52026PC0420

Syftet med investeringen är att stödja de kroatiska företagens digitala omställning genom att ge ekonomiskt stöd till införandet av digitala lösningar i deras affärsverksamhet. Denna åtgärd består i att ge bidrag till små och medelstora företag för att införa digitala verktyg, stärka digitala färdigheter och utveckla innovativa digitala produkter och tjänster.

A.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
1	C1.1.1. R1	M	Den kroatiska regeringens antagande av strategin för utvärdering av de ekonomiska effekterna av förordningen om små och medelstora företag och den åtföljande handlingsplanen	Antagande av strategin och handlingsplanen				FRÅGA 4	2022	Minor ska i första hand fokusera på regleringens ekonomiska konsekvenser för sektorn för små och medelstora företag och anta en bindande regleringspolitisk strategi för ministerierna, som tydligt tilldelar ledningen och det operativa ansvaret under de olika stegen i genomförandet av det obligatoriska testet för små och medelstora företag under lagstiftningsprocessen. På grundval av strategin för regleringspolitiken ska en handlingsplan antas för att organisera, planera, samordna och övervaka fackministeriernas genomförande av relevanta verktyg och metoder (främst för test av små och medelstora företag och andra ekonomiska analyser av lagstiftningen, om betydande ekonomiska effekter upptäcks).
2	C1.1.1. R1-I1	M	Operativ digital plattform för att betala avgifter	Digital plattform för att betala avgifter i drift				FRÅGA 2	2022	En gemensam betalplattform för obligatoriska avgifter som en ny digital offentlig tjänst ska inrättas för att optimera den befintliga administrativa processen och erbjuda följande funktioner: (1) förteckning över avgifter som ska betalas av företagaren (2) betalningskalender med tidsfrister för avveckling (3) möjlighet till direkt onlinebetalning av avgifter (4) översikt över utbetalda åtaganden.
3	C1.1.1. R1-I1	M	Uppgradering av START-system	Startplattform med ytterligare tjänster uppgraderade				FRÅGA 4	2024	Den digitala plattformen för bildande av aktiebolag, kallad Start-plattformen, ska uppgraderas genom digitalisering av ytterligare tjänster för registrering och rapportering och integrering av befintliga uppstartssystem. Den första åtgärden omfattar investeringar som ska bygga på den befintliga digitala plattformen Start för bildande av aktiebolag och göra det möjligt för användare att registrera nya bolag online. Denna åtgärd ska utvidga START-plattformens funktioner i syfte att öka tjänstevolymen, förbättra tillgången och tillgängligheten till systemet och säkerställa att alla nya affärsuppgifter integreras i en databas. För det andra ska nya funktioner införas i Start-plattformen genom uppgradering och sammankoppling med företagsregistrets olika databaser för att möjliggöra tillgång till administrativa förfaranden genom digital autentisering. För det tredje ska en digital licensieringsplattform (Start Plus) inrättas för att öka insynen i villkoren för marknadstillträde och insynen i företagsregleringar.
4	C1.1.1. R1-I1	T	Inrättande av fysiska åtkomstpunkter till Start-plattformen		Antal	0	20	FRÅGA 4	2024	För att öka användningen av Start-plattformen och bättre integrera de processer som inleddes genom de digitala och fysiska plattformarna ska 20 nya fysiska åtkomstpunkter till Start-plattformen inrättas.
5	C1.1.1. R1-I1	M	Digitalisering av riktade processer inom ramen för MINGOR enligt Republiken Kroatiens lag om strategiska investeringsprojekt, lagen om främjande av investeringar och lagen om statligt stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt samt ytterligare digitalisering och nätverksbyggande inom JRPI-systemet	Digitalisering av riktade processer för MINGOR				FRÅGA 4	2024	Denna milstolpe kräver digitalisering av processerna för att genomföra den kroatiska lagen om strategiska investeringsprojekt, lagen om främjande av investeringar och lagen om statligt stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt samt ytterligare digitalisering och nätverksbyggande inom det gemensamma registret över företagsinfrastruktur. Detta ska innebära att man förenklar ovannämnda förfaranden, vidareutvecklar och uppgraderar den elektroniska databasen för företag inom ramen för initiativet för gemensam forskning och innovation och inför en digital plattform för inlämning av och tillgång till ansökningar.
6	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av handlingsplanen för att minska icke-skattemässiga och skatteliknande avgifter 2020		% (i procent)	0	100	FRÅGA 1	2022	Genomförandet av 2020 års handlingsplan för att minska andra avgifter än skatter och skatteliknande avgifter, som antogs av den kroatiska regeringen i maj 2020 och som innehåller 33 åtgärder för att minska andra avgifter än skatter och skatteliknande avgifter och 17 åtgärder för att minska avgifterna för yrkesexamina, ska leda till direkta kostnadslättnader för den privata sektorn.
7	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av åtgärder i handlingsplanerna för att minska den administrativa bördan för ekonomin 2018, 2019 och 2020		% (i procent)	61,02	95	FRÅGA 4	2022	Genomförande av de åtgärder för att minska den administrativa bördan som anges i handlingsplanerna för 2018, 2019 och 2020, motsvarande minst 95 % av den planerade kostnadsminskningen. Handlingsplanerna för minskning av den administrativa bördan ska optimera och digitalisera de administrativa processer som identifierats som de mest betungande för den privata sektorn. Alla åtgärder för att minska bördorna ska fastställas i samarbete med företrädare för näringslivet, handelskammare och yrkesorganisationer.
8	C1.1.1. R1-I2	M	Digitalisering av konsekvensbedömningstestet för små och medelstora företag genom utveckling av en digital plattform för samordnarnas samarbete, onlineutbildning och ömsesidig kommunikation	Den digitala plattformen är i drift				FRÅGA 4	2023	Användningen av it-konsulttjänster ska utveckla och inrätta en digital plattform för genomförandet av testet för små och medelstora företag. Plattformen ska bestå av en it-databas med tester för små och medelstora företag, en databas med standardiserade värden som används för att beräkna konsekvensbedömningen, och ska möjliggöra systematisk övervakning och övervakning av beräknade effekter, analytiska rapporter och påverkanssimuleringar. En integrerad del av plattformen ska, utöver databasen, utgöra en portal för ömsesidig kommunikation och utbyte av erfarenheter mellan nationella experter som bildar nätverket för bättre lagstiftning. All verksamhet ska genomföras genom projekt för tekniskt stöd.
9	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av åtgärderna i den nya handlingsplanen för att minska andra avgifter än skatter och skatteliknande avgifter		Antal (euro)	0	132 722 808	FRÅGA 4	2023	En viktig faktor vid bedömningen av företagsklimatet är de olika avgifterna i form av skatteliknande avgifter och administrativa avgifter. Alla avgifter som härrör från bestämmelser i offentlig lagstiftning och som betalas av företag till centrala statliga organ, lokala och regionala myndigheter eller andra organ med offentliga befogenheter ska analyseras och beaktas. Genomförandet av åtgärder för att minska bördan för företagen från skatteliknande och andra avgifter i den nya/andra handlingsplanen för att minska skatteliknande och skatteliknande avgifter ska leda till en direkt kostnadsminskning på minst 132 722 808 EUR.
10	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av den första uppsättningen åtgärder i den nya/femte handlingsplanen för att minska den administrativa bördan för företagare		Antal (euro)	0	132 722 808	FRÅGA 4	2024	Utarbetandet av en ny/femte handlingsplan för minskning av den administrativa bördan ska fortsätta att optimera och digitalisera de administrativa processer som identifierats som de mest betungande för den privata sektorn. Det ska skapa ett gynnsammare rättsligt och administrativt klimat för företagen genom att fortsätta att genomföra åtgärder för att minska bördorna, förenkla och göra företagen billigare. Genomförandet av de åtgärder som anges i den nya/femte handlingsplanen för minskning av den administrativa bördan i ekonomin ska minska bördan för entreprenörer med minst 132 722 808 EUR. Genomförandet av åtgärderna ska säkerställas genom samarbete mellan ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling och det centrala statliga kontoret för utveckling av det digitala samhället.
11	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av den andra uppsättningen åtgärder i den nya/femte handlingsplanen för att ytterligare minska den administrativa bördan för företagare		Antal (euro)	132 722 808	265 445 617	FRÅGA 4	2025	Genomförandet av de åtgärder som anges i den nya/femte handlingsplanen för minskning av den administrativa bördan i ekonomin ska minska bördan för entreprenörer med minst 132 722 808 EUR jämfört med det mål som fastställts till 4Q/2024.
12	C1.1.1. R2	T	Förenkling eller avskaffande av minst 50 lagstadgade krav för yrkesmässiga tjänster		Antal	250	300	FRÅGA 4	2024	Målet ska omfatta en förenkling eller ett totalt avskaffande av minst 50 lagstadgade krav för yrkesmässiga tjänster, på grundval av genomförandet av den andra och tredje handlingsplanen för liberalisering av tjänstemarknaderna, inbegripet yrkena advokater, notarier, skatterådgivare, revisorer, farmaceuter och apotek, fysioterapeuter, arkitekter, ingenjörer och turistguider, med beaktande av rekommendationerna från projektet för tekniskt bistånd i samarbete med Världsbanken, och även rekommendationer om — Registrerings- och medlemskapskostnader för yrkessammanslutningar. — Fragmenterade exklusiva rättigheter inom enskilda yrken (t.ex. arkitekter och ingenjörer). — Tillhandahållande av yrkesexamen efter examen (t.ex. arkitekter och ingenjörer). — Begränsningar för skatterådgivare när det gäller ägar- och förvaltningsintressen eller rösträtt.
13	C1.1.1. R3	M	Om en strategisk ram för främjande av privata investeringar	Antagande av en handlingsplan för att främja investeringar och idrifttagande av en digital plattform för att samordna och säkerställa effektivt främjande av och stöd till investeringar på internationell, nationell och regional nivå.				FRÅGA 4	2024	En strategisk ram för främjande av privata investeringar ska inrättas, på grundval av analyser och rekommendationer, bestående av antagandet och offentliggörandet av den nationella planen för främjande av investeringar 2023–2030, handlingsplanen för att främja investeringar 2023–2028 och ikraftträdandet av en ny lag om främjande av investeringar samt idrifttagandet av en operativ digital plattform för samordning och effektivt främjande av och stöd till internationella, nationella och regionala investeringar. Delmålet ska omfatta tre analytiska studier: tillhandahålla i) en översyn av det institutionella landskapet, ii) en bedömning av effekterna av utländska direktinvesteringar och iii) rekommendationer för lagstiftningsmässiga och institutionella förändringar och utformning av skatteincitament. antagandet av den strategiska ramen, inbegripet en handlingsplan, och inrättandet av en digital plattform för att underlätta genomförandet. Den strategiska ramen förväntas säkerställa politisk samstämmighet och samordning mellan olika ministerier och institutioner som arbetar med att främja och underlätta investeringar, maximera investeringarnas inverkan på produktivitet, jobbskapande och regional utveckling samt stödja Kroatiens digitala omställning och klimatomställning.
14	C1.1.1. R4-I1	M	Offentliggörande av ansökningsomgångar för finansiering av investeringar som är inriktade på miljövänlig verksamhet med fastställda kriterier för stödberättigande för sökande och projekt (inklusive efterlevnadskriterier för principen om att inte orsaka betydande skada)	Offentliggörande av meddelande om ansökningsomgång för bidrag				FRÅGA 2	2022	Utlysning av ansökningsomgångar för bidrag för att stödja den gröna omställningen av små och medelstora företag och midcap-bolag till en energieffektiv ekonomi. Bidragen ska stödja utvecklingen och tillämpningen av grön teknik i företagens affärsprocesser för att minska de negativa klimat- och miljöeffekterna, främja hållbar produktion, öka sysselsättningen inom mer hållbara arbetstillfällen och stärka den lokala och regionala konkurrenskraften (i linje med EU:s taxonomi). Urvals- och stödberättigandekriterierna ska återspegla kraven för de tillämpliga insatsområdena i bilagorna VI och VII till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och säkerställa att de projekt som får stöd överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01), genom användning av en uteslutningsförteckning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Denna åtgärd ska inte stödja investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Bidragen ska stödja investeringar som görs av företag i den privata sektorn i syfte att — Projekt som är inriktade på den cirkulära ekonomin genom att integrera resurseffektivitetsaspekter i produkters produktion och livscykel, inbegripet hållbar försörjning av primära och sekundära råvaror, och/eller — Fasa ut fossila bränslen i energiintensiva industrier och avsevärt minska utsläppen i dessa industrier, bland annat genom demonstration av innovativ utsläppssnål teknik.
15	C1.1.1. R4-I1	T	Beviljande av medel till små och medelstora företag och midcap-bolag för investeringar som är inriktade på miljövänlig verksamhet		Antal	0	290	FRÅGA 3	2025	Kontrakt har undertecknats med minst 250 små och medelstora företag och minst 40 midcap-bolag för att bevilja medel, i enlighet med de kriterier för stödberättigande/urval som anges i delmål #14.
16	C1.1.1. R4-I2	M	Inrättande av ett finansieringsinstrument för att stödja investeringar i mikroföretag samt små och medelstora företag	Avtal som offentliggjorts mellan i) det berörda ministeriet (MINGOR eller MINFIN) och HAMAG BICRO, och mellan ii) det berörda ministeriet (MINGOR eller MINFIN) och HBOR för att tillhandahålla gynnsamma finansieringsvillkor för investeringar och rörelsekapitaltillgångar som krävs för att genomföra investeringar och/eller öka omfattningen av de ekonomiska aktörernas verksamhet.				FRÅGA 1	2022	Åtgärden ska uppmuntra mikroföretag samt små och medelstora företag att investera i ny teknik, inköp av moderna maskiner och utrustning och ökad produktions- och tjänstekapacitet samt åtgärder för grön omställning (såsom införande av grön teknik, införande av affärsmodeller som bygger på den cirkulära ekonomin, förnybara energikällor och energieffektivitet). Denna åtgärd ska inte stödja investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Åtgärden ska omfatta 4 finansieringsinstrument: 1) direkta mikrokrediter från det kroatiska organet för små och medelstora företag, innovation och investeringar (HAMAG BICRO) på upp till 100 000 EUR för företag som har svårt att få tillgång till lån från affärsbanker, under en period på upp till tio år, med förmånliga räntor och lägre krav på säkerhet för lån. Detta finansieringsinstrument förväntas tillhandahålla 49 816 843 EUR (375 744 000 kroatiska kuna) i finansiering. Minst 9 519 695 EUR (71 726 143 kroatiska kuna) ska avsättas för att stödja miljövänliga produktionsprocesser och förbättra resurseffektiviteten i små och medelstora företag, 7 916 199 EUR (59 644 601 kroatiska kuna) ska användas för att hjälpa små och medelstora företag att digitalisera sin verksamhet och återstående 32 380 949 EUR (243 974 260 kroatiska kuna) ska avsättas för investeringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och resiliensen. Detta finansieringsinstrument ska förvaltas separat från andra instrument inom HAMAG BICRO för att säkerställa att eventuella outnyttjade medel eller återflöden från detta instrument, genom återbetalning av kapitalet, används för liknande ändamål och med samma villkor för stödberättigande när det gäller miljöpåverkan. 2) direkta lån från Kroatiens bank för återuppbyggnad och utveckling (HBOR) på över 100 000 EUR till särskilda målgrupper såsom nystartade företag, unga företagare, kvinnliga företagare, investeringar i missgynnade och ekonomiskt mindre utvecklade områden samt forskning, utveckling och innovation, som på grund av en högre grad av risk inte har tillgång till bankfinansiering, med subventionerade räntor och lägre krav på säkerhet för lån. Detta finansieringsinstrument förväntas tillhandahålla 66 361 404 EUR (500 000 000 kroatiska kuna) i finansiering. Minst 12 681 260 EUR (95 546 955 kroatiska kuna) ska avsättas för att stödja miljövänliga produktionsprocesser och förbättra resurseffektiviteten i små och medelstora företag, 10 545 231 EUR (79 453 045 kroatiska kuna) ska användas för att hjälpa små och medelstora företag att digitalisera sin verksamhet och återstående 43 134 913 EUR (325 000 000 kroatiska kuna) ska avsättas för investeringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och resiliensen. Detta finansieringsinstrument ska förvaltas separat från andra HBOR-instrument för att säkerställa att eventuella outnyttjade medel eller återflöden från detta instrument, genom återbetalning av kapitalet, används för liknande ändamål och med samma villkor för stödberättigande när det gäller miljöpåverkan. 3) inrättande av en räntesubvention från HAMAG BICRO för att underlätta lånevillkoren för banklån som beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag som använder HAMAG BICRO:s befintliga garantiinstrument. Detta finansieringsinstrument förväntas tillhandahålla 3 272 281 EUR (24 655 001 kroatiska kuna) i finansiering. Minst 625 313 EUR (4 711 421 kroatiska kuna) ska avsättas för att stödja miljövänliga produktionsprocesser och förbättra resurseffektiviteten i små och medelstora företag, 519 985 EUR (3 917 827 kroatiska kuna) ska användas för att hjälpa små och medelstora företag att digitalisera sin verksamhet och återstående 2 126 983 EUR (16 025 753 kroatiska kuna) ska avsättas för investeringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och resiliensen. 4) inrättande av en räntesubventionsfond av HBOR för att lätta på lånevillkoren för banklån till mikroföretag samt små och medelstora företag som använder HBOR:s befintliga kreditinstrument. Detta finansieringsinstrument förväntas tillhandahålla 26 544 562 miljoner euro (200 000 000 kroatiska kuna) i finansiering. Minst 5 072 504 EUR (38 218 782 kroatiska kuna) ska avsättas för att stödja miljövänliga produktionsprocesser och förbättra resurseffektiviteten i små och medelstora företag, 4 218 093 miljoner EUR (31 781 218 kroatiska kuna) ska användas för att hjälpa små och medelstora företag att digitalisera sin verksamhet och återstående 17 253 965 miljoner EUR (130 000 000 kroatiska kuna) ska avsättas för investeringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och resiliensen. För projekt som bidrar till den gröna omställningen planeras mer gynnsamma lånevillkor än för projekt som inte är inriktade på den gröna omställningen. Det ska vara tillåtet att kombinera dessa finansieringsinstrument med finansiering från andra EU-källor eller nationella källor på villkor att investeringen inte dubbelfinansieras. Investeringspolicyn för alla fyra finansieringsinstrumenten ska säkerställa efterlevnad av den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en uteslutningsförteckning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Av det totala beloppet för åtgärden: i) Minst 27 898 772 EUR ska anslås till stöd för miljövänliga produktionsprocesser och resurseffektivitet i små och medelstora företag, med förväntningen att minst 11 128 934 EUR ska gå till att minska växthusgasutsläppen. II) 23 199 509 EUR ska avsättas för att hjälpa små och medelstora företag med digitaliseringen av verksamheten. III) 94 896 808 EUR ska avsättas för investeringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och resiliensen.
17	C1.1.1. R4-I2	T	Lån/räntesubventioner till mikroföretag samt små och medelstora företag		Antal	0	750	FRÅGA 2	2026	Tillhandahålla 750 lån/räntesubventioner från HAMAG BICRO till mikroföretag samt små och medelstora företag.
18	C1.1.1. R4-I2	T	Lån/räntesubventioner till mikroföretag samt små och medelstora företag		Antal	0	350	FRÅGA 2	2026	Tillhandahålla 350 lån/räntesubventioner från HBOR till mikroföretag samt små och medelstora företag.
19	C1.1.1. R4-I3	M	Inrättande av finansieringsinstrument för att stödja investeringar av midcap-bolag och stora företag	Avtal mellan det behöriga ministeriet (MINGOR eller MINFIN) och HBOR om att tillhandahålla gynnsamma (stimulerande) finansieringsvillkor och garantier för de investeringar och det rörelsekapital som krävs för att göra investeringarna och/eller öka omfattningen av den ekonomiska verksamheten.				FRÅGA 1	2022	En ny paraplygarantifond ska inrättas, med inriktning på midcap-bolag och stora företag, för att utfärda individuella garantier eller portföljgarantier för investeringslån och rörelsekapitallån som är nödvändiga för genomförandet av investeringar och tillväxten hos midcap-bolag och stora enheter. Det totala anslaget för paraplygarantifonden ska uppgå till 59 633 685 EUR. Eventuella outnyttjade medel eller återflöden från detta instrument, genom återbetalning av kapitalet, ska användas för liknande ändamål och med samma villkor för stödberättigande när det gäller miljöpåverkan. En fond med räntesubventioner för beviljade lån och avgifter/premier som utfärdas för midcap-bolag och stora enheter ska inrättas, med ett totalt anslag på 46 544 562 EUR, för att stimulera nya investeringar och företagstillväxt. De föreslagna åtgärderna omfattar samarbete med finansiella intermediärer (banker och leasingföretag) för att uppnå en ”attraheringseffekt i den privata sektorn”. Båda finansieringsinstrumenten ska säkerställa efterlevnad av den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en uteslutningsförteckning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Denna åtgärd ska inte stödja investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Stödmottagare som under det föregående räkenskapsåret erhöll mer än 10 % av sina intäkter från verksamheter eller tillgångar i uteslutningsförteckningen ska anta och offentliggöra planer för grön omställning. Av det totala beloppet för åtgärden: i) Minst 26 544 562 EUR ska anslås till stöd för miljövänliga produktionsprocesser och resurseffektivitet i medelstora börsnoterade företag och stora företag, med förväntningen att minst 10 617 824 EUR ska gå till att minska växthusgasutsläppen. II) 79 633 685 EUR ska avsättas för investeringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och resiliensen. Finansieringsinstrumenten ska användas för investeringar i ny, modern och avancerad teknik (maskiner och utrustning), i utbyggnad och förstärkning av affärskapaciteten (utbyggnad av anläggningar och kapacitet för tillverkning och tjänster), med företräde för projekt inom förnybar energi, energieffektivitet, cirkulär ekonomi, miljöskydd, digitalisering av produktions-, upphandlings- och försäljningsprocesser.
20	C1.1.1. R4-I3	T	Antal beviljade projekt för midcap-bolag och stora företag		Antal	0	75	FRÅGA 2	2026	Minst 75 projekt (på totalt minst 331 807 021 EUR) med midcap-bolag och stora enheter som stöds av garantier/subventioner från faciliteten för återhämtning och resiliens från garantifonden för investeringar och arbetsfonder för projekt.
21	C1.1.1. R4-I4	M	Inrättande av finansieringsinstrument för mer gynnsam finansiering av offentliga organ	Avtal mellan det behöriga ministeriet (MINGOR eller MINFIN) och HBOR som innehåller kriterier för stödberättigande och förenlighet för verksamheter och stödmottagare inom ramen för åtgärderna				FRÅGA 2	2022	Finansiellt stöd till företag och institutioner som ägs av staten eller lokala, regionala och regionala myndigheter med gynnsamma villkor för att stimulera investeringar i i i) nödvändig ekonomisk, kommunal, transportrelaterad och social infrastruktur och ii) investeringar i ny teknik och nya system som krävs för att öka effektiviteten hos offentliga organ, i syfte att förbättra kvaliteten på offentliga tjänster och minska kostnaderna för finansiering från den offentliga sektorn. Åtgärden ska också omfatta investeringar i projekt för grön omställning inom den offentliga sektorn, såsom införande av grön teknik, införande av affärsmodeller för den cirkulära ekonomin, förnybara energikällor och energieffektivitet. Finansieringsinstrumenten ska säkerställa efterlevnad av den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för stödmottagare som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå och kravet på att stödmottagare som under det föregående räkenskapsåret erhöll mer än 10 % av sina intäkter från verksamheter eller tillgångar i uteslutningsförteckningen ska anta och offentliggöra planer för grön omställning. Denna åtgärd ska inte stödja investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Av det totala belopp på 26 544 562 EUR (200 000 000 kroatiska kuna) som anslagits för åtgärden i) Minst 7 963 368 EUR eller 30 % ska avsättas för att stödja miljövänliga produktionsprocesser och resurseffektivitet i den offentliga sektorn, med förväntningen att minst 3 185 347 EUR ska gå till att minska växthusgaserna. II) 18 581 193 EUR ska avsättas för investeringar som syftar till att förbättra infrastrukturens hållbarhet och kvalitet. Denna fördelning av medel ska fastställas både i HBOR-avtalet och i avtalen med finansiella intermediärer (banker och leasingföretag).
22	C1.1.1. R4-I4	T	Krediter som beviljats för projekt inom den offentliga sektorn		Antal	0	132 722 808	FRÅGA 2	2026	Tillhandahållande av minst 132 722 808 EUR i subventionerade lån från HBOR till projekt inom den offentliga sektorn.
444	C1.1.1. R4-I5	M	Investeringspolitik för strategiska digitala investeringar och strategiska gröna investeringar	Antagande av en investeringspolicy				FRÅGA 4	2025	Antagande av en ny investeringspolicy för HBOR för användning av det ytterligare egna kapitalet. Investeringspolicyn ska säkerställa att 74 303 410 EUR av det ytterligare egna kapitalet avsätts för att stödja strategiska gröna investeringar, i linje med de insatsområden som tilldelats en klimatkoefficient på 100 % enligt bilaga VI till förordning (EU) 2021/241, vilket kan omfatta, men inte är begränsat till, stöd till ny kapacitet på I)förnybara energikällor för vindkraft installerade och anslutna till nätet. Hybridprojekt med energilagring ska också vara stödberättigande. II)förnybara energikällor i form av solceller installerade och anslutna till nätet. Hybridprojekt med energilagring ska också vara stödberättigande. III)förnybara energikällor som installeras och ansluts till nätet (utom solcellsenergi från vindkraft men inklusive geotermisk energi). När det gäller geotermisk energi ska borrningen inte omfatta någon prospektering eller utvinning av olja eller gas. Det får inte finnas någon utrustning som köps in eller används för sådana ändamål. Det ska säkerställas att metanutsläppen minimeras och ligger långt under tröskelvärdet på 20,000 ton CO2eq/år. Det ska också säkerställas att den geotermiska borrningen inte har någon skadlig inverkan på vattenbristen och vattenkvaliteten. Investeringspolicyn ska säkerställa att 203 094 958 EUR av det ytterligare egna kapitalet avsätts för att stödja strategiska digitala investeringar, i linje med de insatsområden som tilldelats en digital koefficient på 100 % enligt bilaga VI till förordning (EU) 2021/241, vilket kan omfatta, men inte är begränsat till, stöd till digitalisering av företag, inbegripet e-handel, e-affärer och sammanlänkade affärsprocesser, digitala innovationsknutpunkter, levande laboratorier, webbentreprenörer och nystartade IKT-företag, B2B.
445	C1.1.1. R4-I5	M	Kapitaltillskott för strategiska digitala investeringar och strategiska gröna investeringar	Överföringsintyg				FRÅGA 2	2026	Kroatien ska överföra 277 398 368 EUR till HBOR för att öka sitt eget kapital. Utöver kapitaltillskottet till HBOR, som utgör investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens, ska Kroatien senast den 31 augusti 2026 översända en rapport som beskriver de åtgärder som HBOR vidtagit för att genomföra investeringspolicyn, inbegripet de åtgärder som vidtagits för genomförandet av de finansiella produkter som det ytterligare egna kapitalet inledningsvis förväntas stödja, samt de förväntade åtgärder som ska vidtas för att ytterligare genomföra dessa produkter.
23	C1.1.1. R5-I1	M	Inrättande av ett instrument för finansiering med eget kapital och därmed likställt kapital	det avtal som offentliggjorts mellan det behöriga ministeriet (MINGOR eller MINFIN) och HBOR för investeringar i riskkapitalfonder, ökningen av befintliga private equity-fonder som utvecklats i samarbete med EIF och/eller utvecklingen av nya fonder och/eller saminvesteringar				FRÅGA 4	2022	Som en del av det befintliga samarbetet med Europeiska investeringsfonden (EIF) ska HBOR inrätta finansieringsinstrument som syftar till att öka eller nå den maximala storleken på private equity- och riskkapitalfonder som är verksamma på den kroatiska marknaden och inrätta nya fonder och/eller saminvesteringar. Private equity- och riskkapitalfonder ska inrättas med 30 % deltagande av privata investerare i förhållande till målstorleken för den enskilda fonden. Finansieringsinstrumenten ska säkerställa efterlevnad av den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för stödmottagare som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå och kravet på att stödmottagare som under det föregående räkenskapsåret erhöll mer än 10 % av sina intäkter från verksamheter eller tillgångar i uteslutningsförteckningen ska anta och offentliggöra en plan för grön omställning. Denna åtgärd ska inte stödja investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. All verksamhet är inriktad på ”ekonomiskt bärkraftiga” projekt, vars ekonomiska bärkraft bestäms av fondförvaltningsbolagen i enlighet med den investeringsstrategi som fastställts av EIF och HBOR. Vid genomförandet av investeringen ska HBOR säkerställa att resurserna används i enlighet med de gränser som beskrivs i beskrivningen av åtgärden samt den ”uteslutningsförteckning” som beskrivs i finansieringsinstrumentet för små och medelstora företag, medelstora börsnoterade företag och stora enheter.
24	C1.1.1. R5-I1	T	Investeringar i egetkapital- och hybridkapitalinstrument		Antal	0	29 862 632	FRÅGA 2	2026	HBOR (i saminvestering med EIF) ska ha ingått rättsliga finansieringsavtal med aktiefonder/riskkapitalfonder för ett belopp som är nödvändigt för att använda 100 % av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens till faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter). Kroatien ska överföra 29 862 632 EUR till HBOR för faciliteten.
25	C1.1.1. R6	M	Ändringar av den rättsliga ramen	Lagen om elektroniska medier och lagen om upphovsrätt och närstående rättigheter träder i kraft				FRÅGA 2	2022	Ändringarna av lagen om elektroniska medier och lagen om upphovsrätt och närstående rättigheter ska hjälpa företag inom de kulturella och kreativa sektorerna att anpassa sina företag till den digitala inre marknaden och det nya regelverket i EU och Kroatien, stärka förmågan att anpassa sig till och snabbt omvandla sig till nya affärsvillkor, uppnå konkurrenskraft och utnyttja marknadens potential.
26	C1.1.1. R6-I1	T	Investeringar i de kulturella och kreativa näringarnas omvandling och konkurrenskraft		Antal	0	100	FRÅGA 2	2026	Minst 100 stödåtgärder som beviljas mikroföretag, små och medelstora företag och andra juridiska och fysiska personer inom den kulturella och den kreativa sektorn för att stärka deras förmåga att anpassa sig till det nya regelverket för den digitala inre marknaden och att skapa, främja och distribuera nya innovativa produkter och tjänster.
27	C1.1.1. R6-I2	M	Inrättande av ett system för faktagranskning	System för faktagranskning har införts				FRÅGA 2	2026	Den investering som genomförs av byrån för elektroniska medier ska omfatta följande: -utveckla en central plattform för samarbete om faktagranskande organisationer, -underteckna kontrakt med organisationer som valts ut genom en offentlig ansökningsomgång och bevilja bidrag till faktagranskningsprojekt, och -utveckla en databas för offentliggörande av medieföretags äganderättsligt skyddade data och finansieringskällor.
28	C1.1.2. R1	M	Ändring och komplettering av den rättsliga ramen för skattelättnader för F & U	Lagen om ändring av lagen om statligt stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt träder i kraft				FRÅGA 4	2024	För att öka antalet företag som investerar i R & D och öka de privata investeringarna i R & D ska en analys göras av det befintliga skatteincitamentsystemet för R & D. Ändringar av den rättsliga ramen för R & D-skatteincitament för att uppmuntra den privata sektorn att öka intensiteten i sina F & D-investeringar, öka antalet mottagare av R & D-skatteincitament, förenkla förfarandena och minska de administrativa bördorna, samtidigt som insynen och tillgängligheten förbättras, ska träda i kraft. Ändringar av lagen om statligt stöd ska göras på grundval av resultaten av den analys som gjorts av det nuvarande skattesubventionssystemets lämplighet och effektivitet och ska involvera berörda parter, särskilt ministeriet för ekonomi och finans och skatteförvaltningen. MINGOR ska utarbeta rättsliga ändringar och överlämna dem till det parlamentariska förfarandet.
29	C1.1.2. R2-I2	T	Hjälpa små och medelstora företag att uppgradera sin förvaltningskapacitet		Antal	0	150	FRÅGA 4	2025	Minst 150 små och medelstora företag ska få affärsrådgivningsstöd för att förbättra sin ledningskapacitet, såsom utbildning eller individuellt mentorskap för företag.
30	C1.1.2. R2-I3	T	Tilldelning av stöd för att stimulera tillväxten av nystartade företag inom högteknologiska sektorer och kunskapssektorer		Antal	0	141	FRÅGA 2	2025	Beviljande av stöd efter utvärderingar av projektförslag inom ramen för ansökningsomgången för icke återbetalningspliktigt startstöd i syfte att stimulera tillväxten för nystartade företag i den förkommersiella fasen inom högteknologi- och kunskapssektorerna genom stöd till produktutveckling, ökad produktionskapacitet och investeringsberedskap där minst 141 nystartade företag omfattas av det beviljade stödet. Detta inbegriper uppgradering, utformning, prestandavalidering, marknadsvalidering, testning, utveckling av pilotlinjer, skydd av immateriella rättigheter och externa tjänster som syftar till att utveckla en innovativ idé samt utbildning om begränsning och riskbedömning av finansieringsbehov. Finansierad verksamhet kan också omfatta en del av kostnaderna för tillgång till globala företagsnätverk eller kluster, antagande av nya marknadsföringsverktyg och tillträde till nya marknader. Stödberättigade stödmottagare ska omfatta innovativa små och medelstora företag, upp till fem år efter registreringen, som inte uppstår genom en sammanslagning och som omfattas av definitionen av innovativa små och medelstora företag enligt den allmänna gruppundantagsförordningen.
31	C1.1.2. R2-I4	T	Stödja tillväxten av nystartade företag genom att inrätta acceleratorprogram.		Antal	0	120	FRÅGA 2	2026	Accelerator-programmet ska tillhandahålla mentorskap, stöd till investeringar och tillgång till investerarnätverk för minst 120 nystartade företag under en period på minst tre månader.
32	C1.1.2. R2-I5	T	Stöd till projekt för kommersialisering av innovation		Antal	0	95	FRÅGA 4	2024	Bevilja stöd till minst 95 små och medelstora företag med mogna innovationsprojekt (teknisk mognadsgrad 7 eller högre) för kommersialisering och internationalisering av deras marknadsförings-, försäljnings- och distributionsverksamhet i samband med en innovativ produkt som lanseras på den inhemska marknaden. Denna målinvestering ska stödja anpassningen av en utvecklad produkt eller tjänst och förberedelserna för att lansera den på marknaden. Stödberättigande verksamhet för anpassning av en utvecklad produkt omfattar ytterligare testning och integrering av testresultat i slutprodukten, rådgivningstjänster, kapacitetsuppbyggnad, revisioner av genomförbarhetsstudier, produktutformning och skydd av immateriella rättigheter. Stödberättigande verksamhet för förberedelse av produktlanseringar omfattar utarbetande eller översyn av en affärsplan eller marknadsföringsplan, marknadsundersökning och testning, produkttestning med potentiella kunder, produktionsberedning och investering i nollserieprodukter samt operativ marknadsföringsverksamhet. Den ska stödja små och medelstora företag med mogna innovationsprojekt som är nära marknadsintroduktion och förväntas prioritera förslag som bidrar till den gröna omställningen.
33	C1.1.2. R3-I2	T	Bidragsstöd i form av kuponger		Antal	0	1 500	FRÅGA 2	2026	Minst 1 500 små och medelstora företag som får stödkuponger för digitalisering. Vouchrar ska användas för att hjälpa anställda att förbättra sina digitala färdigheter, inbegripet färdigheter som rör molnteknik, testa idéernas hållbarhet och designstrategier för en eventuell digital omvandling, förvärva digitala marknadsföringstjänster, öka cybersäkerheten genom att införa säkerhetskontroller av systemet eller för utveckling eller införande av komplexa digitala produkter och tjänster.
34	C1.1.2. R3-I3	T	Bevilja stöd till den digitala omvandlingen av kroatiska små och medelstora företag		Antal	0	360	FRÅGA 2	2026	Kontrakt ska undertecknas med minst 360 små och medelstora företag som beviljar bidrag till projekt för digitalisering av företag. Ett stödberättigat projekt för digitalisering av företag ska omfatta följande: i) En digital lösning eller teknik som stöder företagsomvandling. eller ii) verksamhet som syftar till digital kapacitet.

A.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform C1.1.1 R5 – Diversifiera kapitalmarknaderna och förbättra tillgången till alternativ finansiering

Syftet med denna åtgärd är att skapa en strategisk ram och åtgärder för att utveckla den nationella kapitalmarknaden. Reformen består av antagandet av en strategi som följs av en handlingsplan.

Reform C1.1.1 R7 – Inrättande av forumet för stöd till hållbar finansiering

Syftet med reformen är att stärka finanssektorns bidrag till den gröna omställningen och stödja den i genomförandet av lagstadgade krav på området hållbar finansiering. Åtgärden består i att anta en handlingsplan och inrätta en plattform för berörda parter.

Investering C1.1.1 R4-I6 Investeringar – kapitaltillskott till HBOR för att stödja strategiska försvars- och säkerhetsinvesteringar

Denna åtgärd syftar till att stödja den kroatiska ekonomins tillväxtpotential genom att strukturellt anpassa nivån på det offentliga stöd som finns tillgängligt för att åtgärda marknadsmisslyckanden och ineffektivitet inom ekonomin på försvars- och säkerhetsområdet.

Åtgärden ska bestå av ett kapitaltillskott på 133 214 015 EUR till Kroatiens bank för omstrukturering och utveckling (HBOR).

HBOR ska anta en ny investeringspolicy för användningen av det ytterligare egna kapitalet. Investeringspolicyn ska innehålla en beskrivning av den eller de finansiella produkterna med den förväntade typen av berättigade slutliga stödmottagare som det ytterligare egna kapitalet inledningsvis förväntas stödja, inbegripet den förväntade tidsplanen för genomförandet och det förväntade beloppet för varje finansiell produkt. HBOR ska för det ytterligare egna kapitalet använda samma revisions- och kontrollsystem som har bedömts positivt av kommissionen i enlighet med artikel 157 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Investeringspolicyn ska kräva att de finansiella produkter som det ytterligare egna kapitalet stöder är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Särskilt när det gäller lån eller motsvarande instrument ska investeringspolicyn utesluta följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 10 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 11 , iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 12 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 13 . När det gäller eget kapital ska investeringspolicyn utesluta företag med huvudsaklig inriktning 14 inom följande sektorer: i) energiproduktion baserad på fossila bränslen och därmed sammanhängande verksamhet 15 , II) energiintensiva industrier och/eller industrier med höga CO2-utsläpp 16 , III) Produktion, uthyrning eller försäljning av förorenande fordon 17 . IV) insamling, behandling och slutförvaring av avfall 18 , v) bearbetning av kärnbränsle, produktion av kärnenergi. Dessutom ska investeringspolicyn kräva efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå för facilitetens slutmottagare.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.

A.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
373	C1.1.1.R5	M	Antagande av den strategiska ramen för utvecklingen av kapitalmarknaden i Kroatien och den åtföljande handlingsplanen	Den strategiska ram och den handlingsplan för att stödja utvecklingen av den nationella kapitalmarknaden som antagits av den kroatiska regeringen				FRÅGA 4	2024	Finansministeriet ska i samarbete med berörda parter utarbeta en strategisk ram för utvecklingen av kapitalmarknaden i Republiken Kroatien och en handlingsplan som ska antas av den kroatiska regeringen. Handlingsplanen ska åtfölja den strategiska ramen och innehålla tidsfrister för genomförandet av enskilda verksamheter. Strategin (den strategiska ramen för utvecklingen av kapitalmarknaden i Kroatien) ska innehålla en analys av läget på kapitalmarknaden i Kroatien och identifiera de viktigaste hindren för dess funktion som en alternativ finansieringskälla och möjligheter till diversifiering och utveckling. Åtminstone följande delar ska tas upp: I.De stora institutionella investerarnas roll på kapitalmarknaden, inbegripet institut inom den andra pelaren (särskilt obligatoriska pensionsfonder och pensionsförsäkringsbolag) och försäkringsbolag. II.Utvidga möjligheterna och förenkla förfarandena för notering, med beaktande av statsägda företag, små och medelstora företag och midcap-bolag. III.Öka likviditeten, diversifieringen och omsättningen på kapitalmarknaden, bland annat genom att främja marketmakerfunktionen. IV.Främja en djupare marknad för finansiella instrument, såsom företagsobligationer och statsobligationer, samt råvaruderivat och värdepapperiseringar. V.Utveckla befintliga finansmarknadsinfrastrukturer, inbegripet alternativ för att förbättra den centrala motpartens affärsmodell. VI.Anpassa regelverket så att det bättre motsvarar målet att utveckla kapitalmarknaden. VII.Stärka investerarnas finansiella kompetens, VIII.Stärka ramen för hållbar finansiering.
375	C1.1.1. R7	M	Antagande av den första handlingsplanen för att stödja målen för hållbar finansiering	Den första handlingsplanen med åtgärder för att stödja målen för hållbar finansiering antogs, med tidsfrister för genomförandet				FRÅGA 1	2025	Finansministeriet ska utarbeta en första handlingsplan med åtgärder och tidsplaner för genomförandet av enskilda verksamheter som ska stödja finanssektorn när det gäller att tjäna den gröna omställningens intressen och underlätta att den i god tid förbereds för nya lagstadgade krav och andra initiativ på området hållbar finansiering. En gemensam plattform kallad forumet för stöd till hållbar finansiering (SFSF) ska inrättas i syfte att utbyta information och koppla samman finanssektorn (banksektorn och andra sektorer) med fackministerier, tillsynsmyndigheter, experter och andra intressenter.
446	C1.1.1. R4-I6	M	Investeringspolitik för strategiska försvars- och säkerhetsinvesteringar	Antagande av en investeringspolicy				FRÅGA 4	2025	Antagande av en ny investeringspolicy för HBOR för användning av det ytterligare egna kapitalet. Investeringspolitiken ska säkerställa att 133 214 015 EUR av det ytterligare egna kapitalet avsätts för att stödja investeringar i de strategiska försvars- och säkerhetssektorerna i Kroatiens ekonomi, vilket kan omfatta, men inte är begränsat till, stöd till (I)byggande av skyddsanordningar och infrastruktur för civilskydd. (II)uppförande och modernisering av infrastruktur med dubbla användningsområden. (III)investeringar i cybersäkerhet. (IV)modernisering av företag, (V)stöd till forskning och utveckling (R & D).
447	C1.1.1. R4-I6	M	Kapitaltillskott för strategiska försvars- och säkerhetsinvesteringar	Överföringsintyg				FRÅGA 2	2026	Kroatien ska överföra 133 214 015 EUR till HBOR för att öka sitt eget kapital. Utöver kapitaltillskottet till HBOR, som utgör investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens, ska Kroatien senast den 31 augusti 2026 översända en rapport som beskriver de åtgärder som HBOR vidtagit för att genomföra investeringspolicyn, inbegripet de åtgärder som vidtagits för genomförandet av de finansiella produkter som det ytterligare egna kapitalet inledningsvis förväntas stödja, samt de förväntade åtgärder som ska vidtas för att ytterligare genomföra dessa produkter.

B. KOMPONENT 1.2: ENERGIOMSTÄLLNING FÖR EN HÅLLBAR EKONOMI

Målet för denna del av Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan är att underlätta utfasningen av fossila bränslen i energi- och transportsektorerna, inbegripet utvecklingen av innovativ teknik, och bidra till att uppnå det mål för 2030 på en andel på 36,6 % förnybara energikällor som fastställdes i Kroatiens nationella energi- och klimatplan och till att uppfylla Kroatiens bidrag till EU:s energieffektivitetsmål på 32,5 % senast 2030. Det syftar också till att bidra till det höjda målet för andelen förnybar energi inom transportsektorn på 14 % senast 2030. Reformerna i komponenten ska bestå av legislaveinitiativ för att i) undanröja hinder och administrativa förfaranden som begränsar användningen av förnybara energikällor, II) slutföra certifieringen av den systemansvariga för gasöverföringssystemet, och iii) främja användningen av alternativa bränslen inom transportsektorn, inbegripet vätgas och avancerade biobränslen.

Komponentens reformer och investeringar förväntas bidra till den gröna omställningen och till att uppnå klimatmålet genom att minska utsläppen av växthusgaser inom energi- och transportsektorerna, i linje med den nationella energi- och klimatplanen.

Dessa investeringar och reformer ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationerna till Kroatien om behovet av att ”inrikta den investeringsrelaterade politiken på [...] energieffektivitet och förnybar energi” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2019) och att ”inrikta investeringarna på den gröna [...] omställningen, särskilt [...] ren och effektiv produktion och användning av energi” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2020).

B.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C.1.2 R1 – Utfasning av fossila bränslen i energisektorn

Syftet med reformen är att underlätta utfasningen av fossila bränslen i energi- och transportsektorerna och att stödja det nationella bidraget till unionens mål för förnybar energi. Reformen ska omfatta följande:

-Lagstiftningsändringar av elmarknadslagen och lagen om högeffektiv kraftvärme för att minska de rättsliga och administrativa hinder som hämmar utvecklingen av projekt för förnybar energi, på grundval av resultaten av en grundlig analys av den befintliga flaskhalsen och efter offentliga samråd, samt införandet av ett premiebaserat system för stöd till investeringar i förnybara energikällor, vilket ska underlätta installation av ytterligare 1 500 MW kapacitet för försörjning med förnybar energi.

-Beslut om utfärdande av certifikat till den systemansvarige för överföringssystemet Plinacro antaget av Kroatiens nationella energitillsynsmyndighet (Hera) som ska slutföra åtskillnaden av överföringsverksamheten på gasmarknaden och som ska skilja tillsynen av den statligt ägda systemansvarige för överföringssystemet för gas från statligt ägd leverans- och produktionsverksamhet.

-Antagande av en ny lag om alternativa bränslen inom transportsektorn för att skapa en rättslig ram för användning av alternativa bränslen inom transportsektorn och främja produktion och användning av avancerade biobränslen och vätgas inom transportsektorn. Strategin för vätgasutveckling ska utarbetas med mål för 2030 för produktionen av grön vätgas i Kroatien.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering C1.2 R1-I1 – Stärka, bygga och digitalisera energisystemet och stödja infrastruktur för att fasa ut fossila bränslen i energisektorn

Syftet med denna investering är att stödja elektrifiering och utfasning av fossila bränslen i energisektorn och att uppgradera anslutningen av det syd-nordliga nätet i Kroatien.

Investeringen består i att uppgradera det högspänningsnät och de undervattenskablar som fastställts, uppgradera de underjordiska kablar som förbinder 6 öar med fastlandsnätet, installera smarta mätare och installera ny energilagringskapacitet.

Investering C1.2 R1-I2 – Främja energieffektivitet, värme och förnybar energi för att fasa ut fossila bränslen i energisektorn

Syftet med denna investering är att öka energieffektiviteten inom industrin och öka användningen av förnybara energikällor.

Investeringen består i att utforska geotermisk potential, stödja energieffektivitet och användning av förnybar energi inom industrin för företag och anta programmet för energieffektivitet.

Investering C1.2 R1-I3 – Vätgasanvändning och ny teknik

Syftet med denna investering är att förbättra användningen av vätgas och ny teknik i Kroatien för att minska utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn och industrin, genom att anta lagen om alternativa transportbränslen och strategin för vätgasutveckling.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 mars 2022.

B.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
36	C1.2. R1	M	Offentliggörande av ett bedömningsdokument med rekommendationer för att minska hinder och administrativa förfaranden som begränsar en ökad användning av förnybara energikällor	Offentliggörande av ett bedömningsdokument av ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling				FRÅGA 2	2022	Dokumentet ska innehålla en bedömning av och rekommendationer om politiska åtgärder som ska syfta till att minska hinder och administrativa förfaranden som begränsar en ökad användning av förnybara energikällor. Analysen och rekommendationerna ska också omfatta åtgärder för att främja egenanvändning av förnybar energi och gemenskaper för förnybar energi.
37	C1.2. R1	M	Ikraftträdande av lagstiftning och/eller reglering för att förbättra användningen av förnybara energikällor, inbegripet införande av ett premiebaserat system för stöd till förnybara energikällor.	Ikraftträdande av lagstiftning och/eller förordningar				FRÅGA 4	2022	Den reviderade elmarknadslagen och lagen om högeffektiv kraftvärme ska minska hinder och administrativa förfaranden som begränsar en ökad användning av förnybara energikällor, inbegripet åtgärder för att främja egenförbrukning av förnybar energi och gemenskaper för förnybar energi. Premiebaserade system för stöd till förnybara energikällor kommer att vara fullt funktionsdugliga.
38	C1.2. R1	M	Plinacro-certifiering av Kroatiens nationella energitillsynsmyndighet (Hera)	Beslut om utfärdande av ett intyg antaget av Kroatiens nationella energitillsynsmyndighet (Hera)				FRÅGA 4	2023	Fullständigt åtskiljande av förvaltningen av den systemansvarige för gasöverföringssystemet (Plinacro) från statens leverans- och produktionsverksamhet och dess certifiering av den kroatiska nationella energitillsynsmyndigheten (Hera).
39	C1.2. R1-I1	M	Bygglov beviljat för uppgradering av högspänningsnätet	Bygglov beviljat av ministeriet för fysisk planering, byggnadsverksamhet och statliga tillgångar				FRÅGA 2	2023	Bygglov som beviljas efter en behovsbedömning och/eller lämplig bedömning i enlighet med artikel 6.3 i habitatdirektivet mot bakgrund av de områdesspecifika bevarandemålen i enlighet med kraven i direktivet. Det ska styrkas att projektet inte har någon betydande inverkan på de berörda Natura 2 000-områdenas integritet.
40	C1.2. R1-I1	T	Uppgradering av underjordiska kablar som förbinder 6 öar med fastlandsnätet slutförd		Antal	0	6	FRÅGA 2	2024	Minst sex öar ska ha en uppgraderad elnätsanslutning till fastlandet (de planerade öarna är Krk, Cres, Lošinj, Brač, Hvar och Korčula). Investeringen kommer att omfatta ersättning av gamla undervattenskablar med nya miljövänliga kablar.
41	C1.2. R1-I1	T	Uppgraderingen av högspänningsnätet (220/110 kV) slutförd	Slutförande av uppgraderingen av högspännings- och mellanspänningsnätet (220/110 kV)	km	0	300	FRÅGA 3	2024	Minst 300 km högspänningsledning uppgraderas, vilket ska bidra till att stärka nätanslutningarna.
42	C1.2. R1	T	Ytterligare 1 500 MW installerad kapacitet för förnybara energikällor		Antal	0	1 500	FRÅGA 4	2024	Minst 1 500 MW ny installerad kapacitet för förnybara energikällor.
43	C1.2. R1-I1	T	Antal installerade smarta mätare		Antal	0	40 000	FRÅGA 4	2024	Minst 40 000 smarta elmätare har installerats.
376	C1.2. R1-I1	T	Antal installerade smarta mätare		Antal	40 000	100 000	FRÅGA 2	2026	Minst 60 000 smarta elmätare har installerats.
44	C1.2. R1-I1	M	Det uppgraderade högspänningsnätet (220/110 kV) och de undervattenskablar för distributionsnät som fastställts	Uppgraderade högspänningsnät (220/110 kV) och fastställda undervattenskablar för distributionsnät				FRÅGA 2	2026	Bevis på uppgradering av minst 250 km högspänningsledning och 96 km undervattenskablar som fastställts för distributionsnät ska tillhandahållas.
377	C1.2. R1-I1	M	Lagringskapacitet för batterier för ny energi	Installerad lagringskapacitet för batterier för ny energi		0		FRÅGA 2	2026	Bevis på installation av lager för nya energibatterier med en kapacitet på 100 MhW ska tillhandahållas.
45	C1.2. R1-I2	M	Regeringens antagande av ett energieffektivitetsprogram för utfasning av fossila bränslen i energisektorn	Ikraftträdande av programmet för energieffektivitet för utfasning av fossila bränslen i energisektorn, utarbetat av ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling				FRÅGA 3	2021	Energieffektivitetsprogrammet ska fastställa investeringsområden för energieffektivitet och fjärrvärmesystem, inklusive investeringsprioriteringar fram till 2030. Investeringsplaneringen ska omfatta modernisering av fjärrvärmesystem och energiintensiva industrier, med fokus på energieffektivitet och potential för förnybar energi. Programmet kommer att anpassas till den planerade uppdateringen av den nationella energi- och klimatplanen, som kommer att ange ett högre mål för andelen förnybar energi inom värme- och kylsektorn, inbegripet särskilda åtgärder.
46	C1.2. R1-I2	T	Antal företag som får stöd för energieffektivitet och användning av förnybar energi inom industrin		Antal	0	50	FRÅGA 4	2021	50 kontrakt tilldelades de stödmottagande företagen efter en offentlig upphandling för att stödja förnybara energikällor och energieffektivitetsåtgärder i små, medelstora och stora företag. Avtalen ska omfatta åtgärder för att förbättra produktionsprocesserna i tillverkningsindustrin och motsvarande insatsområden för klimatspårning [024 – Energieffektivitet och demonstrationsprojekt i små och medelstora företag och stödåtgärder och 024a – Energieffektivitet och demonstrationsprojekt i stora företag och stödåtgärder] i bilaga VI/VII] och ska respektera den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska genomförandet av åtgärder för energieffektivitet och/eller förnybar energi leda till en minskning på minst 20 % av energiförbrukningen i produktionsanläggningar. Vid energirenovering av byggnader som åtföljer produktionsanläggningen och som uteslutande är kopplade till industriella processer eller produktionsprocesser ska genomförandet av åtgärder leda till en minskning på minst 40 % av energianvändningen. För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska förteckningen över verksamheter undantas från de åtgärder som föreskrivs i kontrakten: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning nedströms [1]. II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena [2]. III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar [3] och anläggningar för mekanisk biologisk behandling [4]. verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå får anges i kontrakten.
47	C1.2. R1-I2	T	Kontrakt undertecknade för att utforska geotermisk potential		Antal	0	6	FRÅGA 4	2024	Sex kontrakt ska undertecknas för undersökning av geotermisk potential. Ytterligare två kontrakt kommer att undertecknas för borrning av de geotermiska undersökande brunnarna. Projektet kommer inte att omfatta någon prospektering eller utvinning av vare sig olja eller gas. Det får inte finnas någon utrustning som köps in eller används för sådana ändamål. Det ska säkerställas att det inte förekommer några metanutsläpp. Det ska också säkerställas att den geotermiska borrningen inte skulle ha någon skadlig inverkan på vattenbristen och vattenkvaliteten. Denna åtgärd omfattar inte stöd till fjärrvärmesystem som använder fossila energikällor eller investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.
48	C1.2. R1-I2	M	Resultat av geotermisk potential för fjärrvärme som offentliggjorts	Resultaten har offentliggjorts på den kroatiska kolvätebyråns webbplats				FRÅGA 4	2025	Resultaten av den undersökande verksamheten ska offentliggöras på webbplatsen för byrån för kolväten.
49	C1.2. R1-I3	M	Ikraftträdande av lagen om alternativa transportbränslen	Ikraftträdande av lagen om alternativa bränslen för transport				FRÅGA 3	2021	Genom 3Q/2021 trädde lagen om alternativa transportbränslen i kraft och i linje med EU:s regelverk. Lagen ska främja produktion och användning av avancerade biodrivmedel/vätgas inom transportsektorn.
50	C1.2. R1-I3	M	Antagande av strategin för vätgasutveckling	Vätgasstrategin för Kroatien träder i kraft				FRÅGA 1	2022	Strategin för vätgasutveckling ska innehålla kvantifierade mål för produktionspotentialen för grön vätgas senast 2030, baserat på elektrolys. Strategin ska särskilt redogöra för den gröna vätgasens potentiella roll i utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn.

C. KOMPONENT 1.3: FÖRBÄTTRAD VATTENFÖRVALTNING OCH AVFALLSHANTERING

Syftet med denna del av Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan är att bidra till bevarandet av miljön, bevarandet av den biologiska mångfalden och klimatanpassningen och därmed skapa förutsättningar för att stärka den ekologiska, sociala och ekonomiska resiliensen.

Planerade investeringar inom del 1.3 syftar till att minska investeringsgapet inom vatten- och avfallshanteringssektorerna, som uppskattas till nästan 7 % av Kroatiens BNP 2019. Investeringarna ska stödjas av reformer för att konsolidera vattensektorn och förbättra vattenförvaltningen i hela Kroatien. Dessutom ska ny avfallslagstiftning och nya avfallshanteringsplaner antas för att främja den cirkulära ekonomin i linje med EU:s nya handlingsplan för den cirkulära ekonomin.

Dessa investeringar och reformer ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Kroatien 2019 och 2020 om behovet av att ”inrikta investeringsrelaterad politik på [...] miljöinfrastruktur, med beaktande av regionala skillnader” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2019) och att ”inrikta investeringarna på den gröna [...] omställningen, särskilt på miljöinfrastruktur” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2020).

C.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C1.3 R1 – Genomförande av vattenförvaltningsprogrammet

Syftet med denna reform är att ta itu med fragmenteringen av offentliga vattenleverantörer i Kroatien. Syftet är att konsolidera och minska antalet vattenleverantörer för att förbättra deras effektivitet och styrning. Denna reform ska införa ett riktmärkningssystem för övervakning och rapportering av vattentjänstleverantörernas operativa och ekonomiska resultat och bidra till att förbättra infrastrukturinvesteringarnas långsiktiga hållbarhet.

Denna reform ska genomföras genom ikraftträdande av ändringar av fyra förordningar:

-förordningen om tjänsteområden.

