1)

Ska artikel 15.1 (eventuellt jämförd med artikel 5) i direktiv 2002/58 (1), i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2009/136/EG (2), mot bakgrund av artiklarna 7 och 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att offentliga myndigheters tillgång till uppgifter som lagrats i mobiltelefoner utgör ett så allvarligt intrång i de grundläggande rättigheter som föreskrivs i dessa artiklar i stadgan, att sådan tillgång på området för förebyggande, utredning, upptäckt och lagföring av brottsliga handlingar bör begränsas till bekämpning av grov brottslighet?

2)

Ska artikel 15.1 i direktiv 2002/58, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2009/136/EG, mot bakgrund av artiklarna 7, 8 och 11 samt artikel 52.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att den utgör hinder för en nationell bestämmelse, såsom 18 § , jämförd med 99 § stycke 1 Strafprozessordnung (straffprocesslagen), enligt vilken säkerhetsmyndigheter under en brottsutredning, utan godkännande av en domstol eller en oberoende administrativ myndighet, skaffar sig själva omfattande och okontrollerad tillgång till alla digitala uppgifter som finns lagrade i en mobiltelefon?

3)

Ska artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, eventuellt jämförd med dess artiklar 41 och 52, med hänsyn till principen om jämlikhet i medel och med hänsyn till rätten till ett effektivt rättsmedel, tolkas så, att den utgör hinder för en nationell bestämmelse, såsom 18 § jämförd med 99 § stycke 1 i straffprocesslagen, som gör det möjligt att undersöka en mobiltelefon digitalt utan att den berörda personen dessförinnan, eller först efter det att åtgärden har vidtagits, underrättas därom?