Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62018TN0345

Mål T-345/18: Talan väckt den 1 juni 2018 – BNP Paribas mot ECB

EUT C 268, 30.7.2018, p. 43–44 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

201807130532004262018/C 268/533452018TC26820180730SV01SVINFO_JUDICIAL20180601434422

Mål T-345/18: Talan väckt den 1 juni 2018 – BNP Paribas mot ECB

Top

C2682018SV4320120180601SV0053432442

Talan väckt den 1 juni 2018 – BNP Paribas mot ECB

(Mål T-345/18)

2018/C 268/53Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: BNP Paribas (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna A. Gosset-Grainville, M. Trabucchi och M. Dalon)

Svarande: Europeiska centralbanken

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

delvis ogiltigförklara ECB:s beslut nr ECB-SSM-2018-FRBNP-17 av den 26 april 2018, såvitt det beslutet föreskriver avdrag för icke återkalleliga betalningsåtaganden som gjorts hos gemensamma resolutionsfonden, nationella resolutionsfonder och nationella insättningsgarantisystem med kärnprimärkapital, på individuell basis, på undergruppsbasis och på konsoliderad basis, särskilt artiklarna 9.1, 9.2 och 9.3,

förplikta ECB att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.

Första grunden: Det saknas rättslig grund.

Sökanden hävdar att det angripna beslutet skapar en ny regel med allmän räckvidd, vilken uppenbart går utanför det regelverk som styr ECB:s tillsynsuppdrag.

ECB har överskridit sina befogenheter enligt artiklarna 4.1 f och 16 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 2013, s. 63) genom att anta ett beslut som fattats utan att det dessförinnan gjorts en bedömning av riskerna solvens- och likviditetshänseende och utan att det tagits hänsyn till sökandens riskprofil.

Sökanden anser vidare att artikel 16.1 i förordning nr 1024/2013 inte tillåter ECB att handla för att säkerställa ”bättre information om risker” och att artiklarna 4.1 f och 16.1 i nämnda förordning inte tillåter antagandet av tillsynsåtgärder med avseende på poster utanför balansräkningen.

2.

Andra grunden: Felaktig rättstillämpning

ECB har gjort en felaktig tolkning av de gemenskapsrättsakter som inrättar möjligheten för kreditinstitut att använda sig av icke återkalleliga betalningsåtaganden i syfte att fullgöra delar av sina skyldigheter gentemot resolutionsfonder och insättningsgarantisystem. Det angripna beslutet strider mot målsättningarna och syftet med tillämpliga regler, eftersom de inte beaktar lagstiftarens avsikt vilken kommer till uttryck genom inrättandet av dessa instrument. Beslutet fråntar därigenom de aktuella bestämmelserna deras ändamålsenliga verkan.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen

Ett åläggande att minska de icke återkalleliga betalningsåtagandena i kärnprimärkapitalet är olämpligt och behövs inte med hänsyn till en rent hypotetisk och redan säkrad risk. Enligt sökanden är denna åtgärd oproportionerlig med beaktande av den målsättning som ECB själv ställt upp, nämligen att ”tillhandahålla relevant information om de finansiella riskerna”.

4.

Fjärde grunden: Uppenbart oriktig bedömning och åsidosättande av principen om god förvaltningssed

Sökanden hävdar att ECB har åsidosatt principen om god förvaltningssed och inte har dragit lämpliga slutsatser av sina egna bedömningar genom att välja ett instrument (avdrag från kärnprimärkapital) som uppenbart inte är lämpat för den målsättning som ECB påstår sig vilja uppnå (tillhandahålla relevant information om riskerna).

Top