Back to EUR-Lex homepage

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search
You are here

Document 62017CN0232

Mål C-232/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Budai Központi Kerületi Bíróság (Ungern) den 4 maj 2017 – VE mot WD

EUT C 256, 7.8.2017, p. 3–5 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

7.8.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 256/3

Begäran om förhandsavgörande framställd av Budai Központi Kerületi Bíróság (Ungern) den 4 maj 2017 – VE mot WD

(Mål C-232/17)

(2017/C 256/03)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Budai Központi Kerületi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: VE

Svarande: WD

Tolkningsfrågor

1)

Ska – mot bakgrund av tolkningen av möjligheten att granska alla villkoren i den mening som avses i tjugonde skälet i direktiv 93/13 (1) och kravet på klarhet och begriplighet i den mening som avses i artiklarna 4.2 och 5 i samma direktiv – avtalsvillkoren i fråga inte anses oskäliga om konsumenten inte kan granska omfattningen av någon viktig del av låneavtalet (avtalsföremålet, det vill säga lånebeloppet, återbetalningarna och låneräntan) förrän efter det att avtalet har ingåtts (inte för att det är objektivt nödvändigt, utan på grund av ett villkor om detta som fastställts av näringsidkaren i allmänna avtalsvillkor som inte förhandlats fram individuellt) genom en ensidig viljeförklaring (även om det anges att den utgör en del av avtalet) från näringsidkaren som är juridiskt bindande för konsumenten?

2)

Ska – mot bakgrund av tolkningen av möjligheten att granska alla villkoren i den mening som avses i tjugonde skälet i direktiv 93/13 och kravet på klarhet och begriplighet i den mening som avses i artiklarna 4.2 och 5 i samma direktiv – avtalsvillkoren i fråga inte anses oskäliga om någon viktig del av låneavtalet (avtalsföremålet, det vill säga lånebeloppet, återbetalningarna och låneräntan) endast tillkännages ”för kännedom”, utan att det klargörs huruvida den del som tillkännagetts för kännedom är juridiskt bindande och kan ligga till grund för rättigheter och skyldigheter?

3)

Ska – mot bakgrund av tolkningen av möjligheten att granska alla villkoren i den mening som avses i tjugonde skälet i direktiv 93/13 och kravet på klarhet och begriplighet i den mening som avses i artiklarna 4.2 och 5 i samma direktiv – avtalsvillkoren i fråga inte anses oskäliga om någon viktig del av låneavtalet definieras med en felaktig terminologi, bland annat om det i ett låneavtal som grundar sig på utländsk valuta (där de krediter som låneavtalet ger upphov till fastställs och redovisas i en utländsk valuta (nedan kallad ”kreditvalutan”) och skyldigheten att betala dessa krediter fullgörs i nationell valuta (nedan kallad ”fullgörelsevalutan”))

(1)

anges att lånebeloppet utgörs av

—

storleken på en kreditfacilitet, uttryckt i kreditvalutan,

—

lånebeloppets övre gräns, fastställd i kreditvalutan,

—

den finansiering som konsumenten har ansökt om, fastställd i fullgörelsevalutan, eller

—

gränsen för utbetalningen, fastställd i fullgörelsevalutan?

(2)

anges att återbetalningarna utgörs av den övre gräns som kan förutses för återbetalningarna, uttryckt i kreditvalutan och/eller i fullgörelsevalutan?

4)

Ska – mot bakgrund av tolkningen av möjligheten att granska alla villkoren i den mening som avses i tjugonde skälet i direktiv 93/13 och kravet på klarhet och begriplighet i den mening som avses i artiklarna 4.2 och 5 i samma direktiv – avtalsvillkoren i fråga inte anses oskäliga om avtalsföremålet, det vill säga lånebeloppet och återbetalningarna, i ett låneavtal som grundar sig på utländsk valuta (inte för att det är objektivt nödvändigt, utan på grund av ett villkor om detta som fastställts av näringsidkaren i allmänna avtalsvillkor som inte förhandlats fram individuellt)

(1)

fastställs genom ett konkret belopp (som enbart utgörs av ett antal tecken bestående av siffror från 0 till 9) i kreditvalutan, och på sin höjd genom en otvetydig beräkningsmetod i fullgörelsevalutan?

(2)

fastställs genom ett konkret belopp i fullgörelsevalutan, och på sin höjd genom en otvetydig beräkningsmetod i fullgörelsevalutan?

(3)

på sin höjd fastställs genom en otvetydig beräkningsmetod såväl i kreditvalutan som i fullgörelsevalutan?

(4)

inte fastställs alls i kreditvalutan och på sin höjd fastställs genom en otvetydig beräkningsmetod i fullgörelsevalutan?

(5)

inte fastställs alls i fullgörelsevalutan och på sin höjd fastställs genom en otvetydig beräkningsmetod i kreditvalutan?

4.1.

I samband med fråga 4.5 ovan, säkerställs möjligheten – för det fall det inte är nödvändigt att fastställa något konkret belopp och föra in det i låneavtalet vid den tidpunkt då det ingås – att på ett otvetydigt sätt beräkna lånebeloppet vid den tidpunkt då avtalet ingås (inte för att det är objektivt nödvändigt, utan på grund av ett villkor om detta som fastställts av näringsidkaren i allmänna avtalsvillkor som inte förhandlats fram individuellt) om

(1)

låneavtalet inte innehåller det konkreta lånebeloppet i någon av valutorna,

(2)

låneavtalet innehåller den konkreta finansiering som konsumenten har ansökt om eller den konkreta gränsen för utbetalningen, uttryckta i fullgörelsevalutan,

(3)

låneavtalet inte innehåller lånebeloppet genom en otvetydig beräkningsmetod i fullgörelsevalutan, samt

(4)

beträffande den otvetydiga beräkningen av lånebeloppet i kreditvalutan, den beräkningskomponent som anges i låneavtalet inte är exakt utan endast utgörs av en övre gräns (den finansiering som konsumenten har ansökt om eller den konkreta utbetalningsgränsen, uttryckt i fullgörelsevalutan)?

4.2.

 

4.2.1.

För det fall det inte är nödvändigt att fastställa konkreta belopp och föra in dem i låneavtalet vid den tidpunkt då det ingås föreligger då, vad beträffar den otvetydiga beräkningen:

1)

ett rättsligt krav att avtalsföremålets omfattning ska fastställas i låneavtalet, det vill säga lånebeloppet och återbetalningarna – vid produkter med rörlig ränta, återbetalningarna för den första ränteperioden –, genom en metod som gör det möjligt att göra beräkningen på ett otvetydigt sätt vid den tidpunkt då avtalet ingås, eller

2)

är det tillräckligt att låneavtalet, vid den tidpunkt då det ingås, innehåller objektivt identifierbara parametrar som gör det möjligt att beräkna dessa uppgifter (avtalsföremålet och återbetalningarna) vid en framtida tidpunkt (det vill säga att det i låneavtalet – vid den tidpunkt då det ingås – endast fastställs parametrar som gör det möjligt att göra en otvetydig beräkning i framtiden)?

4.2.2.

För det fall det är tillräckligt att avtalsföremålets omfattning, det vill säga lånebeloppet och återbetalningarna (vid produkter med rörlig ränta, återbetalningarna för den första ränteperioden), kan beräknas i kreditvalutan vid en framtida tidpunkt, är det då nödvändigt att denna framtida tidpunkt (som logiskt sett sammanfaller med den tidpunkt då kreditbeloppen i avtalet fastställs i kreditvalutan) är objektivt fastställd i låneavtalet vid den tidpunkt då det ingås, eller får fastställandet av denna framtida tidpunkt omfattas av näringsidkarens exklusiva utrymme för skönsmässig bedömning?

4.3.

Vid produkter med periodvis rörlig ränta, ska det anses tillräckligt och därmed inte oskäligt att med avseende på återbetalningarna fastställa (och föra in i låneavtalet vid den tidpunkt då det ingås) de konkreta beloppen och/eller den otvetydiga beräkningsmetoden i kreditvalutan och/eller i fullgörelsevalutan för den första ränteperioden inom avtalets löptid, eller är det ett rättsligt krav att den otvetydiga beräkningsmetoden i kreditvalutan och/eller i fullgörelsevalutan ska fastställas (och föras in i låneavtalet vid den tidpunkt då det ingås) för samtliga ränteperioder inom avtalets löptid?

4.4.

Kan den otvetydiga beräkningen bara säkerställas på ett sätt som inte är oskäligt om den relevanta matematiska formeln används eller kan någon annan metod användas?

4.4.1.

För det fall det inte är nödvändigt att använda sig av den relevanta matematiska metoden för att säkerställa den otvetydiga beräkningen, kan en tillräckligt exakt beskrivning i ord göras?

4.4.2.

För det fall det inte är nödvändigt att använda sig av den relevanta matematiska metoden för att säkerställa den otvetydiga beräkningen, kan till och med ett fackuttryck (till exempel annuitet eller rak amortering) användas, utan att den förklaras?

(1)  Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 1993, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169).

Top