-förordningen om prestandautvärdering av vattenoperatörer, inbegripet inrättande av ett riktmärkningssystem

-förordningen om metoden för fastställande av priser på vattentjänster, och

-förordningen om särskilda villkor för tillhandahållande av vattentjänster.

Reformen ska omfatta utvecklingen av ett flerårigt investeringsprogram för infrastruktur för vatten och avloppsvatten för att säkerställa ett enhetligt genomförande av investeringarna C1.3 R1-I1 och C1.3 R1-I2 samt komplementaritet med annan EU-finansiering.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering C1.3 R1-I1 – Program för utveckling av offentligt avloppsvatten

Syftet med denna investering är att förbättra insamlingen och reningen av avloppsvatten i Kroatien.

Denna åtgärd består av uppförande och återuppbyggnad av offentliga avloppsnät samt uppförande av avloppsreningsverk.

Investering C1.3 R1-I2 – Utvecklingsprogram för offentlig vattenförsörjning

Syftet med denna investering är att förbättra infrastrukturen för vattenförsörjning.

Denna åtgärd består i uppförande och ombyggnad av vattenledningar och inköp av mätutrustning.

Investering C1.3 R1-I3 – Program för katastrofriskreducering

Syftet med denna investering är att förbättra översvämningsskyddet och den biologiska mångfalden.

Denna åtgärd består i att bygga skyddsvallar mot översvämningar och blåsa nytt liv i sötvattensystem.

Reform C1.3 R2 – Genomförande av hållbar avfallshantering

Syftet med denna reform är att skapa en ny rättslig ram för att underlätta förebyggande, återanvändning och återvinning av avfall, i syfte att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi.

Denna åtgärd består i att lagstiftningen träder i kraft och avfallshanteringsplaner antas.

Investering C1.3 R2-I1 – Program för att minska bortskaffandet av avfall

Syftet med denna investering är att tillhandahålla den infrastruktur som krävs för att minska deponeringen och främja återvinning.

Denna åtgärd består i att bygga relevant infrastruktur.

Investering C.1.3 R2-I2 – saneringsprogram för stängda deponier och områden som förorenats med farligt avfall

Syftet med denna investering är att sanera tio stängda deponier.

Denna åtgärd består i sanering av minst tio stängda deponier och/eller platser som förorenats med farligt avfall.

C.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
59	C1.3. R1	M	Antagande av det fleråriga byggprogrammet för vattenrening och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse	Offentliggörande av det fleråriga byggprogrammet för vatten och avloppsvatten				FRÅGA 4	2021	Republiken Kroatiens regering ska anta det fleråriga byggprogrammet för vatten och avloppsvatten, som ska omfatta nödvändiga investeringar, inbegripet prioritering, för att uppfylla kraven i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Planen ska också innehålla en bedömning av risker och riskreducerande åtgärder.
60	C1.3. R1	M	Ändringar av den rättsliga ramen inom vattensektorn	Ikraftträdande av fyra lagändringar av i) Förordningen om tjänsteområden. II) Förordningen om utvärdering av vattenoperatörers prestanda. III) Förordningen om metoden för att fastställa priset på vattentjänster. IV) Förordning om särskilda villkor för tillhandahållande av vattentjänster, som kommer att reformera offentliga vattenoperatörer.				FRÅGA 4	2022	Förordningen om tjänsteområden, förordningen om prestandautvärdering av vattenoperatörer, förordningen om metoden för fastställande av priser för vattentjänster och förordningen om särskilda villkor för tillhandahållande av vattentjänster ska ändras för att skapa den rättsliga förutsättningen för konsolidering av vattenoperatörer. Förordningen om prestandautvärdering av vattenoperatörer ska också innehålla den rättsliga grunden för inrättandet av ett obligatoriskt riktmärkningssystem för allmännyttiga företag, som ska göras tillgängligt för allmänheten, samt för att säkerställa att åtminstone sammanfattningar av de årliga reviderade rapporterna från allmännyttiga företag görs tillgängliga för allmänheten.
61	C1.3. R1	T	Integrering av leverantörer av vattentjänster		Antal	200	40	FRÅGA 4	2024	Integrering av de 200 befintliga offentliga leverantörerna i 40, enligt principen om en vattenleverantör per tjänsteområde.
63	C1.3. R1-I1	T	Offentligt avloppsnät som anlagts eller byggts om		Antal	0	115	FRÅGA 2	2022	Minst 115 km allmänt avloppsnät byggs eller byggs om Investeringen ska säkerställa efterlevnad av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse i ämnesområden, i linje med det fleråriga byggprogrammet för vatten och avloppsvatten.
64	C1.3. R1-I1	T	Byggentreprenadkontrakt som ingåtts för infrastrukturprojekt för avloppsvatten		Antal	0	60	FRÅGA 4	2023	Minst 60 byggentreprenadkontrakt ska undertecknas för infrastrukturprojekt för avloppsvatten som rör kontrakt som ska tilldelas före utgången av 2023. Miljökonsekvensbedömningen ska genomföras i enlighet med tillståndsförfarandena enligt MKB-direktivet i enlighet med direktiv 2011/92/EU och med förhandskontroll och/eller lämplig bedömning i enlighet med artikel 6.3 i habitatdirektivet. Det ska styrkas att projektet inte har någon betydande inverkan på de berörda Natura 2000-områdenas integritet.
65	C1.3. R1-I1	T	Anlagda eller uppgraderade avloppsreningsverk		Antal	0	12	FRÅGA 4	2025	Minst 12 reningsverk för avloppsvatten ska uppgraderas eller byggas.
66	C1.3. R1-I1	T	Offentliga avloppsnät som byggts eller byggts om		Antal	115	807	FRÅGA 4	2025	Minst 692 km allmänt avloppsnät byggs eller byggs om
68	C1.3. R1-I2	T	Offentligt vattennät som anlagts eller byggts om		Antal	0	226	FRÅGA 2	2022	Minst 226 km allmänt vattenförsörjningsnät byggs eller byggs om. Investeringen består i att bygga dricksvattenförsörjningssystem med en genomsnittlig energiförbrukning på ≤ 0,5 kWh eller ett infrastrukturläckageindex (ILI) på ≤ 1,5, och i att renovera befintliga dricksvattenförsörjningssystem för att minska den genomsnittliga energiförbrukningen med mer än 20 % eller minska läckaget med mer än 20 %.
69	C1.3. R1-I2	T	Vattenmätare installerade på platser för vattenuttag		Antal	0	526	FRÅGA 4	2022	Minst 526 mätanordningar installerade på platser för vattenuttag, för mätning av vattenmängder.
70	C1.3. R1-I2	T	Bygg- och anläggningskontrakt som ingåtts för vattenförsörjningsprojekt		Antal	0	100	FRÅGA 4	2023	Antalet kontrakt för bygg- och anläggningsarbeten som undertecknats för vattenbaserade projekt avser kontrakt som ska tilldelas före utgången av 2023. Miljökonsekvensbedömningen ska genomföras i enlighet med tillståndsförfarandena enligt MKB-direktivet i enlighet med direktiv 2011/92/EU och med förhandskontroll och/eller lämplig bedömning i enlighet med artikel 6.3 i habitatdirektivet. Det ska styrkas att projektet inte har någon betydande inverkan på de berörda Natura 2 000-områdenas integritet.
71	C1.3. R1-I2	T	Offentligt vattennät som anlagts eller byggts om		Antal	0	517	FRÅGA 4	2023	Minst 517 km allmänt vattenförsörjningsnät byggs eller byggs om. Investeringen består i att bygga dricksvattenförsörjningssystem med en genomsnittlig energiförbrukning på ≤ 0,5 kWh eller ett infrastrukturläckageindex (ILI) på ≤ 1,5, och i att renovera befintliga dricksvattenförsörjningssystem för att minska den genomsnittliga energiförbrukningen med mer än 20 % eller minska läckaget med mer än 20 %.
72	C1.3. R1-I2	T	Offentligt vattennät som anlagts eller byggts om		Antal	517	1023	FRÅGA 4	2025	Minst 506 km allmänt vattenförsörjningsnät byggs eller byggs om. Investeringen består i att bygga dricksvattenförsörjningssystem med en genomsnittlig energiförbrukning på ≤ 0,5 kWh eller ett infrastrukturläckageindex (ILI) på ≤ 1,5, och i att renovera befintliga dricksvattenförsörjningssystem för att minska den genomsnittliga energiförbrukningen med mer än 20 % eller minska läckaget med mer än 20 %.
74	C1.3. R1-I3	T	Bygg- och anläggningskontrakt som ingåtts för översvämningsskyddsprojekt		Antal	0	20	FRÅGA 4	2022	Minst 20 byggentreprenadkontrakt har ingåtts för projekt inom sektorn för översvämningsskydd, i samband med kontrakt som ska tilldelas före utgången av 2022. Anbudskriterierna ska inriktas på naturbaserade lösningar och grön infrastruktur. Kontrakten ska säkerställa att projekten kommer att genomföras i enlighet med EU:s regelverk och miljöförordningar och bilagorna till kommissionens delegerade förordning (C (2021) 2800 final) om komplettering av förordning (EU) 2020/852. Denna åtgärd förväntas inte orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). All verksamhet ska uppfylla kraven i EU:s vattenlagstiftning såsom den införlivats i den kroatiska lagstiftningen. Miljökonsekvensbedömningen ska genomföras i enlighet med tillståndsförfarandena enligt MKB-direktivet i enlighet med direktiv 2011/92/EU och med förhandskontroll och/eller lämplig bedömning i enlighet med artikel 6.3 i habitatdirektivet. Det ska styrkas att projektet inte har någon betydande inverkan på de berörda Natura 2 000-områdenas integritet.
75	C1.3. R1-I3	T	Byggnation av översvämningsskydd		Antal	0	13	FRÅGA 4	2022	Minst 13 km översvämningsskydd har byggts för att skydda mot vattnets skadliga effekter.
76	C1.3. R1-I3	T	Återupplivade vattendrag		Antal	0	2	FRÅGA 4	2022	Minst 2 km restaurerade vattendrag, inbegripet förnyelse av övergivna muffar, permanent kontakt med floder och muffar och investeringar i tillhörande infrastruktur.
77	C1.3. R1-I3	T	Byggnation av översvämningsskydd		Antal	0	65	FRÅGA 2	2024	Minst 65 km översvämningsskydd har byggts för att skydda mot vattnets skadliga effekter.
78	C1.3. R1-I3	T	Återupplivade vattendrag		Antal	0	16	FRÅGA 2	2025	Minst 16 km restaurerade vattendrag, inbegripet förnyelse av övergivna muffar, permanent kontakt med floder och muffar och investeringar i tillhörande infrastruktur.
79	C1.3. R1-I3	T	Byggnation av översvämningsskydd		Antal	65	77	FRÅGA 4	2025	Minst 12 km översvämningsskydd har byggts för att skydda mot vattnets skadliga effekter.
81	C1.3. R2	M	Antagande av lagen om avfallshantering	Avfallshanteringslagen träder i kraft				FRÅGA 3	2021	Den nya avfallshanteringslagen ska reglera förebyggande av avfall, förberedelse för återanvändning och materialåtervinning i linje med begreppet cirkulär ekonomi och den europeiska gröna given. Rättsakten kommer att innehålla särskilda åtgärder för att stödja den cirkulära ekonomin, dvs. utveckling av en färdplan för den cirkulära ekonomin, system för utökat producentansvar och system med volym- och viktbaserade avgifter. Rättsakten kommer att behandla alla kommissionens rekommendationer i 2018 års rapport om tidig varning för Kroatien.
82	C1.3. R2	M	Översyn av Republiken Kroatiens avfallshanteringsplan för perioden 2017–2022	Offentliggörande i Republiken Kroatiens officiella tidning av ändringar av Republiken Kroatiens avfallshanteringsplan för perioden 2017–2022				FRÅGA 4	2021	Antagande och offentliggörande av den reviderade kroatiska avfallshanteringsplanen 2017–2022 i linje med den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, efter offentliga samråd. Den reviderade planen ska innehålla ett mål på 50 % för materialåtervinning, sortering, återanvändning och reparation av avfall senast 2022 samt ett separat mål för insamling och materialåtervinning av biologiskt avfall. Den ska också innehålla särskilda åtgärder för att uppmuntra lokala och regionala enheters ambitioner, såsom kommunikationsåtgärder för att säkerställa effektiv separat insamling vid källan, eller digitala aspekter. Planen ska innehålla en bedömning av den nuvarande situationen, befintliga insamlingssystem och en bedömning av investeringsgapet för stängning av deponier. Den ska tillhandahålla en prioriteringslista för planerade avfallsinvesteringar, kapaciteten hos framtida anläggningar för avfallshantering samt information om hur de framtida platserna för anläggningen kommer att fastställas. Planen ska också beakta stöd till kapacitetsuppbyggnad för genomförande av infrastrukturprojekt.
83	C1.3. R2	M	Antagande av Republiken Kroatiens avfallshanteringsplan för perioden 2023–2029	Offentliggörande av Kroatiens avfallshanteringsplan 2023–2029 i Kroatiens officiella tidning				FRÅGA 4	2022	Antagande och offentliggörande av Kroatiens avfallshanteringsplan för perioden 2023–2029 tillsammans med de nya mål som fastställs i lagen om avfallshantering och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, efter offentliga samråd. Planen ska innehålla ett mål på minst 55 % för materialåtervinning, sortering, återanvändning och reparation av avfall senast 2025 och ett mål för insamling och materialåtervinning av biologiskt avfall.
84	C1.3. R2-I1	T	Minskning av andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande (49 %)		% (i procent)	66	49	FRÅGA 4	2022	Andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande ska minskas till 49 % till följd av investeringar i infrastruktur för att minska deponering, inbegripet inrättande av återanvändningscentrum, uppförande av sorteringsanläggningar för separat insamlat kommunalt avfall, uppförande av anläggningar för biologisk behandling av separat insamlat biologiskt avfall, uppförande och utrustning av återvinningsstationer och återvinningsanläggningar för byggavfall, förvärv av utrustning för separat insamling av användbara fraktioner av kommunalt avfall.
85	C1.3. R2	T	Minskning av andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande (51 %)		% (i procent)	56	51	FRÅGA 4	2024	Andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande ska minskas till 51 % från det referensvärde på 56 % som rapporterades 2022. Andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande ska beräknas i enlighet med den beräkningsmetod som föreskrivs i genomförandebeslut (EU) 2019/1004 (regler för beräkning, verifiering och rapportering av uppgifter om avfall i enlighet med direktiv 2008/98/EG).
86	C1.3. R2-I1	T	Sorteringsanläggningar som byggts		Antal	0	6	FRÅGA 4	2025	Minst 6 sorteringsanläggningar har byggts.
87	C1.3. R2-I1	T	Byggda anläggningar för att behandla separat insamlat biologiskt avfall		Antal	0	3	FRÅGA 4	2025	Minst 3 anläggningar byggda för behandling av separat insamlat biologiskt avfall.
88	C1.3. R2-I1	T	Funktionell fast/mobil avfallssorteringsplats		Antal	0	20	FRÅGA 3	2025	Minst 20 fasta eller mobila avfallssorteringsplatser har byggts eller levererats.
90	C1.3. R2-I2	T	Sanering av deponier		Antal	0	10	FRÅGA 2	2026	Minst 10 deponier/platser som förorenats med farligt avfall har sanerats.
378	C1.3. R2-I1	M	Förordningen om deponeringsskatt träder i kraft	Bestämmelse i en förordning om deponeringsskatt som anger dess ikraftträdande				FRÅGA 4	2024	Förordningen om deponeringsskatt träder i kraft och föreskriver en enhetsavgift som gör det möjligt att beräkna deponeringsskatten i enlighet med avfallshanteringslagen. Förordningen ska innehålla bestämmelser om en gradvis höjning av deponiskatten för att fasa ut deponering av återvinningsbart och återvinningsbart avfall och om att intäkterna ska användas i enlighet med lagen om avfallshantering.
380	C1.3. R2-I1	T	Utrustning för behandling av biologiskt avfall		Antal	0	20	FRÅGA 4	2025	Minst 20 utrustningsdelar för behandling av biologiskt avfall ska levereras. Minst 30 utrustningsdelar för återvinning och/eller återanvändning ska levereras.
381	C1.3. R2-I1	T	Uppförande av stationer för överföring av avfall		Antal	0	15	FRÅGA 1	2026	Minst 15 stationer för överföring av avfall ska byggas.

C.3 Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

R eform C1.3 R3 – Ytterligare genomförande av vattenförvaltningsprogrammet

Syftet med denna reform är att ytterligare ta itu med de viktigaste politiska utmaningarna inom vattensektorn i Kroatien.

Reformen består av antagandet av lagstiftning, den nationella planen och vattenoperatörernas planer för att minska vattenförlusterna i offentliga vattenförsörjningssystem och inrättandet av ett nationellt organ för övervakning av vattenförluster.

Investering C1.3 R3-I1 – Ytterligare investeringar i det offentliga programmet för utveckling av avloppsvatten

Syftet med denna investering är att ytterligare förbättra infrastrukturen för insamling och rening av avloppsvatten.

Denna åtgärd består av ytterligare uppförande och återuppbyggnad av offentliga avloppsnät samt uppförande av avloppsreningsverk.

Investering C1.3 R3-I2 – Ytterligare investeringar i det offentliga utvecklingsprogrammet för vattenförsörjning

Syftet med denna investering är att ytterligare förbättra infrastrukturen för vattenförsörjning.

Denna åtgärd består av ytterligare uppförande och ombyggnad av vattenförsörjningsledningar.

Investering C1.3 R3-I3 – Ytterligare investeringar i programmet för katastrofriskreducering

Syftet med denna investering är att genomföra ytterligare investeringar i programmet för katastrofriskreducering.

Denna åtgärd består av byggande av översvämningsskydd och förnyelse av sötvattensystem.

C.4 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
382	C1.3. R3	M	Antagande av en nationell handlingsplan för minskning av vattenförluster	Nationell handlingsplan för minskning av förluster som antagits av kroatiska vatten				FRÅGA 2	2024	Kroatiska vatten ska anta den nationella handlingsplanen för förlustminskning och offentliggöra den på sin webbplats. Den nationella handlingsplanen ska innehålla en förteckning över planerade verksamheter för att minska vattenförlusterna, inklusive uppskattningar av investeringar och finansieringskällor. Planen ska omfatta perioden 2024–2026, med ett perspektiv för 2030 i linje med 2030 års fleråriga byggprogram för vattenrening och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.
383	C1.3. R3	M	Nationell myndighet för övervakning av vattenförluster	Inrättande av den nationella myndigheten för övervakning av vattenförluster				FRÅGA 4	2024	Den nationella myndigheten för övervakning av vattenförluster ska inrättas och ska ha befogenhet att övervaka genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i den nationella handlingsplanen för minskning av förluster och att kontrollera vattenoperatörernas handlingsplaner för minskning av vattenförluster.
384	C1.3. R3	T	Antagande av vattenoperatörers handlingsplaner för minskning av vattenförluster		Antal	0	40	FRÅGA 4	2025	Minst 40 individuella handlingsplaner för minskning av vattenförluster från vattenoperatörer ska antas. Varje plan ska innehålla organisatoriska system och planer för utbildning av anställda, åtgärder för förbättring av systemdata, åtgärder för optimering av vattenförsörjningssystem, åtgärder för kontroll av aktivt läckage, åtgärder för att hantera uppenbara förluster, planering och åtgärder för ersättning av elnät.
385	C1.3. R3	M	Förordningen om rådet för vattentjänster träder i kraft	Bestämmelse i förordningen om rådet för vattentjänster som anger dess ikraftträdande				FRÅGA 1	2024	Förordningen om rådet för vattentjänster träder i kraft. Den ska föreskriva obligatoriskt offentliggörande av vattentjänstnämndens beslut, obligatoriskt offentliggörande av behöriga tolkningar av vattentjänstlagen, lagen om finansiering av vattenförvaltning och tillsynsmyndighetens föreskrifter och ska också föreskriva obligatorisk fortbildning för personal.
386	C1.3. R3	T	Kapacitetsuppbyggnad inom rådet för vattentjänster		Antal	0	7	FRÅGA 4	2024	Rådet för vattentjänster ska rekrytera minst sju heltidsanställda, exklusive utsedda fullmäktigeledamöter.
388	C1.3. R3-I1	T	Anlagda eller uppgraderade avloppsreningsverk		Antal	12	31	FRÅGA 4	2025	Minst 19 ytterligare reningsverk för avloppsvatten ska byggas eller uppgraderas.
389	C1.3. R3-I1	T	Offentliga avloppsnät som byggts eller byggts om		Antal	807	883	FRÅGA 4	2025	Minst ytterligare 76 km allmänt tillgängligt avloppsnät ska byggas eller byggas om.
391	C1.3. R3-I2	T	Offentligt vattennät som anlagts eller byggts om		Antal	1023	1154	FRÅGA 4	2025	Minst ytterligare 131 km allmänt vattenförsörjningsnät byggs eller byggs om. Investeringen består i att bygga dricksvattenförsörjningssystem med en genomsnittlig energiförbrukning på ≤ 0,5 kWh eller ett infrastrukturläckageindex (ILI) på ≤ 1.5, och i att renovera befintliga dricksvattenförsörjningssystem för att minska den genomsnittliga energiförbrukningen med mer än 20 % eller minska läckaget med mer än 20 %.
440	C1.3 R3-I3	T	Byggnation av översvämningsskydd		Antal	77	79	FRÅGA 2	2026	Minst ytterligare 2 km översvämningsskydd har byggts.
441	C1.3 R3-I3	T	Återupplivade vattendrag		Antal	16	23	FRÅGA 2	2026	Minst ytterligare 7 km restaurerade vattendrag.

D. KOMPONENT 1.4: UTVECKLING AV ETT KONKURRENSKRAFTIGT, ENERGIHÅLLBART OCH EFFEKTIVT TRANSPORTSYSTEM

Transportsektorn är en av de största utsläpparna av växthusgaser i Kroatien och stod för 27 % av de totala utsläppen 2018, varav persontransporter på väg stod för 71,6 %, godstransporter på väg 24,7 %, järnvägstransporter 0,8 %, sjö- och flodtransporter 2,4 % och inhemsk flygtrafik 0,5 % av utsläppen. Modernisering av befintlig transportinfrastruktur genom investeringar i miljömässigt hållbara, effektiva, innovativa och konkurrenskraftiga transporttyper förväntas spela en nyckelroll för ett effektivt genomförande av den gröna och den digitala omställningen.

Målet för denna del av Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan är att utveckla ett enhetligt transportnät med utvecklad infrastruktur för järnvägs- och kollektivtrafik och intermodalitet mellan olika transportsätt, öka andelen personbilar som drivs med alternativa bränslen, minska transportsektorns växthusgasutsläpp och miljöavtryck samt främja hållbar mobilitet för personer och varor.

Denna del ska omfatta reformer och investeringar inom alla transportsätt (järnväg, väg, sjöfart, luftfart, kollektivtrafik i städer och på inre vattenvägar) och omfatta alla regioner i Kroatien.

Dessa investeringar och reformer ska bidra till att följa den landsspecifika rekommendationen till Kroatien om behovet av att fokusera på investeringar i den gröna och den digitala omställningen (landsspecifik rekommendation 3, 2020) och om hållbara stads- och järnvägstransporter (landsspecifik rekommendation 3, 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

D.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C1.4 R1 – Reform av vägsektorn

Syftet med reformen är att minska företagens driftskostnader, anpassa de finansiella skyldigheterna till kassaflödena, öka trafiksäkerheten och därmed minska trafikdödligheten. Införandet av ett nytt vägtullsystem förväntas minska utsläppen av växthusgaser genom att avlägsna flaskhalsar och farliga platser på vägarna. Som en del av denna reform ska den lagstiftning som reglerar vägsektorn uppdateras genom ikraftträdandet av ändringen av väglagen.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering C1.4 R1-I2 – Förbättra systemet för utövande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning på området rörlighet

Investeringen syftar till att göra det snabbare och enklare för personer med funktionsnedsättning att utöva sina rättigheter på mobilitetsområdet genom att införa ett enda dokument för personer med funktionsnedsättning som gör det möjligt för dem att utöva alla mobilitetsrättigheter, förenkla den administrativa miljön för slutanvändare av digitala offentliga tjänster på mobilitetsområdet och förbättra tillgången till digitala offentliga tjänster för personer med funktionsnedsättning. Investeringen syftar också till att förbättra skyddet av användarnas personuppgifter och harmonisera de beslutsprocesser som påverkar rättigheterna för personer med funktionsnedsättning på mobilitetsområdet. Investeringen förväntas göra det möjligt för statliga institutioner att på ett enklare och mer heltäckande sätt övervaka de förvärvade rättigheterna och säkerställa effektiv tillgång för allmänheten till alla uppgifter. Investeringen förväntas minska arbetskraftskostnaderna för anställda inom statliga och lokala tjänster med 15 % till 35 %.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

Investering C1.4 R1-I3 – Nationellt system för elektronisk lagring och datautbyte inom vägtransporter (NSCP)

Syftet med investeringen är att öka vägtransporternas effektivitet och hållbarhet.

Investeringen består i inrättandet av det nationella systemet för elektronisk lagring och datautbyte inom vägtransportsektorn (National Road Transport Electronic Storage and Data Exchange System, NSCP).

Investering C1.4 R1-I4 – Rapporteringskontrollsystem för person- och godstransporter på väg

Syftet med investeringen är att öka trafiksäkerheten genom att inrätta ett funktionellt rapporteringssystem för person- och godstransporter på väg. Kontrollsystemet för rapportering ska koppla samman uppgifter från färdskrivarens centrala behandlingssystem (SOTAH) och de nationella registren över färdskrivarkort och tillhörande register under ansvar av Republiken Kroatiens ministerium för sjöfart, transport och infrastruktur, och bidra till digitaliseringen av den kroatiska transportsektorn.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering C1.4 R1-I5 – Övervakning av transport av farligt gods på väg (e-ADR)

Syftet med investeringen är att förbättra vägtransporterna av farligt gods.

Investeringen består i att inrätta ett övervakningssystem för transport av farligt gods på väg (e-ADR).

Reform C1.4 R2 – Reform av järnvägssektorn

Reformen syftar till att öka järnvägssektorns konkurrenskraft och effektivitet för att tillhandahålla bättre tjänster till person- och godskunder och öka Kroatiens ekonomiska konkurrenskraft. För att stödja reformen ska den kroatiska regeringen senast den 30 juni 2021 anta en sektorspolitisk skrivelse för järnvägssektorn, där man presenterar vägen framåt på nyckelområden med anknytning till reformen och moderniseringen av järnvägssektorn och upprättar genomförandeplaner för regeringen och järnvägsföretagen, inbegripet detaljerade åtgärder och insatser när det gäller följande:

·Styrningen av sektorn,

·Förvaltning av järnvägsföretag och järnvägsverksamhet.

·Sektorsinriktade investeringar och finansieringsplanering.

·Utveckling av kunskap, teknik och färdigheter inom järnvägssektorn.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering C1.4 R2-I3 – Avskaffande av flaskhalsar i järnvägsinfrastrukturen

Syftet med investeringen är att ta itu med flaskhalsar i Kroatiens järnvägsnät.

Investeringen består i att undanröja fem flaskhalsar i Kroatiens järnvägsnät.

Investering C1.4 R2-I4 – Modernisering av Zagreb Kustošija – Zagreb ZK – Zagreb GK

Syftet med investeringen är att modernisera järnvägsavsnittet i Zagreb Kustošija – Zagreb Zapadni Kolodvor – Zagreb Glavni Kolodvor, förbättra kvaliteten på och tillgången till lokal och regional persontrafik på järnväg, bättre integrera järnvägarna i kollektivtrafiksystemet i staden Zagreb samt öka andelen järnväg och lokal kollektivtrafik i det större området i staden Zagreb. Projektet ska bidra till att uppnå målet att färdigställa TEN-T:s stomnät senast den 31 december 2030.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering C1.4 R2-I6 – Användning av grön teknik inom persontrafik på järnväg

Syftet med investeringen är att öka persontrafiken på järnväg på icke-elektrifierade linjer.

Investeringen består av två prototyper av tillverkade batteritåg.

Investering C1.4 R2-I7 – Modernisering av it-systemen

Syftet med investeringen är att höja järnvägstjänsternas kvalitet.

Investeringen består av en modernisering av it-systemen HŽ Passenger Transport.

Reform C1.4 R3 – Reform av sjöfarten och inlandssjöfarten

Syftet med reformen är att utveckla hållbara och effektiva transporter till sjöss och på inre vattenvägar som ska bidra till att öka navigationssäkerheten, säkerställa förnyelse av inre vattenvägar, förbättra öars transportförbindelser och förbättra hamninfrastrukturen för att minska transportsektorns negativa miljöpåverkan. Som en del av denna reform ska den nya lagen om regelbundna och säsongsbundna kusttransporter, den nya lagen om havsområden och kusthamnar och den nya lagen om inlandssjöfart och hamnar träda i kraft.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2022.

Investering C1.4 R3-I1 – Modernisering av hamnen i Split

Syftet med investeringen är att modernisera hamninfrastrukturen och öka kvaliteten på kollektivtrafiken till sjöss.

Investeringen utgörs av en ny passagerarterminal i staden Splits hamn.

Investering C1.4 R3-I3 – Byggande av en ny kabelfärja ”Križnica”, kommunen Pitomača

Syftet med investeringen är att bygga en ny kabelfärja ”Križnica” över floden Drava i Pitomača kommun, för att säkerställa transportförbindelser och uppmuntra utvecklingen av mindre utvecklade regioner. Investeringen ska omfatta en ny soldriven elkabelfärja som både ska öka transportkapaciteten och bidra till en grönare transportsektor.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 oktober 2022.

Investering C1.4 R4-I2 – Modernisering av spårvagnsflottan

Syftet med investeringen är att modernisera spårvagnsparken i städerna Osijek och Zagreb.

Investeringen består i leverans av nya spårvagnar.

Investering C1.4 R5-I1 – Elektrifiering och miljöanpassning av marktjänst- och strömförsörjningssystemet vid Zadars flygplats

Syftet med investeringen är att säkerställa ett miljöriktigt system för marktjänster för luftfartyg och främja användningen av förnybara energikällor.

Investeringen består av elektrifiering och miljöanpassning av flygplanens marktjänster på Zadars flygplats.

Investering C1.4 R5-I2 – Forskning, utveckling och produktion av nya mobilitetsfordon och stödjande infrastruktur

Syftet med investeringen är att öka transportsäkerheten och samtidigt öka effektiviteten, minska trafikstockningarna och minska de totala utsläppen av föroreningar från motorfordonstransporter i staden Zagreb.

Investeringen består i att utveckla och genomföra en ny stadstransporttjänst för helt självkörande elfordon.

Investering C1.4 R5-I3 – Program för inköp av nya fordon som drivs med alternativa bränslen

Syftet med investeringen är att öka vägtransporternas energieffektivitet genom att minska beroendet av fossila bränslen.

Investeringen består av inköp av fordon som drivs med alternativa bränslen (elfordon och/eller vätgas).

D.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
91	C1.4. R1	M	Ändringarna av väglagen	Ikraftträdande av ändringarna i väglagen				FRÅGA 3	2021	I ändringarna i väglagen föreskrivs bland annat följande: — Säkerställa driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem på hela unionens vägnät, motorvägar i och mellan städer, större och sekundära vägar och olika konstruktioner, såsom tunnlar eller broar, och färjor, — Underlätta gränsöverskridande utbyte av fordonsregistreringsuppgifter om fordon och fordonsägare eller fordonsinnehavare för vilka underlåtenhet att betala någon typ av vägtull har konstaterats i unionen. — Inkludera bestämmelser som främjar en ökning av den infrastruktur som används för cykeltrafik och fotgängartrafik, — Fastställa kriterier och villkor för täckningen av vägtullskostnader, — Ta itu med undantagen från skyldigheten att betala avgifter för byggrätten och servitutsrätten på allmän väg genom att ta bort dessa undantag från lagstiftningen. Detta ska skapa lika villkor när det gäller sådana avgifter för alla företagare.
92	C1.4. R1	M	Det nationella trafiksäkerhetsprogrammet 2021–2030	Det nationella trafiksäkerhetsprogrammet 2021–2030 som antagits av den kroatiska regeringen				FRÅGA 3	2021	Målet för det nationella trafiksäkerhetsprogrammet 2021–2030, som utarbetats av inrikesministeriet i samarbete med ministeriet för sjöfart, transport och infrastruktur och andra fackministerier, ska vara att förbättra trafiksäkerheten i Kroatien.
94	C1.4. R1-I2	T	Inrättande av ett funktionellt system för utövande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning på området rörlighet		% (i procent)	0	50	FRÅGA 4	2023	Som en del av investeringen, som ska inrätta ett funktionellt system som gör det lättare för personer med funktionsnedsättning att ansöka om alla rörlighetsrättigheter på ett ställe och säkerställer en snabbare behandling av ansökningar, ska ett enda dokument upprättas för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att använda det funktionella systemet och utöva samma rättigheter på hela Kroatiens territorium (elektroniskt invaliditetskort) och minst 50 % av de planerade korten ska utfärdas till personer med funktionsnedsättning som har rättigheter på rörlighetsområdet.
95	C1.4. R1-I3	M	Inrättande av ett nationellt system för elektronisk lagring och datautbyte inom vägtransportsektorn	Nationellt system för elektronisk lagring och datautbyte inom vägtransportsektorn (NSCP) inrättat				FRÅGA 2	2026	Nationella elektroniska system för lagring och datautbyte inom vägtransportsektorn (NSCP) ska inrättas.
96	C1.4. R1-I4	M	Inrättande av ett välfungerande system för rapporteringskontroll för person- och godstransporter på väg	Ett välfungerande system för rapporteringskontroll för person- och godstransporter på väg har inrättats				FRÅGA 4	2024	Ett välfungerande system för rapporteringskontroll av person- och godstransporter på väg ska inrättas, som ska koppla samman data från färdskrivarens centrala behandlingssystem (SOTAH) och de nationella registren över färdskrivarkort och tillhörande uppgifter under överinseende av ministeriet för sjöfart, transport och infrastruktur.
97	C1.4. R1-I5	M	Inrättande av ett övervakningssystem för vägtransporter av farligt gods (e-ADR)	Ett system för övervakning av vägtransporter av farligt gods (e-ADR)				FRÅGA 2	2026	Ett system för övervakning av transport av farligt gods på väg (e-ADR) ska inrättas.
98	C1.4. R2	M	Antagande av sektorspolitisk skrivelse	Sektorspolitisk skrivelse för järnvägssektorn som antagits av den kroatiska regeringen				FRÅGA 2	2021	Det sektorspecifika policybrevet ska innehålla följande: i) De viktigaste målen ii) en översyn av de planerade förbättringarna, t.ex. professionalisering, insyn i drift och förvaltning, och iii) en genomförandeplan för åtgärder och insatser för att reformera och modernisera järnvägssektorn, t.ex. följande: antagande av den strategiska ramen för järnvägssektorn, den nationella planen för utveckling av järnvägsinfrastruktur och den nationella förvaltningsplanen för järnvägsinfrastruktur och tjänsteanläggningar. och utveckling av järnvägstransporttjänster.
99	C1.4. R2	M	Den nationella planen för utveckling av järnvägsinfrastruktur och den nationella förvaltningsplanen för järnvägsinfrastruktur och tjänsteanläggningar	Den nationella planen för utveckling av järnvägsinfrastruktur och den nationella förvaltningsplan för järnvägsinfrastruktur och tjänsteanläggningar som antagits av den kroatiska regeringen				FRÅGA 4	2022	I den nationella planen för utveckling av järnvägsinfrastruktur ska det fastställas vilka projekt och verksamheter som är nödvändiga för utvecklingen av järnvägsinfrastrukturen. Den nationella förvaltningsplanen för järnvägsinfrastruktur och tjänsteanläggningar ska fastställa projekt och verksamheter för förvaltning, organisation av reglering av järnvägstrafik och utveckling av järnvägstransporttjänster.
100	C1.4. R2	M	Omorganisation av järnvägsbolag och företagsledning	Förvaltning av järnvägsföretag och omorganisering av verksamheten				FRÅGA 4	2024	Omorganisationen av järnvägsföretagens ledning och verksamhet ska slutföras.
104	C1.4. R2-I3	T	Fem flaskhalsar har avlägsnats på sträckor med nuvarande körningshastighet på upp till 60 km/h.		Antal	0	5	FRÅGA 4	2025	Investeringen ska leda till att fem flaskhalsar avlägsnas på sträckor med en nuvarande hastighetsbegränsning på upp till 60 km/h.
105	C1.4. R2-I4	T	Dubbelspårig järnvägslinje vid Zagreb Kustošija – ZG Zapadni Kolodvor – Zagreb Glavni Kolodvor med en längd av 3,4 km som ombyggts och uppgraderats		Antal (km)	0	3,4	FRÅGA 4	2024	Tvåspårig järnvägslinje på sträckan Zagreb Kustošija – Zagreb Zapadni Kolodvor – Zagreb Glavni Kolodvor med en längd av 3,4 km ska byggas om och moderniseras. Det ska styrkas att tillståndsförfarandena enligt MKB-direktivet följs i enlighet med direktiv 2011/92/EU.
107	C1.4. R2-I6	T	Två prototyper av batteritåg tillverkade		Antal	0	2	FRÅGA 4	2025	En prototyp för batteridrivna elektriska motortåg (BEMV) och en prototyp för batteridrivna motortåg (BMV) ska tillverkas, typprovas och tas i drift innan de tas i drift. Sex stabila kraftanslutningar för laddning av tågets drivbatterier kommer att byggas.
108	C1.4. R2-I7	M	Modernisering av it-systemen för HŽ Passagerartransport	Moderniserade it-system för HŽ Passenger Transport				FRÅGA 2	2026	Moderniseringen av it-systemen för HŽ Passagerartransport ska omfatta följande: ·Installation av WIFI på 40 tåg. ·Installation av GPS-system på 40 tåg. ·Uppgradering av försäljningssystemets datacentral. och ·Inköp av utrustning för virtualiseringsplattformen.
109	C1.4. R3	M	Den nya lagen om reguljär och säsongsmässig kusttrafik	Ikraftträdande av den nya lagen om regelbundna och säsongsbundna kusttransporter				FRÅGA 3	2021	Den nya lagen om reguljära och säsongsbundna kusttransporter ska förenkla de nuvarande administrativa förfarandena och skapa bättre förutsättningar för en effektivare drift av offentliga kusttransporter genom att reglera bestämmelserna om verksamheten vid byrån för reguljära kusttransporter, särskilt i avsnittet om licensiering av statliga rutter, samt bättre användning och kontroll av it-system för kollektivtrafik (SEOP-systemet).
110	C1.4. R3	M	Den nya lagen om inlandssjöfart och hamnar	Ikraftträdande av den nya lagen om inlandssjöfart och hamnar				FRÅGA 3	2021	Den nya lagen om inlandssjöfart och hamnar ska, när så är nödvändigt för att säkerställa navigationssäkerheten, göra det möjligt att identifiera särskilda risker inom (delar av) Kroatiens inlandssjöfart.
111	C1.4. R3	M	Den nya lagen om havsområden och kusthamnar	Ikraftträdande av den nya lagen om havsområden och kusthamnar				FRÅGA 4	2022	Den nya lagen om havsområden och kusthamnar ska omorganisera strukturen för det hamnsystem som är öppet för allmän trafik, vilket syftar till att säkerställa ett enhetligt genomförande av de rättsliga skyldigheterna att driva offentliga hamnar och rationalisera förvaltningskostnaderna.
112	C1.4. R3-I1	T	Ny passagerarterminal i hamnen i Split		Antal	0	2	FRÅGA 4	2025	Ny passagerarterminal i Splits stadshamn ska byggas.
114	C1.4. R3-I3	T	Ny kabelfärja ”Križnica” i drift över floden Drava i kommunen Pitomača		Antal	0	1	FRÅGA 4	2022	Denna investering ska leda till byggandet av en soldriven elkabelfärja som förbinder fastlandet med ön Križnica, i drift med godkännande av det kroatiska fartygsregistret.
117	C1.4. R4-I2	T	30 nya spårvagnar levererade för kollektivtrafik		Antal	0	30	FRÅGA 4	2025	30 nya spårvagnar ska levereras.
118	C1.4. R5-I1	T	Elektrifiering och miljöanpassning av luftfartygens marktjänster på Zadars flygplats		Antal	0	1	FRÅGA 4	2024	Elektrifiering och miljöanpassning av marktjänster för luftfartyg, vilket omfattar följande: i) Installation av fasta anslutningar för elförsörjning till stillastående luftfartyg med nödvändiga konstruktions- och säkerhetsanpassningar (utan kapacitetsökning på plattan). II) Ersättning av dieseldriven mobil marktjänstutrustning med eldrivna enheter. och iii) uppförandet av en solcellsanläggning på 610 kW och anslutningen av den till det fasta strömförsörjningssystemet och laddningsstationer för eldriven mobil marktjänstutrustning. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). Framför allt ska projektet genomföras utan att kapaciteten på plattan ökas och dieseldriven mobil marktjänstutrustning ska ersättas med eldrivna enheter. Det ska styrkas att projektet inte har någon betydande inverkan på de berörda Natura 2 000-områdenas integritet.
119	C1.4. R5-I2	T	Kontrollprototyper för helt självkörande fordon och elfordon och relevant provning		Antal	0	60	FRÅGA 1	2025	Prototyper för verifiering ska framställas och provas, och autonoma körsystem ska provas.
120	C1.4. R5-I2	M	Ny lagstiftning om självkörande bilar	Ikraftträdande av den nya lagstiftningen om självkörande bilar				FRÅGA 2	2024	Den nya lagstiftningen om autonom körning ska bland annat omfatta följande: Utveckling av ett nationellt provningsförfarande för autonom körning. Anpassning av den nationella trafiksäkerhetslagstiftningen för att möjliggöra självkörande fordon i trafik. Anpassning av nationella regler för typgodkännande av fordon. Anpassning av reglerna om säkerhet för passagerare på väg för att möjliggöra persontransport med självkörande fordon. Anpassning av den nationella försäkringslagstiftningen för att möjliggöra försäkring av självkörande fordon och tjänster.
122	C1.4. R5-I2	M	Nya transporttjänster i städer med helt självkörande fordon och elfordon som är anpassade till behoven hos passagerare med funktionsnedsättning och en specialiserad infrastruktur	Helt självkörande och elektriska fordon som är anpassade till behoven hos de passagerare med funktionsnedsättning som produceras, och en specialiserad infrastruktur som drivs med alla installerade funktioner				FRÅGA 4	2025	Ny stadstransporttjänst bestående av (I)en fordonspark av helt självkörande elfordon som kan utföra alla dynamiska körfunktioner utan hjälp av föraren med hjälp av artificiell intelligens, (II)utveckling och uppförande av en specialiserad infrastruktur för fordonsparken av autonoma fordon och elfordon som är integrerade med kollektivtrafik i städer, och (III)utveckling av en programvaruplattform för att driva hela systemet. ska vara funktionsdugliga och möjliggöra drift av helt självkörande nya elfordon. Det helt självkörande nya elfordonet ska anpassas till funktionshindrade passagerares behov genom att ha stora skjutdörrar som gör det lättare att komma in i fordonet och ett bagageutrymme som kan rymma rullstolar.
123	C1.4. R5-I2	M	50 000 kostnadsfria kuponger för resor med helt självkörande fordon för personer med funktionsnedsättning och/eller som har svårt att använda andra kollektivtrafikmedel	Undertecknat avtal med staden Zagreb och kollektivtrafikföretaget om att utfärda 50 000 kostnadsfria körkuponger				FRÅGA 1	2026	Ett undertecknat avtal med staden Zagreb och kollektivtrafikföretaget om utfärdande av 50 000 kostnadsfria körkuponger, som är giltiga i minst 5 år efter utfärdandet, för personer med funktionsnedsättning och/eller som har svårt att använda andra kollektivtrafikmedel, ska tillhandahållas.
124	C1.4. R5-I3	M	2 000 vägfordon som drivs med alternativa bränslen (elektriska och/eller vätgasdrivna)	2 000 inköpta vägfordon som drivs med alternativa bränslen				FRÅGA 2	2026	Bevis på inköp av 2 000 nya vägfordon som drivs med alternativa bränslen (elektriska och/eller vätgasdrivna) ska lämnas in.

D.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering C1.4 R1-I1 – Elektroniskt vägtullsystem

Syftet med investeringen är att minska trafikstockningarna och öka miljöskyddet och trafiksäkerheten.

Investeringen består i leverans av ett nytt elektroniskt vägtullsystem.

D.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
93	C1.4. R1-I1	M	Nytt elektroniskt vägtullsystem	Nytt elektroniskt vägtullsystem levererat				FRÅGA 2	2026	Programvara (t.ex. det centrala it-systemet) och maskinvara (t.ex. nya vägtullportaler med kameror) för ett nytt elektroniskt vägtullsystem som bygger på en flerfilslösning (MLFF) utan att stoppa fordon med kontaktlösa betalningsmetoder för motorvägar som drivs av Kroatiska motorvägar Ltd, Highway Zagreb-Macelj (AZM) och BINA Istra ska levereras. Provning på plats vid första installationen av ett nytt elektroniskt vägtullsystem ska utföras.

E. KOMPONENT 1.5: FÖRBÄTTRA UTNYTTJANDET AV NATURRESURSER OCH STÄRKA LIVSMEDELSKEDJAN

Denna del av Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan syftar till att öka livsmedelstryggheten och den kroatiska jordbruksbaserade livsmedelssektorns konkurrenskraft.

Komponenten ska bestå av följande: i) Inrättande av ett nätverk av logistisk infrastruktur för att stärka produktionskedjan på marknaden för frukt och grönsaker. II) Inrättande av ett system för omstrukturering och konsolidering av jordbruksmark. III) Utveckla digitala lösningar inom jordbrukssektorn. och iv) förbättra systemen för livsmedelsdonationer.

Komponenten ska bidra till att följa den landsspecifika rekommendationen om behovet av att vidta alla nödvändiga åtgärder och reagera effektivt på pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja återhämtningen (landsspecifik rekommendation 1, 2020). om behovet av att öka tillgången till digitala tjänster (landsspecifik rekommendation 2, 2020) och om prioritering av genomförande och finansiering av offentliga och potentiellt offentlig-privata investeringsprojekt för att stödja ekonomins återhämtning (landsspecifik rekommendation 3, 2020).

E.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C1.5 R1 – Inrättande av ett nätverk av logistikinfrastruktur för att stärka produktionsmarknadskedjan inom frukt- och grönsakssektorn

Syftet med reformen är att organisera och koppla samman utbudet av små jordbruk genom producentorganisationer för att uppmuntra sammanslagning, samarbete, utbyte av erfarenheter och kunskap. Reformen förväntas förbättra jordbrukarnas ställning i leveranskedjorna, särskilt inom frukt- och grönsakssektorn, och bidra till utvecklingen av produkter med större mervärde. Reformen ska omfatta den kroatiska regeringens antagande av det operativa programmet för att stärka marknadskapaciteten inom frukt- och grönsakssektorn för perioden 2021–2026.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investering C1.5 R1-I1 – Uppförande av logistik- och distributionscentraler för frukt och grönsaker

Syftet med investeringen är att förbättra konkurrensen inom sektorn för frukt och grönsaker.

Denna åtgärd består i att bygga logistikdistributionscentraler för frukt och/eller grönsaker.

Investering C1.5 R1-I2 Stärka producenternas ställning och synlighet i livsmedelskedjan

Investeringen syftar till att göra det möjligt för producenterna att spela en viktigare roll i logistik- och distributionscentrumens styrnings- och ägarstruktur.

Denna åtgärd består av utbildning för producentorganisationer och inrättande av ett igenkännligt system för märkning av frukt och grönsaker.

Reform C1.5 R2 – Förbättra systemen för omstrukturering och konsolidering av jordbruksmark

Syftet med reformen är att underlätta konsolideringsförfaranden och kontinuerlig övervakning av jordbruksmark, vilket ska skapa förutsättningar för tillämpning av moderna jordbruksmetoder, för byggande av infrastruktur (t.ex. nätverk av åkervägar och förbättringskanaler) och för hantering av egendomsrättsliga förhållanden på jordbruksmark. Reformen ska bidra till en effektivare användning av jordbruksmark inom jordbruket, öka jordbruksproduktionens produktivitet och hållbarhet med fokus på att bevara miljön och förbättra livet på landsbygden. Som en del av reformen träder den nya lagen om konsolidering av jordbruksmark i kraft.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.

Investering C1.5 R2-I2 – Program för övervakning av jordbruksmark

Syftet med denna investering är att säkerställa villkoren för ett effektivt skydd av jordbruksmark, fortsatt tillgång till de uppgifter som krävs för att bedöma markens tillstånd och genomförandet av politiken för hållbar förvaltning.

Denna åtgärd består i att uppgradera det operativa informationssystemet för övervakning av jordbruksmark och inrätta 90 permanenta markövervakningsstationer.

Reform C1.5 R3 – Den digitala omvandlingen av jordbruket

Syftet med reformen är att göra offentliga tjänster inom jordbrukssektorn mer tillgängliga för jordbrukare genom att digitalisera dessa tjänster och samtidigt minska den administrativa bördan. Reformen ska omfatta inrättandet av en samordningsenhet som ska planera och övervaka genomförandet av alla investeringar och säkerställa att fastställda mål uppnås: digitaliserade offentliga tjänster, operativ plattform för smart jordbruk och allmänt tillgängligt informationssystem för spårbarhet.

Reformen förväntas bidra till att öka jordbruksproduktionen, säkerställa jordbruksprodukternas kvalitet och spårbarhet och säkerställa tillämpningen av jordbruksmetoder som är hållbara på lång sikt för klimatet och miljön.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering C1.5 R3-I1 – Införande av digitala offentliga tjänster

Syftet med denna investering är en digital omvandling av minst 30 offentliga jordbrukstjänster. Investeringen ska bland annat omfatta utarbetandet av handlingsplanen för digital omvandling, som ska ligga till grund för registreringen av alla jordbrukstjänster som ska digitaliseras. Minst 30 offentliga tjänster som ska registreras i handlingsplanen ska digitaliseras och göras tillgängliga för stödmottagarna. Investeringen ska minska behovet av fysiska tjänster och bidra till att skapa digitala offentliga tjänster för jordbrukare.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering C1.5 R3-I2 – Smart jordbruk

Syftet med denna investering är att stödja den digitala omvandlingen av Kroatiens jordbrukssektor.

Denna åtgärd består i att skapa en plattform för smart jordbruk.

Investering C1.5 R3-I3 – Spårbarhetssystem

Syftet med investeringen är att ytterligare främja hållbart jordbruk, särskilt av små lokala producenter, och att ytterligare informera konsumenterna om vikten av och tillgången till produkter som framställts på ett hållbart sätt, på lokal nivå i hela Kroatien. Investeringen förväntas ha en positiv inverkan på landsbygdsutvecklingen i ett antal lokalsamhällen och bidra till att öka konsumenternas förtroende för lokalt producerade och hållbara livsmedelsprodukter. Investeringen ska omfatta inrättandet av ett nationellt informationssystem för spårbarhet som ska vara tillgängligt för allmänheten.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Reform C1.5 R4 – Förbättra systemen för livsmedelsdonationer

Syftet med reformen är att främja den cirkulära ekonomin inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, minska matsvinnet och öka livsmedelstryggheten för de fattigare genom att förbättra systemet för livsmedelsdonationer. Reformen ska omfatta inrättandet av en livsmedelsbank, stärkandet av infrastrukturkapaciteten hos mellanhänder i livsmedelskedjan, lanseringen av en onlineplattform för förebyggande av livsmedelsavfall, uppgraderingen av it-systemet för livsmedelsdonationer, ingåendet av frivilliga avtal om förebyggande av livsmedelsavfall mellan berörda myndigheter och intressenter i livsmedelskedjan, den akademiska världen, forskarsamhället och det civila samhällets organisationer samt genomförandet av en informations- och utbildningskampanj om förebyggande av livsmedelsavfall och livsmedelsdonationer.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

Investering C1.5 R4-I1 – Infrastrukturutrustning för livsmedelsbanker och mellanhänder i livsmedelsdonationskedjan

Syftet med investeringen är att stärka infrastrukturkapaciteten hos mellanhänder i livsmedelsdonationskedjan och livsmedelsbanken för att skapa de grundläggande förutsättningarna för att öka mängden donerade livsmedel och därigenom bidra till att minska matsvinnet och öka livsmedelstryggheten för fattigare befolkningsgrupper. Investeringen ska omfatta genomförandet av stödsystem för infrastruktur som utrustar livsmedelsbanker och mellanhänder i livsmedelsdonationskedjan, som utvecklats av jordbruksministeriet och antagits av den kroatiska regeringen.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

E.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
126	C1.5. R1	M	Det operativa programmet för att stärka marknadskapaciteten inom frukt- och grönsakssektorn för perioden 2021–2026	Ikraftträdande av den kroatiska regeringens beslut om antagande av det operativa programmet för att stärka marknadskapaciteten inom frukt- och grönsakssektorn för perioden 2021–2026				FRÅGA 4	2021	För att genomföra den åtgärd som främst syftar till att stärka producentorganisationernas roll och förvaltningskapacitet i produktions- och saluföringskedjan för frukt och grönsaker ska det operativa programmet för att stärka marknadskapaciteten inom frukt- och grönsakssektorn för perioden 2021–2026 antas av den kroatiska regeringen. Den ska omfatta genomförandet av följande åtgärder: i) Bygga upp och utrusta logistikcentrum för frukt och grönsaker och ii) stärka producenternas ställning och erkännande i leveranskedjan för frukt och grönsaker.
127	C1.5. R1-I1	T	Ett logistikdistributionscentrum byggt och i drift		Antal	0	1	FRÅGA 4	2023	Det byggda logistikdistributionscentrumet ska omfatta en renoveringsdel avsedd för mottagande av produkten, rengöring, tvättning, sortering och förpackning samt en lagringsdel med lämplig mottagnings- och lagringskapacitet under kylning och långtidslagring och en viss bearbetningsnivå för produkten. Den första bearbetningen av frukt och grönsaker planeras för att använda produkter av icke-standardiserad kvalitet och på så sätt undvika matsvinn (svinn). De minst utvecklade ländernas lagringskapacitet ska vara minst 3 000 och högst 12 000 ton. Åtgärden avser uppförandet av en ny byggnad med ett primärenergibehov som är minst 20 % lägre än nära-nollenergibyggnaden.
128	C1.5. R1-I1	T	Minst två logistikdistributionscentraler har byggts		Antal	1	3	FRÅGA 1	2026	Minst två distributionscentraler för logistik ska byggas, var och en med en lagringskapacitet på minst 3 000 ton. Åtgärden avser uppförande av nya byggnader som har ett primärenergibehov som är minst 20 % lägre än genomsnittet av tröskelvärdena för nära-nollenergibyggnader för byggnader som inte är avsedda för bostäder och som använder förnybara energikällor.
129	C1.5. R1-I2	T	Utbildning för producentorganisationer		Antal	0	3	FRÅGA 2	2026	Minst 3 producentorganisationer med koppling till logistikdistributionscentrumen ska ha deltagit i utbildning med anknytning till förvaltning och finansiering av producentorganisationer, med minst 15 deltagare.
130	C1.5. R1-I2	M	System för märkning av frukt och grönsaker	Utfärdat dokument som bekräftar att den nya märkningen uppfyller märkningskraven för kvalitetsordningar				FRÅGA 2	2026	Ett system för att skapa igenkännliga etiketter på marknaden för frukt och grönsaker ska godkännas. Systemet ska vara frivilligt och komplettera redan befintliga kvalitetssystem som utvecklats av jordbruksministeriet.
131	C1.5. R2	M	Ny lag om konsolidering av jordbruksmark	Ikraftträdande av den nya lagen om konsolidering av jordbruksmark				FRÅGA 1	2022	Den planerade nya lagen om konsolidering av jordbruksmark ska bland annat • Införa villkor för att förenkla konsolideringsprocessen, • Minska antalet deltagande organ, • Förkorta den tid som krävs för att genomföra verksamhet inom ramen för anslaget, • Tillämpa informationsteknik och ansluta sig till befintliga och nya databaser hos olika intressenter, samtidigt som man skapar en databas för markkvalitet.
133	C1.5. R2-I2	T	Uppgradering av det operativa informationssystemet för övervakning av jordbruksmark och inrättande av 90 permanenta stationer för övervakning av jordbruksmarkens tillstånd		Antal	0	90	FRÅGA 2	2025	Programmet för permanent övervakning av jordbruksmarkens tillstånd ska inrättas. Resultaten av programmet ska ange de krisområden där marken är utsatt för hot. Uppgraderingen av informationssystemet för övervakning av jordbruksmark ska göra det möjligt att erhålla jämförbara parametrar. Minst 90 stationer ska inrättas som en del av det uppgraderade systemet för övervakning av jordbruksmarkens tillstånd och ska omfatta alla delregioner inom jordbruket.
134	C1.5. R3	M	Inrättande av en enhet för genomförande och förvaltning av projekt för digital omställning vid jordbruksministeriet	Beslut fattat av jordbruksministern om att inrätta en enhet för genomförande och förvaltning av projekt för digital omställning vid jordbruksministeriet				FRÅGA 4	2021	Den inrättade enheten ska i samarbete med de berörda myndigheterna (det utbetalande organet, det kroatiska jordbruks- och livsmedelsorganet och det centrala statliga kontoret för utveckling av det digitala samhället) planera och övervaka genomförandet av alla investeringar för att säkerställa att minst 30 digitaliserade offentliga tjänster, en operativ plattform för smart jordbruk och ett allmänt tillgängligt informationssystem för spårbarhet.
135	C1.5. R3-I1	T	Digitalisering av minst 30 offentliga tjänster inom jordbruket som förtecknas i handlingsplanen för digital omvandling av offentliga tjänster inom jordbruket		Antal	0	30	FRÅGA 4	2024	Handlingsplanen för digital omvandling ska ligga till grund för registreringen av alla jordbrukstjänster som ska digitaliseras. Handlingsplanen ska innehålla en modell och en omvandlingsprocess för varje registrerad offentlig tjänst. Minst 30 offentliga tjänster som ska registreras i handlingsplanen och stödjas inom ramen för den kroatiska planen för återhämtning och resiliens ska digitaliseras och göras tillgängliga för stödmottagarna. Handlingsplanen ska fastställa de enskilda offentliga tjänster som ska digitaliseras genom genomförandet av projektet. Minst 30 tjänster ska digitaliseras och göras tillgängliga för stödmottagarna.
136	C1.5. R3-I2	M	Inrättande av en plattform för smart jordbruk	Plattformen för smart jordbruk är tillgänglig				FRÅGA 4	2025	En plattform för smart jordbruk ska göras tillgänglig för stödmottagarna. Plattformen för smart jordbruk ska erbjuda aktuell, strukturerad och aktuell information direkt från fält och gårdar.
137	C1.5. R3-I3	M	Inrättande av ett informationssystem för spårbarhet	Informationssystem för spårbarhet som är i drift och tillgängligt för allmänheten				FRÅGA 4	2024	Det planerade informationssystemet för spårbarhet ska göra det möjligt att bättre informera konsumenterna i form av övervakning av jordbruks- och livsmedelsprodukters spårbarhet. Systemet ska vara frivilligt och ska användas för att förena och underlätta spårning av information, underlätta affärsverksamhet och tillhandahålla information till konsumenter via QR-kod. Systemet ska vara utformat för att anslutas till andra e-system och kontinuerligt uppdatera information om spårbarhet. Systemet ska också kunna registrera information om näringsidkare och mellanhänder som kanske aldrig kommer i fysisk kontakt med produkten.
138	C1.5. R4	M	Onlineplattformen för förebyggande av matsvinn och det uppgraderade it-systemet för livsmedelsdonationer	Onlineplattformen för förebyggande av livsmedelsavfall och uppgradering av den tekniska lösningen för it-systemet för livsmedelsdonationer är i drift och tillgänglig för allmänheten				FRÅGA 2	2022	Onlineplattformen för förebyggande och minskning av matsvinn ska lanseras för att sprida bästa praxis, öka medvetenheten och utbilda om frågan om matsvinn och livsmedelsdonationer. It-systemet för livsmedelsdonationer, som redan är i drift, ska uppgraderas med nya funktioner, där möjligheten till regional styrning av systemet och statistisk representation av data betonas.
139	C1.5. R4-I1	M	Stödsystem för infrastruktur som utrustar livsmedelsbanker och mellanhänder i livsmedelsdonationskedjan	Stödsystem för infrastruktur som utrustar livsmedelsbanker och mellanhänder i livsmedelsdonationskedjan har genomförts och medel har betalats ut				FRÅGA 4	2023	Stödsystemet ska tas i drift efter en offentlig ansökningsomgång och kontrakt som ingås genom utbetalning av medlen och som ska användas för uppförande och renovering av lagringsanläggningar, lagringsutrustning och möbler, kyl- och livsmedelslagringsutrustning, gaffeltruckar, kylfordon, fordon och it-utrustning.

