Back to EUR-Lex homepage

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search
You are here

Document 62020TN0735

Mål T-735/20: Talan väckt den 15 december 2020 – Planistat Europe och Charlot mot kommissionen

EUT C 53, 15.2.2021, p. 49–50 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

15.2.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 53/49

Talan väckt den 15 december 2020 – Planistat Europe och Charlot mot kommissionen

(Mål T-735/20)

(2021/C 53/65)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Planistat Europe (Paris, Frankrike), Hervé-Patrick Charlot (Paris) (ombud: advokaten F. Martin Laprade)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

fastställa att Europeiska kommissionen har utlöst sitt utomobligatoriska ansvar i enlighet med bestämmelserna i artikel 340 FEUF:

—

genom att på ett tillräckligt kvalificerande sätt ha åsidosatt principerna om omsorgsplikt och om god förvaltningssed;

—

genom att på ett tillräckligt kvalificerande sätt ha åsidosatt rätten till försvar;

—

genom att på ett tillräckligt kvalificerande sätt ha åsidosatt tystnadsplikten;

—

genom att ha åsamkat bolaget Planistat och dess VD Hervé-Patrick Charlot materiell och/eller ideell skada;

och därför

—

förplikta Europeiska kommissionen att betala 150 000 euro i skadestånd för den ideella skada som åsamkats Hervé-Patrick Charlot;

—

– förplikta Europeiska kommissionen att betala 11 600 000 euro i skadestånd för den materiella skada som sökandena har åsamkats; och

—

– förplikta Europeiska kommissionen att ersätta bolaget Planistats och dess VD Hervé-Patrick Charlots rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena fyra grunder.

1.

Första grunden: Åsidosättande av omsorgsplikten och av rätten till en god förvaltning på grund av de falska anklagelser som Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), och därefter Europeiska kommissionen, har riktat mot sökandena, vars oskuld slutgiltigt fastställdes genom dom av den 16 juni 2016 från franska Cour de cassation (högsta domstolen). I detta avseende gör sökandena gällande följande:

—

EU-förvaltningen har inte beaktat de sökandes legitima intressen, vilka på ett orättvist och felaktigt sätt anklagats för att ha begått brottsliga gärningar, och har därför gentemot dessa åsidosatt sin omsorgsplikt och rätten till en god förvaltning;

—

Rätten till en god förvaltning omfattar naturligtvis rätten för var och en att inte bli föremål för falska anklagelser från unionens tjänstemän eller institutioner.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av rätten till en god förvaltning, rätten till försvar och principen om oskuldspresumtion på grund av Olaf:s oaktsamhet i samband med de falska anklagelserna som de franska myndigheterna riktat mot sökandena i skrivelse av den 19 mars 2003. I detta avseende gör sökandena gällande följande:

—

Olaf har handlat med en skyndsamhet som inte är förenlig med skyldigheten att iaktta en rimlig tidsfrist, när den redan en dag efter att den externa utredningen inletts mot sökandena skickade över information till de franska myndigheterna;

—

Olaf borde ha behandlat sökandena på samma sätt som EU-tjänstemän behandlas, och inväntat ytterligare information för att på så sätt kunna fatta ett bättre underbyggt beslut;

—

Olaf borde för säkerhets skull ha informerat sökandena och inväntat deras förklaringar, inom ramen för ett kontradiktoriskt förfarande;

—

Olaf borde inte ha brukat såna ord som stimulerat uppfattningen att sökandena gjort sig skyldiga till ”plundring” av gemenskapens medel.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av tystnadsplikten vad gäller personrelaterade uppgifter, av rätten till en god förvaltning och av principen om oskuldspresumtion på grund av Olaf:s ”läckor” vad gäller innehållet i sina falska anklagelser av den 19 mars 2003. I detta avseende gör sökandena gällande följande:

—

Olaf har inte beaktat dess tystnadsplikt i samband med utredningar;

—

Olaf har åsidosatt rätten till en god förvaltning i den del den innebär rätten att få sin sak prövad under iakttagande av tystnadsplikt;

—

Olaf har åsidosatt principen om oskuldspresumtion genom att ha låtit information komma ut som är föremål för dess falska anklagelser av sökandena.

4.

Fjärde grunden: Åsidosättande av rätten till en god förvaltning och av principen om oskuldspresumtion genom att det har väckts talan med framställande av enskilt anspråk och genom Europeiska kommissionens officiella meddelande från juli 2003. I detta avseende gör sökandena gällande följande:

—

kommissionen har handlat med en skyndsamhet som inte är förenlig med skyldigheten att iaktta en rimlig tidsfrist;

—

kommissionen borde ha inväntat resultatet av Olaf:s utredning för att kunna fatta ett bättre underbyggt beslut vad gäller att väcka talan med framställande av enskilt anspråk;

—

kommissionen har inte handlat opartiskt gentemot sökandena, eftersom den har prioriterat sina egna ekonomiska intressen trots att dessa inte på allvar var hotade;

—

kommissionen har åsidosatt principen om oskuldspresumtion genom att publicera sitt pressmeddelande av den 9 juli 2003.
Top