EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62010CN0205

Mål C-205/10 P: Överklagande ingett den 30 april 2010 av Heinz Helmuth Eriksen av det beslut som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 24 mars 2010 i mål T-516/08, Heinz Helmuth Eriksen mot Europeiska kommissionen

EUT C 195, 17.7.2010, p. 6–7 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

17.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/6


Överklagande ingett den 30 april 2010 av Heinz Helmuth Eriksen av det beslut som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 24 mars 2010 i mål T-516/08, Heinz Helmuth Eriksen mot Europeiska kommissionen

(Mål C-205/10 P)

2010/C 195/10

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Heinz Helmuth Eriksen (ombud: advokaten I. Anderson)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

i sin helhet upphäva det beslut som tribunalen meddelade den 24 mars 2010 varigenom klagandens talan avvisades då det var uppenbart att den inte kunde prövas i sak och klaganden förpliktades att ersätta rättegångskostnaderna.

ta upp klagandens talan till sakprövning och förplikta kommissionen att

a)

betala klaganden ett belopp av 800 000 euro eller ett annat belopp som domstolen anser vara skäligt för sveda och värk samt försämrade levnadsvillkor som klaganden tidigare har haft, har för tillfället eller kommer att ha på grund av att hans hälsa allvarligt har försämrats till följd av kommissionens godtyckliga och rättsstridiga underlåtenhet att genomföra bestämmelserna i direktiv 96/29 (1) om medicinsk uppföljning av de personer som ingick i de särskilda insatsenheterna i Thule med avseende på sjukdomar som har samband med strålning,

b)

utge ersättning till klaganden, de sjukvårdsinrättningar eller vårdgivare som klaganden kommer att behandlas av, för framtida kostnader för läkarvård och mediciner som inte kan fås genom den statliga sjukvården i klagandens medlemsstat, för att lindra och eller behandla hans försämrade hälsa som hänvisas till i punkten a ovan, och

c)

utge rimlig ersättning för rättegångskostnaderna och de kostnader klaganden har haft för att väcka talan i förevarande mål.

Grunder och huvudargument

1.

Klaganden gör gällande att tribunalen gjorde fel när den avvisade klagandens skadeståndstalan då den missuppfattade beskaffenheten av yrkandena och grunderna. Till följd av denna missuppfattning tog tribunalen således inte hänsyn till att kommissionen agerade rättstridigt i samband med att den godtyckligt och på ett inte uppriktigt sätt underlät att vidta åtgärder, en underlåtenhet som urvattnade de enhetliga hälso- och säkerhetsnormerna för skydd av arbetstagare och allmänheten mot strålningsolyckor orsakade av militär användning av kärnkraft.

2.

Klaganden gör gällande att tribunalen underlät att tillämpa de rättsliga principer som gäller för samtliga medlemsstater. Tribunalen underlät att bedöma rättsstridigheten av kommissionens bristande varsamhet och omsorg samt underlåtenhet att följa god förvaltningssed mot bakgrund av de rättsliga principer som är gemensamma i medlemsstaternas rättssystem vid fastställande av det administrativa ansvaret för en skada som orsakats enskilda, såsom krävs enligt artikel 188 i Euratomfördraget.

3.

Klaganden gör gällande att kommissionens konkurrensrättsliga undantagsbehörighet avseende godkännande av klagomål avseende hälsonormer har tillämpats på ett olämpligt sätt. Tribunalen gjorde även fel när den fann att kommissionen kunde tillämpa ett undantag till följd av en militär situation vid strålningsolyckan i Thule från det hälsoskydd som direktivet föreskriver, mot bakgrund av kommissionens stora och unika utrymme för skönsmässig bedömning att bestämma unionens konkurrenspolicy genom att tillämpa godtyckliga undantag med avseende på rättstridiga handelsavtal. På detta vis bortsågs det från att tribunalen bifallit andra mål på andra områden inom unionsrätten för vilka kommissionen inte har ett sådant unikt utrymme för skönsmässig bedömning och då påståenden om kommissionens underlåtenhet att vidta åtgärder inte medförde att tribunalen fann att det var uppenbart att yrkandet skulle avvisas.

Tribunalen bortsåg från att kommissionen inte förfogar över ett unikt och fritt utrymme för skönsmässig bedömning vad avser att upprätthålla respekten för de enhetliga hälso- och säkerhetsnormerna, eftersom Euratomfördraget föreskriver en snäv definition av behörigheten att tillämpa undantag och särskilt föreskriver hur enskilda ska framföra klagomål avseende administrativa underlåtenheter att vidta åtgärder inom de områden som den fått till uppgift att skydda. Detta gäller även situationer där underlåtenheten att vidta åtgärder avser en annan part.

4.

Klaganden gör gällande att tribunalen underlät att beakta huruvida kommissionens underlåtenhet att vidta åtgärder åsidosatte Euratomfördragets syfte att skydda arbetstagarnas och allmänhetens hälsa.

Tribunalen gjorde även fel när den underlät att pröva huruvida kommissionens underlåtenhet att vidta åtgärder åsidosatte Euratomfördragets syften att upprätthålla och säkerställa tillämpningen av enhetliga hälso- och säkerhetsnormer för att skydda arbetstagare och allmänheten från de långvariga verkningarna av joniserande strålning. Genom att göra så bortsåg tribunalen från kommissionens tvingande skyldighet enligt Euratomfördraget att säkerställa att bestämmelserna i fördraget tillämpas korrekt, däribland den försiktighetsprincip som följer därav.


(1)  Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning (EGT L 159, s. 1).


Top