92002E3515

SKRIFTLIG FRÅGA P-3515/02

från Theodorus Bouwman (Verts/ALE) till kommissionen

(2 december 2002)

Ämne: Konsekvenserna av domen i målet Simap av den 3 oktober 2000 (C-303/98) för arbetstidsdirektivet 2000/34/EG och arbetspraxis hos Rotterdams yrkesbrandkår

Kommissionen känner utan tvivel till den dom som avkunnats av domstolen i Luxemburg i målet Simap av den 3 oktober 2000 (C-303/98). Helt säkert har kommissionen vidtagit åtgärder för att påpeka för medlemsstaterna vilka konsekvenser denna dom kommer att få med tanke på direktiv 2000/34/EG(1), där det stadgas att beredskapsnärvaro skall ingå i definitionen på arbetstid enligt direktivet och därför räknas med då det fastställs en veckoarbetstid på maximalt 48 timmar.

Känner kommissionen till att det inom flera sektorer i Nederländerna, drygt två år efter datumet för direktivets ikraftträdande, inte vidtagits några åtgärder i anledning av domstolens dom och regeringen inte heller vidtagit nödvändiga åtgärder för att få slut på överträdelserna av gemenskapslagstiftningen, till exempel i form av att yrkesbrandkårer kan ha arbetsveckor på mellan 54 och 60 timmar?

Om kommissionen känner till det, har kommissionen då inlett ett överträdelseförfarande mot Nederländerna eller har vi att se fram emot ett sådant? Om kommissionen inte känner till det, tänker kommissionen i så fall undersöka saken?

Kan kommissionen tala om vad kommissionen anser som en rimlig tid för att en medlemsstat, efter att domstolen har avkunnat en dom, skall vara skyldig att i enlighet med gemenskapslagstiftningen garantera arbetstagare de rättigheter de förvärvat genom domen?

(1) EGT L 195, 1.8.2000, s. 41.

Svar från Anna Diamantopoulou på kommissionens vägnar

(23 december 2002)

EG-domstolen fastslår i sin dom av den 3 oktober 2000 i mål C-303/98 (SIMAP) att den jourtid som läkare i primärvårdsgrupper fullgör enligt systemet med fysisk närvaro på sjukvårdsinrättningen i sin helhet skall anses som arbetstid och, i förekommande fall, som övertid i den mening som avses i direktiv 93/104/EG(1).

Även om ett domstolsbeslut i ett mål som överlämnas för förhandsavgörande i princip endast direkt gäller tvister som behandlas i nationella domstolar, innebär den tolkning som görs i en bestämmelse i gemenskapslagstiftningen ett förtydligande av bestämmelsens betydelse och räckvidd som den bör tolkas och tillämpas eller bör ha tolkats och tillämpats från den dag då den trädde i kraft. Resultatet är att förhandsavgöranden därför i praktiken har en erga omnes-effekt som bör tillämpas på liknande, jämförbara eller analoga situationer eller rättsliga förhållanden. Begreppet arbetstid bör därför hädanefter tolkas enligt detta förhandsavgörande.

Medlemsstaterna bör i detta sammanhang erinras om sitt ansvar att införa de lagar och andra författningar som krävs för att följa direktiven. Det är medlemsstaterna som ansvarar för att på lämpligt sätt övervaka tillämpningen av nationella genomförandebestämmelser.

Kommissionen har beslutat att offentliggöra en inbjudan att lämna anbud för att göra en undersökning om SIMAP-målets räckvidd och konsekvenser för medlemsstaterna. När resultaten och slutsatserna av denna undersökning finns tillgängliga kommer kommissionen att besluta om förslag till åtgärder. Kommissionen kommer också att behandla frågan i ett meddelande som man planerar att publicera i slutet av 2003 i fråga om direktiv 93/104/EG. Meddelandet kommer att antas enligt artiklarna 18.1 och 17.4 i direktivet.

(1) Rådet direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden, EGT L 307, 13.12.1993.