5.7.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 164/48

—

”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden för nästa programplaneringsperiod” och om

—

”Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet – PROGRESS”

1.1

Regionkommittén framhåller att denna förordning ingår i en rad förordningar om strukturfonderna som kommissionen lade fram tillsammans med andra lagstiftningsförslag den 14 juli 2004. Förordningen innehåller allmänna bestämmelser för Europeiska socialfonden (nedan kallad fonden eller ESF) i dess helhet samt definitioner av de verksamheter som fonden kan finansiera inom ramen för konvergensmålet och målet regional konkurrenskraft och sysselsättning. Dessutom innehåller den övergripande bestämmelser som kommer att påverka insatser som görs genom fonden.

1.2

Kommittén framhåller att fonden hittills har spelat en viktig roll för finansieringen av sysselsättningspolitiken och skapat en hållbar ökning av antalet arbetstillfällen. Fonden har även gett upphov till en ny typ av påtagliga, aktiva sysselsättningsstrategier på nationell, regional och lokal nivå. Kopplingen till den europeiska sysselsättningsstrategin under den nuvarande programperioden har gett ett mycket fruktbart resultat på detta område. Kommittén är övertygad om att kopplingen till Lissabonstrategin kommer att vara lika positiv.

1.3

ReK framhåller att Europeiska socialfondens viktigaste mål är att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att stödja medlemsstaternas politik för full sysselsättning, för kvalitets- och produktivitetsförbättringar i arbetet och för att främja social integration och minskade skillnader i regional sysselsättning, i enlighet med den europeiska sysselsättningsstrategins riktlinjer och rekommendationer. Den europeiska sysselsättningsstrategin sågs över 2003, då den anpassades till Lissabonstrategin och fördes närmare politiken för ekonomisk och social sammanhållning.

1.4

ReK konstaterar att det nuvarande förslaget till förordning inte alltid är tillräckligt tydligt och konkret. Ibland är det viktigt att sätta förordningen i relation till andra rättsliga instrument som inte är föremål för detta yttrande, när det exempelvis gäller finansieringen av de insatser som förordningen föreskriver eller de insatser som sammanhänger med partnerskapet, vilket skulle öka förordningens spännvidd.

1.5

Det är oroväckande att beskrivningen av medlemsstaternas och förvaltningsmyndigheternas roll i övervakningen av att fondens mål uppnås inte innehåller någon hänvisning till de regionala och lokala myndigheternas plats i dessa partnerskap. Kommittén vill erinra om hur viktigt det är att regionala och lokala myndigheter deltar i större utsträckning och på bättre sätt i utformningen, planeringen och tillämpningen av fondens åtgärder, i enlighet med subsidiaritetsprincipen och med respekt för de institutionella systemen i de olika medlemsstaterna.

1.6

ReK noterar innehållet i den tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning, som behandlar problemet med Europas åldrande befolkning och dess följdverkningar i arbetslivet. Av ovannämnda dokument framgår att antalet personer i åldersgruppen 15–64 år beräknas minska med 10 % till 2025 i EU. Följden av detta blir att antalet personer som är äldre än 65 år ökar. Att befolkningen blir äldre innebär med andra ord att den yrkesverksamma befolkningen i EU gradvis minskar. Detta framtidsperspektiv visar hur viktigt det är att bibehålla EU:s ekonomiska tillväxt, höja sysselsättningsgraden och samtidigt minska förtidspensioneringen. Kommittén vill i detta sammanhang hänvisa till sitt yttrande om kommissionens meddelande om ”Att öka äldre arbetstagares sysselsättning och senarelägga utträdet från arbetsmarknaden” (antaget vid den 56:e plenarsessionen den 29 september 2004).

1.7

Kommittén anser att den kommande förordningen om fonden bör förena en politik för anställbarhet under hela yrkeslivet och omskolning av arbetstagare över 40 år av båda könen med integration av unga på arbetsmarknaden, något som inte tas upp i förslaget till förordning. Aktivt åldrande och stegvis pensionering bör främjas med utgångspunkt i hållbarhetskriterier.

1.8

Enligt kommitténs uppfattning bör förordningen ta upp de särskilda ekonomiska och sociala problem som förekommer i utkanten av stadsområden men inte i mer utvecklade områden inom EU. Denna situation kan innebära att problemen med tillgänglighet till arbetsmarknadsåtgärder blir bestående. ReK anser att de sociala problemens alla olika aspekter bör beaktas, så att man kan hantera skillnaderna i behov i de europeiska städerna.

1.9

Kommittén är positiv till att gemenskapsprogrammet PROGRESS för sysselsättning och social solidaritet har offentliggjorts, särskilt som varje referens till detta gemenskapsinitiativ har försvunnit i förslaget till förordning. ReK rekommenderar kommissionen att överväga en hänvisning till detta program i förslaget till förordning om Europeiska socialfonden.

