This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62010CA0495
Case C-495/10: Judgment of the Court (Grand Chamber) of 21 December 2011 (reference for a preliminary ruling from the Conseil d’État — France) — Centre hospitalier universitaire de Besançon v Thomas Dutrueux, Caisse primaire d’assurance maladie du Jura (Directive 85/374/EEC — Liability for defective products — Scope — National rules requiring public healthcare establishments to pay compensation, even when they are not at fault, for damage sustained by a patient as a result of the failure of equipment or products used in the course of treatment)
Mål C-495/10: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 21 december 2011 (begäran om förhandsavgörande från Conseil d'État, Frankrike) — Centre hospitalier universitaire de Besançon mot Thomas Dutrueux och Caisse primaire d'assurance maladie du Jura (Direktiv 85/374/EEG — Skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister — Tillämpningsområde — Nationella bestämmelser varigenom offentliga vårdinrättningar förpliktas ersätta skada som vållats patienter till följd av bristfällig funktion hos produkter eller anordningar som används inom vårdverksamhet även om dessa inrättningar inte har gjort sig skyldiga till vårdslöshet)
Mål C-495/10: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 21 december 2011 (begäran om förhandsavgörande från Conseil d'État, Frankrike) — Centre hospitalier universitaire de Besançon mot Thomas Dutrueux och Caisse primaire d'assurance maladie du Jura (Direktiv 85/374/EEG — Skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister — Tillämpningsområde — Nationella bestämmelser varigenom offentliga vårdinrättningar förpliktas ersätta skada som vållats patienter till följd av bristfällig funktion hos produkter eller anordningar som används inom vårdverksamhet även om dessa inrättningar inte har gjort sig skyldiga till vårdslöshet)
EUT C 49, 18.2.2012, p. 11–12
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
18.2.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 49/11 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 21 december 2011 (begäran om förhandsavgörande från Conseil d'État, Frankrike) — Centre hospitalier universitaire de Besançon mot Thomas Dutrueux och Caisse primaire d'assurance maladie du Jura
(Mål C-495/10) (1)
(Direktiv 85/374/EEG - Skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister - Tillämpningsområde - Nationella bestämmelser varigenom offentliga vårdinrättningar förpliktas ersätta skada som vållats patienter till följd av bristfällig funktion hos produkter eller anordningar som används inom vårdverksamhet även om dessa inrättningar inte har gjort sig skyldiga till vårdslöshet)
2012/C 49/17
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Conseil d'État
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Centre hospitalier universitaire de Besançon
Motpart: Thomas Dutrueux och Caisse primaire d'assurance maladie du Jura
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Conseil d’État — Tolkningen av artikel 13 i rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (EGT L 210, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 239) — Offentliga vårdinrättningars ansvar i förhållande till patienterna — Tillåtlighet av ett nationellt ansvarssystem som tillerkänner offret en rätt att, även om medvållande inte föreligger, erhålla ersättning för skador som orsakats av bristfällig funktion hos produkter med säkerhetsbrister — Begränsning av tjänsteleverantörens ansvar
Domslut
Tillämpningsområdet för rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/34/EG av den 10 maj 1999, omfattar inte ansvar för personer som vid tillhandahållandet av tjänster, såsom vård i sjukhusmiljö, använder sådana anordningar eller produkter med säkerhetsbrister som personen inte har tillverkat i den mening som avses i artikel 3 i direktivet, och därigenom vållar tjänstemottagaren skada. Detta direktiv utgör således inte hinder för att en medlemsstat inrättar ett sådant ansvarssystem som det som är aktuellt i det nationella målet, enligt vilket skadeståndsansvar för sådan skada föreskrivs för den person som tillhandahåller tjänsterna även om denna person inte på något sätt har förfarit vårdslöst, under förutsättning att den skadelidande och/eller den som tillhandahåller tjänsterna har möjlighet att göra gällande tillverkarens ansvar enligt direktivet när villkoren i detta är uppfyllda.