92000E3714

SKRIFTLIG FRÅGA E-3714/00

från Paul Lannoye (Verts/ALE) till kommissionen

(30 november 2000)

Ämne: Tillgång till upplysningar om utbyggnaden av Madrids flygplats Barajas

I sitt svar av den 5 juli 2000 på vår fråga E-1518/00(1) om tillämpningen av rådets direktiv 90/313/EEG av den 7 juni 1990(2) om rätt att ta del av miljöinformation förklarade kommissionen att myndigheterna besvarat förfrågningarna även om svaret visserligen dragit ut på tiden.

Detta stämmer dock inte, eftersom upplysningarna fortfarande inte ställts till deras förfogande som begärt att få dem.

I en skrivelse till kommissionen (ställd till G. Kremlis) av den 17 juli 2000 kritiserar Entidad de la Moraleja att AENA (bolaget för Spaniens flygplatser) inte besvarar förfrågningar korrekt och därvid åsidosätter direktiv 90/313/EEG. Detta påstående har underbyggts med bevis till stöd för det. Det som i själva verket inträffat är att uppgifterna om genomsnittsvärdena för bullret per timme ställts till förfogande i oriktigt format. Men i och med att möjligheterna att få tillgång till sådana upplysningar inskränkts på detta sätt kommer det att framstå som tvivelaktigt om ens själva bedömningen av miljöpåverkan gjorts med nödvändig stringens. Dessutom kringskärs medborgarnas möjligheter att utöva sina rättigheter i frågor som berör miljöskydd och folkhälsa.

Kan kommissionen ge oss besked om vilka åtgärder kommissionen vidtagit eller avser vidta för att garantera att direktivet i fråga tillämpas i full utsträckning?

Anser inte kommissionen det vore skäl att inleda talan om fördragsbrott mot spanska staten, till följd av att Spanien inte hörsammat ifrågavarande direktiv?

(1) EGT C 113 E, 18.4.2001, s. 22.

(2) EGT L 158, 23.6.1990, s. 56.

Svar från Margot Wallström på kommissionens vägnar

(1 februari 2001)

I artikel 4 i rådets direktiv 90/313/EEG(1) av den 7 juni 1990 om rätt att ta del av miljöinformation fastställs att den som anser att hans begäran om uppgifter har avslagits eller lämnats utan avseende utan rimlig orsak, eller som anser sig ha fått ett otillfredsställande svar från en offentligt myndighet, skall kunna begära att få saken prövad hos domstol eller i administrativ ordning i enlighet med det rättssystem som tillämpas i medlemsstaten.

Detta direktiv har införlivats i spansk lagstiftning genom lag nr 38/1995 av den 12 december 1995 rörande rätten att ta del av miljöinformation, nyligen ändrad genom lag nr 55/1999 av den 29 december 1999, som ger personer rätt att inkomma med klagomål i sådana frågor.

I det fall Entidad de la Moraleja anser att direktiv 90/313/EEG inte har följts när det gäller förfrågningar om att ta del av miljöinformation från de spanska myndigheterna, har organisationen möjlighet att få sin sak prövad hos lämplig instans på nationell nivå för att säkerställa att de nationella administrativa eller rättsliga instanserna vidtar åtgärder, i egenskap av huvudansvariga för kontrollen av hur medlemsstaternas myndigheter tillämpar gemenskapslagstiftningen.

När det gäller frågan om huruvida direktiv 90/313/EEG i föreliggande fall har tillämpats korrekt, har kommissionen vid upprepade tillfällen uppmanat de spanska myndigheterna att inkomma med upplysningar i ovannämnda ärende, som eventuellt utgör en överträdelse av direktivet.

Det framkommer av de spanska myndigheternas svar att de redan har besvarat flera förfrågningar om information, och att de fortfarande besvarar åtskilliga förfrågningar från organisationen i fråga. Även om upplysningarna ibland kan dröja, ställer de spanska myndigheterna dem till förfogande till personer som så begär. Det bör dessutom noteras att direktiv 90/313/EEG inte innehåller några bestämmelser om i vilken form den begärda informationen skall ställas till förfogande.

I synnerhet om ett överträdelseförfarande skall inledas i förbindelse med bristande tillämpning av direktiv 90/313/EEG i föreliggande fråga skall det noteras att kommissionen, enligt EG-domstolens praxis, inte är skyldig att inleda ett överträdelseförfarande i enlighet med artikel 226 (f.d. 169) i EG-fördraget, utan den har i detta avseende ett visst handlingsutrymme. I överensstämmelse härmed tar kommissionen inte systematiskt upp varje enskilt ärende som gäller eventuella överträdelser av detta direktiv och

som kommer till dess kännedom. Det är först när det är möjligt att konstatera upprepade, felaktiga administrativa förfaranden eller när det är möjligt att samla enskilda överträdelser som begåtts inom samma område som kommissionen beslutar inleda ett överträdelseförfarande i enlighet med artikel 226 i EG-fördraget. Mot bakgrund av de upplysningar som kommissionen förfogar över är kan man i föreliggande fall inte tillämpa något av dessa förfaranden.

(1) EGT L 158, 23.6.1990.