Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 62011TN0595

    Mål T-595/11 P: Överklagande ingett den 24 november 2011 av A av den dom som personaldomstolen meddelade den 14 september 2011 i mål F-12/09, A mot kommissionen

    EUT C 49, 18.2.2012, p. 25–25 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    18.2.2012   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 49/25

    Överklagande ingett den 24 november 2011 av A av den dom som personaldomstolen meddelade den 14 september 2011 i mål F-12/09, A mot kommissionen

    (Mål T-595/11 P)

    2012/C 49/46

    Rättegångsspråk: franska

    Parter

    Klagande: A (Port-Vendres, Frankrike) (ombud: advokaterna B. Cambier, A. Paternostre och L. Levi)

    Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

    Yrkanden

    Klaganden yrkar att tribunalen ska

    —

    upphäva den dom som Europeiska unionens personaldomstol meddelade den 14 september 2011 i mål F-12/09,

    —

    bifalla klagandens talan i första instans och således

    —

    ogiltigförklara de beslut varigenom Europeiska kommissionen vägrade att till klaganden utbetala ersättning enligt artikel 73 i tjänsteföreskrifterna och förplikta kommissionen att omedelbart till klaganden betala sådan ersättning jämte ersättning enligt allmänna rättsregler med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den skada som klaganden reellt har lidit och den del av denna skada som är ersättningsgill enligt artikel 73 i tjänsteföreskrifterna,

    —

    förplikta kommissionen att till klaganden betala dröjsmålsränta från och med december månad 2004, då det borde ha konstaterats att sjukdomen har sitt ursprung i tjänsteutövningen och att klagandens hälsotillstånd hade stabiliserats samt då skadans omfattning borde ha fastställts,

    —

    förplikta kommissionen att till klaganden betala ersättning för den ideella skada som klaganden har lidit till följd av de upprepade fel och oegentligheter som kommissionen har gjort sig skyldig till vid handläggningen av de medicinska förfaranden som klaganden varit föremål för med ett belopp som tribunalen finner skäligt, och

    —

    förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna.

    Grunder och huvudargument

    Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden tre grunder.

    1.

    Första grunden: Åsidosättande av kravet att iaktta rimliga tidsfrister, av omsorgsplikten och principen om berättigade förväntningar samt missuppfattning av handlingarna i akten

    2.

    Andra grunden: Åsidosättande av rätten till full ersättning för skada.

    3.

    Tredje grunden: Åsidosättande av artiklarna 73 och 90 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och av principerna om god förvaltningssed, processekonomi, förbud mot retroaktiv tillämpning, normhierarki och begreppet konsolidering samt missuppfattning av de faktiska omständigheterna och av klagandens argumentation.
    Top