DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen)
den 2 december 2004(1)

Överklagande – Fiske – Finansiellt gemenskapsstöd – Nedsättning av stöd – Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 – Artiklarna 1 och 3 – Preskription

I mål C-226/03 P,

angående ett överklagande med stöd av artikel 56 i domstolens stadga, som ingavs den 22 maj 2003,

José Martí Peix SA, Huelva (Spanien), företrätt av J.‑R. García‑Gallardo Gil‑Fournier och D. Domínguez Pérez, avocats,

klagande,

i vilket den andra parten är:

Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av S. Pardo Quintillán, i egenskap av ombud, och J. Guerra Fernández, avocat, med delgivningsadress i Luxemburg,
meddelar

DOMSTOLEN (andra avdelningen),

sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans samt domarna J.‑P. Puissochet och N. Colneric (referent),

generaladvokat: A. Tizzano,
justitiesekreterare: avdelningsdirektören M. Múgica Azarmendi,

med beaktande av det skriftliga förfarandet och efter att förhandling hållits den 10 juni 2004,


med beaktande av parternas yttranden,

och efter att den 7 september 2004 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

–

om projektet inte genomförs som planerat, eller

–

om vissa av de föreskrivna villkoren inte är uppfyllda, eller

–

om mottagaren av stödet, i strid med de upplysningar som har lämnats i ansökan och som återges i beslutet om beviljande av finansiellt stöd, inte inom ett år från delgivningen av beslutet påbörjar arbetena eller före utgången av denna tidsfrist har lämnat tillräckliga garantier för projektets genomförande, eller

–

om mottagaren av stödet inte slutför arbetena inom två år efter det att de har påbörjats, såvida det inte föreligger force majeure.

”11

I oktober 1991 ansökte [sökanden] genom de spanska myndigheterna om ekonomiskt gemenskapsstöd hos kommissionen. Ansökan gjordes med stöd av förordning nr 4028/86 och avsåg ett projekt att bilda ett spansk-angolanskt gemensamt fiskeföretag. För detta projekt skulle de tre fartygen Pondal, Periloja och Sonia Rosal överföras för fiskeverksamhet till det gemensamma företaget som bildats av sökanden, det portugisiska bolaget Iberpesca – Sociedades de Pesca L. ^da och en angolansk delägare, Empromar N’Gunza.

12

Genom beslut av den 16 december 1991 (nedan kallat beslutet om beviljande) beviljade kommissionen det i föregående punkt nämnda projektet (projekt SM/ESP/17/91, nedan kallat projektet) gemenskapsstöd, med ett belopp av högst 1 349 550 ecu. I beslutet föreskrevs att Konungariket Spanien skulle komplettera gemenskapsstödet med ett stöd på 269 910 ecu.

13

Det gemensamma företaget, med namnet Ibermar Empresa de Pesca L. ^da bildades och registrerades i november 1992 i Luanda, Angola. I december 1992 registrerades det gemensamma företagets tre fartyg i Luandas hamn.

14

Den 12 maj 1993 antog kommissionen, efter en ansökan från sökanden, ett beslut om ändring av beslutet om beviljande. Ändringen bestod i att delägaren från tredje land, Empromar N’Gunza, byttes ut mot bolaget Marang, Pesca och Industrias de Pesca L. ^da .

15

Den 18 maj 1993 mottog kommissionen, genom de spanska myndigheterna, en ansökan, daterad den 10 maj 1993, om att den första delen av stödet skulle betalas ut. Ansökan åtföljdes av en rad handlingar och intyg om det gemensamma företagets bildande, om att fartygen hade registrerats i Luandas hamn, om att de hade avförts från gemenskapsregistret och om att erforderliga fiskelicenser hade erhållits.

16

Den 24 juni 1993 betalade kommissionen ut 80 procent av stödet.

17

Den 20 maj 1994 ingav sökanden en ansökan till de spanska myndigheterna om att återstoden av stödet skulle utbetalas. Ansökan åtföljdes av en första regelbunden rapport som omfattade verksamhetsperioden den 20 april 1993–den 20 april 1994. I denna rapport angavs bland annat följande:

’Vår långsiktiga målsättning har måst ändras på grund av Pondals haveri den 20 juli 1993. Vi ansökte omedelbart hos de ansvariga fiskerimyndigheterna i Angola om att Pondal skulle ersättas av ett av våra andra fartyg. Vid tidpunkten för denna rapports avfattande har vi dock ännu inte beviljats tillstånd att genomföra utbytet av fartyg ...’

18

Kommissionen mottog den i föregående punkt angivna ansökan den 7 september 1994 och betalade ut återstoden av stödet den 14 september 1994.

19

Den 6 november 1995 mottog kommissionen den andra regelbundna rapporten, daterad den 19 juni 1995, som avsåg verksamhetsperioden den 20 maj 1994–den 20 maj 1995. I denna rapport omtalades Pondals haveri den 20 juli 1993 och det gjordes gällande att problem uppstått att ersätta detta fartyg på grund av de angolanska myndigheternas passivitet.

20

Eftersom kommissionen inte hade fått den tredje regelbundna verksamhetsrapporten begärde den uppgifter härom av de spanska myndigheterna genom skrivelse av den 20 december 1996. Dessa svarade, genom skrivelse av den 22 januari 1997, att rapporten höll på att utarbetas.

21

Den 20 februari 1997 mottog de spanska myndigheterna en skrivelse från sökanden, daterad den 31 januari 1997. Sökanden hävdade att det förelåg svårigheter att driva det gemensamma företaget på grund av de krav som den angolanske delägaren ställde. Sökanden hemställde på grund av dessa svårigheter om ett byte av tredje land för fartygen Periloja och Sonia Rosal. I skrivelsen meddelade sökanden att dessa två fartyg hade överförts till det gemensamma företaget Peix Camerún SARL och hemställde att få redovisa den tredje regelbundna verksamhetsrapporten utifrån det sistnämnda företagets situation.

22

Genom en skrivelse av den 4 februari 1997, som inkom till kommissionen den 5 mars 1997, tillsände de spanska myndigheterna kommissionen sökanden[s] hemställan tillsammans med relevanta handlingar och förklarade sig tillstyrka nämnda hemställan.

23

Den 4 april 1997 svarade kommissionen de spanska myndigheterna att den tredje regelbundna verksamhetsrapporten skulle ha givits in i september 1996 och att denna rapport följaktligen skulle ha presenterats som en fortsättning på de föregående rapporterna och inte i det nya perspektiv som sökanden föreslagit.

24

Genom skrivelse av den 18 juni 1997 begärde kommissionen att de spanska myndigheterna skulle översända den tredje regelbundna verksamhetsrapporten så snart som möjligt.

25

I september 1997 inkom den tredje regelbundna verksamhetsrapporten avseende perioden den 20 maj 1995–den 20 maj 1996 till kommissionen. Det gjordes däri gällande att den angolanske delägarens agerande hindrade den normala fiskeriverksamheten. Det angavs att de sista lossningarna av fisk från Angola skedde i mars 1995 och att gemenskapsdelägarna, med hänsyn till svårigheterna som berodde på det ovannämnda agerandet, hade beslutat att sälja sina andelar i det gemensamma företaget till den angolanske delägaren och att köpa tillbaka de fartyg som berördes av projektet. I rapporten angavs att sökanden, efter att fartygen hade köpts tillbaka, hade överfört dem till en hamn i Nigeria där de reparerades fram till år 1996.

26

Genom skrivelse av den 6 mars 1998 tillhandahöll sökanden de spanska myndigheterna, som svar på deras begäran av den 26 februari 1998, förtydliganden i fråga om projektets genomförande. I den nämnda skrivelsen angavs att det gemensamma företagets fartyg hade lämnat angolanskt vatten under det första tertialet år 1995. Av handlingar som bifogats denna skrivelse framgick att gemenskapsskeppsredarnas överlåtelse av sina andelar i det gemensamma företaget till den angolanske delägaren ägde rum den 3 februari 1995.

27

Genom skrivelse av den 26 juni 1998 begärde kommissionen uppgifter om projektets status hos de spanska myndigheterna. Som svar på denna skrivelse sände de spanska myndigheterna den 2 juli 1998 sökandens skrivelse av den 6 mars 1998 till kommissionen.

Administrativt förfarande

28

I en skrivelse av den 26 juli 1999 till sökanden och de spanska myndigheterna lät herr Cavaco, generaldirektör för kommissionens generaldirektorat Fiske (GD XIV) meddela att kommissionen, i enlighet med artikel 44.1 i förordning nr 4028/86, hade beslutat att nedsätta det stöd som ursprungligen beviljats för projektet. Skälet till nedsättningen var att det gemensamma företaget, i strid med de krav som fastställts i den nämnda förordningen och i förordning nr 1956/91, inte hade utnyttjat fiskeresurserna i det tredje land som angavs i beslutet att bevilja stöd under en period av tre år. I fråga om fartyget Pondal angavs i denna skrivelse att man av de handlingar som kommissionen mottagit kunde sluta sig till att detta fartyg hade bedrivit verksamhet från den 20 april till den 20 juli 1993, då det havererade. Verksamheten bedrevs således under tre månader, vilket motiverade att stödet sattes ned med 160 417 ecu. Det tillades emellertid att kommissionens beräkning var villkorad av att kommissionen erhöll uppgifter som visade att det ovannämnda haveriet utgjorde ett fall av force majeure. Beträffande fartygen Periloja och Sonia Rosal angavs att det av kommissionens uppgifter framgick att dessa två fartyg hade bedrivit verksamhet för det gemensamma företagets räkning i angolanskt vatten under tiden den 20 april 1993–den 20 april 1994 och den 20 maj 1994–den 3 februari 1995, då sökanden sålde sina andelar i det nämnda företaget. Det rörde sig således om en period på sammanlagt 21 månader, vilket motiverade att stödet sattes ned med 114 520 ecu. Den sammanlagda nedsättningen uppgick således till 274 937 ecu, vilket belopp kommissionen avsåg att återkräva av sökanden eftersom hela stödet tidigare hade betalats ut till denna. I skrivelsen angavs att om sökanden inte formellt godkände den föreslagna lösningen inom 30 dagar skulle kommissionen fortsätta nedsättningsförfarandet.

29

Den 5 oktober 1999 tillsände sökanden kommissionen sina synpunkter på dess skrivelse av den 26 juli 1999. I sak lämnade sökanden uppgifter som visade att fartyget Pondals haveri utgjorde ett fall av force majeure och att sökanden hade försökt ersätta Pondal med ett annat av sina fartyg men att detta hade varit omöjligt på grund av de angolanska myndigheternas inställning. Beträffande fartygen Periloja och Sonia Rosal förklarade sökanden att det var de svårigheter som den angolanske delägaren orsakade som hade gjort sökanden tvungen att förlägga dessa fartygs verksamhet till kamerunskt vatten. Sökanden angav närmare att denna ändring hade meddelats de spanska myndigheterna i januari 1997. Sökanden framhöll att de formella krav som gällde för att bilda och driva det gemensamma företaget hade uppfyllts och att företagets verksamhet var avsedd att i första hand tillgodose gemenskapens marknad.

30

Den 9 november 1999 hölls ett möte med kommissionen och sökanden.

31

Efter detta möte sände sökanden den 18 februari 2000 en inlaga med yttrande till kommissionen. Sökanden angav däri att preskription inträtt beträffande de omständigheter som kommissionen kritiserade. Sökanden hävdade vidare att kommissionen hade åsidosatt omsorgsprincipen och principen om god förvaltning.