F. KOMPONENT 1.6: UTVECKLA HÅLLBAR, INNOVATIV OCH MOTSTÅNDSKRAFTIG TURISM

Covid-19-pandemin har haft en mycket negativ inverkan på turismsektorn både globalt och i Kroatien. Som strategisk verksamhet i Kroatien står turismen för 11,4 % av BNP och antalet nätter minskade med 55 % under 2020 jämfört med föregående år. Mot bakgrund av krisens effekter och förändrade förväntningar på efterfrågan är syftet med denna del av Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan att omvandla och modernisera turismsektorn och samtidigt öka dess konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens genom att uppnå följande övergripande mål:

-Öka turismsektorns resiliens och hållbarhet genom att stödja den gröna och den digitala omställningen.

-Bidra till turismsektorns återhämtning från covid-19-krisen genom att förbättra inkvarteringskapaciteten och den sociala och territoriella sammanhållningen.

-Öka den cirkulära ekonomin inom turismen och främja ansvarsfull konsumtion samt öka turismens indirekta effekter på relaterad verksamhet.

Komponenten stöder hantering av den landsspecifika rekommendationen om att minska de mest betungande skatteliknande avgifterna (landsspecifik rekommendation 4, 2019), vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt hantera pandemin (landsspecifik rekommendation 1, 2020) och tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen (landsspecifik rekommendation 3, 2020).

Denna del bidrar också till de mål som fastställs i de andra delkomponenterna i denna plan, särskilt C1.5. Förbättra användningen av naturresurser och stärka livsmedelskedjan och C2.3. Den digitala omvandlingen av samhället och den offentliga förvaltningen.

F.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C1.6 R1 – Förbättra turismsektorns resiliens och hållbarhet

Reformen syftar till att inrätta en effektiv organisatorisk och rättslig ram för att hantera utvecklingen av hållbar turism genom att utarbeta turismlagen, 2030 års strategi för hållbar utveckling av turism, den nationella planen för hållbar utveckling av turism senast 2027 och den strategiska miljöbedömningen.

Reformen ska omfatta följande:

-Ytterligare administrativa och skatteliknande lättnader för turismsektorn.

-Ytterligare ändringar av den rättsliga ramen som kommer att möjliggöra en bättre förvaltning av turismutvecklingen och samtidigt uppmuntra företag att investera i innovation.

-Utveckla en ny modell för turism som erbjuder mer diversifierade turistprodukter, bidrar till den gröna och digitala omställningen för företagare inom turistnäringen och säkerställer efterlevnad av principerna för den cirkulära ekonomin.

-Minska de operativa förfaranden som ska bidra till att göra det lättare, snabbare och billigare att starta turistföretag.

Genomförandet av reformen av turismförvaltningssystemet planeras också genom investering C.2.3 R3-I15 – Inrättande av lösningar för turismtillämpningar i syfte att administrativt avlasta entreprenörer och omvandla turismmodellen till hållbarhet. Reformen kommer att genomföras i enlighet med principen om offentligt samråd, med deltagande av ett brett spektrum av berörda parter i turismens övergripande ekosystem, inbegripet entreprenörer, branschorganisationer och akademiker.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

Investering C1.6 R1-I1 – Regional diversifiering och specialisering av den kroatiska turismen genom investeringar i utveckling av turistprodukter med högt mervärde

Syftet med denna investering är att erbjuda ekonomiskt stöd i form av bidrag för att utveckla, anpassa och uppgradera den offentliga turisminfrastrukturen i hela Kroatien.

Åtgärden består av investeringar som ytterligare utvecklar turisminfrastrukturen, ökar energieffektiviteten och främjar turistprodukter på mindre utvecklade turistmål.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investering C1.6 R1-I2 – Stärka entreprenörers konkurrenskraft och främja den gröna och digitala omställningen inom turismsektorn

Investeringen syftar till att ge ekonomiskt stöd till den gröna och den digitala omställningen inom turismsektorn.

Syftet med denna investering är att genomföra gröna projekt, såsom att öka energieffektiviteten, använda förnybara energikällor och den cirkulära ekonomin, införa innovation och digital teknik och utveckla miljövänliga turismprodukter och resurseffektivitet.

Investeringen kommer att vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investering C1.6 R1-I3 – Stärka systemets kapacitet för motståndskraftig och hållbar turism

Syftet med investeringen är att stärka humankapitalets motståndskraft i hela turismsektorn genom utbildningsprogram som är särskilt utformade för arbetsmarknadens behov.

Den huvudsakliga investeringsverksamheten ska omfatta utformning av utbildningsprogram som tillgodoser arbetsmarknadens behov och utbildning av personer inom ramen för dessa utbildningsprogram.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

F.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
140	C1.6. R1	M	Scenarioanalys som en del av strategin för utveckling av hållbar turism för 2030	Utveckla scenarioanalysen				FRÅGA 4	2021	Den scenarioanalys som tas fram som en del av strategiutvecklingsprocessen ska ligga till grund för mobiliseringen av de investeringar som avses i denna delkomponent. Scenarioanalysen ska utveckla projektionen av utvecklingsriktningen på nationell och territoriell nivå i samråd med viktiga intressenter inom sektorn.
141	C1.6. R1	M	Kroatiens regerings antagande av strategin för utveckling av hållbar turism senast 2030	Bestämmelse om ikraftträdandet av strategin för utveckling av hållbar turism senast 2030				FRÅGA 3	2022	Som en del av denna reform kommer processen för att omvandla modellen för utveckling av turismen till hållbarhet att genomföras genom utarbetandet av 2030 års strategi för utveckling av hållbar turism, med avseende på socioekonomisk hållbarhet samt miljömässig och territoriell hållbarhet. Strategin, som är en långsiktig strategisk planering av nationell betydelse, kommer också att ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om markanvändning hittills, dvs. överturism på enskilda resmål, som ett av de viktigaste problemen för turismens utveckling. Strategin kommer också att ge svar på hur man bättre kan främja en minskning av den ojämna regionala utvecklingen i Kroatien.
142	C1.6. R1	M	Om upprättande av den metodologiska ramen för Republiken Kroatiens satelliträkenskaper för hållbar turism	Bestämmelse om ikraftträdandet av den metodologiska ramen för satellitkontot för hållbar turism				FRÅGA 3	2023	Systemet med satelliträkenskaper för hållbar turism ska skapa förutsättningar för förvaltning och övervakning av turismens utveckling genom fastställda hållbarhetsindikatorer för turism på både nationell och regional nivå. Satellitkontot ska bli ett verktyg för förvaltning av den offentliga politiken. Insamlingen och sammanställningen av uppgifter kommer att harmoniseras med det europeiska indikatorsystemet för turism (Etis) och begreppen, definitionerna, klassificeringarna och redovisningsreglerna i det ekonomiska miljöräkenskapssystemet (SEEA). För att effektivisera den regionala turismpolitiken kommer ett regionalt satellitkonto för hållbar turism att inrättas, med tillägg av särskilda indikatorer för turistverksamhet på resmålsnivå som anpassas för att signalera eventuell överturism. Data och analyser ska ligga till grund för både offentlig och privat strategisk planering och bli ett relevant politiskt förvaltningsverktyg.
143	C1.6. R1	M	Turismlagen om inrättande av en ram för övervakning och utveckling av turistsektorn	Lagen om turism träder i kraft				FRÅGA 4	2023	Turismlagen ska tillhandahålla en ram för övervakning och utveckling av turismsektorn genom inrättandet av ett system för övervakning och analys av data, ett system med incitament, övervakning och analys av investeringar, fastställande av viktiga intressenters roll i utvecklingen av turism och samarbete mellan tjänster samt fastställande av indikatorer och standarder för att säkerställa turismens hållbarhet (särskilt gröna och digitala standarder).
144	C1.6. R1-I1	M	Utlysning av offentliga ansökningsomgångar för den gröna och den digitala omställningen av befintlig offentlig turisminfrastruktur och utveckling av offentlig turisminfrastruktur utanför de viktigaste turist- och kustområdena	Offentliggörande av upphandlingsdokument för den gröna och den digitala omställningen av befintlig offentlig turisminfrastruktur och utveckling av offentlig turisminfrastruktur utanför de viktigaste turist- och kustområdena				FRÅGA 3	2022	I upphandlingsdokumenten ska det anges att investeringarna ska inriktas på projekt som kan öka turisminfrastrukturens gröna och digitala kvalitet och minska miljöpåverkan och följaktligen koncentrationen av gäster under säsongen. I de viktigaste turist- och kustområdena ska, enligt indexet för turismutveckling, endast investeringar i den gröna och den digitala omställningen av befintlig turisminfrastruktur och upp till 29 623 731 EUR av den totala budgeten för investeringen vara stödberättigande för att bidra till hållbar förvaltning av resmål och minska miljöpåverkan under turistsäsongen. Kriterierna för stödberättigande ska omfatta efterlevnad av den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
145	C1.6. R1-I1	M	Slutförande av tilldelade projekt för uppförande och anpassning av offentlig turisminfrastruktur	Intyg om genomförd utbildning från övervakande ingenjör.				FRÅGA 2	2026	Slutförande av 10 beviljade investeringsprojekt för uppförande och anpassning av offentlig turisminfrastruktur.
146	C1.6. R1-I2	M	Utlysa offentliga ansökningsomgångar för att stärka hållbarheten och främja den gröna och den digitala omställningen för företagare inom turistnäringen, där minst 50 % av de totala investeringarna stöder den gröna omställningen.	Offentliggörande av upphandlingsdokument för att stärka hållbarheten och främja den gröna och digitala omställningen för företagare inom turistnäringen				FRÅGA 3	2022	I anbudsunderlaget ska det anges att minst 29 862 632 EUR av de totala investeringarna kommer att tilldelas investeringar som är inriktade på begränsning av eller anpassning till klimatförändringar, digitalisering av verksamheter i linje med kriterierna för att minska utsläppen av växthusgaser eller energieffektiviteten och avfallsminskningen samt omställningen till en cirkulär ekonomi. Projekturvalskriterierna ska bidra till den gröna omställningen, i linje med NRS, det gröna fördraget för Europa, de hållbarhetsindikatorer som fastställs i genomförbarhetsstudien för skapandet av ett satellitkonto för hållbar turism i Republiken Kroatien och riktlinjerna för utarbetandet av strategin för utveckling av hållbar turism för 2030. I enlighet med principerna i den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada ska sökande visa hur de kommer att begränsa de negativa miljöeffekter som kan kopplas till projektet och hur de kommer att bidra till positiva effekter under projektets genomförande. Anbudsdokumentet ska tilldela minst 29 862 632 EUR av de totala investeringarna till stöd för den gröna omställningen, och ska för dessa investeringar specificera urvals- och stödberättigandekriterierna som återspeglar kraven för de tillämpliga interventionsområdena [3–100] i bilaga [VI/VII] och efterlevnaden av den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och de understödda projektens efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
147	C1.6. R1-I2	M	Slutförande av beviljade investeringsprojekt för att stärka hållbarheten och främja den gröna och digitala omställningen för företagare inom turistnäringen	Intyg om genomförd utbildning från övervakande ingenjör.				FRÅGA 2	2026	Slutförande av 37 beviljade investeringsprojekt för att stärka hållbarheten och främja den gröna och digitala omställningen för företagare inom turistnäringen.
148	C1.6. R1-I3	T	Utbildningsprogram för att stärka kunskaper och färdigheter inom turism		Antal	0	10	FRÅGA 4	2024	Utbildningsprogram som utvecklats för att stärka kunskaper och färdigheter inom turism, inbegripet digitala färdigheter för statliga och offentliga tjänstemän inom turismsystemet, arbetslösa och arbetsgivarutbildning. De utbildningsprogram som utvecklas kommer att bygga på analyser av arbetsmarknadens behov och kommer att ligga till grund för en förstärkning av kunskaper och färdigheter inom turism, inbegripet digitala färdigheter för offentliga tjänstemän inom turismsystemet som är anställda inom turismnäringen, arbetslösa och utbildning hos arbetsgivare. Kriterierna för att välja ut de program som ska utvecklas kommer att vara att bidra till att uppnå målen för den digitala och gröna omställningen, nämligen att förvärva de kunskaper och färdigheter som krävs för att genomföra projekt som finansieras genom investeringarna C1.6 I2 och I1 i denna delkomponent, såsom kunskaper om grönt byggande, förnybar energi, innovativa produkter, entreprenörsfärdigheter och hållbar förvaltning av resmål.
149	C1.6. R1-I3	T	Utbildade personer i turismrelaterade utbildningsprogram		Antal	0	1 000	FRÅGA 4	2025	Minst 1 000 personer deltar i turismrelaterade utbildningskurser.

G. KOMPONENT 2.1: STÄRKA KAPACITETEN ATT UTFORMA OCH GENOMFÖRA OFFENTLIG POLITIK OCH OFFENTLIGA PROJEKT

Komponenten i Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan syftar till att förbättra kvaliteten på det offentliga beslutsfattandet, öka den offentliga förvaltningens kapacitet att utforma och genomföra offentlig politik och komma till rätta med fragmenteringen av den offentliga förvaltningen genom att förbättra samordningen mellan relevanta ministerier och förbättra genomförandet av offentlig politik och offentliga projekt. Komponenten ska omfatta åtgärder för att

-Genom ökad användning av digital teknik underlätta utformningen och genomförandet av offentlig politik och offentliga projekt på central och lokal nivå,

-Ge stöd till stödmottagare vid utarbetandet av projekt och teknisk dokumentation för projekt på området för den gröna och den digitala omställningen, och

-Stärka mekanismerna för samordning och förvaltning av den offentliga politiken.

Komponenten ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationerna om att öka förvaltningens kapacitet att utforma och genomföra offentliga projekt och politiska åtgärder (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2019) och till att stärka den offentliga förvaltningens kapacitet och effektivitet när det gäller att utforma och genomföra offentliga projekt och politiska åtgärder på central och lokal nivå (de landsspecifika rekommendationerna 4 och 2020).

G.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C2.1 R1 – Stärka mekanismerna för integrering och förvaltning av offentlig politik med professionalisering av den strategiska planeringen

Syftet med denna reform är att förbättra förvaltningen och genomförandet av den offentliga politiken.

Denna åtgärd består i att tillhandahålla lagstiftning för att förbättra samordningen av den offentliga politiken och därmed professionalisera den strategiska planeringen och konsekvensbedömningen av förordningar.

Reform C2.1 R2 – Stärka kapaciteten att förbereda och genomföra EU-projekt

I syfte att öka utnyttjandet av unionens medel ska denna reform öka kapaciteten att förbereda och genomföra unionens medel. Dessutom ska regeringsbeslutet om organen i systemet för genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen fastställa de behöriga myndigheterna och ansvaret för att utföra uppgifterna vid genomförandet, inrätta ett centralt samordningsorgan under finansministeriet för genomförandet och övervakningen av den nationella återhämtnings- och resiliensplanen och ge genomförandekommittén i uppdrag att säkerställa konsekvens och samstämmighet i användningen av unionsmedlen. En arbetsbelastningsanalys för att stärka den administrativa kapaciteten inom alla operativa program ska utarbetas. Stadgan för byrån för revision av systemet för genomförande av EU-program (ARPA) ska anpassas för att anpassa den till förordning (EU) 2021/241 och tillhandahålla det rättsliga mandatet för att utföra revisioner inom ramen för den nationella planen för återhämtning och resiliens. Det it-system som används för de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska uppgraderas för att möjliggöra insamling, lagring och övervakning av uppgifter om delmål och mål, även på slutmottagarnivå.

Denna reform ska vara slutförd senast den 31 januari 2022 och innan den första betalningsansökan lämnas in till kommissionen.

Investering C2.1 R1-I1 – Optimering, standardisering och digitalisering av processer för strategisk planering och konsekvensbedömning av offentlig politik

Syftet med denna investering är att stödja digitaliseringen av strategisk planering, genomförande och utvärdering av offentlig politik.

Denna åtgärd består i att utveckla en it-plattform, informationssystemet för strategisk planering, för att möjliggöra övervakning av utarbetandet av strategiska dokument.

Investering C2.1 R2-I1 – Tillhandahålla stöd till stödmottagare vid utarbetandet av teknisk projektdokumentation

Syftet med denna åtgärd är att öka andelen framgångsrika projekt och utnyttjandet av EU-medel.

Denna åtgärd består av ansökningsomgångar för att ge stöd till potentiella mottagare av olika EU-medel för att påskynda och optimera utarbetandet av teknisk projektdokumentation.

G.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
150	C2.1. R1	M	Ändringar av lagen om systemet för strategisk planering och förvaltning av utvecklingen i Republiken Kroatien och stadgarna	Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om systemet för strategisk planering och styrning för Republiken Kroatiens utveckling och de åtföljande förordningarna				FRÅGA 4	2022	Ändringar av lagen om Republiken Kroatiens system för strategisk planering och utvecklingsförvaltning och åtföljande förordningar ska effektivisera den strategiska planeringen och professionaliseringen av utarbetandet av strategiska dokument. Den ska också innehålla en grund för arbetsbeskrivningar och kompetens för offentliganställda med anknytning till strategisk planering.
151	C2.1. R1	M	Ändringar av lagen om konsekvensbedömning av lagstiftning	Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om konsekvensbedömning av lagstiftning				FRÅGA 4	2023	Ändringar av rättsakten om konsekvensbedömning av lagstiftning ska förenkla förfarandena för efterhandsbedömning av lagstiftningens konsekvenser, inbegripet metoder och förfaranden, på grundval av rekommendationerna från instrumentet för tekniskt stöd för projektet i samband med efterhandsbedömningen av lagstiftningens konsekvenser. Ändringarna ska också omfatta ändringar av tjänstemännens arbetsbeskrivningar och kompetens i samband med konsekvensbedömningen i syfte att professionalisera samordningen, utarbetandet och övervakningen av regleringens effekter inom den offentliga förvaltningen.
152	C2.1. R1	T	Minskning av den administrativa börda som direkt påverkar medborgarna genom digitalisering och förenkling av förfaranden		% (i procent)	0	20	FRÅGA 4	2025	Minska den administrativa bördan med minst 20 % jämfört med den 31 december 2019 för medborgarna genom att använda standardkostnadsmodellen, genom digitalisering och/eller förenkling av förfaranden.
153	C2.1. R1-I1	T	Digitalisering av alla kartläggningar av affärsprocesser på området strategisk planering och konsekvensbedömning av lagstiftning		% (i procent)	0	100	FRÅGA 4	2025	Alla kartlagda affärsprocesser på området strategisk planering och konsekvensbedömning av lagstiftning ska digitaliseras och användas via it-plattformen (it-system för digitalisering av den strategiska planeringsprocessen och konsekvensbedömning av lagstiftning). It-systemet ska göra det möjligt att övervaka utarbetandet av strategiska dokument, genomförandet och utvärderingen av offentlig politik och konsekvensbedömningen av förordningar. It-systemet ska också innehålla en resultattavla med en översikt över resultaten av genomförandet av offentlig politik.
156	C2.1. R2	M	Ändring av ARPA:s stadgar för att omdefiniera dess mandat	Information om ikraftträdande av ändringar av ARPA:s stadgar				FRÅGA 3	2021	Ändringar av stadgarna för byrån för revision av systemet för genomförande av EU-program (ARPA) ska fastställa ARPA:s mandat att inrätta och genomföra systemrevisioner och kontroller i samband med den nationella planen för återhämtning och resiliens.
157	C2.1. R2	M	Inrättande av genomförande-, revisions- och kontrollsystemet för återhämtnings- och resiliensplanen	Ikraftträdande av den kroatiska regeringens beslut om organen i systemet för genomförande av den nationella planen för återhämtning och resiliens, inrättande av samordningsorganet under finansministeriet och uppdatering av de förfaranden som används av genomförandeorganen.				FRÅGA 4	2021	Beslutet om organen i systemet för planer för återhämtning och resiliens ska fastställa de behöriga myndigheterna och ansvaret för att utföra uppgifterna vid genomförandet av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet ett centralt samordningsorgan under finansministeriet för att säkerställa genomförandet och övervakningen av åtgärderna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet reformer, medan genomförandekommittén kommer att säkerställa konsekvens och samstämmighet i användningen av EU-medel. Samordningsorganet för återhämtnings- och resiliensplanen ska inrättas och fungera fullt ut inom finansministeriet. Alla förfaranden som används av genomförandeorganen för planen för återhämtning och resiliens ska uppdateras och finnas på plats.
158	C2.1. R2	M	Antagande av akten om den institutionella ramen för EU-medel	Lagen om den institutionella ramen för EU-medel träder i kraft				FRÅGA 4	2021	Utöver inrättandet av den institutionella ramen och de utsedda organen i lagen ska lagen också tillhandahålla en ram för inrättandet av kapacitetsuppbyggande verksamhet, som förväntas vidareutvecklas genom färdplanen för uppbyggnad av administrativ kapacitet. Denna färdplan håller på att utarbetas inom ramen för ESI-fondernas programplanering. Lagen ska erkänna behovet av att ytterligare stärka stödmottagarnas kapacitet att förbereda, tillämpa och genomföra projekt som genomförs genom EU-finansierade (operativa) program.
159	C2.1. R2	M	Bedömning av den administrativa kapaciteten	En analys av arbetsbördan offentliggörs				FRÅGA 4	2021	Arbetsbelastningsanalyser ska utföras för de institutioner som deltar i respektive förvaltnings- och kontrollsystem, även med beaktande av den börda som uppstår till följd av faciliteten för återhämtning och resiliens. Analysen ska ge tillräcklig information om behoven av administrativ kapacitet i syfte att nå dem i god tid, bland annat genom att utarbeta en uppsättning rekommendationer för att vid behov åtgärda otillräcklig kapacitet. På grundval av analysen och rekommendationerna ska nödvändiga resurser anslås till de berörda institutionerna.
160	C2.1. R2	M	Uppgradering av it-systemet eFondovi: Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av RRF	Revisionsrapport som bekräftar databassystemets funktioner				FRÅGA 1	2022	Ett databassystem för övervakning av genomförandet av RRF ska finnas på plats och vara i drift. Systemet ska minst omfatta följande funktioner: a) Insamling av uppgifter och övervakning av uppnåendet av delmål och mål. (b) samla in, lagra och säkerställa tillgång till de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i-iii i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
161	C2.1. R2-I1	T	Utarbetande av teknisk projektdokumentation för projekt för grön och digital omställning		Antal (belopp)	0	6 370 695	FRÅGA 4	2022	6 370 695 EUR ska tilldelas genom beslut om finansiering av utveckling av teknisk projektdokumentation som utarbetas av ministerier, nationella programkontor och lokala och regionala myndigheter för att stödja den gröna och den digitala omställningen.
162	C2.1. R2-I1	T	Utarbetande av teknisk projektdokumentation för projekt för grön och digital omställning		Antal	0	100	FRÅGA 4	2025	Bidrag beviljas offentliga organ för utarbetande av teknisk projektdokumentation för minst 100 projekt till stöd för den gröna och den digitala omställningen.

G.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet  

Investering C2.1 R1-I2 – Stärka kapaciteten inom strategisk planering och bättre lagstiftning

Syftet med denna investering är att bidra till att säkerställa hållbarheten i systemet för strategisk planering och förbättra kvaliteten på utarbetandet och genomförandet av den offentliga politiken i Kroatien.

Denna investering ska utveckla utbildningsmoduler och anordnande av utbildningar för att förbättra utförandet av strategiska planeringsuppgifter i de statliga organen.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2025.

G.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet  

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
154	C2.1. R1-I2	T	Utbildningsmoduler för strategisk planering och konsekvensbedömning av lagstiftning på nationell, regional och lokal nivå		Antal	0	10	FRÅGA 4	2024	10 utbildningsmoduler för strategisk planering och bättre lagstiftning ska utvecklas för att säkerställa professionalisering av arbetet, inklusive eLearning-partner med tekniskt stöd från den nationella skolan för offentlig förvaltning (NSPA). Modulerna ska utvecklas senast i slutet av 2024.
155	C2.1. R1-I2	T	Utbildningsdagar för tjänstemän som är kopplade till systemet för strategisk planering och genomförande av regleringseffekter på nationell och regional nivå		Antal	0	15	FRÅGA 4	2025	Minst 15 utbildningsdagar har genomförts för att tillhandahålla utbildning på grundval av utbildningsmoduler inom systemet för strategisk planering och genomförande av regleringseffekter på nationell, regional och lokal nivå.

KOMPONENT 2.2: YTTERLIGARE EFFEKTIVISERING AV DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN

Komponenten syftar till att modernisera Kroatiens offentliga förvaltning och göra den mer användarcentrerad genom att ge incitament till faktiska och funktionella sammanslagningar av lokala förvaltningsenheter, öka digitaliseringen, interoperabiliteten, effektivitetsvinsterna i resursfördelningen på lokal nivå och reformera ersättningssystemet och personalförvaltningen.

De övergripande målen är att förbättra förmågan att locka till sig och behålla högkvalitativa och begåvade anställda inom den offentliga förvaltningen och förbättra kvaliteten på de offentliga tjänsterna i lokala och regionala förvaltningsenheter, som hämmas av svag administrativ och finanspolitisk kapacitet och brist på insyn.

Komponenten ska omfatta större reformer med tillhörande investeringar:

-Förbättra rekryteringsprocessen inom den offentliga förvaltningen genom att stärka systemet för tillträde till den offentliga förvaltningen och ytterligare förbättra tjänstemännens kompetens,

-Införa nya löne- och arbetsmodeller inom den offentliga förvaltningen, bland annat genom att reformera lönesystemet inom den offentliga sektorn, uppgradera personalförvaltningssystemet och främja vertikal och horisontell rörlighet,

-Digital omvandling av bevaranderegister och arkivregister,

-Säkerställa en fungerande och hållbar lokal förvaltning genom ytterligare optimering och decentralisering av lokala förvaltningsenheter genom incitament till stöd för funktionella och faktiska sammanslagningar.

Komponenten ska bidra till att följa landsspecifika rekommendationer om behovet av att effektivisera den offentliga förvaltningen (landsspecifik rekommendation 1, 2019) och om att förbättra tillhandahållandet av och kvaliteten på tjänster i mindre lokala förvaltningsenheter (landsspecifik rekommendation 4, 2020).

Komponenten omfattar fyra reformer och sju investeringar.

H.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C2.2 R1 – Förbättra rekryteringen inom den offentliga förvaltningen

Denna reform syftar till att förbättra rekryteringssystemet inom den offentliga förvaltningen för att säkerställa anställning av högt kompetenta tjänstemän som ska bidra till att förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet och göra det möjligt att omorientera den offentliga förvaltningen mot medborgarnas behov. Reformen ska omfatta ändringar av den rättsliga ramen. Vid sidan av reformen avser myndigheterna att utveckla it-verktyg, metoder och det innehåll som krävs för kompetenskontroll och kapacitetsuppbyggande åtgärder.

Ett centraliserat urvalssystem för tjänstemän ska införas på grundval av på förhand fastställda planer, en analys av arbetsbördan och de offentliga myndigheternas faktiska behov för att rekrytera en särskild profil av tjänstemän. Under rekryteringsprocessen ska sökande testas online, vilket säkerställer ett öppet och mer objektivt urval av sökande.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 30 juni 2023.

Investering C2.2 R1-I1 – Centraliserat urvalssystem

Denna investering syftar till att inrätta ett mer objektivt och öppet rekryteringssystem baserat på faktiska identifierade behov och ekonomiska resurser. Den ska säkerställa rekrytering av de bästa och mest kompetenta kandidaterna och därigenom bidra till att förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet.

Investeringen ska omfatta följande verksamheter:

-Utveckling av en jämförande analys av utformningen av centraliserade sysselsättningssystem i EU:s medlemsstater och utarbetande av ett förslag till en ny sysselsättningsmodell.

-Ändringar av den rättsliga ramen, inbegripet lagen om offentlig anställning, av förfarandena för rekrytering av tjänstemän till statliga förvaltningsorgan, professionella tjänster och statliga kontor.

-Utveckling av standardiserade tester och utbildning.

-Utveckling av it-plattformen.

-Testning och genomförande av it-plattformen.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Investering C2.2 R1-I2 – Prövning i e-förvaltning

Denna investering syftar till att inrätta ett nytt system för att klara ett statligt prov på elektronisk väg, vilket säkerställer ett mer objektivt, lämpligt och giltigt sätt att bedöma kandidaternas kunskaper genom ett standardiserat skriftligt prov.

Investeringen ska omfatta utveckling av en programvaruapplikation genom vilken förfarandena för utveckling av testmaterialet för statsexamen, ansökan om examen, organisation, genomförande och godkänt statsprov ska tillhandahållas. Provningsintyget ska göras tillgängligt elektroniskt. Systemet ska skapa en databas med provuppgifter och provmaterial samt en databas med sökande och ska säkerställa att det upprättas rapporter om genomförandet och resultaten av proven. Ett sådant system ska möjliggöra kontinuerlig övervakning och förbättring av alla processer för utveckling och genomförande av statliga prov. Testrum i 4 testcentrum i Zagreb, Split, Rijeka och Osijek ska utrustas och göras tillgängliga för behoven för e-examen samt det centraliserade urvalssystemet (investering C2.2.R1-I1).

Åtgärden ska vara slutförd senast den 31 december 2022.

Reform C2.2 R2 – Nya löne- och arbetsmodeller inom offentlig förvaltning

Denna reform syftar till att införa ett rättvist, transparent, konsekvent och ekonomiskt hållbart lönesystem inom statlig förvaltning och offentliga tjänster tillsammans med ett standardiserat, digitaliserat och användarorienterat personalförvaltningssystem. För att hantera den nya verkligheten med arbete ska en smart arbetsmodell införas som ger tjänstemännen de verktyg och den kompetens som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter på distans.

På grundval av en analys av situationen och en jämförelse av lönerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga förvaltningen ska ett nytt betalningssystem inrättas och en ny lag om löner inom den offentliga förvaltningen och en ny lag om löner inom den offentliga förvaltningen antas. De nya lagarna ska innehålla bestämmelser för att utvärdera arbeten enligt fastställda kriterier och för att säkerställa harmonisering av lönerna inom den statliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna. Den nya lönemodellen ska införa ett belöningssystem baserat på prestation (arbetsprestation). Bestämmelserna om utvärdering och befordran av offentliganställda tjänstemän ska ändras. Bedömningen av prestationer och effektivitet ska ligga till grund för karriärutveckling och befordran.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 30 juni 2023.

Investering C2.2 R2-I1 – Förbättra ersättningssystemet inom statlig förvaltning och offentliga tjänster

Denna investering ska inrätta det nya ersättningssystemet inom den statliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna och stödja reformen på samma område. Den ska säkerställa ett rättvisare system ur de offentliganställdas perspektiv, bli mer konkurrenskraftigt och finanspolitiskt hållbart när det gäller att bibehålla den totala lönevikten i statsbudgeten och dess mer rationella fördelning.

Ett enda statligt samordningsorgan med ansvar för den interinstitutionella samordningen av all verksamhet ska inrättas, åtföljt av expertgrupper med företrädare för arbetsmarknadens parter. Det nuvarande lönesystemet och den nuvarande rättsliga ramen ska analyseras och en jämförande analys med jämförbara medlemsstater ska utvecklas. På grundval av analyserna ska det nya förslaget till ett nytt lönesystem och en ny rättslig ram utarbetas, nio nya funktioner ska ingå i it-systemet för personalförvaltning och en kommunikationsstrategi ska utarbetas och genomföras.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 30 juni 2024.

Investering C2.2 R2-I2 – Introduction of Hybrid Workplace Access Model – Smartworking (Införande av hybridarbetsmodell – smartworking)

Denna investering syftar till att införa en modell som gör det möjligt för offentliganställda att arbeta på distans för att tillhandahålla en kontinuerlig offentlig tjänst av hög kvalitet som är tillgänglig för alla och öka tjänstemännens motivation. Den ska inrätta ett innovativt arbetsflöde som bygger på en viss flexibilitet i fråga om arbetstid och arbetsplats i enlighet med behoven i den offentliga förvaltningens processer och planer. Lagstiftningsarrangemangen för den offentliga förvaltningen och förhållandet mellan arbetsmarknadens parter för införandet av en hybridarbetsmodell inom den offentliga förvaltningen och rättsväsendet (arbetslagen, lagen om offentlig förvaltning, lagen om anställningsskydd och förordningarna) ska ändras för att göra det möjligt för anställda att arbeta smidigt och kontinuerligt.

För att uppnå ovanstående mål omfattar åtgärden följande verksamheter:

-Anlitande av externa experter för att kartlägga det aktuella läget när det gäller distansarbete och förbereda och genomföra ledarskapsutbildning.

-Utarbetande av ett förslag till en modell och en plan för hybridtillträde till arbetsplatsen med en fullständig normativ lösning för externa experters genomförande av den.

-Ändringar av den rättsliga ramen och arbetsmetoderna.

-Förvärv av informationsteknik (bärbara datorer, surfplattor och smarttelefoner och den programvara som behövs), som förvärvats genom transparenta förfaranden för offentlig upphandling.

-Personalutbildning.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 30 september 2023.

Reform C2.2 R3 – Digital omvandling av bevarandebaser och arkivregister

Denna reform syftar till att förbättra de offentliga myndigheternas dokumenthantering för att förbättra affärsprocesserna. Åtgärden förväntas möjliggöra ett effektivare tillhandahållande av offentliga förvaltningstjänster genom att använda genomförda IKT-lösningar som ska säkerställa interoperabilitet och datadelning, kostnadsminskningar, insyn i företag och skydd av medborgarnas rättigheter.

Dessutom avser myndigheterna att utveckla och införa en digital offentlig tjänst för att ge tillgång till digitala bevarandebaser som byggts för kulturella och historiska platser. Dessutom ska utvecklingen av nödvändiga standarder och kriterier förbättra den offentliga förvaltningens övergripande effektivitet i detta sammanhang. Utveckling av det nationella arkivinformationssystemet, förstärkning av infrastrukturen och den mänskliga kapaciteten i statliga arkiv och förstärkning av kapaciteten att digitalisera analoga pappersarkiv hos dokumentskapare och dokumentägare planeras för att förbättra de digitala offentliga tjänsterna genom snabbare tillgång till dokumentation och bättre upprätthållande av användarnas och alla intresserade medborgares rättigheter.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 30 juni 2024.

Investering C2.2 R3-I1 – Införande av digital infrastruktur och offentliga förvaltningstjänster genom utveckling av ett system med bevaranderegler

Denna investering består i inrättandet av en ny digital offentlig tjänst kopplad till de befintliga digitala offentliga tjänsterna i syfte att minska de administrativa hindren och göra det möjligt för tjänstemän att handlägga ärenden snabbare och effektivare.

Denna åtgärd består i att utveckla digitala bevarandebaser.

Investering C2.2 R3-I2 – Förbättra den digitala offentliga sektorns infrastruktur och tjänster genom att utveckla det nationella arkivinformationssystemet och stärka det nationella arkivnätverket

Denna investering består i att förbättra förvaltningen och arkiveringen av handlingar som skapats av offentliga myndigheter och rättsväsendet genom att ge alla berörda offentliga myndigheter tillgång till dem.

Investeringen består av utveckling av ett nationellt arkivinformationssystem och inrättande av en ny e-arkiveringstjänst inom den statliga informationsinfrastrukturen.

Reform C2.2 R4 – Funktionellt och hållbart lokalt styre

Denna reform syftar till att inrätta ett effektivt system för lokal och regional förvaltning av hög kvalitet genom att stimulera både funktionell och faktisk integration av lokala förvaltningsenheter. Reformen förväntas bidra till ett förbättrat, effektivt och transparent tillhandahållande av offentliga tjänster till medborgarna och ge dem lika möjligheter att tillgodose sina behov och intressen, oavsett bosättningsort.

Den relevanta lagstiftningen, lagen om genomförande av Republiken Kroatiens statsbudget för 2022, ska ändras och en mekanism för ekonomiskt stöd ska införas för att ge incitament till både funktionella och faktiska sammanslagningar. Tillräckliga resurser ska säkerställas i statsbudgeten för att ekonomiskt uppmuntra en faktisk sammanslagning av minst 20 % av de lokala förvaltningsenheterna och en funktionell sammanslagning av minst 40 % av de lokala förvaltningsenheterna. Under mekanismens utformningsfas ska ett antal möjliga finansieringsmodeller för gemensamt utförande identifieras, med beaktande av omfattningen av de tjänster som de lokala och regionala förvaltningsenheterna måste tillhandahålla enligt definitionen i lag och enheternas rapporterade behov av att utföra de gemensamma uppgifterna. Ett framgångsrikt slutförande av processen med faktiska eller funktionella sammanslagningar ska vara en förutsättning för tilldelning av ytterligare resurser eller medfinansiering från den nationella budgeten. Den kroatiska regeringens beslut ska fastställa kriterierna och nivån på incitamenten, med större skatteincitament för faktiska fusioner, medan incitamenten för funktionella fusioner beror på antalet och typen av funktioner som planeras för fusionen.

Ändringar av förordningarna om mekanismen för ekonomiskt stöd till lokala och regionala myndigheter, som gör det möjligt att betala ut ekonomiska incitament för sammanslagningar.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2022.

Investering C2.2 R4-I1 – Ytterligare optimering och decentralisering av lokala och regionala förvaltningsenheter genom stöd till funktionella och faktiska sammanslagningar

Syftet med denna åtgärd är att ge stöd till lokala förvaltningsenheter när de fattar beslut om att genomgå funktionella eller faktiska sammanslagningar för att förbättra kvaliteten på de lokala förvaltningstjänsterna.

Denna investering består i att uppgradera it-systemet för att stödja den åtföljande reformen (C2.2 R4) och inrätta ett högkvalitativt system för att främja funktionella och faktiska sammanslagningar av lokala förvaltningsenheter.

H.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
163	C2.2. R1	M	Ändrad rättslig ram för ett centraliserat urvalssystem inom den statliga förvaltningen, fastställande av nödvändiga kvalifikationer för offentliganställda och inrättande av ett modernt rekryteringssystem	Ikraftträdande av en ändrad rättslig ram för ett centraliserat system för urval av tjänstemän.				FRÅGA 2	2023	Den reviderade lagstiftningen ska omfatta åtminstone följande åtgärder: Fastställa arbetsprofiler som är specifika för den nationella förvaltningen för att locka till sig den kompetens och de färdigheter som krävs, — Skapa en gemensam sysselsättningsplattform för att centralisera rekryteringsförfarandena inom en gemensam plattform för alla nationella förvaltningar. Anpassa rekryteringsprocessen för i) övergången från ett system som enbart bygger på kunskap till ett system som i första hand bygger på kompetens och lämpliga färdigheter, II) Bedömning av tjänstemännens kompetens. III) skilja mellan rekrytering på grundnivå, som uteslutande bör baseras på kompetens, och rekrytering av specialiserade profiler, som bör kombinera kompetens med relevant arbetslivserfarenhet och leda till tillträde till karriärer på högre nivå, — Stärka engagemanget för en jämn könsfördelning och säkerställa en jämn könsfördelning vid rekrytering samt befordran av kvinnor till högre chefstjänster.
164	C2.2. R1-I1	T	100 % av alla nyrekryterade fast anställda tjänstemän i statliga organ anställs uteslutande genom ett nytt centraliserat, digitaliserat och standardiserat urvals- och rekryteringssystem, som finns tillgängligt via en nyutvecklad it-plattform.		% (i procent)	0	100	FRÅGA 4	2024	Ett centraliserat urvalssystem för tjänstemän ska införas och genomföras på grundval av på förhand fastställda mottagningsplaner som bygger på arbetsbelastningsanalyser och de offentliga myndigheternas faktiska behov av att rekrytera en viss profil av tjänstemän. Systemet ska föreskriva att sökande i rekryteringsprocessen testas online för att säkerställa ett mer transparent och objektivt urval av sökande.
165	C2.2. R1-I2	T	100 % av tjänstemännen vid alla offentliga institutioner måste klara statsexamen, digitalt klara statsexamen, baserat på en ny examensmodell.		% (i procent)	0	100	FRÅGA 4	2022	100 % av tjänstemännen vid alla offentliga institutioner, som måste klara det statliga provet, klarar provet genom en helt digitaliserad modell. Processen för att klara statsexamen digitaliseras i syfte att göra examenssystemet mer transparent, tillgängligt (på flera platser i hela landet) och effektivt.
166	C2.2. R2	M	Ikraftträdande av lagar om löner inom statlig förvaltning och offentliga tjänster och av bestämmelser om rörlighet	Ikraftträdande av lagarna om löner inom statlig förvaltning och offentliga tjänster och av förordningarna om vertikal och horisontell rörlighet för offentliganställda inom offentlig förvaltning				FRÅGA 2	2023	Ny lagstiftning om löner inom den statliga förvaltningen och den offentliga förvaltningen ska möjliggöra en rättvis och öppen bedömning av tjänster i enlighet med fastställda kriterier, säkerställa harmonisering av lönegrader och bonusar inom den offentliga förvaltningen och den offentliga förvaltningen, fastställande av koefficienter på yrkesnivå i samråd med arbetsmarknadens parter och inrättande av ett belöningssystem som bygger på prestation (arbetsprestation). Ett nytt betalningssystem ska inrättas och de nya lagarna om löner inom offentlig förvaltning och offentliga tjänster ska innehålla bestämmelser för att utvärdera tjänster på ett rättvist och öppet sätt i enlighet med fastställda kriterier och säkerställa harmonisering av löner inom offentlig förvaltning och offentliga tjänster samt inrätta ett belöningssystem som bygger på arbetsprestationer. Den rättsliga ramen (lagen om offentlig anställning och förordningar) för vertikal och horisontell rörlighet ska ändras. Detta inbegriper en karriärplan som omfattar eventuellt tillträde till chefstjänster på mellannivå och högre nivå och en starkare koppling mellan karriärutveckling och prestationsbedömning. Skapa förutsättningar för en effektiv arbetsmarknad inom den offentliga förvaltningen, bland annat a) skapa ett öppet och enhetligt system för utlysning av alla lediga tjänster inom den offentliga förvaltningen, b) göra det möjligt att söka alla tillgängliga tjänster var som helst inom den offentliga förvaltningen.
167	C2.2. R2-I1	T	Systemet för personalförvaltning, registret över offentliga tjänstemän och det centraliserade lönesystemet (RegZap – Cop) kompletteras med nio nya funktioner, vilket digitaliserar alla relaterade processer som ska förenkla och påskynda ändringen av lönesystemet.		Antal	0	9	FRÅGA 2	2024	Nio nya funktioner ska utvecklas och införas i REGZAP-COP (dessa är följande: utarbetande av akter om personalens rättigheter och skyldigheter, utvärdering, arbetsregister, karriärplanering och karriärutveckling, den inre arbetsmarknaden och en individanpassad strategi för systemet från tjänstemännens sida, tjänsteresor) för att stödja genomförandet av de föreslagna ändringarna av lönesystemet.
168	C2.2. R2-I2	T	Minst 20 % av de offentliganställda arbetar enligt den smarta arbetsmodellen		% (i procent)	0	20	FRÅGA 3	2023	20 % av de offentliganställda arbetar redan enligt den smarta arbetsmodellen, vilket gör det möjligt för dem att arbeta på distans för att tillhandahålla en kontinuerlig offentlig tjänst av hög kvalitet som är tillgänglig för alla och för att öka tjänstemännens motivation.
169	C2.2. R2-I2	T	Minst 60 % av de offentliganställda ska ha utbildats i smartworking.		% (i procent)	0	60	FRÅGA 3	2023	60 % av de offentliganställda är utbildade i den smarta arbetsmodellen och har de färdigheter som krävs för att arbeta på distans för att tillhandahålla en kontinuerlig offentlig tjänst av hög kvalitet som är tillgänglig för alla och för att öka tjänstemännens motivation.
170	C2.2. R3	M	Inrättande av en e-bevarandetjänst	E-bevarandebas digital offentlig tjänst fullt fungerande och tillgänglig				FRÅGA 4	2023	Genom att inrätta digital infrastruktur och offentliga förvaltningstjänster förbättrar utvecklingen av ett system med bevarandebaser de offentliga myndigheternas och andra dokumentskaparnas dokumenthantering som viktiga stödfunktioner för alla affärsprocesser. E-bevarandesystemet ska möjliggöra ett effektivare tillhandahållande av offentliga förvaltningstjänster med hjälp av genomförda IKT-lösningar som säkerställer interoperabilitet och datadelning, kostnadsminskningar, insyn i företag och skydd av medborgarnas rättigheter. Den digitala offentliga tjänsten (e-bevarandebasen) som är kopplad till befintliga digitala offentliga tjänster ska inrättas, vilket undanröjer administrativa hinder i tillståndsförfarandet enligt lagen om skydd och bevarande av kulturegendom.
171	C2.2. R3	M	Inrättande av ett nationellt arkivinformationssystem	Det nationella arkivinformationssystemet är fullt funktionsdugligt och tillgängligt				FRÅGA 2	2024	Ett nationellt arkivinformationssystem ska inrättas för att förbättra offentliga myndigheters och andra upphovsmäns dokumenthantering, som en viktig stödjande funktion för alla affärsprocesser.
172	C2.2. R3-I1	T	Inrättande av 60 offentligt tillgängliga bevarandebaser för de mest komplexa kulturella och historiska platserna med högt monumentvärde		Antal	0	60	FRÅGA 2	2026	En it-plattform med minst 60 e-bevarandebaser har skapats och offentliggjorts. En bas för e-bevarande ska utvecklas för kulturhistoriska platser med högt monumentvärde som uppfyller kriterierna om fara och brådskande färdigställande med tanke på den planerade byggverksamheten.
173	C2.2. R3-I2	T	600 dokumentskapare använder arkivinformationssystemet		Antal	0	600	FRÅGA 2	2026	Minst 600 skapare som använder det nationella informationssystemet för att hantera och lagra dokumentation. . Inrättandet av det nationella arkivinformationssystemet ska omfatta följande verksamheter: ·Stärka lagringskapaciteten i 8 regionala förvaltningsarkiv för att överföra permanenta pappersarkiv. ·WAranging och urval av pappersarkiv hos de rättsliga myndigheterna. ·Rättsliga myndigheters förfogande över register som har passerat lagringsperioder och som inte längre används för reguljära affärsprocesser. ·Digitalisering av utvalda pappersarkiv som finns kvar hos de rättsliga myndigheterna i enlighet med de yrkesmässiga riktlinjerna för digitalisering av arkiv och gällande lagstiftning.
174	C2.2. R4	M	Ändring av de rättsliga ramarna för att uppmuntra frivillig funktionell eller faktisk sammanslagning av lokala förvaltningsenheter och antagande av den kroatiska regeringens beslut om kriterier för beviljande av skatteincitament för frivilliga funktionella eller faktiska sammanslagningar	Ikraftträdande av den rättsliga ramen				FRÅGA 1	2022	Den ändrade rättsliga ramen och mekanismen för ekonomiskt stöd ska främja en funktionell och effektiv sammanslagning av de lokala myndighetsenheterna, samtidigt som tillräckliga resurser i statsbudgeten säkerställs för att ekonomiskt uppmuntra en faktisk sammanslagning av minst 20 % av de lokala myndighetsenheterna, dvs. minst 40 % av de lokala myndighetsenheterna under perioden fram till 2026. I samband med detta ska de funktionellt sammanslagna LGU behålla samma budgetresurser som fanns tillgängliga för dem före sammanslagningen, under en period på minst två år, och incitamenten ska också täcka engångskostnader för kombinerad finansiering och tillhandahålla ytterligare resurser på grundval av de besparingar som uppnåtts under de kommande fem åren. Dessutom ska incitament för verkliga LGU-fusioner omfatta engångsöverföringar av kapital under fem år som ska användas av LGU för infrastrukturprojekt. Den kroatiska regeringens beslut ska fastställa kriterierna och nivån på incitamenten, med större skatteincitament för faktiska fusioner, medan incitamenten för funktionella fusioner beror på antalet och typen av funktioner som planeras för fusionen. Efter antagandet av beslutet av Republiken Kroatiens regering ska en offentlig inbjudan till LGU att anmäla intresse för den frivilliga funktionella eller faktiska sammanslagningen offentliggöras i den officiella tidningen.
175	C2.2. R4-I1	M	Stödmekanism för frivilliga funktionella och verkliga förbindelser och inrättande av ett fullständigt stödsystem för funktionell och effektiv sammankoppling av enheter	Det finns en omfattande stödmekanism för funktionella/faktiska sammanslagningar av lokala förvaltningsenheter				FRÅGA 2	2025	Ett it-system som utvecklats inom ramen för Europeiska socialfondens projekt ”Optimisation of the Local and Regional Self-Government System” ska uppgraderas för att stödja och uppmuntra lokala förvaltningsenheter att antingen utföra uppgifter gemensamt (funktionell sammanslagning) eller att faktiskt slås samman med andra lokala självstyrande enheter. Stöd till den fortsatta processen för funktionell arbetsoptimering inom de lokala enheternas ansvarsområde ska omfatta följande: — Frågeformulär för självbedömning som utarbetas och fylls i av lokala förvaltningsenheter för att bedöma enheternas kapacitet att utföra de uppgifter som omfattas av deras tillämpningsområde och visa behovet av och intresset för ett gemensamt utförande av uppgifterna, dvs. den faktiska sammanslagningen, i alla lokala förvaltningsenheter. Riktlinjer som ska utarbetas på grundval av ovannämnda uppgifter. — Identifiering av insatser som lämpar sig för gemensamma resultat mellan enskilda enheter för att förbättra effektiviteten, identifiering av potentiella partner för slutliga och faktiska sammanslagningar, föreslagna modeller för sammanslagningar. Införande av ett IT-stödsystem för att funktionellt koppla samman de lokala förvaltningsenheternas uppgifter. — Utbildning av 50 tjänstemän inom den statliga förvaltningen för att stödja lokala förvaltningsenheter i fråga om funktionella förbindelser och faktiska sammanslagningar har slutförts. — Utbildning av 100 tjänstemän vid lokala myndigheter för att utföra gemensamma uppgifter som en del av en funktionell koppling har slutförts.

H.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform C2.2 R5 – Nya löne- och arbetsmodeller inom offentlig förvaltning – höjning av reformens ambitionsnivå genom att föreskriva ytterligare särskilda krav på innehållet i stadgarna

Denna reform syftar till att höja ambitionsnivån för genomförandet av reform R2 Nya löne- och arbetsmodeller inom offentlig förvaltning och offentlig förvaltning, genom att lägga till särskilda krav på innehållet i de förordningar som åtföljer lagen om löner inom offentlig förvaltning och offentlig förvaltning som antagits inom ramen för R2.

Regeringsdekret till stöd för lagen om löner inom offentlig förvaltning ska i detalj fastställa intervallen för koefficienter och löneklasser inom den enhetliga löneskalan för statliga organ och offentliga tjänster.

Dessutom ska tjänstebenämningar, villkor för tjänsteplacering på en viss tjänst, tjänsteklassificering, berörd lönegrad och löneberäkningskoefficienter inom denna lönegrad fastställas i en regeringsförordning.

Löneberäkningskoefficienterna ska fastställas på grundval av en arbetsutvärdering, med beaktande av standardkriterierna för arbetsutvärdering och arbetsindelning enligt definitionen i lagen om löner inom offentlig och offentlig förvaltning (t.ex. arbetets komplexitet, krav på yrkeserfarenhet, självständighet i arbetet och krav på ytterligare kompetens och licenser). Det sätt på vilket standardkriterier ska tillämpas vid arbetsutvärdering och arbetsindelning kommer att fastställas i regeringsförordningar.

Riktmärkningen av arbetstillfällen syftar till att säkerställa genomförandet av principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete genom att tillämpa enhetliga standardriktmärken och avskaffa hittillsvarande praxis att arbetstillfällen med samma eller liknande arbeten, men i olika statliga organ eller offentliga tjänster, får olika lön.

Slutligen syftar stadgarna till att säkerställa att samma lönegrad klassificeras som tjänster av samma eller nästan samma värde när det gäller arbetets komplexitet, ansvar, arbetets självständighet och andra standardkriterier.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 30 juni 2024.

H.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Antal

Åtgärd

Hållpunkt/Mål

Namn

Kvantitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Tid

Beskrivning av varje delmål och mål

Enhet

Baslinjen

Mål

Kvartal

Året

393

C2.2.R5

Ikraftträdande av förordningar som reglerar de nya lönemodellerna och det centraliserade urvalssystemet inom den civila och offentliga sektorn

Ikraftträdande av statsrådets förordning om kriterier för reglering av nya lönemodeller inom den offentliga sektorn

FRÅGA 2

2024

Ikraftträdande av sex förordningar med närmare uppgifter om lönesystemet för lönegrader och koefficienter för anställda inom offentlig förvaltning samt förfarandet, kriterierna och metoden för att bedöma tjänstemäns och anställdas prestationer i statliga organ och offentliga tjänster. Stadgarna ska, i förekommande fall, ta hänsyn till den analys som utförts av Världsbanken inom ramen för investering C2.2.R2-I1.

I stadgarna ska följande fastställas:

— metoden för tillämpning av de standardkriterier som fastställs i lagen om löner inom civil- och offentlig förvaltning i förfarandet för utvärdering och klassificering av tjänster inom statliga organ och offentliga tjänster (expertgrupper inom statlig förvaltning och offentliga tjänster kommer att utvärdera tjänster och, i samarbete med justitie- och förvaltningsministeriet eller ministeriet för arbetsmarknad, pensionssystem, familjefrågor och socialpolitik, genomföra en analys som ska beaktas vid fastställandet av lönekoefficienterna).

— titlarna på tjänsterna, villkoren för urval till tjänsterna, klassificeringen av tjänsterna och de berörda lönegraderna samt lönekoefficienterna inom den offentliga förvaltningen (efter konsolidering eller minskning av antalet tjänster).

— intervallen för koefficienterna inom lönegraderna i den enhetliga löneskalan för offentliganställda.

— förfarande, kriterier och metod för utvärdering av tjänstemännens (inbegripet de som innehar ledande befattningar) och de anställdas prestationer inom den offentliga förvaltningen.

I. KOMPONENT 2.3: DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN AV SAMHÄLLET OCH DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN

Kroatien ligger på 20:e plats 2020 i indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi), med betydande utrymme för förbättringar när det gäller offentliga tjänsters tillgänglighet online. Kroatiens låga digitala konnektivitet hindrar också den fortsatta utvecklingen av landets digitala ekonomi och bidrar till den digitala klyftan mellan stads- och landsbygdsområden.

