Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62014CA0108

    Förenade målen C-108/14 och C-109/14: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 16 juli 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof – Tyskland) – Beteiligungsgesellschaft Larentia + Minerva mbH & Co. KG mot Finanzamt Nordenham (C-108/14) och Finanzamt Hamburg-Mitte mot Marenave Schiffahrts AG (C-109/14) (Begäran om förhandsavgörande — Mervärdesskatt — Sjätte direktivet 77/388/EEG — Artikel 17 — Avdragsrätt — Partiellt avdrag — Mervärdesskatt som holdingbolag betalat vid anskaffning av kapital som investerats i deras dotterbolag — Tjänster tillhandahålls dotterbolagen — Dotterbolag som bildats i form av personsammanslutningar — Artikel 4 — Bildandet av en grupp personer som kan anses utgöra en enda skattskyldig person — Villkor — Huruvida underordning är nödvändig — Direkt effekt)

    EUT C 302, 14.9.2015, p. 7–8 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    14.9.2015   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 302/7


    Domstolens dom (andra avdelningen) av den 16 juli 2015 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof – Tyskland) – Beteiligungsgesellschaft Larentia + Minerva mbH & Co. KG mot Finanzamt Nordenham (C-108/14) och Finanzamt Hamburg-Mitte mot Marenave Schiffahrts AG (C-109/14)

    (Förenade målen C-108/14 och C-109/14) (1)

    ((Begäran om förhandsavgörande - Mervärdesskatt - Sjätte direktivet 77/388/EEG - Artikel 17 - Avdragsrätt - Partiellt avdrag - Mervärdesskatt som holdingbolag betalat vid anskaffning av kapital som investerats i deras dotterbolag - Tjänster tillhandahålls dotterbolagen - Dotterbolag som bildats i form av personsammanslutningar - Artikel 4 - Bildandet av en grupp personer som kan anses utgöra en enda skattskyldig person - Villkor - Huruvida underordning är nödvändig - Direkt effekt))

    (2015/C 302/08)

    Rättegångsspråk: tyska

    Hänskjutande domstol

    Bundesfinanzhof

    Parter i målet vid den nationella domstolen

    Klagande: Beteiligungsgesellschaft Larentia + Minerva mbH & Co. KG (C-108/14) och Finanzamt Hamburg-Mitte (C-109/14)

    Motpart: Finanzamt Nordenham (C-108/14) och Marenave Schiffahrts AG (C-109/14)

    Domslut

    1)

    Artikel 17.2 och 17.5 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2006/69/EG av den 24 juli 2006, ska tolkas enligt följande:

    Ett holdingbolags kostnader i samband med förvärv av andelar i sina dotterbolag, i vilkas förvaltning det deltar och som därmed bedriver en ekonomisk verksamhet, ska anses ingå i holdingbolagets allmänna omkostnader och det ska i princip göras fullständigt avdrag för den mervärdesskatt som betalats på dessa kostnader, såvida vissa utgående ekonomiska transaktioner inte är undantagna från mervärdesskatteplikt enligt sjätte direktivet 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 2006/69. I ett sådant fall kan avdragsrätten endast utövas i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 17.5 i samma direktiv.

    Ett holdingbolags kostnader i samband med förvärv av andelar i sina dotterbolag ska anses endast delvis ingå i holdingbolagets allmänna omkostnader, när holdingbolaget enbart deltar i förvaltningen av vissa av dotterbolagen, medan det inte bedriver någon ekonomisk verksamhet med avseende på andra dotterbolag. Den mervärdesskatt som betalats på dessa kostnader kan endast dras av i proportion till de kostnader som ingår i den ekonomiska verksamheten, i enlighet med uppdelningskriterier som bestäms av medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska vid utövandet av denna befogenhet – vilket det ankommer på de nationella domstolarna att kontrollera – beakta syftet med och systematiken i sjätte direktivet och i enlighet härmed föreskriva en beräkningsmetod som på ett objektivt sätt avspeglar vilken del av de ingående utgifterna som verkligen är hänförlig till den ekonomiska verksamheten respektive den icke ekonomiska verksamheten.

    2)

    Artikel 4.4 andra stycket i sjätte direktivet 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 2006/69, ska tolkas så, att den utgör hinder mot att en nationell lagstiftning förbehåller möjligheten att bilda en grupp personer som anses som en enda skattskyldig, såsom denna möjlighet är föreskriven i nämnda bestämmelse, åt enheter som har rättskapacitet och som är underordnade det dominerande bolaget i gruppen, såvida inte dessa båda krav utgör nödvändiga och lämpliga åtgärder för att uppnå målen att förebygga förfaranden och beteenden som innebär missbruk eller att bekämpa skatteflykt och skatteundandragande. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva om så är fallet.

    3)

    Artikel 4.4 i sjätte direktivet 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 2006/69, kan inte anses ha direkt effekt som gör att skattskyldiga personer kan åberopa den gentemot sin medlemsstat för det fall att medlemsstatens lagstiftning inte är förenlig med denna bestämmelse och inte kan tolkas i överensstämmelse med densamma.


    (1)  EUT C 159, 26.5.2014.


    Top