1.10

Det är glädjande att se hur konsekvens och komplementaritet behandlas i förslaget till beslut om programmet PROGRESS. Det är nödvändigt att alla åtgärder som finansieras genom strukturfonderna, i synnerhet de som finansieras genom Europeiska socialfonden, präglas av principerna om konsekvens, komplementaritet och koncentration.

1.11

ReK erinrar om att kommissionen i juli 2001 godkände vitboken om styrelseformer, med hjälp av vilken man skulle inleda utformningen av EU-politiken på olika områden. Kommittén erinrar även om att ett stort antal personer och organisationer skulle delta i utarbetandet och genomförandet av denna process, och detta skulle innebära större insyn och ansvar för alla medverkande. De regionala och lokala myndigheternas ökade medverkan i EU-politiken återspeglar i vissa medlemsstater det faktum att de spelar en viktig roll i politikutformningen, och att de får allt större ansvar och gör större åtaganden i förhållande till medborgarna och de organisationer som ligger till grund för den lokala demokratins processer. Kommittén anser att man bör beakta detta när man slutför regleringen av strukturfonderna, i synnerhet Europeiska socialfonden.

1.12

Det är glädjande att innovation uttryckligen omnämns i förslaget till förordning, eftersom detta är helt i linje med Lissabonstrategins filosofi, som förespråkar inrättandet av ett europeiskt område för forskning och innovation.

1.13

Kommittén anser att kopplingen mellan förslaget till förordning, den europeiska sysselsättningsstrategin och Lissabonstrategin är lovvärd och kommer att bidra till effektiviteten hos EU:s rättsliga och finansiella instrument. Det är oroväckande att vissa artiklar i förslaget är oklara när det gäller de innehållsmässiga och finansieringsmässiga frågor som behandlas i detta yttrande. Kommittén anser slutligen att den kommande förordningen skulle vinna på att bestämmelserna blev mer konkreta.

2.1

Definitionen av Europeiska socialfondens uppdrag i artikel 2.1 bör enligt kommitténs mening innehålla en uttrycklig hänvisning till medlemsstaternas politik för att förverkliga principen om likabehandling i överensstämmelse med den betydelse som tillmäts denna princip i artikel 2 i EG-fördraget och artiklarna 2 och 3 i del I i Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa samt politiken för ”icke-diskriminering”, så som den beskrivs i artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Någon sådan hänvisning finns för närvarande inte i förslaget till förordning. Regionkommittén erinrar om att programmet PROGRESS innehåller ett åtgärdsområde som särskilt ägnas genomförandet av icke-diskrimineringsprincipen, och ReK rekommenderar därför att denna princip införlivas i förordningen.

2.2

Kommittén rekommenderar att förslaget till förordning förutom hänvisningen till den europeiska sysselsättningsstrategin även förses med en hänvisning till Lissabonstrategin i huvudtexten, eftersom EU genom den sistnämnda strategin har föresatt sig att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Regionkommittén anser att de insatser som finansieras genom fonden bör bidra till att uppnå detta mål.

2.3

ReK anser att de lokala och regionala myndigheterna bör medverka i utvecklingen och tillämpningen av de årliga riktlinjerna för sysselsättningspolitiken. Eftersom riktlinjerna ger lämpliga ramar för utnyttjandet av fondmedel och fastställer prioriteringarna för detta, bör de lokala och regionala myndigheterna höras om prioriteringarna och medverka helt och fullt i deras utformning. Denna aspekt, som behandlades i Regionkommitténs yttrande om ”Förslag till rådets förordning (EG) om Europeiska socialfonden” – som antogs vid den 26:e plenarsessionen den 18–19 november 1998 – innebär en strävan som Regionkommittén inte kan avstå från under nya programperioden 2007–2013.

2.4

Kommittén rekommenderar att den utbildningsverksamhet som främst ingår i konvergensmålet utvidgas till målet regional konkurrenskraft och sysselsättning på ett tydligare sätt. Dessutom rekommenderar vi att livslångt lärande införs som en konkret verksamhet på utbildningsområdet.

2.5

ReK rekommenderar kommissionen att i artikel 3 uttryckligen nämna att samtliga insatser i denna artikel syftar till att skapa jämlika förhållanden för båda könen och för ungdomar, eftersom arbetslösheten bland ungdomar i euroområdet nästan är dubbelt så hög som den allmänna arbetslösheten, samt för arbetslösa personer över 40 år av båda könen som på grund av sin särskilda situation löper risk att uteslutas från arbetsmarknaden. Dessa grupper bör nämnas tillsammans med dem som redan behandlats i förslaget, nämligen äldre och lågutbildade arbetstagare, arbetssökande och personer som inte ingår i arbetskraften, invandrare och funktionshindrade personer. Det är positivt att man försöker arbeta förebyggande med tillgången till sysselsättning, så att man kan undvika arbetslöshet.