32

Genom en skrivelse av den 25 maj 2000 till sökanden och de spanska myndigheterna angav herr Smidt, generaldirektör för GD Fiske vid kommissionen, att en genomläsning av de handlingar som sökanden lagt fram den 5 oktober 1999 visade att Pondals haveri hade ägt rum den 13 januari 1993 och inte den 20 juli 1993 som sökanden fram till dess uppgett för kommissionen. Han angav vidare att det förhållandet att nämnda haveri inte angavs i den ansökan om utbetalning av den första delen av stödet som sökanden gjorde i maj 1993, och att den 20 juli 1993 angavs som datum för haveriet i den första och den andra regelbundna verksamhetsrapporten för det gemensamma företaget, utgjorde sådana oegentligheter som kunde motivera att en del av stödet avseende det berörda fartyget drogs in. Denna del av stödet motsvarade 525 000 ecu. Kommissionen bekräftade den ståndpunkt som den framfört den 26 juli 1999 beträffande det gemensamma företagets två andra fartyg, och det angavs i denna skrivelse att det sammanlagda nedsättningsbeloppet avsågs uppgå till 639 520 ecu. I skrivelsen redovisades också kommissionens invändningar mot sökandens påstående om att preskription inträtt beträffande de avsedda nedsättnings- och återkrävandeåtgärderna. Kommissionen angav att om sökanden inte inom 30 dagar meddelade att den godkände den föreslagna lösningen eller inkom med uppgifter som kunde föranleda kommissionen att ändra uppfattning skulle denna fortsätta nedsättnings- och återkrävandeförfarandet.

33

Den 10 juli 2000 tillsände sökanden kommissionen sitt yttrande över dennas skrivelse av den 25 maj 2000. Vad gäller fartyget Pondal redovisade sökanden i sak följande. Pondal havererade den 13 januari 1993 men avregistrerades inte från det angolanska registret förrän den 20 juli 1993, vilket medförde att haveriet inte nämndes i ansökan om utbetalning av den första delen av stödet och att det sistnämnda datumet angavs i den första regelbundna verksamhetsrapporten. Beträffande de två andra fartygen gjorde sökanden gällande att den i januari 1997 hade underrättat de spanska myndigheterna om bytet av tredje land. Sökanden åberopade även sin goda tro i detta ärende.

34

Den 19 mars 2001 beslutade kommissionen att sätta ned det stöd som beviljats projektet till 710 030 euro och ålade sökanden att återbetala beloppet 639 520 euro till kommissionen ...”

”81

Vad för det första gäller omständigheterna kring fartyget Pondals haveri erinrar förstainstansrätten om att den oegentlighet som med rätta konstaterats i det ifrågasatta beslutet består i att sökanden i ett första skede har dolt att haveriet inträffat och, i ett andra skede, har uppgivit ett felaktigt datum beträffande detta. Det agerande som sökanden klandras för vad avser fartyget Pondals haveri skall betraktas som en kontinuerlig oegentlighet i den mening som avses i artikel 3.1 andra stycket i förordning nr 2988/95. Föremålet för agerandet har nämligen hela tiden varit detsamma, det vill säga att sökanden åsidosatt sin informations- och lojalitetsplikt vad gäller detta haveri. Förstainstansrätten finner således, i enlighet med denna bestämmelse, att vad gäller oegentligheten beträffande fartyget Pondal började preskriptionstiden att löpa ’från den dag då oegentligheten upphörde’.

82

Sökanden omtalade förvisso fartyget Pondals haveri i det gemensamma företagets första regelbundna verksamhetsrapport som sändes till de spanska myndigheterna den 20 maj 1994. Det var dock, såsom sökanden medgett vid förhandlingen, först i dess svaromål av den 5 oktober 1999 med dess synpunkter på kommissionens skrivelse av den 26 juli 1999 som sökanden för första gången för kommissionen angav det exakta datumet för detta haveri, det vill säga den 13 januari 1993 och inte den 20 juli 1993 som den angett dittills. Mot den bakgrunden finner förstainstansrätten att oegentligheten bestående i att sökanden åsidosatt sin informations- och lojalitetsplikt beträffande fartyget Pondals haveri upphörde den 5 oktober 1999. Sökanden kan under dessa förhållanden inte påstå att preskription inträtt beträffande de omständigheter som konstaterats i det ifrågasatta beslutet angående detta fartyg.