Syftet med denna del är att stödja den digitala omställningen av Kroatiens ekonomi och samhälle. Det omfattar reformer och investeringar för att digitalisera den offentliga förvaltningen, öka tillhandahållandet av offentliga onlinetjänster och ge tillgång till gigabitkonnektivitetsnät i områden som drabbats av marknadsmisslyckanden, inbegripet landsbygdsområden.

Denna del bidrar till att följa de landsspecifika rekommendationerna om behovet av att ” konsolidera de sociala förmånerna och förbättra deras kapacitet att minska fattigdomen” (landsspecifik rekommendation 2, 2019), ” öka tillgången till digital infrastruktur och digitala tjänster” (landsspecifik rekommendation 2, 2020) och ”fokusera investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt höghastighetsbredband” (landsspecifik rekommendation 3, 2020).

Komponenten omfattar fyra reformer och 20 investeringar.

I.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C2.3 R1 – Strategin för ett digitalt Kroatien och stärkt interinstitutionellt samarbete och samordning för en framgångsrik digital omställning av samhället och ekonomin

Syftet med denna reform är att styra den digitala omvandlingen av Kroatiens samhälle och ekonomi under det kommande årtiondet. Den ska tillhandahålla en strategisk ram, Kroatiens digitala strategi för 2030, fastställa ramen för investeringar i den digitala omställningen och fastställa strategiska mål på följande områden: i) ekonomins digitala omställning, ii) digitalisering av offentlig förvaltning och rättsväsende, iii) digital konnektivitet/utveckling av bredbandsnät för elektronisk kommunikation och iv) utveckling av digitala färdigheter och digitala arbetstillfällen.

Reformen ska också inrätta en mekanism för att samordna utarbetandet och genomförandet av projekt som stöder den digitala omvandlingen av samhället och ekonomin på nationell, regional och lokal nivå, med riktlinjer för tydliga prioriterings- och utvärderingskriterier för investeringar.

Reform C2.3 R2 – Förbättra informationssystemens interoperabilitet

Syftet med denna reform är att stödja tillhandahållandet av digitala offentliga tjänster och underlätta interaktionen mellan medborgare/företag och den offentliga förvaltningen. Reformen syftar också till att införa avancerad dataanalys i den nationella förvaltningen, i syfte att stödja datadrivet beslutsfattande på alla förvaltningsnivåer.

Offentliga myndigheter i Kroatien använder för närvarande hundratals olika register och databaser, men reformen förväntas skapa förutsättningar för inrättandet av ett centralt register (centralt driftskompatibelt system) som kopplar samman centrala register (investering C2.3.R2.I1) samt för inrättandet av en central databas som möjliggör användning av avancerad dataanalys för behöriga myndigheter (investering C2.3.R2.I2).

Reformen förväntas leda till systemförändringar, till utveckling av interoperabla system på nationell nivå och till datadrivet beslutsfattande. Det förväntas också förbättra tillhandahållandet online av offentliga tjänster av hög kvalitet till företag och medborgare.

Åtgärden ska fastställa en organisations- och förvaltningsstruktur för förvaltningen av det centrala interoperabilitetssystemet samt katalogen över e-tjänster som ska anslutas till det centrala interoperabilitetssystemet. Den ska också utveckla ekosystemet för att samla in, bearbeta, analysera, visa och dela data, i syfte att införa dataanalys i den nationella förvaltningen som ett nytt sätt att arbeta på alla beslutsnivåer.

Denna reform ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Investering C2.3 R2-I1 – Inrättande av ett centralt interoperabilitetssystem

Syftet med denna investering är att åtgärda den nuvarande fragmenteringen av register, i linje med den europeiska interoperabilitetsramen (EIF).

Åtgärden består i att inrätta det centrala interoperabilitetssystemet.

Investering C2.3 R2-I2 – Inrättande av ett centralt dataregister och affärsanalyssystem

Syftet med denna investering är att bygga upp ett centralt datalager för statliga myndigheter, vilket förväntas förbättra datahanteringssystemet genom att underlätta insamlingen av data i standardiserade format samt behandlingen, analysen och utbytet av data mellan offentliga myndigheter (såsom statliga och lokala förvaltningsenheter). Plattformen ska möjliggöra dataanalys i realtid och ska ta fram avancerade dataanalysverktyg (såsom på förhand fastställda verksamhetsindikatorer, resultattavlor och dagliga rapporter) som förväntas avsevärt förbättra det datadrivna beslutsfattandet på alla nivåer inom den nationella förvaltningen.

En del av datalagret ska också vara tillgänglig för medborgare och företag, i syfte att göra det möjligt för den privata sektorn att bygga upp och utveckla mervärdestjänster på de data och analysverktyg som görs tillgängliga för dem.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Investering C2.3 R3-I1 – Uppgradering av det gemensamma servicecentrumet

Syftet med denna investering är att utöka kapaciteten hos det statliga molnet (Shared Services Centre, nedan kallat CDU).

Åtgärden består i att uppgradera det statliga molnet och öka antalet användare.

Investering C2.3 R3-I2 – Stärka polisens kapacitet att bekämpa it-brottslighet

Syftet med investeringen är att stärka inrikesministeriets kapacitet att bekämpa it-brottslighet.

Investeringen omfattar inköp av specialiserad utrustning för polisen för analys av digitala bevis, specialiserad utbildning för poliser för att upptäcka och bekämpa cyberattacker och genomförande av offentliga förebyggande kampanjer som riktar sig till företag och medborgare för att öka medvetenheten om it-brottslighet.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Investering C2.3 R3-I3 – Inrättande av en enda kontaktpunkt för alla e-offentliga helpdesktjänster

Syftet med investeringen är att skapa en gemensam kontaktpunkt som harmoniserar och centraliserar helpdesksystemet för alla offentliga förvaltningars onlinetjänster. Den gemensamma kontaktpunkten förväntas ge medborgare och företag en ny, förbättrad tjänst för att kommunicera med offentliga förvaltningar och ska göra det möjligt för användarna att enkelt hitta den begärda informationen. Den gemensamma kontaktpunkten ska också ha funktioner som gör det möjligt för användarna att skicka återkoppling, bedöma kvaliteten på interaktionen med offentliganställda och efterhandsutvärderingen, vilket förväntas förändra interaktionen mellan Kroatiens offentliga förvaltning och dess användare.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

Investering C2.3 R3-I4 – Konsolidering av CEZIH:s infrastruktursystem för hälsoinformation

Syftet med investeringen är att uppgradera Kroatiens centrala informationssystem för hälso- och sjukvård (CEZIH), som används av alla aktörer inom hälso- och sjukvårdssystemet (t.ex. sjukhus, vårdpersonal, medicinska skolor, offentliga hälso- och sjukvårdsinstitutioner, apotek och laboratorier).

Investeringen ska särskilt migrera systemet till det statliga molnet (det gemensamma servicecentrumet) och inrätta lösningar för katastrofhantering för att säkerställa driftskontinuitet och tillhandahålla ett kontinuerligt, tillförlitligt och säkert driftsätt för det centrala hälsoinformationssystemet.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2024.

Investering C2.3 R3-I5 – Projekt för införande av digitala identitetskort

Syftet med investeringen är att främja användningen av elektroniska signaturer i medborgarnas kontakter med den offentliga förvaltningen. Åtgärden förväntas göra det möjligt för användare av e-legitimationer att underteckna dokument på mobila plattformar genom användning av Certilias mobilapplikation.

Den ska inrätta ett system för hantering av digital identitet och ett mobilt signeringssystem för att utfärda fjärrcertifikat för en kvalificerad elektronisk underskrift på distans. Utfärdandet av ett sådant certifikat är en förutsättning för att underteckna dokument elektroniskt på mobila plattformar eller i mobilapplikationer för signaturer.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Investering C2.3 R3-I6 – Investeringar i nätverket för statlig informationsinfrastruktur

Syftet med denna investering är att modernisera och utöka kapaciteten hos det statliga nätet för informationsinfrastruktur (DII-nätet).

Åtgärden består av uppgradering av DII-nätet och anslutning av nya användare till DII-nätet.

Investering C2.3 R3-I7 – Förbättring av systemet för fysisk planering, byggande och statliga tillgångar genom digitalisering

Syftet med denna investering är att uppgradera informationssystemet för fysisk planering (ISPU) till ett integrerat informationssystem för fysisk planering och möjliggöra digitalisering av förfaranden i samband med utarbetande och genomförande av enskilda projekt.

Åtgärden består i att skapa nästa generations fysiska planer och uppgradera ISPU.

Investering C2.3 R3-I8 – Inrättande av en digital mobil plattform

Syftet med denna investering är att skapa en mobil digital plattform för offentliga tjänster för att göra det möjligt för medborgarna att enkelt använda offentliga tjänster online på sina smarttelefoner. De befintliga e-medborgartjänsterna har utvecklats för persondatorer och är för närvarande inte anpassade till mobila enheter, och därför behövs en plattform som är anpassad till mobila applikationer.

Denna investering ska, med hjälp av den senaste tekniken och de senaste standarderna, bygga upp en plattform som tillhandahåller ett standardiserat sätt att erbjuda offentliga tjänster på mobila plattformar (såsom begäran om bevis på födelseattest, begäran om bevis på bosättning, registrering av en adressändring, registrering av ett motorfordon). Den ska ansluta alla relaterade register och databaser till den centrala databasen för datautbyte (Central Data Interchange Bus, GSB). Investeringen ska också göra det möjligt att uppgradera det nationella autentiseringssystemet (NIAS) till de senaste autentiseringstrenderna för mobila plattformar genom att införa moderna biometriska tillämpningsmetoder.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Investering C2.3 R3-I9 – Inrättande av en ny plattform för Kroatiens elektroniska bulletin om offentlig upphandling

Syftet med denna investering är att inrätta en ny it-plattform för e-upphandlingssystemet, i syfte att stödja digitaliseringen av processen för offentlig upphandling och genomföra de nya standardformulär för offentliggörande av meddelanden om offentlig upphandling som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1780 (e-formulär).

Investeringen ska modernisera it-plattformen för Kroatiens elektroniska meddelande om offentlig upphandling (EOJN), som för närvarande bygger på föråldrad teknik och inte på lämpligt sätt stöder ett effektivt genomförande av förfaranden för offentlig upphandling. Åtgärden ska i synnerhet göra det möjligt att koppla alla upphandlingsförfaranden (från upphandlingsplan till genomförande av förfarandet till uppgifter om betalningar baserade på ingångna kontrakt) och ska införa överklaganden online (e-överklaganden) som obligatoriska och möjligheten att betala avgifter online. Investeringen ska också inrätta en ram för att spåra efterlevnaden av vissa obligatoriska minimikriterier och mål (såsom strategisk, grön eller innovativ offentlig upphandling).

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

Investering C2.3 R3-I10 – Digitalisering av CES (eHZZ)

Syftet med denna investering är att digitalisera den kroatiska arbetsförmedlingen (CES – HZZ).

Åtgärden består i att införa CES digitala identitetshanteringssystem och digitala personalförvaltningssystem och uppgradera digitaliseringen av CES.

Investering C2.3 R3-I11 – IKT-stöd för modernisering av HZMO (eHZMO)

Syftet med denna investering är att modernisera it-systemet vid det kroatiska pensionsförsäkringsinstitutet (HZMO) och digitalisera dess centrala affärsprocesser.

Åtgärden består i att uppgradera HZMO:s it-system.

Investering C2.3 R3-I12 – Digitalisering av HZMO-arkiven (eArhiva)

Syftet med denna investering är att digitalisera det kroatiska pensionsförsäkringsinstitutets (HZMO) arkiv och förbättra det övergripande resultatet av HZMO:s arbete och arkivens kostnadseffektivitet.

Åtgärden består i att göra de digitala arkiven (Digital Archives Management System) operativa samt skanning och digital indexering av sidor från det nationella arkivet.

Investering C2.3 R3-I13 – Digital omställning av skatteförvaltningen

Syftet med denna investering är att modernisera skatteförvaltningens informationssystem och öka skatteförvaltningens effektivitet.

Åtgärden består i att lägga ut det uppgraderade informationssystemet för skatteförvaltningen på nätet och göra det tillgängligt.

Investering C2.3 R3-I14 – Genomförande av systemet för icke-kontanta betalningar i ekonomin genom e-fakturor med integrerade e-arkiv och aktiv skatteredovisning

Syftet med denna investering är att inrätta ett onlinesystem för skatteredovisning i syfte att minska den administrativa bördan för skattebetalarna.

Investeringen ska inrätta ett nytt it-system för registrering av elektroniska fakturor (e-fakturor) som utfärdats av offentliga myndigheter för icke-kontanta betalningar i skatteförvaltningens informationssystem. Investeringen ska också inrätta ett avancerat redovisningssystem online för mervärdesskatt.

Investeringen förväntas bidra till att förenkla skattedeklarationerna genom att minska antalet formulär som krävs och stödja efterlevnaden av skattereglerna.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering C2.3 R3-I15 – Inrättande av lösningar för turismtillämpningar

Syftet med denna investering är att utveckla nya it-verktyg för att hjälpa till att hantera turismutvecklingen på ett effektivt sätt och stödja sektorns hållbarhet.

Åtgärden består i att tillhandahålla fyra it-verktyg.

Investering C2.3 R3-I16 – Digitalisering av processer inom idrott och rekreation på lokal och regional nivå

Syftet med denna investering är att uppgradera informationssystemet inom idrotten och underlätta tillgången till systemet för alla berörda parter.

Åtgärden består av tre nya tillämpningsmoduler som integreras i det uppgraderade ISS.

Investering C2.3 R3-I18 – Frivilliga bidrag till det gemensamma företaget EuroHPC för AI-gigafabrik eller motsvarande AI-infrastruktur

Denna åtgärd syftar till att stödja Kroatiens inrättande av och tillgång till AI-gigafabriker och deras tjänster. Åtgärden ska bestå av ett frivilligt bidrag på 39 000 000,00 EUR till det gemensamma företaget EuroHPC. Bidraget ska stödja en AI-gigafabrik eller motsvarande AI-infrastruktur och kvantteknik som ska etableras i unionen.

Reform C2.3 R4 – Stärka konnektiviteten som en hörnsten i den digitala omställningen av samhället och ekonomin

Syftet med denna reform är att bana väg för att säkerställa tillgången till elektroniska kommunikationsnät som tillhandahåller gigabitkonnektivitet för hushåll och socioekonomiska drivkrafter, i linje med målen för det europeiska gigabitsamhället.

Denna reform syftar till att säkerställa ett snabbt och omfattande genomförande av den rättsliga och strategiska ramen på området elektronisk kommunikation, genom antagandet av lagen om elektronisk kommunikation, i enlighet med bestämmelserna i direktiv (EU) 2018/1972 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation, och genomförandet av målen i den nationella bredbandsplanen i Kroatien för perioden 2021–2027.

Reformen förväntas identifiera och ta itu med administrativa bördor och rättsliga hinder i samband med byggandet av gigabitkonnektivitetsnät, inbegripet 5G-nät, för att uppmuntra investeringar i utbyggnaden av 5G-nät.

Denna reform kompletterar investeringarna i digital konnektivitet genom bredbandsanslutningar i fasta och avancerade trådlösa och mobila nät, bland annat genom användning av 5G-teknik.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investering C2.3 R4-I1 – Genomförande av projekt inom det nationella ramprogrammet för utveckling av bredbandsinfrastruktur

Syftet med denna investering är att öka den nationella bredbandstäckningen med gigabitkonnektivitet i områden där det kommersiella intresset är otillräckligt, i linje med det nationella ramprogrammet för utveckling av infrastruktur för bredbandsåtkomst.

Åtgärden består i att underteckna bidragsavtal för genomförandet av projekten inom den nationella ramen för utveckling av infrastruktur för bredbandsåtkomst (ONP) och tillhandahålla bredbandsåtkomst för hushåll i vita NGA-områden.

Investering C2.3 R4-I2 – Byggande av passiv infrastruktur för elektronisk kommunikation

Syftet med denna investering är att öka tillgången till gigabitnät i landsbygdsområden och glesbefolkade områden där det inte finns något kommersiellt intresse av att bygga dessa nät.

Åtgärden består i att underteckna ett bidragsavtal för byggande av passiv infrastruktur för elektronisk kommunikation och ge tillgång till 5G för landsbygdsområden och glesbefolkade områden.

I.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
176	C2.3. R1	M	Strategin för det digitala Kroatien	Strategin för ett digitalt Kroatien träder i kraft				FRÅGA 4	2022	Den digitala strategin för Kroatien 2030 ska tydligt fastställa strategiska mål och prioriteringar som kommer att ligga till grund för fastställandet av åtgärder på följande områden: digitalisering av den offentliga förvaltningen och rättsväsendet, utveckling av bredbandsnät för elektronisk kommunikation. utveckla digital kompetens och digitala arbetstillfällen.
177	C2.3. R2 C2.3. R2.I2	M	Inrättande av plattformar för det centrala interoperabilitetssystemet	Rapport från centralkontoret för utveckling av det digitala samhället (SDURDD) om att plattformarna är i drift och har testats för användning				FRÅGA 4	2022	Den centrala nationella interoperabilitetsportalen ska tillhandahålla en katalog över alla tillgängliga tjänster och datalagret ska vara i drift.
178	C2.3. R2-I1	M	Inrättande av det centrala interoperabilitetssystemet	Rapport från centralkontoret för utveckling av det digitala samhället (SDURDD) om att systemet är i drift och har testats för användning				FRÅGA 3	2024	Det centrala driftskompatibla systemet, som möjliggör driftskompatibilitet mellan register, ska vara tillgängligt online. Det ska: I)säkerställa tillhandahållande online av 19 administrativa förfaranden som förtecknas i bilaga II till förordningen om en gemensam digital ingång för användare i andra EU-länder. II)inkludera den centrala nationella portalen, III)integrera och koppla samman minst åtta ytterligare befintliga centrala offentliga register i systemet. IV)se till att informationen i de olika registren konsolideras på ett ställe och är tillgänglig för offentliga förvaltningar, medborgare och företag.
179	C2.3. R3-I1	T	Uppgradering av det statliga molnet	Rapport från centralkontoret för utveckling av det digitala samhället (SDURDD)	Antal	0	6	FRÅGA 4	2022	6 nya funktioner ska kunna användas i det statliga molnet (CDU) och vara tillgängliga för användarna: — En plattform för utveckling, genomförande och testning av tillämpningar för användare. — En plattform för IKT-stöd, — Ett centralt system för övervakning av informationssäkerhet för hantering av potentiella säkerhetshändelser. — En plattform för biometrisk autentisering. — En plattform för hantering av det digitala innehållet på webbplatserna, — En plattform för utveckling av blockkedjeteknik för det statliga molnet.
180	C2.3. R3-I1	T	Ökning av antalet användare i det gemensamma servicecentrumet		Antal	0	450	FRÅGA 2	2026	450 nya användare ska integreras i det gemensamma servicecentrumet. Integreringen av plattformen för det gemensamma servicecentrumet i de gemensamma europeiska dataområdena har inletts, vilket bekräftats av leverantören av den relevanta teknik som möjliggör integrationen, med erkännande av följande: I)metakatalogen över hälsodata inom Datasjön har utarbetats tekniskt, och II) att SPE-bolaget (säker behandlingsmiljö) har säkrats.
181	C2.3. R3-I2	M	Pilotprojekt om cybersäkerhet	Rapport från inrikesministeriet				FRÅGA 4	2023	Pilotprojekt för systemstresstest ska genomföras – med simulering av ”it-beroende” och ”it-baserade” brott. Systemet ska vara utrustat med särskilda programvaru- och maskinvarukomponenter för utredning av it-brottslighet, sökning med öppen källkod på internet och digital kriminalteknik samt uppsättningar för utredningsanalys för analys av digitala bevis. Genomförandet av projektet ska uppfylla det nödvändiga förhandsvillkoret för uppgradering av kriminaltekniska verktyg och system samt hemliga övervakningssystem för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, vilket är nödvändigt för att öka it-säkerheten i Kroatien och EU. När utrustningen har förvärvats och tagits i full drift ska ett pilotprojekt för att simulera forskning om it-brottslighet i form av en skrivbordsövning genomföras för att bedöma utrustningens bidrag till uppnåendet av åtgärderna och målen för it-brottsbekämpningsprojektet.
182	C2.3. R3-I2	M	Offentlig kampanj för förebyggande av it-säkerhet	Rapport från inrikesministeriet				FRÅGA 1	2024	En offentlig förebyggande kampanj ska genomföras om yttringar av it-brottslighet och förebyggande åtgärder, som ska övervakas med hjälp av följande indikatorer: — antal förebyggande medvetandehöjande åtgärder och utbildningsinsatser som genomförts av olika målgrupper om åtgärder för självskyddande beteende i förhållande till riskerna för it-brottslighet — antal deltagare i verksamheten — antal utdelade förebyggande material — antal medieinlägg (inkluderar alla medier) antal svar från målgrupper på sociala medier — antal och behandlade resultat av webbaserade undersökningar som genomförts via sociala nätverk — antal utvärderingar av målgrupper som genomförts med kvantitativa metoder
183	C2.3. R3-I3	M	Inrättande av en enda kontaktpunkt	Rapport från centralkontoret för utveckling av det digitala samhället (SDURDD) om att den gemensamma kontaktpunkten har inrättats och är i drift				FRÅGA 4	2023	Plattformen med en enda kontaktpunkt som tillhandahåller information och kundstöd till medborgare och företag på en enda centraliserad plats ska inrättas och tas i drift.
184	C2.3. R3-I4	M	It-systemet CEZIH	Rapport från hälsoministeriet				FRÅGA 2	2024	Kroatiens centrala hälsoinformationssystem ska vara i drift för användning i det statliga molnet (CDU).
185	C2.3. R3-I5	T	E-signatur för e-identitetskort	Rapport från byrån för digital säkerhet (AKD)	Antal	0	300 000	FRÅGA 4	2024	Mobilapplikationen Certilia ska laddas ned 300 000 gånger via Google Play Store och App Store. Dessutom ska 100 000-certifikat utfärdas för kvalificerade elektroniska underskrifter på distans. Certilias mobilapplikation och personliga mobila behörighetsuppgifter ska göra det möjligt för minst 50 000 unika användare att utföra autentiseringsprocessen minst 700 000 gånger.
186	C2.3. R3-I6	M	Uppgraderat nät för statlig informationsinfrastruktur (DII)	Uppgraderad DII online och tillgänglig				FRÅGA 3	2025	Det uppgraderade nätet för statlig informationsinfrastruktur (DII) ska vara online och tillgängligt för användning. Nätverket ska I)Säkerställa möjligheten till bredbandstillgång till ett nät med mycket hög kapacitet för alla offentliga myndigheter II)säkerställa fortsatt konnektivitet för alla institutioner i systemet genom ett program som stöder den övervakning av nätverket som utförs av nätverksövervakningscentrumet (NOC), och III)innehålla ett system, tillgängligt 24 timmar om dygnet och 7 dagar i veckan, för att tillhandahålla teknisk felsökning och hjälp till användarna.
187	C2.3. R3-I6	T	Nya användare av nätverket för statlig informationsinfrastruktur (DII)		Antal	36	136	FRÅGA 4	2025	Minst 100 nya användare ska anslutas till det statliga infrastrukturnätet för information. Varje anläggning ska förses med fiberinfrastruktur och terminalutrustning.
188	C2.3. R3-I7	M	Digitala fysiska planer	Digitala fysiska planer har skapats				FRÅGA 4	2025	Entreprenörens överlämningsintyg för utveckling och leverans av 570 års nästa generations fysiska planer (fysiska planer i digital form).
189	C2.3. R3-I7	M	Uppgradering av informationssystemet för rumsliga planer	Elektroniska moduler online och tillgängliga, och satellitbilder inhämtade				FRÅGA 4	2025	Elektroniska moduler, som digitaliserar förfaranden inom fysisk planering, byggverksamhet och statliga tillgångar som en del av informationssystemet för fysiska planer, ska vara tillgängliga online. Satellitbilder av det högupplösta området i Kroatien ska inhämtas.
190	C2.3. R3-I8	T	Digitala e-offentliga tjänster integrerade i den nya mobila plattformen	Rapport från SDURDD om att de 20 e-tjänsterna är integrerade och operativa för användning	Antal	0	20	FRÅGA 4	2024	Minst 20 e-tjänster ska vara integrerade i den mobila plattformen och kunna användas, bland annat följande: 1) ansökan om födelsebevis, 2) begäran om bevis på bosättning, 3) uppgifter om studentstatus, 4) första ansökan om antagning till en offentlig institution för högre utbildning, 5) begäran om akademiskt erkännande av examensbevis, intyg eller andra bevis på studier eller kurser, 6) e-socialtjänst, 7) ansökan om ett europeiskt sjukförsäkringskort, 8) ansökan om ett skattekort (PK), 9) registrering av en adress, 10) registrering av ett motorfordon som har sitt ursprung i eller redan är registrerat i en medlemsstat, standardförfaranden, 11) användarbrevlåda, 12) e-kommunikation med domstolar, 13) mitt konto – Regos, 14) begäran om information om pensioner från obligatoriska system, 15) kalender för betalning av obligatoriska avgifter, 16) försäkring av arbetsrättsliga fordringar, 17) e-arbetsbok – elektronisk registrering av utstationeringsstatus, 18) e-administrativa förfaranden, 19) försäkran om att inga straffrättsliga förfaranden pågår, 20) e-barnkort – Mudrica.
191	C2.3. R3-I9	M	Inrättande av en ny plattform för offentlig upphandling och mobilapplikation	Det första offentliga upphandlingsförfarandet inleddes på den nya e-upphandlingsplattformen				FRÅGA 3	2023	Den nya plattformen för genomförande av offentliga upphandlingsförfaranden och mobilapplikationen ska vara i drift, och förfarandet för offentlig upphandling ska inledas på den nya e-upphandlingsplattformen.
192	C2.3. R3-I10	M	CES:s system för digital identitet och personalförvaltning	Rapport från CES/HZZ				FRÅGA 4	2023	CES:s system för hantering av digital identitet och digitala personalförvaltningssystem ska vara på plats och i drift.
193	C2.3. R3-I10	M	Uppgradering av digitaliseringen av det gemensamma europeiska området för utbildning	CES:s verksamhetsprocesser digitaliserade				FRÅGA 2	2026	Automatiseringen och digitaliseringen av CES:s affärsprocesser, som möjliggör spridning och central behandling av elektroniska dokument, ska tillhandahållas av entreprenören. Det ska omfatta: I)programvarulicenser för system för hantering av säkerhetstillbud och säkerhetshändelser II) ett stödsystem för kärnprocesser III)systemet e_Advisor (som omfattar digital och biometrisk signatur) IV) de digitala arkiven, vi) Ett redovisningssystem VII) Ett digitalt dokumenthanteringssystem.
194	C2.3. R3-I11	M	Uppgraderat it-system vid Kroatiens pensionsförsäkringsinstitut (HZMO)	Det kroatiska pensionsförsäkringsinstitutets uppgraderade it-system ska levereras.				FRÅGA 2	2026	It-systemet och kärnverksamheten vid Kroatiens pensionsförsäkringsinstitut (HZMO) ska levereras av entreprenören. Det levererade it-systemet ska omfatta moduler för hantering av följande: i) beräkningar för pensions- och barnförmåner, ii) uppgifter om avgifter och betalningar, iii) uppgifter om förmånstagare, iv) överklaganden, prövningsförfaranden och tvister, v) digital dokumentation och digitala arkiv, vi) analys- och redovisningsuppgifter, vii) finansiella transaktioner, vii) processer för upphandling, upphandling och beställning, viii) skulder och ansvar (köpare/leverantörer), ix) kapitalförvaltning.
195	C2.3. R3-I12	M	Digitala arkiv vid Kroatiens pensionsförsäkringsinstitut (HZMO)	HZMO:s överlämningsregister över operativsystemet för hantering av digitala arkiv				FRÅGA 4	2022	Systemet för hantering av digitala arkiv (Digital Archives Management System) ska vara i drift.
196	C2.3. R3-I12	M	Det kroatiska pensionsförsäkringsinstitutets (HZMO) digitala arkiv	Skannade och indexerade arkiv				FRÅGA 2	2026	Uppdragstagarens överlämningsintyg för slutförande av arbeten för digitalisering och indexering av 50 000 000 sidor från det nationella arkivet till de nya digitala arkiven.
197	C2.3. R3-I13	M	Uppgraderat informationssystem för skatteförvaltningen	Det uppgraderade informationssystemet för skatteförvaltningen finns på nätet och är tillgängligt				FRÅGA 2	2026	Det uppgraderade informationssystemet för skatteförvaltning finns på nätet och är tillgängligt. I systemet ska följande ingå: I)En plattform som a) möjliggör automatisering av skatteförvaltningens affärsprocesser och b) tillhandahåller dataanalys. II)Digitalisering av 340 års förfaranden för fastställande och uppbörd, inbegripet förfaranden för bedömning och uppbörd av mervärdesskatt, sociala avgifter och bolagsskatt samt skatteredovisning, betalningstransaktioner och system för europeiskt och internationellt utbyte av skatteuppgifter, styrkt av ett överlämningsintyg från en entreprenör. III)Säker IKT-infrastruktur som a) konsoliderar och uppgraderar IKT-infrastrukturen, b) höjer nivån på IKT-säkerheten och c) säkerställer driftskontinuitet.
199	C2.3. R3-I14	M	System för e-fakturor och online-redovisning av mervärdesskatt	Rapport från finansministeriet – Skatteförvaltningen				FRÅGA 4	2024	Det nya systemet för registrering av elektroniska fakturor i skatteförvaltningen för alla användare (B2B-modellen och beskattningsbara personer för offentlig upphandling) och avancerad online-redovisning av mervärdesskatt ska vara i drift och färdigt att användas.
200	C2.3. R3-I15	T	Verktyg i it-systemet för turism	Rapport från ministeriet för turism och idrott (MINTS)	Antal	0	4	FRÅGA 2	2026	Uppdragstagaren ska tillhandahålla följande verktyg: 1) för integrerade administrativa och icke-administrativa förfaranden för att underlätta affärsverksamhet och kommunikation med den offentliga förvaltningen 2) för förvaltning av resmål, inbegripet en lösning för att hantera turistflöden 3) omvärldsbevakning inom turism för att stödja företagare i beslutsfattandet inom näringslivet och den offentliga sektorn i det offentliga beslutsfattandet med hjälp av uppgifter från olika källor, bland annat det centrala turistregistret, e-besökssystemet och CROSTO-systemet. 4) uppgradering av digitaliseringen av CROSTO-systemet, med utveckling av ett digitalt övervakningssystem för destinationsutveckling för att övervaka resmålens hållbarhet i linje med det europeiska indikatorsystemet för turism för hållbar destinationsförvaltning (Etis).
201	C2.3. R3-I16	T	Nya tillämpningsmoduler för it-systemet för idrott	Rapport från ministeriet för turism och idrott (MINTS)	Antal	0	3	FRÅGA 2	2026	Tre nya tillämpningsmoduler ska integreras i informationssystemet för idrott (ISS): 1) för tillhandahållande av direkt tillgång till idrottsklubbar, med rätt att föra in uppgifter (inklusive idrottsregister och idrottsutövarnas journaler över läkarundersökningar), till de grundläggande registren och registren i informationssystemet inom idrotten 2) för finansiering av lokala och regionala myndigheters offentliga idrottsbehov, 3) för insamling av uppgifter om idrott och hälsoorienterad fysisk träning, inbegripet upprättande av ett register över hälsoorienterad fysisk träning.
449	C2.3. R3-I18	M	Undertecknande av bidragsavtalet mellan Kroatien och det gemensamma företaget EuroHPC och utbetalning av det frivilliga bidraget till det gemensamma företaget EuroHPC	Undertecknande av bidragsavtalet				FRÅGA 2	2026	Undertecknande av bidragsavtalet mellan Kroatien och det gemensamma företaget EuroHPC. Bidragsavtalet ska innehålla följande: I)En uppgift om den verksamhet som ska finansieras med det frivilliga bidraget, nämligen ekonomiskt stöd till en AI-gigafabrik eller motsvarande AI-infrastruktur och kvantteknikinitiativ som ska utvecklas och etableras i unionen. II)Kravet att det frivilliga bidraget ska användas på ett sätt som är förenligt med principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen 2021/C58/01. III)Det exakta beloppet för det frivilliga bidraget från medel från faciliteten för återhämtning och resiliens. IV)Ett krav på att outnyttjade belopp som omfattas av överenskommelsen ska användas av det gemensamma företaget EuroHPC för att stödja samma politiska mål till förmån för den berörda medlemsstaten och inte ska överföras tillbaka till medlemsstaten. V)Kroatien ska överföra 39 000 000,00 EUR till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem.
202	C2.3. R4	M	Optimering av tillståndsprocessen för konnektivitetsinvesteringar	Ikraftträdande av en reviderad rättslig ram				FRÅGA 2	2022	En reviderad rättslig ram ska stödja optimeringen av licensieringsprocessen och göra det möjligt att presentera infrastrukturen för elektronisk kommunikation i fysiska planer. Den nya ramen ska ta itu med den administrativa bördan och rättsliga hinder i samband med byggandet av nät med mycket hög kapacitet, inbegripet 5G-nät.
203	C2.3. R4-I1	M	Bidragsavtal som undertecknats för genomförande av projekt inom ramen för det nationella ramverket för utveckling av infrastruktur för bredbandsåtkomst (ONP)	Rapport från ministeriet för sjöfart, transport och infrastruktur (MSTI)				FRÅGA 3	2023	Bidragsöverenskommelser för 20 projekt inom ramen för ONP ska undertecknas som ett resultat av urvalsprocessen.
204	C2.3. R4-I1	M	Bredbandstillgång för hushåll i vita NGA-områden	Rapport från ministeriet för sjöfart, transport och infrastruktur (MSTI)				FRÅGA 2	2026	Intyg om slutförande av att bredbandsinfrastrukturen har byggts och att den möjliggör bredbandstillgång på minst 100 MBit/s (uppgraderbar till 1 Giga), för nedladdning till användare, till minst 40 136 ytterligare hushåll i vita NGA-områden.
205	C2.3. R4-I2	M	Bidragsavtal undertecknat för uppförande av passiv infrastruktur för elektronisk kommunikation	Rapport från ministeriet för sjöfart, transport och infrastruktur (MSTI)				FRÅGA 1	2023	Undertecknande av bidragsavtalet och inledande av genomförandet av projekt för uppförande av passiv infrastruktur för elektronisk kommunikation
206	C2.3. R4-I2	T	Tillgång till 5G	Rapport från ministeriet för sjöfart, transport och infrastruktur (MSTI)	Antal	0	14	FRÅGA 2	2026	14 passiva kommunikationspolar ska installeras i landsbygdsområden och glesbefolkade områden (där den genomsnittliga befolkningen är mindre än 20/km²). Avtal ska slutas med aktörer som åtar sig att i) installera aktiv utrustning på de 14 stationerna för passiv kommunikation, ii) tillhandahålla 5G-tjänster via den aktiva utrustningen, senast i slutet av 2026. Förvaltningen av den infrastruktur som ska byggas genom investeringen ska uteslutande utföras utan vinstsyfte, i syfte att säkerställa att intäkterna från hyra av infrastrukturen täcker alla drifts- och underhållskostnader för infrastrukturen. Om hyresintäkterna överstiger kostnaderna ska överskottet inriktas på utbyggnad eller uppförande av ny infrastrukturkapacitet.

I.3 Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering C2.3 R3-I17 – Inrättande av folk-, familje- och hushållsregistret

Syftet med denna investering är att upprätta ett register över befolkning, familjer och hushåll (kroatiska: Registar stanovništva, obitelji i kućanstva; hädanefter gäller följande: SOK), för att samla in uppgifter om befolkningens, familjernas och hushållens inkomster och tillgångar.

Åtgärden består i att en lag om inrättande av SOK träder i kraft.

I.4 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Antal

Åtgärd

Hållpunkt/Mål

Namn

Kvantitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Tid

Beskrivning av varje delmål och mål

Enhet

Baslinjen

Mål

Året

394

C2.3 R3- I17

Lagen om inrättande av folk-, familje- och hushållsregistret (SOK)

Lagens ikraftträdande

FRÅGA 4

2025

Lagen om inrättande av SOK träder i kraft. I lagen föreskrivs att SOK ska

I)harmonisera de förfaranden och definitioner som används för att bedöma de rättigheter och skyldigheter som är beroende av enskilda personers, familjers eller hushålls inkomster eller tillgångar.

II)vara kopplade till e-skattesystemet.

J. KOMPONENT 2.4: FÖRBÄTTRAD FÖRVALTNING AV STATLIGA TILLGÅNGAR

Statsägda företag står för omkring 7 % av mervärdet i ekonomin som helhet och för 4 % av den totala sysselsättningen. Med tanke på de statsägda företagens betydande roll i den kroatiska ekonomin kan en förbättrad företagsstyrning och en fortsatt minskning av portföljen av offentliga tillgångar leda till en tydlig ökning av den totala produktiviteten.

Syftet med delen i Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan är att främja ekonomisk utveckling och öka de statsägda företagens övergripande effektivitet genom följande åtgärder:

-Ytterligare minska antalet statsägda företag.

-Förbättra förvaltningen av statliga fastigheter.

-Anpassa det nationella regelverket för företagsstyrning till internationell bästa praxis på grundval av OECD:s rekommendationer.

-Förbättra styrningen av statsägda företag av särskilt intresse för Kroatien och av majoritetsägda statliga företag samt förbättra samordningen mellan de behöriga nationella myndigheterna.

-Stärka den mänskliga kapaciteten att övervaka företagsstyrningen i statsägda företag.

Komponenten stöder genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna om att förbättra företagsstyrningen i statsägda företag och intensifiera försäljningen av statsägda företag och icke-produktiva tillgångar (de landsspecifika rekommendationerna 4 och 2019). Komponenten bidrar också till åtagandena efter ERM II-anslutningen om att stärka ledningen av statsägda företag.

J.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C2.4 R1 – Översyn av förteckningen över statsägda företag av särskilt intresse för Kroatien

Syftet med denna reform är att rationalisera det statliga ägandet genom att anta en ny ägarpolicy som fastställer kriterierna för strategiska tillgångar och uppdaterar förteckningen över statsägda företag som har ett särskilt intresse för Kroatien och offentliggör den förklaring som motiverar beslutet att behålla ett företag i denna förteckning.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2021.

Reform C2.4 R2 – Förbättra bolagsstyrningen i statsägda företag av särskilt intresse för Republiken Kroatien och i majoritetsägda statliga företag.

Syftet med denna reform är att förbättra bolagsstyrningen i statsägda företag.

Reformen består av en bestämmelse om ikraftträdandet av en ny rättslig ram för statsägda företag som införlivar OECD:s rekommendationer och ikraftträdandet av en ägarskapspolitik.

Reform C2.4 R3 – Stärka personalkapaciteten för att övervaka företagsstyrningen i statsägda företag

Syftet med denna reform är att förbättra centralregeringens mänskliga kapacitet att övervaka styrningen av statsägda företag.

Reformen består i att tillhandahålla utbildning för fackministerier och centrala samordningsenheter i bolagsstyrningsverksamhet.

Reform C2.4 R4 – Minskning av antalet statsägda företag som inte är av särskilt intresse för Kroatien

Syftet med denna reform är att minska antalet statsägda företag som inte är av särskilt intresse för Kroatien genom att underlätta försäljningen av dem.

Reform C2.4 R5 – Optimering av förvaltningen av statligt ägd egendom

Syftet med denna reform är att förbättra förvaltningen av statligt ägd egendom, kommersialiseringen av den och avkastningen från den.

Reformen består i att utveckla ett administrativt it-system och en metod för förvaltning av statligt ägd egendom som leder till snabbare aktivering av outnyttjade tillgångar.

J.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
207	C2.4. R1	M	Kroatiens nya regeringsbeslut om statsägda företag av särskilt intresse för Kroatien	Offentliggörande av en reviderad förteckning över statsägda företag av särskilt intresse för Kroatien i enlighet med fastställda kriterier				FRÅGA 4	2021	Regeringen ska anta och offentliggöra ett nytt beslut som fastställer en ny förteckning över statsägda företag av särskilt intresse för Kroatien. Beslutet ska innehålla en förklaring till varför ett företag behålls i denna förteckning. Börsnoterade företag – för vilka det inte kan påvisas att det föreligger ett allmänintresse – ska överföras till portföljen för omstrukturerings- och försäljningscentrum (CERP) i syfte att monetarisera tillgångarna. På så sätt kommer portföljen med Kroatiens finansiella tillgångar att tydligt delas upp i den del som är av särskilt intresse och därför förbli statsägd och den del som inte är av särskilt intresse för Kroatien och därför monetariseras.
208	C2.4. R2	M	Ny rättslig ram för statsägda företag, som införlivar OECD:s rekommendationer.	Bestämmelse om ikraftträdande av lagen om statsägda företag				FRÅGA 1	2024	Den nya rättsliga ramen för styrning av statsägda företag ska innehålla bestämmelser för att följa OECD:s riktlinjer för företagsstyrning av statsägda företag och åtminstone omfatta följande: i) En ny lag som ska harmonisera förordningen om företagsstyrning i statsägda företag i Kroatien. Dessutom ska det i denna lag föreskrivas att en central samordningsenhet ska inrättas för ett effektivare genomförande av äganderättsligt skyddad politik på medellång sikt, dvs. horisontell samordning mellan de behöriga myndigheter som ansvarar för utövandet av äganderättsligt skyddade befogenheter. Denna lag ska stärka styrelsens oberoende och självständighet. I denna lag ska det också fastställas att a) staten måste nominera/utse ledamöter till de statsägda företagens tillsynsnämnd inom 3 månader efter det att tjänsten blivit vakant, och b) att det ansvariga ministeriet föreslår en kandidat till regeringen på grundval av en rekommendation från den centrala samordningsenheten. II) Ett regeringsbeslut om inrättande av en central samordnande enhet för ägarskap med det mandat och de resurser som krävs för att den effektivt ska kunna fullgöra sin samordnande roll. Enheten ska utarbeta standarder för företagsstyrning av statsägda företag och övervaka efterlevnaden av dessa standarder, övervaka de statsägda företagens resultat och regelbundet rapportera till allmänheten.
442	C2.4. R2	M	Ägarpolicy för statsägda företag	Äganderättspolicyn träder i kraft				FRÅGA 3	2025	Ikraftträdande av en ägarpolicy som anger den logiska grunden för statligt ägande av statligt ägda företag som helt eller till största delen ägs på nationell nivå och fastställer processen för översyn av förteckningen över statligt ägda företag av särskilt intresse för Kroatien.
209	C2.4. R3	T	Utbildning i företagsstyrning för fackministerier och centrala samordningsenheter		Antal	0	40	FRÅGA 2	2026	Utbildning i ledning av statsägda företag ska ges till minst 40 personer.
210	C2.4. R4	T	Försäljning av 90 statsägda företag som inte är av särskilt intresse för Kroatien och som förvaltas av CERP.		Antal	0	90	FRÅGA 4	2024	Minst 90 statsägda företag som förvaltas av CERP och som inte är av särskilt intresse för Kroatien ska säljas.
211	C2.4. R4	T	Genomförandet av försäljningen av 20 statsägda företag i CERP:s portfölj.		Antal	0	20	FRÅGA 2	2026	Försäljning av ytterligare 20 statsägda företag som inte är av särskilt intresse för Kroatien.
212	C2.4. R5	M	Utveckla ett it-system och en metod för minskning av statsägda fastighetsportföljer och snabbare och effektiv aktivering av outnyttjade statliga tillgångar.	Utvecklat och genomfört it-system och en metod				FRÅGA 4	2024	Utvecklingen av ett it-system för administration och förvaltning av den statsägda fastighetsportföljen ska slutföras. Utveckla en metod som ska fastställa hur man effektivt ska hantera avyttring av statligt ägd egendom för alla former av egendom som uppstår i förvaltningen av ministeriet för fysisk planering, byggnadsverksamhet och statlig egendom. It-systemet ska tillsammans med metoden möjliggöra en minskning av den statsägda fastighetsportföljen och en snabbare och effektivare aktivering av outnyttjade statliga tillgångar. It-systemet ska upprätta en elektronisk anslutning till andra statliga förvaltningars och institutioners databaser och förbättra befintliga interna register över målgruppens statsägda fastighetsportfölj.
213	C2.4. R5	T	Avyttring av statligt ägda fastigheter		Antal	0	4 500	FRÅGA 2	2026	Minst 4 500 kontrakt, avtal eller tillstånd för överföring av egendom för avyttring eller andra former av användning av statligt ägda fastigheter ska ingås.

K. KOMPONENT 2.5: MODERN RÄTTVISA SOM ÄR ANPASSAD TILL FRAMTIDA UTMANINGAR

Ett av de viktigaste strategiska mål som beskrivs i Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan är att uppnå ett effektivt och ändamålsenligt rättssystem som ska bidra till ekonomins utveckling och uppfylla medborgarnas förväntningar på att ytterligare stärka rättsstatsprincipen. Komponenten omfattar en huvudreform som ska bidra till att minska eftersläpningen och förkorta domstolsförfarandena.

Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen om det ytterligare behovet av att förkorta domstolsförfarandena och förbättra den elektroniska kommunikationen i domstolarna (landsspecifik rekommendation 4, 2019 och landsspecifik rekommendation 4, 2020).

Komponenten omfattar en reform och sex investeringar.

K.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C2.5 R1 – Öka rättssystemets effektivitet för att öka medborgarnas förtroende.

Syftet med denna åtgärd är att inrätta en rättslig, organisatorisk och teknisk ram som bidrar till att minska eftersläpningen och förkorta domstolsförfarandena.

Reformen består i att ändra den rättsliga ramen på det rättsliga området, anta nya ramriktmärken för domarnas arbete och organisatoriska förändringar.

Investering C2.5 R1-I1 – Förbättra domstolens ärendehanteringssystem (eSpis).

Syftet med investeringen är att ytterligare uppgradera eSpis-systemet (tillsammans med alla moduler, särskilt e-kommunikation för att möjliggöra elektronisk kommunikation för alla parter som deltar i domstolsförfaranden) och gå mot en centraliserad maskinvaru- och programvarulösning för att möjliggöra bättre och billigare framtida uppgraderingar och hållbar utveckling, men även stabilitet, funktionsduglighet och säkerhet för eSpis-systemet.

Investeringen ska omfatta tillägg av nya funktioner i eSpis-systemet i syfte att förbättra digitaliseringen av rättssystemet:

-Fullständig elektronisk leverans av handlingar till e-medborgare med användarbrevlåda och information om elektronisk leverans vid överföring av handlingar genom fysisk leverans.

-Förbättrad användarupplevelse genom genomförande av en handlingsplan med rekommendationer om tekniska aspekter och it-förvaltningsaspekter (rekommendationer om administrativa processer och verksamhetsprocesser samt tekniska rekommendationer).

-En ny integrerad arkitektur i det gemensamma tjänstecentrumet (det statliga molnet) för att minska flaskhalsar i systemet, öka stabiliteten och möjliggöra interoperabilitet med andra system.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Investering C2.5 R1-I2 – Förbättring av fastighetsregistrets informationssystem och fastighetsregister.

Syftet med denna åtgärd är att öka volymen och kvaliteten på länkade data mellan fastighetsregistret och registeruppgifterna i databasen över markdata (BZP).

Investeringen består i att öka de integrerade uppgifterna från 3,86 % till 60 %.

Investering C2.5 R1-I3 – Utveckla en verktygslåda för offentliggörande av och sökning efter domstolsbeslut.

Syftet med investeringen är att inrätta ett system för att offentliggöra alla domstolsbeslut med automatisk föranonymisering med hjälp av särskild programvara och att offentliggöra dem på en enda allmänt tillgänglig portal med detaljerade sökalternativ, med respekt för reglerna om skydd av personuppgifter.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Investering C2.5 R1-I4 – Genomförande av projektet ”Zagreb Justice Square”

Syftet med investeringen är att modernisera den fysiska infrastrukturen genom att genomföra projektet Zagreb Justice Square.

Investeringen består i att bygga ett underjordiskt garage på 45 000 m².

Investering C2.5 R1-I5 – Genomförande av energieffektivitetsåtgärder för att renovera föråldrade anläggningar vid rättsliga myndigheter.

Syftet med investeringen är att modernisera och öka effektiviteten i vissa av de rättsliga och straffrättsliga myndigheternas arbete på Kroatiens territorium genom att genomföra energieffektivitetsåtgärder, vilket ska bidra till den gröna omställningen. 20 byggnader inom domstolsväsendet ska uppfylla normerna för rationell energianvändning och värmeskydd. Investeringen avser i genomsnitt en renovering av minst medelstor omfattning enligt definitionen i kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 om byggnadsrenovering, som leder till att efterfrågan på primärenergi minskar med minst 30 %. eller i genomsnitt uppnå en minskning på minst 30 % av de direkta och indirekta växthusgasutsläppen jämfört med de på förhand beräknade utsläppen. Dessutom ska tillgången till byggnader anpassas till personer med funktionsnedsättning. För denna investering ska de rättsliga myndigheternas placering i ekonomiskt mindre utvecklade delar av Kroatien prioriteras.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2024.

Investering C2.5 R1-I6 – Förbättrad it-infrastruktur för rättsliga organ.

Syftet med denna investering är att förbättra infrastrukturen för informationssystem inom rättsväsendet.

Investeringen består av en uppgraderad nätinfrastruktur och ny nätutrustning.

K.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
214	C2.5. R1	M	Elektroniska verktyg och tillräcklig administrativ kapacitet tillhandahålls för det statliga rättsliga rådet (Državno sudbeno vijeće, DSV) och det statliga åklagarrådet (Državnoodvjetničko vijeće, DOV)	Elektroniska verktyg och tillräcklig administrativ kapacitet för det statliga rättsliga rådet (Državno sudbeno vijeće, DSV) och det statliga åklagarrådet (Državnoodvjetničko vijeće, DOV)				FRÅGA 1	2022	Elektroniska verktyg och tillräcklig administrativ kapacitet ska användas för statens rättsliga råd (Državno sudbeno vijeće, DSV) och statens åklagarråd (Državnoodvjetničko vijeće, DOV) för att förbättra kvaliteten på båda rådens arbete. Deras personalresurser ska ökas med 50 % jämfört med referensscenariot för 2021 (genom rekrytering av minst 4 personer) och kopplingen av DSV och DOV till det gemensamma fastighetsregistret (ZIS) och skatteförvaltningens informationssystem ska genomföras för att inrätta en effektiv mekanism för kontroll av statliga tjänstemäns redovisningar av tillgångar.
215	C2.5. R1	M	Antagna ändringar av konkurslagen och konsumentinsolvenslagen	Konkurslagen och konsumentkonkurslagen träder i kraft				FRÅGA 2	2022	Ändringar av konkurslagen och konsumentinsolvenslagen (offentliggörande i den officiella tidningen) som ska säkerställa större effektivitet i insolvensförfaranden, förbättra systemet för organisation och utnämning av förvaltare och övervakningen av utförandet av tjänsten, avskräcka från en potentiell ökning av antalet ärenden på grund av villkoren i covid-19-pandemin och ändringen av artikel 212 i konkurslagen om återvinningsförfaranden.
216	C2.5. R1	M	Antagna ändringar av straffprocesslagen	Ikraftträdande av ändringar av straffprocesslagen				FRÅGA 2	2022	Ändringar av straffprocesslagen som gör det möjligt att använda IKT i straffrättsliga förfaranden, inbegripet införande av förhandlingar på distans, utvidgning av möjligheten att avge vittnesmål online för brottsoffer, möjlighet att kommunicera med advokater via en säker videolänk och förberedelse av förhandlingar för tilltalade som är frihetsberövade före rättegång samt införande av elektronisk kommunikation.
217	C2.5. R1	T	Nya utbildningsprogram som införts inom ramen för programmet för rättslig utbildning		Antal	0	6	FRÅGA 1	2023	Sex nya utbildningsprogram ska slutföras som en del av det rättsliga utbildningsprogrammet för tjänstemän inom rättsväsendet och tjänstemän vid de rättsliga myndigheterna vid rättsakademin: — Utveckla olika färdigheter (lednings- och ledningsfärdigheter för domstolsordförande, domstolsledning för chefer för domstolsförvaltning och kommunikationsfärdigheter för domstolspersonal – tre program). — Främja rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna genom högkvalitativ utbildning inom det kroatiska rättsväsendet. — Specialiserade utbildningsprogram för insolvensdomare och kurser för familjerättsdomare.
218	C2.5. R1	M	Antagande av ändringar av den rättsliga ramen på det rättsliga området genom den nya lagen om rättsvårdsärenden.	Ikraftträdande av ändringar av civilprocesslagen, lagen om förvaltningstvister, lagen om fastighetsregistret, domstolslagen, lagen om domstolarnas område och säte, lagen om notarier och den nya lagen om rättsvårdsärenden.				FRÅGA 2	2023	I) Ändringar av civilprocesslagen och lagen om administrativa tvister, som ska bidra till att förkorta domstolsförfarandena, påskynda lösningen av administrativa tvister, minska flödet av mål och minska kostnaderna. II) Den nya lagen om rättsvårdsärenden, som underlättar medborgarnas tillgång till domstolar, säkerställer högkvalitativ och öppen prövning och undanröjer rättsosäkerhet. III) Ändringar av lagen om notarier för att modernisera notariernas verksamhet genom IKT-lösningar. IV) Lagen om ändring av fastighetsregisterlagen för elektronisk handläggning av mål och för att möjliggöra en effektivare omfördelning av mål inom domstolarna. V) Lagen om ändring av domstolslagen och lagen om domstolars områden och säten, som ska möjliggöra specialisering av domare och inrättande av specialiserade familjeenheter i distriktsdomstolar, i syfte att säkerställa en effektivare nivå av rättsligt skydd för de mest utsatta samhällsgrupperna, barn, och som ska se över villkoren för tillhandahållande av sakkunskap och tolkning, varav systemet med obligatorisk yrkesutbildning kommer att vara ett viktigt inslag. Behörigheten att besluta om statusfrågor ska överföras från domstolarna till ministeriet för justitiefrågor och offentlig förvaltning och systemet för tillsyn och ansvarsskyldighet ska stärkas.
219	C2.5. R1	T	Inrättade fyra medlingscentrum vid handelsdomstolarna i Zagreb, Split, Osijek och Rijeka och antog ändringar av medlingslagen		Antal	0	4	FRÅGA 2	2023	Ändringar av medlingslagen som ytterligare ska främja frivillig medling i tvistemål och administrativa tvister, vilket minskar handläggningstiden och kostnaderna. Fyra medlingscentrum ska inrättas och tas i drift i Zagreb, Split, Osijek och Rijeka, där medlare ska utbildas och medlingsförfaranden genomföras. Det centrala centrumet i Zagreb och de regionala centrumen i Split, Osijek och Rijeka ska vara belägna på samma plats som handelsdomstolarna, Kroatiens handelsöverdomstol, och det ska vara möjligt att ge parterna nödvändigt professionellt stöd.
220	C2.5. R1	M	Nya ramriktmärken för domarnas arbete har antagits och ett aktivt verktyg för hantering av rättsliga mål har införts	Vägledande riktmärken för domarnas arbete har antagits, verktyg för aktiv ärendehantering har införts				FRÅGA 3	2023	Vägledande riktmärken för domarnas arbete, som föreskriver ett ökat antal mål som ska avgöras i syfte att uppmuntra till behandling av fler mål, särskilt gamla mål. Användningen av verktyget för aktiv handläggning av domstolsärenden i utvalda domstolar, inbegripet den kommunala tvistemålsdomstolen i Zagreb, ska leda till ökad effektivitet (upprättande av checklistor, särskilt taggning, självbedömningsverktyg baserade på den internationella ramen för rättsväsendets spetskompetens).
221	C2.5. R1	T	Förkortning av handläggningstiden för rättstvister och handelsrättsliga mål		Antal	656	456	FRÅGA 2	2026	Jämfört med 2020: Minska tidsåtgången för rättstvister och handelsmål, enligt definitionen i metoden i resultattavlan för rättskipningen i EU, med minst 200 dagar.
222	C2.5. R1	T	Minskning av det totala antalet pågående mål		Antal	468 092	398 322	FRÅGA 2	2026	Jämfört med 2020: Minska antalet pågående mål med minst 69 770.
224	C2.5. R1-I1	M	Uppgraderat eSpis-system med nya funktioner och ny arkitektur som är integrerad i det gemensamma servicecentrumet (CDU)	Nya digitala lösningar genomförs för att främja digitaliseringen av rättssystemet, bland annat ett uppgraderat eSpis-system och en ny arkitektur som är integrerad i CDU.				FRÅGA 4	2024	Nya funktioner ska införas för att förbättra digitaliseringen av rättssystemet: — Fullständig elektronisk leverans av handlingar till e-medborgare med användarbrevlåda och information om elektronisk leverans vid överföring av handlingar genom fysisk leverans. Förbättrad användarupplevelse genom genomförande av en handlingsplan som innehåller rekommendationer om tekniska aspekter och it-förvaltning (rekommendationer om administrativa processer och verksamhetsprocesser samt tekniska rekommendationer). — En ny integrerad arkitektur i det gemensamma servicecentrumet för att minska flaskhalsar i systemet, öka stabiliteten och möjliggöra interoperabilitet med andra system.
225	C2.5. R1-I2	T	60 % av fastighetsregistreringen och fastighetsregisteruppgifterna har integrerats		% (i procent)	3,86	60	FRÅGA 2	2026	Inlämnad slutrapport från entreprenören med förteckningen över fastighetsregisterkommuner med procentandelen fastighetsskiften i fastighetsdatabasen (BZP) för varje fastighetsregisterkommun som bekräftar att 60 % av fastighetsregistreringen och fastighetsregisteruppgifterna har integrerats. Rapporten ska också bekräfta att programvarumodulen (virtuell assistent) baserad på artificiell intelligens har skapats.
226	C2.5. R1-I3	M	Alla nya domstolsbeslut i första och andra instans som avslutar förfaranden anonymiseras och offentliggörs på portalen.	Ett system för offentliggörande och sökning av domstolsbeslut är i drift.				FRÅGA 4	2024	De nya funktionerna omfattar offentliggörande av alla domar i första och andra instans på internet med utförliga sökalternativ och automatiska anonymiseringsmetoder som respekterar reglerna om skydd av personuppgifter.
227	C2.5. R1-I4	T	Uppförande av ett garageområde för rättstorget i Zagreb		Antal (brutto m²)	0	45 000	FRÅGA 2	2026	Ett garage med en yta på 45 000 m² ska byggas, vilket framgår av 1. en rapport om byggnadens byggnadsskick, upprättad av den övervakande ingenjören, som visar att byggnaden var byggd 2.Geodetisk undersökning av den byggda byggnaden 3.Kort om byggnaders energiprestanda Investeringen avser uppförandet av en ny byggnad med ett primärenergibehov som är minst 20 % lägre än nära-nollenergibyggnaden.
228	C2.5. R1-I5	T	Nyrenoverade domstolsbyggnader som uppfyller de tekniska föreskrifterna om rationell användning av energi och värmeskydd i byggnader		Antal	0	20	FRÅGA 2	2024	Renoveringen av 20 domstolsbyggnader ska slutföras. De nyrenoverade byggnaderna ska uppfylla normer för rationell energianvändning och värmeskydd. Investeringen avser i genomsnitt en renovering av minst medelstor omfattning enligt definitionen i kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 om byggnadsrenovering, som leder till att efterfrågan på primärenergi minskar med minst 30 %. eller i genomsnitt uppnå en minskning på minst 30 % av de direkta och indirekta växthusgasutsläppen jämfört med de på förhand beräknade utsläppen. Dessutom ska tillträdet till byggnader anpassas till personer med funktionsnedsättning, och denna anpassning ska åtföljas av efterlevnad av brandskyddsstandarder och tekniska skyddsstandarder samt interiörernas funktionella utformning. I denna investeringscykel ska de rättsliga myndigheternas placering i ekonomiskt mindre utvecklade delar av Kroatien prioriteras.
229	C2.5. R1-I6	M	Alla domstolar i första instans är utrustade och uppfyller villkoren för förhandling på distans.	Hålla förhandlingar på distans i alla domstolar i första instans				FRÅGA 4	2022	De förhandsvillkor som föreskrivs för förhandlingar på distans i alla domstolar i första instans ska vara operativa.
230	C2.5. R1-I6	M	Uppgradering av IKT-infrastruktur vid rättsliga organ	Bevis/intyg om leverans av nätutrustning och nätinfrastruktur				FRÅGA 4	2025	Bevis/intyg om leverans av nätutrustning och uppgraderad nätinfrastruktur ska tillhandahållas.

