This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document C2006/297E/03
MINUTES#Wednesday, 17 May 2006
PROTOKOLL
Onsdag, 17 maj 2006
PROTOKOLL
Onsdag, 17 maj 2006
EUT C 297E, 7.12.2006, p. 144–236
(ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
|
7.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 297/144 |
PROTOKOLL
(2006/C 297 E/03)
SAMMANTRÄDETS GÅNG
ORDFÖRANDESKAP: Josep BORRELL FONTELLES
Talman
1. Öppnande av sammanträdet
Sammanträdet öppnades kl. 09.05.
2. Meddelande från talmannen
Med anledning av Internationella dagen mot homofobi meddelade talmannen att utskottet LIBE skulle anordna ett seminarium på kvällen under rubriken ”För att få ett slut på hatet ”och han hoppades att många ledamöter skulle delta i detta seminarium.
*
* *
Talare: Agnes Schierhuber klagade på det ofredande som hon ansåg sig ha varit utsatt för sedan gårdagen av ett anonymt TV-team som enligt henne följde med Hans-Peter Martin (talmannen svarade att parlamentets säkerhetstjänst skulle informeras om detta för att kunna vidta lämpliga åtgärder), Reinhard Rack yttrade sig om detta inlägg, Hans-Peter Martin gjorde ett personligt uttalande med anledning av Agnes Schierhubers uppgifter och Agnes Schierhuber svarade på detta.
Talare: Javier Moreno Sánchez tog avstånd från vissa negativa yttranden som sagts om en minister i den spanska regeringen i samband med anförandena på en minut under måndagen.
3. Interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning – Ingåendet av det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (debatt)
Betänkande om det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning [2004/2099(ACI)] – Budgetutskottet.
Föredragande: Reimer Böge (A6-0150/2006)
Betänkande om ingåendet av ett interinstitutionellt avtal (AII) om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning [2006/2028(ACI)] – Utskottet för konstitutionella frågor.
Föredragande: Sérgio Sousa Pinto (A6-0144/2006)
Reimer Böge redogjorde för sitt betänkande (A6-0150/2006).
Sérgio Sousa Pinto redogjorde för sitt betänkande (A6-0144/2006).
Talare: Karl-Heinz Grasser (rådets tjänstgörande ordförande) och Dalia Grybauskaitė (ledamot av kommissionen).
Talare: Glenys Kinnock (föredragande av yttrande från utskottet DEVE), Karl von Wogau (föredragande av yttrande från utskottet AFET), Jan Mulder (föredragande av yttrande från utskottet CONT), Constanze Angela Krehl (föredragande av yttrande från utskottet REGI), Bernadette Bourzai (föredragande av yttrande från utskottet AGRI), Rosa Miguélez Ramos (föredragande av yttrande från utskottet PECH), Ruth Hieronymi (föredragande av yttrande från utskottet CULT), Gérard Deprez (föredragande av yttrande från utskottet LIBE), Jean-Luc Dehaene för PPE-DE-gruppen, Ralf Walter för PSE-gruppen, och Anne E. Jensen för ALDE-gruppen.
ORDFÖRANDESKAP: Ingo FRIEDRICH
Vice talman
Talare: Helga Trüpel för Verts/ALE-gruppen, Esko Seppänen för GUE/NGL-gruppen, Wojciech Roszkowski för UEN-gruppen, Jana Bobošíková, grupplös, Janusz Lewandowski, Bárbara Dührkop Dührkop, Kyösti Virrankoski, Johannes Voggenhuber, Pedro Guerreiro, Witold Tomczak, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Hans-Peter Martin, Salvador Garriga Polledo, Richard Corbett, Margarita Starkevičiūtė, Alyn Smith, Kyriacos Triantaphyllides, Jeffrey Titford, Sergej Kozlík, Ville Itälä, Szabolcs Fazakas, Jean Marie Beaupuy, Jens-Peter Bonde, Philip Claeys, Alain Lamassoure, Jo Leinen, Nathalie Griesbeck, Valdis Dombrovskis, Herbert Bösch, Markus Ferber, Neena Gill, Françoise Grossetête, Genowefa Grabowska, Mario Mauro, Yannick Vaugrenard, Othmar Karas, Marilisa Xenogiannakopoulou, Antonis Samaras, Giovanni Pittella, Wiesław Stefan Kuc, Karl-Heinz Grasser och Dalia Grybauskaitė.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 4.5 i protokollet av den 17.05.2006 och punkt 4.4 i protokollet av den 17.05.2006.
(Sammanträdet avbröts kl. 11.25, i avvaktan på omröstningen, och återupptogs kl. 11.35.)
ORDFÖRANDESKAP: Josep BORRELL FONTELLES
Talman
4. Omröstning
Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilagan ”Omröstningsresultat ”som bifogas protokollet.
4.1. Utseende av en ledamot i Europeiska centralbankens direktion (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om rådets rekommendation om utnämning av en direktionsledamot i Europeiska centralbanken [C6-0071/2006 – 2006/0801(CNS)] – Utskottet för ekonomi och valutafrågor.
Föredragande: Pervenche Berès (A6-0136/2006)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Sluten omröstning (artikel 162.1 i arbetsordningen))
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 1)
FÖRSLAG TILL BESLUT
Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2006)0207)
4.2. Anslutning till Genèveakten * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets beslut om godkännande av Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten till Haagkonventionen om internationell registrering av industriella mönster, antagen i Genève den 2 juli 1999 [KOM(2005)0687 – C6-0061/2006 – 2005/0273(CNS)] – Utskottet för rättsliga frågor.
Föredragande: Michel Rocard (A6-0166/2006)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 2)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2006)0208)
4.3. Åtgärder för att ge verkan till Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om ändring av förordningarna (EG) nr 6/2002 och (EG) nr 40/94 för att ge verkan till Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten inom Haagkonventionen beträffande internationell registrering av industriella mönster [KOM(2005)0689 – C6-0058/2006 – 2005/0274(CNS)] – Utskottet för rättsliga frågor.
Föredragande: Michel Rocard (A6-0167/2006)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 3)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2006)0209)
4.4. Ingåendet av det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (omröstning)
Betänkande om ingåendet av ett interinstitutionellt avtal (AII) om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning [2006/2028(ACI)] – Utskottet för konstitutionella frågor.
Föredragande: Sérgio Sousa Pinto (A6-0144/2006)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 4)
FÖRSLAG TILL BESLUT
Antogs (P6_TA(2006)0210)
4.5. Interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (omröstning)
Betänkande om det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning [2004/2099(ACI)] – Budgetutskottet.
Föredragande: Reimer Böge (A6-0150/2006)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 5)
FÖRSLAG TILL BESLUT
Antogs (P6_TA(2006)0210)
*
* *
Talare: Wolfgang Schüssel (rådets tjänstgörande ordförande) och talman Josep Borrell Fontelles (Europaparlamentets talman) för korta uttalanden.
Europaparlamentets talman Josep Borrell Fontelles, rådets tjänstgörande ordförande, Wolfgang Schüssel, kommissionsledamot Dalia Grybauskaitė – och Janusz Lewandowski, ordförande för utskottet BUDG, Jo Leinen, ordförande för utskottet AFCO samt Reimer Böge och Sérgio Sousa Pinto (föredragande) som förhandlat fram avtalet – undertecknade det interinstitutionella avtalet.
5. Högtidligt möte – Grekland
Kl. 12.00-12.35 samlades parlamentet till ett högtidligt möte med anledning av besöket av Karolos Papoulias, Greklands president.
ORDFÖRANDESKAP: Alejo VIDAL-QUADRAS
Vice talman
6. Omröstning (fortsättning)
6.1. Förbättring av miljöprestandan i godstransportsystemet ***I (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av det andra Marco Polo-programmet om beviljande av ekonomiskt gemenskapsstöd till förbättring av godstransportsystemets miljöprestanda (Marco Polo II) [KOM(2004)0478 – C6-0088/2004 – 2004/0157(COD)] – Utskottet för transport och turism.
Föredragande: Reinhard Rack (A6-0408/2005)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 6)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0211)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0211)
6.2. Förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati ***I (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati [KOM(2004)0775 – C6-0223/2004 – 2004/0270B(COD)] – Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.
Föredragande: Dagmar Roth-Behrendt (A6-0161/2006)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 7)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0212)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0212)
6.3. Finansiering av europeisk standardisering ***I (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om finansiering av europeisk standardisering [KOM(2005)0377 – C6-0252/2005 – 2005/0157(COD)] – Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd.
Föredragande: Zita Pleštinská (A6-0107/2006)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 8)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2006)0213)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2006)0213)
6.4. De offentliga finanserna i EMU (omröstning)
Betänkande om de offentliga finanserna i EMU [2005/2166(INI)] – Utskottet för ekonomi och valutafrågor.
Föredragande: Dariusz Rosati (A6-0162/2006)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 9)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2006)0214)
Inlägg om omröstningen:
Dariusz Rosati (föredragande) lade fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 10, vilket beaktades (ändringsförslag 10 förkastades sedan).
7. Röstförklaringar
Skriftliga röstförklaringar:
De skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 163.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.
Muntliga röstförklaringar:
Betänkande Reimer Böge – A6-0150/2006
|
— |
Hubert Pirker |
Betänkande Reinhard Rack – A6-0408/2005
|
— |
Andreas Mölzer |
8. Rättelser/avsiktförklaringar till avgivna röster
Rättelser till avgivna röster:
Rättelserna till avgivna röster återfinns på webbplatsen ”Séance en direct”, ”Results of votes (roll-call votes)/Résultats des votes (appels nominaux) ”samt i den tryckta versionen av bilagan ”Resultat av omröstningarna med namnupprop”.
Den elektroniska versionen på Europarl uppdateras regelbundet under högst två veckor efter den aktuella omröstningsdagen.
Därefter slutförs förteckningen över rättelserna till de avgivna rösterna för att översättas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Avsiktsförklaringar till avgivna röster:
Följande avsiktsförklaringar hade gjorts (angående icke avgivna röster):
Betänkande Sérgio Sousa Pinto – A6-0144/2006
|
— |
ändringsförslag 1 nej: Richard Corbett, Lívia Járóka |
|
— |
slutlig omröstning ja: Martin Schulz |
Betänkande Reimer Böge – A6-0150/2006
|
— |
punkt 5 ja: Emilio Menéndez del Valle nej: Holger Krahmer, Brigitte Douay |
|
— |
ändringsförslag 2 nej: Holger Krahmer, Emilio Menéndez del Valle |
|
— |
ändringsförslag 3 nedlagd röst: Holger Krahmer |
|
— |
punkt 10 nedlagd röst: Holger Krahmer |
|
— |
ändringsförslag 11 ja: Holger Krahmer |
|
— |
beslut (i dess helhet) nedlagd röst: Holger Krahmer |
Betänkande Zita Pleštinská – A6-0107/2006
|
— |
lagstiftningsresolution ja: Othmar Karas |
Hannu Takkula meddelade att han inte hade kunnat rösta om ändringsförslag 1 till Sousa Pintos betänkande p.g.a. att röstknappen inte hade fungerat.
(Sammanträdet avbröts kl. 12.50 och återupptogs kl. 15.00.)
ORDFÖRANDESKAP: Luigi COCILOVO
Vice talman
9. Justering av protokollet från föregående sammanträde
Jules Maaten, Jean-Louis Bourlanges och Den Dover hade låtit meddela att de hade varit närvarande men att deras namn inte förekom på närvarolistan.
Protokollet från föregående sammanträde justerades.
10. Betänkande om den årliga rapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2005 och EU:s politik på området (debatt)
Betänkande om den årliga rapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2005 och EU:s politik på området [2005/2203(INI)] – Utskottet för utrikesfrågor.
Föredragande: Richard Howitt (A6-0158/2006)
Richard Howitt redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Hans Winkler (rådets tjänstgörande ordförande) och Benita Ferrero-Waldner (ledamot av kommissionen).
Talare: Raül Romeva i Rueda (föredragande för yttrandet från utskottet FEMM), Simon Coveney för PPE-DE-gruppen, Elena Valenciano Martínez-Orozco för PSE-gruppen, Johan Van Hecke för ALDE-gruppen, Hélène Flautre för gruppen Verts/ALE, Vittorio Agnoletto för GUE/NGL-gruppen, Georgios Karatzaferis för IND/DEM-gruppen, Inese Vaidere för UEN-gruppen, Luca Romagnoli, grupplös, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Józef Pinior, Elizabeth Lynne, Feleknas Uca, James Hugh Allister, Laima Liucija Andrikienė, Aloyzas Sakalas, Sajjad Karim, Marek Aleksander Czarnecki, Maria da Assunção Esteves, John Attard-Montalto och Anneli Jäätteenmäki.
ORDFÖRANDESKAP: Janusz ONYSZKIEWICZ
Vice talman
Talare: Bogusław Sonik, Zita Gurmai, Benita Ferrero-Waldner och Hans Winkler.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 5.6 i protokollet av den 18.05.2006.
11. Finansieringsinstrument för utveckling och ekonomiskt samarbete ***I – Europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument ***I – Stabilitetsinstrument ***I – Instrument för stöd inför anslutningen * (debatt)
Betänkande 2 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete och ekonomiskt samarbete [KOM(2004)0629 – C6-0128/2004 – 2004/0220(COD)] – Utskottet för utveckling.
Föredragande: Gay Mitchell (A6-0109/2006)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av de allmänna principerna för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument [KOM(2004)0628 – C6-0129/2004 – 2004/0219(COD)] – Utskottet för utrikesfrågor.
Föredragande: Konrad Szymański (A6-0164/2006)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett stabilitetsinstrument [KOM(2004)0630 – C6-0251/2004 – 2004/0223(COD)] – Utskottet för utrikesfrågor.
Föredragande: Angelika Beer (A6-0157/2006)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen [KOM(2004)0627 – C6-0047/2005 – 2004/0222(CNS)] – Utskottet för utrikesfrågor.
Föredragande: István Szent-Iványi (A6-0155/2006)
Talare: Benita Ferrero-Waldner (ledamot av kommissionen) och Hans Winkler (rådets tjänstgörande ordförande).
Gay Mitchell redogjorde för sitt betänkande (A6-0109/2006).
Konrad Szymański redogjorde för sitt betänkande (A6-0164/2006).
Angelika Beer redogjorde för sitt betänkande (A6-0157/2006).
Paavo Väyrynen (som ersatte föredraganden) redogjorde för betänkandet. (A6-0155/2006)
Talare: Irena Belohorská (föredragande av yttrande från utskottet AFET) (A6-0109/2006), Mauro Zani (föredragande av yttrande från utskottet DEVE) (A6-0164/2006), Ignasi Guardans Cambó (föredragande av yttrande från utskottet CULT) (A6-0164/2006), Elisabeth Schroedter (föredragande av yttrande från utskottet EMPL) (A6-0164/2006), László Surján (föredragande av yttrande från utskottet BUDG) (A6-0164/2006), Andres Tarand (föredragande av yttrande från utskottet ITRE) (A6-0164/2006), Barbara Kudrycka (föredragande av yttrande från utskottet LIBE) (A6-0164/2006), Tokia Saïfi (föredragande av yttrande från utskottet INTA) (A6-0164/2006), Lambert van Nistelrooij (föredragande av yttrande från utskottet REGI) (A6-0164/2006), Zbigniew Zaleski (föredragande av yttrande från utskottet INTA) (A6-0155/2006), Gábor Harangozó (föredragande av yttrande från utskottet REGI) (A6-0155/2006), Pierre Schapira (föredragande av yttrande från utskottet DEVE) (A6-0157/2006), Antonis Samaras (föredragande av yttrande från utskottet BUDG) (A6-0157/2006), David Martin (föredragande av yttrande från utskottet INTA) ((A6-0109/2006) (A6-0157/2006)), Charles Tannock för PPE-DE-gruppen, Miguel Angel Martínez Martínez för PSE-gruppen, Frithjof Schmidt för Verts/ALE-gruppen, Luisa Morgantini för GUE/NGL-gruppen, och Paul Marie Coûteaux för IND/DEM-gruppen.
ORDFÖRANDESKAP: Sylvia-Yvonne KAUFMANN
Vice talman
Talare: Eoin Ryan för UEN-gruppen, Tunne Kelam, Margrietus van den Berg, Marie Anne Isler Béguin, Tobias Pflüger, Derek Roland Clark, Mieczysław Edmund Janowski, Giorgos Dimitrakopoulos, Ana Maria Gomes, Gisela Kallenbach, Nirj Deva, Marianne Mikko, Elmar Brok, Justas Vincas Paleckis, Hubert Pirker, Alexandra Dobolyi, Panagiotis Beglitis, Libor Rouček, Riitta Myller, Hans Winkler och Benita Ferrero-Waldner
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: A6-0109/2006: punkt 5.3 i protokollet av den 18.05.2006 A6-0164/2006, A6-0157/2006 och A6-0155/2006: sammanträdesperioden i juni.
12. Frågestund (frågor till rådet)
Parlamentet behandlade en rad frågor till rådet (B6-0207/2006).
Första delen
Fråga 1 (Bernd Posselt): Kroatiens anslutning.
Hans Winkler (rådets tjänstgörande ordförande) besvarade frågan samt följdfrågor från Bernd Posselt, Richard Corbett och Reinhard Rack.
Fråga 2 (Paulo Casaca): Utvisning av europeiska familjer från Kanada.
Hans Winkler besvarade frågan samt en följdfråga från Paulo Casaca.
Fråga 3 (Elena Valenciano Martínez-Orozco): Kvinnor och barn arresteras i Iran.
Hans Winkler besvarade frågan samt följdfrågor från Elena Valenciano Martínez-Orozco, Philip Bushill-Matthews och Hubert Pirker.
Fråga 4 (Laima Liucija Andrikienė): Nödvändigheten av en effektivt samordnad/gemensam energipolitik i EU.
Hans Winkler besvarade frågan samt följdfrågor från Paul Rübig och Richard Seeber.
Andra delen
Fråga 5 (Mairead McGuinness): Direkt beskattning.
Alfred Finz (rådets tjänstgörande ordförande) besvarade frågan samt följdfrågor från Gay Mitchell (ersättare för frågeställaren) och Andreas Mölzer.
Fråga 6 (Katerina Batzeli): Ytterligare förenhetligande av skattebestämmelserna.
Fråga 10 (Othmar Karas): Enhetlig beräkningsgrund för bolagsskatt.
Alfred Finz (rådets tjänstgörande ordförande) svarade på frågorna samt följdfrågor från Stavros Arnaoutakis (ersättare för frågeställaren) och Othmar Karas.
Fråga 7 (Eoin Ryan): Skatteharmonisering.
Alfred Finz besvarade frågan samt följdfrågor från Eoin Ryan och Eugenijus Gentvilas.
Fråga 8 (Robert Evans): Skatteparadis.
Alfred Finz besvarade frågan samt följdfrågor från Robert Evans och Hubert Pirker.
Fråga 9 (Gay Mitchell): Ekonomisk och skattemässig ram.
Alfred Finz besvarade frågan samt följdfrågor från Gay Mitchell och Andreas Mölzer.
De frågor som på grund av tidsbrist inte hade besvarats skulle erhålla skriftliga svar (se bilagan till det fullständiga förhandlingsreferatet).
Talmannen förklarade frågestunden med frågor till rådet avslutad.
(Sammanträdet avbröts kl. 19.30 och återupptogs kl. 21.00.)
ORDFÖRANDESKAP: Alejo VIDAL-QUADRAS
Vice talman
13. Europeiska gemenskapens ingående av fördraget om upprättande av Energigemenskapen *** – Fördrag om upprättande av en energigemenskap för sydöstra Europa (debatt)
Rekommendation om förslaget till rådets beslut om Europeiska gemenskapens ingående av fördraget om energigemenskapen [13886/1/2005 – C6-0435/2005 – 2005/0178(AVC)] – Utskottet för industrifrågor, forskning och energi.
Föredragande: Giles Chichester (A6-0134/2006)
Muntlig fråga (O-0024/2006) från Giles Chichester, för utskottet ITRE, till rådet: Fördrag om upprättande av en energigemenskap för sydöstra Europa (B6-0020/2006)
Muntlig fråga (O-0025/2006) från Giles Chichester, för utskottet ITRE, till kommissionen: Fördrag om upprättande av en energigemenskap för sydöstra Europa (B6-0206/2006)
Giles Chichester redogjorde för rekommendationen och utvecklade de muntliga frågorna.
Hans Winkler (rådets tjänstgörande ordförande) och Andris Piebalgs (ledamot av kommissionen) besvarade frågorna. orales.
Talare: Jerzy Buzek för PPE-DE-gruppen, Reino Paasilinna för PSE-gruppen, Fiona Hall för ALDE-gruppen, Rebecca Harms för Verts/ALE-gruppen, Vladimír Remek för GUE/NGL-gruppen, Nils Lundgren för IND/DEM-gruppen, András Gyürk, Britta Thomsen, Derek Roland Clark, Paul Rübig, Hans Winkler och Andris Piebalgs.
Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 108.5 i arbetsordningen):
|
— |
Giles Chichester, för utskottet ITRE, om Europeiska gemenskapens ingående av fördraget om en energigemenskap (B6-0279/2006) |
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 5.5 i protokollet av den 18.05.2006 och punkt 5.11 i protokollet av den 18.05.2006.
14. Kommissionens årliga strategiska prioriteringar (2007) (debatt)
Betänkande om budgeten 2007: kommissionens årliga strategiska prioriteringar [2006/2020(BUD)] – Budgetutskottet.
Föredragande: James Elles (A6-0154/2006)
James Elles redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Dalia Grybauskaitė (ledamot av kommissionen).
Talare: Jürgen Schröder (föredragande av yttrande från utskottet DEVE), David Martin (föredragande av yttrande från utskottet INTA), Janusz Lewandowski för PPE-DE-gruppen, Catherine Guy-Quint för PSE-gruppen, Kyösti Virrankoski för ALDE-gruppen, Gérard Onesta för Verts/ALE-gruppen, Esko Seppänen för GUE/NGL-gruppen, Nils Lundgren för IND/DEM-gruppen, Sergej Kozlík, grupplös, Salvador Garriga Polledo, Neena Gill, Anne E. Jensen, Ingeborg Gräßle, Paulo Casaca, Gérard Deprez, László Surján, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Agnes Schierhuber, Brigitte Douay, Antonis Samaras och Albert Jan Maat.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 5.7 i protokollet av den 18.05.2006.
15. En sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013 (debatt)
Betänkande om förberedelser inför samtyckesförfarandet beträffande gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013 (en sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning) [2006/2086(INI)] – Utskottet för regional utveckling.
Föredragande: Constanze Angela Krehl (A6-0175/2006)
Constanze Angela Krehl redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Andris Piebalgs (ledamot av kommissionen)
Talare: Zsolt László Becsey (föredragande av yttrande från utskottet TRAN), Jan Olbrycht för PPE-DE-gruppen, Riitta Myller för PSE-gruppen, Jean Marie Beaupuy för ALDE-gruppen, Elisabeth Schroedter för Verts/ALE-gruppen, Bairbre de Brún för GUE/NGL-gruppen, Rolf Berend, Ewa Hedkvist Petersen, Jan Březina, Inés Ayala Sender, Ambroise Guellec, Gábor Harangozó, Sérgio Marques och Andris Piebalgs.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 5.2 i protokollet av den 18.05.2006.
16. Föredragningslista för nästa sammanträde
Föredragningslistan för nästa sammanträde fastställdes (”Föredragningslista ”PE 373.210/OJJE).
17. Avslutande av sammanträdet
Sammanträdet avslutades kl. 23.55.