…

91

De kritiserade omständigheterna beträffande fartygen Periloja och Sonia Rosal skall ... anses utgöra en kontinuerlig oegentlighet i den mening som avses i artikel 3.1 andra stycket i förordning nr 2988/95. Denna oegentlighet har varat fram till den 20 maj 1996, vilket datum, enligt den tredje regelbundna rapporten om det gemensamma företagets verksamhet, utgör slutet på det nämnda företagets obligatoriska treåriga verksamhetsperiod. Vid den tidpunkten hade oegentligheten slutgiltigt den form som påstås i det ifrågasatta beslutet, nämligen att de två ovannämnda fartygen inte hade bedrivit verksamhet i angolanskt vatten under 15 av de 36 månader som utgjorde den ovannämnda perioden. Mot denna bakgrund skall den fyraåriga preskriptionstiden, i enlighet med samma bestämmelse i förordning nr 2988/95, anses ha löpt ’från den dag då oegentligheten upphörde’, det vill säga i förevarande fall från den 20 maj 1996.

92

Enligt artikel 3.1 tredje stycket i förordning nr 2988/95 avbryts preskriptionstiden av varje åtgärd som den behöriga myndigheten underrättar den berörda personen om och som har till syfte att utreda eller beivra oegentligheten.

93

I förevarande fall har kommissionen den 26 juli 1999 tillsänt sökanden en skrivelse och informerat denna om ett nedsättningsförfarande knutet till oegentligheter rörande, bland annat, fartygen Perilojas och Sonia Rosals verksamhet. Det framgår av artikel 44.1 i förordning nr 4028/86 ... att kommissionen utgjorde den behöriga myndigheten i den mening som avses i den i föregående punkt avsedda bestämmelsen för att nedsätta det stöd som beviljats med stöd av nämnda förordning. Skrivelsen av den 26 juli 1999 skall, såsom sökanden själv har uppgivit ...[,] anses avse följden av de ovannämnda oegentligheterna. Mot denna bakgrund skall skrivelsen anses utgöra en åtgärd som avbryter preskriptionen i den mening som avses i artikel 3.1 tredje stycket i förordning nr 2988/95.

94

Även om man med en bokstavlig tolkning av artikel 3.1 första stycket i förordning nr 2988/95 anser att den fyraåriga preskriptionstid som fastställs i denna bestämmelse vad gäller en kontinuerlig oegentlighet löper från den dag då oegentligheten upphörde, trots att den behöriga myndigheten – såsom i förevarande fall – inte fick kännedom om denna oegentlighet förrän senare, konstaterar förstainstansrätten att det förhållandet att skrivelsen av den 26 juli 1999 sändes, vilket skedde innan den fyraåriga tid som började löpa den 20 maj [1996] hade löpt ut, innebar att preskriptionen avbröts och att en ny fyraårig tid började löpa från den 26 juli 1999. Härav följer att preskription inte inträtt beträffande de omständigheter som utgjorde oegentligheten beträffande fartygen Periloja och Sonia Rosal när det ifrågasatta beslutet fattades.

95

Mot bakgrund av ovanstående kan talan inte vinna bifall på grunden avseende preskription.”

–

förklara att överklagandet kan tas upp till sakprövning,

–

upphäva den överklagade domen, och

–

förplikta kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader som är hänförliga till förfarandena vid domstolen och vid förstainstansrätten.

–

delvis avvisa överklagandet, eftersom det är uppenbart att det inte kan tas upp till sakprövning, eller i andra hand delvis ogilla det,

–

ogilla överklagandet i övrigt,

–

i andra hand, för det fall domstolen godtar den grund för överklagandet som klaganden åberopat, beakta de påståenden som angetts i femte delen av kommissionens inlaga (att artikel 3 i förordning nr 2988/95 inte är tillämplig på oegentligheterna i detta fall) och ogilla talan om ogiltigförklaring, och

–

förplikta klaganden att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna.