62024CN0863

Ez a dokumentum az EUR-Lex webhelyről származik.

EUROPA
EUR-Lex kezdőlap
EUR-Lex - 62024CN0863 - HU

Súgó

Tanácsok a kereséshez

Részletesebb keresési feltételekre van szüksége? Használja a következő keresési felületet: Részletes keresés

Dokumentum 62024CN0863

Súgó

Mål C-863/24 P: Överklagande ingett den 11 december 2024 av Federazione Italiana delle Banche di Credito Cooperativo e Casse Rurali (Federcasse), Banca di Credito Cooperativo di Ancona e Falconara marittima CC SC, Banca di Credito Cooperativo di Alba Langhe Roero e Canavese, Banca di Credito Cooperativo di Castiglione Messer Raimondo e Pianella SC, Banca di Credito Cooperativo di Milano, Banca di Credito Cooperativo di Pontassieve, Banca di Credito Cooperativo di Roma, Banca di Credito Cooperativo di Sarsina, Banca di Credito Cooperativo Prealpi San Biagio, Banca di Credito Cooperativo 360 Credito Cooperativo FVG – S, Banca per il Trentino Alto Adige – Bank für Trentino-Südtirol – Credito Cooperativo Italiano già Banca di Credito Cooperativo Cassa di Trento, BCC Veneta – Credito Cooperativo – Società cooperativa già Banca di Credito Cooperativo di Verona e Vicenza C.C. av det beslut som tribunalen (Tredje avdelningen) meddelade den 1 oktober 2024 i mål T-1070/23, Federcasse m.fl. mot kommissionen

EUT C, C/2025/897, 17.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/897/oj (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/897/oj

HTML

PDF – hiteles HL

e-aláírás

A Hivatalos Lap hitelességének ellenőrzése

Europeiska unionens
officiella tidning

C-serien

C/2025/897

17.2.2025

Överklagande ingett den 11 december 2024 av Federazione Italiana delle Banche di Credito Cooperativo e Casse Rurali (Federcasse), Banca di Credito Cooperativo di Ancona e Falconara marittima CC SC, Banca di Credito Cooperativo di Alba Langhe Roero e Canavese, Banca di Credito Cooperativo di Castiglione Messer Raimondo e Pianella SC, Banca di Credito Cooperativo di Milano, Banca di Credito Cooperativo di Pontassieve, Banca di Credito Cooperativo di Roma, Banca di Credito Cooperativo di Sarsina, Banca di Credito Cooperativo Prealpi San Biagio, Banca di Credito Cooperativo 360 Credito Cooperativo FVG – S, Banca per il Trentino Alto Adige – Bank für Trentino-Südtirol – Credito Cooperativo Italiano già Banca di Credito Cooperativo Cassa di Trento, BCC Veneta – Credito Cooperativo – Società cooperativa già Banca di Credito Cooperativo di Verona e Vicenza C.C. av det beslut som tribunalen (Tredje avdelningen) meddelade den 1 oktober 2024 i mål T-1070/23, Federcasse m.fl. mot kommissionen

(Mål C-863/24 P)

(C/2025/897)

Rättegångsspråk: Italienska

Parter

Klagande: Federazione Italiana delle Banche di Credito Cooperativo e Casse Rurali (Federcasse), Banca di Credito Cooperativo di Ancona e Falconara marittima CC SC, Banca di Credito Cooperativo di Alba Langhe Roero e Canavese, Banca di Credito Cooperativo di Castiglione Messer Raimondo e Pianella SC, Banca di Credito Cooperativo di Milano, Banca di Credito Cooperativo di Pontassieve, Banca di Credito Cooperativo di Roma, Banca di Credito Cooperativo di Sarsina, Banca di Credito Cooperativo Prealpi San Biagio, Banca di Credito Cooperativo 360 Credito Cooperativo FVG – S, Banca per il Trentino Alto Adige – Bank für Trentino-Südtirol – Credito Cooperativo Italiano già Banca di Credito Cooperativo Cassa di Trento, BCC Veneta – Credito Cooperativo – Società cooperativa già Banca di Credito Cooperativo di Verona e Vicenza C.C. (ombud: A. Pera, F. Salerno och U. Di Francia, avvocati)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Banca di Credito Cooperativo di Napoli

Klagandenas yrkanden

Klagandena yrkar att domstolen ska

—	upphäva den överklagade domen,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Den första grunden avser att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid tillämpningen av artikel 263 FEUF genom att det överklagade beslutet utesluter att åtgärden kan ha bindande rättsverkningar. Den första grunden består av tre delar.

