EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62020TN0241

Mål T-241/20: Talan väckt den 27 april 2020 – Susta mot parlamentet

EUT C 215, 29.6.2020, p. 46–47 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

29.6.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 215/46


Talan väckt den 27 april 2020 – Susta mot parlamentet

(Mål T-241/20)

(2020/C 215/57)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Gianluca Susta (Biella, Italien) (ombud: advokaterna A. Schmitt och A. Grosjean)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ta upp talan till sakprövning;

förelägga Europaparlamentet – såsom en processledningsåtgärd eller såsom en bevisupptagningsåtgärd – att ge in de yttranden som avgetts av rättstjänsten vid Europaparlamentet den 16 juli 2018 och den 3 december 2018, med förbehåll för att det möjligen inte är exakt datum men att de i vart fall avgetts innan parlamentets kontor meddelade beslut den 10 december 2018 om ändring av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga (2018/C 466/02, EUT 28.12.2018, C 466/8);

ogiltigförklara, med stöd av artikel 263 FEUF, det angripna individuella beslutet som delgavs sökanden av enheten ”Parlamentsledamöternas ersättning och sociala rättigheter” vid Europaparlamentets generaldirektorat för ekonomi angående sökandens rättigheter till (frivillig) tilläggspension, i den del detta beslut genomför pensionsåldershöjningen för (frivillig) tilläggspension till sökanden från 63 till 65 år från och med den 1 januari 2019, såsom denna fastställts enligt kontorets ovannämnda beslut av den 10 december 2018;

ogiltigförklara, eller förklara icke tillämpligt, ovannämnda beslut från parlamentets kontor av den 10 december 2018, med stöd av artikel 277 FEUF, i den del beslutet ändrar artikel 76 i tillämpningsföreskrifterna, närmare bestämt i det att beslutet höjer pensionsåldern för (frivillig) tilläggspension från och med den 1 januari 2019, och

förplikta parlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.

Första grunden: Kontoret saknade materiell behörighet

Kontorets beslut av den 10 december 2018 (nedan kallat kontorets beslut) antogs i strid med Europaparlamentets ledamotsstadga, antagen genom Europaparlamentets beslut 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 (EUT L 262, 2005, s. 1) (nedan kallad ledamotsstadgan). Kontorets beslut strider särskilt mot bestämmelserna i artikel 27 i ledamotsstadgan som anger att förvärvade rättigheter och rättigheter som håller på att förvärvas ska kvarstå.

Kontorets beslut skapar en skatt på så sätt att en särskild avgift om 5 procent av pensionens nominella belopp tas ut, trots att kontoret saknar behörighet att inrätta skatter enligt artikel 223.2 FEUF.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter

Kontoret antog sitt beslut i strid med bestämmelserna i artikel 223 FEUF.

Kontoret underlät att i tillräcklig utsträckning motivera sitt beslut och åsidosatte därmed motiveringsskyldigheten i artikel 296 andra stycket FEUF och artikel 41.2 c i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av principen om förvärvade rättigheter och om rättigheter som håller på att förvärvas, samt av principen om berättigade förväntningar.

Kontorets beslut strider mot principen om förvärvade rättigheter och om rättigheter som håller på att förvärvas; denna princip är en allmän rättsprincip och den följer även av ledamotsstadgan, som uttryckligen föreskriver att sådana rättigheter ”till fullo” ska kvarstå (artikel 27).

Kontorets beslut strider mot principen om berättigade förväntningar.

4.

Fjärde grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen, likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen

Ingreppen i sökandens rättigheter är oproportionerliga i förhållande till de målsättningar som eftersträvas med kontorets beslut.

Kontorets beslut måste förklaras vara icke tillämpligt på grund av åsidosättande av likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen.

5.

Femte grunden: Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen samt avsaknad av övergångsbestämmelser.

Kontorets beslut strider mot rättssäkerhetsprincipen i det att beslutet olagligen getts retroaktiv verkan.

Kontorets beslut strider mot rättssäkerhetsprincipen i det att det inte innehåller några övergångsbestämmelser.


Top