K.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering C2.5 R1-I7 – Genomförande av projektet ”Zagreb Justice Square”

Syftet med investeringen är att modernisera den fysiska infrastrukturen genom att genomföra projektet Justice Square.

Investeringen består av uppförandet av en byggnad på 26 000 m².

K.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Antal

Relaterad åtgärd (reform eller investering)

Hållpunkt/Mål

Namn

Kvantitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Tid

Beskrivning av varje delmål och mål

Enhet

Baslinjen

Mål

Kvartal

Året

443

C2.5. R1-I7

Nybyggd byggnad på rättstorget i Zagreb

Antal (brutto m²)

26 000

FRÅGA 2

2026

En byggnad på 26 000 m² ska byggas på Justice Square i Zagreb, vilket framgår av följande:
1. en rapport om byggnadens byggnadsskick, upprättad av den övervakande ingenjören, som visar att byggnaden var byggd
2.Geodetisk undersökning av den byggda byggnaden
3.Kort om byggnaders energiprestanda

Investeringen avser uppförandet av en ny byggnad med ett primärenergibehov som är minst 20 % lägre än nära-nollenergibyggnaden.

L. KOMPONENT 2.6: FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPANDE AV KORRUPTION

Syftet med komponenten i Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan är att stärka ramen för att förebygga och bestraffa korruption genom åtgärder för att i) öka myndigheternas effektivitet, samstämmighet och öppenhet i kampen mot korruption, ii) förbättra genomförandet av lagen om rätt till tillgång till information, iii) förbättra företagsstyrningen i majoritetsägda företag inom lokala och regionala förvaltningsenheter och iv) stärka kapaciteten för rättslig prövning i offentliga upphandlingsförfaranden.

Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen om det ytterligare behovet av att stärka ramen för att förebygga och bestraffa korruption för att garantera en laglig, öppen och effektiv användning av offentliga medel (landsspecifik rekommendation 4, 2019).

L.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C2.6 R1 – Öka myndigheternas effektivitet, samstämmighet och öppenhet i kampen mot korruption genom digitalisering, ökad transparens och förbättrad samordning.

Syftet med denna åtgärd är att förbättra samordningen och samarbetet mellan de myndigheter som deltar i genomförandet av nationella policydokument om korruptionsbekämpning.

Reformen består av ändringar av den rättsliga ramen för förebyggande av intressekonflikter och skydd av personer som rapporterar oriktigheter och en ny strategi mot korruption för 2021–2030.

Investering C2.6 R1-I1 – Engagera allmänheten i kampen mot korruption genom att öka allmänhetens medvetenhet om korruptionens skadlighet

Syftet med denna investering är att öka allmänhetens, tjänstemännens och de offentliga förvaltningstjänstemännens medvetenhet om korruptionens skadlighet.

Denna investering består i offentliggörandet av en konsekvensbedömningsrapport om effekterna av den nationella informationskampanjen mot korruption.

Investering C2.6 R1-I2 – Digitalisering av det etiska systemet för offentliganställda.

Investeringen ska omfatta utveckling och idrifttagande av ett elektroniskt förvaltningssystem för etisk infrastruktur för att modernisera och förbättra det arbete som utförs av etikkommissionärerna, etikkommissionen och de tjänstemän som är anställda av etik- och integritetstjänsten.

Investeringen ska vara helt genomförd senast den 31 december 2024.

Investering C2.6 R1-I3 – Förbättra it-systemet för statstjänstemäns redovisning av tillgångar.

Syftet med investeringen är att ytterligare stärka förfarandet för inlämning och behandling av tjänstemäns egendomsdeklarationer genom att automatisera vissa av processerna i det befintliga it-systemet för inlämning av en tjänstemans redovisning av tillgångar.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2024.

Investering C2.6 R1-I4 – Stöd till effektivitet i kampen mot korruption och organiserad brottslighet

Syftet med denna investering är att öka effektiviteten i kampen mot korruption och organiserad brottslighet.

Investeringen består av renovering av PNUSKOK-kontoren Zagreb och Split och ny utrustning för 4 regionala centrum vid den nationella polismyndigheten för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet (PNUSKOK).

Reform C2.6 R2 – Förbättra genomförandet av lagen om rätt till tillgång till information

Lagen om rätt till tillgång till information är det viktigaste instrumentet för att utöva medborgarnas konstitutionellt garanterade rätt att få tillgång till information som innehas av offentliga myndigheter i syfte att säkerställa insyn och öppenhet i förvaltningen och i kampen mot korruption. Reformen ska omfatta en djupgående utvärdering av lagen och dess effekter på utövandet av rätten till information, både ur användarnas och myndigheternas perspektiv, följt av antagandet av ändringar av lagen om rätt till tillgång för att återspegla rekommendationen i utvärderingen.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

Reform C2.6 R3 – Förbättra bolagsstyrningen i majoritetsägda företag i lokala och regionala förvaltningsenheter

Syftet med denna reform är att förbättra effektiviteten, insynen och ansvarsskyldigheten i de lokala statligt ägda företagen.

Denna reform består i att utarbeta en handbok för genomförandet av OECD:s rekommendationer om bolagsstyrning i företag som till största delen ägs av lokala och regionala förvaltningsenheter, bedömning av effekterna av programmet för korruptionsbekämpning 2021–2022 för majoritetsägda företag i lokala och regionala förvaltningsenheter samt utbildning.

Reform C2.6 R4 – Stärka kapaciteten för rättslig prövning i förfaranden för offentlig upphandling

Syftet med reformen är att stärka det rättsliga skyddet i förfaranden för offentlig upphandling genom utbildningsworkshoppar för domare som förväntas öka deras kunskap och medvetenhet om hantering av korruptionsrisker och rättslig prövning i förfaranden för offentlig upphandling. Workshopparna ska anordnas av rättsakademin som en del av den livslånga yrkesutvecklingen för tjänstemän inom rättsväsendet.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2024.

L.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvareter	Året
231	C2.6. R1	M	Antagande av en ny strategi för korruptionsbekämpning för 2021–2030	Ny strategi för korruptionsbekämpning 2021–2030 som antagits av parlamentet och offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning				FRÅGA 3	2021	Strategin ska omfatta åtgärder för att hantera korruptionsrisker på prioriterade områden och för att uppfylla följande fem mål: • Stärka den institutionella och normativa ramen för kampen mot korruption. • Öka insynen och öppenheten i de offentliga myndigheternas arbete. • Stärka systemen för hantering av integritet och intressekonflikter. • Stärka korruptionsbekämpningspotentialen i systemet för offentlig upphandling. • Öka allmänhetens medvetenhet om korruptionens skadlighet, behovet av att rapportera oriktigheter och öka insynen.
232	C2.6. R1	M	Antagande av den nya lagen om förebyggande av intressekonflikter	Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om förebyggande av intressekonflikter				FRÅGA 4	2021	Lagen om förebyggande av intressekonflikter ska ändras för att i) utvidga lagens tillämpningsområde när det gäller adressater, inbegripet företag som ägs av lokala och regionala myndigheter och företag som ägs av sådana företag, ii) ålägga vissa kategorier av adressater för lagen att fylla i redovisningar av tillgångar årligen och att lämna deklarationer inom givna tidsfrister, iii) avhjälpa eventuella intressekonflikter, iv) reglera möjligheten att bättre fastställa sanktioner för överträdelser genom att införa proportionalitetsprincipen i lagen och reglera vissa aspekter av karensperioden, inbegripet förslag från kommittén för lösning av intressekonflikter om hur lagstiftningen kan förbättras i praktiken och v) tillhandahålla en rättslig grund för utarbetandet av en mall för etiska regler för ledamöter i representativa organ för lokala och regionala myndigheter, vars antagande, genomförande och övervakning skulle vara representativa organs ansvar.
233	C2.6. R1	M	Antagande av ändringar av lagen om skydd för personer som rapporterar oegentligheter	Ikraftträdande av ändringarna av lagen om skydd för personer som rapporterar oriktigheter				FRÅGA 4	2022	Lagen om skydd för personer som rapporterar oriktigheter ska ändras för att i) förbättra bestämmelserna i lagen, ii) klargöra begreppet konfidentiell person och iii) införa bestämmelser om utfärdande av ett registreringsbevis som mottagits.
234	C2.6. R1	M	Antagande av etiska regler för parlamentsledamöter och etiska regler för tjänstemän i den verkställande makten	Ikraftträdande av etiska regler för parlamentsledamöter som antagits och etiska regler för tjänstemän i den verkställande makten				FRÅGA 4	2023	De etiska reglerna för parlamentsledamöter och tjänstemän i den verkställande makten kommer att ge vägledning om intressekonflikter och andra integritetsfrågor.
235	C2.6. R1	T	Öka personalbudgeten för anställda vid korruptionsbekämpande organ inom rättsväsendet.		% (i procent)	100	110	FRÅGA 2	2024	En ökning med 10 % av personalbudgeten jämfört med 2020 (inklusive rekrytering och rörlighet inom rättsväsendet).
236	C2.6. R1	T	Öka budgeten för rättsliga myndigheters förvärv av it-verktyg och it-utrustning för att utreda korruption och organiserad brottslighet		% (i procent)	100	120	FRÅGA 2	2024	Öka budgeten med 20 % jämfört med 2020 för datatjänster och it-utrustning för korruptionsbekämpande myndigheter inom rättsväsendet.
237	C2.6. R1	M	Inrättande av en it-plattform för att övervaka genomförandet av nationella åtgärder mot korruption	It-plattform online och tillgänglig				FRÅGA 4	2025	Inrätta en it-plattform för att övervaka olika områden för förebyggande av korruption: (1) skydd av visselblåsare, (2) rätt till tillgång till information, (3) lobbyverksamhet, (4) intressekonflikter, (5) samordning av nationella myndigheter för utarbetande, genomförande och övervakning av genomförandet av nationella strategiska dokument och genomförandedokument, (6) uppdatering och offentliggörande av förteckningar över statsägda företag och företag som ägs av lokala och regionala myndigheter, (7) rapportering till ombudsmannens kontor,
238	C2.6. R1	T	Minska den genomsnittliga handläggningstiden för mål om korruption och organiserad brottslighet		Antal	999	799	FRÅGA 4	2024	Minskning med 200 dagar av den genomsnittliga handläggningstiden för mål om korruption och organiserad brottslighet jämfört med 1Q/2021 (999 dagar).
239	C2.6. R1-I1	M	Utvärdering av effekterna av den nationella informationskampanjen mot korruption	Offentliggörande av konsekvensbedömningsrapporten				FRÅGA 2	2025	Konsekvensbedömningsrapporten ska offentliggöras. Den ska innehålla rekommendationer om utvärderingen av effekterna av den nationella mediekampanjen mot korruption.
240	C2.6. R1-I2	M	Inrättande av ett informationssystem för förvaltning av de offentliganställdas etiska infrastruktur	Informationssystemet har utvecklats fullt ut och tagits i drift				FRÅGA 4	2024	Ett elektroniskt system för förvaltning av etisk infrastruktur ska utvecklas och tas i drift i syfte att modernisera och förbättra det arbete som utförs av etikkommissionärerna, etikkommissionen och de tjänstemän som arbetar inom etik- och integritetstjänsten, med funktioner för att behandla åtminstone följande kategorier av klagomål: Klagomål om hur tjänstemän behandlar medborgarna. — Klagomål om beteende vid offentliga framträdanden. — Klagomål om erhållande av materiella eller andra förmåner. Klagomål om intressekonflikter. — Klagomål från offentliganställda om andra offentliganställda, inbegripet om överordnades beteende.
241	C2.6. R1-I3	M	Förbättrade informationssystem för redovisning av tillgångar för statstjänstemän och tjänstemän inom rättsväsendet	Informationssystemen har uppgraderats och införts				FRÅGA 2	2024	Det nuvarande systemet för inlämning av tjänstemännens redovisning av tillgångar ska förbättras genom att det blir möjligt att automatiskt fylla i uppgifter från tillgängliga offentliga källor och förbättra villkoren för kontroll av informationen i redovisningen av statliga tjänstemäns och domstolstjänstemäns tillgångar.
242	C2.6. R1-I4	T	Uppgradering av 4 regionala centrum vid den nationella polismyndigheten för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet (PN USKOK)		Antal	0	4	FRÅGA 2	2025	Tekniska rapporter och rapporter om energirenoveringseffektivitet ska tillhandahållas för regionala PN USKOK-centrum i Zagreb och Split. Leveransintyg för ny it-utrustning, till exempel för användning av programvaruverktyg och servrar för lagring av digitala bevis, ska utfärdas för alla fyra regionala centrum.
243	C2.6. R2	M	Utvärdering av lagens inverkan på rätten till tillgång till information	Offentliggörande av utvärderingsrapporten om lagen om rätt till tillgång till information				FRÅGA 4	2023	Offentliggjord studie med rekommendationer om utvärderingen av lagens effekter på rätten till tillgång till information och dess inverkan på det konstitutionellt garanterade övningssegmentet ur användarnas och myndigheternas perspektiv. Rekommendationer kommer att beaktas i samband med framtida ändringar av lagen om rätt till tillgång.
244	C2.6. R3	M	Tillämpning av OECD:s rekommendationer om företagsstyrning när det gäller majoritetsägande av lokala och regionala enheter	Offentliggörande av en handbok för tillämpningen av OECD:s rekommendationer om företagsstyrning i majoritetsägda lokala och regionala enheter				FRÅGA 1	2024	Publicerad handbok om — Tillämpningen av OECD:s rekommendationer om företagsstyrning med majoritetsägande av lokala och regionala förvaltningsenheter. — Införande och införande av en funktion för regelefterlevnad i alla rättsliga enheter som är skyldiga att inrätta den. Vikten av att genomföra strategier mot korruption, införa en etisk kod och en bättre etablerad funktion för regelefterlevnad, för att bekräfta att företaget noggrant genomför förebyggandet av oetiskt beteende, samt en organisationskultur som uppmuntrar etiskt beteende och efterlevnad.
245	C2.6. R3	M	Bedömning av effekterna av genomförandet av programmet för korruptionsbekämpning 2021–2022 för majoritetsägda företag inom lokala och regionala myndigheter	Offentliggörande av konsekvensbedömningsrapporten				FRÅGA 2	2026	Rapporten om effekterna av genomförandet ska offentliggöras. Den metod som utvecklas i rapporten ska göra det möjligt att bedöma effekterna av genomförandet av programmet för korruptionsbekämpning för företag som ägs av lokala och regionala förvaltningsenheter och av framtida sådana dokument. 5 utbildningar om tillämpningen av handboken för genomförandet av OECD:s rekommendationer om företagsstyrning i företag som till största delen ägs av lokala och regionala enheter och vikten av att stärka integriteten och bekämpa korruption ska hållas. 3 rundabordssamtal och 1 konferens om företagsstyrning i majoritetsägda företag i lokala och regionala förvaltningsenheter ska hållas.
246	C2.6. R4	T	Utbildning av domare om hantering av korruptionsrisker vid offentlig upphandling och rättsligt skydd i förfaranden för offentlig upphandling		Antal	0	20	FRÅGA 2	2024	20 domare vid Kroatiens högsta förvaltningsdomstol ska utbildas i hantering av korruptionsrisker vid offentlig upphandling och rättslig prövning i förfaranden för offentlig upphandling. I detta syfte ska 2 workshoppar anordnas av rättsakademin som en del av den livslånga yrkesutvecklingen för tjänstemän inom rättsväsendet, i form av klassisk/regelbunden utbildning och distansutbildning beroende på omständigheterna, för att ytterligare stärka det rättsliga skyddet i förfaranden för offentlig upphandling.

M. KOMPONENT 2.7: FÖRSTÄRKNING AV DET FINANSPOLITISKA RAMVERKET

Denna del syftar till att ytterligare stärka det finanspolitiska ramverket och budgetdisciplinen genom den nya budgetlagen för att förbättra budgetprocesserna, förbättra den finansiella rapporteringen och utveckla en makroekonomisk prognosmodell.

En förstärkning av det finanspolitiska ramverket är en av de viktigaste faktorerna för att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet, vilket i sin tur bidrar till makroekonomisk stabilitet och skapar förutsättningar för att öka den potentiella tillväxttakten samt den ekonomiska återhämtningen och motståndskraften.

Komponenten följer de landsspecifika rekommendationerna om att stärka det finanspolitiska ramverket (landsspecifik rekommendation 1, 2019) och driva en finanspolitik som syftar till att nå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt (landsspecifik rekommendation 1, 2020).

M.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C2.7 R1 – Förbättra den finanspolitiska planeringen och rapportera g

Syftet med denna reform är att ändra budgetlagen för att förbättra budgetprocesserna och tillhörande budgetdokument samt den finansiella rapporteringen och på så sätt säkerställa utvecklingen av ett effektivt och hållbart system för förvaltning av de offentliga finanserna.

Reformen ska omfatta följande:

-Utarbetande och antagande av den nya budgetlagen.

-Se till att den finanspolitiska kommissionen fungerar fullt ut genom att utse en ny ordförande på grundval av en offentlig ansökningsomgång.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2022.

Reform C2.7 R2 – Utveckling av en strukturell makroekonomisk modell för Kroatiens ekonomi

Syftet med reformen är att utveckla en strukturell makroekonomisk modell för Kroatiens ekonomi, som är lämplig för att ta fram makroekonomiska prognoser på medellång sikt, simulera effekterna av ekonomisk politik och konsekvensbedömningar av chocker, och i slutändan stärka finansministeriets kapacitet att utarbeta budgetprognoser.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 september 2022.

M.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
247	C2.7. R1	M	Förstärkning av det finanspolitiska ramverket genom antagandet av budgetlagen för att förbättra budgetprocesserna	Ikraftträdande av den nya budgetlagen				FRÅGA 4	2021	Den nya budgetlagen ska fastställa processen och de viktigaste dokumenten för utarbetandet, antagandet och genomförandet av statsbudgeten, budgeten för lokala och regionala förvaltningsenheter och deras användare utanför budgeten, låneramen för lokala och regionala förvaltningsenheter, övervakningen av användningen av egna och öronmärkta inkomster, prognosen för och kontrollen av framtida utgifter, inbegripet fleråriga åtaganden, vilket också möjliggör större flexibilitet i genomförandet av EU-projekt och säkerställer efterlevnaden av rådets direktiv 2011/85 i syfte att inrätta ett effektivare system för finansiell och statistisk rapportering.
248	C2.7. R1	M	Se till att den finanspolitiska kommissionen fungerar fullt ut.	Parlamentets utnämning av den nya ordföranden för den finanspolitiska kommissionen				FRÅGA 4	2021	Utnämningen av en ny ordförande för den finanspolitiska kommissionen ska säkerställa att kommissionen fungerar fullt ut och att lagen om finanspolitisk ansvarsskyldighet (Kroatiens officiella tidning 111/2018) genomförs.
249	C2.7. R2	M	Utveckling av en strukturell makroekonomisk modell för Kroatiens ekonomi för att ta fram makroekonomiska prognoser på medellång sikt, budgetplanering och analyser av den ekonomiska politiken	Utveckling och användning av en fullt fungerande strukturell makroekonomisk prognosmodell för den kroatiska ekonomin för att utarbeta prognoser som ligger till grund för den årliga budgeten.				FRÅGA 3	2022	En strukturell makroekonomisk modell för Kroatiens ekonomi ska utvecklas för att ta fram makroekonomiska prognoser på medellång sikt, simulera effekterna av den ekonomiska politiken och effekterna av chocker och i slutändan stärka finansministeriets kapacitet att utarbeta budgetprognoser. Den ursprungliga modellen ska utvecklas senast i slutet av 2021 och ska vara fullt operativ senast i mitten av 2022, vilket gör det möjligt att utarbeta prognoser som ligger till grund för 2023 års budget. Modellens resultat ska användas för att utarbeta budgetdokument som förbättrar kvaliteten på budgetprognoserna på medellång sikt och därmed de offentliga finansernas hållbarhet.

N. KOMPONENT 2.8: FÖRSTÄRKNING AV REGELVERKET FÖR PENNINGTVÄTT ANTI-MONEY

Syftet med denna del är att stärka de kroatiska myndigheternas förmåga (tillsynsmyndigheter, kontoret för bekämpning av penningtvätt, brottsbekämpande myndigheter) att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, förbättra deras samordning och samarbete och ytterligare öka medvetenheten hos alla berörda parter.

Denna reform är i linje med Kroatiens handlingsplan för deltagande i den europeiska växelkursmekanismen II (ERM II).

N.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C2.8 R1 – Öka medvetenheten om behovet av att förhindra penningtvätt

Syftet med denna reform är att upprätthålla det finansiella systemets effektivitet i linje med internationella standarder och samtidigt förhindra olagliga finansiella flöden genom att öka medvetenheten, genom inrättandet av en ram för regelbunden utbildning, bland alla ansvariga institutioner och myndigheter för genomförandet av åtgärderna mot penningtvätt.

Reform C2.8 R2 – Förbättra samarbetet mellan penningtvättsmyndigheten och tillsynsmyndigheterna

Syftet med denna reform är att stärka samarbetet mellan byrån för bekämpning av penningtvätt och tillsynsmyndigheterna genom att förbättra utbytet av information och bästa praxis i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Reform C2.8 R3 – Fullständigt genomförande av handlingsplanen för att minska identifierade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism

Det övergripande målet med denna reform är att genomföra handlingsplanen för att minska de risker som identifierats i den nationella riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Kroatien som antagits av regeringen. Handlingsplanen innehåller åtgärder som till exempel syftar till att stärka den administrativa kapaciteten hos kontoret för bekämpning av penningtvätt, finansinspektionen och tillsynsmyndigheterna, öka antalet tillsynsverksamheter, förbättra it-infrastrukturen och tillhandahålla utbildning för tjänstemän vid alla ansvariga enheter i syfte att stärka samarbetet och den administrativa kapaciteten.

Reform C2.8 R4 – Förbättra tillsynen över bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism på grundval av en riskbedömning inom den finansiella sektorn i Kroatien

Det övergripande målet med denna reform är att förbättra ramen för förebyggande av penningtvätt och bekämpning av finansiering av terrorism i Kroatien och stärka den institutionella och administrativa kapaciteten genom att genomföra rekommendationerna från projektet inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd om att utveckla en riskbaserad strategi för tillsyn av bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

N.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
250	C2.8. R1	M	Öka medvetenheten bland alla ansvariga parter genom regelbunden utbildning	Ram för fortbildning av personal som är skyldig att rapportera om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism				FRÅGA 4	2020	Den ram som finns för fortbildning av tillsynsorganens och penningtvättskontorets personal vid alla rapporterande institut och myndigheter, inbegripet regelefterlevnadsansvariga för bekämpning av penningtvätt och kreditinstitutens ledning. De utbildningsinitiativ som planeras inom ramen ska inriktas på att öka medvetenheten om den riskbaserade metoden för att vidta åtgärder för kundkännedom och om skyldigheten att rapportera misstänkt verksamhet. Som en del av ramen ska tillsynsorganen och byrån för bekämpning av penningtvätt regelbundet förse institut och myndigheter med aktuell information om penningtvättens utveckling.
251	C2.8. R2	M	Fortsatt samarbete mellan byrån för bekämpning av penningtvätt och tillsynsmyndigheter	Ett uppdaterat samarbetsavtal undertecknas mellan byrån för bekämpning av penningtvätt och tillsynsmyndigheterna om informationsutbyte och samarbete.				FRÅGA 4	2020	Uppdaterat samarbetsavtal mellan penningtvättsmyndigheten och tillsynsmyndigheterna om informationsutbyte och samarbete, som ska omfatta följande: i) utbyte av uppgifter och information som är nödvändig för tillsynsförfarandena, II) Utbyte av information om oriktigheter som upptäckts hos rapporterande enheter. III) Utbyte av information om de senaste typerna av penningtvätt/finansiering av terrorism som identifierats av kontoret för bekämpning av penningtvätt och tillsynsmyndigheterna. IV) Ökningen av tillsynsverksamheten på grundval av de identifierade riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. V) Utbyte av statistiska uppgifter för den nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism och bedömning av effektiviteten i systemets insatser för att förebygga och upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism.
252	C2.8. R2	T	Stärka tillsynen genom regelbundna möten i den interinstitutionella arbetsgruppen för tillsyn		Antal	0	12	FRÅGA 4	2024	För att harmonisera tillsynspraxis, förbättra utbytet av erfarenheter och kunskaper mellan tillsynsmyndigheter och utbyta information ska den interinstitutionella arbetsgruppen för tillsyn av bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ha minst 12 möten mellan slutet av 2020 och slutet av 2024. Den interinstitutionella arbetsgruppen för tillsyn ska stärka samarbetet mellan alla tillsynsmyndigheter som ansvarar för att övervaka genomförandet av åtgärder och insatser enligt lagen om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Den interinstitutionella arbetsgruppen för tillsyn ska särskilt övervaka i) effektivt utbyte av statistiska uppgifter om genomförd övervakning, ii) utbyte av erfarenheter av övervakning (bästa praxis), iii) utbyte av information om oriktigheter som upptäckts vid tillämpningen av lagen, iv) förstärkning och samordning av övervakningsverksamheten och v) utbyte av information om övervakningsplaner.
253	C2.8. R3	M	Slutföra genomförandet av den nya handlingsplanen för att minska identifierade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism på grundval av en uppdaterad nationell riskbedömning.	Slutföra genomförandet av den nya handlingsplanen för att minska identifierade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism genom att ytterligare stärka samarbetet och informationsutbytet.				FRÅGA 4	2021	På grundval av den nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism i Republiken Kroatien ska en handlingsplan för att minska de identifierade riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism vara fullt genomförd senast den 31 december 2021. Handlingsplanen ska innehålla åtgärder för att minska de identifierade riskerna, offentligrättsliga och andra organ som utsetts av innehavarna för genomförandet av de enskilda åtgärderna samt tidsfristen för genomförandet av åtgärderna. Planen ska ta hänsyn till de risker som identifierats av tillsynsmyndigheter (Kroatiens centralbank, finansinspektionen, Kroatiens tillsynsmyndighet för finansiella tjänster), byrån för bekämpning av penningtvätt, Kroatiens åklagarmyndighet och rättsligt ansvariga enheter (banker och andra). Den ska ytterligare stärka samarbetet och informationsutbytet mellan alla ansvariga institutioner och myndigheter.
254	C2.8. R4	M	Stärka tillsynen av finanssektorn på grundval av en riskbedömning på området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism	Fullständigt genomförande av förbättrade förfaranden och metoder för riskbaserad tillsyn, som utvecklats inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd projektet Riskbaserad tillsyn av penningtvätt och finansiering av terrorism i den finansiella sektorn i Kroatien, för att effektivt minska identifierade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism.				FRÅGA 4	2023	Myndigheterna ska vidta åtgärder, vid behov genom att anta lagstiftning, för att stärka tillsynen av finanssektorn, på grundval av en riskbedömning från Kroatiens centralbank och den kroatiska tillsynsmyndigheten för finansiella tjänster och med hjälp av en riskbaserad metod som utvecklats i linje med resultaten av det tekniska stöd som tillhandahålls inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd. Åtgärderna ska stärka den institutionella och administrativa kapaciteten och bidra till att förbättra effektiviteten i hela systemet för förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism i Kroatien och i slutändan förbättra den övergripande ramen för bekämpning av penningtvätt i Kroatien.

O. KOMPONENT 2.9: STÄRKA RAMEN FÖR OFFENTLIG UPPHANDLING

För att förbättra ramen för offentlig upphandling och anpassa den till EU:s bästa praxis innehåller denna del av Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan åtgärder för att förbättra utbildningssystemet för offentlig upphandling, stärka översynssystemet genom att införa obligatoriska e-överklaganden och uppmuntra användningen av innovativ upphandling. Det förbättrade systemet för offentlig upphandling ska bland annat bidra till kampen mot korruption och leda till ett bättre utnyttjande av EU-medel, vilket förväntas leda till ett förbättrat företagsklimat, ökade privata investeringar, ökad produktivitet och nya arbetstillfällen.

Komponenten omfattar tre reformer och en investering som syftar till att öka insynen och effektiviteten i systemet för offentlig upphandling i Kroatien. Dessa ska också bidra till bättre förebyggande av korruption, särskilt på lokal nivå (landsspecifik rekommendation 2019) och förbättra den kroatiska offentliga förvaltningens kapacitet och effektivitet (landsspecifik rekommendation 2020).

O.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C2.9 R1 – Fortsatt tillhandahållande av utbildning i offentlig upphandling

Syftet med reformen är att förbättra utbildningssystemet för offentlig upphandling genom att utveckla nya verktyg för att förvärva teoretiska och praktiska kunskaper, yrkesmässiga färdigheter och kompetenser för ett professionellt, kostnadseffektivt, effektivt och ändamålsenligt genomförande av förfaranden för offentlig upphandling på alla nivåer. Den ska bygga på en övergripande strategi för att stärka konkurrenskraften hos berörda parter i systemet för offentlig upphandling genom att integrera resultaten av arbetsbelastningsanalysen inom ramen för investeringsåtgärd C2.9.R1-I1. Analysen ska särskilt fastställa behovet av kontinuerlig och planerad utbildning av nyckelpersoner som arbetar med offentlig upphandling på grundval av kompetensmatrisen som definierar 30 kompetenser och färdigheter.

Dessutom ska den europeiska kompetensramen för personer som arbetar med offentlig upphandling ProcurCompEU, som fungerar som en gemensam referensram för personer som arbetar med offentlig upphandling, införas i det kroatiska utbildningssystemet senast den 31 december 2023. För det första underlättar ramen för enskilda personer identifiering och utformning av personlig och yrkesmässig kompetens. För det andra ska de upphandlande enheterna använda den för att bedöma och förbättra effektiviteten i den offentliga upphandlingen i sin organisation. Slutligen ska utbildningsanordnare inom offentlig upphandling kunna använda ProcurCompEU-ramen för att utveckla omfattande utbildnings- och fortbildningsprogram.

För det tredje ska de allmänna utbildningsprogrammen, som också ska vara öppna för anbudsgivarna, höja kunskaps- och färdighetsnivån i genomförandet av offentliga upphandlingsförfaranden från anbudsgivarnas sida och förbättra små och medelstora företags deltagande och framgång i offentlig upphandling.

Denna reform ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

Investering C2.9 R1-I1 – Analys av arbetsbördan för anställda vid viktiga institutioner i systemet för offentlig upphandling

Denna investering ska ge en analys av arbetsbördan för att fastställa antalet aktörer, personalens erforderliga kompetens och de nödvändiga förbättringarna av ersättningssystemet. Genomförandet av rekommendationen i analysen förväntas leda till att man uppnår och bibehåller ett optimalt antal högkvalificerade och motiverade anställda som är lyhörda för behoven hos viktiga institutioner för offentlig upphandling.

Åtgärden inkluderar

-analys av arbetsbördan vid de organ för offentlig upphandling som ingår i förvaltningen av EU-medel.

-en beskrivning av de uppgifter de utför.

-definitionen av de kompetenser som krävs.

Analysen av arbetsbördan ska baseras på historiska uppgifter om arbetsbördan, även med beaktande av de förväntade trenderna för arbetsbördan, inbegripet behovet av kontinuerlig och planerad utbildning av personal i specifika upphandlingsrelaterade frågor såsom strategisk, socialt ansvarsfull, hållbar upphandling, innovativ upphandling och små och medelstora företags tillträde till denna upphandlingsmarknad.

Analysresultaten ska användas för att fastställa de kontinuerliga och planerade utbildningsbehoven hos personalen vid viktiga institutioner inom systemet för offentlig upphandling (Ministro – Ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling, SAFU – Centrala finansierings- och upphandlingsorganet och DKOM- Statliga kommissionen för tillsyn av offentlig upphandling).

Denna åtgärd ska vara slutförd senast den 30 september 2022.

Reform C2.9 R2 – Förstärkning av granskningssystemet vid offentlig upphandling

Syftet med reformen är att bidra till att minska den administrativa bördan i samband med prövningssystemet och bidra till kampen mot korruption genom att förkorta den genomsnittliga tiden för överklaganden och göra e-överklaganden obligatoriska.

Reformen består av ändringar av den rättsliga ramen för offentlig upphandling för att införa e-överklagande som ett obligatoriskt verktyg i systemet för offentlig upphandling och en minskning av den genomsnittliga handläggningstiden för överklaganden.

Reform C2.9 R3 – Innovativ upphandling

Syftet med reformen är att öka användningen av innovationsupphandling i Kroatien.

Denna åtgärd omfattar utveckling och genomförande av ett utbildningsprogram om innovationsupphandling för offentliga upphandlare i Kroatien.

O.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
256	C2.9. R1	M	Vägledning för att förbättra små och medelstora företags deltagande i och sammanslagning av förfaranden för offentlig upphandling	Offentliggörande av riktlinjer på portalen för offentlig upphandling				FRÅGA 3	2022	För att ytterligare uppmuntra små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingsförfaranden ska riktlinjer utarbetas och offentliggöras för upphandlande enheter och anbudsgivare för att uppmuntra små och medelstora företags deltagande på marknaden för offentlig upphandling. Riktlinjerna ska också innehålla de viktigaste bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling som syftar till att göra det lättare för små och medelstora företag att konkurrera om offentliga kontrakt. Samarbetet med näringslivsorganisationer för att tillhandahålla riktad utbildning till anbudsgivare i offentliga upphandlingsförfaranden ska fortsätta. Vägledningen kommer att utarbetas på grundval av resultatet av projektet inom stödprogrammet för strukturreformer.
257	C2.9. R1	M	Ändring av reglerna om utbildning i offentlig upphandling	Ikraftträdande av ändringarna av reglerna om utbildning i offentlig upphandling				FRÅGA 1	2023	Ändringarna av den rättsliga ramen för att förbättra utbildningen i offentlig upphandling ska omfatta följande: i) upprätta en läroplan för program för kompetenshöjning, där kompetenser och lärandemål fastställs, ii) integrera ProcurCompEU i det obligatoriska utbildnings- och certifieringssystemet för offentlig upphandling, III) Ett krav på att genomföra en kvalitativ bedömning av utbildningarna. Ändringarna förväntas tillhandahålla en övergripande strategi som är nödvändig för att säkerställa att den administrativa kapaciteten hos personalen vid viktiga institutioner för offentlig upphandling stärks, även med hjälp av rekommendationerna från arbetsbelastningsanalysen (R1-I1). På grundval av resultaten av den organisatoriska bedömningen och de strategiska prioriteringarna ska prioritet ges till utbildning som kan ge störst effekt när det gäller att uppnå mål såsom integritet och öppenhet, korrekt planering av förfaranden, rättvisa och öppna tekniska specifikationer, tydliga urvals- och utvärderingskriterier för anbud, kontraktsförvaltning och ändringar.
258	C2.9. R1	M	Integrering av en skräddarsydd ram för fortbildning av upphandlingsansvariga inom ramen för ProcurCompEU i det obligatoriska utbildnings- och certifieringssystemet för offentlig upphandling.	Ramen för fortbildning av tjänstemän med ansvar för offentlig upphandling som är anpassad till ProcurCompEU träder i kraft.				FRÅGA 4	2023	Verktyget ProcurCompEU ska anpassas till Kroatiens särdrag och integreras i det befintliga obligatoriska utbildnings- och certifieringssystemet för offentlig upphandling. En undersida på portalen för offentlig upphandling kommer att skapas där ProcurCompEU-verktyg finns tillgängliga och kan användas kostnadsfritt av alla berörda parter i systemet för offentlig upphandling, och det behöriga organet för offentlig upphandling stöder dess praktiska genomförande och tillsyn.
259	C2.9. R1-I1	M	Offentliggörande av oberoende analyser och konkreta rekommendationer för att förbättra hanteringen av bördan för all personal vid viktiga institutioner i upphandlingssystemet (MINGOR, SAFU, DKOM).	Offentliggörande av en analys av arbetsbördan för anställda vid viktiga institutioner i systemet för offentlig upphandling (MINGOR, SAFU och DKOM), inklusive en handlingsplan för att genomföra rekommendationer och åtgärder på personalområdet.				FRÅGA 3	2022	Oberoende externa experter ska göra en omfattande analys av arbetsbördan för nyckelinstitutionernas personal i det system för offentlig upphandling som ingår i EU-fonderna, inbegripet en beskrivning av de uppgifter de utför och den kompetens och det ersättningssystem som krävs. Den offentliggjorda oberoende rapporten kommer att baseras på en omfattande analys av rollerna i systemet för offentlig upphandling och arbetsbördan, med beaktande av historiska uppgifter om arbetsbördan och en jämförelse av dem med trender när det gäller ökad arbetsbörda, inbegripet utbildningsbehov i särskilda frågor såsom hållbar upphandling och tillgång till små och medelstora företag. Rapporten ska innehålla en handlingsplan för att genomföra åtgärder och rekommendationer om förbättringar för att säkerställa att högkvalificerad personal rekryteras och stannar kvar.
260	C2.9. R2	M	Ändring av den rättsliga ramen för offentlig upphandling som gör användningen av e-överklagande till ett obligatoriskt sätt att lämna in ett överklagande	Ikraftträdande av ändringarna i lagen om offentlig upphandling och förordningarna (förordningen om överklagande i offentliga upphandlingsförfaranden)				FRÅGA 3	2022	Den rättsliga ramen för offentlig upphandling (lagen om offentlig upphandling och relevanta förordningar) ska ändras för att införa e-överklagande som ett obligatoriskt sätt att få prövning i systemet för offentlig upphandling.
261	C2.9. R2	T	Minska den genomsnittliga handläggningstiden för överklaganden och beslut		Antal	35.2	29.2	FRÅGA 4	2024	Det genomsnittliga antalet dagar för att avgöra överklaganden från dagen för mottagandet av överklagandet ska minskas med minst 6 dagar.
263	C2.9. R3	M	Program och verksamheter som syftar till att utforma och förvalta innovativ offentlig upphandling	Program för att tillhandahålla professionellt stöd och utbildning till upphandlare vid innovationsupphandling				FRÅGA 1	2024	Med hjälp av tekniskt stöd ska de kroatiska institutionerna inrätta program för att ge professionellt stöd till upphandlare i innovationsrelaterade upphandlingsförfaranden. Det konkurrenscentrum för innovativ offentlig upphandling som inrättats vid HAMAG-BICRO (Kroatiens byrå för småföretag, innovation och investeringar) ska stärkas och dess personal ska utbildas för att på egen hand tillhandahålla utbildning om offentlig upphandling av innovation. Den administrativa kapaciteten hos Minor (ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling) ska också stärkas på samma sätt. En lägesrapport om denna kapacitetsuppbyggnad ska utarbetas senast 1 202 kv. 4. Dessutom ska en handbok för upphandlande enheter med vägledning om hur innovationsrelaterade upphandlingsförfaranden ska genomföras offentliggöras.
264	C2.9. R3	T	Utbildning om innovationsupphandling		Antal	0	150	FRÅGA 4	2025	Företrädare för minst 150 offentliga upphandlare ska utbildas i innovationsupphandling. Myndigheterna ska också övervaka användningen av innovationsupphandling med hjälp av en statistisk publikation och genomföra medvetandehöjande åtgärder för intressenter i den privata sektorn.

P. KOMPONENT 3.1: REFORM AV UTBILDNINGSSYSTEMET

Utbildningssystemet i Kroatien står inför ett antal betydande utmaningar. Närvaron i formell barnomsorg och deltagandet i förskoleverksamhet och barnomsorg är bland de lägsta i EU, vilket till stor del beror på brist på infrastruktur för förskoleverksamhet och barnomsorg och brist på lärare, med stora regionala skillnader som förvärrar ojämlikheten. Den obligatoriska skolgången (som varar i åtta år) är ett år kortare än EU-normen. Den årliga undervisningstiden i grundskolor är också lägre än EU-genomsnittet, eftersom många skolor arbetar i skift på grund av infrastrukturbrist. Elevernas resultat i alla grundläggande färdigheter ligger under EU-genomsnittet. Andelen personer med högre utbildning är en av de lägsta i EU. Deltagandet i vuxenutbildning är också mycket lågt.

Syftet med denna del är att ta itu med alla dessa utmaningar. Det omfattar en omfattande reform av utbildningssystemet, som syftar till att stödja tillgången till och kvaliteten på utbildning på alla utbildningsnivåer. Det omfattar också kompletterande investeringar i infrastruktur för förskoleverksamhet och barnomsorg, skolor och digital infrastruktur för högre utbildning.

Denna del bidrar till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktats till Kroatien under de senaste två åren om behovet av att ” genomföra utbildningsreformen och förbättra både tillgången till utbildning på alla nivåer och dess kvalitet och relevans för arbetsmarknaden” (landsspecifik rekommendation 2 2019) och att ” främja förvärvandet av färdigheter” (landsspecifik rekommendation 2 2020).

P.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C3.1 R1 – Strukturreform av utbildningssystemet

Syftet med denna åtgärd är att förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning på alla nivåer, särskilt för personer och barn från socioekonomiskt missgynnade grupper 19 .

·Förskola och barnomsorg för yngre barn

Denna reform består i att förbättra tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg för barn från tre års ålder fram till att de börjar grundskolan och inrätta en ny finansieringsmodell för att säkerställa att finansieringen av förskoleverksamhet och barnomsorg är långsiktigt hållbar.

·Årskurs 1–6

Syftet med reformen är att höja kvaliteten på undervisningen och läranderesultaten, särskilt för barn med missgynnad socioekonomisk bakgrund, genom att införa enskift, heldagsundervisning i grundskolan och öka antalet obligatoriska undervisningstimmar. Reformen syftar också till att stödja kontinuerlig lärarutveckling och systematisk extern utvärdering av läranderesultat i grundskolor.

Reformen ska ändra skollagen för att införa den nya heldagsundervisningsmodellen i grundskolor och ändra minimiantalet obligatoriska undervisningstimmar och läroplanen för grundskolor, och ska åtföljas av systematiska utbildningsprogram för lärare.

Denna deluppsättning av åtgärder i reformen ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

·Högstadium, gymnasium

Syftet med reformen är att öka gymnasieutbildningens relevans genom att öka elevernas inskrivning i allmän gymnasieutbildning (gimnazija-program), samtidigt som andelen yrkesutbildning minskas och yrkesprogrammens relevans för arbetsmarknaden förbättras.

Reformen ska bidra till att konsolidera de många befintliga sekundära yrkesprogrammen genom att minska överskottet av yrkesprogram och öka programmens relevans för arbetsmarknadens behov. Reformen ska införa nya läroplaner baserade på kvalifikationer och yrkesstandarder i den kroatiska referensramen för kvalifikationer (CROQF), som ska åtföljas av utveckling av nytt undervisningsmaterial och yrkesutbildning för lärare inom yrkesutbildning.

Denna deluppsättning av åtgärder i reformen ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

·Vuxenutbildning

Syftet med reformen är att öka vuxenutbildningens kvalitet och relevans. Den nya lagen om vuxenutbildning ska anpassa vuxenutbildningsprogrammen till kvalifikationsstandarderna i den kroatiska referensramen för kvalifikationer (CROQF), som förväntas underlätta erkännandet av förvärvade kunskaper och färdigheter. Reformen ska också föreskriva införandet av individuella utbildningskonton för att göra det möjligt för varje person att delta i livslångt lärande. Reformen ska också införa ett system för utvärdering av anordnare av vuxenutbildning.

Denna deluppsättning av åtgärder i reformen ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

Denna reform stöds av tre investeringar (C3.1 R1-I1, C3.1 R1-I2, C3.1 R1-I3 och C3.1 R1-I4).

Investering C3.1 R1-I1 – Uppförande, uppgradering, ombyggnad och utrustning av förskoleverksamhet och barnomsorg

Syftet med denna investering är att stödja tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg i Kroatien. Denna åtgärd omfattar uppförande av nya förskoleanläggningar och renovering av befintliga sådana, med målet att skapa 12 000 nya platser inom förskoleverksamhet och barnomsorg.

Investering C3.1 R1-I2 – Byggande, uppgradering, återuppbyggnad och utrustning av grundskolor för heldagsundervisning under enstaka skift

Syftet med denna åtgärd är att stödja övergången till heldagsundervisning för grundskolor i Kroatien. Åtgärden består i att bygga nya grundskolor och uppgradera befintliga skolor.

Investering C3.1 R1-I3 – Byggande, uppgradering, renovering och utrustning av gymnasieskolor

Syftet med denna åtgärd är att öka den fysiska infrastrukturkapaciteten i högstadie- och gymnasieskolor. Åtgärden omfattar uppförande av nya gymnasieskolor och uppgradering av befintliga skolor, inbegripet skolornas idrottsinfrastruktur.

Reform C3.1 R2 – Modernisering av den högre utbildningen

Denna reform syftar till att förbättra den högre utbildningens tillgänglighet, kvalitet och relevans för arbetsmarknaden samt till att öka andelen utexaminerade från högre utbildning, särskilt från utsatta och underrepresenterade grupper.

Reformen ska omfatta antagandet av en ny lag om vetenskap och högre utbildning och en ny lag om kvalitetssäkring inom vetenskap och högre utbildning, i syfte att inrätta en ny effektiv finansieringsmodell för offentliga universitet och andra offentliga högre utbildningsanstalter. Den nya finansieringsmodellen ska baseras på transparenta kriterier och resultatindikatorer som är kopplade till institutets utvecklingsmål. Införandet av den nya finansieringsmodellen förväntas genomföras genom programavtal som omfattar universitetets/institutionens vetenskapliga forsknings- och undervisningsverksamhet under en period på två år.

Reformen syftar också till att bättre anpassa utbildningen till arbetsmarknadens behov. Den ska fortsätta att fastställa kvalifikationsstandarder för alla kvalifikationer inom högre utbildning och inkludera dem i registret över den kroatiska referensramen för kvalifikationer (CROQF), vilket förväntas bättre anpassa kvalifikationerna inom högre utbildning till arbetsmarknadens behov. Reformen ska också inrätta ett digitalt register över examensbevis, vilket är ett steg mot utvecklingen av ett system för uppföljning av utexaminerade för att göra det möjligt att spåra deras anställbarhet.

Reformen ska också stödja närmare kopplingar mellan undervisning och vetenskaplig forskning, de kroatiska universitetens internationalisering och deltagande i allianser mellan framtidens europeiska universitet samt stödja den digitala omvandlingen av den högre utbildningen.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

Investering C3.1 R2-I1 – Digital omställning av högre utbildning

Syftet med denna åtgärd är att stödja den digitala omvandlingen av den högre utbildningen och underlätta e-lärande.

Åtgärden består av investeringar i digital infrastruktur för undervisning och digitala undervisningsverktyg.

P.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
265	C3.1. R1	M	Antagande av den reviderade rättsliga ramen för vuxenutbildning	Ikraftträdande av den reviderade rättsliga ramen för vuxenutbildning				FRÅGA 4	2021	Den reviderade rättsliga ram som reglerar vuxenutbildning ska stödja en bättre matchning mellan utbudet av program och arbetsmarknadens behov genom att anpassa vuxenutbildningsprogrammen till innehållet i kvalifikationsstandarderna i den kroatiska referensramen för kvalifikationer och möjliggöra erkännande av informellt och icke-formellt lärande.
266	C3.1. R1	M	Omfattande analys av behoven av högstadie- och gymnasieutbildning	Offentliggörande på webbplatsen för ministeriet för vetenskap och utbildning av resultaten av den omfattande analys som gjorts av behoven av gymnasieutbildning				FRÅGA 1	2022	En omfattande analys av behoven av sekundärutbildning ska genomföras för att stödja åtgärder för att öka andelen studenter som är inskrivna i allmänna sekundärutbildningsprogram, minska andelen studenter som är inskrivna i yrkesutbildningsprogram med överskott och anpassa yrkesprogrammen till arbetsmarknadens behov.
267	C3.1. R1	M	Antagande av modellen för finansiering av förskoleverksamhet och barnomsorg	Finansieringsmodellen för förskoleverksamhet och barnomsorg träder i kraft				FRÅGA 1	2023	Den kroatiska regeringen ska anta en modell för finansiering av driftskostnaderna för förskoleverksamhet och barnomsorg för kommuner/lokala förvaltningsenheter med mindre finansiell kapacitet, i syfte att säkerställa investeringens hållbarhet efter renovering av befintliga eller uppförande av nya förskole- och barnomsorgsanläggningar.
268	C3.1. R1	M	Antagande av ändringsförslagen om en modell för heldagsundervisning	Ikraftträdande av de antagna ändringarna av lagen om primär- och sekundärutbildning för heldagsundervisning				FRÅGA 4	2023	I ändringarna av lagen om primär- och sekundärutbildning ska villkoren för införande av heldagsundervisning fastställas.
269	C3.1. R1	T	Deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg		% (i procent)	76,3	90	FRÅGA 2	2026	En ökning av andelen barn i åldern 3 år och upp till skolåldern som deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg till 90 % ska framgå av officiell nationell statistik.
270	C3.1. R1-I1	T	Antal platser som byggts inom förskoleverksamhet och barnomsorg		Antal	0	12 000	FRÅGA 2	2026	Minst 12 000 nya platser inom förskoleverksamhet och barnomsorg ska skapas till följd av infrastrukturinvesteringar i uppförande, uppgradering och ombyggnad av förskoleverksamhet och barnomsorg. Uppförandet och renoveringen av förskoleverksamhet och barnomsorg ska baseras på resultaten av en behovsanalys som tar hänsyn till skolans kapacitet och demografiska utveckling.
271	C3.1. R1-I2	T	Antal klassrum i grundskolan som byggts eller rekonstruerats		Antal	0	286	FRÅGA 2	2026	286 klassrum i grundskolor ska byggas eller återuppbyggas för att skapa ytterligare kapacitet, efter godkännande av ministeriet för vetenskap, utbildning och ungdomsfrågor som fastställer nödvändig kapacitet. Minst 4 nya idrottshallar ska byggas. Uppförandet och renoveringen av grundskolor ska baseras på en bedömning av behoven av infrastrukturinvesteringar, med beaktande av skolans kapacitet och den demografiska utvecklingen.
396	C3.1. R1-I3	T	Antal klassrum för sekundärutbildning som renoverats eller byggts		Antal	0	52	FRÅGA 2	2026	Minst 52 klassrum för allmänna gymnasieutbildningsprogram ska renoveras eller byggas. Uppförandet och renoveringen av skolor som driver program för sekundärutbildning ska baseras på en bedömning av befintlig kapacitet och befintliga behov av ytterligare fysisk infrastruktur.
273	C3.1. R2	M	Antagande av den nya lagen om vetenskaplig verksamhet och högre utbildning	Lagen om ny vetenskap och högre utbildning träder i kraft				FRÅGA 3	2022	Den nya ramen ska möjliggöra organisatoriska reformer av offentliga universitet och vetenskapliga institut och införa en resultatbaserad finansieringsmodell.
274	C3.1. R2-I1	T	Digital infrastruktur och utrustning som levereras till offentliga högre utbildningsanstalter		% (i procent)	0	90	FRÅGA 2	2026	Minst 90 % av de offentliga högre institutionerna ska ha gynnats av passiv uppgradering av digital infrastruktur och inköp av utrustning.

P.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering C3.1 R1-I4 – Byggande, uppgradering, återuppbyggnad och utrustning av grundskolor för heldagsundervisning under enstaka skift

Syftet med denna investering är att alla låg- och mellanstadieelever ska gå i singe shift-skolor. Denna investering består i att bygga nya grundskolor och uppgradera befintliga skolor, inklusive idrottsinfrastruktur.

P.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Antal

Relaterad åtgärd (reform eller investering)

Hållpunkt/Mål

Namn

Kvantitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Tid

Beskrivning av varje delmål och mål

Enhet

Baslinjen

Mål

Kvartal

Året

397

C3.1. R1-I4

Antal klassrum i grundskolan som byggts eller rekonstruerats

Antal

286

1318

FRÅGA 2

2026

Minst ytterligare 1032 klassrum i grundskolor ska byggas eller renoveras för att skapa ytterligare kapacitet, enligt godkännande från ministeriet för vetenskap, utbildning och ungdomsfrågor som fastställer nödvändig kapacitet. Minst 197 nya idrottshallar ska byggas.

Uppförandet och renoveringen av grundskolor ska baseras på en bedömning av behoven av infrastrukturinvesteringar, med beaktande av skolans kapacitet och den demografiska utvecklingen.

FRÅGA 3.2: ÖKA FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKAPACITETEN

Kroatiens offentliga forsknings- och innovationslandskap är mycket fragmenterat. Otillräckliga investeringar i forskning, utveckling och innovation, särskilt från näringslivet, i kombination med en otillräcklig finansiering och organisationsmodell för universitet och vetenskapliga institut, hämmar den kroatiska forskningssektorns fulla potential. Till följd av detta är den vetenskapliga produktiviteten, effektiviteten och kunskapsöverföringen fortfarande begränsade. Förutsättningarna för att utveckla mänskliga resurser inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) samt informations- och kommunikationsteknik (IKT), vilket skulle göra det möjligt att öka samhällets beredskap för den digitala omställningen, är underutvecklade. Fragmenteringen och ineffektiviteten i forsknings-, utvecklings- och innovationspolitiken och bristen på resultat från investeringar i forskning, utveckling och innovation är några av de främsta orsakerna till den hämmade produktivitets- och konkurrenskraftstillväxten.

Denna del syftar till att ta itu med dessa utmaningar genom att eftersträva följande mål:

-Förbättra systemet för institutionell finansiering av universitet och vetenskapliga institut för att motivera vetenskaplig produktivitet, effektivitet och kunskapsöverföring genom direkta investeringar och ökad finansiering av vetenskaplig forskning.

-Ökade investeringar i forskningsinfrastruktur och organisatorisk kapacitet vid universitet och vetenskapliga institut, vilket ska möjliggöra vetenskaplig forskning av högre kvalitet och göra forskarkarriärer mer attraktiva i Kroatien.

-Införa en ny möjliggörande ram för forskares framsteg och karriärutveckling, i linje med de vetenskapliga områdenas särdrag, för att locka till sig och behålla unga kroatiska forskare och utländska forskare av hög kvalitet.

-Införa en effektivare institutionell ram och programplaneringsram för finansieringssystem för forskning och utveckling.

Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen om investeringsrelaterad ekonomisk politik för forskning och innovation (landsspecifik rekommendation 3, 2019).

FRÅGA 1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C3.2 R1 – Reform och förstärkning av den offentliga forskningssektorns forsknings- och utvecklingskapacitet

Syftet med denna reform är att öka den offentliga forskningens kvalitet och internationella synlighet, stärka den riktade forskningen och vetenskapens inverkan på den fortsatta utvecklingen av innovation, ekonomi och samhälle genom en omorganisation av den offentliga forskningssektorn. Reformen ska omfatta följande åtgärder:

-Anta en ny modell för programavtal för finansiering av det offentliga systemet för vetenskaplig forskning,

-Öka de vetenskapliga institutionernas budget för mer verkningsfull forskning,

-Minska fragmenteringen av det vetenskapliga forskningssystemet genom integrering av vetenskapliga forskningsinstitutioner i syfte att övergå till en effektivare organisation av universitet och forskningsinstitut,

-Förbättra kvaliteten på det vetenskapliga forskningsarbetet genom att främja en övergång till ett resultatbaserat finansieringssystem.

