—

Det angripna beslutet åsidosätter de bindande verkningarna av domen av den 15 september 2011, Bennett m.fl. mot harmoniseringsbyrån (F-102/09, EU:F:2011:138), i vilken det fastställdes att det var otillbörligt att använda ett kontrakt som kontraktsanställd mellan kontrakt som tillfälligt anställd och att detta kontrakt går över i ett kontrakt som tillsvidareanställning som tillfälligt anställd.

—

Genom att behandla denna period som ett avbrott i anslutningen till pensionssystemet upprätthåller förvaltningen effekterna av ett rättsmissbruk i strid med artikel 8 i RAA och principen om res judicata.

—

Perioden som extraanställd mellan den 16 oktober 2004 och den 31 maj 2005 har helt och hållet reglerats genom ett beslut av PMO (en administrativ rättsakt som skapar rättigheter), som uttryckligen föreskriver att denna period, för pensionsändamål, ska betraktas som fullgjord i egenskap av tillfälligt anställd och helt och hållet godkännas i unionens pensionssystem.

—

Att denna reglering ifrågasätts nästan femton år senare, vid fastställandet av pensionsrättigheterna, strider mot rättssäkerhetsprincipen, principen om skydd för berättigad förtroende och fast rättspraxis avseende återkallande av rättsakter som skapar rättigheter.

—

Genom att felaktigt anta att anslutningen till pensionssystemet avbrutits, har förvaltningen åsidosatt det avgörande kriteriet som fastställdes i domen av den 15 december 2022, Picard mot kommissionen (C-366/21 P, EU:C:2022:984), nämligen kontinuiteten av inbetalningar till unionens pensionssystem.

—

Detta fel leder till en oberättigad tillämpning av den nya intjäningsgraden efter reformen (1,9 procent) och till en ofördelaktig behandling av sökanden jämfört med andra tjänstemän som trädde i tjänst före den 1 maj 2004, vilket strider mot principen om likabehandling.