Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62010CN0416

    Mål C-416/10: Begäran om förhandsavgörande framställd av Najvyšší súd Slovenskej republiky (Republiken Slovakien) den 23 augusti 2010 — Jozef Križan m.fl. mot Slovenská inšpekcia životného prostredia (slovakiska miljöinspektionen)

    EUT C 301, 6.11.2010, p. 11–12 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    6.11.2010   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 301/11


    Begäran om förhandsavgörande framställd av Najvyšší súd Slovenskej republiky (Republiken Slovakien) den 23 augusti 2010 — Jozef Križan m.fl. mot Slovenská inšpekcia životného prostredia (slovakiska miljöinspektionen)

    (Mål C-416/10)

    ()

    2010/C 301/15

    Rättegångsspråk: slovakiska

    Hänskjutande domstol

    Najvyšší súd Slovenskej republiky (Republiken Slovakien)

    Parter i målet vid den nationella domstolen

    Klagande: Jozef Križan, Katarína Aksamitová, Gabriela Kokošková, Jozef Kokoška, Martina Strezenická, Jozef Strezenický, Peter Šidlo, Lenka Šidlová, Drahoslava Šidlová, Milan Šimovič, Elena Šimovičová, Stanislav Aksamit, Tomáš Pitoňák, Petra Pitoňáková, Mária Križanová, Vladimír Mizerák, Lubomír Pevný, Darina Brunovská, Mária Fišerová, Lenka Fišerová, Peter Zvolenský, Katarína Zvolenská, Kamila Mizeráková, Anna Konfráterová, Milan Konfráter, Michaela Konfráterová, Tomáš Pavlovič, Jozef Krivošík, Ema Krivošíková, Eva Pavlovičová, Jaroslav Pavlovič, Pavol Šipoš, Martina Šipošová, Jozefína Šipošová, Zuzana Šipošová, Ivan Čaputa, Zuzana Čaputová, Štefan Strapák, Katarína Strapáková, František Slezák, Agnesa Slezáková, Vincent Zimka, Elena Zimková, Marián Šipoš och mesto Pezinok (Pezinok kommun)

    Motpart: Slovenská inšpekcia životného prostredia (slovakiska miljöinspektionen)

    Tolkningsfrågor

    1.

    Innebär unionsrätten (särskilt artikel 267 FEUF) en skyldighet eller en rättighet för en högsta domstol i en medlemsstat att på eget initiativ begära förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol även i fall där situationen i det nationella målet är följande: Författningsdomstolen har upphävt en dom av högsta domstolen, som huvudsakligen grundas på tillämpningen av unionsrätten på miljöskyddsområdet, och ålagt högsta domstolen att följa författningsdomstolens bedömning att en del av rättegången innebär ett åsidosättande av i författningen stadgade rättigheter, såväl processuella som materiella, utan att författningsdomstolen tagit hänsyn till de unionsrättsliga aspekterna i målet. Uttryckt på ett annat sätt: När författningsdomstolen som högsta rättsinstans i det föreliggande fallet inte delar uppfattningen att det ska begäras ett förhandsavgörande från EU-domstolen och preliminärt har uteslutit att rätten till en god miljö och skyddet härför är tillämpligt i målet.

    2.

    Är det möjligt att uppnå det grundläggande syftet avseende ett samordnat förebyggande – som särskilt föreskrivs i skälen 8, 9 och 23 i ingressen till rådets direktiv 96/61/EG (1) om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar och i artiklarna 1 och 15 i direktivet samt generellt i unionsrätten på miljöområdet – eller förebyggande och bekämpning av föroreningar även med hjälp av allmänhetens deltagande i förverkligandet av en hög skyddsnivå för miljön som helhet, genom ett förfarande enligt vilket den berörda allmänheten inte vid tiden för inledandet av ett förfarande för samordnat förebyggande har direkt tillgång till alla relevanta handlingar (artikel 6 jämförd med artikel 15 i direktiv 96/61/EG), däribland särskilt beslutet om var en avfallsdeponi ska anläggas, och där sökanden senare under det inledande förfarandet bifogar den handling som saknas på villkoret att den inte lämnas ut till övriga parter i förfarandet, eftersom det är fråga om material som omfattas av skyddet för affärshemligheter? Uttryckt på ett annat sätt: Kan det med fog antas att beslutet om var anläggningen ska uppföras (och särskilt skälen härför) i väsentlig utsträckning har betydelse för formuleringen av argument, synpunkter och andra yttranden?

    3.

    Uppfylls målen med rådets direktiv 85/337/EEG (2) om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, särskilt med beaktande av unionsrätten på miljöområdet, och i synnerhet kravet i artikel 2 i direktivet att projekt ska bli föremål för en bedömning av deras miljöpåverkan innan tillstånd meddelas, i en situation där den bedömning som miljöministeriet ursprungligen gjorde efter att ha genomfört ett förfarande för miljökonsekvensbedömning förlängs flera år senare genom ett beslut utan att ett nytt förfarande för miljökonsekvensbedömning genomförts? Uttryckt på ett annat sätt: Kan det antas att ett beslut som har fattats i enlighet med rådets direktiv 85/337/EEG har obegränsad giltighet?

    4.

    Omfattar det generella kravet, som föreskrivs i direktiv 96/61/EG (särskilt i ingressen och i artiklarna 1 och 15a), enligt vilket varje medlemsstat ska säkerställa förebyggande och bekämpning av föroreningar även genom att ge den berörda allmänheten möjlighet att i rimlig tid använda sig av ett rättvist och opartiskt administrativt rättsmedel samt få till stånd en domstolsprövning, jämfört med artikel 10a i direktiv 85/337/EEG och artiklarna 6 och 9.2 och 9.4 i Århuskonventionen, även att allmänheten har möjlighet att hos administrativ myndighet eller domstol begära interimistiska åtgärder i enlighet med nationell rätt (exempelvis ett beslut om inhibition av ett samordnat beslut) som gör det möjligt att interimistiskt, det vill säga fram till dess att saken slutligt avgörs, avbryta uppförandet av den planerade anläggningen?

    5.

    Är det möjligt att ett domstolsavgörande, som innebär att kravet i direktiv 96/61/EG eller i direktiv 85/337/EEG eller i artikel 9.2 och 9.4 i Århuskonventionen uppfylls — det vill säga som innebär en tillämpning av den i dessa föreskrivna rätten för allmänheten till ett rättvist domstolsskydd i enlighet med artikel 191.1 och 191.2 FEUF avseende Europeiska unionens miljöpolitik —, samtidigt kan innebära en otillåten kränkning av äganderätten, såsom den bland annat säkerställs i artikel 1 i tilläggsprotokollet till Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, för en person som ska driva en anläggning, till exempel genom att sökandens samordnade och slutliga tillstånd att driva en ny anläggning upphävs i domstolsförfarandet?


    (1)  EGT L 257, s. 26.

    (2)  EGT L 175, s. 40.


    Top