92000E4159(01)

SKRIFTLIG FRÅGA E-4159/00

från Wolfgang Ilgenfritz (NI) till kommissionen

(16 januari 2001)

Ämne: BSE-krisen

EU har i budgeten för 2001 anslagit 65,5 miljoner euro till genomförande av BSE-test och ytterligare 6 miljarder euro till stöd till nötköttsproducerande bönder. Dessa medel kommer som bekant säkerligen inte att vara tillräckliga, då de kostnader som orsakas av BSE-krisen i Europa blir åtskilligt högre än vad som hittills antagits.

Kommissionen ombes därför svara på följande frågor:

1. Kommer kommissionen att arbeta för att man både i Europaparlamentet och rådet fattar beslut om att skjuta till extra medel (tilläggsbudgeten) för att klara av BSE-krisen?

2. Om svaret är ja, hur stort belopp kommer kommissionen att föreslå?

3. Finns det redan uppskattningar om eller närmare beräkningar av hur höga de troliga kostnaderna blir för att ta hand om BSE-krisen i Europa år 2001 och de därpå följande åren?

4. Finns det redan uppskattningar om eller närmare beräkningar av vilka grupper eller intressegrupper i Europa som huvudsakligen skadas av BSE-krisen och som därför måste få extra stöd från EU och medlemsstaterna?

5. Hålls det redan konkreta överläggningar (förhandlingar, samtal) om vilken fördelningsmodell som skall användas för att fördela de medel som unionen anslår till BSE-krisen mellan medlemsstaterna och om hur stor andel som respektive medlemsstat måste stå för?

6. Hur kommer de medel som avsätts i budgeten och de som återstår att fastställa (tilläggsbudgeten) att fördelas mellan respektive berörda grupper?

a) Hur stor del av totalbeloppet skall gå till de berörda nötkreatursuppfödarna?

b) Hur stor del av totalbeloppet skall gå till de berörda foderproducenterna?

c) Hur stor del av totalbeloppet skall gå till andra tillverkningsföretag, exempelvis företag som bearbetar nötkött (kött- och korvfabriker, slakterier med flera)?

d) Hur stor del av totalbeloppet bör gå till andra berörda grupper?

7. Förekommer det redan överläggningar eller finns det redan beslut om när och i vilken form utbetalningarna till de skadelidande personerna skall ske?

Kommer kommissionen att verka för att särskilda grupper som oförskyllt drabbas extra hårt av BSE-krisen, exempelvis jordbruksföretag, slakterier, företag som bearbetar nötkött, foderproducenter med flera, skall kunna räkna med omedelbara åtgärder, så att man kan motverka att de går under ekonomiskt (gör konkurs på grund av att verksamheten legat nere en längre tid)? Man borde inrätta ett slags akutstödfond i detta syfte.

Kompletterande svar från Franz Fischler på kommissionens vägnar

(3 september 2001)

De åtgärder som vidtagits i samband med BSE har inte och kommer inte att kräva en tilläggsbudget för att täcka kostnaderna. Finansieringen har till stor del skett genom systemet med medfinansiering från gemenskapens sida.

Utöver kostnaderna för att testa djur belastar BSE-krisen gemenskapens budget med direkta kostnader för offentliga interventionsuppköp, med uppköpssystemet enligt förordning (EG) nr 2777/2000 om undantagsåtgärder till stöd för nötköttsmarknaden(1), samt slutligen med kostnader för de åtgärder som rådet antog i den s.k. sjupunktsplanen i juni 2001.

Beträffande uppköpssystemet beräknades utgifterna i gemenskapens budget för år 2001 bli cirka 700 miljoner euro, vilket byggde på antagandet att 530 000 ton skulle köpas upp. I själva verket hade endast 240 000 ton köpts upp när systemet upphörde att gälla.

Sjupunktsplanen väntas leda till högre utgifter i gemenskapens budget fram till år 2003, inklusive extra interventionsuppköp. Efter 2003 kommer åtgärder som rör sänkta krav i fråga om djurtäthet och övre gränser för bidrag att leda till besparingar i budgeten.

Det har inte beviljats några stöd från gemenskapen till vissa särskilda kategorier av personer eller intressegrupper. I de fall nationella stöd planeras är det kommissionens ansvar att kontrollera att sådana stöd är förenliga med gemenskapslagstiftningen, särskilt med reglerna i den gemensamma jordbrukspolitiken.

De finansiella resurser som kommissionen anslår för att hantera BSE-krisen delas inte automatiskt ut till medlemsstaterna. Enligt uppköpssystemet i förordningarna (EG) nr 2777/2000 och (EG) nr 690/2001(2) uppgår gemenskapens finansiering till 70 % av uppköpspriset. Alla övriga kostnader i samband med krisen står medlemsstaterna för.

Kommissionen har ingen information om hur stödåtgärderna har gynnat olika aktörer på marknaden.

Kommissionen kan inte åberopa någon rättslig grund, och har heller inga finansiella resurser, för att inrätta en nödfond.

Tvärtom har ansträngningarna varit inriktade på att åstadkomma en allmän återhämtning på nötköttsmarknaden genom uppköp av kött som uppfyller kraven för livsmedel:

- särskilda uppköpssystem, enligt vad som sagts ovan,

- kompletterande åtgärder i fråga om livsmedelssäkerhet,

- särskilt med tanke på BSE,

- informationskampanjer inom gemenskapen och i tredje länder.

(1) EGT L 321, 19.12.2000.

(2) EGT L 95, 5.4.2001.