Julian Priestley
Generalsekreterare
Miroslav Ouzký
Vice talman
NÄRVAROLISTA
Följande skrev på:
Adamou, Agnoletto, Albertini, Allister, Andersson, Andrejevs, Andrikienė, Angelilli, Antoniozzi, Arif, Arnaoutakis, Ashworth, Assis, Atkins, Attard-Montalto, Attwooll, Aubert, Audy, Ayala Sender, Aylward, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Baco, Badia I Cutchet, Barsi-Pataky, Batten, Batzeli, Bauer, Beaupuy, Beazley, Becsey, Beer, Beglitis, Belder, Belet, Belohorská, Bennahmias, Berend, Berès, van den Berg, Berger, Berlato, Berlinguer, Berman, Birutis, Blokland, Bloom, Bobošíková, Böge, Bösch, Bonde, Bono, Bonsignore, Booth, Borghezio, Borrell Fontelles, Bourlanges, Bourzai, Bowis, Bowles, Bozkurt, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Breyer, Březina, Brie, Brok, Brunetta, Budreikaitė, van Buitenen, Buitenweg, Bullmann, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Busquin, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Calabuig Rull, Callanan, Camre, Capoulas Santos, Cappato, Carlotti, Carlshamre, Carnero González, Carollo, Casa, Casaca, Cashman, Casini, Caspary, Castex, del Castillo Vera, Catania, Cavada, Cederschiöld, Cercas, Chatzimarkakis, Chichester, Chiesa, Chmielewski, Christensen, Chruszcz, Claeys, Clark, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Corbett, Corbey, Cornillet, Correia, Costa, Cottigny, Coûteaux, Coveney, Cramer, Crowley, Marek Aleksander Czarnecki, Ryszard Czarnecki, Daul, Davies, de Brún, Degutis, Dehaene, De Keyser, Demetriou, De Michelis, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Désir, Deß, Deva, De Veyrac, De Vits, Díaz de Mera García Consuegra, Dičkutė, Didžiokas, Díez González, Dillen, Dimitrakopoulos, Dobolyi, Dombrovskis, Doorn, Douay, Dover, Doyle, Drčar Murko, Duchoň, Dührkop Dührkop, Duff, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Ek, El Khadraoui, Elles, Esteves, Estrela, Ettl, Eurlings, Jill Evans, Robert Evans, Fajmon, Falbr, Farage, Fatuzzo, Fava, Fazakas, Ferber, Fernandes, Fernández Martín, Elisa Ferreira, Figueiredo, Fjellner, Flasarová, Flautre, Florenz, Foltyn-Kubicka, Fontaine, Ford, Fourtou, Fraga Estévez, Frassoni, Freitas, Friedrich, Fruteau, Gabriele, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, García Pérez, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gebhardt, Gentvilas, Geringer de Oedenberg, Gewalt, Gibault, Gierek, Giertych, Gill, Gklavakis, Glante, Glattfelder, Goebbels, Goepel, Golik, Gollnisch, Gomes, Gomolka, Gottardi, Goudin, Grabowska, Grabowski, Graça Moura, Graefe zu Baringdorf, Gräßle, de Grandes Pascual, Grech, Griesbeck, Gröner, de Groen-Kouwenhoven, Groote, Grosch, Grossetête, Gruber, Guardans Cambó, Guellec, Guerreiro, Gurmai, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Gyürk, Hänsch, Hall, Hammerstein Mintz, Hamon, Handzlik, Hannan, Harangozó, Harbour, Harkin, Harms, Hasse Ferreira, Hassi, Hatzidakis, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Helmer, Henin, Hennicot-Schoepges, Herczog, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Honeyball, Hoppenstedt, Howitt, Hudacký, Hudghton, Hughes, Hutchinson, Ibrisagic, Ilves, in't Veld, Isler Béguin, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jäätteenmäki, Jałowiecki, Janowski, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Joan i Marí, Jöns, Jørgensen, Jordan Cizelj, Juknevičienė, Kacin, Kaczmarek, Kallenbach, Kamall, Karas, Karatzaferis, Karim, Kaufmann, Kauppi, Tunne Kelam, Kindermann, Kinnock, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Klinz, Knapman, Koch, Kohlíček, Konrad, Korhola, Kósáné Kovács, Kozlík, Krahmer, Krarup, Krasts, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kristensen, Kristovskis, Krupa, Kuc, Kudrycka, Kuhne, Kułakowski, Kušķis, Kusstatscher, Kuźmiuk, Lagendijk, Laignel, Lamassoure, Lambert, Lambrinidis, Landsbergis, Lang, Langen, Langendries, Laperrouze, Lauk, Lavarra, Lax, Lechner, Le Foll, Lehideux, Lehne, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Jean-Marie Le Pen, Marine Le Pen, Le Rachinel, Lévai, Lewandowski, Liberadzki, Libicki, Lichtenberger, Liese, Liotard, Lipietz, Locatelli, López-Istúriz White, Losco, Lucas, Lulling, Lundgren, Lynne, Maat, Maaten, McAvan, McCarthy, McGuinness, McMillan-Scott, Madeira, Malmström, Manders, Maňka, Erika Mann, Thomas Mann, Manolakou, Markov, Marques, Martens, David Martin, Hans-Peter Martin, Martinez, Martínez Martínez, Masiel, Masip Hidalgo, Maštálka, Mastenbroek, Mathieu, Mato Adrover, Matsakis, Matsis, Matsouka, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Menéndez del Valle, Meyer Pleite, Miguélez Ramos, Mikko, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Mölzer, Mohácsi, Montoro Romero, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Morgantini, Morillon, Moscovici, Mote, Mulder, Musacchio, Muscardini, Muscat, Mussolini, Myller, Napoletano, Nassauer, Nattrass, Navarro, Newton Dunn, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Obiols i Germà, Achille Occhetto, Öger, Özdemir, Olajos, Olbrycht, Ó Neachtain, Onesta, Onyszkiewicz, Oomen-Ruijten, Ortuondo Larrea, Őry, Ouzký, Oviir, Paasilinna, Pack, Pahor, Paleckis, Panayotopoulos-Cassiotou, Pannella, Panzeri, Papadimoulis, Papastamkos, Parish, Patriciello, Patrie, Pęk, Alojz Peterle, Pflüger, Piecyk, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pinior, Piotrowski, Pirilli, Pirker, Piskorski, Pistelli, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Poignant, Polfer, Poli Bortone, Pomés Ruiz, Portas, Posdorf, Posselt, Prets, Prodi, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Ransdorf, Rapkay, Rasmussen, Remek, Resetarits, Reul, Reynaud, Riera Madurell, Ries, Riis-Jørgensen, Rivera, Rizzo, Rocard, Rogalski, Roithová, Romagnoli, Romeva i Rueda, Rosati, Roszkowski, Rothe, Rouček, Roure, Rudi Ubeda, Rübig, Rühle, Rutowicz, Ryan, Sacconi, Saïfi, Sakalas, Salafranca Sánchez-Neyra, Salinas García, Salvini, Samaras, Samuelsen, Sánchez Presedo, dos Santos, Sartori, Saryusz-Wolski, Savary, Savi, Schapira, Scheele, Schenardi, Schierhuber, Schlyter, Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schroedter, Schulz, Schuth, Schwab, Seeber, Seeberg, Segelström, Seppänen, Siekierski, Sifunakis, Silva Peneda, Sinnott, Siwiec, Sjöstedt, Skinner, Škottová, Smith, Sommer, Sonik, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Spautz, Speroni, Staes, Staniszewska, Starkevičiūtė, Šťastný, Sterckx, Stevenson, Stockmann, Strejček, Strož, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Susta, Svensson, Swoboda, Szájer, Szejna, Szymański, Tabajdi, Tajani, Takkula, Tannock, Tarabella, Tarand, Tatarella, Thomsen, Thyssen, Titford, Titley, Toia, Tomczak, Toubon, Toussas, Trakatellis, Trautmann, Triantaphyllides, Trüpel, Turmes, Tzampazi, Uca, Ulmer, Väyrynen, Vaidere, Valenciano Martínez-Orozco, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Vaugrenard, Veneto, Ventre, Veraldi, Vergnaud, Vidal-Quadras, Vincenzi, Virrankoski, Vlasák, Vlasto, Voggenhuber, Wallis, Walter, Watson, Henri Weber, Manfred Weber, Weiler, Weisgerber, Westlund, Wieland, Wiersma, Wijkman, Willmott, Wise, von Wogau, Wohlin, Bernard Piotr Wojciechowski, Janusz Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wurtz, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zani, Zapałowski, Zappalà, Zatloukal, Ždanoka, Zīle, Zimmer, Zingaretti, Zvěřina, Zwiefka
Observatörer:
Ali Nedzhmi, Anastase Roberta Alma, Arabadjiev Alexander, Athanasiu Alexandru, Bărbuleţiu Tiberiu, Becşenescu Dumitru, Bliznashki Georgi, Buruiană Aprodu Daniela, Christova Christina Velcheva, Ciornei Silvia, Cioroianu Adrian Mihai, Corlăţean Titus, Coşea Dumitru Gheorghe Mircea, Creţu Corina, Creţu Gabriela, Dimitrov Martin, Dîncu Vasile, Duca Viorel, Dumitrescu Cristian, Ganţ Ovidiu Victor, Hogea Vlad Gabriel, Husmenova Filiz, Iacob Ridzi Monica Maria, Ilchev Stanimir, Ivanova Iglika, Kazak Tchetin, Kelemen Atilla Béla Ladislau, Kirilov Evgeni, Kónya-Hamar Sándor, Marinescu Marian-Jean, Mihăescu Eugen, Morţun Alexandru Ioan, Muscă Monica Octavia, Parvanova Antonyia, Paşcu Ioan Mircea, Petre Maria, Podgorean Radu, Popa Nicolae Vlad, Popeangă Petre, Severin Adrian, Shouleva Lydia, Silaghi Ovidiu Ioan, Sofianski Stefan, Stoyanov Dimitar, Szabó Károly Ferenc, Ţicău Silvia Adriana, Tîrle Radu, Vigenin Kristian, Zgonea Valeriu Ştefan
BILAGA I
OMRÖSTNINGSRESULTAT
Förkortningar och symboler
|
+ |
antogs |
|
- |
förkastades |
|
↓ |
bortföll |
|
T |
drogs tillbaka |
|
ONU (…, …, …) |
omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
EO (…, …, …) |
elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
|
delad |
delad omröstning |
|
särsk. |
särskild omröstning |
|
ÄF |
ändringsförslag |
|
komp. |
kompromissändringsförslag |
|
m. d. |
motsvarande del |
|
S |
ändringsförslag om strykning |
|
= |
identiska ändringsförslag |
|
res. |
resolutionsförslag |
|
gem. res. |
gemensamt resolutionsförslag |
|
sluten |
sluten omröstning |
1. Utseende av en ledamot i Europeiska centralbankens direktion
Betänkande: Pervenche BERÈS (A6-0136/2006)
|
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
359, 110, 35 |
Omröstningen var sluten (artikel 162.1 i arbetsordningen).
2. Anslutning till Genèveakten *
Betänkande: Michel ROCARD (A6-0166/2006)
|
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
3. Åtgärder för att ge verkan till Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten *
Betänkande: Michel ROCARD (A6-0167/2006)
|
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
endast en omröstning |
|
+ |
|
4. Interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning
Betänkande: Sérgio SOUSA PINTO (A6-0144/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
punkt 1 |
1 |
GUE/NGL |
ONU |
- |
122, 451, 14 |
|
§ |
originaltexten |
ONU |
+ |
453, 119, 35 |
|
|
efter punkt 1 |
2 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
3 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
|
4 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
|
omröstning: beslutet (i sin helhet) |
ONU |
+ |
418, 187, 15 |
||
ÄF 2, 3 och 4 hade av misstag hamnat med Böges betänkande (A6-0150/2006)
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE punkt 1
GUE/NGL ÄF 1 och slutomröstning
5. Interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning
Betänkande: Reimer BÖGE (A6-0150/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
punkt 5 |
§ |
originaltexten |
ONU |
+ |
445, 167, 15 |
|
punkt 6 |
1 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
punkt 7 |
2 |
Verts/ALE |
ONU |
- |
115, 502, 13 |
|
punkt 10 |
3 |
Verts/ALE |
ONU |
- |
158, 458, 13 |
|
§ |
originaltexten |
ONU |
+ |
455, 173, 10 |
|
|
punkt 11 |
§ |
originaltexten |
ONU |
+ |
478, 142, 15 |
|
skäl D |
§ |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
omröstning: beslutet (i sin helhet) |
ONU |
+ |
440, 190, 14 |
||
ÄF 4, 5 och 6 hade av misstag hamnat med Böges betänkande. De avsåg Sousa Pintos betänkande (A6-0144/2006).
Begäran om omröstning med namnupprop
PSE punkterna 5, 10, 11 och slutomröstning
GUE/NGL slutomröstning
IND/DEM slutomröstning
Verts/ALE ÄF 2, 3 och slutomröstning
PPE-DE punkt 10
Begäran om särskild omröstning
Verts/ALE skäl D, punkterna 5, 11
6. Förbättring av miljöprestandan i godstransportsystemet (Marco Polo II) ***I
Betänkande: Reinhard RACK (A6-0408/2005)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
block 1 – kompromissändringsförslag |
38-61 63-66 68-69 71 74-80 |
PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE + UEN |
|
+ |
|
|
block 1 – kompromissändringsförslag särskild omröstning |
62 |
PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE + UEN |
särsk. |
+ |
|
|
67 |
PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE + UEN |
särsk. |
+ |
|
|
|
70 |
PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE + UEN |
särsk. |
+ |
|
|
|
72 |
PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE + UEN |
särsk. |
+ |
|
|
|
block 2 – ändringsförslag från ansvarigt utskott – sammanslagen omröstning |
1-14 16-24 26-27 29-30 32-33 35-37 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
block 2 – ändringsförslag från ansvarigt utskott – särskild omröstning |
15 |
utskottet |
särsk. |
↓ |
|
|
25 |
utskottet |
särsk. |
↓ |
|
|
|
28 |
utskottet |
särsk. |
↓ |
|
|
|
31 |
utskottet |
särsk. |
↓ |
|
|
|
34 |
utskottet |
särsk. |
↓ |
|
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
ÄF 73 stryks och ersätts av ÄF 80.
Begäran om särskild omröstning
GUE/NGL ÄF 15, 25, 28, 31, 34, 62, 67, 70, 72
7. Förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati ***I
Betänkande: Dagmar ROTH-BEHRENDT (A6-0161/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
kompromissändringsförslag för block 1 |
1-3 9-11 13 16-19 22-23 26-29 31-33 35 42-47 49 51-56 |
utskottet PSE, PPE-DE, ALDE, Verts/ALE + GUE/NGL |
|
+ |
|
|
41 |
PSE, PPE-DE, ALDE + Verts/ALE |
särsk. |
+ |
|
|
|
48 |
PSE, PPE-DE, ALDE + Verts/ALE |
särsk. |
+ |
|
|
|
block 2 |
5 12 14-15 20-21 24 30 34 38-39 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
block 3 |
4 6-8 36 37 40 |
utskottet |
|
- |
|
|
artikel 1, efter led 5 |
57 |
PPE-DE |
EO |
- |
215, 346, 6 |
|
50 |
PSE, PPE-DE, ALDE, Verts/ALE + GUE/NGL |
|
+ |
|
|
|
25 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
||
Övrigt
ÄF 41 och 48 undertecknades inte av GUE/NGL-gruppen.
Begäran om särskild omröstning
GUE/NGL: ÄF 41 och 48
8. Finansiering av europeisk standardisering ***I
Betänkande: Zita PLĚSTINSKÁ (A6-0107/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
ändringsförslag från ansvarigt utskott – sammanslagen omröstning |
2-3 5-18 20-21 23-26 |
utskottet |
|
+ |
|
|
artikel 3, punkt 2 |
27 |
PPE-DE, PSE + ALDE |
|
+ |
|
|
artikel 5, punkt 1 |
28 |
PPE-DE, PSE + ALDE |
|
+ |
|
|
19 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
artikel 5, efter punkt 3 |
29 |
PPE-DE, PSE + ALDE |
|
+ |
|
|
skäl 5 |
30 |
PPE-DE, PSE + ALDE |
|
+ |
|
|
4 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
|
efter skäl 7 |
31 |
PPE-DE, PSE + ALDE |
|
+ |
|
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
|
omröstning: lagstiftningsresolution |
ONU |
+ |
535, 25, 14 |
||
ÄF 1 och 22 berör inte alla språkversioner och har inte tagits upp till omröstning (artikel 151.1 d i arbetsordningen).
Begäran om omröstning med namnupprop
IND/DEM slutomröstning
9. De offentliga finanserna i EMU
Betänkande: Dariusz ROSATI (A6-0162/2006)
|
Avser |
ÄF nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO – anmärkningar |
|
punkt 3 |
4 |
PSE |
|
- |
|
|
punkt 6 |
5 |
PSE |
|
+ |
|
|
1 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
|
efter punkt 6 |
6 |
PSE |
|
- |
|
|
punkt 7 |
13 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
punkt 8 |
7 |
PSE |
delad |
|
|
|
1/EO |
- |
264, 267, 15 |
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
efter punkt 8 |
14 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
15 |
GUE/NGL |
delad |
|
|
|
|
1 |
- |
|
|||
|
2 |
↓ |
|
|||
|
punkt 10 |
2 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
8 |
PSE |
EO |
+ |
266, 245, 37 |
|
|
16 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
|
efter punkt 10 |
9 |
PSE |
|
- |
|
|
10 |
PSE |
EO |
- |
263, 273, 8 |
|
|
punkt 11 |
§ |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
|
2 |
+ |
|
|||
|
punkt 13 |
3 |
Verts/ALE |
|
- |
|
|
17 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
|
punkt 19 |
11 |
PSE |
|
+ |
|
|
efter punkt 22 |
12 |
PSE |
|
- |
|
|
efter punkt 24 |
18 |
GUE/NGL |
|
- |
|
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Begäran om delad omröstning
Verts/ALE
punkt 11
Första delen:”Europaparlamentet påpekar att i en situation … gäller offentliga finanser”
Andra delen:”och noterar att medlemsstaterna … högre europeisk tillväxt”
ÄF 15
Första delen:”Europaparlamentet begär att EU … prisstabilitetsmål”
Andra delen:”och ett upphävande av stabilitets- och tillväxtpakten”
PPE-DE
ÄF 7
Första delen: Allt utom den andra ”(text utgår)”
Andra delen: den andra ”(text utgår)”
BILAGA II
RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP
1. Betänkande Berès A6-0136/2006
Sluten omröstning
ALDE: Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Losco, Lynne, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Gabriele, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Papadimoulis, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Wurtz
IND/DEM: Batten, Belder, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Titford, Wise, Wohlin, Zapałowski
NI: Allister, Baco, Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Claeys, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Kozlík, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Mölzer, Mote, Mussolini, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Callanan, Carollo, Casa, Casini, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Jarzembowski, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Millán Mon, Mitchell, Nassauer, Nicholson, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Silva Peneda, Škottová, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Tajani, Tannock, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varvitsiotis, Veneto, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bourzai, Bozkurt, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Correia, Cottigny, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Golik, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Leichtfried, Liberadzki, Maňka, Martin David, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Panzeri, Piecyk, Pinior, Poignant, Prets, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schulz, Segelström, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Tarabella, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Aylward, Berlato, Camre, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kuźmiuk, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Aubert, Beer, Breyer, van Buitenen, Buitenweg, Cramer, Evans Jill, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka
2. Betänkande Sousa Pinto A6-0144/2006
Ändringförslag 1
Ja-röster: 122
ALDE: Ek, Nicholson of Winterbourne
GUE/NGL: Agnoletto, Brie, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Gabriele, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Manolakou, Markov, Maštálka, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Wurtz
IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Grabowski, Knapman, Nattrass, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Titford, Tomczak, Wise, Zapałowski
NI: Allister, De Michelis, Dillen, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Mölzer, Mote, Romagnoli, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini
PSE: Barón Crespo, Berès, Berger, Bösch, Bourzai, Carlotti, Carnero González, Castex, Douay, Ettl, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Hazan, Krehl, Laignel, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Medina Ortega, Morgan, Patrie, Prets, Reynaud, Rocard, Roure, Savary, Schapira, Trautmann, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri
Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka
Nej-röster: 451
ALDE: Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Krupa, Wohlin
NI: Belohorská, Bobošíková, Claeys, Mussolini, Piskorski, Rutowicz
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Cabrnoch, Carollo, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Hatzidakis, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sonik, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Veneto, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Batzeli, Beglitis, van den Berg, Berlinguer, Berman, Bozkurt, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Correia, Cottigny, Díez González, Dobolyi, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gurmai, Hänsch, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Ilves, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Panzeri, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tarabella, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Aylward, Berlato, Camre, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Evans Jill, Voggenhuber
Nedlagda röster: 14
GUE/NGL: Adamou, Liotard, Meijer
IND/DEM: Coûteaux, Goudin, Lundgren
NI: Baco, Borghezio, Helmer, Kozlík, Rivera
PSE: Hutchinson, Moscovici
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Johannes Voggenhuber
Nej-röster
Carlos Carnero González, Constanze Angela Krehl
Nedlagda röster
Jonas Sjöstedt, Eva-Britt Svensson
3. Betänkande Sousa Pinto A6-0144/2006
Punkt 1
Ja-röster: 453
ALDE: Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Manolakou, Toussas, Uca
IND/DEM: Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Wohlin, Zapałowski
NI: Baco, Belohorská, Bobošíková, De Michelis, Kozlík, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Speroni
PPE-DE: Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Březina, Brunetta, Busuttil, Cabrnoch, Carollo, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sonik, Šťastný, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, van den Berg, Berlinguer, Berman, Bozkurt, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Evans Robert, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gurmai, Hänsch, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Myller, Napoletano, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Panzeri, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Rothe, Rouček, Sacconi, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Aylward, Berlato, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Evans Jill, Hammerstein Mintz, Voggenhuber
Nej-röster: 119
ALDE: Manders
GUE/NGL: Agnoletto, Brie, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Gabriele, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Markov, Maštálka, Meijer, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Belder, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Knapman, Nattrass, Sinnott, Titford, Wise
NI: Allister, Claeys, Dillen, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Mölzer, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Iturgaiz Angulo, Quisthoudt-Rowohl
PSE: Berger, Bösch, Bono, Bourzai, Carlotti, Castex, Cottigny, Ettl, Falbr, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Laignel, Leichtfried, Moscovici, Navarro, Patrie, Prets, Reynaud, Rocard, Roure, Sakalas, Savary, Schapira, Trautmann, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri
Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Ždanoka
Nedlagda röster: 35
GUE/NGL: Adamou, Liotard
IND/DEM: Lundgren
NI: Borghezio, Helmer, Mote
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bradbourn, Brepoels, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Elles, Hannan, Kamall, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Parish, Purvis, Stevenson, Sumberg, Tannock, Van Orden, Veneto
PSE: Busquin, Hutchinson, Tarabella
UEN: Camre
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Godelieve Quisthoudt-Rowohl
Nej-röster
Johannes Voggenhuber, Feleknas Uca, Diamanto Manolakou, Georgios Toussas, Brigitte Douay
4. Betänkande Sousa Pinto A6-0144/2006
Beslut
Ja-röster: 418
ALDE: Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
NI: Baco, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Kozlík, Piskorski, Rivera, Rutowicz
PPE-DE: Albertini, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Březina, Brunetta, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Carollo, Casa, Casini, Caspary, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Eurlings, Fajmon, Ferber, Florenz, Fontaine, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mikolášik, Mitchell, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Šťastný, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varvitsiotis, Vatanen, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, van den Berg, Berlinguer, Berman, Bozkurt, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Díez González, Dobolyi, Dührkop Dührkop, Estrela, Evans Robert, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Myller, Napoletano, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Aylward, Berlato, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Evans Jill
Nej-röster: 187
GUE/NGL: Agnoletto, Brie, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Gabriele, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Grabowski, Karatzaferis, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Wise, Wohlin, Zapałowski
NI: Allister, Borghezio, Claeys, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Mölzer, Mote, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Ayuso González, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Deva, Dover, Elles, Fatuzzo, Fernández Martín, Fjellner, Fraga Estévez, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, de Grandes Pascual, Hannan, Herranz García, Herrero-Tejedor, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Kamall, Kirkhope, López-Istúriz White, McMillan-Scott, Mato Adrover, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Millán Mon, Montoro Romero, Nicholson, Parish, Pomés Ruiz, Purvis, Rudi Ubeda, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Veneto, Vidal-Quadras Roca
PSE: Arif, Berès, Berger, Bösch, Bono, Bourzai, Carlotti, Castex, Douay, Ettl, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Hazan, Laignel, Lavarra, Leichtfried, Moscovici, Navarro, Patrie, Prets, Reynaud, Rocard, Roure, Savary, Schapira, Scheele, Trautmann, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri
Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 15
GUE/NGL: Adamou, Liotard, Meijer
IND/DEM: Belder, Blokland, Sinnott
PPE-DE: Brepoels
PSE: Busquin, Cottigny, Hutchinson, Le Foll, Occhetto, Poignant
UEN: Camre
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Nej-röster
José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra
5. Betänkande Böge A6-0150/2006
Punkt 5
Ja-röster: 445
ALDE: Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
IND/DEM: Wohlin
NI: Belohorská, Bobošíková, De Michelis, Piskorski, Rivera
PPE-DE: Albertini, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Březina, Brunetta, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Carollo, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, van den Berg, Berlinguer, Berman, Bozkurt, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Díez González, Dobolyi, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Evans Robert, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Myller, Napoletano, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Panzeri, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nej-röster: 167
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Gabriele, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Wise, Zapałowski
NI: Allister, Borghezio, Claeys, Dillen, Giertych, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Mölzer, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Hannan, Kamall, Kirkhope, McMillan-Scott, Mathieu, Nicholson, Parish, Purvis, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Veneto
PSE: Arif, Berès, Berger, Bösch, Bono, Bourzai, Carlotti, Castex, Cottigny, Ettl, Falbr, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Hazan, Laignel, Le Foll, Leichtfried, Moscovici, Navarro, Obiols i Germà, Pahor, Patrie, Prets, Reynaud, Rocard, Roure, Savary, Schapira, Scheele, Trautmann, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri
Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 15
IND/DEM: Belder, Blokland, Karatzaferis, Sinnott
NI: Baco, Czarnecki Marek Aleksander, Kozlík, Mote, Rutowicz
PPE-DE: Brepoels
PSE: Busquin, Hutchinson
UEN: Berlato, Camre
Verts/ALE: van Buitenen
6. Betänkande Böge A6-0150/2006
Ändringförslag 2
Ja-röster: 115
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Gabriele, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski
NI: Giertych, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Brepoels, Liese
PSE: Arif, Berès, Berger, Bösch, Bono, Bourzai, Carlotti, Castex, Cottigny, Douay, Ettl, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Hazan, Laignel, Le Foll, Leichtfried, Moscovici, Navarro, Occhetto, Patrie, Pinior, Poignant, Prets, Reynaud, Rocard, Roure, Savary, Schapira, Scheele, Trautmann, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri
UEN: Kuźmiuk
Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 502
ALDE: Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Karatzaferis, Knapman, Lundgren, Nattrass, Sinnott, Titford, Wise, Wohlin
NI: Bobošíková, Borghezio, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Dillen, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Mölzer, Mussolini, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Speroni
PPE-DE: Albertini, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Březina, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Veneto, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, van den Berg, Berlinguer, Berman, Bozkurt, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Díez González, Dobolyi, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Piecyk, Pleguezuelos Aguilar, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Camre, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Libicki, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nedlagda röster: 13
GUE/NGL: Manolakou, Toussas
NI: Allister, Baco, Belohorská, Kozlík, Martin Hans-Peter, Mote
PSE: Busquin, Hutchinson, Tarabella
Verts/ALE: van Buitenen, Schlyter
„Rättelser till avgivna röster“
Nedlagda röster
Eva-Britt Svensson, Jonas Sjöstedt
7. Betänkande Böge A6-0150/2006
Ändringförslag 3
Ja-röster: 158
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Brie, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Gabriele, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Grabowski, Karatzaferis, Knapman, Nattrass, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Titford, Tomczak, Wise, Wohlin
NI: Allister, Borghezio, Czarnecki Marek Aleksander, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Speroni
PPE-DE: Ayuso González, del Castillo Vera, Díaz de Mera García Consuegra, Fatuzzo, Fernández Martín, Fraga Estévez, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, de Grandes Pascual, Herranz García, Herrero-Tejedor, Iturgaiz Angulo, López-Istúriz White, Mato Adrover, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Millán Mon, Montoro Romero, Pomés Ruiz, Rudi Ubeda, Salafranca Sánchez-Neyra, Sartori, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca
PSE: Arif, Berger, Bösch, Bono, Bourzai, Carlotti, Cashman, Castex, Cottigny, Douay, Ettl, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Hazan, Laignel, Le Foll, Leichtfried, Navarro, Occhetto, Patrie, Prets, Reynaud, Rocard, Roure, Savary, Schapira, Scheele, Trautmann, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri
Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 458
ALDE: Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
IND/DEM: Bonde, Goudin, Lundgren
NI: Bobošíková, Claeys, Giertych, Helmer, Mölzer, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Březina, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Casini, Caspary, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fjellner, Florenz, Fontaine, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mikolášik, Mitchell, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rübig, Saïfi, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varvitsiotis, Vatanen, Veneto, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berlinguer, Berman, Bozkurt, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Díez González, Dobolyi, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Vincenzi, Walter, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Camre, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Evans Jill, Rühle
Nedlagda röster: 13
IND/DEM: Krupa, Pęk
NI: Baco, Belohorská, Kozlík, Martin Hans-Peter, Mote
PPE-DE: Brepoels
PSE: Busquin, Hutchinson, Moscovici, Tarabella
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Nej-röster
Michael Cashman
Nedlagda röster
Eva-Britt Svensson, Jonas Sjöstedt
8. Betänkande Böge A6-0150/2006
Punkt 10
Ja-röster: 455
ALDE: Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Ek, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Adamou, Gabriele, Morgantini
IND/DEM: Blokland
NI: Bobošíková, De Michelis, Giertych, Helmer, Mussolini, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Březina, Brunetta, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Casini, Caspary, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fjellner, Florenz, Fontaine, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mikolášik, Mitchell, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varvitsiotis, Vatanen, Veneto, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, van den Berg, Berman, Bozkurt, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, Díez González, Dobolyi, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Rosati, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Didžiokas, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Muscardini, Ó Neachtain, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Zīle
Verts/ALE: Evans Jill, de Groen-Kouwenhoven, Kusstatscher
Nej-röster: 173
ALDE: Duff
GUE/NGL: Agnoletto, Brie, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Belder, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Karatzaferis, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Titford, Tomczak, Wise, Wohlin, Zapałowski
NI: Allister, Borghezio, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Speroni
PPE-DE: Ayuso González, Bushill-Matthews, del Castillo Vera, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Fatuzzo, Fernández Martín, Fraga Estévez, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, de Grandes Pascual, Herranz García, Herrero-Tejedor, Iturgaiz Angulo, Liese, López-Istúriz White, Mato Adrover, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Millán Mon, Montoro Romero, Nicholson, Pomés Ruiz, Rudi Ubeda, Salafranca Sánchez-Neyra, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca, Wijkman, Wortmann-Kool
PSE: Arif, Berès, Berger, Berlinguer, Bösch, Bono, Bourzai, Carlotti, Castex, Douay, Ettl, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Laignel, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Moraes, Moscovici, Navarro, Occhetto, Patrie, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Roure, Savary, Schapira, Scheele, Trautmann, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri
UEN: Foltyn-Kubicka, Krasts, Pirilli, Vaidere, Wojciechowski Janusz
Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 10
NI: Baco, Belohorská, Kozlík, Martin Hans-Peter, Mote
PPE-DE: Brepoels
PSE: Busquin, Hutchinson
UEN: Camre
Verts/ALE: van Buitenen
„Rättelser till avgivna röster“
Ja-röster
Jo Leinen, Andrew Duff
9. Betänkande Böge A6-0150/2006
Punkt 11
Ja-röster: 478
ALDE: Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
NI: Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Helmer, Piskorski, Rivera, Rutowicz
PPE-DE: Albertini, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Březina, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Veneto, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zwiefka
PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, van den Berg, Berlinguer, Berman, Bozkurt, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Díez González, Dobolyi, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Nej-röster: 142
ALDE: Neyts-Uyttebroeck
GUE/NGL: Agnoletto, Brie, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Gabriele, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Farage, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Wise, Wohlin, Zapałowski
NI: Claeys, Dillen, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Mölzer, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Deva, Duchoň, Škottová, Vlasák, Zvěřina
PSE: Arif, Berès, Berger, Bösch, Bono, Bourzai, Carlotti, Castex, Cottigny, Douay, Ettl, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Hazan, Laignel, Le Foll, Leichtfried, Moscovici, Navarro, Patrie, Prets, Reynaud, Rocard, Roure, Savary, Schapira, Scheele, Trautmann, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri
UEN: Camre
Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 15
IND/DEM: Belder, Blokland, Coûteaux, Karatzaferis, Sinnott
NI: Allister, Baco, Borghezio, Kozlík, Mote, Speroni
PPE-DE: Brepoels
PSE: Busquin, Hutchinson
Verts/ALE: van Buitenen
10. Betänkande Böge A6-0150/2006
Beslut
Ja-röster: 440
ALDE: Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Carlshamre, Cavada, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Kułakowski, Lax, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
NI: Baco, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Giertych, Kozlík, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Březina, Brok, Brunetta, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Carollo, Casa, Casini, Caspary, Cederschiöld, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fjellner, Florenz, Fontaine, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mikolášik, Mitchell, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varvitsiotis, Vatanen, Veneto, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Andersson, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, van den Berg, Berlinguer, Berman, Bozkurt, van den Burg, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, De Rossa, De Vits, Díez González, Dobolyi, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Panzeri, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Tatarella, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle
Verts/ALE: Evans Jill
Nej-röster: 190
GUE/NGL: Agnoletto, Brie, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Gabriele, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Grabowski, Karatzaferis, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Titford, Tomczak, Wise, Wohlin, Zapałowski
NI: Allister, Borghezio, Claeys, Dillen, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Mölzer, Mote, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Speroni
PPE-DE: Ashworth, Atkins, Ayuso González, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, del Castillo Vera, Chichester, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dover, Elles, Fatuzzo, Fernández Martín, Fraga Estévez, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, de Grandes Pascual, Hannan, Herranz García, Herrero-Tejedor, Iturgaiz Angulo, Kamall, Kirkhope, López-Istúriz White, McMillan-Scott, Mato Adrover, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Millán Mon, Montoro Romero, Nicholson, Parish, Pomés Ruiz, Purvis, Rudi Ubeda, Salafranca Sánchez-Neyra, Stevenson, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras Roca
PSE: Arif, Berès, Berger, Bösch, Bono, Bourzai, Carlotti, Castex, Douay, Ettl, Fruteau, Goebbels, Guy-Quint, Hamon, Hazan, Laignel, Le Foll, Leichtfried, Moscovici, Navarro, Patrie, Prets, Reynaud, Rocard, Roure, Savary, Schapira, Scheele, Trautmann, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri
UEN: Camre
Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 14
ALDE: Chatzimarkakis, Klinz, Lambsdorff, Schuth
GUE/NGL: Adamou
PPE-DE: Belet, Brepoels
PSE: Busquin, Cottigny, Désir, Hutchinson, Occhetto, Poignant
Verts/ALE: van Buitenen
11. Betänkande Plestinska A6-0107/2006
Resolution
Ja-röster: 535
ALDE: Andrejevs, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Kułakowski, Lambsdorff, Lax, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Polfer, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Savi, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Toia, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Flasarová, Gabriele, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Meyer Pleite, Morgantini, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Piotrowski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski
NI: Baco, Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Dillen, Kozlík, Mussolini, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Braghetto, Brejc, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Carollo, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Gahler, Gál, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Patriciello, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Veneto, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Assis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Goebbels, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Patrie, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Skinner, Sornosa Martínez, Stockmann, Swoboda, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti
UEN: Angelilli, Berlato, Camre, Crowley, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Libicki, Muscardini, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere
Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Rühle, Schmidt, Schroedter, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 25
GUE/NGL: Svensson
IND/DEM: Batten, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Goudin, Knapman, Lundgren, Nattrass, Titford, Wohlin
NI: Helmer, Martin Hans-Peter
PPE-DE: Cabrnoch, Duchoň, Fajmon, Ouzký, Škottová, Strejček, Vlasák, Zahradil, Zvěřina
UEN: Zīle
Verts/ALE: Schlyter
Nedlagda röster: 14
GUE/NGL: Adamou, Liotard, Manolakou, Meijer, Sjöstedt, Toussas, Triantaphyllides
NI: Gollnisch, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Mölzer, Romagnoli, Schenardi
Verts/ALE: van Buitenen
ANTAGNA TEXTER
P6_TA(2006)0207
Utseende av en ledamot i Europeiska centralbankens direktion
Europaparlamentets beslut om rådets rekommendation om utnämning av en direktionsledamot i Europeiska centralbanken (C6-0071/2006 – 2006/0801(CNS))
Europaparlamentet fattar detta beslut
|
— |
med beaktande av rådets rekommendation av den 14 februari 2006 (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 112.2 b i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0071/2006), |
|
— |
med beaktande av artikel 102 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0136/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet tillstyrker rådets rekommendation om utnämningen av Jürgen Stark till direktionsledamot i Europeiska centralbanken. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och medlemsstaternas regeringar. |
P6_TA(2006)0208
Anslutning till Genèveakten *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om godkännande av Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten till Haagkonventionen om internationell registrering av industriella mönster, antagen i Genève den 2 juli 1999 (KOM(2005)0687 – C6-0061/2006 – 2005/0273 (CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2005)0687) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 308 och artikel 300.2 första stycket andra meningen i EG-fördraget, |
|
— |
med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0061/2006), |
|
— |
med beaktande av artikel 51 och artikel 83.7 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0166/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets beslut. |
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0209
Åtgärder för att ge verkan till Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordningarna (EG) nr 6/2002 och (EG) nr 40/94 för att ge verkan till Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten inom Haagkonventionen beträffande internationell registrering av industriella mönster (KOM(2005)0689 – C6-0058/2006 – 2005/0274(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0689) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0058/2006), |
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0167/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag. |
|
2. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
|
3. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
|
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt sin talman att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2006)0210
Interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning
Europaparlamentets beslut om det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (2004/2099(ACI) – 2006/2028(ACI))
Europaparlamentet fattar detta beslut
|
— |
med beaktande av EG-fördraget, och särskilt artikel 272 i detta, |
|
— |
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (1), särskilt punkt 26 i detta, |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2005 om politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013 (2), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 1 december 2005 om det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (3), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2006 om Europeiska rådets överenskommelse avseende budgetplanen och förnyelsen av det interinstitutionella avtalet för 2007-2013 (4), |
|
— |
med beaktande av kommissionens arbetsdokument: Förslag till ett förnyat interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (KOM(2004)0498), |
|
— |
med beaktande av kommissionens arbetsdokument: Bidrag till de interinstitutionella förhandlingarna om förslaget till förnyelse av det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och förstärkning av budgetförfarandet (KOM(2006)0075), |
|
— |
med beaktande av kommissionens arbetsdokument: Reviderat förslag till ett förnyat interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (KOM(2006)0036), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelanden till europaparlamentet och rådet med titeln Bygga en gemensam framtid – Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013 (KOM(2004)0101) och Budgetplan 2007-2013 (KOM(2004)0487) samt kommissionens arbetsdokument med titeln Technical adjustments to the Commission proposal for the multiannual financial framework 2007-2013 (SEK(2005)0494), |
|
— |
med beaktande av den gemensamma deklarationen om riktlinjerna för lagförslag i anknytning till den fleråriga finansiella ramen för 2007-2013 som man kom överens om den 18 oktober 2005, |
|
— |
med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 15-16 december 2005 (CADREFIN 268), |
|
— |
med beaktande av trepartssamtalen den 23 januari, 21 februari, 21 mars och 4 april 2006, |
|
— |
med beaktande av det utkast till interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning som bifogas detta beslut, |
|
— |
med beaktande av artikel 120.1 i arbetsordningen och avsnitt IV.1 och IV.2 samt avsnitt XVIII.4 i bilaga VI till arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, budgetkontrollutskottet, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0150/2006), |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A6-0144/2006), och av följande skäl: |
|
A. |
Europaparlamentet, rådet och kommissionen har slutfört förhandlingarna om ett nytt interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning för perioden 2007-2013 (nedan kallat ”utkastet till avtal”). |
|
B. |
Kommissionen inledde, i enlighet med punkt 26 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999, förberedelserna för den nya budgetplanen och det nya interinstitutionella avtalet genom att lägga fram förslag den 10 februari och 14 juli 2004. |
|
C. |
Efter att parlamentet antog sin förhandlingsståndpunkt den 8 juni 2005 och medlemsstaterna nådde en överenskommelse i december 2005 lade kommissionen fram ett reviderat förslag till ett nytt interinstitutionellt avtal samt tekniska dokument rörande följderna av Europeiska rådets slutsatser, för att förhandlingarna skulle kunna börja i ett rättvist utgångsläge. |
|
D. |
Parlamentet var beslutet att få till stånd en hållbar flerårig finansiell ram som återspeglar de nödvändiga resurserna för politiska krav under kommande år samt lämpliga instrument och reformer för att förbättra genomförandet. |
|
E. |
Genomförandet av de fleråriga programmen med utnyttjande av deras totala anslag är beroende av att en överenskommelse om det interinstitutionella avtalet och budgetramen kan nås i rätt tid. |
|
F. |
Parlamentet var den enda institution som utvecklade en övergripande strategi och genomförde en fullständig och djupgående analys av behoven för att identifiera de politiska prioriteringarna, jämfört med rådets angreppssätt baserat på utgiftstak och procentsatser. |
|
G. |
I budgetutskottets betänkande lämnas en positiv bedömning av de politiska och finansiella val som gjorts i utkastet till avtal. |
|
H. |
Utkastet till avtal verkar inte förorsaka några problem när det gäller förenligheten med EU:s primärrätt och respekterar till fullo parlamentets budgetbefogenheter. |
|
I. |
Utkastet till avtal verkar inte i något hänseende stå i strid med parlamentets arbetsordning. Frågan bör dock ställas om det inte skulle vara klokt att göra vissa ändringar i arbetsordningen, särskilt i bilaga IV, för att skapa möjlighet för att parlamentet kan medverka i ett antal särskilda förfaranden, som föreskrivs i utkastet till avtal under bästa tänkbara villkor. Detta skulle särskilt vara fallet när det gäller förfaranden avseende
|
|
1. |
Europaparlamentet påminner om att för första gången sedan budgetplanen infördes har parlamentet i mer än åtta månader haft överläggningar inom ett tillfälligt utskott som inrättats för detta syfte och antagit en heltäckande förhandlingsståndpunkt som grundar sig på tre pelare syftande till att
|
|
2. |
Europaparlamentet påminner om att man förkastade Europeiska rådets slutsatser från december 2005 i deras nuvarande form, eftersom de inte ger EU de kvantitativa och kvalitativa medel som behövs för att möta framtida utmaningar, samt uppmanade rådet att se till att få ett verkligt mandat att förhandla med parlamentet. |
|
3. |
Europaparlamentet påminner om sin besvikelse över det sätt på vilket man kom fram till en överenskommelse i rådet, med enskilda länders nationella intressen som den centrala förhandlingsfrågan i stället för de gemensamma europeiska målen. |
|
4. |
Europaparlamentet påpekar att man vid många tillfällen har visat sin vilja att inleda konstruktiva förhandlingar med rådet, grundat på de respektive förhandlingsståndpunkterna, för att komma fram till ett avtal som grundar sig på godtagbara kvantitativa och kvalitativa förbättringar inom en realistisk tidsplan. |
|
5. |
Europaparlamentet anser att det avtal som de tre institutionerna kom överens om den 4 april 2006 var den enda möjliga kompromiss, givet överläggningarnas omfattning, som parlamentet kunde uppnå avseende en flerårig budget för att garantera EU-lagstiftningens kontinuitet och en sund förvaltning av EU:s finansiella medel och för att upprätthålla parlamentets lagstiftnings- och budgetbehörighet under den kommande perioden. |
|
6. |
Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut att uppmana kommissionen att genomföra en fullständig och omfattande översyn som täcker alla aspekter på EU:s utgifter och inkomster. Som budgetansvarig vid sidan om rådet avser parlamentet att delta fullt ut i denna översyn i syfte att nå en överenskommelse om ett nytt och omfattande finansieringssystem som är rättvist, hållbart, progressivt och öppet för insyn och som ger EU möjligheten att avpassa sina målsättningar efter egna medel snarare än efter bidrag från medlemsstaterna. |
|
7. |
Europaparlamentet välkomnar den nådda överenskommelsen och i synnerhet de framsteg som gjorts avseende förhandlingsståndpunktens tre pelare:
|
|
8. |
Europaparlamentet är inte desto mindre medvetet om att ett antal underskott fortfarande inte har kunnat lösas genom förhandlingarna. Parlamentet anser att dessa underskott bör behandlas i översynen 2008-2009 och, om möjligt, inom ramen för de årliga budgetförfarandena. Parlamentet påpekar att särskilt systemet för egna medel och utgiftssidan behöver reformeras snarast för att undvika samma pinsamma upplevelse av nationellt köpslående i samband med nästa budgetram. |
|
9. |
Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att alla framtida budgetramar bör fastställas för en femårsperiod som överensstämmer med såväl parlamentets som kommissionens valperioder. |
|
10. |
Europaparlamentet påminner om att dess förhandlingsståndpunkt som fastställdes i den tidigare nämnda resolutionen av den 8 juni 2005 förblir målet som kan garantera en optimal finansieringsnivå och kommande reformer så att Europeiska unionens ambitioner kan uppfyllas. |
|
11. |
Europaparlamentet erinrar om att det kommer att bli nödvändigt att införa stadiga övergångsbestämmelser för den händelse att konstitutionsfördraget träder i kraft före utgången av den nya budgetramen. |
|
12. |
Europaparlamentet förväntar sig att de reformer som beslutas i det kommande i interinstitutionella avtalet kommer att få snabba effekter på de kvalitativa aspekterna av budgetens genomförande, inklusive en lindring av de administrativa bördorna och ett synliggörande för Europas medborgare genom att underlätta deras tillgång till EU-finansiering. |
|
13. |
Europaparlamentet accepterar de budgetmässiga och finansiella konsekvenserna av det nya interinstitutionella avtalet. |
|
14. |
Europaparlamentet betonar att yttrandena från utskotten har varit ett värdefullt stöd vid förhandlingarna. Parlamentet anser att det interinstitutionella avtalet, i den överenskomna formen, tar upp de flesta önskemålen från utskotten i kvalitativt och/eller kvantitativt hänseende. |
|
15. |
Europaparlamentet godkänner det utkast till avtal som bifogas detta beslut. |
|
16. |
Europaparlamentet uppmanar sitt behöriga utskott att undersöka i vilken utsträckning det vore lämpligt att ändra arbetsordningen, särskilt bilaga IV, så att parlamentet kan medverka i de särskilda förfaranden som föreskrivs i utkastet till avtal, under bästa tänkbara villkor. |
|
17. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att för kännedom översända detta beslut till rådet och kommissionen. |
(1) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2005/708/EG (EUT L 269, 14.10.2005, s. 24).
(2) Antagna texter, P6_TA(2005)0224.
(3) Antagna texter, P6_TA(2005)0453.
(4) Antagna texter, P6_TA(2006)0010.
BILAGA
INTERINSTITUTIONELLT AVTAL MELLAN EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH KOMMISSIONEN OM BUDGETDISCIPLIN OCH SUND EKONOMISK FÖRVALTNING
EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION,
nedan kallade ”institutionerna”,
HAR ENATS OM FÖLJANDE:
|
1. |
Detta avtal syftar till att genomföra budgetdisciplinen och att förbättra det årliga budgetförfarandet och det interinstitutionella samarbetet i budgetfrågor, samt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning. |
|
2. |
Budgetdisciplin gäller i detta avtal för alla utgifter. Den är bindande för alla institutioner under hela den period som det här avtalet gäller. |
|
3. |
Detta avtal påverkar inte de olika institutionernas respektive budgetbefogenheter, såsom dessa fastställs i fördragen. Där det hänvisas till denna punkt kommer rådet att besluta med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med en majoritet av dess ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna, enligt de röstningsregler som anges i artikel 272.9 femte stycket i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat ”EG-fördraget”). |
|
4. |
Om det under den fleråriga budgetramen 2007-2013 (nedan kallad ”budgetramen”) sker en fördragsändring som påverkar budgeten kommer nödvändiga justeringar att göras. |
|
5. |
Ingen del av detta avtal får ändras utan samtycke från samtliga institutioner. Ändringar i budgetramen skall göras enligt de förfaranden som anges för det ändamålet i detta avtal. |
|
6. |
Avtalet består av tre delar:
|
|
7. |
Kommissionen kommer varje gång den finner det nödvändigt, och i vart fall i samband med att ett förslag till en ny budgetram läggs fram enligt punkt 30, att lägga fram en rapport om genomförandet av detta avtal åtföljd, om nödvändigt, av förslag till ändringar. |
|
8. |
Detta avtal träder i kraft den 1 januari 2007 och det ersätter
|
DEL I – BUDGETRAM: UTFORMNING OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER
A. Budgetramens innehåll och räckvidd
|
9. |
Budgetramen anges i bilaga I. Den utgör en referensram för den interinstitutionella budgetdisciplinen. |
|
10. |
Budgetramen skall på medellång sikt säkra att Europeiska unionens utgifter redovisade i huvudkategorier utvecklas på ett ordnat sätt inom gränserna för Europeiska unionens egna medel. |
|
11. |
I budgetramen fastställs för vart och ett av åren 2007 till 2013 och för varje rubrik eller underrubrik de belopp som får beviljas i åtagandebemyndiganden. Dessutom fastställs det sammanlagda årliga utgiftsbeloppet i åtagandebemyndiganden respektive betalningsbemyndiganden. Samtliga dessa belopp är uttryckta i 2004 års priser. Budgetramen omfattar inte de budgetposter som finansieras genom inkomster som avsatts för särskilda ändamål enligt artikel 18 i budgetförordningen av den 25 juni 2002 för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (3), nedan kallad ”budgetförordningen”. Upplysningar om transaktioner som inte finns upptagna i Europeiska unionens allmänna budget och den förväntade utvecklingen av de olika kategorierna av gemenskapens egna medel anges som vägledning i särskilda tabeller. Dessa tabeller kommer att uppdateras varje år i samband med den tekniska justeringen av budgetramen. |
|
12. |
Institutionerna bekräftar att vart och ett av de belopp som fastställs i absoluta tal i budgetramen skall betraktas som årliga utgiftstak för Europeiska unionens allmänna budget. Utan att detta påverkar möjligheten till eventuella ändringar av dessa tak enligt bestämmelserna i detta avtal förpliktar sig institutionerna att utöva sina respektive befogenheter på så sätt att de under varje budgetförfarande och vid genomförandet av budgeten för året i fråga iakttar de olika årliga utgiftstaken. |
|
13. |
Genom att ingå det här avtalet enas budgetmyndighetens två parter om att acceptera de ökningssatser för icke-obligatoriska utgifter som följer av de budgetar som fastställs inom de tak som anges i budgetramen under hela dess giltighetstid. Med undantag för underrubrik 1B (sammanhållning för tillväxt och sysselsättning) i budgetramen och med hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning kommer institutionerna under budgetförfarandet och i samband med att budgeten antas att sträva efter att i möjligaste mån lämna tillräckliga marginaler under de olika taken i de olika rubrikerna. |
|
14. |
Rättsakter som antagits enligt medbeslutandeförfarandet av Europaparlamentet och rådet samt rättsakter som antagits av rådet, som innebär att de anslag som finns upptagna i budgeten eller de anslag som anges i budgetramen enligt punkt 12 överskrids, får inte genomföras finansiellt förrän budgeten ändrats, och, i förekommande fall, budgetramen reviderats på lämpligt sätt, enligt det förfarande som är tillämpligt i varje enskilt fall. |
|
15. |
För de budgetår som täcks av budgetramen, får den sammanlagda summan av de betalningsbemyndiganden som är nödvändiga, efter årlig justering och med beaktande av de anpassningar och revideringar som gjorts, inte leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider det tak som gäller för dessa. Vid behov kommer budgetmyndighetens två parter i enlighet med punkt 3l att besluta om de sänkningar av taken i budgetramen som är nödvändiga för att säkerställa att det fastställda taket för egna medel inte överskrids. |
B. Årlig justering av budgetramen
Teknisk justering
|
16. |
Varje år innan budgetförfarandet för år n + 1 genomförs kommer kommissionen att göra följande tekniska justering av budgetramen:
Kommissionen kommer att utföra dessa tekniska justeringar med hjälp av en årlig deflator på 2 %. Resultaten av dessa tekniska justeringar och de ekonomiska prognoser som ligger till grund för dem kommer att meddelas budgetmyndighetens två parter. Ingen annan teknisk justering för budgetåret i fråga kommer att göras, varken under loppet av året eller under följande år i form av efterföljande korrigeringar. |
|
17. |
Om det konstateras att en medlemsstats samlade BNP för åren 2007-2009 avviker med mer än +/- 5 % från den samlade BNP som beräknades när detta avtal utarbetades, kommer kommissionen i samband med den tekniska justeringen för 2011 att justera de sammanhållningsmedel som avdelats för medlemsstaten och perioden i fråga. Den totala nettoeffekten av dessa justeringar får inte, vare sig den är positiv eller negativ, överstiga 3 miljarder euro. Om nettoeffekten är positiv skall de totala tilläggsresurserna begränsas till det samlade underutnyttjandet av anslag för underrubrik 1B under år 2007-2010. Justeringarna kommer att fördelas jämnt över åren 2011-2013 och utgiftstaken för åren i fråga kommer att anpassas därefter. |
Justeringar som hör ihop med budgetgenomförandet
|
18. |
Samtidigt med underrättelsen om den tekniska justeringen av budgetramen kommer kommissionen till budgetmyndighetens två parter att lämna sådana förslag till justering av de sammanlagda betalningsbemyndigandena som den finner nödvändiga med hänsyn till genomförandet, för att säkerställa en ordnad utveckling i förhållande till åtagandebemyndigandena. Europaparlamentet och rådet kommer att fatta beslut om dessa förslag före den 1 maj år n, i enlighet med punkt 3. |
Aktualisering av prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2013
|
19. |
Prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2013 kommer att uppdateras av kommissionen år 2010. Vid denna uppdatering kommer kommissionen att ta hänsyn till det faktiska utnyttjandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden samt prognoserna för genomförandet. Hänsyn kommer också att tas till de regler som fastställts för att garantera att betalningsbemyndiganden utvecklas på ett ordnat sätt i förhållande till åtagandebemyndigandena, och prognoserna för utvecklingen av Europeiska unionens samlade bruttonationalinkomst (BNI). |
Justeringar i samband med alltför stora offentliga underskott
|
20. |
Om budgetåtaganden som tillfälligt dragits in för Sammanhållningsfonden i samband med ett förfarande vid alltför stort offentligt underskott åter skall göras tillgängliga kommer rådet, på förslag av kommissionen och i enlighet med den berörda grundrättsakten, att besluta att dessa åtaganden skall överföras till följande år. Åtaganden som varit tillfälligt indragna år n får inte överföras längre än till år n + 2. |
C. Revidering av budgetramen
|
21. |
Förutom den regelbundna tekniska justeringen och justeringen av villkoren för genomförande får budgetramen, på förslag från kommissionen och utan att taket för egna medel överskrids, revideras för att täcka de behov som uppstår i samband med oförutsedda händelser. |
|
22. |
Som regel skall ett förslag om revidering enligt punkt 21 läggas fram och antas innan budgetförfarandet inleds för året i fråga eller innan budgetförfarandet inleds för det första år som revideringen avser. Ett beslut om revidering av budgetramen som motsvarar upp till 0,03 % av Europeiska unionens BNI och som ligger inom marginalen för oförutsedda utgifter kommer att antas gemensamt av budgetmyndighetens två parter, i enlighet med punkt 3. En revidering av budgetramen som överskrider 0,03 % av Europeiska unionens BNI och som ligger inom marginalen för oförutsedda utgifter kommer att antas gemensamt av budgetmyndighetens två parter, varvid rådet skall fatta beslut enhälligt. |
|
23. |
Utan att detta påverkar punkt 40 kommer institutionerna att undersöka möjligheterna till en omfördelning av utgifterna mellan de program som faller under den rubrik som berörs av revideringen, särskilt på grundval av förväntat underutnyttjande av anslag. Målsättningen bör vara att inom taket för rubriken i fråga frigöra ett belopp som i förhållande till den nya planerade utgiften är väsentligt, både i absoluta tal och räknat i procent. Institutionerna kommer att undersöka möjligheterna att utjämna effekten av en höjning av taket för en rubrik genom att sänka taket för en annan rubrik. En revidering av budgetramen såvitt avser de obligatoriska utgifterna får inte leda till en nedsättning av det tillgängliga beloppet för de icke-obligatoriska utgifterna. I samband med varje revidering skall det säkerställas att det föreligger ett lämpligt förhållande mellan åtaganden och betalningar. |
D. Konsekvenser av att ett gemensamt beslut om justering eller revidering av budgetramen saknas
|
24. |
Om Europaparlamentet och rådet inte kan enas om den justering eller revidering av budgetramen som föreslagits av kommissionen, kommer de belopp som tidigare blivit fastställda efter den årliga tekniska justeringen att fortsätta att tillämpas som utgiftstak för året i fråga. |
E. Reserven för katastrofbistånd
|
25. |
Reserven för katastrofbistånd är avsedd för att snabb hjälp skall kunna lämnas i syfte att täcka specifika stödbehov i tredje länder efter händelser som inte kunde förutses när budgeten upprättades, först och främst i form av humanitära insatser, men även civil krishantering och skydd då omständigheterna så kräver. Det årliga belopp som ingår i reserven är 221 miljoner euro i fasta priser för den period som budgetramen gäller. Reserven förs in i Europeiska unionens allmänna budget i form av en avsättning. Motsvarande åtagandebemyndiganden kommer att föras in i budgeten, om så krävs, utöver de berörda utgiftstaken i bilaga I. När kommissionen finner det nödvändigt att använda reserven kommer den att lägga fram ett förslag till budgetmyndighetens två parter om överföring från reserven till berörda budgetposter. Innan kommissionen lägger fram ett förslag om en överföring från reserven måste emellertid en undersökning av möjligheterna att omfördela anslag företas. Samtidigt som kommissionen lägger fram förslag till överföring kommer den att inleda ett trepartsförfarande, eventuellt i förenklad form, för att inhämta godkännande från budgetmyndighetens två parter beträffande behovet av att använda reserven och det begärda beloppet. Sådana överföringar kommer att ske i enlighet med artikel 26 i budgetförordningen. |
F. Europeiska unionens solidaritetsfond
|
26. |
Europeiska unionens solidaritetsfond är avsedd för att ekonomisk hjälp snabbt skall kunna ges till en medlemsstat eller ett kandidatland som drabbas av en större katastrof, i den mening som avses i grundrättsakten. Högst 1 miljard euro per år i löpande priser får avdelas för solidaritetsfonden. Minst en fjärdedel av dessa årliga medel kommer den 1 oktober varje år att vara tillgänglig för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Den del av det årliga anslaget som förblir outnyttjad får inte överföras till det följande året. I undantagsfall, och om de återstående medel som finns tillgängliga i fonden det år när katastrofen inträffat i den mening som avses i den berörda grundrättsakten inte är tillräckliga för att täcka det biståndsbelopp som bedöms nödvändigt av budgetmyndigheten, får kommissionen föreslå att mellanskillnaden finansieras med årliga medel som är tillgängliga för påföljande år. Fondens årliga belopp som förs in i budgeten för ett givet år får under inga omständigheter överstiga 1 miljard euro. När de villkor för att använda medlen i solidaritetsfonden som anges i grundrättsakten är uppfyllda, kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om att ta den i anspråk. Om det finns medel att omfördela under den rubrik där behovet av ytterligare medel uppstår skall kommissionen ta hänsyn till detta när den lägger fram det förslag som krävs, i enlighet med budgetförordningen, genom det lämpliga budgetinstrumentet. Beslutet om att ta medel från solidaritetsfonden i anspråk kommer att fattas gemensamt av budgetmyndighetens två parter enligt punkt 3. Motsvarande åtagandebemyndiganden kommer vid behov att föras in i budgeten utöver utgiftstaken för de berörda rubrikerna i bilaga I. Samtidigt som kommissionen lägger fram förslag om att ta medel från solidaritetsfonden i anspråk kommer den att inleda ett trepartsförfarande, om så krävs i förenklad form, för att inhämta godkännande från budgetmyndighetens två parter, av behovet av att använda solidaritetsfonden och av det begärda beloppet. |
G. Flexibilitetsmekanismen
|
27. |
Flexibilitetsmekanismen, för vilken taket är 200 miljoner euro per år i löpande priser, är avsedd att för ett givet budgetår och upp till det angivna beloppet göra det möjligt att finansiera klart definierade utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera av de andra rubrikerna. Den andel av det årliga anslaget som inte utnyttjas får föras över fram till år n + 2. Om flexibilitetsmekanismen utnyttjas kommer man först att utnyttja överföringarna, i kronologisk ordning med de äldsta först. Den andel av det årliga anslaget från år n som inte utnyttjats år n + 2 kommer att förfalla. Kommissionen kommer att lägga ett förslag om att använda flexibilitetsmekanismen efter det att den har undersökt alla möjligheter till omfördelning av anslag under den rubrik som berörs av de anslagsbehov som har tillkommit. Förslaget kommer att avse principen om att utnyttja flexibilitetsmekanismen samt ange de behov och belopp som krävs. Förslaget för det berörda budgetåret får läggas fram under budgetförfarandet. Kommissionens förslag kommer att infogas i det preliminära budgetförslaget eller läggas fram tillsammans med det lämpliga budgetinstrumentet i enlighet med budgetförordningen. Beslutet om att utnyttja flexibilitetsmekanismen kommer att fattas gemensamt av budgetmyndighetens två parter i enlighet med punkt 3. Överenskommelsen kommer att slutas inom ramen för det samrådsförfarande som avses i del C i bilaga II. |
H. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
|
28. |
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är avsedd att ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av effekterna av större strukturella förändringar i världshandelsmönstren för att underlätta deras återanpassning på arbetsmarknaden. Det årliga belopp som avdelas för fonden får inte överstiga 500 miljoner euro i löpande priser och detta belopp får tas från outnyttjade marginaler under utgiftstaken för det föregående året samt från outnyttjade åtagandebemyndiganden som frigjorts under de två senaste åren, med undantag för sådana som ingår under rubrik 1B i budgetramen. Anslagen kommer att föras in i Europeiska unionens allmänna budget i form av en avsättning enligt det sedvanliga budgetförfarandet så snart kommissionen funnit tillräckliga marginaler eller dragit tillbaka åtaganden i enlighet med andra stycket. När i enlighet med den berörda grundrättsakten villkoren är uppfyllda för att utnyttja fonden kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om detta. Beslutet om att utnyttja medel ur fonden kommer att fattas gemensamt av budgetmyndighetens två parter i enlighet med punkt 3. Samtidigt som kommissionen lägger fram förslag om utnyttjande av medel ur fonden kommer den att inleda ett trepartsförfarande, om så krävs i förenklad form, för att inhämta godkännande från budgetmyndighetens två parter av behovet av att använda medel ur fonden och av det begärda beloppet, samt lägga fram ett förslag till budgetmyndighetens två parter om överföring till de berörda budgetposterna. Överföringar avseende fonden kommer att göras i enlighet med artikel 24.4 i budgetförordningen. Motsvarande åtagandebemyndiganden kommer att föras in i budgeten under den berörda rubriken, om så krävs utöver de utgiftstak som anges i bilaga I. |
I. Anpassning av budgetramen till följd av utvidgning av unionen
|
29. |
Om nya medlemsstater ansluter sig till Europeiska unionen under den period som omfattas av denna budgetram kommer Europaparlamentet och rådet, på kommissionens förslag och i enlighet med punkt 3, gemensamt att justera budgetramen för att ta hänsyn till det behov av medel som är resultatet av anslutningsförhandlingarna. |
J. Period som täcks av budgetramen och konsekvenser om det inte finns någon gällande budgetram
|
30. |
Kommissionen kommer före den 1 juli 2011 att lägga fram förslag till en ny budgetram som skall gälla på medellång sikt. Om budgetmyndighetens två parter inte kan enas om antagandet av en ny budgetram, och om den gällande budgetramen inte uttryckligen har avslutats av någon av parterna till detta avtal, kommer utgiftstaken för det sista året i den befintliga budgetramen att justeras enligt punkt 16, så att 2013 års utgiftstak hålls kvar på samma nivå räknat i fasta priser. Om nya medlemsstater ansluter sig till Europeiska unionen efter 2013 och om det anses vara nödvändigt kommer budgetramen att justeras för att ta hänsyn till resultaten av anslutningsförhandlingarna. |
DEL II – FÖRBÄTTRING AV DET INTERINSTITUTIONELLA SAMARBETET UNDER BUDGETFÖRFARANDET
A. Förfarandet för det interinstitutionella samarbetet
|
31. |
Institutionerna är ense om att införa ett interinstitutionellt samarbetsförfarande för budgeten. Närmare föreskrifter för detta samarbete finns i bilaga II. |
B. Upprättande av budgeten
|
32. |
Kommissionen kommer varje år att lägga fram ett preliminärt budgetförslag som svarar mot gemenskapens faktiska finansieringsbehov. Kommissionen kommer att ta hänsyn till
Det preliminära budgetförslaget kommer att åtföljas av verksamhetsförklaringar, som innehåller de uppgifter som krävs enligt artiklarna 27.3 och 33.2 d i budgetförordningen (uppgifter om mål och indikatorer samt uppgifter som tjänar som grund för utvärderingen). |
|
33. |
Institutionerna kommer i möjligaste mån att undvika att föra in poster i budgeten som avser obetydliga belopp. Budgetmyndighetens två parter förpliktar sig också att ta hänsyn till den bedömning av möjligheterna att genomföra budgeten som kommissionen lagt fram inom ramen för det preliminära budgetförslaget, och utifrån genomförandet av pågående års budget. Innan rådet behandlar budgetförslaget för andra gången kommer kommissionen att sända en skrivelse till ordföranden för Europaparlamentets budgetutskott med kommentarer till hur de ändringar till budgetförslaget som Europaparlamentet infört vid sin första behandling kan genomföras i praktiken, och rådet kommer att tillsändas en kopia av denna skrivelse. Budgetmyndighetens båda parter kommer att beakta dessa kommentarer i samband med det samrådsförfarande som föreskrivs i del C i bilaga II. Med hänsyn till betydelsen av sund ekonomisk förvaltning och de effekter som en betydande förändring av kontoplanen kan få för de rapporteringskrav som åligger kommissionens avdelningar under genomförandet av budgeten förpliktar sig budgetmyndighetens två parter att diskutera eventuella förslag till sådana ändringar med kommissionen i samband med samrådsförfarandet. |
C. Klassificering av utgifter
|
34. |
Institutionerna anser att utgifter är obligatoriska om de är en nödvändig följd av fördragen eller av rättsakter som antagits i enlighet med dessa. |
|
35. |
När det gäller nya budgetposter eller budgetposter för vilka den rättsliga grunden har ändrats skall det preliminära budgetförslaget innehålla ett förslag till klassificering. Om Europaparlamentet och rådet inte kan godta den klassificering som föreslås i det preliminära budgetförslaget kommer de att utreda klassificeringen av budgetposten med utgångspunkt från bilaga III. Institutionerna kommer att eftersträva en överenskommelse enligt samrådsförfarandet som avses i del C i bilaga II. |
D. Maximal ökningssats för icke-obligatoriska utgifter i det fall ingen budgetram har antagits
|
36. |
Utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 13 första stycket har institutionerna enats om följande:
|
E. Införande av finansiella bestämmelser i rättsakter
|
37. |
Rättsakter om fleråriga program som antas enligt medbeslutandeförfarandet kommer att innehålla en bestämmelse i vilken lagstiftaren fastställer programmets finansieringsram. Detta belopp kommer att utgöra den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet. Budgetmyndigheten förpliktar sig, liksom kommissionen när den lägger fram sitt preliminära budgetförslag, att inte avvika från detta belopp med mer än 5 % under hela programmets löptid annat än om det uppstår nya objektiva och varaktiga omständigheter som är precist och uttryckligen motiverade, med hänsyn tagen till de resultat som uppnåtts under genomförandet av programmen, särskilt med utgångspunkt från utvärderingar. Alla ökningar som görs på grund av sådana omständigheter skall ligga inom ramen för utgiftstaken för de berörda budgetrubrikerna, om inte annat sägs i det här avtalet angående användningen av vissa mekanismer. Denna punkt tillämpas inte på anslag för sammanhållningspolitiken som godkänts genom medbeslutandeförfarandet och som avdelats i förväg av medlemsstaterna, och där det fastställts en finansieringsram för hela programperioden. |
|
38. |
I rättsakter om fleråriga program som inte antas enligt medbeslutandeförfarandet kommer inget ”belopp som bedöms vara nödvändigt ”att förekomma. Om rådet avser att införa en finansiell referens kommer detta endast att vara ett uttryck för lagstiftarens önskan och det kommer inte att påverka budgetmyndighetens befogenheter så som de anges i fördraget. När en sådan finansiell referens görs i en rättsakt kommer hänvisning alltid att ske till denna bestämmelse. Om ett belopp har beslutats genom en överenskommelse enligt det samrådsförfarande som avses i den gemensamma förklaringen av Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 4 mars 1975 (4), kommer det att betraktas som ett referensbelopp i den mening som avses i punkt 37 i detta avtal. |
|
39. |
Den finansieringsöversikt som avses i artikel 28 i budgetförordningen kommer att vara ett finansiellt uttryck för det föreslagna programmets målsättningar och den kommer att innehålla en förfalloplan för programmets längd. Den kommer i förekommande fall att revideras i samband med att det preliminära budgetförslaget utarbetas, varvid hänsyn skall tas till i vilken utsträckning programmet har genomförts. Den reviderade finansieringsöversikten kommer att överlämnas till budgetmyndigheten tillsammans med det preliminära budgetförslaget och efter det att budgeten antagits. |
|
40. |
Budgetmyndighetens två parter förbinder sig att inom gränserna för den maximala ökningssats för icke-obligatoriska utgifter som anges i punkt 13 respektera den nivå för åtagandebemyndiganden som fastställs i de berörda grundrättsakterna för strukturåtgärder, landsbygdens utveckling och Europeiska fiskerifonden. |