Genomförandet av reformen ska inbegripa antagandet av en ny lag om vetenskaplig verksamhet och högre utbildning som tillhandahåller en rättslig och finansiell ram för organisatorisk och funktionell integration av universitet och vetenskapliga institut samt en dialog om institutionella mål och en ny resultatbaserad finansieringsram. Den nya rättsliga och finansiella ramen förväntas leda till mer inflytelserika publikationer, mer konkurrenskraftiga projekt, starkare internationellt samarbete och ett ökat antal projekt i samarbete med företag.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 september 2022.

Investering C3.2 R1-I1 – Utveckling av ett system med programavtal för finansiering av universitet och forskningsinstitut med inriktning på innovation, forskning och utveckling

Syftet med denna investering är att förbättra systemet för finansiering av universitetens och de vetenskapliga institutens vetenskapliga arbete i syfte att uppnå högre kvalitet och större relevans för forskningsresultaten.

Denna investering består i att tillhandahålla finansiering för ansökningsomgångar för forskningsprojekt till de offentliga forskningsenheter som undertecknar programavtal.

Reform C3.2 R2 – Skapa en ram för att locka studenter och forskare till STEM- och IKT-områdena

Syftet med denna reform är att införa en ny möjliggörande ram för forskares framsteg och karriärutveckling inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt IKT för att öka antalet forskare och yrkesverksamma inom vetenskaps- och företagssektorerna och höja deras kvalitet samt öka innovationspotentialen. På lång sikt förväntas reformen göra det möjligt för humankapital att sprida sig från vetenskapliga institutioner till ekonomin genom överföring av specialiserad kunskap, avancerad teknik, samarbete mellan den akademiska världen och näringslivet genom teknikplattformar och utveckling av högteknologiska nystartade företag och avknoppningar samt öppen forsknings- och teknikinfrastruktur.

Vetenskapliga karriärer ska göras mer attraktiva genom en tydlig, öppen och meritbaserad rekryteringspolitik inom nyckelområdena för vetenskaplig forskning. Vetenskapskarriärer inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt IKT ska främjas från de tidigaste utbildningsnivåerna. Den rättsliga ramen ska ändras för att ta itu med den föga konkurrenskraftiga och administrativt betungande rekryterings- och befordringsmodellen i Kroatiens vetenskapliga forskningssystem.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 september 2022.

Investering C3.2 R2-I1 – Utveckling av en möjliggörande modell för forskares karriärutveckling och bedrivande av spetsforskning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt IKT

Syftet med denna investering är att utveckla och införa ett nytt stödjande ramverk och incitamentssystem för utvecklingen av forskares karriärer.

Investeringen består av ansökningsomgångar för forskningsbidrag för att stimulera unga forskare, program för fårpraktikanter och rörlighet med näringslivet.

Investering C3.2 R2-I2 – Investering i forskning – teknikinfrastruktur inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt IKT

Syftet med denna investering är att stödja den digitala omställningen genom investeringar i viktiga infrastrukturprojekt för tillämpad och riktad forskning.

Investeringen består i att bygga sex infrastrukturprojekt för att direkt stödja forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.

Reform C3.2 R3 – Förbättra effektivitet i offentliga investeringar i forskning, utveckling och innovation

Syftet med denna reform är att införa en mer funktionell och effektiv styrningsmodell för konkurrenskraftig forskning och införa utvecklings- och innovationssystem som möjliggör en snabbare, meritbaserad urvalsprocess för forskningsprojekt.

Reformen ska omfatta antagandet av en ny lag om den kroatiska vetenskapsstiftelsen för att stärka den kroatiska vetenskapsstiftelsens kapacitet och minska antalet institutioner som för närvarande deltar i förvaltningen och genomförandet av finansieringsprogram för forskning och innovation. Denna nya rättsliga ram ska göra det möjligt att omvandla och stärka stiftelsens kapacitet till ett organ som, utöver tydligt överenskomna och definierade befogenheter inom ramen för den interinstitutionella samordningen inom det nationella innovationsrådet, ska säkerställa en förenklad och systematisk strategi för förvaltningen av projektfinansiering.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 september 2022.

Investering C3.2 R3-I1 – Införande av en mer funktionell ram för programplanering av finansiering av forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt

Syftet med denna åtgärd är att förbättra det befintliga systemet för finansiering av forskning, utveckling och innovation (R & D & I) och stödja utvecklingen av spetsforskning och spetsprodukter.

Denna investering består av ansökningsomgångar för forskningsprojekt inom ramen för ett pilotfinansieringsprogram.

FRÅGA 2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
275	C3.2. R1	M	Ny lag om vetenskap och högre utbildning	Lagen om ny vetenskap och högre utbildning träder i kraft				FRÅGA 3	2022	Den nya lagstiftningsakten ska skapa rättsliga och finansiella villkor för organisatoriska och funktionella reformer av offentliga universitet och vetenskapliga institut och finansiering som syftar till att uppnå mål för institutionell utveckling.
276	C3.2. R1-I1	T	Finansiering som tilldelas forskningsprojekt på grundval av interna ansökningsomgångar från forskningsorganisationer under den första tvååriga cykeln av genomförande av programavtal		Antal (belopp)	0	17 619 079	FRÅGA 1	2023	17 619 079 EUR ska tilldelas forskningsprojekt som genomförs av universitet och forskningsinstitut som har undertecknat programavtalen. Projekten ska stödja direkt vetenskaplig verksamhet och forskningsverksamhet (forskningsprojekt) och baseras på offentliggjorda kravspecifikationer, med kravspecifikationer inklusive kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningsförteckning och kravet på överensstämmelse med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
277	C3.2. R1-I1	T	Andel universitet eller forskningsinstitut som har undertecknat programavtal		% (i procent)	0	65	FRÅGA 3	2024	Minst 65 % av de offentliga universiteten och vetenskapliga instituten ska ha undertecknat nya programavtal i enlighet med bestämmelserna i den nya lagen om vetenskaplig verksamhet och högre utbildning, som ska införa ett resultatbaserat system med finansieringsmål för offentliga vetenskapliga organisationer.
278	C3.2. R1-I1	T	Avslutade forskningsprojekt på det gröna området av vetenskapliga organisationer som har undertecknat nya programavtal		Antal	0	8	FRÅGA 1	2026	Minst 8 forskningsprojekt till stöd för den gröna omställningen, som genomförs av vetenskapliga organisationer som har undertecknat de nya programavtalen, ska ha slutförts på grundval av en inbjudan att lämna projektförslag som bygger på offentliggjorda anbudsspecifikationer.
279	C3.2. R1-I1	T	Finansiering av forskningsprojekt som bygger på interna ansökningsomgångar från forskningsorganisationer		Antal (belopp)	17 619 079	121 109 984	FRÅGA 1	2026	Minst ytterligare 103 490 905 EUR ska ha tilldelats forskningsprojekt som genomförs av universitet och forskningsinstitut som har undertecknat programavtalen. Projekten ska stödja direkt vetenskaplig verksamhet och forskningsverksamhet (forskningsprojekt) och baseras på offentliggjorda kravspecifikationer.
280	C3.2. R1-I1	T	Omorganisationer av högre utbildningsanstalter och vetenskapliga institut		Antal	0	6	FRÅGA 4	2025	På grundval av den modell för omorganisation av högre utbildningsanstalter och vetenskapliga institut som tagits fram av oberoende externa experter och antagits av ministeriet för vetenskap, utbildning och ungdomsfrågor i dialog med den akademiska världen och arbetsmarknadens parter ska minst sex (6) omorganisationer av högre utbildningsanstalter och vetenskapliga institut som omfattar minst tolv (12) högre utbildningsanstalter och vetenskapliga institut slutföras.
281	C3.2. R2	M	Ny rättslig ram som reglerar kvalitetskrav för studieprogram, doktorandstudier och arbetsvillkor för vetenskapliga institutioner	Ikraftträdande av en ny rättslig ram				FRÅGA 3	2022	Den nya rättsliga ramen ska utgöra en grund för ett nytt befordringssystem som bygger på spetskompetens och bättre reglering av karriärutvecklingen, vilket skapar förutsättningar för att locka till sig och behålla forskare av hög kvalitet. Den nya rättsliga ramen ska göra det möjligt för unga forskare att blomstra på grundval av internationellt erkända vetenskapliga kvalitetskriterier och med mindre administrativa hinder. Den ska omfatta flexibla arbetsformer för att främja rekrytering av forskare med omsorgsansvar. Den nya rättsliga ramen består av följande: 1) ny lag om kvalitetssäkring inom vetenskap och högre utbildning 2) förordning om villkor för urval i vetenskapliga titlar
282	C3.2. R2-I1	T	Bidrag som beviljas inom ramen för programplaneringen för att öka tillgängligheten och anställbarheten för utexaminerade inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik/IKT och förbättra deras rörlighet för nationellt och internationellt samarbete		Antal	0	3 354	FRÅGA 1	2025	Minst 3 354 bidrag ska beviljas genom beslut om finansiering av projekt av ministeriet för vetenskap, utbildning och ungdomsfrågor, inom den nya ramen för finansiering av forskningsprogram som ska inriktas på att belöna spetskompetens inom forskning, samarbete med industrin och internationellt samarbete. Ramen ska omfatta bidrag för i) Stipendier inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt IKT. II) Ett program för unga forskare. III) Ett program för besittningsrätt spår. IV) ett rörlighetsprogram, V) Starta/avknoppa företag för unga forskare, och vi) ett praktikprogram för entreprenörskap.
283	C3.2. R2-I2	T	Infrastrukturprojekt för tillämpad och riktad forskning		Antal	0	6	FRÅGA 2	2026	Sex vetenskaplig-tekniska infrastrukturprojekt för tillämpad och riktad forskning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt IKT, som stöder digital omvandling och involverar unga forskare, ska slutföras. Infrastrukturen ska baseras på öppna innovationsprinciper och direkt stödja områden för ren teknik och den gröna och den digitala omställningen. Minst 3 222 325 EUR ska tillhandahållas tre av de sex infrastrukturprojekten för vetenskap och teknik, nämligen 1)Marmor Smart Marina 2)Marmor Smart Mussel Farm (smart musselodling) 3)Marmor Autonom plats för drift av marina fordon för att endast och uteslutande stödja föremål enligt definitionen i arbetspaket 3: ”Infrastruktur och utrustning” i MARBLE-projektet. Belopp från andra unionsprogram eller unionsinstrument ska inte räknas med i detta belopp. Beslut om finansiering från ministeriet för vetenskap, utbildning och ungdomsfrågor, tillsammans med utdrag från det nationella redovisningssystemet som visar öronmärkta belopp och budgetposter, från vilka det är möjligt att skilja mellan finansieringskällor som används för de olika delarna och verksamheterna i vart och ett av de 3 projekten (MARBLE Smart Marina, MARBLE Smart Mussel Farm, MARBLE Autonomous Marine Vehicle Operation site), ska tillhandahållas när den relevanta betalningsansökan lämnas in.
284	C3.2. R3	M	Ny lag om den kroatiska vetenskapsstiftelsen	Den nya lagen om den kroatiska vetenskapsstiftelsen träder i kraft.				FRÅGA 3	2022	Den nya lagen om den kroatiska vetenskapsstiftelsen ska fastställa ett tydligt uppdrag för stiftelsen för genomförande, samordning, utformning, övervakning och utvärdering av programmet och utvärdering av program och politik för finansiering av R & D-projekt, och skapa ett starkt och oberoende system för att genomföra urval, finansiering och övervakning av effekterna av R & D-projekt.
285	C3.2. R3-I1	T	Bidrag som beviljas inom ramen för ett pilotprogram till stöd för inrättandet av en reformerad F & D & I-ram.		Antal	0	300	FRÅGA 4	2025	På grundval av rådgivningsbistånd från externa experter som anlitats för att inrätta den nya institutionella ramen och programplaneringsramen för F & D & I och utforma nya F & D-program ska minst 300 bidrag ha beviljats för projekt som är inriktade på samarbete mellan företag och forskningsorganisationer eller kunskaps- och tekniköverföring inom ett ”pilotprogram” för att stödja inrättandet av en reformerad F & D & I-ram.

R. KOMPONENT 4.1: FÖRBÄTTRA SYSSELSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA OCH DEN RÄTTSLIGA RAMEN FÖR EN MODERN ARBETSMARKNAD OCH FRAMTIDENS EKONOMI

Denna del av Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan tar itu med arbetsmarknadsfrågor, nämligen genom att modernisera arbetsmarknadsregleringen och utveckla riktade aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Det övergripande målet med reformerna och investeringarna i denna del är att bidra till att öka sysselsättningen i Kroatien, som fortfarande ligger långt under EU-genomsnittet trots förbättringar under de senaste åren.

De särskilda mål som eftersträvas med denna del är följande:

-Utveckling och genomförande av ny aktiv arbetsmarknadspolitik till stöd för jobbskapande i gröna och digitala områden

-Förbättringar av systemet för inkludering och övervakning av utsatta grupper på arbetsmarknaden

-Införande av ett kupongsystem för vuxenutbildning och kompetenshöjning, partiellt förvärv av färdigheter med anknytning till grön och digital teknik

-Förbättringar av arbetsrätten

Denna del är inriktad på den landsspecifika rekommendationen om att stärka arbetsmarknadsåtgärder och arbetsmarknadsinstitutioner och deras samordning med sociala tjänster (landsspecifik rekommendation 2, 2019) samt den landsspecifika rekommendationen om förvärvande av kompetens (landsspecifik rekommendation 2.4, 2020).

R.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C4.1 R1 – Utveckling och genomförande av nya riktade aktiva arbetsmarknadsåtgärder för den gröna och den digitala omställningen på arbetsmarknaden

Syftet med denna åtgärd är att anta nya aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att öka sysselsättningen och egenföretagandet i samband med den gröna och den digitala omställningen och öka arbetskraftens konkurrenskraft och anställbarhet i linje med arbetsmarknadens behov och med särskilt fokus på utsatta grupper. Denna åtgärd består i att anta nya aktiva arbetsmarknadsåtgärder och stödja stödmottagare, även från utsatta grupper.

Reform C4.1 R2 – Förstärkning av systemet för inkludering och övervakning av utsatta grupper på arbetsmarknaden genom förbättringar av arbetsförmedlingarnas förfaranden

Syftet med denna åtgärd är att stärka stödet till arbetslösa och utsatta grupper. Denna åtgärd består i att ändra arbetsmarknadslagen, förbättra CES-processerna för profilering och aktivering och ge stöd till utsatta personer.

Reform C4.1 R3 – Inrättande av ett kupongsystem för vuxenutbildning och kompetenshöjning

Syftet med denna reform är att öka arbetstagarnas anställbarhet och bättre matcha utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden genom att stödja livslångt lärande och förvärv av ny kompetens, särskilt grön och digital kompetens.

Reformen ska omfatta följande:

-Antagandet av en ny lag om vuxenutbildning, som ska syfta till att förbättra vuxenutbildningens kvalitet genom förbättrad ackreditering, övervakning och utvärdering av vuxenutbildningsinstitutioner, införande av vuxenutbildningskuponger och deras anpassning till den kroatiska referensramen för kvalifikationer i vuxenutbildningssystemet.

-Kartläggning av färdigheter, med fokus på prioriterade färdigheter på arbetsmarknaden, inbegripet kompetens som det råder brist på, grön och digital kompetens, som kommer att användas för att uppdatera kompetenskatalogen och fastställa de färdigheter och tillhörande utbildningsprogram som ska finansieras genom vouchrar.

-Utveckling av ett it-verktyg för en omfattande bedömning av de potentiella stödmottagarnas kompetens.

-Nå ut till utsatta grupper med hjälp av vägledning och rådgivning för att öka deras deltagande i kompetenshöjningsinitiativ, inbegripet kuponger.

-Operationalisering av ansökan om användning av vouchrar av bidragsmottagare, utbildningsanordnare, rådgivare och arbetsgivare.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2025.

Investering C4.1 R3-I1 – Genomförande av kuponger för vuxenutbildning och kompetenshöjning

Syftet med investeringen är att finansiera kuponger för ackrediterade vuxenutbildnings- och kompetenshöjningsprogram för att förvärva de färdigheter som behövs på arbetsmarknaden, särskilt i omställningen till en grön och digital ekonomi. Denna åtgärd består i att dela ut kuponger för vuxenutbildning, med fokus på utsatta grupper.

Reform C4.1 R4 – Förbättringar av arbetslagstiftningen

Syftet med denna reform är att skapa en tydlig och modern rättslig ram som syftar till att förbättra arbetsvillkoren och balansen mellan arbete och privatliv, bättre reglera nya arbetsformer och uppmuntra övergången från tillsvidareanställning till tillsvidareanställning och från odeklarerat till deklarerat arbete.

Reformen ska omfatta ändringar av arbetslagen, nämligen följande:

(1)Reglering av arbete som utförs hemifrån i syfte att säkerställa rättssäkerhet för parterna i anställningsförhållandet under exceptionella och regelbundna omständigheter.

(2)Avskräcka från användning av omotiverade visstidsanställningskontrakt, särskilt sådana med extremt kort varaktighet, begränsa antalet möjliga på varandra följande visstidsanställningskontrakt och förhindra missbruk av sådana kontrakt, särskilt när det gäller rekrytering av närstående arbetsgivare, och bättre definiera begreppet ”arvsrätt”.

(3)Stärka andra arbetsgivares rätt till extraarbete.

(4)Skapa en rättslig ram som reglerar arbete via onlineplattformar som en särskild arbetsform genom att fastställa de subjektiva rättigheter och skyldigheter som följer av detta specifika rättsliga förhållande – grundläggande rättigheter och skyldigheter på grundval av arbete, obligatorisk försäkring, trygghet och säkerhet, viloperioder, uppsägning av avtal, medbeslutande och associering samt rättigheter i kollektiva anställningsförhållanden.

(5)Översyn av den rättsliga bestämmelsen om automatiskt upphörande av anställning vid pensionsålderns början och översyn av bestämmelsen om obligatoriskt avgångsvederlag för anställda som uppnår pensionsåldern, i syfte att uppmuntra arbetstagare att förbli aktiva, samtidigt som man undviker onödiga bördor för arbetsgivarna.

(6)En adekvat definition av begreppet lön och alla dess komponenter för att bättre koppla det till minimilönen och underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga bestämmelser och regler om beskattning av inkomst av anställning.

(7)Fastställa kollektivavtalsrättigheternas omfattning genom att bättre koppla dem till medlemskap, i syfte att öka arbetstagarnas låga deltagande i fackföreningar och kollektivförhandlingar och därmed stärka den sociala dialogen.

Reformen ska ändra lagen om obligatorisk sjukförsäkring genom att överföra kostnaderna för sjukledighet för aktiva arbetstagare som har rätt till ålderspension till det kroatiska sjukförsäkringsinstitutet.

Reformen ska omfatta ändringar av befintliga lagar som reglerar anställningsförhållanden och antagandet av en ny lag om bekämpning av odeklarerat arbete samt icke-lagstiftningsåtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete, nämligen följande:

(1)Stärka kunskapen och kompetensen hos berörda parter och de institutioner som övervakar dem

(2)Skapa gemensamma databaser för effektiv övervakning av efterlevnaden

(3)Omdefiniering och bättre harmonisering av påföljderna för odeklarerat arbete

(4)Öka allmänhetens medvetenhet om fördelarna med lagligt arbete och nackdelarna med odeklarerat arbete, bland annat genom kampanjer som också kommer att annonsera om möjligheterna att använda aktiva arbetsmarknadsåtgärder kopplade till egenföretagande, samt utbildning om de olika sätten att registrera ett företag för vilket offentliga förmåner betalas ut i klumpsummor i enlighet med skattereglerna.

(5)Upprätta elektroniska register över arbetstagare och arbetstid inom byggsektorn och därefter gradvis inom annan verksamhet.

(6)En bredare reglering av ansvaret för utebliven löneutbetalning i avtalskedjan vid underentreprenad.

(7)Definiera odeklarerat arbete i alla dess former, skärpa inspektionerna och påföljderna vid överträdelser av bestämmelserna och reglera de åtgärder som vidtas av de myndigheter som deltar i kampen mot odeklarerat arbete.

(8)Definiera processen för övergång från odeklarerat till deklarerat arbete genom att ålägga arbetsgivare att registrera en anställd retroaktivt från den första arbetsdagen (och minst tre månader) inom tre dagar efter det att odeklarerat arbete upptäckts vid inspektionen. Dessutom kommer överträdelsen att medföra en påföljd motsvarande det föreskrivna beloppet per odeklarerad arbetstagare och en skyldighet att betala arbetstagarens lön samt avgifter och förmåner.

Reformen ska omfatta ändringar av lagen om minimilön, nämligen följande:

(1)Undantag av merparten av lönetilläggen från minimilönen och obligatoriska minimihöjningar för övertid, nattarbete och arbete på söndagar och helgdagar.

(2)Utesluta möjligheten att avstå från minimilönen för att förhindra eventuellt missbruk från arbetsgivarnas sida.

(3)Stärka kontrollmyndigheternas kontroller och omdefiniera påföljderna för utebliven betalning av minimilöner.

(4)Stärka rollen för expertkommissionen för övervakning och analys av utvecklingen av minimilöner genom att ge den i uppdrag att analysera de potentiella effekterna av höjda minimilöner på ekonomin, sysselsättningen, levnadsstandarden och andra delar av livet och arbetet, och följaktligen att rekommendera riktlinjer.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

R.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
286	C4.1. R1	M	Komplettering av aktiva arbetsmarknadsåtgärder	Tre nya aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder har antagits				FRÅGA 1	2022	Den kroatiska arbetsförmedlingen ska anta tre nya åtgärder för att stödja skapandet av arbetstillfällen i den gröna och den digitala omställningen. Villkoren och kriterierna för användning av medel inom ramen för dessa åtgärder, liksom den kroatiska offentliga arbetsförmedlingens verksamhet, ska utformas för att prioritera återaktivering och (själv) anställning av personer utanför arbetskraften, långtidsarbetslösa och unga som varken arbetar eller studerar.
287	C4.1. R1	T	Antal mottagare av de nya aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna		Antal	0	5 000	FRÅGA 4	2025	Minst 5 000 ska dra nytta av den nya aktiva arbetsmarknadspolitiken, varav minst 3 200 ska komma från utsatta grupper. Dessa nya aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska bestå av följande: — Bevilja stöd för sysselsättning inom yrken med anknytning till den gröna och den digitala omställningen, — Bidrag till praktikplatser med anknytning till den gröna och den digitala omställningen. — Bevilja stöd till egenföretagande i samband med den gröna och den digitala omställningen.
288	C4.1. R2	M	Ikraftträdande av ändringarna i arbetsmarknadslagen	Ikraftträdande av lagen om ändring av arbetsmarknadslagen				FRÅGA 3	2024	Ikraftträdande av en ändrad eller ny arbetsmarknadslag som ökar beloppet och förlänger arbetslöshetsförmånernas varaktighet, lättar på kraven för utsatta arbetstagare och digitaliserar ansökningsprocessen för arbetslöshetsförmåner i linje med den analys som gjorts.
289	C4.1. R2	M	Förbättrad kvalitet på stödet till utsatta grupper	Ikraftträdande av en delegerad akt eller antagande av en intern regelbok om förbättrade processer för det civila samhällets arbete med profilering, segmentering, integration och aktivering av utsatta grupper				FRÅGA 4	2024	Den kroatiska offentliga arbetsförmedlingens nya processer är operativa för profilering, segmentering, integration och aktivering av utsatta grupper, utveckling av verktyg för att matcha arbetslösa med lediga platser och operationalisering av systemet för övervakning och utvärdering av aktiva arbetsmarknadsåtgärder.
290	C4.1. R2	T	Förbättrad kvalitet på stödet till minst 5 000 personer från utsatta grupper		Antal	0	5 000	FRÅGA 2	2025	Utåtriktad verksamhet riktad till utsatta grupper ska göra det möjligt att inkludera 5 000 nya användare.
291	C4.1. R3	M	Kompetensutveckling i enlighet med marknadens behov	Kupongsystem som används				FRÅGA 1	2022	Vouchersystemet är i drift och används uteslutande för att finansiera deltagande i utbildningsprogram som utvecklats på grundval av den kroatiska referensramen för kvalifikationer och som genomförs genom ackrediterade institutioner i enlighet med den antagna nya lagen om vuxenutbildning. Minst 25 utbildningsprogram deltar. Systemet ska innehålla en kompetenskatalog som kartlägger befintlig och nödvändig kompetens på arbetsmarknaden samt en it-applikation för förvaltning och tilldelning av vouchrar. Vouchersystemet ska gynna anställda och arbetslösa personer, med särskilt fokus på utsatta grupper (långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften eller unga som varken arbetar eller studerar).
292	C4.1. R3-I1	T	Användning av utbildningskuponger		Antal	0	40 389	FRÅGA 2	2026	Kuponger som tilldelas minst 40 389 unika stödmottagare, varav minst 12 000 från utsatta grupper.
293	C4.1. R4	M	Ikraftträdande av ändringarna av lagen om minimilön	Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om minimilön				FRÅGA 4	2021	Den nya lagen om minimilön ska undanta de olika lönetilläggen från minimilönen och föreskriva minimihöjningar för övertid, nattarbete, söndagar och allmänna helgdagar. Den ska också förbjuda möjligheten att avstå från minimilönen för att förhindra missbruk, stärka kontrollorganens kontroll och omdefiniera påföljderna för lagöverträdare.
294	C4.1. R4	M	Antagande av lagen om bekämpning av odeklarerat arbete och den nya arbetslagen	Lagen om bekämpning av odeklarerat arbete och lagen om ändring av arbetsrätten träder i kraft				FRÅGA 4	2022	Den ändrade eller nya arbetslagen ska reglera distansarbete och plattformsarbete, begränsa antalet på varandra följande visstidsanställningar, stärka andra arbetsgivares rätt att arbeta och se över pensionsklausulen på 65 år, ändra bestämmelserna om finansiering av sjukledighet och avgångsvederlag för arbetstagare vid pensionsåldern, uppmuntra ytterligare anställning och deltidsanställning och inkludera bestämmelser för att möjliggöra flexibilitet i fråga om arbetstid och arbetsplats och minska lönegapet mellan könen. Den nya eller ändrade lagen om bekämpning av odeklarerat arbete ska definiera odeklarerat arbete och alla dess uttryck, stärka inspektionerna och fastställa bestämmelser om överträdelser samt reglera processen för överföring av arbetstagare från odeklarerat till deklarerat arbete.
295	C4.1. R4	T	Öka förhållandet mellan minimilönen och den genomsnittliga bruttolönen 2024 till 50 %.		% (i procent)	46,29	50	FRÅGA 4	2024	I samråd med arbetsmarknadens parter och i samarbete med expertpanelen för övervakning och analys av utvecklingen av minimilöner ska minimilönen höjas till 50 % av genomsnittslönen från föregående år.
296	C4.1. R4	T	Minska andelen visstidsanställningar till 17 %		% (i procent)	18,1	17	FRÅGA 4	2024	Ändringar av arbetslagen ska skapa förutsättningar för att minska antalet tillfälliga anställningar, som förväntas minska från 18,1 % till högst 17 %.

S. KOMPONENT 4.2: FÖRBÄTTRA PENSIONSSYSTEMET GENOM ATT ÖKA PENSIONERNAS TILLRÄCKLIGHET

Denna del av Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan syftar till att ytterligare stärka pensionssystemets hållbarhet, nämligen genom att ge incitament till längre arbetsliv, stärka den andra pensionspelaren och öka de lägsta pensionerna. Det övergripande målet med reformen inom denna del är att förbättra pensionernas tillräcklighet och hållbarhet.

S.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C4.2 R1 – Öka pensionernas tillräcklighet genom en fortsatt pensionsreform

Reformen har tre syften: i) förbättra pensionernas tillräcklighet, särskilt för förmånstagare med lägst inkomst, ii) förbättra pensionssystemets hållbarhet genom att stärka den andra pensionspelaren och iii) blåsa nytt liv i reformarbetet på längre sikt på ett socialt inkluderande sätt genom att bilda en arbetsgrupp som skulle involvera alla viktiga intressenter och arbetsmarknadens parter. Denna åtgärd består i att ändra pensionslagarna för att höja minimi- och efterlevandepensionerna, utöka investeringsalternativen för pensionsfonder inom den andra pelaren och genomföra ytterligare reformer på grundval av arbetsgruppens rekommendationer.

S.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
297	C4.2. R1	M	Antagande av ändringar av lagen om pensionsförsäkring	Ikraftträdande av den nya eller ändrade pensionsförsäkringslagen.				FRÅGA 1	2023	Ändringarna av lagen om pensionsförsäkring ska höja minimipensionen och den pensionsfaktor som används för att beräkna efterlevandepensionens belopp för att göra det möjligt att använda en del av efterlevandepensionen utöver en personlig pension (ålders- eller invaliditetspension) på villkor som rör ålder och inkomst för pensionärer med lägre inkomst.
298	C4.2. R1	M	Antagande av lagen om ändring av lagen om obligatoriska pensionsfonder	Antagande av lagen om ändring av lagen om obligatoriska pensionsfonder för att öka de obligatoriska pensionsfondernas investeringsmöjligheter.				FRÅGA 1	2025	De investeringar som kan komma i fråga för pensionsfonder inom den andra pelaren ska breddas. En lag om ändring av lagen om obligatoriska pensionsfonder ska antas som ytterligare kommer att förbättra systemet för individuellt kapitaliserat pensionssparande under intjänandefasen, i syfte att förbättra affärsverksamheten för enheter i det kapitaliserade systemet till förmån för alla medlemmar i pensionsfonden. I det dekret som ska antas av regeringen kommer följande att specificeras ytterligare: i) Kriterier för att klassificera en emittent som utsedd emittent för finansiering eller värdepapperisering av infrastrukturprojekt inom Republiken Kroatiens territorium. II) förfarandet för och innehållet i ansökan, dvs. begäran om klassificering, och iii) förfarandet för att bedöma och utfärda klassificeringen.
299	C4.2. R1	T	En ökning med minst 10 % av den totala pensionsinkomsten för mottagare av den omdefinierade formen av efterlevandepension.		% (i procent)	0	10	FRÅGA 4	2024	Ändringar av beräkningen av efterlevandepensionen ska leda till en ökning av den totala pensionsinkomsten med minst 10 % jämfört med 2014 års nivåer för mottagare av efterlevandepension, och ska införa en möjlighet att använda en del av efterlevandepensionen utöver en personlig pension för förmånstagare med lägre pension (både ålders- och invaliditetspension) på villkor som rör ålder och inkomst.
300	C4.2. R1	M	Antagande av ändringar av lagen om pensionsförsäkring	Ikraftträdandet av den nya lagen om pensionsförsäkring				FRÅGA 4	2025	En arbetsgrupp ska inrättas med uppgift att analysera situationen i pensionssystemet och diskutera ytterligare alternativ för att förbättra dess tillräcklighet och hållbarhet. Den ska bestå av arbetsmarknadens parter, pensionsorganisationer, den akademiska världen, specialiserade konsulter och andra berörda parter. Arbetsgruppens slutsatser och rekommendationer ska beaktas när den rättsliga ramen ändras. Ändringar ska antas åtminstone i) höja minimipensionen från 103 procent av det aktuella pensionsvärdet till minst 106 procent, ändra den nuvarande kvoten som används för pensionsindexering mellan löne- och konsumentprisindexen från 70:30 till 85:15 genom att lägga större vikt vid det index som är förmånligare för pensionärer, III) införa ett årligt pensionstillägg för alla pensionstagare.
301	C4.2. R1	T	Höjning av minimipensionen med 3 %		% (i procent)	0	3	FRÅGA 4	2024	En ökning av minimipensionen med totalt minst 3 % i reala termer (dvs. utöver den regelbundna indexeringen) jämfört med 2020.

T. KOMPONENT 4.3: FÖRBÄTTRING AV DET SOCIALA VÄLFÄRDSSYSTEMET

Denna del av Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan tar itu med utmaningar som rör det sociala välfärdssystemet, både när det gäller sociala förmåner och sociala tjänster. Det övergripande målet med reformerna och investeringarna i denna del är att minska fattigdomen, förhindra social utestängning och utveckla sociala tjänster som är skräddarsydda för utsatta grupper och därigenom bygga upp ett mer motståndskraftigt samhälle.

Komponenten ska omfatta följande åtgärder:

-Förbättra den rättsliga ramen genom att anta den nya lagen om social trygghet och tre strategidokument.

-Öka tillräckligheten och täckningen för den garanterade minimiförmånen, som är den viktigaste fattigdomsminskande förmånen på nationell nivå.

-Teknisk och funktionell konsolidering av sociala förmåner på nationell och lokal nivå, med införande av regelbunden indexering och anpassning av kriterierna för stödberättigande.

-Harmonisera prissättningen av sociala tjänster mellan olika befintliga leverantörer,

-Utveckling av nya sociala tjänster (socialt mentorskap och familjeassistenter) i syfte att förhindra institutionalisering och social utestängning.

-Främja övergången till hembaserad och samhällsbaserad långvarig vård och omsorg för äldre genom att utveckla icke-institutionella tjänster, samtidigt som tillräcklig inkvarteringskapacitet tillhandahålls uteslutande för personer i behov av långvarig vård och omsorg utan ett livskraftigt hem- och samhällsbaserat alternativ.

Komponenten är inriktad på den landsspecifika rekommendationen att konsolidera de sociala förmånerna och förbättra deras kapacitet att minska fattigdomen (landsspecifik rekommendation 2.2, 2019), på tillräckligheten i arbetslöshetsförmånerna och förbättringen av minimiinkomstsystemen (landsspecifik rekommendation 2.2, 2020) samt på att bidra till att öka tillgången till digital infrastruktur och digitala tjänster (landsspecifik rekommendation 2.3, 2020) och på att främja kompetensutveckling (landsspecifik rekommendation 2.4, 2020).

T.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C4.3 R1 – Insyn i och tillräcklighet hos de sociala förmånerna i det sociala trygghetssystemet

Syftet med denna åtgärd är att öka tillräckligheten hos de viktigaste sociala förmånerna som riktar sig till de mest utsatta grupperna i samhället och bidra till att minska ojämlikheten och den administrativa bördan samt öka insynen i systemet. Denna åtgärd består i att anta en nationell plan mot fattigdom, ändra lagen om social trygghet, integrera förmåner, höja den garanterade minimiförmånen och utöka stödet till fler stödmottagare.

Investering C4.3 R1-I1 – Förbättra digitaliseringen av systemet för sociala förmåner mellan nationell och lokal nivå

Syftet med denna investering är att vidareutveckla den funktionella tillgången till alla tillgängliga uppgifter om sociala förmåner för varje enskild stödmottagare. Denna åtgärd består i att säkerställa att alla lokala och regionala myndigheter har funktionell tillgång till integrerade uppgifter om sociala förmåner.

Investering C4.3 R1-I2 – Utveckling av en webbapplikation för möjligheten att få sociala förmåner på nationell nivå

Syftet med denna investering är att skapa en webbapplikation som är tillgänglig för medborgarna och som sammanför sociala förmåner i det sociala trygghetssystemet på nationell nivå och villkoren för deras tillhandahållande. Villkoren för att erhålla 12 typer av sociala förmåner i ett system för socialt skydd på nationell nivå ska finnas tillgängliga i ansökan.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Reform C4.3 R2 – Utveckling av sociala mentorstjänster

Syftet med denna reform är att säkerställa tillräcklig mänsklig kapacitet för att utföra sociala tjänster, genom bättre samarbete och datadelning, till mottagare av garanterade minimiförmåner och missgynnade grupper av mottagare. Reformen ska införa en ny social mentortjänst som riktar sig till personer i riskzonen eller som redan befinner sig i en marginaliserad ställning i samhället och som ska ingå i den nya socialskyddslagen.

Investering C4.3 R2-I1 – Införande av sociala mentorstjänster

Syftet med denna investering är att göra den nya sociala mentortjänsten tillgänglig för alla potentiella stödmottagare, särskilt mottagare av garanterad minimiförmån, personer med funktionsnedsättning, våldsoffer, hemlösa, migranter, romer och ungdomar som lämnar det sociala trygghetssystemet, personer som avtjänar fängelsestraff och medlemmar av andra socialt utsatta grupper. Denna åtgärd består i att anställa utbildade sociala mentorer och inrätta ett system för individanpassat stöd och samarbete mellan välfärds- och arbetsförmedlingar.

Reform C4.3 R3 – Utveckling av samhällsbaserade tjänster för att förhindra institutionalisering

Syftet med denna reform är att anta den nationella planen för utveckling av sociala tjänster 2021–2027, som ska

-Fastställa prioriteringar för utvecklingen av sociala tjänster,

-Se över behoven av olika former av social omsorg, både icke-institutionell och institutionell, med särskilt fokus på långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning, mottagare av garanterade minimiförmåner, offer för våld och människohandel, ungdomar utan omsorg, hemlösa, migranter, romer och personer som avtjänar fängelsestraff,

-Utarbeta en systematisk plan för långvarig vård och omsorg som är anpassad till förmånstagarnas särskilda krav,

-Förteckna mål och kriterier för utveckling av boendetjänster för användare som är helt beroende av institutionsvård och vars behov inte kan tillgodoses genom utominstitutionella tjänster, samhälls- och hemhjälpstjänster samt andra tjänster som förbättrar livskvaliteten och gör det möjligt för användarna att bo längre i sina hem och samhällen,

-Anpassa tjänsterna så att de fokuserar på att ge enskilda personer möjlighet att påverka sin sociala ställning genom att gå från utestängning till inkludering och arbeta för att utvidga sitt sociala nätverk,

-Utveckla en systematisk och integrerad långvarig vård och omsorg för äldre som ska prioritera övergången från institutionaliserad vård till hembaserad och samhällsbaserad äldreomsorg.

-Stödja utvecklingen av hemtjänster och samhällsbaserade tjänster för långvarig vård och omsorg,

-Säkerställa tillgången till institutionella tjänster endast för äldre personer som är helt beroende av institutionell vård och vars behov inte kan tillgodoses genom utominstitutionella tjänster,

-Planering av vård- och omsorgstider på vård- och omsorgsboenden, med stark preferens för hemtjänst med beaktande av tillgången till tjänster och användarnas behov.

Som en del av reformen ska dessutom normer för behandling av familjeassistenter utarbetas. Standardiseringen av yrkespraxis vid genomförandet av familjeskyddsåtgärder ska bidra till att förbättra skyddet för barn, vuxna med funktionsnedsättning och äldre, utjämna kvaliteten på den tillhandahållna tjänsten och förhindra institutionalisering genom att tillhandahålla tjänster direkt i användarnas hem i samarbete med andra relevanta aktörer på lokal nivå.

Reformen ska omfatta ändringar av den nya socialskyddslagen för att

-Prioritera avinstitutionalisering inom långvarig vård och omsorg för att åstadkomma strukturella förändringar på detta socialpolitiska område,

-Möjliggöra och främja samordning mellan sociala tjänster och säkerställa en samordnad strategi för alla de tjänster av hög kvalitet som de tillhandahåller.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2022.

Investering C4.3 R3-I1 – Stärka kapaciteten hos yrkesverksamma inom samhällstjänster

Syftet med denna åtgärd är att förbättra människors förmåga att tillhandahålla sociala tjänster genom utbildningsverksamhet och rekrytering av yrkesverksamma. Investeringen ska finansiera utbildning och licensiering av 750 rådgivare om rättsliga familjeskyddsåtgärder och 40 familjeassistenter. Dessutom ska 400 yrkesarbetare vid institutioner för social omsorg rekryteras för att tillhandahålla tjänster utanför institutionerna. Investeringen ska bidra till utveckling av och regional tillgänglighet till samhällsbaserade sociala tjänster och stärka yrkesutövarnas kompetens för standardiserad behandling inom familje- och rättsskyddsarbete för att förhindra institutionalisering av barn, ungdomar och andra socialt utsatta grupper.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering C4.3 R3-I3 – Förbättra digitaliseringen av de sociala trygghetssystemen och införa ett system för metoder för att beräkna priserna på sociala tjänster

Syftet med denna åtgärd är att utveckla en ny datahanteringslösning för leverantörer av sociala tjänster som finansieras genom statsbudgeten. Den huvudsakliga funktionen hos den utvecklade datahanteringslösningen ska vara automatiserad datainsamling, kvalitetsanalys och beräkning av priser på sociala tjänster. Investeringen ska finansiera programvaru-, hårdvaru- och utbildningskrav för att möjliggöra att lösningen fungerar fullt ut.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

Investering C4.3 R3-I4 – Byggande och utrustning av äldreboenden (hem- och samhällsbaserade tjänster och institutionella tjänster)

Syftet med denna åtgärd är att bygga äldreboenden för 900 äldre vuxna som funktionellt sett är helt beroende av institutionsvård och vars behov inte kan tillgodoses genom utominstitutionella tjänster. Denna åtgärd består av att bygga centrum för äldre och anläggningar för samhällsbaserade tjänster.

T.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
302	C4.3. R1	M	Antagande av den nationella planen mot fattigdom och social utestängning 2021–2027	Antagande av den nationella planen mot fattigdom och social utestängning 2021–2027				FRÅGA 4	2021	Nationell plan mot fattigdom och social utestängning, antagen 2021–2027, som ska — Fastställa målet att minska fattigdomsrisken till mindre än 15 % från ett utgångsvärde på 18,3 % för 2019 och en genomförandeplan, — Säkerställa villkor som effektivt minskar fattigdom och social utestängning och förbättrar det dagliga livet för människor som riskerar att drabbas av fattigdom och för dem som lever i allvarlig materiell fattigdom. — Identifiera utvecklingsprioriteringar för kampen mot fattigdom och social utestängning och identifiera behov i förhållande till utsatta grupper i systemen.
303	C4.3. R1	M	Antagande av den nya lagen om social trygghet	Ikraftträdande av den nya socialskyddslagen				FRÅGA 1	2022	Den nya socialvårdslagen ska införa följande ändringar: — En kombination av befintliga bostadskostnader och uppvärmningsbidrag till ett enda integrerat bidrag. — Bestämmelsen om garanterad minimiförmån ska ändras genom att grundbeloppet höjs till 1 000 HRK och höjs med minst 25 % för hushåll med barn genom att de svåraste kriterierna för stödberättigande mjukas upp, inbegripet en höjning av inkomsttröskeln till 1 000 HRK. — Införande av en ny social mentortjänst. — Strukturella förändringar av långvarig vård och omsorg som säkerställer att avinstitutionalisering och övergång till hem- och samhällsbaserade tjänster underlättas. — Bestämmelse om att föreskriva samarbete och regelbundet informationsutbyte mellan institutioner som tillhandahåller sociala tjänster och sociala förmåner för att säkerställa en samordnad strategi för alla typer av tillhandahållna tjänster.
304	C4.3. R1	T	Mottagare av garanterad minimiförmån och nationell ersättning för äldre		Antal	66 890	68 000	FRÅGA 1	2026	Det totala antalet stödmottagare som får antingen garanterad minimiförmån eller nationell ersättning för äldre ska öka till 68 000.
305	C4.3. R1	M	Antagande av en normativ regel om funktionellt integrerade sociala förmåner	Lagen om social trygghet eller lagen om inkluderande tillägg träder i kraft				FRÅGA 4	2024	Ändringar av lagen om social trygghet eller tillägget till lagen om social trygghet integrerade sociala förmåner som ska — Ändra den garanterade minimiförmånen genom att höja grundbeloppet till 160 EUR, genom ett beslut på grundval av beräkningen av den garanterade minimiförmånen, och med minst 25 % för hushåll med barn, och säkerställa en fullständig integrering av den garanterade minimiförmånen med andra sociala förmåner. — Definiera den (funktionella) integrationen av sociala förmåner på grundval av expertanalyser, Stärka bestämmelserna om berättigande till sociala förmåner, bland annat genom bättre användning av medel och inkomstprövning, — Inkludera åtgärder och bestämmelser för att förbättra de sociala förmånernas täckning, tillräcklighet och inriktning, på grundval av expertanalyser och med särskilt fokus på människor som lider av ihållande fattigdom, — Innehålla bestämmelser om övervakningsprocessen och berörda parters deltagande under genomförandet, — Införa indexering som standardinslag i sociala förmåner — Innehålla bestämmelser om utvärdering och övervakning av de sociala förmånernas effektivitet och tillräcklighet,
398	C4.3. R1	M	Ikraftträdande av ändringarna av lagen om social trygghet och antagande av beslutet om garanterad minimiförmån	Ikraftträdande av den ändrade socialskyddslagen och regeringens antagande av beslutet				FRÅGA 4	2023	Ändringarna av socialvårdslagen ska Avskaffa de rättsliga bestämmelser som föreskriver återbetalning av utbetalade garanterade minimiförmånsbelopp (GMB) och införande av panträtter i egendom som ägs av GMB-stödmottagare, — Minska den administrativa bördan för GMB-stödmottagare genom att inrätta en lagstadgad mekanism för automatiskt avlägsnande av panträtter. Regeringen ska anta ett beslut på grundval av vilket beloppet för den garanterade minimiförmånen beräknas. Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2024 och höjer grundbeloppet till 150 EUR.
307	C4.3. R1-I1	T	Lokala förvaltningsenheters tillgång till uppgifter om sociala förmåner för varje enskild stödmottagare		Procent	0	1	FRÅGA 4	2025	Alla lokala och regionala förvaltningsenheter ska ha funktionell tillgång till alla tillgängliga uppgifter om sociala förmåner för varje enskild stödmottagare.
308	C4.3. R1-I2	M	Digital tillgång till information om sociala förmåner på nationell nivå	Utvecklad och funktionell webbapplikation för att tillhandahålla information om sociala förmåner med tillämpade kriterier och villkor för att erhålla 12 typer av sociala förmåner i ett socialt trygghetssystem på nationell nivå				FRÅGA 4	2024	På grundval av projektunderlag och en teknisk specifikation ska en webbapplikation utvecklas och göras tillgänglig för alla medborgare. Ansökan ska ge tillgång till information om alla befintliga sociala trygghetsförmåner i det sociala trygghetssystemet och den vägledande möjligheten att erhålla dem på nationell nivå. Kriterierna och villkoren för att erhålla 12 typer av sociala förmåner i ett system för socialt skydd på nationell nivå ska finnas tillgängliga i ansökan.
309	C4.3. R2	T	Utbildning av yrkesverksamma inom socialt mentorskap		Antal	0	220	FRÅGA 2	2022	Utbildningen av mentorer i sociala frågor ska genomföras med hjälp av 15 moduler och ska fullföljas av 220 yrkesverksamma. Denna tjänst ska följa socialarbetaryrkets principer och komplettera redan befintlig verksamhet vid socialkontor. Den ska ta upp behovet av att samarbeta med andra samhällsbaserade leverantörer av sociala tjänster och behovet av att aktivt engagera mottagarna av sociala trygghetssystem för att övervinna deras egen sociala utestängning.
310	C4.3. R2-I1	T	Anställning av personer som arbetar med socialt mentorskap		Antal	0	220	FRÅGA 4	2025	Anställning av 220 personer som arbetar med socialt mentorskap inom alla de 21 regionala tjänsterna vid Kroatiens institut för socialt arbete.
312	C4.3. R3	M	Antagande av den nationella planen för utveckling av sociala tjänster 2021–2027	Antagande av den nationella planen för utveckling av sociala tjänster 2021–2027				FRÅGA 3	2021	Den nationella planen för utveckling av sociala tjänster 2021–2027 ska fastställa prioriteringar för utvecklingen av sociala tjänster och beskriva alla användargruppers behov av olika former av vård, både icke-institutionell och institutionell, i syfte att uppnå en systematisk och holistisk vårdplan som är anpassad till användarnas behov. Planen ska också definiera och fastställa de kriterier som krävs för att utveckla boendetjänster, hembaserade tjänster och samhällstjänster samt andra tjänster som förbättrar livskvaliteten och gör det möjligt för användarna att stanna längre i sina hem och samhällen. Planen ska också innehålla en beskrivning av införandet av en social mentortjänst samt övergången från institutionella tjänster till hemtjänster och samhällsbaserade tjänster inom äldreomsorgen, som ska — Stödja utvecklingen av hemtjänster och samhällsbaserade tjänster för långvarig vård och omsorg. — Säkerställa tillgången till institutionella tjänster endast för äldre personer som är helt beroende av institutionell vård och vars behov inte kan tillgodoses genom utominstitutionella tjänster, — Införa planering av vård och omsorg i hemmet, med stark preferens för hemtjänst med beaktande av tillgången till tjänster och användarnas behov.
313	C4.3. R3	M	Antagande av normer för behandling av familjeassistenter	Antagande av normer för behandling av familjeassistenter				FRÅGA 4	2022	Utvecklade standarder för att reglera familjeassistenters verksamhet ska möjliggöra ett harmoniserat tillhandahållande av tjänster på plats i bidragsmottagarens hem i samarbete med andra intressenter på lokal samhällsnivå.
314	C4.3. R3-I1	T	Stärka den mänskliga kapaciteten att tillhandahålla samhällsbaserade tjänster		Antal	0	400	FRÅGA 4	2024	Institutionalisering ska förebyggas genom rekrytering av ny personal inom socialtjänsten för att tillhandahålla utominstitutionella tjänster samt utbildning och licensiering av rådgivare om rättsliga familjeskyddsåtgärder. I synnerhet ska kontinuerlig och riktad utbildning och licensiering av yrkesverksamma vid socialtjänstinstitutioner för genomförande av lagliga familjeskyddsåtgärder för barn (utbildning och licensiering för totalt 750 yrkesverksamma inom socialtjänsten – rådgivare om lagliga familjeskyddsåtgärder och utbildning av 30 familjeassistenter) genomföras. 400 yrkesarbetare ska rekryteras till institutioner för social omsorg och leverantörer av sociala tjänster.
316	C4.3. R3-I3	M	It-systemberäkning av priser för sociala tjänster och tjänsteleverantörer i nätverket	Utvecklat och funktionellt it-system för beräkning av priser för alla sociala tjänster och alla tjänsteleverantörer i nätverket	Antal	0	1	FRÅGA 2	2023	It-system för datahantering har utvecklats för att automatiskt samla in och analysera data och beräkna priser för alla typer av sociala tjänster som tillhandahålls och alla leverantörer av sociala tjänster i nätverket. Investeringen ska finansiera programvaru-, hårdvaru- och utbildningskrav för att möjliggöra att lösningen fungerar fullt ut.
317	C4.3. R3-I4	T	Uppförande av centrum för äldreomsorg på institutioner, i hemmet och i samhället		Antal	0	9	FRÅGA 2	2026	Uppförande av nio äldreboenden med kapacitet för 900 stödmottagare, uteslutande för personer som är helt beroende av institutionsvård och vars behov inte kan tillgodoses i hemmet eller i samhället. Dessutom ska äldrecentrumen skapa förutsättningar för att tillhandahålla samhällsbaserad vård och utominstitutionella tjänster till äldre som bor hemma.

T.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering C4.3 R3-I2 – Förbättra digitaliseringen av sociala välfärdssystem och koppla samman sociala välfärdscentrum med leverantörer av sociala tjänster

Syftet med denna investering är att uppgradera applikationen för hem för social omsorg som hanterar och registrerar förfaranden som rör enskilda tjänsteleverantörers erkännande av rättigheter till sociala tjänster. Investeringen ska omfatta integrering av applikationen i det gemensamma it-systemet för social välfärd som tillhandahåller en gemensam digital plattform för övervakning och analys av uppgifter om användare och välfärdstjänster.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

T.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
315	C4.3. R3-I2	T	Gemensamt informationssystem (informationssystemet SocSkrb)		Antal	0	1	FRÅGA 4	2024	Syftet med denna investering är att uppgradera den applikation för social omsorg som hanterar och registrerar förfaranden för erkännande av rättigheter till sociala tjänster till ett enda funktionellt it-system som kommer att involvera alla berörda parter i processen för erkännande av rättigheter och tillhandahållande av tjänster till användaren, och därmed möjliggöra övervakning och analys av uppgifter om användare och tjänster i det sociala välfärdssystemet, såsom information om tillgängliga platser hos tjänsteleverantörer och priserna på deras tjänster. Den utvecklade programvarulösningen ska integreras i det befintliga informationssystemet SocSkrb som används av socialkontoren. Slutligen ska detta möjliggöra it-anslutning av alla socialkontor till de leverantörer av sociala tjänster som finansieras genom statsbudgeten.

U. KOMPONENT 5.1: STÄRKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSYSTEMETS RESILIENS

Denna del av Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan syftar till att ta itu med utmaningar, som förvärrats av covid-19-pandemin, när det gäller hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och hållbarhet i samband med en förväntad livslängd under EU-genomsnittet samt svag förebyggande vård, kronisk vård och långvarig vård och omsorg. Det övergripande målet med reformerna och investeringarna i denna del är att förbättra hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet, kvalitet, tillgänglighet och finansiella hållbarhet.

Komponenten ska omfatta följande åtgärder:

-Införande av nya vårdmodeller för patienter, med särskilt fokus på förebyggande och kronisk vård av cancerpatienter.

-Funktionell integrering av sjukhus och förstärkning av dagsjukhus på högstadie- och gymnasienivå (horisontellt och vertikalt).

-Öka andelen familjespecialister i det totala antalet läkare som anställs i allmänhet och familjegrupper.

-Förbättra det digitaliserade systemet för gemensam upphandling så att det omfattar länsägda sjukhus, i syfte att åstadkomma betydande besparingar i systemet och förbättra kvaliteten.

-Den omfattande användningen av ett centralt beredningssystem på 8 sjukhus och införandet av ett system för distribution av enhetsterapi på 40 sjukhus.

Komponenten ska bidra till att följa den landsspecifika rekommendationen om att öka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens, en balanserad geografisk fördelning av hälso- och sjukvårdspersonal och vårdinrättningar, närmare samarbete mellan alla förvaltningsnivåer och investeringar i e-hälsa (landsspecifik rekommendation 1.2, 2020) samt bidra till att öka tillgången till digital infrastruktur och digitala tjänster (landsspecifik rekommendation 2.3, 2020) och främja kompetensutveckling (landsspecifik rekommendation 2.4, 2020).

U.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C5.1 R1 – Förbättra hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet, kvalitet och tillgänglighet

Syftet med denna åtgärd är att öka lika tillgång till primärvård, särskilt på landsbygden, i avlägsna områden och på öar, genom att förbättra utbudet av och kvaliteten på tjänster på familjeläkarnivå (allmänläkare) och på så sätt minska bördan för sjukhusen. För att bättre kunna spåra hälsoresultaten ska ramen för resultatbedömning av hälso- och sjukvårdssystemet (HSPA) inrättas för att bidra till att skapa centrala resultatindikatorer enligt en fastställd metod i syfte att koppla åtgärderna till de mål som fastställs i de nationella strategidokumenten och reformerna och förbättra aktualiteten hos de hälsodata som finns tillgängliga för strategisk och politisk analys.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

Investering C5.1 R1-I4 – Digital bilddiagnostik vid det kliniska sjukhuscentrumet ”KBC Split”

Syftet med denna åtgärd är att uppgradera den digitala bilddiagnosen av KBC Split och på så sätt förbättra hälso- och sjukvården på området förebyggande, behandling och diagnos av sjukdomar. Investeringen ska syfta till att öka kvaliteten på och tillgången till hälso- och sjukvård för alla patientkategorier, förbättra de kliniska resultaten och tillhandahålla tidigare och bättre diagnostik, särskilt för pediatriska och onkologiska patienter. Den ska särskilt digitalisera hälso- och sjukvårdstjänster och hälso- och sjukvårdsprocesser, säkerställa insyn i tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster, optimera användningen av sjukhussystemets resurser och säkerställa framtida finansiell stabilitet. Investeringen ska anpassa utrymmet för att hysa nyförvärvad medicinsk utrustning, inbegripet Magnetic resonance 3T, Neurointervention digital DSA angio-room, Digital diascopic RTG machine och Endoskopic gastroenterological room.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 31 december 2022.

Investering C5.1 R1-I5 – Byggande och inredning av det allmänna sjukhuset ”OB Varaždin” centrala verksamhetsblocket

Syftet med investeringen är att optimera hälso- och sjukvårdssystemets resurser, öka patientsäkerheten och skapa lämpliga villkor för hälso- och sjukvårdspersonalens arbete. Denna åtgärd består i att bygga och utrusta ett centralt operationsblock och att bygga förbindelsekorridorer till befintliga vårdinrättningar.

Investering C5.1 R1-I6 – Digital image diagnostics Clinical Hospital ”KB Dubrava”

Syftet med denna åtgärd är att köpa in digital radiologisk utrustning till KB Dubrava Clinical Institute for Diagnostic and Intervention Radiology som tillhandahåller tjänster till över 350 000 patienter. På det hela taget förväntas denna investering avsevärt förbättra kvaliteten på och tillgången till hälso- och sjukvård för alla patientkategorier, förbättra diagnosen, behandlingen och övervakningen efter behandlingen och därmed de kliniska resultaten för alla patientgrupper, inbegripet för patienter som behöver den mest komplexa behandlingen på kliniker och organisatoriska enheter på sjukhuset. Till följd av detta förväntas sjukhusvistelsens längd, komplikationer, sjukhusvistelse på intensivvårdsavdelningar, behandlingskostnader och väntelistor minska. Investeringen ska omfatta inköp av toppmodern utrustning.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 30 juni 2023.

