23.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 344/40

—

upphäva den dom som tribunalen meddelade den28 maj 2013 i mål T-178/11,

—

förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Första grunden. Tribunalen beaktade inte Voss andra grund i första instans, att överklagandenämnden kastat om bevisbördan

Tribunalen undersökte inte huruvida överklagandenämnden gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning vad avser bevisbördan. Denna grund är oberoende av varumärkesrätt. Denna princip om omvänd bevisbörda, vilken strider mot allmänna rättsprinciper, kan bli en del av relevant rättspraxis. Av enbart detta skäl skulle överklagandenämndens beslut ha ogiltigförklarats och den överklagade domen upphävas.

Andra grunden: Tribunalen gjorde fel vad avser bevisbördan

Tribunalen flyttade bevisbörden, som enbart vilade på Nordic Spirit AB i egenskap av den part som invänt mot registreringen, till Voss som ålades att framlägga bevis på att figurmärket hade särskiljningsförmåga. Tribunalen hänvisade härvid till rättspraxis om varumärken och icke registrerade varumärken som inte var föremål för en giltighetspresumtion, vilket Voss gemenskapsfigurmärke är. Detta utgör ett klart åsidosättande av reglerna om en rättvis rättegång, artikel 99 i varumärkesförordningen (1) och regel 37 i genomförandeförordningen (2), vilket i sig är tillräckligt för att det överklagade beslutet ska ogiltigförklaras.

Tredje grunden: Åsidosättande av branschpraxis och sedvänja som utgör ett åsidosättande av artikel 7.1 b i varumärkesförordningen

Tribunalen angav i punkt 45 i den överklagade domen att det är nödvändigt att pröva huruvida det omtvistade figurmärket skiljer sig från branschpraxis och sedvänja. En analys av huruvida ett tredimensionellt figurmärke har särskiljningsförmåga ska således göras i första hand utifrån branschpraxis för att avgöra om ett visst tredimensionellt figurmärke kan särskiljas från andra företags varumärken av omsättningskretsen.

Tribunalen gjorde emellertid inte en välgrundad definition av denna praxis inom dryckesbranschen. De uppgifter som tribunalen angav är fel i sak (hänvisningen till en obefintlig cylindrisk del) och så vaga och allmänt hållna att ingen flaska avsedd för drycker skulle kunna anses ha särskiljningsförmåga (inte ens den berömda Coca-Cola-flaskan, om den skulle vara föremål för an ansökan om ogiltighetsförklaring). Invändningsenheten gjorde däremot en riktig bedömning av branschpraxis.

Vidare angav överklagandenämnden i beslut av den 1 februari 2012 (ärende R 2465/2011-2) (Freixenet mot harmoniseringsbyrån) i punkt 36 att ”varken granskaren eller nämnden har tidigare framlagt handlingar som utvisar hur marknaden såg ut vid tidpunkten för ansökan, och identifierade inte eller angav exempel på identiska eller liknande flaskor som var föremål för användning innan detta datum, vilket är tillräckligt för att överklagandet ska bifallas ”. Tribunalen åsidosatte således artikel 7.1 b i varumärkesförordningen genom att inte ange konkreta exempel på branschpraxis.

Fjärde grunden: Felaktig rättstillämpning vad gäller prövningen av huruvida Voss varumärke i form av en flaska hade särskiljningsförmåga — Åsidosättande av artikel 7.1 b i varumärkesförordningen

Det framgår av tillämplig rättspraxis avseende särskiljningsförmåga att ett varumärke måste bedömas i sin helhet och att bedömningen av dess delar endast tjänar till att underlätta helhetsbedömningen, men kan inte ersätta denna. Tribunalen prövade i den överklagade domen endast de olika delarna men gjorde ingen helhetsbedömning av varumärket.

Tribunalen gjorde sig således skyldig till felaktig rättstillämpning vid sin prövning av huruvida varumärket hade särskiljningsförmåga, då den inte bedömde helhetsintrycket av varumärket, vilket den skulle ha gjort, utan delade upp varumärket i delar som var och en uppvisade viss originalitet.

Femte grunden: Allvarlig missuppfattning av bevisningen när den tredimensionella formen jämfördes med en tvådimensionell del och när branschpraxis skulle fastställas

De båda konstaterandena ”De flesta flaskor på marknaden har en cylindrisk del” och ”flaskor har alla former och storlekar” var klart oriktiga men upprepades ändå uttryckligen eller underförstått av tribunalen för att ogilla talan om ogiltigförklaring av överklagandenämndens beslut, vilket utgör felaktig rättstillämpning. Tribunalen missuppfattade således bevisen och de faktiska omständigheterna.

Sjätte grunden: Tribunalens dom gör det i allt väsentligt omöjligt att registrera ett tredimensionellt gemenskapsvarumärke, vilket strider mot artikel 7.1 b i varumärkesförordningen

Följden av tribunalens resonemang är att det blir i princip omöjligt för en förpackning att ha särskiljningsförmåga för såväl helheten som dess delar på samma gång. Detta leder till att i praktiken kommer ingen förpackning att kunna klara det test för särskiljningsförmåga som tribunalen angav i den överklagade domen och strider mot syftet med varumärkesförordningen.