F. Utgifter med avseende på fiskeavtalen
|
41. |
Institutionerna har enats om att finansiera utgifterna för fiskeavtalen enligt bestämmelserna som återges i bilaga IV. |
G. Finansiering av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP)
|
42. |
För de utgifter för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (nedan kallad GUSP) som belastar Europeiska gemenskapernas allmänna budget i enlighet med artikel 28 i fördraget om Europeiska unionen kommer institutionerna varje år att sträva efter att, inom ramen för samrådsförfarandet enligt del C i bilaga II och utifrån kommissionens preliminära budgetförslag, nå en överenskommelse om vilket belopp som skall föras in i gemenskapens budget för driftsutgifter och hur anslagen skall fördelas mellan de artiklar i budgetavdelningen för GUSP som föreslås i fjärde stycket i denna punkt. Om ingen överenskommelse nås anses det överenskommet att Europaparlamentet och rådet kommer att föra in samma belopp i budgeten som det i föregående års budget, eller det belopp som föreslås i det preliminära budgetförslaget, om detta är lägre. Det totala beloppet för driftsutgifter för GUSP kommer fullt ut att tas upp i samma budgetkapitel (GUSP), och fördelas mellan de artiklar i detta kapitel som föreslås i fjärde stycket i denna punkt. Detta belopp är avsett att motsvara de faktiska, förutsebara behoven som beräknats vid upprättandet av det preliminära budgetförslaget enligt rådets årliga prognoser, samt en rimlig marginal för oförutsedda åtgärder. Inga medel kommer att avsättas i reserv. Varje artikel kommer att omfatta instrument som redan har antagits, instrument som är planerade men ännu ej antagna samt alla framtida, dvs. ännu ej planerade instrument som rådet kommer att anta under det berörda budgetåret. Kommissionen har i enlighet med budgetförordningen behörighet att självständigt göra anslagsöverföringar mellan artiklarna inom budgetavdelningen för GUSP, så att de samlade anslagen för GUSP kan användas med den flexibilitet som bedöms nödvändig för att säkerställa att åtgärder inom GUSP kan genomföras snabbt. Om beloppet i budgetavdelningen för GUSP under ett budgetår är otillräckligt för att täcka de nödvändiga utgifterna kommer Europaparlamentet och rådet att på förslag av kommissionen enas om att omedelbart söka en lösning, med hänsyn tagen till punkt 25. Inom budgetavdelningen för GUSP kan de artiklar där åtgärder inom GUSP skall tas upp ha följande lydelse:
Institutionerna är eniga om att minst 1 740 miljoner euro kommer att ställas till förfogande för GUSP under perioden 2007-2013 och om att beloppet för åtgärder under den artikel som avses i tredje strecksatsen inte får överstiga 20 % av totalbeloppet i budgetavdelningen för GUSP. |
|
43. |
Rådets ordförandeskap kommer varje år att höra Europaparlamentet angående ett planeringsdokument som rådet skall upprätta och överlämna före den 15 juni det berörda året om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska unionens allmänna budget och en utvärdering av de åtgärder som inletts år n-1. Vidare kommer rådets ordförandeskap att hålla Europaparlamentet underrättat genom att minst fem gemensamma samrådsmöten hålls per år inom ramen för den politiska dialogen om GUSP, för vilka detaljerna skall beslutas senast vid det samrådsmöte som hålls inför rådets andra behandling. Deltagarna vid dessa möten skall vara följande:
Rådet kommer varje gång det antar ett beslut inom GUSP som medför utgifter, att omedelbart och senast fem arbetsdagar efter det slutliga beslutet för varje enskilt fall meddela Europaparlamentet en uppskattning av de beräknade kostnaderna (finansieringsöversikt), särskilt dem som avser tidsram, personal, användning av lokaler och övrig infrastruktur, transportmedel, utbildningsbehov och säkerhetsarrangemang. Kommissionen kommer en gång i kvartalet att underrätta budgetmyndigheten om genomförandet av åtgärder inom GUSP och om de finansiella prognoserna för återstoden av budgetåret. |
DEL III – SUND EKONOMISK FÖRVALTNING AV EU-MEDEL
A. Garantera effektiv och integrerad intern kontroll av gemenskapsmedlen
|
44. |
Institutionerna är överens om vikten av att stärka den interna kontrollen utan att öka den administrativa bördan, vilket förutsätter en förenkling av den bakomliggande lagstiftningen. En sund ekonomisk förvaltning som syftar till en positiv revisionsförklaring kommer att prioriteras i detta sammanhang för medel som omfattas av delad förvaltning. Bestämmelser om detta kan när det är lämpligt fastställas i de berörda grundrättsakterna. Som en del av det utökade ansvaret för strukturfonderna och i enlighet med nationella författningskrav kommer relevanta revisionsmyndigheter i medlemsstaterna att göra en bedömning av huruvida förvaltnings- och kontrollsystemen är förenliga med gemenskapens regler och föreskrifter. Medlemsstaterna åtar sig därför att utarbeta en årlig översikt på lämplig nationell nivå om tillgängliga revisioner och redovisningar. |
B. Budgetförordningen
|
45. |
Institutionerna är eniga om att det interinstitutionella avtalet och budgeten kommer att genomföras enligt en sund ekonomisk förvaltning som utgår från principerna om sparsamhet, effektivitet, ändamålsenlighet, skydd av ekonomiska intressen, rimliga förvaltningskostnader och användarvänliga förfaranden. Institutionerna kommer att vidta lämpliga åtgärder i detta syfte, i synnerhet i den nya budgetförordning som bör antas i enlighet med det samrådsförfarande som fastställdes genom det gemensamma uttalandet av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 4 mars 1975, i samma anda som gjorde det möjligt att enas år 2002. |
C. Budgetplanering
|
46. |
Två gånger om året, första gången i maj/juni (tillsammans med de dokument som åtföljer det preliminära budgetförslaget) och andra gången i december/januari (efter antagandet av budgeten), kommer kommissionen att lägga fram en fullständig budgetplanering för rubrikerna 1A, 2 (miljö och fiske), 3A, 3B och 4 i budgetramen. I detta dokument, uppställt efter rubrik, politikområde och budgetpost, bör följande anges:
Kommissionen bör överväga sätt för korsvis hänvisning mellan budgetplaneringen och dess lagstiftningsplanering för att ge mer precisa och tillförlitliga prognoser. För varje lagstiftningsförslag bör kommissionen ange huruvida det tagits med i planeringen för maj-december eller inte. Budgetmyndigheten bör särskilt informeras om
Vid behov bör kommissionen ange vilka ändringar i planeringen de nya lagstiftningsförslagen kräver. På grundval av de uppgifter som tillhandahållits av kommissionen bör en utvärdering göras vid varje trepartsmöte, i enlighet med det här avtalet. |
D. Gemenskapsorgan och Europaskolor
|
47. |
Kommissionen kommer vid utarbetandet av förslag om inrättande av nya organ att bedöma budgetkonsekvenserna för den berörda budgetrubriken. Utifrån dessa uppgifter och utan att det inverkar på lagstiftningsförfarandet för inrättandet av organet förbinder sig budgetmyndighetens båda parter att inom ramen för budgetsamarbetet i god tid nå en uppgörelse om finansieringen av organet. Ett liknande förfarande skall tillämpas när en ny Europaskola skall inrättas. |
E. Justering av anslag till strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, fonden för landsbygdens utveckling samt Europeiska fiskerifonden med hänsyn till omständigheterna vid genomförandet av budgeten
|
48. |
Om nya bestämmelser eller program för strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, fonden för landsbygdens utveckling eller Europeiska fiskerifonden antas efter den 1 januari 2007, åtar sig budgetmyndighetens två parter att på kommissionens förslag godkänna att anslag överförs till påföljande år och därigenom höja de motsvarande utgiftstaken med belopp som motsvarar de outnyttjade anslagen under år 2007. Europaparlamentet och rådet kommer i enlighet med punkt 3 att fatta beslut på grundval av kommissionens förslag om överföring av outnyttjade medel från 2007 före den 1 maj 2008. |
F. Nya finansiella instrument
|
49. |
Institutionerna är eniga om att det är nödvändigt att införa samfinansieringsmekanismer för att stärka de hävstångseffekter Europeiska unionens budget för med sig genom en förstärkning av finansieringsincitamenten. De är också eniga om att främja utvecklingen av lämpliga fleråriga finansiella instrument vilka fungerar som katalysatorer för offentliga och privata investerare. När det preliminära budgetförslaget läggs fram kommer kommissionen att informera budgetmyndigheten om finansieringen från Europeiska Investeringsbanken, Europeiska Investeringsfonden och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling till förmån för investeringar i forskning och teknisk utveckling, transeuropeiska nätverk samt små och medelstora företag. |
BILAGA I
BUDGETRAM 2007-2013
|
(miljoner euro i 2004 års priser) |
||||||||||
|
ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
Totalt 2007-2013 |
||
|
51 267 |
52 415 |
53 616 |
54 294 |
55 368 |
56 876 |
58 303 |
382 139 |
||
|
8 404 |
9 097 |
9 754 |
10 434 |
11 295 |
12 153 |
12 961 |
74 098 |
||
|
42 863 |
43 318 |
43 862 |
43 860 |
44 073 |
44 723 |
45 342 |
308 041 |
||
|
54 985 |
54 322 |
53 666 |
53 035 |
52 400 |
51 775 |
51 161 |
371 344 |
||
|
varav marknadsrelaterade utgifter och direktbetalningar |
43 120 |
42 697 |
42 279 |
41 864 |
41 453 |
41 047 |
40 645 |
293 105 |
||
|
1 199 |
1 258 |
1 380 |
1 503 |
1 645 |
1 797 |
1 988 |
10 770 |
||
|
600 |
690 |
790 |
910 |
1 050 |
1 200 |
1 390 |
6 630 |
||
|
599 |
568 |
590 |
593 |
595 |
597 |
598 |
4 140 |
||
|
6 199 |
6 469 |
6 739 |
7 009 |
7 339 |
7 679 |
8 029 |
49 463 |
||
|
6 633 |
6 818 |
6 973 |
7 111 |
7 255 |
7 400 |
7 610 |
49 800 |
||
|
419 |
191 |
190 |
|
|
|
|
800 |
||
|
ÅTAGANDEMYNDIGHETEN TOTALT |
120 702 |
121 473 |
122 564 |
122 952 |
124 007 |
125 527 |
127 091 |
864 316 |
||
|
i procent av BNI |
1,10 % |
1,08 % |
1,07 % |
1,04 % |
1,03 % |
1,02 % |
1,01 % |
1,048 % |
||
|
BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT |
116 650 |
119 620 |
111 990 |
118 280 |
115 860 |
119 410 |
118 970 |
820 780 |
||
|
i procent av BNI |
1,06 % |
1,06 % |
0,97 % |
1,00 % |
0,96 % |
0,97 % |
0,94 % |
1,00 % |
||
|
Marginal |
0,18 % |
0,18 % |
0,27 % |
0,24 % |
0,28 % |
0,27 % |
0,30 % |
0,24 % |
||
|
Tak för egna medel i procent av BNI |
1,24 % |
1,24 % |
1,24 % |
1,24 % |
1,24 % |
1,24 % |
1,24 % |
1,24 % |
||
BILAGA II
BUDGETSAMARBETE MELLAN INSTITUTIONERNA
|
A. |
Efter den tekniska justeringen av budgetramen för kommande budgetår men innan kommissionen fattar beslut om det preliminära budgetförslaget kommer ett trepartsmöte att hållas för överläggning om möjliga prioriteringar för det kommande budgetåret, mot bakgrund av kommissionens årliga politiska strategi. Vederbörlig hänsyn kommer att tas till institutionernas befogenheter samt till de behov som förutses för det kommande budgetåret och de följande år som omfattas av budgetramen. Om nya faktorer som kan ha en väsentlig och bestående inverkan på Europeiska unionens budget har uppstått sedan den ursprungliga budgetramen antogs kommer även dessa faktorer att beaktas. |
|
B. |
För de obligatoriska utgifterna kommer kommissionen, när den lägger fram sitt preliminära budgetförslag, att specificera
Kommissionen kommer att göra en noggrann uppskattning av de finansiella konsekvenserna av gemenskapens förpliktelser på grundval av lagstiftningen. Om det är nödvändigt kommer kommissionen under budgetförfarandets gång att uppdatera sina uppskattningar. Den kommer att ställa all nödvändig dokumentation till budgetmyndighetens förfogande. Kommissionen kan, om den finner det nödvändigt, lägga fram en särskild ändringsskrivelse till budgetmyndighetens två parter, i syfte att aktualisera de uppgifter som ligger till grund för beräkningarna av jordbruksutgifterna som återges i det preliminära budgetförslaget och/eller för att, mot bakgrund av de senaste tillgängliga uppgifterna om de fiskeavtal som är i kraft den 1 januari budgetåret i fråga, justera beloppen och fördelningen av anslag som tagits upp i driftsbudgeten för de internationella fiskeavtalen och de anslag som tagits upp i reserven. Den ändringsskrivelsen måste överlämnas till budgetmyndigheten före utgången av oktober månad. Om ändringsskrivelsen når rådet senare än en månad före parlamentets första behandling kommer rådet i regel att behandla den vid sin andra behandling av budgetförslaget. Budgetmyndighetens två parter kommer således, före rådets andra behandling av budgetförslaget, att sträva efter att uppfylla de nödvändiga villkoren för att ändringsskrivelsen skall kunna antas genom en enda behandling vid varje institution. |
|
C. |
|
|
D. |
För att kommissionen skall ges tillräckligt med tid för att bedöma genomförandeaspekterna av de ändringar som budgetmyndigheten planerar, och där så krävs utforma eller förlänga förberedande åtgärder eller pilotprojekt, kommer budgetmyndighetens båda parter att underrätta kommissionen om sina avsikter på detta område i mitten av juni, så att en första diskussion kan äga rum vid samrådsmötet i samband med rådets första behandling. De följande steg i samrådsförfarandet som anges i del C kommer också att tillämpas, liksom de bestämmelser om genomförbarhet som tas upp i punkt 36 i det här avtalet. Institutionerna enas vidare om att begränsa det totala beloppet för pilotprojekt till 40 miljoner euro per budgetår. De enas också om att begränsa det totala anslagsbeloppet för nya förberedande åtgärder till 50 miljoner euro per budgetår, samt om att åtaganden får ingås för högst 100 miljoner euro för alla förberedande åtgärder sammanlagt. |
BILAGA III
KLASSIFICERING AV UTGIFTER
|
RUBRIK 1 |
Hållbar tillväxt |
|
|
|
1A |
Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning |
Icke-obligatoriska utgifter (”icke-obl.”) |
|
|
1B |
Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning |
Icke-obl. |
|
|
RUBRIK 2 |
Bevarande och förvaltning av naturresurserna |
Icke-obl. |
|
|
Utom |
|
||
|
Obligatoriska utgifter (”obl.”) |
||
|
RUBRIK 3 |
Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa |
Icke-obl. |
|
|
3A |
Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa |
Icke-obl. |
|
|
3B |
Medborgarskap |
Icke-obl. |
|
|
RUBRIK 4 |
EU som global partner |
Icke-obl. |
|
|
Utom |
|
||
|
obl. |
||
|
obl. |
||
|
obl. |
||
|
RUBRIK 5 |
Administration |
Icke-obl. |
|
|
Utom |
|
||
|
obl. |
||
|
obl. |
||
|
obl. |
||
|
obl. |
||
|
RUBRIK 6 |
Kompensationer |
obl. |
BILAGA IV
FINANSIERING AV UTGIFTER SOM FÖLJER AV FISKEAVTALEN
|
A. |
Utgifterna för fiskeavtalen finansieras genom två budgetrubriker inom politikområdet Fiske (enligt den verksamhetsbaserade kontoplanen):
Alla belopp som hänför sig till avtal eller protokoll som är i kraft den 1 januari budgetåret i fråga kommer att föras upp under rubrik 11 03 01. Belopp som gäller samtliga nya avtal eller avtal som kan komma att förnyas men som träder i kraft senare än den 1 januari budgetåret i fråga kommer att föras upp under rubrik 40 02 41 02 – Reserver/differentierade anslag (obligatoriska utgifter). |
|
B. |
Europaparlamentet och rådet kommer, på grundval av kommissionens förslag och inom ramen för det samrådsförfarande som avses i bilaga II, att sträva efter att komma överens om de belopp som skall föras upp i budgeten respektive i reserven. |
|
C. |
Kommissionen förpliktar sig att regelbundet informera Europaparlamentet om förberedelserna för och utvecklingen av förhandlingarna, inbegripet deras effekter på budgeten. Inom ramen för lagstiftningsprocessen på området för fiskeavtal förpliktar sig institutionerna att göra allt för att alla förfaranden genomförs med minsta möjliga dröjsmål. Om de anslag som avsatts för fiskeavtalen, inbegripet reserven, skulle visa sig otillräckliga, kommer kommissionen att förse budgetmyndigheten med de uppgifter som behövs för att i form av ett trepartsmöte, eventuellt i förenklad form, diskutera orsakerna till denna situation och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas enligt de fastställda förfarandena. Vid behov kommer kommissionen också att föreslå lämpliga åtgärder. Kommissionen kommer varje kvartal att förse budgetmyndigheten med detaljerade uppgifter om hur de gällande avtalen tillämpas samt med ekonomiska prognoser för återstoden av året. |
FÖRKLARINGAR
1. KOMMISSIONENS FÖRKLARING OM BEDÖMNINGEN AV HUR DET INTERINSTITUTIONELLA AVTALET FUNGERAR
Enligt punkt 7 i det interinstitutionella avtalet kommer kommissionen att utarbeta en rapport om hur det interinstitutionella avtalet fungerar före slutet av 2009, i förekommande fall åtföljd av förslag till ändringar.
2. FÖRKLARING OM PUNKT 27 I DET INTERINSTITUTIONELLA AVTALET
I samband med det årliga budgetförfarandet kommer kommissionen att upplysa budgetmyndigheten om vilket belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen enligt punkt 27.
Varje beslut om att belasta flexibilitetsmekanismen med över 200 miljoner euro kommer att kräva ett beslut om överföring.
3. FÖRKLARING OM ÖVERSYN AV BUDGETRAMEN
|
1. |
I enlighet med Europeiska rådets slutsatser har kommissionen uppmanats att genomföra en fullständig och omfattande översyn som täcker alla aspekter på EU:s utgifter, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken, och på inkomster, bland annat Förenade kungarikets rabatt, och lägga fram rapport om detta 2008-2009. Denna översyn bör åtföljas av en bedömning av hur det interinstitutionella avtalet fungerar. Europaparlamentet kommer under alla faser att medverka i översynen i enlighet med följande bestämmelser:
|
|
2. |
Kommissionen åtar sig, som en del av de samrådsförfaranden och överväganden som föregår översynen, att vid analys av situationen utgå ifrån de ingående diskussioner som den skall föra med Europaparlamentet. Kommissionen noterar också Europaparlamentets avsikt att sammankalla en konferens med Europaparlamentet och de nationella parlamenten för att se över systemet med egna medel. Resultatet av sådana konferenser kommer att ses som ett bidrag till den samrådsprocessen. Det förutsätts att kommissionen lägger fram sina förslag helt på eget ansvar. |
4. FÖRKLARING OM DEMOKRATISK KONTROLL OCH ENHETLIGHET I DE EXTERNA ÅTGÄRDERNA
Europaparlamentet, rådet och kommissionen bekräftar behovet av att rationalisera de olika instrumenten för externa åtgärder. De är eniga om att en sådan rationalisering av instrumenten innebär att Europeiska unionens åtgärder blir mer enhetliga och snabbare kan sättas in, men att den inte bör påverka vare sig den lagstiftande myndighetens befogenheter – särskilt inte med tanke på vikten av politisk kontroll vid strategiska vägval – eller budgetmyndighetens befogenheter. De tillämpliga bestämmelserna bör avspegla dessa principer och vid behov inbegripa det nödvändiga politiska innehållet och en vägledande fördelning av medel samt vid behov en översynsklausul för att bedöma genomförandet av förordningen inom högst tre år.
När det gäller grundrättsakter som antagits enligt medbeslutandeförfarandet kommer kommissionen att systematiskt informera och rådgöra med Europaparlamentet och rådet genom att sända utkast till strategiska landrapporter, regionala rapporter och tematiska rapporter.
När rådet beslutar om att låta ansökarländer bli kandidatländer under den period som omfattas av det interinstitutionella avtalet kommer kommissionen att utarbeta och tillställa Europaparlamentet och rådet en vägledande flerårig ram enligt artikel 4 i förordningen om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen för att ta hänsyn till de utgifter beslutet medför.
Kommissionen kommer i det preliminära budgetförslaget att lämna en kontoplan som tillgodoser budgetmyndighetens befogenheter i fråga om externa åtgärder.
5. KOMMISSIONENS FÖRKLARING OM DEMOKRATISK KONTROLL OCH ENHETLIGHET I DE EXTERNA ÅTGÄRDERNA
Kommissionen åtar sig att föra en löpande dialog med Europaparlamentet om innehållet i utkasten till strategiska landrapporter, regionala rapporter och tematiska rapporter samt att ta vederbörlig hänsyn till Europaparlamentets hållning när strategierna genomförs.
Dialogen kommer även att omfatta diskussioner om att låta ansökarländer bli kandidatländer under den period som omfattas av det interinstitutionella avtalet.
6. FÖRKLARING OM ÖVERSYNEN AV BUDGETFÖRORDNINGEN
Inom ramen för översynen av budgetförordningen åtar sig institutionerna att förbättra genomförandet av budgeten samt att tydliggöra fördelarna med gemenskapsfinansiering och se till att medborgarna får större utbyte av denna, utan att de framsteg som har uppnåtts vid omarbetningen för 2002 äventyras. Under slutskedet i förhandlingarna om omarbetning av budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser kommer de också att i möjligaste mån eftersträva lämplig jämvikt mellan skyddet av de ekonomiska intressena och principen om proportionalitet i de administrativa kostnaderna, liksom användarvänliga förfaranden.
Översynen av budgetförordningen kommer att utföras på grundval av det ändrade förslag från kommissionen i enlighet med det samrådsförfarande som fastställdes genom Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 4 mars 1975 och i vars anda överenskommelse kunde ske 2002. Institutionerna kommer även att eftersträva ett nära och konstruktivt interinstitutionellt samarbete, så att man snabbt kan anta genomförandebestämmelser, förenkla förfarandena för finansiering och garantera ett gott skydd av gemenskapens ekonomiska intressen.
Europaparlamentet och rådet är fast beslutna att avsluta förhandlingarna om budgetförordningen, så att den om möjligt kan träda i kraft den 1 januari 2007.
7. KOMMISSIONENS FÖRKLARING OM ÖVERSYNEN AV BUDGETFÖRORDNINGEN
I samband med översynen av budgetförordningen åtar sig kommissionen att
|
— |
informera Europaparlamentet och rådet om den i ett förslag till rättsakt anser det vara nödvändigt att avvika från budgetförordningens bestämmelser och då ange de särskilda skälen till detta, |
|
— |
med vederbörligt beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna säkerställa att regelbundna konsekvensanalyser görs av viktiga lagförslag och betydande ändringar av sådana. |
8. FÖRKLARING OM NYA FINANSIELLA INSTRUMENT
Europaparlamentet och rådet uppmanar kommissionen och Europeiska Investeringsbanken (EIB) att inom sina respektive behörighetsområden föreslå att man
|
— |
i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i december 2005 ökar EIB:s kapacitet för utlåning och garantier i samband med forskning och utveckling under perioden 2007-2013 med högst 10 miljarder euro, där EIB:s andel skall uppgå till högst 1 miljard euro ur finansieringsinstrumentet för riskdelning, |
|
— |
stärker de gemensamma instrumenten för transeuropeiska nät samt för små och medelstora företag med lån och garantier på cirka 20 miljarder euro för lån respektive 30 miljarder euro för garantier, där EIB:s andel skall uppgå till högst 0,5 miljard euro ur reserverna (transeuropeiska nät) respektive 1 miljard euro (konkurrenskraft och innovation). |
9. EUROPAPARLAMENTETS FÖRKLARING OM FRIVILLIG MODULERING
Europaparlamentet noterar Europeiska rådets slutsatser från december 2005 om frivillig modulering från marknadsrelaterade utgifter och direkt betalningar av den gemensamma jordbrukspolitiken till landsbygdsutveckling med högst 20 % samt minskningar av de marknadsrelaterade utgifterna. När de närmare bestämmelserna om denna modulering fastställs i de berörda rättsakterna kommer Europaparlamentet att kontrollera bestämmelsernas förenlighet med EU:s grundläggande principer, däribland konkurrensreglerna och andra bestämmelser. Europaparlamentet reserverar sig för närvarande mot resultatet av förfarandet. Det anser att frågan om samfinansiering av jordbrukspolitiken bör utredas i samband med översynen år 2008-2009.
10. KOMMISSIONENS FÖRKLARING OM FRIVILLIG MODULERING
Kommissionen noterar punkt 62 i Europeiska rådets slutsatser från december 2005 enligt vilken medlemstaterna får överföra ytterligare belopp från marknadsrelaterade utgifter och direktbetalningar av den gemensamma jordbrukspolitiken till landsbygdsutveckling med högst 20 % av de belopp som tillfaller dem i form av marknadsrelaterade utgifter och direktbetalningar.
