—

ogiltigförklara det beslut som företrädarna för medlemsstaternas regeringar fattade den 2 september 2020 om utnämning av tre domare och en generaladvokat i Europeiska unionens domstol, i den del som avser utnämningen av Anathasios Rantos till generaladvokat i domstolen med verkan från och med den 7 september 2020, och

—

förplikta svarandena att ersätta rättegångskostnaderna.

1.

Första grunden: Felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artikel 50.3 FEU. Sökanden gör gällande att varken den artikeln eller någon annan bestämmelse i unionens primärrätt medförde eller krävde att sökandens förordnande som generaladvokat, som löper ut den 6 oktober 2021, automatiskt skulle upphöra. Det fanns följaktligen ingen ledig tjänst som Anathasios Rantos på ett rättsenligt sätt kunde utnämnas till.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av principen om domstolarnas oavhängighet. Företrädarna för medlemsstaternas regeringar tog i det angripna beslutet ställning till vad de visste var en omtvistad och kontroversiell fråga om förordnandet för en sittande ledamot i domstolen. Därigenom kringgick beslutet de garantier som införts i unionens primärrätt (särskilt i avdelning I i stadgan för Europeiska unionens domstol) i syfte att på ett ovillkorligt sätt entlediga nämnda ledamot.

3.

Tredje grunden: Bristande proportionalitet samt avsaknad av ”legitima och tvingande skäl”. Vare sig fördragens lydelse eller en generaladvokats uppgifter innebär ett krav på att det efter utnämningen ska finnas en fortsatt koppling till någon medlemsstat. Varje beslut om att sökandens förordnande ska upphöra skulle därför vara oproportionerligt och sakna de ”legitima och tvingande skäl” som krävs enligt rättspraxis för att bringa förordnandet för en sittande ledamot i domstolen att upphöra.