Investering C5.1 R1-I7 – Att utrusta nya anläggningar för dag- och endagskirurgi och integrerad akutsjukhusvistelse och anpassning av neurokirurgisk klinik vid det kliniska sjukhuscentrumet KBC Sestre Milosrdnice

Syftet med denna åtgärd är att öka kapaciteten att behandla patienter med minst 22 % jämfört med antalet patienter som för närvarande behandlas. Investeringen förväntas avsevärt förbättra kvaliteten på hälso- och sjukvården för omkring 700 000 patienter som behandlas av KBC, varav omkring 300 000 är akutfall och omkring 40 000 patienter behandlas på dagsjukhus och dagkirurgi. Åtgärden ska utrusta nya anläggningar för dag- och endagskirurgi och integrerad akutinläggning på sjukhus och anpassa neurokirurgisk klinik vid det kliniska sjukhuscentrumet (KBC) Sestre Milosrdnice.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 31 mars 2024.

Investering C5.1 R1-I8 – Preoperativ behandling och behandling av patienter med farmakoresistent epilepsi vid det allmänna sjukhuset ”KB Dubrava”

Syftet med denna åtgärd är att vidareutveckla det neurologiska institutet KB Dubrava samt preoperativa metoder och behandlingar av epilepsi hos läkemedelsresistenta patienter. Investeringen ska omfatta förvärv av toppmodern utrustning och anpassning av rumslig kapacitet.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 30 juni 2023.

Investering C5.1 R1-I9 – Utveckling av det kliniska sjukhuscentrumet ”KBC Zagreb”, steg III – utrustning med medicinsk och icke-medicinsk utrustning

Syftet med denna åtgärd är att möjliggöra tillämpning av modern teknik och öka tillgången till vård på tertiär och kvartär nivå inom hälso- och sjukvården. Denna åtgärd består i inköp av medicinsk och icke-medicinsk utrustning vid det kliniska sjukhuscentrumet (KBC) i Zagreb.

Reform C5.1 R2 – Införande av en ny vårdmodell för viktiga hälsoutmaningar

Syftet med denna åtgärd är att förbättra och harmonisera hälso- och sjukvårdstjänsternas kvalitet. Denna åtgärd består i att utveckla integrerade kliniska e-riktlinjer.

Investering C5.1 R2-I1 – Inköp av utrustning för förebyggande, diagnos och behandling av cancerpatienter

Syftet med denna åtgärd är att utan dröjsmål säkerställa optimal behandling för alla onkologiska patienter i Kroatien med hjälp av moderna strålbehandlingstekniker. Denna åtgärd består i inköp av medicinsk utrustning.

Investering C5.1 R2-I2 – Förvärv och införande av utrustning för inrättandet av det nationella onkologiska nätverket och den nationella onkologiska databasen

Syftet med denna åtgärd är att skapa ett nationellt nätverk för den nationella onkologiska databasen, som automatiskt kopplar samman och registrerar uppgifter från sjukhusinformationssystem och andra system. Denna åtgärd består i att inrätta en it-plattform för övervakning av onkologiska patienter och skapa ett nationellt onkologiskt nätverk.

Reform C5.1 R3 – Införande av ett system för strategisk förvaltning av personalresurser inom hälso- och sjukvård

Denna reform syftar till att öka tillgången till hälso- och sjukvård för medborgarna, särskilt på landsbygden och i mindre tätbefolkade områden, samtidigt som man förbättrar effektiviteten i akutsjukvården och säkerställer ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem av hög kvalitet. För att uppnå detta mål ska specialistutbildning tillhandahållas för hälso- och sjukvårdspersonal, särskilt läkare inom primärvården samt för sjuksköterskor och tekniker inom akutmedicin, för att på så sätt uppnå en balanserad geografisk fördelning av hälso- och sjukvårdspersonal och tillräcklig sysselsättning inom nätverket för folkhälsotjänster. Dessutom planeras i reformen antagandet av den nationella hälsoutvecklingsplanen 2021–2027, som ska

— Fastställa utvecklingsbehov för att uppnå ett flexibelt, effektivt och holistiskt förvaltat hälso- och sjukvårdssystem,

— Ange åtgärder för framgångsrikt främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar,

— Införa samordning av vårdgivare och omvandling av behandlings- och rehabiliteringsmodeller till aktiv hantering av vårdprocesser på alla stadier och nivåer.

— Definiera integrering av hälso- och sjukvård och social omsorg och utveckling av integrerade modeller för långvarig vård och omsorg,

Införa åtgärder för att kontrollera och förbättra kvaliteten på hälso- och sjukvården och patientsäkerheten,

Förbättra bestämmelserna om personalförvaltning,

— Införa särskilda mål som indirekt bidrar till att uppnå det strategiska mål som anges i den nationella reformstrategin senast 2030.

Ökningen av den förväntade livslängden under hälsoåren ska bidra till följande:

Främja en hälsosam livsstil och förebyggande av sjukdomar som är ett stort folkhälsoproblem,

Förbättra kvaliteten på hälso- och sjukvården genom ökad effektivitet, säkerhet, tillgänglighet och funktionell integrering av alla nivåer och delar av hälso- och sjukvården.

— Införande av den nya vårdmodellen för viktiga hälsoutmaningar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, onkologiska och sällsynta sjukdomar samt diabetes för att förlänga och förbättra livskvaliteten

— Göra hälso- och sjukvårdssystemet till en önskvärd anställningsort genom strategisk styrning och på så sätt säkerställa ett optimalt antal och en optimal fördelning av anställda inom hälso- och sjukvårdssystemet,

Förbättra finansierings- och förvaltningsmodellen för hälso- och sjukvårdssystemet.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 september 2021.

Investering C5.1 R3-I1 – Centralfinansiering av specialiseringar

Syftet med denna åtgärd är att säkerställa att alla hälso- och sjukvårdstjänster är tillräckligt tillgängliga för allmänheten, även med tanke på bristen på läkare. Denna åtgärd består i att tillhandahålla specialistutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal och läkare på grundläggande primärvårdsnivå samt på folkhälsoområdet.

Investering C5.1 R3-I2 – Specialistutbildning för sjuksköterskor och tekniker inom akutmedicin

Syftet med denna åtgärd är att göra det möjligt för sjuksköterskor och tekniker inom akutsjukvård att arbeta självständigt inom akutsjukvården. Denna åtgärd består i att tillhandahålla specialistutbildning för sjuksköterskor och tekniker inom akutmedicin.

Reform C5.1 R4 – Säkerställa hälso- och sjukvårdssystemets finansiella hållbarhet

Syftet med denna åtgärd är att ta itu med den ohållbara ökningen av eftersläpande betalningar, inkonsekventa förfaranden och upphandling av dyra läkemedel inom hälso- och sjukvårdssystemet, i syfte att uppnå ett ekonomiskt hållbart offentligt hälso- och sjukvårdssystem genom att genomföra en enhetlig standard för förberedelse, ingående av avtal och genomförande av förfaranden som påverkar sätten och möjligheterna att tillhandahålla hälso- och sjukvård. Reformen ska omfatta en översyn av den rättsliga ramen bestående av lagen om hälso- och sjukvård och lagen om obligatorisk sjukförsäkring med följande inslag:

-Förbättra organisationen av akutmedicinsk verksamhet vid Institutet för akutmedicin och utföra operativa uppgifter genom fastställda organisatoriska enheter.

-Omorganisation av den offentliga hälso- och sjukvården i syfte att öka dess effektivitet, med särskilt fokus på förebyggande och tidig diagnos, förbättrade insatser i nödsituationer och under särskilda omständigheter (pandemier).

-Överföra förvaltningsrättigheter för sjukhus från distrikten och staden Zagreb till Republiken Kroatien, i syfte att uppnå ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av befintlig kapacitet och förbättra tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvård genom att omorganisera sjukhusförvaltningsmodellen,

-Kortare väntetider för individuella vårdtjänster, optimering och bättre fördelning av tillgängliga hälso- och sjukvårdsresurser från den obligatoriska sjukförsäkringen för att uppnå mer tillgängliga hälso- och sjukvårdstjänster för de försäkrade.

-Stärka bestämmelserna om ekonomisk förvaltning och samtidigt garantera finansiellt kapital i syfte att uppnå finansiell stabilitet i det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet.

-Lagändringar för att säkerställa att den kroatiska sjukförsäkringsfonden (HZZO) fullgör sina betalningsskyldigheter i tid.

Reformen ska uppnå följande mål:

-Funktionell integrering av minst 8 sjukhus ska slutföras.

-Minst 85 % av inköpskategorierna, som utgör minst 80 % av de totala utgifterna för statligt förvaltade sjukhus, upphandlas genom ett gemensamt upphandlingsförfarande.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

Investering C5.1 R4-I1 – Central beredning av parenterala preparat på 8 kroatiska sjukhus

Syftet med denna åtgärd är att sänka kostnaderna och ge högsta möjliga säkerhetsnivå vid användning av parenterala läkemedel, förhindra medicineringsfel, ytterligare sjukhusdagar och minska bördan för läkare och sjuksköterskor på sjukhusavdelningen. Denna åtgärd består i att införa ett centralt förberedelsesystem för de parenterala beredningarna på sjukhus.

Investering C5.1 R4-I2 – Införande av ett system för distribution av enhetsterapi på 40 kroatiska sjukhus

Syftet med denna åtgärd är att bidra till att öka patientsäkerheten, förebygga medicineringsfel, kontrollera läkemedelslager och öka patientopinionsbildningen, i syfte att förbättra de övergripande behandlingsresultaten. Denna åtgärd består i att införa ett system för distribution av enhetsterapi på sjukhus.

Investering C5.1 R4-I3 – Digitalisering av läkemedelsspårning genom hälso- och sjukvårdsinstitutioner på sekundär- och tertiärnivå

Syftet med denna åtgärd är att digitalisera läkemedelsvägarna för att göra det möjligt för det kroatiska hälso- och sjukvårdssystemet att övervaka förbrukningen av läkemedel. Denna åtgärd består i att tillhandahålla en funktionell integrerad it-lösning för fullständig övervakning av läkemedlen i sjukhussystemet från apoteket till patienten.

Investering C5.1 R4-I4 – Utveckling av ett system för övervakning och förebyggande av läkemedelsbrister i Kroatien

Syftet med denna åtgärd är att införa en riktad hantering av data om läkemedelslager som syftar till att möjliggöra effektivare anskaffning av läkemedel. Genom åtgärden ska det inrättas ett exakt operativt system för övervakning och analys av omsättningen av vissa läkemedel.

Investering C5.1 R4-I5 – Införande av ett system för övervakning av behandlingsresultat för öppenvård med fokus på kroniska patienter på offentliga apotek

Syftet med denna åtgärd är att åstadkomma en mer systematisk planering, övervakning och utvärdering av kostnadseffektiviteten i investeringar i farmakoterapi för patienter som inte är inlagda på sjukhus. Åtgärden består i att skapa ett övervakningsprogram för patientresultat på offentliga apotek.

Reform C5.1 R5 – E-hälsa

Syftet med denna åtgärd är att förbättra förvaltningskapaciteten genom effektivare användning av data och uppmuntra innovativa hälsolösningar för att förbättra förvaltningen av hälso- och sjukvårdssystemen. E-hälsoreformen ska stödja insatser för att säkerställa att alla människor har tillgång till nödvändiga hälso- och sjukvårdstjänster (inbegripet förebyggande, behandling, rehabilitering och palliativ vård) av tillräcklig kvalitet. Reformen ska omfatta antagandet av den nationella telemedicinska ramen i syfte att

-Utvidga omfattningen av telemedicinska tjänster och säkerställa interoperabilitet med det nationella hälsoinformationssystemet och lämplighet för framtida gränsöverskridande utbyte.

-Överföring av viktiga patientparametrar från akutsjukvården (HMS) till det gemensamma akutsjukhuset (OHBP) och fjärrövervakning av öppenvården.

-Inrättande av fjärrövervakning av akutsjukvården (HMS) och en handlingsplan för införande av tillsyn och en ram för övervakning av genomförandet, på grundval av dokumentlägesanalys, nationell ram och handlingsplan som tillhandahålls inom ramen för det tillhörande instrumentet för tekniskt stöd.

Det nationella informationshanteringssystemet för e-hälsa ska omfatta följande funktioner:

-Regelbunden rapportering om befolkningens hälsa som grund för riktade åtgärder för förebyggande och hantering av sjukdomar.

-Bygga upp nationell kapacitet för dataanalys, inbegripet integrering av vårdgivare och patientgränssnitt med befintlig infrastruktur och praxis.

-Stärka den nationella kapaciteten för införande av artificiell intelligens och högpresterande datorsystem, höja nivån av cybersäkerhet för e-hälsa och avancerade digitala färdigheter för hälso- och sjukvårdspersonal samt patienter genom avancerad teknik, särskilt artificiell intelligens.

-Göra det möjligt att utveckla nya hälso- och sjukvårdstjänster som bygger på anonymt insamlade uppgifter som finns tillgängliga i hälso- och sjukvårdssystemet.

Fem kompletterande investeringar (C5.1 R5-I1 – I5) ska stödja reformen.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2022.

Investering C5.1 R5-I1 – Digital integration av operationssalar och robotkirurgi vid KBC Split

Syftet med denna åtgärd är att möjliggöra en heltäckande behandling av patienter med maligna sjukdomar och att integrera åtgärder för optimering av hälso- och sjukvården. På så sätt förväntas investeringen förbättra hälsoresultaten tack vare införandet av en ny vårdmodell för patienter, särskilt nya avancerade kirurgiska behandlingar. Investeringen avser digitalisering av operationssalar och inköp av utrustning för avancerad cancerbehandling i KBC Split.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 30 juni 2024.

Investering C5.1 R5-I2 – TELECORDIS

Syftet med denna åtgärd är att digitalisera kardiologiska tjänster som ska möjliggöra kontinuerlig övervakning av patienternas tillstånd, särskilt de med kroniska hjärtsjukdomar. Snabba och tillgängliga tjänster för kardiologisk diagnostik inom primärvården förväntas bidra till snabb upptäckt av hjärthälsoproblem hos patienter, snabb och lämplig behandling och kontinuerlig övervakning av deras hälsotillstånd. Dessutom ska ECG Holters telemedicintjänst ge patienter i avlägsna områden och landsbygdsområden tillgång till specialistvård, vilket avsevärt ökar tillgången till specialisthälso- och sjukvårdstjänster på lokala öppenvårdscentrum, förbättrar specialisternas resultat, förbättrar patientresultaten, minskar väntelistorna och kostnaderna för att tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster. Investeringen ska omfatta digitalisering av diagnosprocesser och göra det möjligt att dela uppgifterna med utspridda specialistcentrum.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 31 mars 2023.

Investering C5.1 R5-I3 – Teletransfusion

Syftet med denna åtgärd är att digitalisera transfusionstjänsten och säkerställa tillgången till en jourspecialist på transfusion för alla sjukhus med transfusionsenheter, bidra till en stark utveckling av telemedicintjänsten genom digital överföring av medicinska uppgifter och stärka sammankopplingen av alla sjukhus med transfusionsenheter.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 31 december 2022.

Investering C5.1 R5-I4 – Digitalisering och integrering av operationsrum utrustade med robotkirurgi i det kliniska sjukhuscentrumet KBC Sestre Milosrdnice

Syftet med denna åtgärd är digitalisering av operationssalar och inköp av avancerad behandlingsutrustning för nya moderna kirurgiska behandlingar. Digitalisering och integrering av operationsrum ska ändra planeringen, dokumentationen, lagringen och utbytet av data om patienter och typer av och metoder för operativ behandling. Robotkirurgi ska förbättra kvaliteten på kirurgisk behandling, öka patientsäkerheten, uppnå större insyn i behandlingen, bättre kostnadskontroll och hälsoresultat, stärka och konsolidera viktiga infrastrukturresurser för hälsoinformation, införa ett papperslöst hälso- och sjukvårdssystem och bidra till den digitala omställningen.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 31 mars 2024.

Investering C5.1 R5-I5 – Digitalisering och utrustning av diagnosenheter vid det kliniska sjukhuset ”KB Merkur”

Syftet med denna åtgärd är att digitalisera och utrusta diagnosenheter, underlätta övervakningen av diagnostiska utvecklingsförfaranden och tillhandahålla förbättrad kvalitet på tjänsterna till patienterna. Investeringen ska omfatta inköp av den senaste utrustningen.

Åtgärden ska vara slutförd senast den 31 mars 2023.

U.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
318	C5.1. R1	M	Antagande av ramen för resultatbedömning av hälso- och sjukvårdssystem (HSPA)	Ikraftträdande av ramen för resultatbedömning av hälso- och sjukvårdssystem				FRÅGA 3	2022	Resultatbedömningen av hälso- och sjukvårdssystemet (HSPA) ska fastställa en ram för mätning av hälsoresultat, med nyckelprestationsindikatorer enligt en fastställd bedömningsmetod, som är kopplade till processen för att koppla åtgärderna till de mål som fastställs i de nationella strategidokumenten och reformerna, uppgifternas aktualitet och för att förbättra övervakningen av hälsoresultat.
319	C5.1. R1	T	Optimering av tiden för diagnostisk behandling – väntelistor		Antal dagar:	400	270	FRÅGA 4	2023	Väntetiden för patienter som genomgår diagnostisk behandling ska minskas till 270 dagar från den nuvarande väntelisttidsramen på 400 dagar.
323	C5.1. R1-I4	M	Modernisering av hälso- och sjukvården vid det kliniska sjukhuscentrumet KBC Split	Inköpt utrustning till KBC Split, det kliniska institutet för diagnostik- och interventionsradiologi				FRÅGA 4	2022	Installation av utrustning för det kliniska institutet för diagnostik- och interventionsradiologi och vid det kliniska kärnmedicinska institutet samt uppförande och utrustning av ett hybridendoskopiskt rum vid Gastroenterologiinstitutet, för att göra det möjligt att införa nya diagnostiska och terapeutiska förfaranden vid det kliniska sjukhuscentrumet KBC Split. Den installerade utrustningen ska vara minst magnetisk resonans 3T, digitalt DSA-angiorum för neurointervention, digital diaskopisk röntgenmaskin, endoskopiskt gastroenterologiskt rum.
324	C5.1. R1-I5	T	Central Operating Block building med tillhörande innehåll från Varaždin General Hospital		Antal	0	1	FRÅGA 4	2025	Uppförande och utrustning av det centrala operativa blocket (COB) med intensivvårdsenheter (JIL), central sterilisering, RTG-diagnostik, transfusioner och medicinsk-biokemiska laboratorier samt uppförande av förbindelsekorridorer till befintliga vårdinrättningar.
325	C5.1. R1-I6	T	Medicintekniska produkter för diagnostik på det kliniska sjukhuset (KB) Dubrava		Antal	0	8	FRÅGA 2	2023	Inköp och installation av åtta medicintekniska produkter för diagnostik och digital radiologisk utrustning för det kliniska institutet för diagnostik- och interventionsradiologi. Alla anordningar planeras installeras gradvis, men alla ska vara i drift senast den 30 juni 2023.
326	C5.1. R1-I7	T	Nya anläggningar vid det kliniska sjukhuscentrumet (KBC) Sestre Milosrdnice		Antal	0	2	FRÅGA 1	2024	Det kliniska sjukhuscentrumet (KBC) Sestre Milosrdnice ska vara utrustat med integrerade anläggningar för akutvård på sjukhus, dagsjukhus och endagskirurgi med medicinsk, icke-medicinsk utrustning och möbler.
327	C5.1. R1-I8	T	Medicintekniska produkter för operativ behandling och behandling av patienter med läkemedelsresistent epilepsi vid kliniskt sjukhus (KB) Dubrava		Antal	0	10	FRÅGA 2	2023	För att vidareutveckla det neurologiska institutet vid det kliniska sjukhuset (KB) ska tio medicintekniska produkter installeras och tas i drift senast den 30 juni 2023. Investeringen ska omfatta förvärv av utrustning såsom kanalinspelningsanordningar av typen SEEG 256, digital EMNG och utrustning för bildåtergivning av kanalen EP 12. Radiofrekvens-termokoaguleringsanordning (RF) och anpassning av lämplig rumslig kapacitet.
328	C5.1. R1-I9	M	Utvecklingsprojekt för det kliniska sjukhuscentrumet (KBC) Zagreb	Inköpt utrustning för KBC Zagreb				FRÅGA 1	2026	Inköp av ny medicinsk och icke-medicinsk utrustning till det kliniska sjukhuscentrumet (KBC) Zagreb. .
329	C5.1. R2	M	Förbättra och harmonisera kvaliteten på hälso- och sjukvården genom att utveckla kliniska e-riktlinjer	Hälso- och sjukvårdsministeriet (MIZ) har utvecklat och integrerat kliniska riktlinjer i e-riktlinjer i det kroatiska hälso- och sjukvårdssystemet.				FRÅGA 3	2025	Hälsoministeriet ska utveckla och i det kroatiska hälso- och sjukvårdssystemet integrera kliniska riktlinjer och e-riktlinjer som harmoniserar hälso- och sjukvårdens kvalitet.
331	C5.1. R2-I1	T	Förbättra kvaliteten på onkologisk radioterapi		Antal	0	6	FRÅGA 4	2025	Sex sjukhus ska vara utrustade med medicintekniska produkter för förebyggande, diagnos och behandling av cancer. Investeringen ska omfatta uppförande av åtta bunkrar för linjära lokaliseringsacceleratorer, 17 linjära VMAT-acceleratorer, fyra linjära SBRT-acceleratorer, fyra HDR-brachyterapi, nio CT-simulatorer, nätverksutrustning för radioterapi, dosimetriutrustning, fixeringsutrustning.
332	C5.1. R2-I2	T	Gemensam it-plattform för övervakning av onkologiska patienter		Antal	0	1	FRÅGA 4	2025	Den enhetliga it-plattformen ska göra det möjligt att samla in hälsodata, planera organisatoriska och strukturella förändringar och identifiera risker. Alla onkologiska institutioner i Kroatien ska ingå i det nationella onkologiska nätverket.
333	C5.1. R3	M	Nationell hälsoutvecklingsplan 2021–2027	Antagande av den nationella hälsoutvecklingsplanen 2021–2027				FRÅGA 3	2021	I den nationella hälsoutvecklingsplanen 2021–2027, som är en övergripande rättsakt för sektorsplanering, ska det fastställas särskilda mål, åtgärder, projekt och verksamheter som ska genomföras under överinseende av hälsoministeriet med det primära målet att förbättra hälso- och sjukvårdssystemet och hälsoresultaten. Den nationella hälsoutvecklingsplanen ska vara förenlig med den kroatiska regeringens reformprogram och Europeiska kommissionens riktlinjer för sammanhållningspolitiken för 2021–2027. Den nationella hälsoutvecklingsplanen ska definiera utvecklingsbehoven på medellång sikt genom att Fastställande av utvecklingsbehov för att uppnå ett flexibelt, effektivt och holistiskt förvaltat hälso- och sjukvårdssystem. — Ange åtgärder för framgångsrikt främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, — Införande av samordning av vårdgivare och omvandling av behandlings- och rehabiliteringsmodeller till aktiv hantering av vårdprocesser på alla stadier och nivåer. — Definiera integrering av hälso- och sjukvård och social omsorg och utveckling av integrerade modeller för långvarig vård och omsorg. Införa åtgärder för att kontrollera och förbättra kvaliteten på hälso- och sjukvården och patientsäkerheten, Förbättra bestämmelserna om personalförvaltning. — Införa särskilda mål som indirekt bidrar till att uppnå det strategiska mål som anges i den nationella reformstrategin senast 2030. Ökningen av den förväntade livslängden under hälsoåren ska bidra till följande: Främja en hälsosam livsstil och förebyggande av sjukdomar som är ett stort folkhälsoproblem, Förbättra kvaliteten på hälso- och sjukvården genom ökad effektivitet, säkerhet, tillgänglighet och funktionell integrering av alla nivåer och delar av hälso- och sjukvården. — Införande av den nya vårdmodellen för viktiga hälsoutmaningar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, onkologiska och sällsynta sjukdomar samt diabetes för att förlänga och förbättra livskvaliteten — Göra hälso- och sjukvårdssystemet till en önskvärd anställningsort genom strategisk styrning och på så sätt säkerställa ett optimalt antal och en optimal fördelning av anställda inom hälso- och sjukvårdssystemet, Förbättra finansierings- och förvaltningsmodellen för hälso- och sjukvårdssystemet. För att uppnå de särskilda målen ska det fastställas vilka åtgärder och insatser som ska genomföras. Utfallsindikatorerna för vart och ett av de särskilda målen och resultatindikatorerna ska fastställas för var och en av åtgärderna. Den nationella hälsoutvecklingsplanen ska innehålla resultaten av kartläggningen av behoven av hälso- och sjukvård och social omsorg på området långvarig vård och omsorg. I själva dokumentet används bidrag från andra nationella rättsakter och program (den nationella strategiska ramen mot cancer fram till 2030, den nationella planen för utveckling av kliniska sjukhus, kliniska sjukhus, kliniker och allmänna sjukhus i Kroatien, den nationella cancern, diabetes och sällsynta sjukdomar) och rekommendationer för Kroatien för 2019 och 2020.
399	C5.1. R3-I1	M	Inrättande av ett centraliserat finansieringssystem för specialistläkarutbildning	Regeringens antagande av beslutet				FRÅGA 4	2023	Institutionaliseringen av det ekonomiska stödet till medicinska specialiseringar ska genomföras genom inrättandet av ett centraliserat finansieringssystem för specialiserad medicinsk utbildning, som främst syftar till att åtgärda brister inom specifika medicinska specialiseringar, inbegripet men inte begränsat till primärvård och folkhälsa. Tilldelningen av finansiella medel för detta ändamål ska uteslutande göras för att tillgodose folkhälsonätverkets behov. Detta system ska utformas för att garantera att medel från ofullständiga program för specialistläkarutbildning återvinns och inriktas på de på förhand fastställda målen för det centraliserade finansieringssystemet för specialistläkarutbildning, med särskild inriktning på att åtgärda brister hos specialister med brister.
334	C5.1. R3-I1	T	Specialistläkarutbildning på primärnivå inom hälso- och sjukvården		Antal	0	467	FRÅGA 1	2026	Kontrakt för tilldelning av icke återbetalningspliktig finansiering för specialistläkarutbildning ska ingås och omfatta minst 467 hälso- och sjukvårdspersonal, inbegripet läkare som är specialiserade på primärvård, akutsjukvård och folkhälsa.
335	C5.1. R3-I2	T	Kandidatexamen i akutmedicin för specialistsjuksköterskor		Antal	0	375	FRÅGA 2	2026	Sammanlagt 375 kandidaturer till sjuksköterskor/sjukvårdstekniker ska utbildas i ettårig specialistutbildning i akutmedicin.
336	C5.1. R4	M	Ändring av hälso- och sjukvårdslagen och lagen om obligatorisk sjukförsäkring	Lagarna om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och lagen om obligatorisk sjukförsäkring träder i kraft				FRÅGA 4	2022	Ändringarna av hälso- och sjukvårdslagen ska göra det möjligt att göra det nya beslutet om gemensam upphandling bindande även för de hälso- och sjukvårdsinstitutioner vars deltagande hittills har varit frivilligt och ska följaktligen öka antalet berörda parter som omfattas av den gemensamma upphandlingen. — Den enda myndigheten för akutmedicin förbättrar organisationen av akutmedicinsk verksamhet och utför operativa uppgifter på hela Kroatiens territorium genom vissa organisatoriska enheter. — Omorganisationen av den offentliga hälso- och sjukvården ska bidra till att öka effektiviteten och stärka det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet, med särskilt fokus på förebyggande och tidig diagnos, förbättrade insatser i nödsituationer och under särskilda omständigheter (pandemier). — Överföra förvaltningsrättigheterna för de sjukhus som för närvarande förvaltas av distrikten och staden Zagreb till Republiken Kroatien för att uppnå ett rationellt och högkvalitativt utnyttjande av befintlig kapacitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvård genom att omorganisera sjukhusförvaltningsmodellen. Ändringarna av lagen om obligatorisk sjukförsäkring ska fastställa tydliga och transparenta kriterier för att fastställa programmet för hälso- och sjukvårdsåtgärder inom ramen för den obligatoriska sjukförsäkringen, de organ som ska fastställa och anta ett åtgärdsprogram och omfattningen av den hälso- och sjukvård som ska omfattas av den obligatoriska sjukförsäkringen samt efterlevnaden av annan lagstiftning. Lagen syftar till att — Göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig och snabb för försäkrade personer när de behöver den, Minskning av väntelistorna för individuella medicinska tjänster, optimering och i detta sammanhang bättre fördelning av tillgängliga hälso- och sjukvårdsresurser från den obligatoriska sjukförsäkringen. — Tillhandahålla finansiering i syfte att uppnå finansiell stabilitet, dess hållbarhet och, i detta sammanhang, förbättra de försäkrades situation vid utövandet av den lagstadgade sjukförsäkringen, — Införa en bestämmelse som gynnar de upphandlande enheterna i HZZO i egenskap av vårdgivare från den obligatoriska sjukförsäkringen, när det gäller betalningen av HZZO:s skyldigheter gentemot dem inom de tidsfrister som föreskrivs i lag, i syfte att garantera de försäkrade rätten till hälso- och sjukvård.
337	C5.1. R4	T	Funktionell integrering av sjukhus		Antal	12	20	FRÅGA 4	2023	Funktionell integrering av minst 8 sjukhus ska slutföras för att rationalisera sjukhussystemet genom minskning/omfördelning av verksamheter och minskning av akut stationär kapacitet, vilket stärker de dagliga sjukhusen som mer kostnadseffektiva behandlingar.
338	C5.1. R4	T	Gemensamt upphandlingsförfarande för hälso- och sjukvårdsinstitutioner		% (i procent)	0	85	FRÅGA 4	2023	Minst 85 % av inköpskategorierna, som utgör minst 80 % av de totala utgifterna för statligt förvaltade sjukhus, ska upphandlas genom ett gemensamt upphandlingsförfarande. För att uppnå målet, på grundval av en ändring av beslutet om obligatoriskt gemensamt genomförande av ett särskilt upphandlingsförfarande för hälso- och sjukvårdsinstitutioner, ska hälsoministeriet i) besluta att genomföra ett gemensamt upphandlingsförfarande, II) ingå avtal med berörda parter inom gemensam upphandling, III) inrätta expertpaneler för att utarbeta tekniska specifikationer för de berörda kategorierna, och iv) genomföra de upphandlingskategorier som avses i beslutet om obligatoriskt gemensamt genomförande av ett särskilt upphandlingsförfarande för hälso- och sjukvårdsinstitutioner – efter det att de tekniska specifikationerna har trätt i kraft. Gemensamma upphandlingsförfaranden ska genomföras i enlighet med lagen om offentlig upphandling och ramavtal/avtal som ingås.
339	C5.1. R4-I1	T	Central förvaltning av parenterala preparat på 8 sjukhus		% (i procent)	0	75	FRÅGA 2	2025	Minst 75 % av de parenterala beredningarna på åtta kroatiska sjukhus ska utföras genom central beredning av läkemedel.
340	C5.1. R4-I2	T	System för enhetsterapi för fasta läkemedelsformer på 40 kroatiska sjukhus		Antal	0	40	FRÅGA 4	2025	Installerat system för enhetsterapi på 40 kroatiska sjukhus.
341	C5.1. R4-I3	T	Övervakning av läkemedlen i sjukhussystemet från apoteket till patienten		Antal	0	30	FRÅGA 2	2026	Minst 30 sjukhus ska ha en funktionell integrerad it-lösning för övervakning av läkemedlen i sjukhussystemet från apoteket till patienten.
342	C5.1. R4-I4	T	System för att övervaka brist på läkemedel baserat på blockkedjeteknik		Antal	0	1	FRÅGA 2	2025	En programvarulösning ska utvecklas för att övervaka läkemedelsbrister i Kroatien och utveckla en integrerad modell för att förutse och förebygga läkemedelsbrister. Läkemedel ska övervakas genom blockkedjeprogramvarulösningen.
343	C5.1. R5-I5	T	Diagnostiska enheter Clinical Hospital Centre (KBC) Merkur		Antal	0	4	FRÅGA 1	2023	För att förbättra kvaliteten på tjänsterna, öka antalet patientbehandlingar, påskynda och öka tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvård för alla patientkategorier ska utrustningen installeras för minst 4 diagnosenheter vid det kliniska sjukhuscentrumet (KBC) Merkur. Den installerade utrustningen ska bestå av följande: — Apparater för transbröstkorgs- och transesogastrisk ekokardiografi; — Tre monitorer för kranskärmsändamål. — System för telemetri av patienter på den öppna avdelningen. — Ultraljud med starkare effekt. — Ultraljud med lägre effekt. — Magnetisk resonans MR 3T; — Mammografisk skanner. — Datortomografi med flera slitbanor (MSCT). — Ultraljud. Ultraljud med konvex 3D/4D, 3D/4D vaginal, 2 D vaginal och 2D konvex sond och skrivare. — Högklassig ultraljudsdoppler.
344	C5.1. R4-I5	T	Övervakning av behandlingsresultaten för kroniska icke-sjukhuspatienter på offentliga apotek		Antal	0	1	FRÅGA 4	2025	Projektet omfattar patientövervakning och skapande av strukturerade data som ska göras tillgängliga genom Kroatiens centrala hälsoinformationssystem (CEZIH).
346	C5.1. R5	M	Förbättring och utvidgning av telemedicinska tjänster	Ikraftträdande av en nationell ram för telemedicin som utvidgar tillämpningsområdet för telemedicinska tjänster				FRÅGA 4	2022	Reformen ska införa bestämmelser om inrättande av en funktionell nationell telemedicinsk ram för överföring av patientvitala parametrar från akutsjukvården (HMS) till det gemensamma akutsjukhuset (OHBP) och fjärrövervakning av öppenvården (HMS). Projektet ska leda till följande: i). Situationsanalys. II) Nationell ram för inrättande av övervakning av akutsjukvården på distans och iii) En handlingsplan för införande av tillsyn och en ram för övervakning av genomförandet. Med tanke på det tekniska biståndets begränsade resurser och varaktighet ska den teleradiologiska komponenten endast vara en inledande komponent vid kartläggningen av bästa praxis.
347	C5.1. R5-I1	T	Digitaliserade, integrerade driftshallar (Firule och Križine) och robotsystem vid Firule installerade och funktionella		Antal	0	4	FRÅGA 2	2024	Projektet omfattar digitalisering och integrering av 4 operationssalar i Firule och Križine samt ett robotsystem vid Firule. Den digitala omställningen, integrationen och robotkirurgin ska förändra behandlingsvägen genom att förbättra kvaliteten på den kirurgiska behandlingen, förbättra patientsäkerheten, uppnå större insyn i behandlingen, bättre kontrollera kostnader och hälsoresultat, stärka och konsolidera viktiga infrastrukturresurser för hälsoinformation och modernisera papperslösa hälso- och sjukvårdstjänster.
348	C5.1. R5-I2	T	Telekardiologiska tjänster		Antal	0	40	FRÅGA 1	2023	Syftet med projektet TeleCordis är att installera den medicinska utrustning och datorutrustning som krävs för att utföra tjänster avseende elektrokardiogram (EKG), tryckhölje och 12-kanalelektrokardiogram (ECG) i avlägsna områden och landsbygdsområden som inte i tillräcklig utsträckning täcks av dessa tjänster, såsom att inte ha tillgång till en kardiologispecialist. Utrustningen ska köpas in (paket per centrum) och placeras i minst 40 centrum för tillgång till telemedicin. Programmet ska vara kopplat till specialistcentrum för telemedicin och tillhandahålla en telekardiologitjänst.
349	C5.1. R5-I3	T	Teletransfusionstjänster		Antal	0	35	FRÅGA 4	2022	Teletransfusion-projektet ska stödja den befintliga infrastrukturen för digitala behandlingsprocesser där den använder de patientuppgifter som erhållits från e-receptet och e-dokumentationen och som behövs för att påbörja behandlingen vid en sekundär eller tertiär vårdinrättning. Projektet ska förbinda sjukhusens transfusionscentrum på Kroatiens territorium (minst 35 sjukhustransfusionscentrum) och göra tjänsten tillgänglig 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. Utrustningen ska köpas in (paket per centrum) och placeras i centrum för tillgång till telemedicin. Programmet ska ansluta till specialistcentrum för telemedicin och tillhandahålla en teletransfusionstjänst.
350	C5.1. R5-I4	T	Operationssalar Kliniska sjukhuscentrumet (KBC) Sestre milosrdnice med robotkirurgi		Antal	0	4	FRÅGA 1	2024	Minst 4 nyutrustade operationsrum med den senaste robottekniken. Följande funktioner ska vara möjliga: inhämta alla uppgifter om patienten i realtid på monitorns skärm i själva operationsrummet under operationen. Dessutom ska det vara möjligt att ha allt patientbildmaterial tillgängligt på monitorns skärm under operationen, vilket bidrar till säkrare och effektivare förfaranden. Integreringen ska också möjliggöra användning av andra diagnostiska och terapeutiska produkter i samma operationssalar, som också ska integreras i det integrerade operationsrumssystemet.

U.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering C5.1 R1-I1 – Införande av mobila apotek i primärvården

Syftet med denna investering är att tillhandahålla läkemedel i områden som saknar apotek. Åtgärden består i att anskaffa mobila apotek.

Investering C5.1 R1-I2 – Mobila öppenvårdsenheter

Syftet med denna åtgärd är att inrätta ett mobilt primärvårdssystem i landsbygdsområden, avlägsna områden och öområden. Åtgärden består i att inrätta det mobila kliniksystemet.

Investering C5.1 R1-I3 – Uppförande och utrustning av enheter för klinisk isolering (3, 4 och 1/5 av byggnader) Infectious Disease Clinic ”Dr Fran Mihaljević”

Syftet med denna åtgärd är att uppnå behandling av infektionssjukdomar med hjälp av modern och innovativ teknik som syftar till att minska behandlingstiden, kostnaderna och tillhandahållandet av högkvalitativ vård till patienterna. Denna åtgärd består av uppförande av byggnader och ersättning av utrustning för den infektiösa sjukdomskliniken Fran Mihaljević.

U.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
320	C5.1. R1-I1	T	Tillgång till apoteksvård och läkemedel		Antal	0	8	FRÅGA 2	2025	Minst sex mobila husvagnsapotek och minst två båtapotek ska upphandlas.
321	C5.1. R1-I2	T	Tillhandahållande av mobil öppenvård primärvård		Antal	0	33	FRÅGA 4	2025	Ett mobilt kliniksystem ska inrättas med 33 öppenvårdsfordon i län som omfattar landsbygdsområden, avlägsna områden och öområden på grundval av en kartläggning med målet att 80 % av den mobila öppenvården ska omfatta landsbygdsområden, avlägsna områden och öområden. Dessutom ska en avtalsmodell inrättas för att säkerställa tjänstens långsiktiga finansiella hållbarhet. Hälsoministeriet ska administrera utbildningen för att öka de mobila teamens kapacitet att tillhandahålla öppenvård inom primärvården.
322	C5.1. R1-I3	T	Ny byggnad i komplexet för infektionskliniken Fran Mihaljević		Antal	0	1	FRÅGA 1	2026	Projektet ska bestå av rivning av befintliga byggnader (3, 4 och 1/5) och uppförande av en ny byggnad som en del av komplexet. Projektet ska omfatta utbyte av utrustning för infektionskliniken Fran Mihaljević.

V. INITIATIV 6.1: RENOVERING AV BYGGNADER

Kroatiens nuvarande byggnadsbestånd är relativt gammalt och energirenoveringstakten för byggnader var endast 0,7 % per år 2014–2020. Gamla och ineffektiva byggnader står för 40 % av energiförbrukningen och 36 % av CO2-utsläppen, och så många som 30 % av byggnaderna tillhör kategorin byggnader med sämst prestanda. De flesta byggnader med sämst prestanda uppfyller inte minimikraven för skydd mot jordbävningar, brandskydd eller hälsoskydd och kräver därför en omfattande renovering. I mars och december 2020 drabbade dessutom två jordbävningar Kroatien och orsakade stora materiella skador i staden Zagreb, distriktet Zagreb, distriktet Krapina-Zagorje, distriktet Sisak-Moslavina och distriktet Karlovac. Enligt bedömningen av behoven av snabba skador (Kroatiens regering, 2020) har de totala återuppbyggnads- och återhämtningsbehoven i distrikten Zagreb, Zagreb och Krapina-Zagorje från jordbävningen i mars uppskattats till omkring 17 469 000 000 EUR. Bedömningen av skadorna från jordbävningen i december håller fortfarande på att utvärderas.

Detta initiativ i Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan gäller investeringar och reformer som syftar till att uppmuntra omfattande renovering av byggnader, inbegripet energirenovering, strukturell förstärkning och renovering efter jordbävningen. Renovering ska omfatta flerbostadshus och offentliga byggnader, inbegripet hälso- och utbildningsinrättningar, samt byggnader med status som kulturföremål.

Initiativet omfattar reformer som ska stödja processen för renovering och utfasning av fossila bränslen i byggnader, samtidigt som man tar itu med hinder på byggmarknaden och sociala frågor: i) en reform som syftar till att minska koldioxidutsläppen från byggnader, ii) en reform som syftar till att öka antalet arbetstagare och experter inom energieffektivitet och återuppbyggnad efter jordbävningen, iii) en reform som syftar till att minska den administrativa bördan för de sökande i renoveringsprocessen, iv) en reform som syftar till att öka kunskapen om seismisk verksamhet, v) en reform som syftar till att främja och utveckla grön infrastruktur och cirkulär förvaltning av byggnader och utrymmen och vi) en reform som syftar till att utveckla systematisk energiförvaltning och testa en ny finansieringsmodell för energieffektivitet.

Investeringarna och reformerna ska bidra till de landsspecifika rekommendationer som riktats till Kroatien under de senaste två åren, till behovet av att ”inrikta investeringsrelaterad politik på [...] energieffektivitet [...] och miljöinfrastruktur (landsspecifik rekommendation 3, 2019) och till behovet av att” inrikta investeringarna på den gröna omställningen och [...] omställningen, särskilt på miljöinfrastruktur [...] (landsspecifik rekommendation 3, 2020).

V.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C6.1 R1 – Utfasning av fossila bränslen i byggnader

Reformen ska bidra till initiativet för en renoveringsvåg för befintliga byggnader och till omvandlingen av det befintliga byggnadsbeståndet till ett mycket energieffektivt och koldioxidsnålt byggnadsbestånd senast 2050.

Reformen ska omfatta antagandet av renoveringsprogram för energieffektivitet för perioden 2021–2030 för flerbostadshus, offentliga byggnader och en särskild kategori byggnader med status som kulturföremål, samt antagandet av programmet för minskning av energifattigdom i områden av särskilt statligt intresse för 2021–2025. Dessa program ska uppmuntra djupgående renovering av byggnader och samtidigt ägna särskild uppmärksamhet åt att säkerställa hälsosamma inomhusklimatförhållanden, brandsäkerhet och ta itu med riskerna i samband med ökad seismisk aktivitet samt minska energifattigdomen.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2022.

Investering C6.1 R1-I1 – Energirenovering av byggnader

Syftet med åtgärden är att minska energianvändningen för uppvärmning och öka primärenergibesparingarna i flerbostadshus och offentliga byggnader. Denna åtgärd består av energirenovering av offentliga byggnader och flerbostadshus.

Investering C6.1 R1-I3 – Energirenovering av byggnader med status som kulturföremål

Syftet med åtgärden är att renovera byggnader med status som kulturföremål för att minska energiförbrukningen. Denna åtgärd består i att renovera två kategorier av byggnader: individuellt skyddade kulturföremål och byggnader inom de skyddade kulturella och historiska enheterna.

Reform C6.1 R2 – Utveckling av en ram för att säkerställa tillräcklig kompetens i samband med gröna jobb som behövs för återuppbyggnaden efter jordbävningen

Syftet med åtgärden är att åtgärda bristen på kvalificerad arbetskraft inom byggsektorn genom att tillhandahålla utbildningsprogram. Denna åtgärd består i att offentliggöra den nationella planen för utveckling av grön kompetens, tillhandahålla vuxenutbildningsprogram om energirenovering och en ny masterprogrammodul om renovering och energieffektivitet.

Reform C6.1 R3 – Öka effektiviteten, minska den administrativa bördan och digitalisera renoveringsprocessen

Syftet med åtgärden är att tillhandahålla tjänster för medborgarna för att minska den administrativa bördan i samband med renoveringsprocessen för energi och efter jordbävningen. Denna åtgärd består i att utveckla en enda kontaktpunkt och stärka de offentliganställdas yrkesmässiga kapacitet.

Reform C6.1 R4 – Modernisering och integrering av seismiska data för renoveringsprocessen och planeringen av framtida uppförande och övervakning av offentlig infrastruktur

Syftet med åtgärden är att förbättra riskresiliensen inom fysisk planering och byggsektorn genom att förbättra insamlingen och behandlingen av seismiska data. Denna åtgärd består i att stärka den kapacitet som behövs för att samla in och tillämpa seismiska data för fysisk planering och säkrare byggmetoder.

Investering C6.1 R4-I1 – Utveckling av seismologiska datanät

Syftet med åtgärden är att stärka kapaciteten för seismisk övervakning och analys. Denna åtgärd består i att förvärva seismisk utrustning och utbilda experter som handhar utrustningen och behandlar data.

Reform C6.1 R5 – Införande av en ny modell för strategier för grön stadsförnyelse och genomförande av ett pilotprojekt för utveckling av grön infrastruktur och cirkulär förvaltning av byggnader och utrymmen

Syftet med åtgärden är att upprätta en ram för grön stadsförnyelse som främjar hållbar utveckling. Denna åtgärd består i att anta program för cirkulär förvaltning av utrymmen och byggnader och för grön infrastruktur i städer, anta strategier för grön stadsförnyelse och genomföra ett pilotprojekt.

Reform C6.1 R6 – Pilotprojekt för inrättande och genomförande av systematisk energiförvaltning och utveckling av en ny finansieringsmodell

Syftet med åtgärden är att utveckla och testa en modell för övervakning av energianvändningen i flerbostadshus. Denna åtgärd består i att genomföra ett pilotprojekt för att inrätta automatisk datainsamling för övervakning av energi- och vattenförbrukningen i flerbostadshus.

V.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
351	C6.1. R1	M	Antagande av nationella energirenoveringsprogram för i) flerbostadshus, ii) byggnader som har status som kulturföremål (både för perioden 2021–30) och iii) minskad energifattigdom i områden av särskilt statligt intresse (för perioden 2021–25).	Offentliggörande på den officiella webbplatsen för ministeriet för fysisk planering, byggnadsverksamhet och statliga tillgångar				FRÅGA 4	2021	Offentliggörande av program för att uppmuntra djupgående renovering av byggnader, högeffektiva alternativa system och som ska ägna särskild uppmärksamhet åt att säkerställa hälsosamma inomhusklimatförhållanden, brandsäkerhet och risker i samband med ökad seismisk aktivitet. En särskild kategori för energirenovering av byggnader med status som kulturföremål som ännu inte har inkluderats i energirenoveringsprogram för medfinansiering från EU i Kroatien ska införas. Offentliggörande av programmet för minskning av energifattigdom i områden av särskilt statligt intresse för perioden 2021–2025, som omfattar omfattande renovering av byggnader i stödområden och särskilda offentliga omsorgsområden, kapacitetsuppbyggnad för att minska energifattigdomen, minska energianvändningen i slutanvändningsledet och följaktligen minska CO2-utsläppen från energifattiga eller utsatta hushåll.
352	C6.1. R1	M	Antagande av programmet för energirenovering av offentliga byggnader för perioden 2021–2030	Offentliggörande på den officiella webbplatsen för ministeriet för fysisk planering, byggnadsverksamhet och statliga tillgångar				FRÅGA 1	2022	Offentliggörande av programmet för energirenovering av byggnader i den offentliga sektorn för perioden 2021–2030, som omfattar en omfattande renovering av byggnader i den offentliga sektorn, inbegripet energi- och resurseffektivitetsåtgärder, samtidigt som man minskar de offentliga byggnadernas värmebehov och energiförbrukning och ökar användningen av förnybara energikällor och den därav följande minskningen av CO2-utsläppen.
353	C6.1. R1-I1	T	Kontrakt undertecknade för energirenovering av offentliga byggnader och flerbostadshus		EURO	0	66 361 404	FRÅGA 4	2022	Undertecknade kontrakt som ger 66 361 404 EUR för energirenovering av byggnader. Alla avtal för att ange det relevanta energieffektivitetskravet på en minsta minskning av energianvändningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energianvändningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad (utom för byggnader med status som kulturföremål), vilket ska leda till en ökning av primärenergibesparingarna med 30 % jämfört med situationen före renoveringen och respektera principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar.
354	C6.1. R1-I1	T	Energirenovering av flerbostadshus		Antal (m²)	0	241 850	FRÅGA 2	2026	Energirenovering av minst 241 850 m² flerfamiljshus, som uppnår ett minimikrav på att minska energianvändningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energianvändningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad (med undantag för byggnader med status som kulturföremål), vilket ska leda till en ökning av primärenergibesparingarna med 30 % på målnivån jämfört med situationen före renoveringen, och vara i linje med principen om att inte orsaka betydande skada. Kostnaden för att installera gaskondenspannor som ersätter befintliga gas-, kol- och oljebaserade pannor ska utgöra högst 20 % av renoveringskostnaden.
355	C6.1. R1-I1	T	Energirenovering av offentliga byggnader		Antal (m²)	0	372 219	FRÅGA 2	2026	Energirenovering av minst 372 219 m² offentliga byggnader, för att uppnå ett minimikrav på att minska energianvändningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energianvändningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad (med undantag för byggnader med status som kulturföremål), vilket ska leda till en ökning av primärenergibesparingarna med 30 % på målnivån jämfört med situationen före renoveringen, och vara i linje med principen om att inte orsaka betydande skada. Kostnaden för att installera gaskondenspannor som ersätter befintliga gas-, kol- och oljebaserade pannor ska utgöra högst 20 % av renoveringskostnaden.
358	C6.1. R1-I3	T	Energirenovering av byggnader med status som kulturföremål		Antal (m²)	0	31 000	FRÅGA 2	2026	Energirenovering av minst 31 000 m² byggnader med status som kulturföremål, som leder till en ökning av primärenergibesparingarna med 30 % jämfört med målnivån, med ett minimikrav på 20 % för varje byggnad, jämfört med situationen före renoveringen. Renovering av dessa byggnader ska finansieras till 100 % och ska vara i linje med principen om att inte orsaka betydande skada. Kostnaden för att installera gaskondenspannor som ersätter befintliga gas-, kol- och oljebaserade pannor ska utgöra högst 20 % av renoveringskostnaden.
359	C6.1. R2	M	Offentliggörande av den nationella kompetensutvecklingsplanen inom ramen för gröna arbetstillfällen med anknytning till energieffektivitet och återuppbyggnad efter jordbävningen	Offentliggörande på den officiella webbplatsen för ministeriet för fysisk planering, byggnadsverksamhet och statliga tillgångar				FRÅGA 4	2022	Offentliggörande av den nationella kompetensutvecklingsplanen som ska förbättra kompetensen hos gröna arbetstillfällen i samband med energirenovering, renovering efter jordbävningen, grön infrastruktur, tillämpning av naturbaserade lösningar och cirkulär förvaltning av utrymme och byggnader, på grundval av en översyn av befintliga program och utarbetande och anpassning av utbildningsprogram som fastställs i reformen.
360	C6.1. R2	M	Utbildningscertifiering	Förteckning över utfärdade intyg från utbildningsanstalten				FRÅGA 2	2026	Bevis på att vuxenutbildningsprogrammen efter jordbävningen och/eller energirenoveringen har slutförts av 500 deltagare ska tillhandahållas av utbildningsinstitutionerna.
401	C6.1. R2	M	Inlemmande i den nya masterprogrammodul som erbjuds	En ansökningsomgång för tillträde till den nya masterprogrammodulen har offentliggjorts.				FRÅGA 2	2026	En ansökningsomgång för tillträde till den nya masterprogrammodulen som omfattar renoverings- och energieffektivitetsfrågor ska offentliggöras.
362	C6.1. R3	M	Inrättande och drift av ett fysiskt kontor med en enda kontaktpunkt för energirenovering och seismisk förstärkning	One-stop-shop är i drift				FRÅGA 4	2021	Det fysiska kontoret med en enda kontaktpunkt ska utvecklas och tas i drift i det jordbävningsdrabbade området för att minska den administrativa bördan för medborgarna. Investeringen ska omfatta anpassning och modernisering av den fysiska infrastrukturen på en plats där en enda kontaktpunkt ska inrättas, investeringar i utveckling och underhåll av onlinesystem, investeringar i onlinesystemets funktion, utbildning av personal, utbildning av berörda offentliga myndigheter och marknadsföring.
363	C6.1. R3	M	En enda kontaktpunkt online för energirenovering och seismisk förstärkning inrättas och tas i drift	One-stop-shop online i drift				FRÅGA 4	2022	Idrifttagande av ett system med en enda kontaktpunkt online som sammanför all nödvändig information för energirenovering och återuppbyggnad efter jordbävningen. Den gemensamma kontaktpunkten ska genomföras i två faser: i) Nödtjänster som är nödvändiga för brådskande strukturell renovering och nödvändig reparation av skador för att säkerställa en säkerhetsnivå för medborgare och anläggningar. II) integrera alla andra tjänster och all annan information som behövs för omfattande renovering och energirenovering med de tjänster och den information som ingår i konceptet ”bättre återuppbyggnad”.
364	C6.1. R3	T	Slutförd utbildning för offentliganställda om tillhandahållande av tjänster via en enda kontaktpunkt		Antal	0	80	FRÅGA 2	2026	Minst 80 offentliganställda har utbildats för att tillhandahålla tjänster som kombinerar energieffektivitet och återuppbyggnad efter jordbävningen.
365	C6.1. R4	M	Integrering av seismiska data	Seismiska data integrerade i expertbaser för lokala myndigheters fysiska planer				FRÅGA 2	2025	Seismiska data ska integreras i systemet för fysisk planering och tillämpas på 10 pilotdatabaser för lokala myndigheters fysiska planer.
366	C6.1. R4-I1	T	Upphandlade seismiska utrustningsenheter		Antal	0	300	FRÅGA 4	2022	Investeringen ska stärka den organisatoriska kapaciteten och infrastrukturkapaciteten hos Republiken Kroatiens seismologiska undersökning genom inköp av minst 300 utrustningsenheter för att höja kvaliteten på insamlingen, behandlingen och tillämpningen av de seismiska data som behövs för renovering av byggnader, planering för utveckling av nya anläggningar och övervakning av offentlig infrastruktur samt stärka Kroatiens motståndskraft mot jordbävningar och därmed förknippade risker.
367	C6.1. R4-I1	M	Utbildning för anställda vid seismologiska undersökningar	Utbildning tillhandahållen				FRÅGA 2	2026	Personalen vid Republiken Kroatiens seismologiska undersökning ska utbildas i drift av utrustningen och behandling av uppgifter.
368	C6.1. R5	M	Antagande av programmet för cirkulär förvaltning av rymden och byggnader för perioden 2021–2030 och av programmet för utveckling av grön infrastruktur i städer för perioden 2021–2030	Offentliggörande på den officiella webbplatsen för ministeriet för fysisk planering, byggnadsverksamhet och statliga tillgångar				FRÅGA 4	2021	Programmet för cirkulär förvaltning av rymden och byggnader för perioden 2021–2030, som ska antas av regeringen, ska fastställa mål och åtgärder för cirkulär förvaltning av rymden och byggnader som bland annat uppmuntrar cirkularitetsåtgärder vid planeringen av nya byggnader, återanvändning av övergivna byggnader och förlängning av befintliga platsers och byggnaders hållbarhet, ökad energi- och resurseffektivitet i byggnader och användning av förnybara energikällor, återanvändning av byggprodukter och byggmaterial, i syfte att effektivt utnyttja rumsliga resurser och minska genereringen av byggavfall i linje med den uppdaterade avfallshanteringsplanen, som en grund för utvecklingen av strategier för grön stadsförnyelse. Utvecklingsprogrammet för grön infrastruktur i städer för perioden 2021–2030, som ska antas av regeringen, ska innehålla en beskrivning av de mål och åtgärder som bidrar till att begränsa klimatförändringarna och minska värmeöarnas effekter, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra livskvaliteten och bostäderna i städer, förbättra människors hälsa, förbättra kvaliteten i stadsområden genom att omvandla underutnyttjad och övergiven mark, uppmuntra gröna investeringar, stödja återställande och bevarande av arter och livsmiljöer enligt art- och habitatdirektiven i linje med EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 samt skapa nya arbetstillfällen och energibesparingar, vilket ska ligga till grund för utvecklingen av strategier för grön stadsförnyelse.
369	C6.1. R5	T	Antagande av strategier för grön stadsförnyelse		Antal	0	10	FRÅGA 4	2023	Antagande av minst 10 strategier för grön stadsförnyelse för att lägga grunden för utvecklingen av hållbara utrymmen, med fokus på att utveckla grön stadsinfrastruktur och integrera naturbaserade lösningar, integrera modeller för cirkulär förvaltning av utrymmen och byggnader, stärka motståndskraften mot risker och klimatförändringar och stödja den övergripande hållbara utvecklingen.
370	C6.1. R5	T	Slutförande av ett pilotprojekt som identifierats genom strategier för grön stadsförnyelse		Antal	0	1	FRÅGA 2	2026	Minst ett pilotprojekt som identifierats genom strategier för grön stadsförnyelse ska slutföras.
371	C6.1. R6	M	Framgångsrikt slutfört ett pilotprojekt för systematisk energiförvaltning i syfte att testa en ny finansieringsmodell för energieffektivitetsrenovering	Offentliggörande av ett avslutat pilotprojekt på den officiella webbplatsen för ministeriet för fysisk planering, byggnadsverksamhet och statliga tillgångar				FRÅGA 4	2023	Efter en offentlig ansökningsomgång ska ministeriet för fysisk planering, byggnadsverksamhet och statliga tillgångar i samarbete med Kroatiens statliga fastighetsbyrå genomföra ett pilotprojekt som omfattar alla energi- och vattenförbrukningssektorer i pilotområdet för lokala förvaltningsenheter genom att inrätta automatisk datainsamling om energi- och vattenförbrukning i flerbostadshus i det valda pilotområdet. Syftet med pilotprojektet är att uppnå energi- och vattenbesparingar genom att inrätta och genomföra systematisk energiförvaltning och göra det möjligt att testa genomförandemöjligheterna för den nya finansieringsmodellen för energirenovering av flerbostadshus, inbegripet en kostnads-nyttoanalys för dess tillämpning på nationell nivå. På grundval av pilotprojektet ska riktlinjer för tillämpning av energiförbrukningsstyrning för flerfamiljshus på nationell nivå utarbetas.

