”–

fastställa att Konungariket Nederländerna har underlåtit att vidta de åtgärder som krävs enligt artikel 18.1 i direktiv 79/409/EEG för att senast den 25 april 1981 uppfylla sina skyldigheter enligt detta direktiv, och har underlåtit att vidta de åtgärder som krävs enligt artikel 23.1 i direktiv 92/43/EEG för att senast den 5 juni 1994 uppfylla sina skyldigheter enligt sistnämnda direktiv, genom att inte sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att

–

före den 25 april 1981 uppfylla de skyldigheter som det har enligt artikel 4.1 och 4.2 i rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar, eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om sådana föreskrifter, och

–

före den 20 juni 1994 uppfylla de skyldigheter som det har enligt artikel 6.1 jämförd med artiklarna 2.2 och 1 a, e och i, artikel 6.2–6.4, samt artiklarna 7, 11 och 15 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om sådana föreskrifter,

–

fastställa att artikel 13.4 i naturskyddslagen (Natuurbeschermingswet) strider mot artikel 6.4 i direktiv 92/43/EEG,

–

förplikta Konungariket Nederländerna att ersätta rättegångskostnaderna”.

”3.

Alla planer eller projekt som inte direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av ett område, men som enskilt eller i kombination med andra planer eller projekt kan påverka området på ett betydande sätt, skall på lämpligt sätt bedömas med avseende på konsekvenserna för målsättningen vad gäller bevarandet av området. Med ledning av slutsatserna från bedömningen av konsekvenserna för området och om inte annat följer av punkt 4, skall de behöriga nationella myndigheterna godkänna planen eller projektet först efter att ha försäkrat sig om att det berörda området inte kommer att ta skada och, om detta är lämpligt, efter att ha hört allmänhetens åsikt.

4.

Om en plan eller ett projekt, på grund av att alternativa lösningar saknas, trots en negativ bedömning av konsekvenserna för området måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär, skall medlemsstaten vidta alla nödvändiga kompensationsåtgärder för att säkerställa att Natura 2000 totalt sett förblir sammanhängande. Medlemsstaten skall underrätta kommissionen om de kompensationsåtgärder som vidtagits.

Om det berörda området innehåller en prioriterad livsmiljötyp eller en prioriterad art, är de enda faktorer som får beaktas sådana som berör människors hälsa eller den allmänna säkerheten, betydelsefulla konsekvenser för miljön eller, efter ett yttrande från kommissionen, andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse.”

1.

Konungariket Nederländerna har underlåtit att vidta de åtgärder som krävs enligt artikel 18.1 i rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar, eftersom det inte inom den föreskrivna fristen har satt i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att det skall kunna uppfylla de skyldigheter som det har enligt artikel 4.1 och 4.2 i direktiv 79/409.

2.

Konungariket Nederländerna har underlåtit att vidta de åtgärder som krävs enligt artikel 23.1 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, eftersom det inte inom den föreskrivna fristen har satt i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att det skall kunna uppfylla de skyldigheter som det har enligt artikel 6.1 jämförd med artiklarna 2.2, 1 a, e och i, artikel 6.2–6.4, samt artiklarna 7, 11 och 15 i direktiv 92/43.

3.

Artikel 13.4 i Natuurbeschermingswet strider mot artikel 6.4 i direktiv 92/43.

4.

Talan ogillas i övrigt.

5.

Konungariket Nederländerna skall ersätta rättegångskostnaderna.

1 –

Originalspråk: tyska.

2 –

EGT L 103, 1979, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 161.

3 –

EGT L 206, 1992, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114.

4 –

Det är svårt att exakt fastställa när fristen för införlivande av de båda direktiven löpte ut. Enligt den då gällande artikel 191.2 i EEG-fördraget (nu artikel 254 EG i ändrad lydelse) beror detta på vilken dag medlemsstaterna underrättades. För fågelskyddsdirektivet var detta datum enligt CELEX och dom av den 13 oktober 1987 i mål 236/85, kommissionen mot Nederländerna [!] (REG 1987, s. 3989), punkt 2, den 6 april 1981. För livsmiljödirektivet anges i CELEX den 10 juni 1994, medan domstolen i domar av den 26 juni 1997 i mål C-329/96, kommissionen mot Grekland (REG 1997, s. I-3749), punkt 2, och av den 11 december 1997 i mål C-83/97, kommissionen mot Tyskland (REG 1997, s. I-7191), punkt 2, använt sig av datumet den 5 juni 1994.

5 –

Till stöd för denna uppfattning har kommissionen även hänvisat till punkt 5.3.1 (s. 43 i den svenska språkversionen) i dess riktlinjer ”Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden, bestämmelserna i artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG” (Luxemburg 2000), enligt vilken alternativa lösningar i regel skall ha tagits fram ”redan vid den bedömning som gjorts enligt artikel 6.3”.

6 –

Kommissionen har i detta sammanhang citerat punkt 4.4.1 i de i fotnot 5 ovan nämnda riktlinjerna (s. 33 i den svenska språkversionen).

7 –

I dessa i fotnot 5 ovan nämnda riktlinjer (se punkt 4.5.2, s. 36 i den svenska språkversionen) anges uttryckligen att ”[även] om en bedömning som görs med anledning av punkt 3 i princip inte behöver gå utöver den berörda planen eller projektet för att söka alternativa lösningar eller åtgärder som kan begränsa konsekvenserna, kan det löna sig att göra det”.

8 –

Dom av den 7 september 2004 i mål C-127/02, Landelijke Vereniging tot Behoud van de Waddenzee och Nederlandse Vereniging tot Bescherming van Vogels (REG 2004, s. I-0000), punkt 52.

9 –

Den tyska språkversionen av direktivet tycks vara felöversatt på denna punkt. Behöriga myndigheter bör därför ta ställning till huruvida en rättelse skall göras.

10 –

Domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Waddenzee, punkt 54.

11 –

Se även dom av den 13 januari 2005 i mål C-117/03, Società Italiana Dragaggi SpA m.fl. (REG 2005, s. I-0000), punkt 27.

12 –

Se i detta avseende även domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Waddenzee, punkterna 57 och 60.

13 –

Se avseende detta redan mitt förslag till avgörande av den 29 januari 2004 i mål C-127/02, Landelijke Vereniging tot Behoud van de Waddenzee und Nederlandse Vereniging tot Bescherming van Vogels (REG 2004, s. I-0000), punkt 28 f.