När kommissionen utarbetar de närmare bestämmelserna om denna modulering i de berörda rättsakterna kommer den att möjliggöra frivillig modulering och samtidigt vidta alla åtgärder för att se till att systemet återspeglar de grundläggande principerna för landsbygdsutvecklingspolitiken så väl som möjligt.
11. EUROPAPARLAMENTETS FÖRKLARING OM NATURA 2000
Europaparlamentet är bekymrat över Europeiska rådets slutsatser från december 2005 om att minska utgifterna för landsbygdens utveckling i den gemensamma jordbrukspolitiken och de följder det får för gemenskapens samfinansiering av programmet Natura 2000. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera konsekvenserna av bestämmelserna innan några nya förslag läggs. Europaparlamentet anser att lämplig vikt bör läggas vid att införliva Natura 2000 med strukturfonderna och fonderna för landsbygdsutveckling. I egenskap av part i den lagstiftande myndigheten reserverar sig Europaparlamentet mot följderna av förfarandet.
12. EUROPAPARLAMENTETS FÖRKLARING OM PRIVAT SAMFINANSIERING OCH MOMS FÖR SAMMANHÅLLNING, TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING
Europaparlamentet noterar Europeiska rådets slutsatser från december 2005 avseende det gradvisa genomförandet av automatiskt frigörande år n + 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att den, när den i de berörda rättsakterna fastställer närmare bestämmelser om tillämpningen av denna regel, ser till att det finns gemensamma regler om privat samfinansiering och moms när det gäller åtgärderna för sammanhållning för tillväxt och sysselsättning.
13. EUROPAPARLAMENTETS FÖRKLARING OM FINANSIERING AV OMRÅDET MED FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA
Europaparlamentet anser att kommissionen när den lägger fram det preliminära budgetförslaget bör göra en noggrann bedömning av den verksamhet som planeras avseende området med frihet, säkerhet och rättvisa och att finansieringen av denna verksamhet bör diskuteras enligt de förfaranden som anges i bilaga II i det interinstitutionella avtalet.
(1) EUT C 172, 18.6.1999, s. 1.
(2) EUT C 283, 20.11.2002, s. 1.
(3) EUT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(4) EUT C 89, 22.4.1975, s. 1.
(5) De pensionsutgifter som ingår i detta utgiftstak anges netto efter personalens bidrag till systemet, inom 500 miljoner euro i 2004 års priser för perioden 2007-2013.
P6_TA(2006)0211
Förbättring av miljöprestandan i godstransportsystemet ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av det andra Marco Polo-programmet om beviljande av ekonomiskt gemenskapsstöd till förbättring av godstransportsystemets miljöprestanda (Marco Polo II) (KOM(2004)0478 – C6-0088/2004 – 2004/0157(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0478), (1) |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 71.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0088/2004), |
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från budgetutskottet (A6-0408/2005). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TC1-COD(2004)0157
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 17 maj 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/2006 om inrättande av det andra Marco Polo-programmet om beviljande av ekonomiskt gemenskapsstöd till förbättring av godstransportsystemets miljöprestanda (Marco Polo II) och om upphävande av förordning (EG) nr 1382/2003
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 71.1 och 80.2,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och
av följande skäl:
|
(1) |
I vitboken om den gemensamma transportpolitiken från september 2001 konstaterar kommissionen att en mera omfattande intermodalitet vore ett praktiskt och effektivt sätt att få ett balanserat transportsystem, där såväl höghastighetsleder till sjöss – integrerade intermodala sjötransportalternativ av hög kvalitet – som en intensifiering av järnvägssektorn och de inre vattenvägarna bör kunna ingå som nyckelfaktorer. Vid sitt möte i Barcelona den 15 och 16 juni 2001 förklarade Europeiska rådet att en trafikomställning utgör en av grundstenarna i strategin för hållbar utveckling. Europeiska rådet betonade vidare vid mötet den 15 och 16 mars 2002 behovet av att undanröja flaskhalsar i bl.a. Alperna, Pyrenéerna och Östersjön, vilket är en indikation på att transportlinjerna längs höghastighetslederna till sjöss ingår som en viktig del i det transeuropeiska transportnätet. Ett viktigt verktyg för utbyggnaden av intermodaliteten är ett marknadsanpassat program för intermodalitetsstöd, särskilt inriktat på uppbyggnaden av höghastighetsleder till sjöss, som bland annat säkrar en bättre ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt stärker järnvägssektorn och de inre vattenvägarna. |
|
(2) |
Om inga drastiska åtgärder vidtas kommer de sammanlagda vägtransporterna i Europa att öka med mer än 60 % fram till 2013. För unionens 25 medlemsstater motsvarar detta en ökning av den internationella godstrafiken på väg med cirka 20,5 miljarder tonkilometer om året under perioden 2007-2013. En sådan ökning åtföljs av negativa konsekvenser i form av tilläggskostnader för väginfrastrukturen, olyckor, trafikstockningar, lokala och globala föroreningar, mindre tillförlitliga leverantörs- och logistikkedjor och miljöförstöring. |
|
(3) |
För att denna ökning i vägtransporterna skall kunna hanteras måste närsjöfart, järnväg och inre vattenvägar utnyttjas bättre. Kraftfulla initiativ från transport- och logistikbranschen, däribland tekniska förnyelser av den rullande materielen, måste stimuleras ytterligare för att minska trafikstockningarna. |
|
(4) |
Marco Polo-programmet, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1382/2003 av den 22 juli 2003 om beviljande av ekonomiskt gemenskapsstöd till förbättring av godstransportsystemets miljöprestanda (4), bör därför förstärkas med ytterligare åtgärder inriktade på faktisk minskning av de internationella vägtransporterna. Kommissionen har därför föreslagit ett utvidgat program, nedan kallat Marco Polo II-programmet eller ”programmet”, i syfte att främja intermodalitet, minska vägtrafikstockningarna och förbättra transportsystemets miljöprestanda i gemenskapen. För att uppnå detta bör programmet stödja åtgärder som rör marknaderna för godstransport och logistik och andra, relevanta marknader och samtidigt beakta små och medelstora företags behov. Åtgärderna bör bidra till att den förväntade sammanlagda ökningen, och helst ännu mer, av den internationella godstrafiken på väg ställs om till närsjöfart, järnväg, inre vattenvägar eller en kombination av transportsätt där vägtransporterna är så korta som möjligt. Det Marco Polo-program som upprättades genom förordning (EG) nr 1382/2003, bör därför ersättas. |
|
(5) |
Marco Polo II-programmet innehåller flera åtgärdstyper, som var och en bör bidra till en mätbar och varaktig trafikomställning och bättre samarbete på marknaden för intermodala transporter. Åtgärder inom ramen för Marco Polo II-programmet bör dessutom bidra till en faktisk minskning av de internationella vägtransporterna. |
|
(6) |
Marco Polo II-programmet bör bara finansiera åtgärder som sträcker sig över flera länder. För att betona åtgärdernas europeiska dimension bör projektförslag lämnas in av konsortier bestående av företag etablerade i olika länder. Offentligrättsliga enheter bör ha rätt att delta i ett sådant konsortium, om de bedriver ekonomisk verksamhet, i enlighet med den nationella lagstiftningen. |
|
(7) |
Sökandena bör kunna lägga fram förslag till nya eller, i förekommande fall, befintliga projekt, som bäst motsvarar de aktuella marknadskraven. Lämpliga projekt, särskilt sådana som beaktar små och medelstora företags behov, bör inte förkastas genom en alltför stelbent definition av vilka åtgärder som kan beviljas stöd. |
|
(8) |
Det kan finnas fall där utvecklingen av en befintlig tjänst är minst lika fördelaktig i fråga om trafikomställning, kvalitet, miljö och lönsamhet som startandet av en ny tjänst som medför avsevärda kostnader. |
|
(9) |
För att exempelvis startstödet till trafikomställningsåtgärder skall vara öppet, objektivt och tydligt avgränsat bör det bygga på kostnadsbesparingar för samhället genom användning av transporter via närsjöfart, järnväg och inre vattenvägar i stället för enbart vägtransporter. Därför bör denna förordning innehålla ett vägledande ekonomiskt stöd som grundas på tonkilometer omställd vägtransport. |
|
(10) |
Det ekonomiska gemenskapsstödet som baserar sig på antalet omställda tonkilometer från väg till närsjöfart, järnväg eller inre vattenvägar eller som baserar sig på undvikandet av tonkilometer eller fordonskilometer av godstransport på väg bör kunna justeras så att högkvalitativa projekt eller projekt som uppvisar en faktisk fördel för miljön belönas. |
|
(11) |
Särskild uppmärksamhet bör ges åt känsliga områden och storstadsområden inom programmets geografiska tillämpningsområde vid tilldelningen av stöd. |
|
(12) |
För att öppenhet och insyn samt utbyte av bästa metoder skall kunna garanteras bör resultaten av alla åtgärder som genomförs inom ramen för programmet spridas i tillräcklig utsträckning. |
|
(13) |
Det är viktigt att under både urvalsprocess och hela åtgärdens genomförande se till att åtgärderna verkligen bidrar till den gemensamma transportpolitiken, och inte leder till någon snedvridning av konkurrensen som strider mot det gemensamma intresset. Kommissionen bör därför utvärdera båda programmens genomförande. Kommissionen bör lägga fram sin utvärdering om Marco Polo-programmets resultat för perioden 2003-2006 senast den 30 juni 2007. |
|
(14) |
Åtgärderna bör i synnerhet inte leda till snedvridning av konkurrensen mellan andra transportsätt än vägtransport eller inom varje alternativt transportsätt på ett sätt som strider mot det allmänna intresset. Man bör särskilt se till att sådan snedvridning undviks, så att åtgärderna bidrar till att omställa godstransporten från vägtransport till alternativa transportsätt och inte minskar godstransporterna inom befintliga tjänster på järnvägar, i närsjöfarten eller på de inre vattenvägarna. |
|
(15) |
Eftersom målet för Marco Polo II-programmet inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan på grund av programmets omfattning bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. |
|
(16) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5). |
|
(17) |
I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (6). |
|
(18) |
För att garantera kontinuitet och öppenhet i fråga om Marco Polo-programmet bör övergångsbestämmelser antas för kontrakt och urvalsförfarande. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
Genom denna förordning inrättas ett finansieringsinstrument, nedan kallat ”Marco Polo II-programmet ”eller ”programmet”, i syfte att minska trafikstockningar och öka transportsystemets miljöprestanda samt främja intermodala transporter och på så sätt bidra till ett effektivt och hållbart transportsystem som skapar ett mervärde för EU utan negativ inverkan på den ekonomiska, sociala eller territoriella sammanhållningen. Programmet gäller perioden 1 januari 2007-31 december 2013, för att åstadkomma en trafikomställning som innebär att en avsevärd andel av den förväntade årliga sammanlagda ökningen av de internationella godstransporterna på väg, uttryckt i tonkilometer, vid programmets slut har omställts till transport via närsjöfart, järnväg och inre vattenvägar eller till en kombination av transportsätt, där vägtransporterna är så korta som möjligt.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
|
a) |
”åtgärd”: ett av företag genomfört projekt som bidrar till att minska trafikstockningarna i systemet för godstransporter på väg eller till att förbättra transportsystemets miljöprestanda inom medlemsstaternas och deltagande länders territorium. Katalysatoråtgärder, trafikomställningsåtgärder och åtgärder för gemensamt lärande kan omfatta flera samordnade projekt. |
|
b) |
”katalysatoråtgärd”: en innovativ åtgärd inriktad på att komma till rätta med betydande strukturella hinder för gemenskapens godstransportmarknad vilka hindrar marknaderna från att fungera väl, hämmar närsjöfartens, järnvägens eller de inre vattenvägarnas konkurrenskraft, och/eller försämrar effektiviteten i transportkedjor där dessa transportsätt ingår, inbegripet modifiering eller anläggning av kringliggande infrastruktur. Vid tillämpningen av denna definition betyder strukturella hinder faktiska hinder för godstransportkedjans funktion, dock inte lagstiftning eller tillfälliga hinder. |
|
c) |
”åtgärd rörande höghastighetsleder till sjöss”: en innovativ åtgärd som direkt överför godstrafik från väg till närsjöfart eller till en kombination av närsjöfart och andra transportsätt där vägtransporterna är så korta som möjligt. Åtgärder av detta slag kan innefatta modifiering eller anläggning av kringliggande infrastruktur som krävs för att starta en mycket storskalig intermodal sjötransporttjänst med täta förbindelser som företrädesvis inbegriper användning av de mest miljövänliga transportsätten, såsom inre vattenvägar och järnvägar för godstrafikförbindelser till inlandet och integrerade tjänster från dörr till dörr. Om möjligt skall även resurserna i de yttersta randområdena integreras. |
|
d) |
”trafikomställningsåtgärd”: en åtgärd som på ett direkt och mätbart sätt omedelbart överför godstrafik i betydande utsträckning från väg till närsjöfart, järnväg, inre vattenvägar eller till en kombination av transportsätt, där vägtransporterna är så korta som möjligt, och som inte är en katalysatoråtgärd. Hit räknas även i tillämpliga fall den ytterligare trafikomställning som följer av utvecklingen av en befintlig tjänst. Kommissionen skall undersöka möjligheterna att främja kringliggande infrastrukturprojekt. |
|
e) |
”trafikundvikande åtgärd”: en innovativ åtgärd som integrerar transport i produktionslogistik för att undvika en hög procentandel godstransporter på väg utan att påverka produktionen eller sysselsättningen negativt. Åtgärder av detta slag kan innefatta modifiering eller anläggning av kringliggande infrastruktur och utrustning. |
|
f) |
”åtgärd för gemensamt lärande”: en åtgärd inriktad på att förbättra samarbetet för att strukturellt optimera arbetsmetoder och förfaranden i godstransportkedjan, med beaktande av logistikens behov. |
|
g) |
”innovativ åtgärd”: åtgärd innehållande moment som inte hittills förekommit på en viss marknad. |
|
h) |
”kringliggande infrastruktur”: infrastruktur som är nödvändig och tillräcklig för att målen för en åtgärd skall kunna uppnås, inklusive gods- och passageraranläggningar. |
|
i) |
”kompletterande åtgärd”: en åtgärd som förbereder eller stöder en pågående eller kommande åtgärd, t.ex. informationsspridning, projektövervakning, utvärdering eller insamlande och analys av statistik. Åtgärder som gäller saluföring av produkter, processer eller tjänster, marknadsföring eller säljstöd räknas inte som kompletterande åtgärder. |
|
j) |
”förberedande åtgärd”: en åtgärd som förbereder en katalysatoråtgärd, en åtgärd rörande höghastighetsleder till sjöss eller en trafikundvikande åtgärd, såsom studier av teknisk, operativ eller finansiell genomförbarhet samt tester av utrustning. |
|
k) |
”företag”: en enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett rättslig form och finansieringsform. |
|
l) |
”konsortium”: en sammanslutning av minst två företag som ingått ett avtal om att gemensamt och med delat ansvar genomföra en åtgärd. |
|
m) |
”tonkilometer”: transport av ett ton gods, eller dess volymekvivalent, över en sträcka av en kilometer. |
|
n) |
”fordonskilometer”: varje kilometer som en lastad eller olastad lastbil färdas. |
|
o) |
”närbeläget tredjeland”: ett land som inte är medlem i Europeiska unionen som har en gemensam gräns med Europeiska unionen eller har kust mot ett innanhav eller ett innanhav med få utlopp som gränsar till Europeiska unionen. |
Artikel 3
Tillämpningsområde
1. Programmet omfattar åtgärder som
|
a) |
inbegriper minst två medlemsstaters territorium, eller |
|
b) |
inbegriper minst en medlemsstats och ett närbeläget tredjelands territorium. |
2. När en åtgärd inbegriper ett tredjelands territorium skall de kostnader som uppstår i det landets territorium inte täckas av programmet, utom i de fall som anges i punkterna 3 och 4.
3. Programmet skall vara öppet för länder som ansökt om anslutning till Europeiska unionen. Deltagandet skall ske enligt de villkor som anges i respektive lands associeringsavtal och på grundval av bestämmelserna i associeringsrådens beslut för respektive land.
4. Programmet skall också vara öppet för Eftaländer, EES-länder och närbelägna tredjeländer på grundval av extra budgetanslag och i enlighet med förfaranden som skall överenskommas med respektive land.
KAPITEL II
SÖKANDE OCH ÅTGÄRDER SOM KAN KOMMA I FRÅGA
Artikel 4
Krav på sökande
1. Åtgärdsförslag skall lämnas in av konsortier bestående av minst två företag etablerade i minst två olika medlemsstater eller i minst en medlemsstat och ett närbeläget tredjeland, eller får om det finns en transportförbindelse till ett närbeläget tredjeland i undantagsfall lämnas in av ett enda företag som är etablerat i en medlemsstat.
2. Företag etablerade utanför de deltagande länder som avses i artikel 3.3 och 3.4 kan vara associerade till projektet, men får inte i något fall erhålla gemenskapsfinansiering enligt programmet.
Artikel 5
Åtgärder som kan komma i fråga och finansieringsvillkor
1. Följande åtgärder kan finansieras genom programmet:
|
a) |
Katalysatoråtgärder; sådana som är inriktade på att förbättra synergierna när det gäller järnvägssektorn, inre vattenvägar och närsjöfart inbegripet höghastighetsleder till sjöss, genom bättre användning av befintlig infrastruktur. |
|
b) |
Åtgärder rörande höghastighetsleder till sjöss; de skall inom Europeiska unionen avse de transeuropeiska nät som avses i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (7). |
|
c) |
Trafikomställningsåtgärder |
|
d) |
Trafikundvikande åtgärder. |
|
e) |
Åtgärder för gemensamt lärande. |
2. Närmare finansieringsvillkor och andra krav för respektive åtgärd anges i bilaga I. Finansieringsvillkor för kringliggande infrastruktur i den mening som avses i artikel 2h anges i bilaga II.
3. Gemenskapsfinansieringen skall basera sig på avtal som skall förhandlas fram av kommissionen och mottagaren. Avtalsbestämmelserna och avtalsvillkoren skall såvitt möjligt säkra att den finansiella och administrativa belastningen är så liten som möjligt, till exempel genom att främja förmånliga bankgarantier för företag, i linje med gällande regler och bestämmelser, särskilt rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (8), så att största möjliga administrativa effektivitet och flexibilitet uppnås.
4. Utan att det påverkar det övergripande politiska syfte som avses i artikel 1 skall de årliga prioriteringarna i inbjudan att inkomma med ansökningar avseende katalysatoråtgärder och åtgärder för gemensamt lärande fastställas och vid behov revideras av kommissionen, biträdd av den kommitté som avses i artikel 10, i enlighet med förfarandet i artikel 10.2.
Artikel 6
Närmare bestämmelser
Närmare bestämmelser för inlämnande och urval av förslag skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 10.2.
Artikel 7
Statligt stöd
Gemenskapsfinansiering till en åtgärd enligt programmet utesluter inte att samma åtgärd tilldelas offentligt stöd på nationell, regional eller lokal nivå, om stödet är förenligt med bestämmelserna om statligt stöd enligt fördraget och tilldelas inom de gränser som fastställs för varje typ av åtgärd i bilaga I. I fråga om kringliggande infrastruktur får statligt stöd och gemenskapsfinansiering sammanlagt inte överstiga 50 % av den stödberättigande kostnaden.
KAPITEL III
INLÄMNING OCH URVAL AV ÅTGÄRDSFÖRSLAG
Artikel 8
Inlämning av åtgärdsförslag
Åtgärdsförslag skall lämnas in till kommissionen på det sätt som anges i de närmare bestämmelser som utfärdas i enlighet med artikel 6. Åtgärdsförslaget skall innehålla alla de upplysningar som kommissionen behöver för att kunna göra ett urval i enlighet med artikel 9.
Artikel 9
Urval
Inlämnade åtgärdsförslag skall bedömas av kommissionen. När kommissionen väljer vilka åtgärder som skall beviljas finansiering enligt programmet skall den beakta följande:
|
a) |
Det syfte som avses i artikel 1. |
|
b) |
I tillämpliga fall, de villkor som anges i bilagorna I och II. |
|
c) |
Åtgärdernas bidrag till att minska vägtrafikstockningarna. |
|
d) |
Åtgärdernas relativa miljöfördelar, inbegripet i vilken utsträckning de minskar de negativa miljöeffekterna av närsjöfart, järnvägstransporter och transport på inre vattenvägar. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas projekt som går utöver rättsligt bindande miljökrav. |
|
e) |
Åtgärdernas hållbarhet som helhet. |
Beslutet om beviljande av finansiering skall fattas i enlighet med förfarandet i artikel 10.2.
Kommissionen skall underrätta stödmottagarna om sitt beslut.
KAPITEL IV
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 10
Kommittéförfaranden
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 11
Budget
Finansieringsramen för genomförandet av Marco Polo II-programmet under perioden 1 januari 2007-31 december 2013 skall vara 400 miljoner euro (9).
De årliga anslagen kommer att anslås av budgetmyndigheten inom budgetramen.
Artikel 12
Reserv till kompletterande åtgärder och utvärdering av programmet
Högst 5 % av den budget som anges i denna förordning skall anslås till kompletterande åtgärder och oberoende utvärdering av tillämpningen av artikel 5.
Artikel 13
Skyddet av Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen
1. Kommissionen skall se till att Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras inom ramen för denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och återkrävande av felaktigt utbetalda belopp och, om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (10), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (11) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (12).
2. För de åtgärder som finansieras inom ramen för denna förordning skall med begreppet oegentligheter i artikel 1 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avses varje sådan överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en avtalsförpliktelse som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle kunna leda till en negativ ekonomisk effekt i form av en oberättigad utgift för Europeiska unionens allmänna budget eller budgetar som den förvaltar.
3. Kontrakt och avtal och överenskommelser med deltagande tredjeländer som ingås inom ramen för denna förordning skall särskilt innehålla bestämmelser om den övervakning och ekonomiska kontroll som skall utövas av kommissionen eller dess befullmäktigade ombud och om de revisioner som skall utföras av revisionsrätten, vid behov på plats.
Artikel 14
Utvärdering
1. Kommissionen skall informera kommittén åtminstone två gånger per år om programmets finansiella genomförande och avlägga en lägesrapport för alla åtgärder som finansieras genom programmet.
I syfte att bedöma hur programmet har bidragit till målen för gemenskapens transportpolitik och huruvida budgetanslagen har använts effektivt skall kommissionen utföra både en halvtidsutvärdering och en slutlig utvärdering av programmet.
2. Kommissionen skall senast den 30 juni 2007 lägga fram en utvärdering om Marco Polo-programmets resultat för perioden 2003-2006 för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Om utvärderingen visar att programmet Marco Polo II måste justeras skall kommissionen lägga fram lämpliga förslag.
Artikel 15
Upphävande
Förordning (EG) nr 1382/2003 skall upphöra att gälla med verkan den … (13).
Kontrakt som avser åtgärder inom ramen för förordning (EG) nr 1382/2003 skall emellertid fortsätta att regleras av den förordningen tills kontrakten är avslutade i både verksamhetsmässigt och ekonomiskt hänseende. Förordning (EG) nr 1382/2003 skall även tillämpas på hela bedömnings- och urvalsförfarandet för 2006, även om förfarandet skulle avslutas 2007.
Artikel 16
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den … (13).
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i … den …
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EUT C 234, 22.9.2005, s. 19.
(2) Yttrande av den … (ännu ej offentliggjort i EUT).
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 maj 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT), och rådets beslut av den …
(4) EUT L 196, 2.8.2003, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 788/2004 (EUT L 138, 30.4.2004, s. 17).
(5) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
(6) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(7) EGT L 228, 9.9.1996, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut nr 884/2004/EG (EUT L 167, 30.4.2004, s. 1).
(8) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(9) Detta belopp grundar sig på siffror från 2004 och skall justeras tekniskt så att hänsyn tas till inflationen.
(10) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.
(11) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.
(12) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.
(13) 20 dagar efter det att den här förordningen har offentliggjorts i EUT.
BILAGA I
FINANSIERINGSVILLKOR OCH KRAV ENLIGT ARTIKEL 5.2
|
Åtgärdstyp |
A. Katalysator |
B. Höghastighetsleder till sjöss |
C. Trafikomställning |
D. Trafikundvikande |
E. Gemensamt lärande |
||||||||||||
|
|
Art. 5.1 a |
Art. 5.1 b |
Art. 5.1 c |
Art. 5.1 d |
Art. 5.1 e |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
I åtgärder som beviljas gemenskapsfinansiering är utgifter stödberättigande från och med den dag ansökan lämnas in i samband med urvalsförfarandet. Bidrag till finansiering av kostnader för tillgångar i lös egendom skall medföra skyldighet att under hela stödperioden huvudsakligen använda tillgångarna för åtgärden, i enlighet med bestämmelserna i stödkontraktet. |
I åtgärder som beviljas gemenskapsfinansiering är utgifter stödberättigande från och med den dag ansökan lämnas in i samband med urvalsförfarandet. Bidrag till finansiering av kostnader för tillgångar i lös egendom skall medföra skyldighet att under hela stödperioden huvudsakligen använda tillgångarna för åtgärden, i enlighet med bestämmelserna i stödkontraktet. |
I åtgärder som beviljas gemenskapsfinansiering är utgifter stödberättigande från och med den dag ansökan lämnas in i samband med urvalsförfarandet. Bidrag till finansiering av kostnader för tillgångar i lös egendom skall medföra skyldighet att under hela stödperioden huvudsakligen använda tillgångarna för åtgärden, i enlighet med bestämmelserna i stödkontraktet. |
I åtgärder som beviljas gemenskapsfinansiering är utgifter stödberättigande från och med den dag ansökan lämnas in i samband med urvalsförfarandet. Bidrag till finansiering av kostnader för tillgångar i lös egendom skall medföra skyldighet att under hela stödperioden huvudsakligen använda tillgångarna för åtgärden, i enlighet med bestämmelserna i stödkontraktet. |
I åtgärder som beviljas gemenskapsfinansiering är utgifter stödberättigande från och med den dag ansökan lämnas in i samband med urvalsförfarandet. |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
Det ekonomiska gemenskapsstödet till en katalysatoråtgärd skall delas ut på grundval av stödkontrakt, med lämpliga bestämmelser om ledning och tillsyn. Kontraktet skall som regel ha en längsta löptid på 62 månader. |
Det ekonomiska gemenskapsstödet till en åtgärd rörande höghastighetsleder till sjöss skall delas ut på grundval av stödkontrakt, med lämpliga bestämmelser om ledning och tillsyn. Kontraktet skall som regel ha en längsta löptid på 62 månader. |
Det ekonomiska gemenskapsstödet till en trafikomställningsåtgärd skall delas ut på grundval av stödkontrakt. Kontraktet skall som regel ha en längsta löptid på 38 månader. |
Det ekonomiska gemenskapsstödet till en trafikundvikande åtgärd skall delas ut på grundval av stödkontrakt, med lämpliga bestämmelser om ledning och tillsyn. Kontraktet skall som regel ha en längsta löptid på 62 månader. |
Det ekonomiska gemenskapsstödet till en åtgärd för gemensamt lärande skall delas ut på grundval av stödkontrakt, med lämpliga bestämmelser om ledning och tillsyn. Kontraktet skall som regel ha en längsta löptid på 26 månader. |
||||||||||||
|
|
Det ekonomiska gemenskapsstödet får inte förnyas efter den föreskrivna maximiperioden på 62 månader. |
Det ekonomiska gemenskapsstödet får inte förnyas efter den föreskrivna maximiperioden på 62 månader. |
Det ekonomiska gemenskapsstödet får inte förnyas efter den föreskrivna maximiperioden på 38 månader. |
Det ekonomiska gemenskapsstödet får inte förnyas efter den föreskrivna maximiperioden på 62 månader. |
Det ekonomiska gemenskapsstödet får inte förnyas efter den föreskrivna maximiperioden på 26 månader. |
||||||||||||
|
Lägsta vägledande stödbelopp för en katalysatoråtgärd skall vara 2 000 000 euro. |
Lägsta vägledande stödbelopp för en åtgärd rörande höghastighetsleder till sjöss skall motsvara 1,25 miljarder tonkilometer eller dess volymekvivalent för genomförd trafikomställning eller, i förhållande till det vägledande beloppet för ekonomiskt stöd i euro, 2 500 000 euro. |
Lägsta vägledande stödbelopp för en trafikomställningsåtgärd skall motsvara 250 miljoner tonkilometer eller dess volymekvivalent för genomförd trafikomställning eller, i förhållande till det vägledande beloppet för ekonomiskt stöd i euro, 500 000 euro. |
Lägsta vägledande stödbelopp för en trafikundvikande åtgärd skall motsvara 500 miljoner tonkilometer eller 25 miljoner fordonskilometer godstransport som undviks eller, i förhållande till det vägledande beloppet för ekonomiskt stöd i euro, 1 000 000 euro. |
Lägsta vägledande stödbelopp för en åtgärd för gemensamt lärande skall vara 250 000 euro. |
||||||||||||
|
Åtgärdens resultat och metoder skall spridas och utbyte av bästa metoder främjas i enlighet med en i förväg uppgjord spridningsplan i syfte att bidra till att förordningens mål uppnås. |
Åtgärdens resultat och metoder skall spridas och utbyte av bästa metoder främjas i enlighet med en i förväg uppgjord spridningsplan i syfte att bidra till att förordningens mål uppnås. |
Inga spridningsåtgärder föreskrivs för trafikomställningsåtgärder. |
Åtgärdens resultat och metoder skall spridas och utbyte av bästa metoder främjas i enlighet med en i förväg uppgjord spridningsplan i syfte att bidra till att förordningens mål uppnås. |
Åtgärdens resultat och metoder skall spridas och utbyte av bästa metoder främjas i enlighet med en i förväg uppgjord spridningsplan i syfte att bidra till att förordningens mål uppnås. |
BILAGA II
FINANSIERINGSVILLKOR FÖR KRINGLIGGANDE INFRASTRUKTUR I ENLIGHET MED ARTIKEL 2 H OCH ARTIKEL 5.2
|
1. |
Kringliggande infrastruktur skall vara stödberättigande enligt programmet om följande villkor är uppfyllda:
|
|
2. |
Längsta löptid för kontrakt för de åtgärder som avses i artikel 5 får förlängas med den tid som är nödvändig för att infrastrukturarbetena skall kunna fullbordas. Ett kontrakts löptid får dock aldrig överstiga 74 månader. |
|
3. |
Om finansiering för infrastruktur har begärts inom ramen för programmet är finansiering från andra gemenskapsprogram, särskilt enligt beslut nr 1692/96/EG, för samma infrastruktur utesluten. |
P6_TA(2006)0212
Förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (KOM(2004)0775 – C6-0223/2004 – 2004/0270B(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0775) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 152.4 b i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0223/2004), |
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0161/2006), |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TC1-COD(2004)0270B
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 17 maj 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/2006 om ändring av förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152.4 b,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1)
efter att ha hört Regionkommittén
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (3) avses utgöra en enda rättslig ram för transmissibel spongiform encefalopati (TSE) inom gemenskapen. |
|
(2) |
Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 932/2005 av den 8 juni 2005 om ändring av förordning (EG) nr 999/2001 vad gäller förlängning av perioden för övergångsbestämmelser (4) förlängdes giltighetstiden för de övergångsbestämmelser som föreskrivs i förordning (EG) nr 999/2001 till senast den 1 juli 2007. |
|
(3) |
Vid plenarmötet med Internationella byrån för epizootiska sjukdomar i maj 2003 antogs en resolution om att förenkla nuvarande internationella kriterier för klassificering av länder när det gäller risken för bovin spongiform encefalopati (BSE). Ett förslag antogs vid plenarmötet i maj 2005. Artiklarna i förordning (EG) nr 999/2001 bör anpassas för att återspegla det nya internationellt överenskomna kategoriseringssystemet. |
|
(4) |
Utvecklingen när det gäller provtagning och analys kommer att kräva omfattande ändringar av bilaga X till förordning (EG) nr 999/2001. Det är därför nödvändigt att göra vissa tekniska ändringar av den nuvarande definitionen av ”snabbtest ”i förordning (EG) nr 999/2001 för att i ett senare skede underlätta ändring av strukturen i denna bilaga. |
|
(5) |
För att uppnå tydlighet i gemenskapslagstiftningen är det lämpligt att klargöra att den definition av ”maskinurbenat kött ”som föreskrivs i annan gemenskapslagstiftning om livsmedelssäkerhet bör vara tillämplig i förordning (EG) nr 999/2001 i samband med åtgärder för utrotning av TSE. |
|
(6) |
Genom förordning (EG) nr 999/2001 upprättas ett övervakningsprogram för BSE och scrapie. Vetenskapliga styrkommittén rekommenderade i sitt yttrande av den 6-7 mars 2003 införandet av ett övervakningsprogram för TSE hos hjortdjur. Det övervakningssystem som föreslås i förordningen i fråga bör därför utvidgas till andra former av TSE med möjlighet att anta ytterligare åtgärder för att i ett senare skede genomföra detta system. |
|
(7) |
Ett harmoniserat avelsprogram för resistens mot TSE hos får har inrättats som en övergångsåtgärd genom kommissionens beslut 2003/100/EG av den 13 februari 2003 om fastställande av minimikrav för inrättandet av avelsprogram för resistens mot transmissibel spongiform encefalopati hos får (5). Förordning (EG) nr 999/2001 bör ändras för att lägga en permanent rättslig grund för detta program samt ge möjlighet att ändra sådana program för att beakta utvärderade vetenskapliga resultat och konsekvenserna i stort av deras genomförande. |
|
(8) |
Genom förordning (EG) nr 999/2001 förbjuds utfodring av vissa djur med vissa bearbetade animaliska proteiner, med möjlighet till undantag. Utvecklingen när det gäller förbud mot utfodring av djur kan kräva att ändringar görs i bilaga IV till förordningen i fråga. Det är nödvändigt att göra vissa tekniska ändringar av den nuvarande lydelsen i motsvarande artikel för att i ett senare skede underlätta ändring av strukturen i denna bilaga. |
|
(9) |
Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (6) införs bestämmelser för bortskaffandet av specificerat riskmaterial och djur smittade av TSE. Bestämmelser om transitering genom gemenskapen av produkter av animaliskt ursprung har nu antagits. Med tanke på konsekvensen i gemenskapslagstiftningen bör nu gällande bestämmelser i förordning (EG) nr 999/2001 om bortskaffande av sådant material och sådana djur ersättas av en hänvisning till förordning (EG) nr 1774/2002 och hänvisningen till transiteringsbestämmelserna i förordning (EG) nr 999/2001 bör upphävas. |
|
(10) |
Utvecklingen när det gäller specificerat riskmaterial kommer också att kräva omfattande ändringar av bilaga V till förordning (EG) nr 999/2001. Det är nödvändigt att göra vissa tekniska ändringar av lydelsen i motsvarande bestämmelser i förordningen i fråga för att i ett senare skede underlätta ändring av strukturen i denna bilaga. |
|
(11) |
Även om bedövning genom injicering av gas i hjärnskålen är förbjuden inom gemenskapen kan injicering av gas även ske efter bedövning. Det krävs därför att de relevanta bestämmelserna om slaktmetoder i förordning (EG) nr 999/2001 ändras så att injicering av gas i hjärnskålen efter bedövning förbjuds. |
|
(12) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 1915/2003 om ändring av förordning (EG) nr 999/2001 (7) införs nya bestämmelser om utrotning av scrapie hos får och getter. Det är därför nödvändigt att förbjuda förflyttning av får och getter från anläggningar där scrapie officiellt misstänks. |
|
(13) |
Med stöd av nya vetenskapliga rön bör det genom förordning (EG) nr 999/2001 bli möjligt att till andra arter utvidga räckvidden av de bestämmelser som gäller avyttring och export av nötkreatur, får och getter samt deras sperma, embryon och ägg. |
|
(14) |
Av vetenskapliga styrkommitténs yttrande av den 26 juni 1998 framgår att vissa restriktioner när det gäller ursprunget till råmaterial vid framställning av dikalciumfosfat bör iakttas. Dikalciumfosfat bör därför avföras från förteckningen över de produkter som inte är föremål för restriktioner vid avyttringen enligt förordning (EG) nr 999/2001. Avsaknaden av restriktioner i fråga om mjölk och mjölkprodukter bör förtydligas. |
|
(15) |
Med stöd av nya vetenskapliga rön och riskklassificering, och utan hinder av möjligheten att anta säkerhetsbestämmelser, bör det genom förordning (EG) nr 999/2001 bli möjligt att i enlighet med kommittéförfarandet anta mer specifika krav för avyttring och export av produkter av animaliskt ursprung som härrör från medlemsstater eller tredjeländer med kontrollerad eller ej fastställd TSE-risk. |
|
(16) |
Förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet därmed. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 999/2001 skall ändras på följande sätt:
|
1. |
Följande skäl skall införas:
(8) EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 208/2006 (EUT L 36, 8.2.2006, s. 25).”." |
|
2. |
Följande skäl skall införas:
|
|
3. |
Artikel 3.1 skall ändras på följande sätt:
|
|
4. |
Artikel 5 skall ändras på följande sätt:
|
|
5. |
Artikel 6 skall ändras på följande sätt:
|
|
6. |
Följande artikel skall införas: ”Artikel 6a Avelsprogram 1. Medlemsstaterna får införa avelsprogram för resistens mot TSE i sina fårbesättningar. Dessa program skall omfatta ett regelverk för att fastställa TSE-resistent status för vissa fårflockar och kan utvidgas till att omfatta andra djurarter om de grundar sig på vetenskapliga belägg som bekräftar resistensen mot TSE hos vissa genotyper av dessa arter. 2. Särskilda bestämmelser för de program som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2. 3. Medlemsstater som inför avelsprogram skall regelbundet rapportera till kommissionen i syfte att möjliggöra en vetenskaplig utvärdering av programmen, i synnerhet med avseende på deras effekter på förekomsten av TSE, men också på den genetiska mångfalden och variationen samt på bevarandet av gamla eller sällsynta fårraser eller sådana som är väl anpassade till en viss region. De vetenskapliga resultaten och de allmänna konsekvenserna av avelsprogrammen skall utvärderas regelbundet, och dessa program skall vid behov ändras i enlighet därmed.”. |
|
7. |
Artikel 7 skall ändras på följande sätt:
|
|
8) |
Artikel 8, punkterna 1-5, skall ersättas med följande: ”1. Det specificerade riskmaterialet skall avlägsnas och bortskaffas i enlighet med bilaga V till denna förordning och med förordning (EG) nr 1774/2002. Det får inte importeras till gemenskapen. Förteckningen över specificerat riskmaterial som avses i bilaga V skall omfatta åtminstone hjärna, ryggmärg, ögon och tonsiller hos nötkreatur äldre än 12 månader och ryggkotpelare hos nötkreatur över en ålder som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2. Med beaktande av de olika riskkategorier som fastställs i artikel 5.1 första stycket och kraven i artikel 6.1a och 6.1b b skall förteckningen över specificerat riskmaterial i bilaga V ändras i enlighet därmed. 2. Punkt 1 i denna artikel skall inte tillämpas på vävnader från djur som undergått ett alternativt test som godkänts för detta särskilda ändamål i enlighet med förfarandet i artikel 24.2 förutsatt att detta test förtecknats i bilaga X, att det tillämpas under de villkor som föreskrivs i bilaga V och att testresultaten är negativa. De medlemsstater som godkänner användningen av ett alternativt test enligt denna punkt skall underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta. 3. I medlemsstater, eller regioner inom dessa, med en kontrollerad eller ej fastställd BSE-risk får laceration, efter bedövning, av vävnad från centrala nervsystemet med hjälp av ett avlångt, stavformigt instrument som införs i hjärnskålen, eller med hjälp av injicering av gas i hjärnskålen i samband med bedövning, inte utföras på nötkreatur, får eller getter vars kött är avsett som livsmedel eller foder. 4. De uppgifter om ålder som anges i bilaga V får justeras. Sådana justeringar skall grunda sig på de senaste belagda vetenskapliga rönen om den statistiska sannolikheten för förekomst av TSE i de relevanta åldersgrupperna i gemenskapens populationer av nötkreatur, får och getter. 5. I särskilda fall får undantag från punkterna 1-4 i denna artikel antas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2 med hänsyn till den tidpunkt när det förbud mot utfodring som föreskrivs i artikel 7.1 faktiskt träder i kraft eller, när det gäller ett tredjeland eller en region i detta land med en kontrollerad risk för BSE, den tidpunkt när förbudet mot däggdjursprotein i foder för idisslare faktiskt träder i kraft, i syfte att begränsa de enskilda kraven att avlägsna och destruera specificerat riskmaterial till de djur som fötts före detta datum i dessa länder eller regioner.”. |
|
9. |
Artikel 9.1 och 9.2 skall ersättas med följande: ”1. De produkter av animaliskt ursprung som förtecknas i bilaga VI skall framställas med användning av de produktionsprocesser som godkänts i enlighet med förfarandet i artikel 24.2. 2. Ben från nötkreatur, får och getter från länder eller regioner med kontrollerad eller ej fastställd BSE-risk, får inte användas för framställning av maskinurbenat kött MSM. Medlemsstaterna skall före den 1 juli 2008 lägga fram en rapport till kommissionen om användningen av och produktionsmetoden för MSM på deras territorium. Denna rapport skall innehålla ett uttalande om huruvida medlemsstaten avser att fortsätta att producera MSM. Kommissionen skall därefter lägga fram ett meddelande till Europaparlamentet och rådet om behov och användning i framtiden av MSM i gemenskapen, inbegripet informationsstrategin gentemot konsumenterna.”. |
|
10. |
Artikel 12 skall ändras på följande sätt:
|
|
11. |
Artikel 13.1 skall ändras på följande sätt:
|
|
12. |
Artikel 15.3 skall ersättas med följande: ”3. I enlighet med förfarandet i artikel 24.2
|
|
13. |
Artikel 16 skall ändras på följande sätt:
|
|
14. |
I artikel 24 skall punkt 1 ersättas av följande: ”1. Kommissionen skall biträdas av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. När det gäller artikel 6a skall kommissionen emellertid också rådfråga ständiga kommittén för zooteknik.”. |
|
15. |
Följande artikel skall införas: ”Artikel 24a De beslut som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2 skall grunda sig på en relevant bedömning av de eventuella riskerna för människors och djurs hälsa och skall med beaktande av befintliga vetenskapliga rön behålla eller, om det finns vetenskapliga skäl för det, öka den nivå på skyddet av människors och djurs hälsa som säkerställs i gemenskapen.”. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i … den …
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EUT C 234, 22.9.2005, s. 26.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 maj 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den …
(3) EGT L 147, 31.5.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1041/2006 (EUT L 187, 8.7.2006, s. 10).
(4) EUT L 163, 23.6.2005, s. 1.
(5) EUT L 41, 14.2.2003, s. 41.
(6) EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 208/2006 (EUT L 36, 8.2.2006, s. 25).
P6_TA(2006)0213
Finansiering av europeisk standardisering ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om finansiering av europeisk standardisering (KOM(2005)0377 – C6-0252/2005 – 2005/0157(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0377) (1), |
|
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artiklarna 95 och 157.3 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0252/2005), |
|
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0107/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
|
2. |
Europaparlamentet påpekar att de anslag som anges för perioden efter 2006 i lagstiftningsförslaget är beroende av beslutet om nästa fleråriga finansieringsram. |
|
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som nästa fleråriga finansieringsram antagits vid behov lägga fram ett förslag till justering av projektets finansiella referensbelopp. |
|
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
|
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TC1-COD(2005)0157
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 17 maj 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr …/2006/EG om finansiering av europeisk standardisering
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 och artikel 157.3,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Den europeiska standardiseringen är en frivillig verksamhet som utförs av och för berörda parter som vill fastställa standarder och andra standardiseringsprodukter för sina egna behov. Dessa standardiseringsprodukter utarbetas av Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telestandarder (ETSI), vilka är organ som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (3), nedan kallade ”europeiska standardiseringsorgan”. |
|
(2) |
I direktiv 98/34/EG föreskrivs att kommissionen, efter samråd med den kommitté som inrättades genom det direktivet, kan lämna standardiseringsuppdrag till de europeiska standardiseringsorganen. I allmänna riktlinjer för samarbete (4), fastställs partnerskapsförbindelser mellan å ena sidan dessa organ, och å andra sidan gemenskapen och Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), som också stöder den europeiska standardiseringen. |
|
(3) |
Det är nödvändigt att gemenskapen bidrar till finansieringen av den europeiska standardiseringen, eftersom den på ett ändamålsenligt sätt stöder gemenskapens lagstiftning och politik. Den europeiska standardiseringen bidrar dessutom till den inre marknadens funktion och konsolidering, bland annat genom direktiven enligt den s.k. nya metoden när det gäller hälsa, säkerhet, miljöskydd och konsumentskydd, och till att garantera kompatibilitet till exempel på transportområdet. Den europeiska standardiseringen bidrar också till att förbättra företagens konkurrenskraft, bland annat genom att den underlättar den fria rörligheten för varor och tjänster, nätens driftskompatibilitet, kommunikationsmedel samt teknisk utveckling och innovation inom sådana områden som informationsteknik. Detta beslut bör därför även omfatta finansiering av europeisk standardiseringsverksamhet inom informations- och teleteknik, som också regleras i rådets beslut 87/95/EEG av den 22 december 1986 om standardisering inom området informationsteknologi och telekommunikation (5). |
|
(4) |
Det är nödvändigt att ge en explicit, komplett och detaljerad rättslig grund för gemenskapens finansiering av all europeisk standardiseringsverksamhet som krävs för att genomföra gemenskapens politik och lagstiftning. |
|
(5) |
Det är nödvändigt att se till att små och medelstora företag, i synnerhet mindre företag, mikroföretag och hantverksföretag, behärskar tillämpningen av europeiska standarder. Dessa standarder bör följaktligen utarbetas och tillämpas med beaktande av sådana företags särdrag och deras miljö. |
|
(6) |
Gemenskapens finansiering bör syfta till att fastställa standarder eller andra standardiseringsprodukter, att göra det lättare för företagen att använda dem genom att de översätts till de olika gemenskapsspråken, att öka samstämmigheten i det europeiska systemet för standardisering och att se till att samtliga marknadsaktörer i hela EU får tillgång till de europeiska standarderna på rättvisa och tydliga villkor . Detta är särskilt viktigt i de fall där användningen av standarder gör det möjligt att efterleva gemenskapslagstiftningen. |
|
(7) |
Anslagen till den europeiska standardiseringen bör fastställas varje år av budgetmyndigheten inom ramen för en preliminär finansieringsram som fastställs för den period som den gällande budgetramen omfattar, och bli föremål för ett årligt beslut från kommissionen, i vilket beloppen och, i förekommande fall, den högsta andelen samfinansiering per typ av verksamhet anges. |
|
(8) |
Eftersom den europeiska standardiseringen till stöd för gemenskapens politik och lagstiftning och de olika typerna av standardiseringsverksamhet täcker ett mycket brett område, bör olika former för finansiering föreskrivas. Det handlar i huvudsak om bidrag utan ansökningsomgång för de europeiska standardiseringsorganen i enlighet med bestämmelserna i artikel 110.1 andra stycket i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6), nedan kallad ”budgetförordningen ”och i artikel 168.1 d i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (7). |
|
(9) |
Detta bör även gälla enheter som inte betraktas som europeiska standardiseringsorgan i enlighet med direktiv 98/34/EG, men som befullmäktigas genom en grundläggande rättsakt och som skall utföra förberedande arbete inför den europeiska standardiseringen i samarbete med de europeiska standardiseringsorganen. |
|
(10) |
Medlemsstaterna uppmuntras att se till att standardiseringsarbetet erhåller nödvändigt nationellt stöd. |
|
(11) |
I den mån som de europeiska standardiseringsorganen fortlöpande stöder gemenskapens verksamhet bör de också ha tillgång till effektiva och ändamålsenliga centralsekretariat. Kommissionen bör därför kunna bevilja bidrag till dessa organ, som verkar i ett allmänt europeiskt intresse, utan att tillämpa den princip om successiv nedtrappning av bidrag till administrationskostnader som avses i artikel 113.2 i budgetförordningen. För att de europeiska standardiseringsorganen skall kunna verka effektivt måste också de nationella medlemmarna i dessa organ fullgöra sina skyldigheter att bidra ekonomiskt till det europeiska systemet för standardisering. |
|
(12) |
Finansieringen av standardiseringsverksamheten bör även kunna täcka verksamhet som förbereder eller kompletterar fastställandet av standarder eller andra standardiseringsprodukter. Det handlar bland annat om forskning, utarbetande av förberedande dokument för lagstiftning, prov som sker i samarbete mellan olika laboratorier och validering eller utvärdering av standarder. Främjandet av standardisering på europeisk och internationell nivå bör också kunna omfatta genomförandet av program för samarbete och tekniskt stöd med tredjeländer. För att förbättra tillgången till marknaderna och öka konkurrenskraften hos företagen i EU bör det finnas möjlighet att efter ansökningsomgångar eller upphandlingar bevilja bidrag till andra enheter. |
|
(13) |
Avtal om partnerskap undertecknas regelbundet mellan kommissionen och de europeiska standardiseringsorganen för fastställandet av administrativa och finansiella bestämmelser för finansieringen av standardiseringsverksamhet i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen. Europaparlamentet och rådet bör informeras om innehållet i sådana avtal. |
|
(14) |
Med hänsyn till standardiseringsarbetets särskilda karaktär och särskilt olika berörda parters omfattande medverkan i standardiseringsprocessen, bör det tillåtas att sådan samfinansiering för framtagning av europeiska standarder eller andra standardiseringsprodukter som är föremål för gemenskapsbidrag får ges som bidrag in natura , t.ex. genom att experter ställs till förfogande . |
|
(15) |
För att säkerställa ett effektivt genomförande av detta beslut bör det vara möjligt att anlita den sakkunskap som krävs, bland annat för revision och ekonomisk förvaltning, och att få tillgång till sådant administrativt stöd som kan underlätta genomförandet samt att regelbundet utvärdera den verksamhet som finansieras av gemenskapen för att kunna bedöma om den är ändamålsenlig och ger önskad verkan. |
|
(16) |
Lämpliga åtgärder bör också vidtas för att undvika bedrägerier och oegentligheter och för att återkräva medel som utbetalats felaktigt i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (8), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (9) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (10). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:
Artikel 1
Syfte
I detta beslut fastställs bestämmelser för gemenskapens bidrag till finansieringen av europeisk standardisering i syfte att stödja genomförandet av viss politik , verksamhet och vissa åtgärder samt gemenskapslagstiftning .
