1

Förevarande talan väcktes den 1 augusti 2018 på sökandens – Electroquimica Onubense, SL (nedan kallat sökandebolaget) – vägnar av advokaten Daniel González Blanco.

2

Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) inkom med sin svarsinlaga den 29 november 2018 och framställde där en invändning om rättegångshinder avseende det förhållandet att den advokat som företräder sökandebolaget inte förefaller uppfylla det villkor om oberoende som anges i stadgan för Europeiska unionens domstol och tribunalens rättegångsregler. Till stöd för invändningen åberopade Echa att sökandebolagets advokat i ansökan hade angett en e-postadress för kontaktändamål som innehöll bolagets domännamn.

3

Som en åtgärd för processledning, enligt artikel 89.3 i rättegångsreglerna, uppmanades sökandebolaget att yttra sig över frågan huruvida talan kunde tas upp till prövning mot bakgrund av den invändning om rättegångshinder som framställts av Echa. Sökandebolaget uppmanades även att ange huruvida dess företrädare, vid tidpunkten för talans väckande, hade några intressen i bolaget eller i något annat bolag med koppling till sökandebolaget och, om så var fallet, vilken roll företrädaren hade i den administrativa och ekonomiska förvaltningen av bolaget. Sökandebolaget efterkom denna begäran inom den föreskrivna fristen.

4

Sökandebolaget har yrkat att tribunalen ska

5

Echa har yrkat att tribunalen ska

6

Sökandebolaget har i sitt yttrande över de skriftliga frågor som ställts av tribunalen yrkat att tribunalen ska fastställa att talan kan tas upp till prövning.

7

Enligt artikel 126 i rättegångsreglerna får tribunalen, om det är uppenbart att talan inte kan tas upp till prövning, på förslag av referenten, när som helst avgöra målet genom särskilt uppsatt beslut som är motiverat, utan vidare handläggning.

8

I förevarande fall finner tribunalen att handlingarna i målet innehåller tillräckliga upplysningar och beslutar att avgöra målet utan vidare handläggning.

9

Det följer av artikel 19 tredje och fjärde styckena och artikel 21 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol, som är tillämpliga på förfarandet vid tribunalen enligt artikel 53 första stycket i samma stadga, att andra parter än medlemsstaterna och Europeiska unionens institutioner, övervakningsmyndigheten vid Europeiska frihandelssammanslutningens (Efta) eller de stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska företrädas av en advokat som är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna eller i en annan stat som är part i EES-avtalet.

10

Enligt fast rättspraxis framgår det av nyss nämnda bestämmelser, i synnerhet av användningen av ordet ”företrädas” i artikel 19 tredje stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol, att en ”part” i den mening som avses i denna artikel, när denne väcker talan vid tribunalen, måste vända sig till en ”utomstående” som ska vara behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna eller i en stat som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (se beslut av den 18 november 2014, Justice & Environment/kommissionen, T-221/14, ej publicerat, EU:T:2014:1002, punkt 8 och där angiven rättspraxis).

11

Kravet på att parten ska företrädas av en utomstående är förenligt med uppfattningen om advokatens roll såsom en person som medverkar i rättskipningen som helt oberoende och i rättskipningens övergripande intresse ska biträda klienten i enlighet med dennes behov (se beslut av den 18 november 2014, Justice & Environment/kommissionen, T-221/14, ej publicerat, EU:T:2014:1002, punkt 9 och där angiven rättspraxis).

12

Begreppet advokatens oberoende ställning vid unionsdomstolarna fastställs nämligen inte enbart positivt, till exempel genom en hänvisning till yrkesregler, utan även negativt, det vill säga genom avsaknaden av ett anställningsförhållande mellan advokaten och klienten (se dom av den 6 september 2012, Prezes Urzędu Komunikacji Elektronicznej/kommissionen, C‑422/11 P och C‑423/11 P, EU:C:2012:553, punkt 24 och där angiven rättspraxis).

13

Vad beträffar det nu aktuella fallet kan det konstateras att sökandebolaget i sitt yttrande över tribunalens frågor uppgav att Daniel González Blanco är anställd i sökandebolaget sedan den 15 februari 2017, som ansvarig för personalfrågor.

14

Det följer emellertid av den rättspraxis som angetts i punkt 12 ovan att ett sådant anställningsförhållande, vilket innebär att sökandebolaget bestämmer över företrädarens anställning i bolaget, över dennes arbetsvillkor och över anställningsförhållandets upphörande, inte kan anses innebära att företrädaren har den oberoende ställning som krävs.

