Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 62013CN0530

Mål C-530/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichtshof (Österrike) den 8 oktober 2013 — Leopold Schmitzer mot Bundesministerin für Inneres

EUT C 15, 18.1.2014, p. 3–5 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

18.1.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 15/3

Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichtshof (Österrike) den 8 oktober 2013 — Leopold Schmitzer mot Bundesministerin für Inneres

(Mål C-530/13)

2014/C 15/04

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Leopold Schmitzer

Motpart: Bundesministerin für Inneres

Tolkningsfrågor

1.

Utgör det – tills vidare utan hänsyn till artikel 52.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och artikel 6 i rådets direktiv 2000/78/EG (1) av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (nedan kallat direktivet) ‒ (direkt) diskriminering på grund av ålder i den mening som avses i artikel 21 i stadgan och i artikel 2.1 och 2.2 a i direktivet när det införs ett icke-diskriminerande system för löneuppflyttning för nya tjänstemän enligt vilket en tjänsteman som anställts innan det nya systemet infördes (nedan kallade tidigare anställda tjänstemän) och som diskriminerades enligt det gamla rättsläget (genom att perioder som infallit före 18 års ålder inte fick tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass) visserligen kan ansöka om att gå över till det nya systemet och därigenom få den tidpunkt som utgör utgångspunkten för beräkningen av den anställningstid som är erforderlig för uppflyttning i löneklass (nedan kallad referensdagen) fastställd utan diskriminering, men en beviljad sådan ansökan enligt nationell rätt, på grund av att uppflyttningen enligt det nya systemet sker vid en senare tidpunkt, trots att referensdagen har förbättrats inte får till följd att hans löneplacering (och därmed i slutändan även den lön som han har rätt till) förbättras i sådan utsträckning att han får samma löneplacering som en tidigare anställd tjänsteman som gynnades enligt de gamla reglerna (en tjänsteman som inte kunde uppvisa jämförbara perioder före, men däremot efter, 18 års ålder, och redan har fått tillgodoräkna sig dessa enligt de gamla reglerna) och inte ser sig föranledd att gå över till det nya systemet?

2.

Om frågan besvaras jakande, kan en tjänsteman då ‒ om särbehandlingen inte är befogad i den mening som avses i artikel 52.1 i stadgan och i artikel 6 i direktivet (se särskilt nedanstående fråga 3 i detta avseende) ‒ hävda att artikel 21 i stadgan och artikel 2 i direktivet är direkt tillämpliga i ett förfarande om fastställande av löneplaceringen, även om han redan tidigare genom vederbörlig ansökan har uppnått en mer fördelaktig referensdag i det nya systemet?

3.

Om den första frågan besvaras jakande, är det med hänsyn till en effektiv förvaltning samt skyddet av de förvärvade förmånerna respektive skyddet för berättigade förväntningar befogat enligt artikel 52.1 i stadgan respektive artikel 6 i direktivet, att – till följd av att det införs ett ickediskriminerande system för nyanställda – under en övergångsperiod fortsätta att tillämpa olika löneplacering för å ena sidan de gynnade tidigare anställda tjänstemän som valt att inte gå över till det nya systemet och å andra sidan de tidigare anställda tjänstemän som trots att de valt att gå över till det nya systemet fortfarande diskrimineras, även när

a)

den nationella lagstiftaren inte är bunden av att få de kollektivavtalsslutande organens godkännande när uppflyttningssystemet regleras och endast måste hålla sig inom de grundrättsliga ramarna för skyddet för berättigade förväntningar, vilket inte kräver något fullständigt skydd av de förvärvade förmånerna i den meningen att det gamla systemet bibehålls fullt ut för de gynnade tidigare anställda tjänstemän som inte gått över till det nya systemet,

b)

den nationella lagstiftaren i detta sammanhang också kunde ha valt att skapa likhet mellan de tidigare anställda tjänstemännen genom att även tillgodoräkna perioder som infallit före 18 års ålder och att bibehålla de gamla uppflyttningsreglerna för tidigare anställda tjänstemän som dessförinnan varit diskriminerade,

c)

den administrativa belastningen för detta visserligen skulle bli avsevärd eftersom man kan räkna med ett stort antal ansökningar, men kostnaderna inte skulle komma i närheten av den totala nivån för tidigare och kommande löneutbetalningar för de diskriminerade tjänstemännen i förhållande till de gynnade tjänstemännen,

d)

den övergångsperiod under vilken de tidigare anställda tjänstemännen behandlas olika kommer att omfatta flera decennier och under mycket lång tid framöver (till följd av det principiella anställningsstoppet med avseende på offentligrättsliga anställningsförhållanden) inbegriper det stora flertalet tjänstemän,

e)

systemet infördes med retroaktiv verkan, vilket för tjänstemannens del hade en negativ inverkan på det för honom fördelaktigare rättsläge som mot bakgrund av principen om unionsrättens företräde, i varje fall skulle ha förelegat mellan den 1 januari 2004 och den 30 augusti 2010 och vars tillämpning tjänstemannen hade begärt redan innan den nya lagen kom?

Om den första eller den andra frågan besvaras nekande eller om den tredje frågan besvaras jakande:

4.

a)

Utgör en lagbestämmelse som med avseende på anställningsperioder i början av karriären anger att uppflyttning i löneklass ska ske vid en senare tidpunkt och som därmed försvårar uppflyttning till nästa löneklass en indirekt diskriminering på grund av ålder?

b)

Om så är fallet, är detta lämpligt och nödvändigt med tanke på den ringa yrkeserfarenheten i början av karriären?

Om den tredje frågan besvaras jakande:

5.

a)

Utgör en lagbestämmelse om att ”andra perioder” – även om dessa varken avser skolutbildning eller yrkeserfarenhet – ska tillgodoräknas fullt ut vid perioder på upp till tre år och till hälften vid perioder på upp till ytterligare tre år diskriminering på grund av ålder?

b)

Om så är fallet, är det befogat med en sådan bestämmelse för att undvika att löneplaceringen försämras för tjänstemän (givetvis även nya tjänstemän) som inte kan tillgodoräkna sig motsvarande perioder före 18 års ålder, även om det är möjligt att tillgodoräkna sig ”andra perioder” som infallit efter 18 års ålder?

6.

Om fråga 4 a besvaras jakande och fråga 4 b nekande och fråga 3 samtidigt besvaras jakande, eller om fråga 5 a besvaras jakande och fråga 5 b nekande:

Innebär då det nya systemets diskriminerande egenskaper att det inte längre är befogat att under en övergångsperiod behandla tidigare anställda tjänstemän olika?

(1)  Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, s. 16).

Top