Artikel 2
Enheter som kan beviljas gemenskapsfinansiering
Gemenskapsfinansiering får beviljas de europeiska standardiseringsorgan som anges i bilaga I till direktiv 98/34/EG, nedan kallade ”europeiska standardiseringsorgan”, för genomförandet av sådan verksamhet som anges i artikel 3 i detta beslut.
Gemenskapsfinansiering får även beviljas andra enheter för verksamhet som förbereder eller kompletterar den europeiska standardiseringen och som anges i artikel 3.1 b samt för sådana program som avses i artikel 3.1 f .
Artikel 3
Standardiseringsverksamhet som kan beviljas gemenskapsfinansiering
1. Gemenskapen får finansiera följande europeiska standardiseringsverksamhet:
|
a) |
Framtagning och revidering av europeiska standarder eller andra nödvändiga och lämpliga standardiseringsprodukter för genomförandet av gemenskapens politik och lagstiftning. |
|
b) |
Verksamhet som förbereder eller kompletterar den europeiska standardiseringen, däribland undersökningar, program, utvärderingar, jämförande analyser, forskning, laboratoriearbete, provningsjämförelser mellan laboratorier och bedömningar av överensstämmelse. |
|
c) |
Verksamheten vid de europeiska standardiseringsorganens centralsekretariat , till exempel utarbetande av policy, samordning av standardiseringsverksamhet, genomförande av tekniskt arbete och tillhandahållande av information till berörda parter . |
|
d) |
Kontroll av kvalitet och överensstämmelse med motsvarande gemenskapspolitik och gemenskapslagstiftning när det gäller europeiska standarder eller alla andra standardiseringsprodukter. |
|
e) |
Översättning, i mån av behov, till andra gemenskapsspråk än de europeiska standardiseringsorganens arbetsspråk av europeiska standarder eller andra europeiska standardiseringsprodukter till stöd för gemenskapens politik och lagstiftning , utarbetande av såväl dokument för att förklara, tolka och förenkla standarder som användarhandböcker och bästa metoder . |
|
f) |
Främjande och utnyttjande av det europeiska systemet för standardisering och europeiska standarder hos berörda parter inom gemenskapen och på internationell nivå , samt verksamhet vars mål är att genomföra program för tekniskt stöd och samarbete med tredjeländer . |
2. Den verksamhet som avses i punkt 1 a får finansieras med gemenskapsmedel bara om den kommitté som inrättats genom artikel 5 i direktiv 98/34/EG har rådfrågats om de uppdrag som skall lämnas till de europeiska standardiseringsorganen.
Artikel 4
Finansiering
De anslag som anslås till den verksamhet som avses i detta beslut skall fastställas varje år av budgetmyndigheten inom ramen för budgetramen.
Artikel 5
Finansieringsbestämmelser
1. Gemenskapsfinansieringen skall ske
|
a) |
genom beviljande av bidrag utan ansökningsomgång till de europeiska standardiseringsorganen, för genomförandet av den verksamhet som anges i artikel 3 , och till de enheter som befullmäktigas genom en grundläggande rättsakt i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen, för utförandet av sådan verksamhet som anges i artikel 3.1 b, i samarbete med de europeiska standardiseringsorganen , |
|
b) |
genom beviljande av bidrag efter en ansökningsomgång, eller till följd av en offentlig upphandling, till andra enheter, för utförandet av sådan standardiseringsverksamhet som avses i artikel 3.1 b eller de program som avses i artikel 3.1 f , i samarbete med de europeiska standardiseringsorganen . |
2. Finansiering av verksamheten vid de europeiska standardiseringsorganens centralsekretariat enligt artikel 3.1 c får beviljas antingen som verksamhetsbidrag eller som administrationsbidrag. Administrationsbidragen skall, om de förnyas, inte automatiskt trappas ned successivt .
3. Kommissionen skall fastställa de finansieringsbestämmelser som avses i punkterna 1 och 2 samt beloppen och, i förekommande fall, den högsta procentsatsen för finansieringen per typ av verksamhet. Kommissionens beslut i anslutning till detta kommer att offentliggöras.
4. Överenskommelser om bidrag kan tillåta schablonbidrag för mottagarens allmänna omkostnader motsvarande högst 30 procent av de totala direkta bidragsberättigande kostnaderna för åtgärder, förutom när mottagarens indirekta kostnader täcks av ett bidrag till administrativa kostnader som finansieras med gemenskapsmedel.
5. Samfinansiering i form av bidrag in natura skall godtas. Värdet på bidragen in natura skall beräknas enligt de villkor som anges i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.
6. De gemensamma målen för samarbetet och de administrativa och ekonomiska villkoren för de bidrag som beviljas de europeiska standardiseringsorganen skall fastställas i ramavtal om partnerskap som undertecknas mellan kommissionen och standardiseringsorganen i enlighet med budgetförordningen och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002. Europaparlamentet och rådet skall underrättas om ingåendet av dessa avtal.
Artikel 6
Förvaltning och uppföljning
1. De anslag som budgetmyndigheten fastställer för finansiering av standardiseringsverksamheten får också täcka administrativa utgifter för verksamhet som avser förberedelser, uppföljning, kontroll, revision och utvärdering och som är direkt nödvändigt för att syftet med detta beslut skall uppnås, bland annat undersökningar, möten, information och publikationer, utgifter för datanät för utbyte av information samt andra utgifter för administrativt och tekniskt stöd som kommissionen kan anlita för standardiseringsverksamheten.
2. Kommissionen skall utvärdera huruvida den standardiseringsverksamhet som gemenskapen finansierar är relevant med hänsyn till behoven för gemenskapens politik och lagstiftning och informera Europaparlamentet och rådet om resultaten av denna verksamhet åtminstone vart femte år .
Artikel 7
Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen
1. Vid genomförandet av den verksamhet som finansieras i enlighet med detta beslut skall kommissionen se till att gemenskapens ekonomiska intressen tillvaratas genom åtgärder som förebygger bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt, när oegentligheter konstateras, genom tillämpning av effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EG) nr 1073/1999.
2. För sådan gemenskapsverksamhet som finansieras i enlighet med detta beslut skall begreppet oegentlighet i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avse varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller åsidosättande av en avtalsenlig skyldighet som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som genom en otillbörlig utgift inverkar eller skulle kunna inverka menligt på Europeiska gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar.
3. I överenskommelser och avtal som följer av detta beslut skall det föreskrivas att kommissionen eller en av kommissionen bemyndigad företrädare skall svara för uppföljning och ekonomisk kontroll och att revisionsrätten skall svara för revisioner, i förekommande fall på plats.
Artikel 8
Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdad i … den …
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
På rådets vägnar
Ordförande
(1) EUT C 110, 9.5.2006, s. 14 .
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 maj 2006.
(3) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(4) EUT C 91, 16.4.2003, s. 7.
(5) EGT L 36, 7.2.1987, s. 31. Beslutet ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).
(6) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(7) EGT L 357, 31.12.2002, s. 1. Ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1261/2005 ( EUT L 201, 2.8.2005, s. 3 ).
(8) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.
P6_TA(2006)0214
De offentliga finanserna i EMU
Europaparlamentets resolution om de offentliga finanserna i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) (2005/2166(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande ”De offentliga finanserna i EMU – 2005 ”(KOM(2005)0231), |
|
— |
med beaktande av kommissionens integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2005-2008) (KOM(2005)0141), |
|
— |
med beaktande av kommissionens ekonomiska prognoser från hösten 2005 (1), |
|
— |
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1056/2005 av den 27 juni 2005 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (2), |
|
— |
med beaktande av rådets rekommendation till Italien av den 12 juli 2005 om att åtgärda det alltför stora budgetunderskottet i landet (3), |
|
— |
med beaktande av rådets beslut 2005/729/EG av den 7 juni 2005 som upphävde beslut 2005/136/EG om förekomsten av ett alltför stort underskott i Nederländerna (4), |
|
— |
med beaktande av rådets rekommendation av den 7 oktober 2005 till Portugal om att åtgärda det alltför kraftiga budgetunderskottet i landet (5), |
|
— |
med beaktande av rådets beslut 2005/843/EG av den 8 november 2005 om fastställande, i enlighet med artikel 104.8 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, av att de åtgärder som vidtagits av Ungern för att efterkomma rådets rekommendation av den 8 mars 2005 i enlighet med artikel 104.7 i fördraget har visat sig vara otillräckliga (6), |
|
— |
med beaktande av rådets beslut av den 24 januari 2006 om förekomsten av ett alltför stort budgetunderskott i Förenade kungariket (7), |
|
— |
med beaktande av Europeiska fackföreningsinstitutets årsrapport 2005 om samordning av de kollektiva löneförhandlingarna i Europa, |
|
— |
med beaktande av Internationella valutafondens (IMF) rapport ”World Economic Outlook on Globalization and External Imbalances ”från april 2005, |
|
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0162/2006). |
|
1. |
Europaparlamentet oroas för det första av den oförändrat långsamma tillväxttakten i Europa sedan 2002: tillväxten i euroområdet steg endast gradvist från 0,6 procent 2003 till 1,3 procent 2005, vilket kan jämföras med en tillväxt i Förenta staterna på 3,5 procent under 2005 och med den japanska ekonomins återhämtning, pådriven av främst en privat inhemsk efterfrågan. Parlamentet oroas för det andra av den ihållande höga arbetslösheten på 9 procent i EU-25 och 8,1 procent i EU-15 och för det tredje av produktionsgapet, för närvarande -1 procent av BNP, vilket visar att EU:s ekonomiska tillväxt ligger betydligt under dess långsiktiga möjligheter och hålls nere av stelbenta strukturer, svag inhemsk efterfrågan och brist på korrekt balans i den makroekonomiska policymixen. Parlamentet betonar att den europeiska ekonomins tillväxtpotential fortfarande är alltför låg, cirka 2 procent, vilket är en siffra som ligger mycket lägre än de som registreras på andra håll i världen. Parlamentet anser att denna tillväxtpotential är otillräcklig för att skapa arbetstillfällen och minska arbetslösheten och för EU-25:s utveckling. |
|
2. |
Europaparlamentet understryker riskerna med en snabb anpassning till globala obalanser, vilket skulle kunna leda till sjunkande efterfrågan i Förenta staterna, vilket i sin tur ger lägre export och svagare tillväxt i EU, och understryker att denna effekt skulle kunna förstärkas ytterligare av svängningar i eurons växelkurs gentemot dollarn. |
|
3. |
Europaparlamentet noterar de negativa effekter och hotande följdeffekter som oron på oljemarknaden och de stigande oljepriserna har på den interna efterfrågan och tillväxten i EU. Parlamentet välkomnar ett ansvarsfullt beteende från olika sociala och ekonomiska aktörer för att förebygga dessa effekter trots hushållens svaga konsumtion. Parlamentet påpekar att ett stabilt, utåtriktat och konkurrenskraftigt fastställande av den makroekonomiska politiken är en nödvändig förutsättning för en politik med hållbara offentliga finanser. |
|
4. |
Europaparlamentet uttrycker oro över den svaga privata konsumtionen, som har lett till låga tillväxtsiffror i vissa medlemsstater och därmed till de nuvarande övergripande obalanserna, och som har berott på den rådande osäkerheten gällande jobb och pensioner, den ihållande höga arbetslöshetsnivån och reallönernas långsamma utveckling. Parlamentet påminner om åtagandet i den integrerade riktlinjen nr 4 att främja en utveckling av nominella löner och arbetskostnader som låter sig förenas med prisstabilitet och produktivitetstrenden på medellång sikt. |
|
5. |
Europaparlamentet välkomnar de ökade investeringar som beror på ett stärkt förtroende bland entreprenörer och rådande stabiliserade vinstmarginaler enligt de ekonomiska prognoserna från hösten 2005 från båda IVF och kommissionen. Parlamentet anser att det fortfarande finns utrymme för och behov av en ytterligare ökad investeringstakt och uppmanar därför till strukturella reformer och ytterligare åtgärder som kan permanent förbättra investeringsklimatet och främja investeringarna. |
|
6. |
Europaparlamentet stöder en omläggning av de offentliga åtgärderna och utgifterna för innovation, förnybar energi, utbildning och yrkesutbildning, forskning, informationsteknik, telekommunikationer och transportnät etc. |
|
7. |
Europaparlamentet beklagar att EU:s budgetram för perioden 2007-2013 inte i tillräckligt hög grad återspeglar utgifternas prioritet i samband med Lissabonstrategins mål. Parlamentet understryker att bidragen till EU:s budget bör ses i ljuset av de framtida vinsterna av bidragens positiva spridnings- och förstärkningseffekter, under förutsättning att EU:s budget är tillräckligt inriktad mot utgifter som skapar ett klart mervärde. |
|
8. |
Europaparlamentet konstaterar att sunda offentliga finanser inte är ett mål i sig utan ett medel för medlemsstaterna att uppfylla sina allmänna förpliktelser. Parlamentet understryker vikten av en sundare statsfinansiell inriktning mot kvalitativ tillväxt, jobbskapande och uppnåendet av Lissabonstrategin, men konstaterar att inga väsentliga framsteg gjorts i fråga om medlemsstaternas finansiella läge det senaste året på grund av den bristfälliga tillämpningen av stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet konstaterar att de flesta av medlemsstaterna ännu inte har uppnått målen på medellång sikt beträffande sina betalningsbalanser. Tvärtom nådde 2005 EU staternas allmänna underskott i de offentliga finanserna 2,9 procent av BNP i euroområdet och 2,7 procent i EU som helhet, och elva av EU:s medlemsstater har underskott som överskrider 3 procent av BNP, bland dem de fyra största ekonomierna, nämligen Frankrike, Tyskland, Italien och Förenade kungariket – och sedan sommaren 2004 har tio medlemsstater varit föremål för förfarandet i samband med för stort underskott. |
|
9. |
Europaparlamentet betonar vikten av åtgärder för att ta itu med att statsfinanserna utsätts för ett ständigt tryck. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas tal om åtgärder och offentliga åtaganden för att minska underskotten i statsfinanserna. |
|
10. |
Europaparlamentet oroas över de svaga utsikterna till långsiktigt hållbara budgetar med tanke på ökningen av den offentliga skuldsättningen från 69,2 procent under 2002 till 71,7 procent under 2005 inom euroområdet och från 61,4 procent 2002 till 64,1 procent 2005 i EU-25 på grund av svag BNP-tillväxt, kortsiktiga åtgärder för att kontrollera underskottet och bristen på beslutsamma insatser för att minska budgetobalansen genom strukturella reformer. |
|
11. |
Europaparlamentet påpekar att i en situation i Europa med svagt förtroende bland både konsumenter och investerare, är en korrigering av den offentliga sektorns underskott av avgörande betydelse. Parlamentet ser med besvikelse på senare tids utveckling när det gäller offentliga finanser, och noterar att medlemsstaterna fortsätter att ha underskott långt över det som den europeiska ekonomin kräver. Parlamentet konstaterar att regeringarna använder den låga tillväxten för att rättfärdiga underskotten, trots att dessa underskott faktiskt motverkar det ekonomiska återhämtandet och förvärrar cykeln. Parlamentet efterlyser en minskning av de offentliga underskotten under 2006 som är mer än en ren ekonomisk justering i väntan på högre europeisk tillväxt. |
|
12. |
Europaparlamentet efterlyser mer insyn i de enskilda medlemsstaternas offentliga finanser, även när det gäller vilande skulder som offentliga pensionsåtaganden som kommer att öka skuldbördan kraftigt under de kommande åren. |
|
13. |
Europaparlamentet upprepar sitt krav på att undvika en procyklisk politik. Parlamentet understryker betydelsen av att genomföra struktur- och skattereformer och understryker samtidigt att vederbörlig hänsyn måste tas till en korrekt tidsmässig planering av sådana reformer. |
|
14. |
Europaparlamentet uppmuntrar till ytterligare forskning om olika typer av och åtgärder inom ramen för strukturella och makroekonomiska reformer och deras samverkan och ömsesidiga effekter i olika faser av konjunkturcykeln för att fastställa den bästa vägen för att stärka de offentliga finanserna samtidigt som Lissabonstrategin förverkligas. |
|
15. |
Europaparlamentet understryker att bristen på politisk vilja för att hålla nere de offentliga utgifterna, överoptimistiska inkomstberäkningar, kreativ bokföring och finansiell konsolidering som bygger på engångsåtgärder i hög grad har bidragit till att budgetsituationen glidit i väg och till det svaga statsfinansiella ramverket. |
|
16. |
Europaparlamentet rekommenderar att man undersöker möjligheten att inrätta en gemensam tidsplan för budgetförfarandet i hela EU, eventuellt på halvårsbasis. Parlamentet anser att budgetplaneringen i medlemsstaterna måste vila på enhetliga antaganden avseende viktiga ekonomiska storheter, som till exempel utvecklingen av oljepriset eller växelkurserna. Parlamentet efterlyser därför införande och tillämpning av enhetlig användning av viktiga ekonomiska parametrar i hela EU. |
|
17. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt ta itu med utmaningen från ett åldrande samhälle och att bemöta skulddynamiken, framför allt i de medlemsstater där den långsiktiga hållbarheten är allvarligt hotad. |
|
18. |
Europaparlamentet uppmanar till en ökad satsning på hållbarhet i budgetreformerna, när det gäller både utgifter och inkomståtgärder, för att bevara hållbara offentliga finanser och ett tillräckligt utbud av offentliga tjänster inklusive budgetdisciplin, och även beakta risken för explicita och implicita eventuella åtaganden. |
|
19. |
Europaparlamentet framhåller betydelsen av kommissionens och rådets arbete med att förbättra de statistiska styrformerna och därigenom förbättra rapporteringen av finansiella data genom en rekommendation till medlemsstaterna om EU gemensamma normer för statistiska institut, inklusive principer gällande yrkesmässigt oberoende, sekretess, uppgifternas pålitlighet och punktlighet samt tillräckliga resurser till statistiska institut och förbättrad övervakning av kommissionen. |
|
20. |
Europaparlamentet anser att det finns utrymme för förbättringar vad gäller redovisningen av offentliga tillgångar och implicita ekonomiska åtaganden för att öka insyn och jämförbarhet och tillhandahålla en fastare grund för beslutsfattande. Parlamentet anser att kommissionen bör presentera ett initiativ på detta område. |
|
21. |
Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen förbereder en utredning om bästa metoder när det gäller den statistiska styrningen av rapportering av uppgifter om de offentliga finanserna och redovisningen av offentliga tillgångar och skulder i medlemsstaterna. |
|
22. |
Europaparlamentet uppmuntrar till utarbetandet av nationella rapporter om de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet för att öka kunskapen om och trovärdigheten för nationella åtaganden och anser att de nationella parlamenten bör engageras i det arbetet. |
|
23. |
Europaparlamentet understryker vikten av att de nya medlemsstaternas finanspolitik når upp till de genomsnittliga nivåerna inom EU när det gäller inkomst- och finansutveckling genom en skatte- och utgiftspolitik som präglas av effektivitet, insyn och pålitlighet och som syftar till att öka tillväxten och hållbarheten samt att såväl modernisera som stabilisera ekonomin. |
|
24. |
Europaparlamentet beklagar bristen på samordning inom euroområdet och uppmärksammar skillnaden i finanspolitik mellan medlemsstaterna i euroområdet och oroas över de antagonistiska effekter som en sådan brist på samordning kan få. |
|
25. |
Europaparlamentet beklagar bristerna i det nuvarande ramverket för makroekonomisk samordning inom Ekofin-rådet samt bristen på samordning mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie om de ekonomiska vinsterna och begränsningarna med större samordning av den ekonomiska politiken. Parlamentet efterlyser en mer aktiv makroekonomisk dialog inom ramen för Kölnprocessen mellan Ekofin, ECB och arbetsmarknadens parter i Europa. |
|
26. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att ändra sin tidsplan för makroekonomisk samordning för att ge parlamentet tillräckligt med tid att lämna sitt bidrag. |
|
27. |
Europaparlamentet uppmanar ordföranden för eurogruppen att för sin ämbetstid föreslå en detaljerad handlingsplan i vilken han klart fastställer sina målsättningar och åtgärder. Parlamentet förväntar sig att med jämna mellanrum få en rapportering om till vilken nivå de uppnåtts eller genomförts. |
|
28. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla sin skyldighet enligt artikel 99 i fördraget att betrakta sina länders ekonomiska politik som en fråga som rör alla medlemsstater och att samordna sina länders politik. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att en bättre samordning och en bättre policymix skulle kunna förbättra det samlade utfallet för ländernas politik. Parlamentet uppmanar till större medvetenhet om den nationella ekonomiska politikens effekter på EU-nivå, om skyldigheten att betrakta den ekonomiska politiken som en gemensam fråga och att samordna denna politik. |
|
29. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt arbetsmarknadens parter i Europa. |
(1) European Economy, nr 5/2005.
(2) EUT L 174, 7.7.2005, s. 5.
(3) 11124/05, Ekofin 242.
(4) EUT L 274, 20.10.2005, s. 89.
(5) 12401/05, Ekofin 289.
(6) EUT L 314, 30.11.2005, s. 18.
(7) 5366/06, Ekofin 11.