—

Den första grundens första del riktar sig mot punkterna 31–38 i det överklagade beslutet genom att hänvisa till den där gjorda analysen av åtgärdens innehåll och sammanhang samt kommissionens befogenheter (de omständigheter som anges i punkt 30 i det överklagade beslutet såsom avgörande faktorer för att avgöra huruvida åtgärden har bindande rättsverkningar eller inte). Det ska särskilt påpekas att

I punkterna 31–33 i det överklagade beslutet gjorde tribunalen en bristfällig och felaktig bedömning av innehållet i åtgärden, genom att inte analysera rättsaktens innehåll och på så sätt bortse från avgörande omständigheter. Det finns nämligen en tydlig formulering om avslag, som är att jämställa med ett verkligt beslut, som inte har analyserats. Även om det i det överklagade beslutet (punkt 49) medges att det rör sig om en ”acte clair” med ”ett klart resultat”, dras inte de slutsatser som krävs.

ii.

Bedömningen av det sammanhang i vilket åtgärden vidtagits (punkterna 35 och 36 i det överklagade beslutet, jämförda med påståendena av samma innehåll i punkterna 32, 33 och 49 i det överklagade beslutet) är felaktig, eftersom den utgår från att det finns en förberedande fas före beslutet, genom att bortse från att det i artikel 10.6 i direktivet inte föreskrivs någon samtalsfas och, ännu viktigare, inte föreskriver någon tidsfrist för att avsluta de påstådda samtalen. I avsaknad av en lagstadgad frist för att avsluta den mellanliggande fasen skulle denna fas kunna förbli oavslutad om de nationella myndigheterna inte vidtar några åtgärder och sökandena skulle följaktligen berövas sin rätt till ett effektivt domstolsskydd. Till detta kommer att även om det antas att åtgärden är en ”inledande rättsakt” (vilket inte är fallet), har den icke desto mindre bindande rättsverkningar. Tribunalen gjorde således fel när den, i punkterna 35 och 36 i det överklagade beslutet, jämförda med påståendena av samma innehåll i punkterna 32, 33 och 49, grundade sina slutsatser på att åtgärden endast kunde vara ett ”inledande” av förfarandet.

iii.

Även om tribunalen själv (punkt 30 i det överklagade beslutet) nämner analysen av befogenheterna för den institution som har antagit rättsakten bland de objektiva omständigheter som är avgörande för bedömningen av rättsverkningarna, innehåller det överklagade beslutet inte någon analys. Denna brist är viktig, eftersom kommissionen enligt artikel 10.6 i direktivet har exklusiv befogenhet att besluta om huruvida begäran om sänkning av målnivån ska godkännas eller inte. Det skulle därför ha varit lämpligt att anse att avslaget på denna begäran härrörde från den enda myndighet som var behörig på området. Sammanfattningsvis skulle tribunalen, om den hade undersökt kommissionens befogenheter, inte ha kunnat dra slutsatsen att åtgärdens ”innehåll och andemening” talar för en förberedande rättsakt.

—

Den första grundens andra del kritiserar punkterna 43 och 44 i det överklagade beslutet av det skälet att tribunalen, på grundval av de formella omständigheter som anges där, inte kunde dra slutsatsen att dessa omständigheter bekräftade att åtgärden var av förberedande karaktär. Även andra formella beståndsdelar som avses i punkterna 34 och 37 i det överklagade beslutet har kritiserats på grund av att de är verkningslösa eller felaktigt analyserats.

—	I den första grundens tredje del kritiseras punkt 51 i det överklagade beslutet, eftersom tribunalen felaktigt drog slutsatsen att den som vidtog åtgärden hade för avsikt att tillhandahålla information.

Den andra grunden riktar sig mot punkt 50 i det överklagade beslutet, eftersom tribunalen missuppfattade handling 11 som bifogats ansökan i första instans, det vill säga ministeriets skrivelse av den 31 augusti 2023, genom att anse att ministeriet endast är en ”tredje part”, trots att det rör sig om den behöriga nationella myndigheten i den mening som avses i artikel 10.6 i direktivet, och följaktligen de rättsliga slutsatser som ministeriet på ett logiskt sätt har dragit av åtgärden (genom att anse att det är uteslutet att den innebar bifall till ansökan och därmed hade beslutskaraktär) borde ha varit en integrerad del av prövningen av åtgärdens rättsverkningar.

Den tredje grunden avser att motiveringen är bristfällig och motsägelsefull genom att den påvisar de många brister och motsägelser som det angripna beslutet innebär, det vill säga avsaknaden av en analys av åtgärdens innehåll, eftersom den innehåller ett klart ställningstagande till resultatet av kommissionens analys, avsaknaden av en analys av kommissionens befogenheter samt motsägelsen mellan punkt 49 och vad som anges i punkt 38 samt brister i motiveringen i punkt 51.

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/897/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)

Az oldal tetejére

Válassza ki azokat a kísérleti funkciókat, amelyeket ki szeretne próbálni