15

Vid sådana förhållanden finner tribunalen att Daniel González Blanco inte kan betraktas som utomstående i förhållande till sökandebolaget, mot bakgrund av att han är anställd som personalansvarig i bolaget. Med tanke på de arbetsuppgifter Daniel González Blanco har finns det nämligen risk för att hans yrkesmässiga uppfattning åtminstone delvis påverkas av hans arbetsmiljö, vilket innebär att han måste anses ha en mindre oberoende ställning i förhållande till sökandebolaget än vad en extern advokat skulle ha till sin klient (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 14 november 2016, Dimos Athinaion/kommissionen, T-360/16, ej publicerat, EU:T:2016:694, punkt 10 och där angiven rättspraxis).

16

Vad sökandebolaget har anfört i denna del föranleder inte någon annan bedömning.

17

Bolaget har för det första gjort gällande att dess företrädare är behörig att uppträda inför domstol i en medlemsstat och att han har gett in en fullmakt att företräda bolaget i det nu aktuella målet.

18

I det avseendet ska det påpekas att det förhållandet att Daniel González Blanco är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna eller i en stat som är part i EES-avtalet är en nödvändig förutsättning för att han ska ha rätt att uppträda inför unionsdomstolarna. Enligt fast rättspraxis räcker det emellertid inte med en sådan behörighet (beslut av den 18 november 2014, Justice & Environment/kommissionen, T-221/14, ej publicerat, EU:T:2014:1002, punkt 8). Det förhållandet att Daniel González Blanco är behörig att uppträda inför nationella domstolar kan således inte anses medföra att han automatiskt ska ha rätt att företräda sökandebolaget inför tribunalen. Det saknar betydelse för bedömningen av det särskilda kravet på att Daniel González Blanco ska ha ställning som utomstående i förhållande till sökandebolaget att bolaget, i enlighet med artikel 51.3 i rättegångsreglerna, har gett in en fullmakt som ger Daniel González Blanco rätt att företräda bolaget i det nu aktuella målet.

19

Sökandebolaget har för det andra gjort gällande att det i Spanien är förenligt med advokatyrket att vara anställd som personalansvarig och att Daniel González Blanco bedriver sin advokatverksamhet på ett självständigt och oberoende sätt.

20

I det avseendet ska det påpekas att den i punkt 11 ovan angivna uppfattningen om advokatens roll återspeglar medlemsstaternas gemensamma rättsliga traditioner. Denna uppfattning tillämpas dock på ett objektivt sätt i samband med tvister som anhängiggörs vid unionsdomstolarna och denna tillämpning måste således vara oberoende av de nationella rättsordningarna (se beslut av den 20 november 2017, BikeWorld/kommissionen, T-702/15, EU:T:2017:834, punkt 32 och där angiven rättspraxis).

21

Av nyss nämnda rättspraxis följer att bestämmelserna om hur andra parter än medlemsstater och institutioner ska företrädas vid unionsdomstolarna i möjligaste mån ska tolkas på ett oberoende sätt, utan hänvisning till nationell rätt.

22

Den omständigheten att det i Spanien är förenligt med advokatyrket att ha sådana arbetsuppgifter som Daniel González Blanco är anställd för att utföra hos sökandebolaget kan således inte i sig anses visa att han uppfyller kravet på oberoende, eftersom det kravet ska bedömas mot bakgrund av de kriterier som anges i punkterna 10–12 ovan.

23

Sökandebolaget har för det tredje gjort gällande att Daniel González Blanco i det nu aktuella målet företräder bolaget på ett oberoende sätt i egenskap av självständig fri yrkesutövare och inte i egenskap av anställd i bolaget.

24

Det argumentet kan inte godtas i förevarande fall. Eftersom David González Blanco är anställd i sökandebolaget innebär detta anställningsförhållande nämligen att han inte, i samband med tvister som anhängiggörs vid unionsdomstolarna och av de skäl de anges i punkt 12 ovan, kan åberopa att han agerar uteslutande i egenskap av advokat, vilket är en verksamhet som eventuellt bedrivs som självständig fri yrkesutövare, och inte i egenskap av anställd i sökandebolaget.

25

Tribunalen finner av nyss angivna skäl att eftersom ansökan genom vilken förevarande talan väckts har undertecknats av David González Blanco, kan talan inte anses ha väckts i enlighet med artikel 19 tredje och fjärde styckena och artikel 21 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol, vilken är tillämplig på förfarandet vid tribunalen enligt artikel 53 första stycket i samma stadga.

26

Det följer av det ovan anförda att talan ska avvisas utan att det är nödvändigt att vidta den åtgärd för bevisupptagning som begärts av Echa.

27

Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna ska tappande rättegångsdeltagare förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.

28

Echa har yrkat att sökandebolaget ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom bolaget har tappat målet ska yrkandet bifallas.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (första avdelningen)

följande: