This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62018CA0720
Joined Cases C-720/18 and C–721/18: Judgment of the Court (Fourth Chamber) of 22 October 2020 (requests for a preliminary ruling from the Oberlandesgericht Düsseldorf — Germany) — Ferrari SpA v DU (Reference for a preliminary ruling — Approximation of laws — Trade marks — Directive 2008/95/EC — Article 12(1) — Genuine use of trade mark — Burden of proof — Article 13 — Proof of use ‘in respect of some of the goods or services’ — Trade mark covering a car model the production of which has stopped — Use of the trade mark in respect of replacement parts as well as for services relating to that model — Use of the trade mark for used vehicles — Article 351 TFEU — Convention between the Federal Republic of Germany and the Swiss Confederation — Reciprocal protection of patents, designs and trade marks)
Förenade målen C-720/18 och C-721/18: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 22 oktober 2020 (begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Düsseldorf – Tyskland) – Ferrari S.p.A. mot DU (Begäran om förhandsavgörande – Tillnärmning av lagstiftning – Varumärken – Direktiv 2008/95/EG – Artikel 12.1 – Verkligt bruk av ett varumärke – Bevisbörda – Artikel 13 – Bevis på användning av varumärket ”för en del av [varorna eller tjänsterna]” – Varumärke som avser en bilmodell som inte längre tillverkas – Varumärket används för reservdelar till denna bilmodell och för tjänster som avser den – Varumärket används för begagnade bilar – Artikel 351 FEUF – Konvention mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiziska edsförbundet – Ömsesidigt skydd för patent, mönster, modeller och varumärken)
Förenade målen C-720/18 och C-721/18: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 22 oktober 2020 (begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Düsseldorf – Tyskland) – Ferrari S.p.A. mot DU (Begäran om förhandsavgörande – Tillnärmning av lagstiftning – Varumärken – Direktiv 2008/95/EG – Artikel 12.1 – Verkligt bruk av ett varumärke – Bevisbörda – Artikel 13 – Bevis på användning av varumärket ”för en del av [varorna eller tjänsterna]” – Varumärke som avser en bilmodell som inte längre tillverkas – Varumärket används för reservdelar till denna bilmodell och för tjänster som avser den – Varumärket används för begagnade bilar – Artikel 351 FEUF – Konvention mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiziska edsförbundet – Ömsesidigt skydd för patent, mönster, modeller och varumärken)
EUT C 433, 14.12.2020, p. 7–8
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
14.12.2020 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 433/7 |
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 22 oktober 2020 (begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Düsseldorf – Tyskland) – Ferrari S.p.A. mot DU
(Förenade målen C-720/18 och C-721/18) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Tillnärmning av lagstiftning - Varumärken - Direktiv 2008/95/EG - Artikel 12.1 - Verkligt bruk av ett varumärke - Bevisbörda - Artikel 13 - Bevis på användning av varumärket ”för en del av [varorna eller tjänsterna]” - Varumärke som avser en bilmodell som inte längre tillverkas - Varumärket används för reservdelar till denna bilmodell och för tjänster som avser den - Varumärket används för begagnade bilar - Artikel 351 FEUF - Konvention mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiziska edsförbundet - Ömsesidigt skydd för patent, mönster, modeller och varumärken)
(2020/C 433/06)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Oberlandesgericht Düsseldorf
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: Ferrari S.p.A.
Motpart: DU
Domslut
1) |
Artiklarna 12.1 och 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar ska tolkas på så sätt att ett varumärke som registrerats för en kategori av varor och reservdelar till dessa ska anses ha varit föremål för ”verkligt bruk”, i den mening som avses i artikel 12.1 i direktivet, för samtliga varor i denna kategori och reservdelar till dessa, om varumärket endast har varit föremål för verkligt bruk för vissa av dessa varor, såsom dyra lyxsportbilar, eller enbart för reservdelar eller tillbehör till vissa av varorna, såvida det inte framgår av relevanta faktiska omständigheter och relevant bevisning att konsumenter som vill köpa de aktuella varorna uppfattar dessa som en självständig underkategori till den varukategori som varumärket har registrerats för. |
2) |
Artikel 12.1 i direktiv 2008/95 ska tolkas på så sätt att ett varumärke kan anses vara föremål för verkligt bruk i samband med att varumärkesinnehavaren säljer begagnade varor som har förts ut på marknaden under varumärket. |
3) |
Artikel 12.1 i direktiv 2008/95 ska tolkas på så sätt att en varumärkesinnehavare ska anses göra verkligt bruk av varumärket när denne tillhandahåller vissa tjänster avseende varor som tidigare saluförts under varumärket, under förutsättning att dessa tjänster tillhandahålls under varumärket. |
4) |
Artikel 351 första stycket FEUF ska tolkas på så sätt att den tillåter att en domstol i en medlemsstat i Europeiska unionen tillämpar en konvention som ingåtts före den 1 januari 1958 eller, för stater som senare anslutit sig till unionen, före tidpunkten för deras anslutning, såsom den i Berlin undertecknade konventionen av den 13 april 1892 mellan Schweiz och Tyskland om ömsesidigt skydd för patent, mönster, modeller och varumärken, i dess ändrade lydelse, i vilken det föreskrivs att användningen av ett i nämnda medlemsstat registrerat varumärke i ett tredjeland som är avtalsslutande part till den konventionen ska beaktas vid bedömningen av huruvida varumärket har varit föremål för ”verkligt bruk”, i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 2008/95. Detta gäller i avvaktan på att det blir möjligt att undanröja eventuella oförenligheter mellan EUF-fördraget och konventionen med hjälp av något av de medel som anges i artikel 351 andra stycket FEUF. |
5) |
Artikel 12.1 i direktiv 2008/95 ska tolkas på så sätt att det är varumärkesinnehavaren som har bevisbördan för att ett varumärke har varit föremål för ”verkligt bruk”, i den mening som avses i den bestämmelsen. |