten att det i den relevanta posten i statsbudgeten för 2005 anslås finansiering till ”pilotutbildning i Tromsø/Bardufoss”. Övervakningsmyndigheten anser att detta inte utgör en tydlig definition av ett offentligt uppdrag. Även om det skulle hävdas att den särskilda egenskapen är det faktum att hela kursen äger rum i Norge och att detta är den aspekt av tjänsten som har anknytning till ”allmänt intresse”, påpekar övervakningsmyndigheten att det inte någonstans i budgeten eller några andra handlingar som lämnats till övervakningsmyndigheten anges att bidraget ges på detta villkor.

Övervakningsmyndigheten anser därför att definitionen av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse i detta ärende utgör ett exempel på oriktig bedömning. Därmed uppfylls inte villkoret för att artikel 59.2 i EES-avtalet ska kunna tillämpas (dvs. att ett företag utför en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse) i det aktuella ärendet.

När det gäller den åtgärd som identifieras i I-2.1 d ovan anser övervakningsmyndigheten slutligen inte att en garanti för ett visst skuldbelopp generellt sett innebär att en särskild uppgift av allmänt ekonomiskt intresse fullgörs. Denna åtgärd omfattas därför inte av artikel 59.2 i EES-avtalet.

Även om man utgår från att tjänsten i fråga definierats på lämpligt sätt måste det offentliga uppdraget specifikt anförtros genom en offentlig myndighets handling för att undantaget i artikel 59.2 i EES-avtalet ska kunna tillämpas. Övervakningsmyndigheten konstaterar att de båda åtgärderna som är föremål för granskning tycks innebära att NAC ges en ekonomisk fördel utan att anförtros något offentligt uppdrag i utbyte mot finansieringen. Med hänvisning till de norska myndigheternas argument, som baseras på kommissionens praxis, anser övervakningsmyndigheten inte att det framgår av detta organs beslut att ett mottagande av medel från staten utgör anförtroende när ingen beskrivning av det offentliga uppdraget eller de villkor enligt vilka detta måste säkerställas ges (28). I detta avseende hänvisar övervakningsmyndigheten återigen till det faktum att om den särskilda egenskapen hos den utbildning som NAC tillhandahåller är att hela kursen äger rum i Norge och att detta är den aspekt av tjänsten som har anknytning till ”allmänt intresse”, så anges det inte någonstans i budgeten eller i några andra handlingar som lämnats till övervakningsmyndigheten att bidraget ges på detta villkor.

Även om det var tydligt att de norska myndigheterna hade ett specifikt offentligt uppdrag i åtanke när de beslutade sig för att bevilja finansiering till pilotutbildningssektorn, kan övervakningsmyndigheten alltså inte se något bevis för att detta uppdrag specifikt har anförtrotts NAC. Därmed kan artikel 59.2 i EES-avtalet inte tillämpas på den aktuella situationen.

De sista två aspekterna av artikel 59.2 i EES-avtalet utgör tillsammans en proportionalitetsbedömning. Vid beaktandet av huruvida de åtgärder som antagits går längre än vad som är nödvändigt för att garantera ett effektivt uppfyllande av det offentliga uppdraget, konstaterar övervakningsmyndigheten för det första att finansieringens nödvändighet är diskutabel eftersom den inte är förknippad med några villkor och för det andra att ingen objektiv bedömning av hur stor finansiering som krävdes tycks ha gjorts. Övervakningsmyndigheten drar därför slutsatsen att denna aspekt av artikel 59.2 i EES-avtalet inte uppfylls i det aktuella ärendet, även om de övriga kriterierna uppfylls.

4.3   Slutsats

Övervakningsmyndigheten drar slutsatsen att varken det direkta bidraget (I-2.1 a ovan) eller lånegarantin (I-2.1 d ovan) uppfyller villkoren för tillämpning av artikel 59.2 i EES-avtalet och att båda åtgärderna därför är oförenliga med EES-avtalets funktion.

5.   Slutsats

Övervakningsmyndigheten finner att följande åtgärder inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet:

—	Projektfinansiering från Troms fylke (I-2.1 b ovan).

—	Efterskänkning av lån från Troms fylke I-2.1 c ovan).

—	Lån från Målselvs kommun (I-2.1 e ovan).

Övervakningsmyndigheten drar emellertid slutsatsen att de norska myndigheterna olagligen har genomfört följande stödåtgärder i strid med artikel 1.3 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet:

—	Direkt bidrag på 4,5 miljoner norska kronor från statsbudgeten (I-2.1 a ovan).

—	Lånegaranti som beviljats av Troms fylke utan betalning av avgift (I-2.1 d ovan).

De beskrivna stödåtgärderna uppfyller inte villkoren för tillämpning av artikel 59.2 i EES-avtalet och är därför inte förenliga med EES-avtalets funktion.

Av artikel 14 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet framgår att övervakningsmyndigheten ska besluta att olagligt stöd som är oförenligt med bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet måste återkrävas av mottagarna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den projektfinansiering som NLH beviljats av Troms fylke och lånet till denna enhet från Målselvs kommun, tillsammans med Troms fylkes efterskänkning av ett lån som man beviljat NAC, utgör inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

Artikel 2

Det direkta bidrag på 4,5 miljoner norska kronor från statsbudgeten och den lånegaranti som Troms fylke beviljat utgör statligt stöd till NAC som inte är förenligt med EES-avtalets funktion i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

Artikel 3

De norska myndigheterna ska vidta alla åtgärder som krävs för att återkräva det stöd som avses i artikel 2 och som olagligen utbetalats till NAC.

Artikel 4

Återkravet ska verkställas utan dröjsmål och enligt förfarandena i den nationella lagstiftningen, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa beslutet. Det stöd som ska återkrävas ska inkludera ränta samt ränta på ränta från det datum då NAC fick tillgång till finansieringen fram till dagen för återkravet. Räntan ska beräknas i enlighet med artikel 9 i beslut nr 195/04/KOL.

Artikel 5

De norska myndigheterna ska inom två månader efter det att detta beslut tillkännagetts informera Eftas övervakningsmyndighet om de åtgärder som vidtagits för att följa det.

Artikel 6

Detta beslut riktar sig till Konungariket Norge.

Artikel 7

Endast den engelska versionen är giltig.

---

(1)  Nedan kallad övervakningsmyndigheten.

(2)  Nedan kallat EES-avtalet.

(3)  Nedan kallat övervakningsavtalet.

(4)  Riktlinjer för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet och artikel 1 i protokoll 3 till övervakningsavtalet, antagna och utfärdade av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994, offentliggjorda i Europeiska gemenskapens officiella tidning (nedan kallad EGT) L 231, 3.9.1994, s. 1, och EES-supplement nr 32, 3.9.1994. Riktlinjerna ändrades senast den 25 april 2007. Nedan kallade riktlinjerna för statligt stöd.

(5)  EUT L 139, 25.5.2006, s. 37, och EES-supplement nr 26, 25.5.2006, s. 1.

(6)  Nedan kallat beslutet om att inleda den formella undersökningen.

(7)  EUT C 77, 5.4.2007, s. 35, och EES-supplement nr 17, 5.4.2007, s. 16.

(8)  Närmare information om korrespondensen mellan de norska myndigheterna och övervakningsmyndigheten finns i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet.

(9)  Se fotnot 7.

(10)  De norska myndigheterna förefaller hänvisa till de avvecklingsförfaranden som NAC:s styrelse inlett som stöd för detta förslag.

(11)  Det faktum att NAC för närvarande är föremål för ett konkursförfarande används som stöd för detta påstående.

(12)  Mål 202/88, Kommissionen mot Frankrike (teleterminalutrustning), REG 1991, s. I-1223, punkt 12.

