Talan väckt den 15 december 2009 — Europeiska kommissionen mot Rumänien

(Mål C-522/09)

2010/C 51/31

Rättegångsspråk: rumänska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: D. Recchia och L. Bouyon)

Svarande: Rumänien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

Grunder och huvudargument

Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet), i dess ändrade lydelse, behandlar bevarandet av samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaternas europeiska territorium. De skyldigheter som följer av direktivet gäller för Rumänien sedan anslutningsdagen (den 1 januari 2007). Rumänien är följaktligen enligt artikel 4.1 och 4.2 skyldig att klassificera vissa områden i landet som särskilda skyddsområden.

Efter en bedömning av de särskilda skyddsområden som de rumänska myndigheterna beslutat om, anser kommissionen att klassificeringen av de områden som är mest lämpade som särskilda skyddsområden är otillräckligt, vad gäller såväl antal som storlek.

I förevarande fall har de områden som Rumänien har klassificerat som särskilda skyddsområden bedömts utifrån organisationen BirdLife Internationals inventering av betydelsefulla områden för bevarandet av fågelarter och med en liknande analysmetod som den som utarbetats av Societatea Ornitologică Română. Förfarandet för klassificering av områden som betydelsefulla för bevarandet av fågelarter i Rumänien avslutades år 2007 med att 130 områden klassificerades som på detta sätt.

Av de sammanlagt 130 betydelsefulla områdena för bevarandet av fågelarter, med en yta på 4 157 500 hektar, klassificerade den rumänska myndigheterna endast 108 stycken, med en yta på 2 998 700 hektar, som särskilda skyddsområden, och av dessa klassificerades endast 38 stycken i sin helhet som särskilda skyddsområden.

Vidare har 21 betydelsefulla områden för bevarandet av fågelarter i Rumänien, med en yta på 341 013 hektar, ännu inte klassificerats som särskilda skyddsområden, och omfattningen av 71 av de utsedda särskilda skyddsområdena avviker väsentligt från den för skyddsområdena för fågelarter.

De rumänska myndigheterna har inte heller, trots att 71 betydelsefulla områden för bevarandet av fågelarter inte helt och hållet klassificerats som särskilda skyddsområden och 21 andra sådana betydelsefulla områden inte tagits med i klassificeringsförfarandet, inte presenterat någon inventering eller vetenskaplig metod som kan motivera denna skillnad mellan de betydelsefulla områdena för bevarandet av fågelarter och de särskilda skyddsområden som utsetts.

Såväl underlåtenheten att utse skyddsområden som att endast klassificera delar av de betydelsefulla områdena för bevarandet av fågelarter som skyddsområden utgör underlåtenhet att vidta åtgärder för att skydda de arter som anges i bilaga 1 till fågeldirektivet samt flyttfågelarterna. Detta strider mot artikel 4.1 och 4.2 i direktivet.

Kommissionen anser därför att Rumänien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 4.1 och 4.2 i fågeldirektivet genom att inte i tillräcklig utsträckning, vad gäller såväl antal som storlek, utse särskilda skyddsområden.

(1)  Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 161).