91999E0067

SKRIFTLIG FRÅGA E-0067/99

från Esko Seppänen (GUE/NGL) till kommissionen

(27 januari 1999)

Angående: EU:s arbetstidsdirektiv

EU har enligt uppfattningen i Finland stadgat om ett arbetstidsdirektiv, enligt vilket en över 10 timmars sammanhängande arbetstid tillåts för utryckningsfordonsförare. Eftersom det är uppenbart att nämnda fordonsförare lämnats utanför arbetarskyddsbestämmelserna i detta sammanhang, frågar jag om kommissionen har för avsikt att utarbeta bestämmelser genom vilka även denna arbetstagargrupp skulle kunna skyddas för orimliga, oavbrutna arbetspåfrestningar?

Svar från Neil Kinnock på kommissionens vägnar

(9 april 1999)

I rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993(1) fastställs minimikraven för säkerhet och hälsa i fråga om arbetstidsorganisation, Direktivet gäller för arbetstagare som använder utryckningsfordon, t.ex. brandbilar och ambulanser i den mån som deras yrkesuppgifter är förenliga med rättsakten. I artikel 6 i direktivet fastställs att den genomsnittliga arbetstiden för en sjudagarsperiod, inbegripet övertid, inte skall överstiga 48 timmar. I artikel 3 fastställs en minsta dagliga viloperiod på 11 timmar. Det är därför möjligt att utan att bryta mot direktivets bestämmelser arbeta mer än tio timmar per dag, förutsatt att den genomsnittliga arbetstiden per vecka inte överskrider 48 timmar. I artikel 4 i direktivet fastställs att arbetstagare har rätt till en vilopaus om arbetsdagen är längre än sex timmar.

Artikel 17.2.1 c iii ger ytterligare flexibilitet genom att tillåta att det i nationell lagstiftning, eller genom kollektivavtal eller andra avtal mellan båda socialparter införs undantag från dessa minimikrav för ambulansförare, brandkår och räddningstjänst. Förutsättningen för sådana undantag är att de berörda arbetstagarna erbjuds perioder av kompensationsledighet av motsvarande längd. Direktivet är alltså flexibelt, men grundar sig på vedertagna ramar för socialt skydd.

(1) EGT L 307, 13.12.1993.