2.6

När det gäller de prioriteringar som skall få stöd i enlighet med artikel 3 kan man framhålla åtgärderna för livslångt lärande och utbildning inom ny informations- och kommunikationsteknik. Kommittén är positiv till att investeringarna i humankapital ökar och främjas med tanke på dess effekter på arbetsmarknaden. Alla dessa prioriteringar är i linje med Lissabonstrategin. Man kan även framhålla de åtgärder som syftar till modernisering av arbetsförmedlingar och språkutbildning samt hänvisningen till den sociala ekonomin. När det gäller arbetsförmedlingarna rekommenderar kommittén att samordning med de lokala myndigheterna nämns i artikeln. ReK föreslår även särskilda åtgärder för att kvinnor skall kunna få högre tjänster.

2.7

ReK rekommenderar att den höjning till högst 10 % för den utökade stödmöjligheten i artikel 3.4 i förslaget till förordning om ESF med avseende på prioriteringen social integration (prioritering c) även skall tillämpas på prioriteringen ökning av tillgången till sysselsättning (prioritering b).

2.8

Rent allmänt föreslår ReK att artikel 3 i förslaget till förordning skall få en lämpligare terminologi och utformning, eftersom den annars kan orsaka språkproblem och tolkningssvårigheter, särskilt nu när tio nya medlemsstater har bidragit med nya språk till gemenskapens regelverk. Denna anmärkning kan gälla hela den språkliga utformningen av förslaget till förordning.

2.9

I förordningen om fonden framhålls medlemsstaternas och förvaltningsmyndigheternas roll när det gäller att garantera att de fondfinansierade åtgärderna är förenliga med genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin. Därför vore det enligt vår mening lämpligt att klargöra de regionala och lokala myndigheternas roll, eftersom de också skall bidra till att den fondfinansierade verksamheten blir konsekvent, särskilt när åtgärderna tillämpas på regional och lokal nivå. Kommittén anser att detta behov av helhetssyn och koncentration, som erkänns i artikel 4 i förslaget till förordning, bör leda till att man beaktar konsekvenserna i fråga om social sammanhållning.

2.10

Förteckningen över de områden på vilka fondens verksamhet skall koncentreras är förtjänstfull, och man kan även nämna de regionala och lokala myndigheternas allvarligaste problem, bland annat utarmade stadsmiljöer, eftersatt landsbygd och fiskeberoende områden. Kommittén föreslår att ”industriområden i kris” uttryckligen skall omnämnas i artikel 4, eftersom fondfinansierade åtgärder kan bidra till större social sammanhållning på detta område, i situationer som är mycket svåra för befolkningen och i synnerhet för kvinnorna.

2.11

Det är positivt att regionala och lokala myndigheter nämns i samband med god förvaltning och goda partnerskap. Kommittén anser dock att man bör ta hänsyn till de regionala och lokala myndigheterna under utformningen av den fondfinansierade verksamheten, i enlighet med varje medlemsstats institutionella system. Som Regionkommittén påpekade i sitt yttrande om ”Nya styrelseformer: Europa – en ram för medborgarinitiativ”, som antogs vid den 36:e plenarsessionen den 14 december 2000, är sysselsättningsskapande, social integration och social sammanhållning exempel på frågor som inte kan lösas på en enda nivå, utan som kräver att alla gör en insats i enlighet med principerna om närhet och proportionalitet. Det vore lämpligt att en del av de åtgärder som utvecklas inom ramen för fonden förvaltades av regionala och lokala aktörer. Detta skulle bidra till att målen i denna artikel uppnåddes.

2.12

Det är positivt att man framhåller hur viktigt det är att involvera och rådfråga arbetsmarknadsparter och icke-statliga organisationer under planeringen, genomförandet och kontrollen av de åtgärder som finansieras genom fonden, på lämplig regional nivå. Kommittén konstaterar dock att förslaget till förordning inte är tillräckligt konkret på denna punkt, och efterlyser därför en förbättring av denna del av artikel 5. ReK rekommenderar ett förtydligande både när det gäller vilka organisationer som skall omfattas, t.ex. fackförbund och arbetsgivarorganisationer, och på vilken nivå rådfrågningen skall ske. Bristen på tydlighet kan medföra att artikeln inte tillämpas, och kommittén menar att det är oroväckande. Regionkommittén vill påminna om kommissionens meddelande ”Dialog med sammanslutningar av regionala och lokala förvaltningar om utformningen av Europeiska unionens politik på olika områden” av den 19 december 2003, vars allmänna syfte är att de lokala aktörerna genom sina sammanslutningar skall få möjlighet att uttrycka sina synpunkter och bidra till utformningen av EU-politiken.