(13)  Som stöd för detta påstående åberopar de norska myndigheterna mål C-159/94, Kommissionen mot Frankrike, REG 1997, s. I-5815, punkterna 112 och 113.

(14)  Troms fylke tillhandahöll bevis för att två andra privatägda företag med utestående lån till ett värde av 200 000 norska kronor vardera också efterskänkte skulden till NAC som en del av omstruktureringen.

(15)  Klaganden konstaterar att elever vid NEAR erbjuds möjlighet att genomgå hela utbildningen i Norge, men att de flesta väljer att utnyttja de möjligheter som erbjuds utomlands. Skillnaden är att NAC inte erbjuder dessa utlandsplaceringar och därför genomgår alla dess elever sin utbildning endast i Norge.

(16)  I detta avseende hänvisar klaganden till målen C-41/90, Höfner och Elser mot Macrotron GmbH, REG 1991, s. I-1979, och C-244/94 Fédération française des sociétés d'assurance, Société Paternelle-Vie, Union des assurances de Paris-Vie och Caisse d'assurance et de prévoyance mutuelle des agriculteurs mot Ministère de l'Agriculture et de la Pêche, REG 1995, s. I-4013. Å andra sidan anges den helt och hållet sociala funktionen för enheten i mål C-159/91, Poucet et Pistre, REG 1993, s. I-637, som ett exempel på en klassificering som annat än företag.

(17)  Baserat på att den beräknade utbildningskostnaden per student vid NAC är 937 500 norska kronor hävdar klaganden att NAC är överkompenserat eftersom utbildningskostnaden vid NEAR för utbildning uteslutande i Norge är 512 000 norska kronor.

(18)  Klaganden påpekar att fylket inte kommenterade vare sig det ursprungliga beviljandet av lånet eller uppskjutandet av återbetalningen 2003 och vidhåller att dessa inslag också utgör statligt stöd.

(19)  Artikel 37 i EES-avtalet har samma formulering.

(20)  Se mål C-109/92, Stephan Max Wirth mot Landeshauptstadt Hannover, REG 1993, s. I-6447, punkterna 14–17. Eftadomstolen bekräftade nyligen detta synsätt i domen av den 21 februari 2008 i mål E-5/07, Private Barnehagers Landsforbund mot Eftas övervakningsmyndighet, punkt 80 och följande (domen har ännu inte rapporterats).

(21)  Mål E-5/07, Private Barnehagers Landsforbund mot Eftas övervakningsmyndighet, se ovan, punkt 80.

(22)  Mål C-205/03 P, FENIN mot kommissionen, REG 2006, s. I–6295, punkt 25.

(23)  Mål E-5/07, Private Barnehagers Landsforbund mot Eftas övervakningsmyndighet, se ovan, punkt 81.

(24)  Mål E-5/07, Private Barnehagers Landsforbund mot Eftas övervakningsmyndighet, se ovan, punkt 83.

(25)  EGT C 17, 19.1.2001, s. 4.

(26)  Se till exempel mål C-179/90 Merci convenzionali porto di Genova SpA mot Siderurgica Gabrielli SpA, REG 1991, s. I-5889, punkt 28.

(27)  Se till exempel kommissionens meddelande om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i Europa, se fotnot 25 ovan, punkt 14.

(28)  I kommissionens beslut 2006/225/EG av den 2 mars 2005 om den stödordning som Italien genomfört för omstrukturering av institut för yrkesutbildning (EUT L 81, 18.3.2006, s. 25) erkänns uttryckligen att institutionerna i fråga ”tillhandahöll de institutionella, socialt inriktade yrkesutbildningstjänster … som utgjorde en del av det offentliga utbildningssystemet” (punkt 48) och att de därför ”ålagts ett offentligt uppdrag genom bindande rättsakter dvs. genom de avtal som ingåtts mellan de italienska regionerna och yrkesutbildningsinstituten” (punkt 57).

---