(2004/C 33 E/160)

SKRIFTLIG FRÅGA E-1740/03

från Salvador Garriga Polledo (PPE-DE) till kommissionen

(26 maj 2003)

Ämne:   Resultat efter den inledande etappen för det europeiska extrajudiciella nätverket (EEJ-Net)

Försöksperioden för det europeiska extrajudiciella nätverket (EEJ-Net), som inleddes den 16 oktober 2001, har förlängts med ett år. Under detta år har sjutton länder deltagit (alla medlemsstater plus Norge och Island).

Genom detta nätverk skapas större möjligheter för europeiska konsumenter att tillgå mer lämpade sätt för alternativ tvistlösning, vilket innebär att de inte behöver vända sig till de vanliga rättsinstanserna och att de kan undvika de erkänt långa tidsfristerna och väntetiderna.

Kan kommissionen redovisa de viktigaste slutsatserna i den rapport som lades fram efter denna första försöksperiod och ange om resultaten tyder på att man bör inrätta ett europeiskt register över företag som uppfyller kraven på god företagssed och som är anslutna till systemet med alternativ tvistlösning i enlighet med förslaget inom ramen för nätverket EEJ-Net och uttalandena från gruppen av regeringsexperter?

Svar från David Byrne på kommissionens vägnar

(23 juli 2003)

Det europeiska extrajudiciella nätverket (EEJ-Net) syftar till att hjälpa konsumenter att lösa gränsöverskridande tvister där ekonomiska intressen står på spel. EEJ-Net erbjuder konsumenterna information och hjälp att lösa sådana tvister genom lämplig alternativ tvistlösning utanför domstol. För att uppnå detta mål har 17 s.k. clearinghus upprättats i varje medlemsstat samt i Norge och Island.

Pilotfasen av EEJ-Net inleddes den 16 oktober 2001 och från början deltog åtta medlemsstater samt Norge och Island. De återstående sju medlemsstaterna (1) integrerades under 2002. Pilotfasen skulle egentligen ha avslutats i slutet av oktober 2002 men man beslutade att förlänga den till 2003. En expertgrupp bestående av företrädare för regeringarna och clearinghusen under ledning av kommissionen ansåg att detta skulle gynna utvecklingen av nätverket, eftersom en rad clearinghus blev fullt funktionsdugliga först flera månader efter det officiella startdatumet. Denna extra period ger clearinghusen mer tid att testa sina system, förbättra samordningen och fullt ut införa tekniska stödverktyg (t.ex. webbplatsen och en databas för klagomålshantering).

Statistiken för cleringhusens verksamhet från den 16 oktober 2001 till den 31 mars 2003 är uppmuntrande. Under denna period tog clearinghusen emot totalt 2 182 klagomål. Antalet klagomål ökade kraftigt under periodens sista sex månader efterhand som nätverket blev mer och mer etablerat. Det är tydligt att nätverket uppfyller målsättningarna och är till verklig nytta för många konsumenter.

Den 10 och 11 juni 2003 hölls en konferens för att utvärdera nätverket i vilken alla berörda parter samt företrädare för Europaparlamentet deltog. I en av konferensens workshoppar utvecklades frågan om att främja utvecklingen av flera alternativa tvistlösningar. Man diskuterade inte upprättandet av ett europeiskt register för bästa praxis för företag som deltar i förfarandet för tvistlösning, men man underströk dock fördelarna med att ha någon form av certifieringssystem för att säkra konsumenternas förtroende. Denna fråga kommer att undersökas närmare som en del i den framtida utvecklingen av nätverket.

Kommissionen kommer att utvärdera nätverket fullt ut i en rapport som kommer att läggas fram för Europaparlamentet och rådet i slutet av 2003.

(1)  Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien och Nederländerna.