2.13

Det är positivt att kommissionen behandlar övergripande aspekter, framför allt i förslaget till förordning när det gäller jämställdhet mellan könen. Medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna bör se till att de operativa programmen innehåller en beskrivning av hur jämställdhet skall främjas under planering, genomförande, kontroll och utvärdering. Regionkommittén anser att de regionala och lokala myndigheterna har mycket att tillföra på detta område, genom erfarenheterna från programperioden 2000–2006, och rekommenderar därför att dessa myndigheter omnämns i artikel 6.

2.14

Kommittén anser att de åtgärder som finansieras genom ESF bör spela en viktig roll i genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73 av den 23 september 2002 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor. Det är glädjande att det framtida programmet PROGRESS har jämställdhet som ett av sina verksamhetsområden.

2.15

Kommittén rekommenderar att ordet ”beskrivning” i artikel 6 i förslaget till förordning klargörs. Det vore lämpligt att förordningen inte bara föreskrev en beskrivning av hur jämställdheten skall främjas, utan även riktlinjer för hur detta skall ske. Mot bakgrund av detta rekommenderar ReK att innehållet i denna bestämmelse bearbetas.

2.16

Det är oroväckande att det helt saknas hänvisningar till den regionala och lokala nivån, eftersom det behov av innovation som nämns i artikel 7 lättare kan identifieras på denna nivå. Den specifika kunskapen om den lokala situationen kan bidra till forskning och innovativ verksamhet. På grund av närheten kan de lokala myndigheterna identifiera innovativ verksamhet, främja den med alla medel och på så sätt möjliggöra en starkare utveckling av effektiv forskning och innovation på regional och nationell nivå.

2.17

Kommittén konstaterar med oro att innovationer har tappats bort, i den mån de har bidragit till slutförandet av mycket intressanta pilotprojekt och återverkningar på arbetsmarknaden och yrkesutbildningen. Man bör behålla ett innovationsinstrument som inte bara rör fondens verksamhet i allmänhet, utan förblir knutet till gemenskapens dynamik och gör det möjligt att experimentera med nya metoder som rör sysselsättning, arbetstagare av båda könen, social integration och geografiska skillnader.

2.18

Det är glädjande att förslaget till förordning om fonden ägnar ett särskilt stycke i artikel 8 åt transnationellt samarbete, vilket förutsätter ett större erkännande av den regionala nivån. Kommittén rekommenderar att instrumenten för territoriellt samarbete skall bidra till att skapa och förstärka nätverk mellan städer och möjliggöra mer kommunalt och regionalt samarbete, något som tidigare behandlats i kommitténs yttrande om den tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning, vilket antogs vid den 55:e plenarsessionen den 16 juni 2004.

2.19

Kommittén uttrycker sin oro över att den regionala och lokala nivån inte nämns i artikel 8 om transnationellt samarbete, särskilt med tanke på erfarenheterna från den nuvarande programperioden för gemenskapsinitiativet Interreg, ett initiativ som har förvaltats i regionerna av förvaltningsmyndigheter, fristående från de nationella myndigheterna. Kommittén rekommenderar att denna artikel blir mer detaljerad, med tydliga bestämmelser om åtgärder, finansieringen av åtgärderna samt de regionala och lokala myndigheternas särskilda roll.

2.20

Det är glädjande att förslaget till förordning innehåller en bestämmelse där det fastslås att kommissionen skall verka för utbyte av erfarenheter, medvetandegörande, seminarier och nätverksarbete för att identifiera och sprida goda metoder och uppmuntra ömsesidigt lärande, med syftet att förbättra fondens bidrag till gemenskapens mål i fråga om sysselsättning och social integration. Kommittén beklagar att förslaget till förordning inte är tydligare när det gäller finansieringen av tekniskt stöd och samordningen mellan detta stöd och samtliga program som genomförs under den nuvarande programperioden. Därför begär vi att denna artikel skall bli konkretare.

2.21

Det är glädjande att förslaget innehåller en artikel om årsrapporter och en slutrapport som skall sammanfatta årsrapporterna. Dessa rapporter bör även behandla medverkan och rådfrågning av arbetsmarknadsparterna och företrädarna för icke-statliga allmänintressen och organisationer.

2.22

Det är oroväckande att vissa stycken i artikeln om stödberättigande är så oklara. Man inför begreppet ”indirekta kostnader” för en insats upp till 20 % av de deklarerade kostnaderna för insatsen, i enlighet med faktorer som inte preciseras. Kommittén rekommenderar en mer detaljerad utformning av denna bestämmelse i dess helhet, eftersom bristen på tydlighet i dessa frågor leder till svårigheter i förvaltningen och ineffektiva utgifter och därmed strider mot principen om sund ekonomisk förvaltning, en princip som kommissionen ständigt förespråkar.