This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62011CN0654
Case C-654/11 P: Appeal brought on 20 December 2011 by Transcatab SpA, in liquidation, against the judgment delivered on 5 October 2011 in Case T-39/06 Transcatab v Commission
Mål C-654/11 P: Överklagande ingett den 20 december 2011 av Transcatab SpA, i likvidation, av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 5 oktober 2011 i mål T-39/06, Transcatab mot kommissionen
Mål C-654/11 P: Överklagande ingett den 20 december 2011 av Transcatab SpA, i likvidation, av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 5 oktober 2011 i mål T-39/06, Transcatab mot kommissionen
EUT C 49, 18.2.2012, p. 19–20
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
18.2.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 49/19 |
Överklagande ingett den 20 december 2011 av Transcatab SpA, i likvidation, av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 5 oktober 2011 i mål T-39/06, Transcatab mot kommissionen
(Mål C-654/11 P)
2012/C 49/33
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Transcatab SpA, i likvidation, (ombud: C. Osti, A. Prastaro och G. Mastrantonio, avvocati)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
|
— |
upphäva den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 5 oktober 2011 i mål T-39/06, Transcatab mot kommissionen (nedan kallad den överklagade domen), i vilken tribunalen slog fast att Standard Commercial Corp. (och således Alliance One) skulle anses solidariskt ansvarigt för den överträdelse som Transcatab gjort sig skyldigt till, |
|
— |
följaktligen nedsätta de böter som Transcatab ålagts och delvis ogiltigförklara artikel 2 c i kommissionens beslut K(2005) 4012 slutlig om ett förfarande enligt artikel 81.1 i EG-fördraget, ärende COMP/C.38.281/b.2 — Råtobak — Italien (nedan kallat beslutet), samt fastslå att böterna ska beräknas med utgångspunkt i Transcatabs omsättning, vilken för det räkenskapsår som avslutades i mars 2005 uppgick till 32,338 miljoner euro, i enlighet med bestämmelserna i artikel 15.2 i förordning nr 17 och artikel 23.2 i förordning nr 1/2003, |
|
— |
följaktligen ogiltigförklara beslutet i den del det innebär att multiplikationsfaktorn 1,25 tillämpas på böternas grundbelopp i fråga om Transcatab, |
|
— |
upphäva den överklagade domen i den del tribunalen underkände de anmärkningar som Transcab framfört rörande a) underlåtenheten att nedsätta böterna på grund av att det inte förelåg någon konkret påverkan på marknaden, b) det faktum att överträdelsen var mindre påtaglig under perioden 1999–2002 och c) förekomsten av en förmildrande omständighet i form av ”rimligt tvivel” vilken tillämpats i det liknande spanska ärendet och vilken följaktligen borde medföra en nedsättning av böterna, |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Den överklagade domen innebär för det första ett åsidosättande av artikel 296 FEUF och av artiklarna 48 och 49 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt, i vart fall, av de principer som reglerar bevisbörda och Transcatabs rätt till försvar. Under förfarandet i första instans åberopades argument och bevisning framlades i syfte att kullkasta presumtionen att SCC haft ett avgörande inflytande över Transcatabs agerande. I den mån dessa argument och denna bevisning var relevanta eller i vart fall icke betydelselösa i enlighet med ny praxis från domstolen, borde de åtminstone ha blivit föremål för en konkret bedömning och, för det fall de underkändes, en tillräcklig motivering. Klaganden gör gällande att den överklagade domen inte innehåller vare sig en sådan bedömning eller en sådan motivering. Klaganden gör under alla omständigheter gällande att principerna för bevisbördan och rätten till försvar har åsidosatts i och med att tribunalen godtog att ny bevisning användes i beslutet.
För det andra gör klaganden gällande att tribunalen, genom att underkänna de anmärkningar som rörde avsaknaden av konkret påverkan på marknaden samt det faktum att överträdelsen var mindre påtaglig under perioden 1999–2002, har missuppfattat de faktiska omständigheterna och i vart fall åsidosatt de allmänna principer som rör tolkningen av administrativa beslut från unionsinstitutionerna, motiveringsskyldigheten, bevisbördereglerna, Transcatabs rätt till försvar och principen att domstolen inte dömer utöver vad som har yrkats av parterna.
För det tredje är den överklagade domen behäftad med rättsliga fel och motiveringen är bristfällig och ologisk. Tribunalen underkände nämligen Transcatabs anmärkning att principen om likabehandling åsidosatts genom tribunalens underlåtenhet att beakta den förmildrande omständighet som rörde förekomsten av ett ”rimligt tvivel”, vilken dock hade tillämpats i ett liknande spanskt ärende.