V.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform C6.1 R7 – Cirkulär användning av byggavfall från byggnader med status som kulturföremål: ett pilotprojekt för att utforska utbytes- och handelsmöjligheter

Syftet med åtgärden är att undersöka möjligheterna till cirkulär användning av byggavfall från byggnader med status som kulturföremål. Denna åtgärd består i att genomföra pilotprojekt och anta nationella riktlinjer för cirkulär användning av byggavfall från byggnader med status som kulturföremål.

Investering C6.1 R1 – I4 Energirenovering av byggnader med status som kulturföremål

Syftet med denna åtgärd är att höja ambitionsnivån för den befintliga åtgärden C6.1 R1-I3 Energirenovering av byggnader med status som kulturföremål. Riktlinjerna för energirenovering av byggnader med status som kulturföremål ska utarbetas och offentliggöras på kultur- och medieministeriets officiella webbplats. Riktlinjerna ska innehålla rekommendationer om energirenoveringsåtgärder, tekniska lösningar och moderna material samt klargöra förfarandena för att utarbeta dokumentationen och erhålla de tillstånd som krävs.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 december 2023.

V.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
402	C6.1. R7	M	Undertecknade avtal om genomförande av pilotprojekt	Undertecknade avtal om genomförande av pilotprojekt				FRÅGA 3	2024	Avtal om genomförande av pilotprojekt ska undertecknas med de lokala självstyrande enheterna.
403	C6.1. R7	T	Avslutade pilotprojekt	Slutförande av pilotprojekt med utrustade och operativa infrastrukturplatser.	Antal	0	2	FRÅGA 1	2026	Pilotprojekt ska slutföras i två utvalda lokala förvaltningsenheter, med fokus på återanvändning av byggavfall från kulturarvsbyggnader. Två anläggningar för hantering av byggavfall ska utrustas och tas i drift. Projekten ska genomföras i enlighet med principen om att inte orsaka betydande skada. Vid fordonsinköp ska stöd endast ges för utsläppsfria fordon och/eller laddhybrider som släpper ut mindre än 50 g CO2/km eller fordon avsedda för särskilda ändamål, baserat på bästa tillgängliga teknik i enlighet med reglerna för offentlig upphandling. En förteckning över utvalda byggnader med status som kulturföremål ska upprättas för båda lokala förvaltningsenheter.
404	C6.1. R7	M	Nationella riktlinjer för cirkulär användning av byggavfall från byggnader med status som kulturföremål	Nationella riktlinjer för cirkulär användning av byggavfall från byggnader med status som kulturföremål har offentliggjorts				FRÅGA 1	2026	Riktlinjer för cirkulär användning av byggavfall från byggnader med status som kulturföremål ska offentliggöras. En digital plattform för inventering av byggnader med status som kulturföremål ska inrättas.
405	C6.1. R1 – I4	M	Riktlinjer för energirenovering av byggnader med status som kulturföremål	Offentliggörande på kultur- och medieministeriets officiella webbplats				FRÅGA 4	2023	Riktlinjer för energirenovering av byggnader med status som kulturföremål ska utarbetas och offentliggöras på kultur- och medieministeriets officiella webbplats. Riktlinjerna ska innehålla rekommendationer om energirenoveringsåtgärder, tekniska lösningar och moderna material samt klargöra förfarandena för att utarbeta dokumentationen och erhålla de tillstånd som krävs.

W. KOMPONENT 7.1: Energi OCH HÅLLBAR TRANSPORT (REPowerEU COMPONENT)

Huvudsyftet med denna del är att minska beroendet av fossila bränslen, särskilt från Ryssland, och påskynda den gröna omställningen i hela ekonomin. Detta planeras uppnås med åtgärder som rör energinät, infrastruktur för flytande naturgas och gas, användning av förnybara energikällor, utsläppsfria transporter och förnybar vätgas. De nämnda åtgärderna är avsedda att bidra till att förbättra försörjningstryggheten för och diversifieringen av unionens gasförsörjning, minska beroendet av fossila bränslen genom att öka produktionen och användningen av förnybara energikällor såsom hållbar biometan, förnybar vätgas och geotermisk energi, öka andelen och påskynda utbyggnaden av förnybar energi, bidra till att öka energitryggheten och ta itu med flaskhalsar i eldistributionen samt stödja utsläppsfria transporter.

Av de nio åtgärderna inom denna del har åtta en gränsöverskridande dimension eller en dimension som omfattar flera länder. De största investeringarna med en gränsöverskridande dimension eller en dimension som omfattar flera länder handlar om att öka kapaciteten i LNG-terminalen på ön Krk och stärka gasinfrastrukturen samt stärka överförings- och distributionskapaciteten i elnätet. Andra betydande investeringar med en gränsöverskridande dimension eller dimension som omfattar flera länder rör ökad användning av förnybar energi, såsom förnybar vätgas, hållbar biometan och geotermisk energi, samt investeringar i fordon som drivs med alternativa bränslen för kollektivtrafik i städer och förorter och utveckling av infrastruktur för alternativa bränslen inom vägtransporter.

Investeringarna och reformerna ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationerna till Kroatien om behovet av att uppgradera överförings- och distributionsnäten för el (de landsspecifika rekommendationerna 2022.3.3 och 2023.3.4), öka utbyggnaden och användningen av förnybara energikällor (de landsspecifika rekommendationerna 2019.3.3, 2020.3.8, 2022.3.2, 2023.3.1 och 3.2), diversifiera importen av fossila bränslen (landsspecifik rekommendation 2022.3.1), minska beroendet av fossila bränslen inom transportsektorn och främja utsläppsfria transporter (de landsspecifika rekommendationerna 2019.3.3, 2020.3.7, 2022.3.5, 2023.3.1 och 3.6).

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (C (2023) 6454 final), medan principen om att inte orsaka betydande skada inte är tillämplig på investering C7.1 I3 – Öka kapaciteten i LNG-terminalen på ön Krk och stärka gasinfrastrukturen, i enlighet med artikel 21c.6 i förordning (EU) 2021/241.

W.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C7.1 R1 – Utökad åtgärd: Utfasning av fossila bränslen i energisektorn

Syftet med denna åtgärd är att utöka reform C1.2 R1: Utfasning av fossila bränslen i energisektorn inom del 1.2 (Energiomställning för en hållbar ekonomi).

Åtgärden består av ett ”n ew” -system för egenförbrukning för energiproduktionsanläggningar som är självförsörjande.

Investering C7.1 R1-I1 – Vätgasanvändning och ny teknik (investering C1.2.R1-I3 överförd från rådets redan antagna genomförandebeslut)

Syftet med denna investering är att öka användningen av vätgas i Kroatien.

Investeringen består av finansiering av ett projekt för förnybar vätgas och studier om geologisk lagring av koldioxid.

Investering C7.1 R1-I2 – Inrättande av en vätgasbaserad ekonomi

Syftet med investeringen är att öka användningen av produktion och användning av förnybar vätgas.

Investeringen består i att utse den kroatiska byrån för kolväten till samordningsorgan för vätgas i Kroatien och att godkänna studien av planen för utveckling och genomförande av den kroatiska vätgasstrategin fram till 2050 av den kroatiska byrån för kolväten.

Investering C7.1 R1-I3 – Ökad användning av förnybara energikällor inom transport och uppvärmning

Syftet med investeringen är att öka användningen av förnybara energikällor.

Investeringarna består av geotermiska borrningsarbeten som utförts och antagandet av utvecklingsplanen för geotermisk potential.

Investering C7.1 I4 – Upphandling av fordon som drivs med alternativa bränslen för kollektivtrafik i städer och förorter

Syftet med investeringen är att modernisera kollektivtrafiken i städer och förorter och att öka användningen av utsläppsfria fordon.

Investeringen består av upphandling av bussar som drivs med alternativa bränslen (elfordon och/eller vätgas).

Investering C7.1 I1 – Utökad åtgärd: Upphandling av fordon som drivs med alternativa bränslen för kollektivtrafik i städer och förorter

Syftet med denna åtgärd är att utöka investering C7.1 I4: Upphandling av fordon som drivs med alternativa bränslen för kollektivtrafik i städer och förorter inom del 7.1 (Energi och hållbara transporter (REPowerEU-komponenten)).

Investeringen består av upphandling av bussar som drivs med alternativa bränslen (eldrivna och/eller vätgasdrivna) och vätgasenergienheter för drift av elektriska lok.

W.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
406	C7.1. R1	M	Ikraftträdande av lagstiftning om inrättande av det nya systemet för egenförbrukning	Bestämmelse i en rättsakt om inrättande av det nya systemet för egenförbrukning, med angivande av dess ikraftträdande				FRÅGA 1	2025	Det nya systemet för egenförbrukning för energiproduktionsanläggningar som är självförsörjande ska inrättas och ska tillämpas från och med den 1 januari 2026. Det nya systemet för egenförbrukning ska säkerställa likabehandling av alla kunder när det gäller tillträde till distributionsnätet och nätavgifter. Det nya systemet ska omforma sättet att beräkna ersättningen för egenproducerad el som matas in i nätet. alla avgifter, inklusive nättariffer, måste avspegla kostnaderna, vara proportionella och icke-diskriminerande. Samtidigt ska det nya systemet skapa incitament för konsumenter att bli egenförbrukare och för egenförbrukning. Avgifter får inte tas ut för egenproducerad el som finns kvar i egenförbrukarens lokaler.
51	C7.1. R1-I1	M	Finansiering av ett projekt för förnybar vätgas	Tilldelning av bidrag för ett projekt för förnybar vätgas, leverans av elektrolysanläggningen, installation av en solcellsplan och undertecknat kontrakt för installation av elektrolysanläggningen				FRÅGA 4	2025	Beviljat bidrag på 15 miljoner euro för finansiering av ett integrerat projekt för förnybar vätgas, som omfattar leverans på plats av en elektrolysanläggning med en kapacitet på minst 10 MW förnybar vätgas, installation av ett solcellskraftverk och undertecknat avtal om installation av en elektrolysanläggning. Projektet ska uppfylla villkoren i direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi och de relevanta delegerade akterna (EU) 2023/1185 och (EU) 2023/1184.
52	C7.1. R1-I1	M	Offentlig upphandling inleds för ytterligare vätgaskapacitet	Offentlig upphandling inleds för ytterligare vätgaskapacitet				FRÅGA 2	2026	Offentlig upphandling som inleds för uppförande av en anläggning som ska installera en produktionskapacitet på 20 MW förnybar vätgas genom elektrolys.
54	C7.1. R1-I1	M	Studier om geologisk lagring av koldioxid	Offentliggörande av de tekniska sammanfattningarna av studierna om geologisk lagring av koldioxid				FRÅGA 2	2026	Offentliggörande av en uppsättning tekniska sammanfattningar av studierna som ska behandla potentialen för geologisk underjordisk lagring av CO2 i Kroatien (på land och till havs). Studierna ska omfatta kartläggning av geologiska strukturer som är godtagbara för permanent bortskaffande av koldioxid och en integrerad genomförbarhetsstudie om permanent bortskaffande av koldioxid på Bockovac-platsen.
407	C7.1. R1-I2	M	Samordningsorgan för vätgas	Bestämmelse i en rättsakt som anger dess ikraftträdande				FRÅGA 1	2024	En rättsakt som utser den kroatiska byrån för kolväten till samordningsorgan för vätgas i Kroatien ska träda i kraft.
408	C7.1. R1-I2	M	Studie av planen för utveckling och genomförande av den kroatiska vätgasstrategin fram till 2050	Studie av planen för utveckling och genomförande av den kroatiska vätgasstrategin fram till 2050 som godkänts av den kroatiska myndigheten för kolväten				FRÅGA 1	2025	Studien av planen för utveckling och genomförande av den kroatiska vätgasstrategin fram till 2050 ska analysera den lämpligaste användningen av vätgas i utfasningen av fossila bränslen i den kroatiska ekonomin, med fokus på användningen av vätgas för utfasningen av fossila bränslen i sektorer som är svåra att elektrifiera, såsom industrin (högtemperaturprocesser), tunga fordon, sjö- och järnvägstransporter, innan andra sektorer beaktas.
412	C7.1. R1-I3	M	Utvecklingsplan för geotermisk potential	Antagande och offentliggörande av utvecklingsplanen för geotermisk potential av ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling				FRÅGA 1	2024	Utvecklingsplanen för geotermisk potential ska antas och offentliggöras. Planen ska fastställa områden i Republiken Kroatien där man planerar att utforska, utveckla och utnyttja den geotermiska potentialen.
413	C7.1. R1-I3	T	Geotermiska borrningsarbeten utförda		Antal	0	2	FRÅGA 2	2026	Två geotermiska prospekteringsbrunnar ska borras på en utvald plats. Borrningen ska inte omfatta någon prospektering eller utvinning av olja eller gas. Det får inte finnas någon utrustning som köps in eller används för sådana ändamål. Det ska säkerställas att metanutsläppen minimeras och ligger långt under tröskelvärdet på 20,000 ton CO2eq/år. Det ska också säkerställas att den geotermiska borrningen inte har någon skadlig inverkan på vattenbristen och vattenkvaliteten. Denna åtgärd ska inte stödja fjärrvärmesystem som använder fossila energikällor eller investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.
116	C1.4. R4-I1	M	70 bussar som drivs med alternativa bränslen (eldrivna och/eller vätgasdrivna)	70 bussar som drivs med alternativa bränslen (eldrivna och/eller vätgasdrivna) preliminärt tekniskt godkända		0		FRÅGA 2	2026	Bevis på preliminärt tekniskt godkännande efter konstruktion av 70 nya bussar som drivs med alternativa bränslen (el- och/eller vätgasdrivna) ska lämnas in.
414	C7.1. I1	M	103 bussar som drivs med alternativa bränslen (eldrivna och/eller vätgasdrivna)	103 bussar som drivs med alternativa bränslen (eldrivna och/eller vätgasdrivna) preliminärt tekniskt godkända				FRÅGA 2	2026	Bevis på preliminärt tekniskt godkännande efter konstruktion av 103 nya bussar som drivs med alternativa bränslen (el- och/eller vätgasdrivna) ska lämnas in.
415	C7.1. I1	T	En vätgasenergienhet för drift av elektriska lok placerade i en separat vagn (Hermes)		Antal	0	1	FRÅGA 2	2026	En vätgasenergienhet för drift av elektriska lok placerade i en separat vagn (Hermes) ska installeras.

W.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering C7.1 R1-I4 – Ökad användning av förnybara energikällor inom transport och uppvärmning

Syftet med investeringen är att öka användningen av förnybara energikällor.

Investeringen består av uppförande av laddningsinfrastruktur för elbussar.

Investering C7.1 R1-I5 – Användning av biodrivmedel för transporter (investering C1.2.R1-I4 överförd från rådets redan antagna genomförandebeslut)

Syftet med denna investering är att öka andelen förnybar energi inom transportsektorn.

Investeringen består i antagandet av planen för produktion och användning av biodrivmedel inom transportsektorn.

Investering C7.1 R1-I6 – Stärka elnätets överföringskapacitet

Syftet med denna investering är att stödja elektrifiering och utfasning av fossila bränslen i energisektorn.

Investeringen består i utbyte av gamla krafttransformatorer och ombyggnad av elektriska transformatorstationer.

Investering C7.1 I3 – Öka kapaciteten vid LNG-terminalen på ön Krk och stärka gasinfrastrukturen

Syftet med investeringen är att öka diversifieringen av unionens gasförsörjning och öka försörjningstryggheten för gas till Kroatiens angränsande medlemsstater.

Investeringen består i att utöka kapaciteten i LNG-terminalen på ön Krk, utbyggnaden av rörledningen Zlobin-Bosiljevo, rörledningen Bosiljevo-Sisak-Kozarac samt avsnittet Lučko-Zabok i sammanlänkningen Kroatien-Slovenien.

W.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
418	C7.1. R1-I4	M	Laddningsinfrastruktur för elbussar	Laddningsinfrastruktur för elbussar som byggts				FRÅGA 2	2026	Bevis på konstruktion av minst 150 laddningsstationer för elbussar ska tillhandahållas.
55	C7.1. R1-I5	M	Plan för produktion och användning av biobränslen inom transportsektorn antagen	Planen och programmet för produktion och användning av biodrivmedel inom transportsektorn träder i kraft				FRÅGA 4	2023	Planen för produktion och användning av biodrivmedel inom transportsektorn ska träda i kraft. Planen ska innehålla en strategi för att främja produktion och användning av avancerade biodrivmedel för transport i Republiken Kroatien. Planen ska innehålla en fortlöpande översyn och bedömning av läget på marknaden för biodrivmedel, nya affärsmodeller, berörda parter och åtgärder för att främja ökad produktion och användning av avancerade biodrivmedel inom transportsektorn.
419	C7.1. R1-I6	T	Ersättning av krafttransformatorer		Antal	0	8	FRÅGA 2	2026	Minst åtta gamla krafttransformatorer i överföringssystemet ska bytas ut.
420	C7.1. R1-I6	T	Ombyggnad av omformarstationer		Antal	0	2	FRÅGA 2	2026	Minst två 110 kV-omformarstationer ska rekonstrueras.
421	C7.1. I3	M	Avtal om utrustning för utbyggnad av LNG-terminalen på ön Krk	Kontrakt för utrustning undertecknat				FRÅGA 4	2023	Avtal om utrustning för utbyggnad av LNG-terminalen i Krk i syfte att utöka kapaciteten till 700 000 m³ per timme (m³/h) ska undertecknas.
422	C7.1 I3	T	Utbyggnad av LNG-terminalen på ön Krk i drift		m³ per timme	450 000	700 000	FRÅGA 3	2025	Utbyggnaden av LNG-terminalen på ön Krk ska vara i drift med en ökad förgasningskapacitet på 700 000 m³/h. LNG-terminalens kapacitet på ön Krk ska öka från nuvarande 450 000 m³/h till 700 000 m³/h.
423	C7.1 I3	M	Byggentreprenadkontrakt för utbyggnad av gasledningen Zlobin-Bosiljevo	Kontrakt för bygg- och anläggningsarbeten undertecknat				FRÅGA 3	2023	Kontrakt för bygg- och anläggningsarbeten ska undertecknas för utbyggnad av gasledningen Zlobin-Bosiljevo.
424	C7.1 I3	T	Uppförande av den expanderade gasledningen Zlobin-Bosiljevo		km	0	58	FRÅGA 2	2025	En utvidgad gasledning Zlobin-Bosiljevo med en längd på 58 km ska byggas.
425	C7.1 I3	M	Anbudsförfarande för upphandling av rör för utbyggnad av gasledningen Bosiljevo-Sisak-Kozarac	Anbudsförfarande för upphandling av rör inleds				FRÅGA 1	2024	Anbudsförfarande för upphandling av rör ska inledas för utbyggnad av gasledningen Bosiljevo-Sisak-Kozarac.
426	C7.1 I3	T	Uppförande av gasledningen Bosiljevo-Sisak-Kozarac		km	0	122	FRÅGA 2	2026	Gasledningen Bosiljevo-Sisak-Kozarac, med en längd på 122 km, ska byggas, vilket ökar gastransportkapaciteten till Ungern till 400 000 sm3/h km.
427	C7.1 I3	M	Anbudsförfarande för upphandling av rör för utbyggnad av avsnittet Lučko-Zabok i sammanlänkningen Kroatien-Slovenien	Anbudsförfarande för upphandling av rör inleds				FRÅGA 1	2024	Anbudsförfarande för upphandling av rör ska inledas för utbyggnad av avsnittet Lučko-Zabok i sammanlänkningen Kroatien-Slovenien.
428	C7.1 I3	T	Uppförande av avsnittet Lučko-Zabok av sammanlänkningen Kroatien-Slovenien		km	0	36	FRÅGA 2	2026	Avsnittet Lučko-Zabok i gassammanlänkningen Kroatien-Slovenien, med en längd på 36 km, ska byggas, vilket ökar gastransportkapaciteten till Slovenien till 170 000 sm3/h km.

X. KOMPONENT 7.2: Energiåtervinning AV BUILDINGAR (REPowerEU-KAPITEL)

Huvudsyftet med denna del är att minska beroendet av fossila bränslen och påskynda den gröna omställningen i hela ekonomin. Detta planeras uppnås med åtgärder som rör renovering av byggnader, bekämpning av energifattigdom och förbättring av grön kompetens. De nämnda åtgärderna är avsedda att bidra till att öka energieffektiviteten i byggnader, minska beroendet av fossila bränslen, ta itu med energifattigdom, bidra till att öka energitryggheten och stödja omskolning av arbetskraften i riktning mot grön kompetens.

Av de fem åtgärderna inom denna del har två en gränsöverskridande dimension eller en dimension som omfattar flera länder, nämligen investeringar i energirenovering av byggnader och renovering av byggnader som skadats i jordbävningar med energirenovering.

Investeringarna och reformerna ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationerna till Kroatien om behovet av att minska energiefterfrågan genom att förbättra energieffektiviteten, främst i bostadshus (de landsspecifika rekommendationerna 2019.3.3, 2022.3.4, 2023.3.1 och 3.5), behovet av politiska insatser som syftar till att tillhandahålla och förvärva den kompetens som krävs för den gröna omställningen (landsspecifik rekommendation 2023.3.7) och att öka utbyggnaden och användningen av förnybara energikällor (de landsspecifika rekommendationerna 2019.3.3, 2020.3.8, 2022.3.2, 2023.3.1 och 3.2).

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (C (2023) 6454 final).

X.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C7.2 R1 – Utökad åtgärd: Öka effektiviteten, minska den administrativa bördan och digitalisera renoveringsprocessen

Syftet med åtgärden är att utöka reform C6.1.R3: Öka effektiviteten, minska den administrativa bördan och digitalisera renoveringsprocessen inom ramen för initiativ 6.1: Renovering av byggnader. Den utökade delen av åtgärden består i att anordna deltagandebaserade workshoppar, utarbeta ett program och en vägledning för lokala självförvaltningsenheter och offentliggöra utbildningsmaterial.

Reform C7.2 R2 – Utökad åtgärd: Införande av en ny modell för strategier för grön stadsförnyelse och genomförande av ett pilotprojekt för utveckling av grön infrastruktur och cirkulär förvaltning av byggnader och utrymmen

Syftet med åtgärden är att utöka reform C6.1.R5: Införande av en ny modell för strategier för grön stadsförnyelse och genomförande av ett pilotprojekt för utveckling av grön infrastruktur och cirkulär förvaltning av byggnader och utrymmen inom ramen för initiativ 6.1: Renovering av byggnader. Den utökade delen av åtgärden består i att anta ytterligare strategier för grön stadsförnyelse och genomföra ytterligare pilotprojekt.

Investering C7.2 I3 Renovering av byggnader som skadats i jordbävningar med energirenovering

Syftet med åtgärden är att reparera de skador som 2020 års jordbävningar orsakade på offentliga byggnader, öka byggnadernas seismiska motståndskraft och öka deras energieffektivitet. Investeringen består av energirenovering av offentliga byggnader som skadats i jordbävningar.

Renovering av byggnader i deras ursprungliga skick före skada ska i tillämpliga fall finansieras av EU:s solidaritetsfond, medan skillnaden mot fullständig renovering, inbegripet ökad energieffektivitet i byggnader och ökad motståndskraft mot jordbävningar (principen om bättre återuppbyggnad), ska finansieras genom denna investering.

X.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
429	C7.2 R1	T	Deltagandebaserade workshoppar som genomförts		Antal	0	6	FRÅGA 3	2025	Minst sex deltagandebaserade workshoppar om utveckling av energirenovering och grön infrastruktur ska genomföras i olika självstyrande enheter. Ett program och en vägledning om genomförande av deltagandebaserade workshoppar för företrädare för lokala självstyrande enheter ska utarbetas. Utbildningsmaterial från workshopparna ska göras tillgängligt för allmänheten åtminstone på portalen med en enda kontaktpunkt.
430	C7.2 R2	T	Antagande av strategier för grön stadsförnyelse		Antal	10	70	FRÅGA 3	2025	Minst 60 strategier för grön stadsförnyelse ska antas.
431	C7.2 R2	T	Slutförande av pilotprojekt som identifierats genom strategierna för grön stadsförnyelse		Antal	0	15	FRÅGA 2	2026	Minst 15 pilotprojekt som identifierats genom strategierna för grön stadsförnyelse ska slutföras.
448	C7.2 I3	T	Energirenovering och renovering efter jordbävningen av offentliga byggnader som skadats av jordbävningarna		Antal (m²)	0	22 178	FRÅGA 2	2026	Energi- och efterjordbävningsrenovering av minst 22 178 m² offentliga byggnader som skadats av jordbävningarna (inom ett eller flera av följande områden: staden Zagreb, distriktet Krapina-Zagorje, distriktet Zagreb, distriktet Sisak-Moslavina, distriktet Karlovac, distriktet Varaždin, distriktet Međimurje, distriktet Brod-Posavina, distriktet Koprivnica-Križevci och distriktet Bjelovar-Bilogora), som uppnår ett minimikrav på att minska energianvändningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energianvändningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad (med undantag för byggnader med status som kulturföremål), vilket ska ge en ökning på 30 % av primärenergibesparingarna på målnivån jämfört med tillståndet före renoveringen och vara i linje med principen om att inte orsaka betydande skada. Kostnaden för att installera gaskondenspannor som ersätter befintliga gas-, kol- och oljebaserade pannor ska utgöra högst 20 % av renoveringskostnaden.

X.3 Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform C7.2 R3 – Utökad åtgärd: Införande av en ny modell för strategier för grön stadsförnyelse och genomförande av ett pilotprojekt för utveckling av grön infrastruktur och cirkulär förvaltning av byggnader och utrymmen

Syftet med åtgärden är att utöka reform C6.1.R5: Införande av en ny modell för strategier för grön stadsförnyelse och genomförande av ett pilotprojekt för utveckling av grön infrastruktur och cirkulär förvaltning av byggnader och utrymmen inom ramen för initiativ 6.1 Renovering av byggnader. Den utökade delen av åtgärden består i att genomföra ytterligare pilotprojekt.

Reform C7.2 R4 – Införande av en ny modell för vuxenutbildningsprogram som syftar till att utveckla gröna färdigheter och grön kompetens inom byggsektorn, inbegripet moduler för att stödja integrationen av arbetstagare från tredjeländer

Syftet med åtgärden är att inrätta en ram för att stärka kompetensen hos arbetstagare från tredjeländer inom byggsektorn. Åtgärden består i att utveckla ett vuxenutbildningsprogram för arbetstagare från tredjeländer om energieffektiv byggnadsteknik, utveckla en kroatisk språkmodul inom byggyrket och en interkulturell modul. .

Investering C7.2 I1 – Utökad åtgärd: Energirenovering av byggnader

Syftet med åtgärden är att utöka investering C6.1 R1-I1: Energirenovering av byggnader inom ramen för initiativ 6.1: Renovering av byggnader. Den utökade delen av åtgärden består i att öka antalet renoverade kvadratmeter offentliga byggnader och flerbostadshus och installera system för förnybar energi i offentliga byggnader som renoverats genom denna investering.

Investering C7.2 I2 – Renovering av byggnader som skadats i jordbävningar med energirenovering

Syftet med åtgärden är att reparera de skador som jordbävningarna 2020 orsakade på flerfamiljshus och offentliga byggnader, öka byggnadernas seismiska motståndskraft och öka deras energieffektivitet. Investeringen består av energirenovering av offentliga byggnader och flerbostadshus som skadats i jordbävningar och installation av system för förnybar energi i offentliga byggnader som renoverats genom denna investering.

X.4 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Antal	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvantitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tid		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
432	C7.2 R3	T	Slutförande av pilotprojekt som identifierats genom strategierna för grön stadsförnyelse		Antal	0	4	FRÅGA 2	2026	Minst fyra pilotprojekt som identifierats genom strategierna för grön stadsförnyelse ska slutföras.
433	C7.2 R4	M	Utbildningsprogram för arbetstagare från tredjeländer	Utbildningsprogram som omfattar renoveringsämnen som utformats				FRÅGA 1	2025	Ett vuxenutbildningsprogram som omfattar renoveringsteman ska utformas.
435	C7.2 I1	T	Energirenovering av flerbostadshus		Antal (m²)	0	361 431	FRÅGA 2	2026	Energirenovering av minst 361 431 m² flerbostadshus, som uppnår ett minimikrav på att minska energianvändningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energianvändningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad (med undantag för byggnaden med status som kulturföremål), vilket ska leda till en ökning av primärenergibesparingarna med 30 % på målnivån jämfört med situationen före renoveringen och vara i linje med principen om att inte orsaka betydande skada. Kostnaden för att installera gaskondenspannor som ersätter befintliga gas-, kol- och oljebaserade pannor ska utgöra högst 20 % av renoveringskostnaden.
436	C7.2 I1	T	Energirenovering av offentliga byggnader		Antal (m²)	0	365 517	FRÅGA 2	2026	Energirenovering av minst 365 517 m² offentliga byggnader, för att uppnå ett minimikrav på att minska energianvändningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energianvändningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad (med undantag för byggnader med status som kulturföremål), vilket ska leda till en ökning av primärenergibesparingarna med 30 % på målnivån jämfört med situationen före renoveringen, och vara i linje med principen om att inte orsaka betydande skada. Kostnaden för att installera gaskondenspannor som ersätter befintliga gas-, kol- och oljebaserade pannor ska utgöra högst 20 % av renoveringskostnaden.
437	C7.2 I1	T	Installation av system för förnybar energi i offentliga byggnader		Antal	0	60	FRÅGA 2	2026	Minst 60 system för förnybar energi ska installeras i offentliga byggnader som renoveras inom ramen för denna investering.
438	C7.2 I2	T	Kontrakt undertecknade för energirenovering av flerbostadshus som skadats av jordbävningarna		EURO	0	13 000 000	FRÅGA 2	2024	Avtal har undertecknats om tilldelning av minst 13 miljoner euro för energirenovering av flerbostadshus som skadats av jordbävningarna. Alla avtal ska kräva i) en minsta minskning av energianvändningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energianvändningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad (med undantag för byggnader med status som kulturföremål), vilket ska bidra till att uppnå en ökning på minst 30 % av primärenergibesparingarna jämfört med före renoveringen, och ii) efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada enligt artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar.
356	C7.2 I2	T	Energirenovering och renovering efter jordbävningen av flerbostadshus som skadats av jordbävningarna		Antal (m²)	0	78 350	FRÅGA 2	2026	Energirenovering och renovering efter jordbävningen av minst 78 350 m² flerbostadshus som skadats av jordbävningarna (inom ett av följande områden: staden Zagreb, distriktet Krapina-Zagorje, distriktet Zagreb, distriktet Sisak-Moslavina, distriktet Karlovac, distriktet Varaždin, distriktet Međimurje, distriktet Brod-Posavina, distriktet Koprivnica-Križevci och distriktet Bjelovar-Bilogora), som uppnår ett minimikrav på att minska energianvändningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energianvändningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad (med undantag för byggnader med status som kulturföremål), vilket ska ge en ökning på 30 % av primärenergibesparingarna på målnivån jämfört med tillståndet före renoveringen, och vara i linje med principen om att inte orsaka betydande skada. Kostnaden för att installera gaskondenspannor som ersätter befintliga gas-, kol- och oljebaserade pannor ska utgöra högst 20 % av renoveringskostnaden.
357	C7.2 I2	T	Energirenovering och renovering efter jordbävningen av offentliga byggnader som skadats av jordbävningarna		Antal (m²)	0	574 317	FRÅGA 2	2026	Energi- och efterjordbävningsrenovering av minst 574 317 m² offentliga byggnader som skadats av jordbävningarna (inom ett eller flera av följande områden: staden Zagreb, distriktet Krapina-Zagorje, distriktet Zagreb, distriktet Sisak-Moslavina, distriktet Karlovac, distriktet Varaždin, distriktet Međimurje, distriktet Brod-Posavina, distriktet Koprivnica-Križevci och distriktet Bjelovar-Bilogora), som uppnår ett minimikrav på att minska energianvändningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energianvändningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad (med undantag för byggnader med status som kulturföremål), vilket ska ge en ökning på 30 % av primärenergibesparingarna på målnivån jämfört med tillståndet före renoveringen och vara i linje med principen om att inte orsaka betydande skada. Kostnaden för att installera gaskondenspannor som ersätter befintliga gas-, kol- och oljebaserade pannor ska utgöra högst 20 % av renoveringskostnaden.
439	C7.2 I2	T	Installation av system för förnybar energi i offentliga byggnader som skadats av jordbävningarna		Antal	0	50	FRÅGA 2	2026	Minst 50 system för förnybar energi ska installeras i offentliga byggnader som renoveras inom ramen för denna investering.

4.Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen

De beräknade totala kostnaderna för Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan är 9 961 398 190 EUR.

De beräknade totala kostnaderna för REPowerEU-kapitlet uppgår till 2 721 804 579 EUR. I synnerhet beräknas de totala kostnaderna för de åtgärder som avses i artikel 21c.3 a i förordning (EU) 2023/435 uppgå till 559 000 000 EUR, medan kostnaderna för övriga åtgärder i REPowerEU-kapitlet uppgår till 2 162 804 579 EUR.

AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD

1. Ekonomiskt stöd

De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:

1.Första inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
45	C1.2. R1-I2	M	Regeringens antagande av ett energieffektivitetsprogram för utfasning av fossila bränslen i energisektorn
46	C1.2. R1-I2	T	Antal företag som får stöd för energieffektivitet och användning av förnybar energi inom industrin
49	C1.2. R1-I3	M	Ikraftträdande av lagen om alternativa transportbränslen
59	C1.3. R1	M	Antagande av det fleråriga byggprogrammet för vattenrening och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse
81	C1.3. R2	M	Antagande av lagen om avfallshantering
82	C1.3. R2	M	Översyn av Republiken Kroatiens avfallshanteringsplan för perioden 2017–2022
91	C1.4. R1	M	Ändringarna av väglagen
92	C1.4. R1	M	Det nationella trafiksäkerhetsprogrammet 2021–2030
98	C1.4. R2	M	Antagande av sektorspolitisk skrivelse
109	C1.4. R3	M	Den nya lagen om reguljär och säsongsmässig kusttrafik
110	C1.4. R3	M	Den nya lagen om inlandssjöfart och hamnar
126	C1.5. R1	M	Det operativa programmet för att stärka marknadskapaciteten inom frukt- och grönsakssektorn för perioden 2021–2026
134	C1.5. R3	M	Inrättande av en enhet för genomförande och förvaltning av projekt för digital omställning vid jordbruksministeriet
140	C1.6. R1	M	Scenarioanalys som en del av utvecklingen av hållbar turism Strategi för 2030
156	C2.1. R2	M	Ändring av ARPA:s stadgar för att omdefiniera dess mandat
157	C2.1. R2	M	Inrättande av genomförande-, revisions- och kontrollsystemet för återhämtnings- och resiliensplanen
158	C2.1. R2	M	Antagande av akten om den institutionella ramen för EU-medel
159	C2.1. R2	M	Bedömning av den administrativa kapaciteten
207	C2.4. R1	M	Kroatiens nya regeringsbeslut om statsägda företag av särskilt intresse för Kroatien
231	C2.6. R1	M	Antagande av en ny strategi för korruptionsbekämpning för 2021–2030
232	C2.6. R1	M	Antagande av den nya lagen om förebyggande av intressekonflikter
247	C2.7. R1	M	Stärka det finanspolitiska ramverket genom att ändra budgetlagen för att förbättra budgetprocesserna
248	C2.7. R1	M	Se till att den finanspolitiska kommissionen fungerar fullt ut.
250	C2.8. R1	M	Öka medvetenheten bland alla ansvariga parter genom regelbunden utbildning
251	C2.8. R2	M	Fortsatt samarbete mellan byrån för bekämpning av penningtvätt och tillsynsmyndigheter
253	C2.8. R3	M	Slutföra genomförandet av den nya handlingsplanen för att minska identifierade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism på grundval av en uppdaterad nationell riskbedömning.
265	C3.1. R1	M	Antagande av den reviderade rättsliga ramen för vuxenutbildning
293	C4.1. R4	M	Ikraftträdande av ändringarna av lagen om minimilön
302	C4.3. R1	M	Antagande av den nationella planen mot fattigdom och social utestängning 2021–2027
312	C4.3. R3	M	Antagande av den nationella planen för utveckling av sociala tjänster 2021–2027
333	C5.1. R3	M	Nationell hälsoutvecklingsplan 2021–2027
351	C6.1. R1	M	Antagande av nationella energirenoveringsprogram för i) flerbostadshus, ii) byggnader som har status som kulturföremål (både för perioden 2021–30) och iii) minskad energifattigdom i områden av särskilt statligt intresse (för perioden 2021–25).
362	C6.1. R3	M	Ett fysiskt kontor med en enda kontaktpunkt för energirenovering och seismisk aktivitet förstärkning har inrättats och är i drift
368	C6.1. R5	M	Antagande av programmet för cirkulär förvaltning av rymden och byggnader för perioden 2021–2030 och av programmet för utveckling av grön infrastruktur i städer för perioden 2021–2030
		Delbetalning, belopp	804 597 701 EUR

2.Andra inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
2	C1.1.1. R1-I1	M	Operativ digital plattform för att betala avgifter
6	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av handlingsplanen för att minska icke-skattemässiga och skatteliknande avgifter 2020
14	C1.1.1. R4-I1	M	Offentliggörande av ansökningsomgångar för finansiering av investeringar som är inriktade på miljövänlig verksamhet med fastställda kriterier för stödberättigande för sökande och projekt (inklusive efterlevnadskriterier för principen om att inte orsaka betydande skada)
16	C1.1.1. R4-I2	M	Inrättande av ett finansieringsinstrument för att stödja investeringar i mikroföretag samt små och medelstora företag
19	C1.1.1. R4-I3	M	Inrättande av finansieringsinstrument för att stödja investeringar av midcap-bolag och stora företag
21	C1.1.1. R4-I4	M	Inrättande av finansieringsinstrument för mer gynnsam finansiering av offentliga organ
25	C1.1.1. R6	M	Ändringar av den rättsliga ramen
36	C1.2. R1	M	Offentliggörande av ett bedömningsdokument med rekommendationer för att minska hinder och administrativa förfaranden som begränsar en ökad användning av förnybara energikällor
50	C1.2. R1-I3	M	Antagande av strategin för vätgasutveckling
63	C1.3. R1-I1	T	Offentligt avloppsnät som anlagts eller byggts om
68	C1.3. R1-I2	T	Offentligt vattennät som anlagts eller byggts om
131	C1.5. R2	M	Ny lag om konsolidering av jordbruksmark
138	C1.5. R4	M	Onlineplattformen för förebyggande av matsvinn och förbättrade livsmedel it-system för donationer
160	C2.1. R2	M	Uppgradering av it-systemet eFondovi: Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av RRF
174	C2.2. R4	M	Ändring av de rättsliga ramarna för att uppmuntra frivillig funktionell eller faktisk sammanslagning av lokala förvaltningsenheter och antagande av den kroatiska regeringens beslut om kriterier för beviljande av skatteincitament för frivilliga funktionella eller faktiska sammanslagningar
202	C2.3. R4	M	Optimering av tillståndsprocessen för konnektivitetsinvesteringar
214	C2.5. R1	M	Elektroniska verktyg och tillräcklig administrativ kapacitet tillhandahålls för det statliga rättsliga rådet (Državno sudbeno vijeće, DSV) och det statliga åklagarrådet (Državnoodvjetničko vijeće, DOV)
215	C2.5. R1	M	Antagna ändringar av konkurslagen och konsumentinsolvenslagen
216	C2.5. R1	M	Antagna ändringar av straffprocesslagen
266	C3.1. R1	M	Omfattande analys av behoven av högstadie- och gymnasieutbildning
286	C4.1. R1	M	Komplettering av aktiva arbetsmarknadsåtgärder
291	C4.1. R3	M	Kompetensutveckling i enlighet med marknadens behov
303	C4.3. R1	M	Antagande av den nya lagen om social trygghet
309	C4.3. R2	T	Utbildning av yrkesverksamma inom socialt mentorskap
352	C6.1. R1	M	Antagande av programmet för energirenovering av offentliga byggnader för perioden 2021–2030
		Delbetalning, belopp	804 597 701 EUR

3.Tredje inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
1	C1.1.1. R1	M	Den kroatiska regeringens antagande av strategin för utvärdering av de ekonomiska effekterna av förordningen om små och medelstora företag och den åtföljande handlingsplanen
7	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av åtgärder i handlingsplanerna för att minska den administrativa bördan för ekonomin 2018, 2019 och 2020
23	C1.1.1. R5-I1	M	Inrättande av ett instrument för finansiering med eget kapital och därmed likställt kapital
37	C1.2. R1	M	Ikraftträdande av lagstiftning och/eller reglering för att förbättra användningen av förnybara energikällor, inbegripet införande av ett premiebaserat system för stöd till förnybara energikällor.
60	C1.3. R1	M	Ändringar av den rättsliga ramen inom vattensektorn
69	C1.3. R1-I2	T	Vattenmätare installerade på platser för vattenuttag
74	C1.3. R1-I3	T	Bygg- och anläggningskontrakt som ingåtts för översvämningsskyddsprojekt
75	C1.3. R1-I3	T	Byggnation av översvämningsskydd
76	C1.3. R1-I3	T	Återupplivade vattendrag
83	C1.3. R2	M	Antagande av Republiken Kroatiens avfallshanteringsplan för perioden 2023–2029
84	C1.3. R2-I1	T	Minskning av andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande (49 %)
99	C1.4. R2	M	Den nationella planen för utveckling av järnvägsinfrastruktur och den nationella förvaltningsplanen för järnvägsinfrastruktur och tjänsteanläggningar
111	C1.4. R3	M	Den nya lagen om havsområden och kusthamnar
114	C1.4. R3-I3	T	Ny kabelfärja ”Križnica” i drift över floden Drava i kommunen Pitomača
141	C1.6. R1	M	Kroatiens regerings antagande av strategin för utveckling av hållbar turism senast 2030
144	C1.6. R1-I1	M	Utlysning av offentliga ansökningsomgångar för den gröna och den digitala omställningen av befintlig offentlig turisminfrastruktur och utveckling av offentlig turisminfrastruktur utanför de viktigaste turist- och kustområdena
146	C1.6. R1-I2	M	Utlysa offentliga ansökningsomgångar för att stärka hållbarheten och främja den gröna och den digitala omställningen för företagare inom turistnäringen, där minst 50 % av de totala investeringarna stöder den gröna omställningen.
150	C2.1. R1	M	Ändringar av lagen om systemet för strategisk planering och Förvaltning av Kroatiens utveckling och stadgar
161	C2.1. R2-I1	T	Utarbetande av teknisk projektdokumentation för projekt för grön och digital omställning
165	C2.2. R1-I2	T	100 % av tjänstemännen vid alla offentliga institutioner måste klara statsexamen, digitalt klara statsexamen, baserat på en ny examensmodell.
176	C2.3. R1	M	Strategin för det digitala Kroatien
177	C2.3. R2 C2.3. R2.I2	M	Inrättande av plattformar för det centrala interoperabilitetssystemet
179	C2.3. R3-I1	T	Uppgradering av det statliga molnet
195	C2.3. R3-I12	M	Digitala arkiv vid Kroatiens pensionsförsäkringsinstitut (HZMO)
229	C2.5. R1-I6	M	Alla domstolar i första instans är utrustade och uppfyller villkoren för förhandling på distans.
233	C2.6. R1	M	Antagande av ändringar av lagen om skydd för personer som rapporterar oegentligheter
249	C2.7. R2	M	Utveckling av en strukturell makroekonomisk modell för Kroatiens ekonomi för att ta fram makroekonomiska prognoser på medellång sikt, budgetplanering och analyser av den ekonomiska politiken
256	C2.9. R1	M	Vägledning för att förbättra små och medelstora företags deltagande i och sammanslagning av förfaranden för offentlig upphandling
259	C2.9. R1-I1	M	Offentliggörande av oberoende analyser och konkreta rekommendationer för att förbättra hanteringen av bördan för all personal vid viktiga institutioner i upphandlingssystemet (MINGOR, SAFU, DKOM).
260	C2.9. R2	M	Ändring av den rättsliga ramen för offentlig upphandling som gör användningen av e-överklagande till ett obligatoriskt sätt att lämna in ett överklagande
273	C3.1. R2	M	Antagande av den nya lagen om vetenskaplig verksamhet och högre utbildning
275	C3.2. R1	M	Ny lag om vetenskap och högre utbildning
281	C3.2. R2	M	Ny rättslig ram som reglerar kvalitetskrav för studieprogram, doktorandstudier och arbetsvillkor för vetenskapliga institutioner
284	C3.2. R3	M	Ny lag om den kroatiska vetenskapsstiftelsen
294	C4.1. R4	M	Antagande av lagen om bekämpning av odeklarerat arbete och den nya arbetslagen
313	C4.3. R3	M	Antagande av normer för behandling av familjeassistenter
318	C5.1. R1	M	Antagande av ramen för resultatbedömning av hälso- och sjukvårdssystem (HSPA)
323	C5.1. R1-I4	M	Modernisering av hälso- och sjukvården vid det kliniska sjukhuscentrumet KBC Split
336	C5.1. R4	M	Ändring av hälso- och sjukvårdslagen och lagen om obligatorisk sjukförsäkring
346	C5.1. R5	M	Förbättring och utvidgning av telemedicinska tjänster
349	C5.1. R5-I3	T	Teletransfusionstjänster
353	C6.1. R1-I1	T	Kontrakt undertecknade för energirenovering av offentliga byggnader och flerbostadshus
359	C6.1. R2	M	Antagande av den nationella kompetensutvecklingsplanen inom ramen för gröna arbetstillfällen med anknytning till energieffektivitet och återuppbyggnad efter jordbävningen
363	C6.1. R3	M	En enda kontaktpunkt online för energirenovering och seismisk förstärkning inrättas och tas i drift
366	C6.1. R4-I1	T	Upphandlade seismiska utrustningsenheter
		Delbetalning, belopp	804 597 701 EUR

4. Fjärde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
39	C1.2. R1-I1	M	Bygglov beviljat för uppgradering av högspänningsnätet
163	C2.2. R1	M	Ändrad rättslig ram för ett centraliserat urvalssystem inom den statliga förvaltningen, fastställande av nödvändiga kvalifikationer för offentliganställda och inrättande av ett modernt rekryteringssystem
166	C2.2. R2	M	Ikraftträdande av lagar om löner inom statlig förvaltning och offentliga tjänster och av bestämmelser om rörlighet
205	C2.3. R4-I2	M	Bidragsavtal undertecknat för uppförande av passiv infrastruktur för elektronisk kommunikation
217	C2.5. R1	T	Nya utbildningsprogram som införts inom ramen för programmet för rättslig utbildning
218	C2.5. R1	M	Antagande av ändringar av den rättsliga ramen på det rättsliga området genom den nya lagen om rättsvårdsärenden.
219	C2.5. R1	T	Inrättade fyra medlingscentrum vid handelsdomstolarna i Zagreb, Split, Osijek och Rijeka och antog ändringar av medlingslagen
257	C2.9. R1	M	Ändring av reglerna om utbildning i offentlig upphandling
267	C3.1. R1	M	Antagande av modellen för finansiering av förskoleverksamhet och barnomsorg
276	C3.2. R1-I1	T	Finansiering som tilldelas forskningsprojekt på grundval av interna ansökningsomgångar från forskningsorganisationer under den första tvååriga cykeln av genomförande av programavtal
297	C4.2. R1	M	Antagande av ändringar av lagen om pensionsförsäkring
316	C4.3. R3-I3	M	It-systemberäkning av priser för sociala tjänster och tjänsteleverantörer i nätverket
325	C5.1. R1-I6	T	Medicintekniska produkter för diagnostik på det kliniska sjukhuset (KB) Dubrava
327	C5.1. R1-I8	T	Medicintekniska produkter för operativ behandling och behandling av patienter med läkemedelsresistent epilepsi vid kliniskt sjukhus (KB) Dubrava
343	C5.1. R4-I5	T	Diagnostiska enheter Clinical Hospital Centre (KBC) Merkur
348	C5.1. R5-I2	T	Telekardiologiska tjänster
		Delbetalning, belopp	306 166 382 EUR

5.Femte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
8	C1.1.1. R1-I2	M	Digitalisering av konsekvensbedömningstestet för små och medelstora företag genom utveckling av en digital plattform för samordnarnas samarbete, onlineutbildning och ömsesidig kommunikation
9	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av åtgärderna i den nya handlingsplanen för att minska andra avgifter än skatter och skatteliknande avgifter
38	C1.2. R1	M	Plinacro-certifiering av Kroatiens nationella energitillsynsmyndighet (Hera)
64	C1.3. R1-I1	T	Byggentreprenadkontrakt som ingåtts för infrastrukturprojekt för avloppsvatten
70	C1.3. R1-I2	T	Bygg- och anläggningskontrakt som ingåtts för vattenförsörjningsprojekt
71	C1.3. R1-I2	T	Offentligt vattennät som anlagts eller byggts om
94	C1.4. R1-I2	T	Inrättande av ett funktionellt system för utövande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning på området rörlighet
127	C1.5. R1-I1	T	Ett logistikdistributionscentrum byggt och i drift
139	C1.5. R4-I1	M	Stödsystem för infrastruktur som utrustar livsmedelsbanker och mellanhänder i livsmedelsdonationskedjan
142	C1.6. R1	M	Om upprättande av den metodologiska ramen för Republiken Kroatiens satelliträkenskaper för hållbar turism
143	C1.6. R1	M	Turismlagen om inrättande av en ram för övervakning och utveckling av turistsektorn
151	C2.1. R1	M	Ändringar av lagen om konsekvensbedömning av lagstiftning
168	C2.2. R2-I2	T	Minst 20 % av de offentliganställda arbetar enligt den smarta arbetsmodellen
169	C2.2. R2-I2	T	Minst 60 % av de offentliganställda ska ha utbildats i smartworking.
170	C2.2. R3	M	Inrättande av en e-bevarandetjänst
181	C2.3. R3-I2	M	Pilotprojekt om cybersäkerhet
183	C2.3. R3-I3	M	Inrättande av en enda kontaktpunkt
191	C2.3. R3-I9	M	Inrättande av en ny plattform för offentlig upphandling och mobilapplikation
192	C2.3. R3-I10	M	CES:s system för digital identitet och personalförvaltning
203	C2.3. R4-I1	M	Bidragsavtal som undertecknats för genomförande av projekt inom ramen för det nationella ramverket för utveckling av infrastruktur för bredbandsåtkomst (ONP)
220	C2.5. R1	M	Nya ramriktmärken för domarnas arbete har antagits och ett aktivt verktyg för hantering av rättsliga mål har införts
234	C2.6. R1	M	Antagande av etiska regler för parlamentsledamöter och etiska regler för tjänstemän i den verkställande makten
243	C2.6. R2	M	Utvärdering av lagens inverkan på rätten till tillgång till information
254	C2.8. R4	M	Stärka tillsynen av finanssektorn på grundval av en riskbedömning på området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
258	C2.9. R1	M	Integrering av en skräddarsydd ram för fortbildning av upphandlingsansvariga inom ramen för ProcurCompEU i det obligatoriska utbildnings- och certifieringssystemet för offentlig upphandling.
268	C3.1. R1	M	Antagande av ändringsförslagen om en modell för heldagsundervisning
319	C5.1. R1	T	Optimering av tiden för diagnostisk behandling – väntelistor
337	C5.1. R4	T	Funktionell integrering av sjukhus
338	C5.1. R4	T	Gemensamt upphandlingsförfarande för hälso- och sjukvårdsinstitutioner
369	C6.1. R5	T	Antagande av strategier för grön stadsförnyelse
371	C6.1. R6	M	Framgångsrikt slutfört ett pilotprojekt för systematisk energiförvaltning i syfte att testa en ny finansieringsmodell för energieffektivitetsrenovering
398	C4.3. R1	M	Ikraftträdande av ändringarna av lagen om social trygghet och antagande av beslutet om garanterad minimiförmån
399	C5.1. R3-I1	M	Inrättande av ett centraliserat finansieringssystem för specialistläkarutbildning
		Delbetalning, belopp	642 949 403 EUR

6.Sjätte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
40	C1.2. R1-I1	T	Uppgradering av underjordiska kablar som förbinder 6 öar med fastlandsnätet slutförd
77	C1.3. R1 – I3	T	Byggnation av översvämningsskydd
120	C1.4. R5-I2	M	Ny lagstiftning om självkörande bilar
167	C2.2. R2-I1	T	Systemet för personalförvaltning, registret över offentliga Tjänstemän och det centraliserade lönesystemet (RegZap – Cop), är kompletterat med nio nya funktioner, digitalisering av alla relaterade processer som ska förenkla och påskynda ändringen av lönesystem
171	C2.2. R3	M	Inrättande av ett nationellt arkivinformationssystem
182	C2.3. R3-I2	M	Offentlig kampanj för förebyggande av it-säkerhet
184	C2.3. R3-I4	M	It-systemet CEZIH
208	C2.4. R2	M	Ny rättslig ram för statsägda företag, som införlivar OECD:s rekommendationer.
228	C2.5. R1-I5	T	Nyrenoverade domstolsbyggnader som uppfyller de tekniska föreskrifterna om rationell användning av energi och värmeskydd i byggnader
235	C2.6. R1	T	Öka personalbudgeten för anställda vid korruptionsbekämpande organ inom rättsväsendet.
236	C2.6. R1	T	Öka budgeten för rättsliga myndigheters förvärv av it-verktyg och it-utrustning för att utreda korruption och organiserad brottslighet
241	C2.6. R1-I3	M	Förbättrade informationssystem för redovisning av tillgångar för statstjänstemän och tjänstemän inom rättsväsendet
244	C2.6. R3	M	Tillämpning av OECD:s rekommendationer om företagsstyrning när det gäller majoritetsägande av lokala och regionala enheter
246	C2.6. R4	T	Utbildning av domare om hantering av korruptionsrisker vid offentlig upphandling och rättsligt skydd i förfaranden för offentlig upphandling
263	C2.9. R3	M	Program och verksamheter som syftar till att utforma och förvalta innovativ offentlig upphandling
326	C5.1. R1-I7	T	Nya anläggningar vid det kliniska sjukhuscentrumet (KBC) Sestre Milosrdnice
347	C5.1. R5-I1	T	Digitaliserade, integrerade driftshallar (Firule och Križine) och robotsystem vid Firule installerade och funktionella
350	C5.1. R5-I4	T	Operationssalar Kliniska sjukhuscentrumet (KBC) Sestre milosrdnice med robotkirurgi
407	C7.1 R1-I2	M	Samordningsorgan för vätgas
412	C7.1 R1-I3	M	Utvecklingsplan för geotermisk potential
		Delbetalning, belopp	505 174 531 EUR

7.Sjunde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

3	C1.1.1. R1-I1	M	Uppgradering av START-system
4	C1.1.1. R1-I1	T	Inrättande av fysiska åtkomstpunkter till Start-plattformen
5	C1.1.1. R1-I1	M	Digitalisering av riktade processer inom ramen för MINGOR enligt Republiken Kroatiens lag om strategiska investeringsprojekt, lagen om främjande av investeringar och lagen om statligt stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt samt ytterligare digitalisering och nätverksbyggande inom JRPI-systemet
10	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av den första uppsättningen åtgärder i den nya/femte handlingsplanen för att minska den administrativa bördan för företagare
12	C1.1.1. R2	T	Förenkling eller avskaffande av minst 50 lagstadgade krav för yrkesmässiga tjänster
13	C1.1.1. R3	M	Om en strategisk ram för främjande av privata investeringar
28	C1.1.2. R1	M	Ändring och komplettering av den rättsliga ramen för skattelättnader för F & U
30	C1.1.2. R2-I3	T	Tilldelning av stöd för att stimulera tillväxten av nystartade företag inom högteknologiska sektorer och kunskapssektorer
32	C1.1.2. R2-I5	T	Stöd till projekt för kommersialisering av innovation
41	C1.2. R1-I1	T	Uppgraderingen av högspänningsnätet (220/110 kV) slutförd
42	C1.2. R1	T	Ytterligare 1 500 MW installerad kapacitet för förnybara energikällor.
43	C1.2. R1-I1	T	Antal installerade smarta mätare
47	C1.2. R1-I2	T	Kontrakt undertecknade för att utforska geotermisk potential
61	C1.3. R1	T	Integrering av leverantörer av vattentjänster
85	C1.3. R2	T	Minskning av andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande (51 %)
96	C1.4. R1-I4	M	Inrättande av ett välfungerande system för rapporteringskontroll för person- och godstransporter på väg
100	C1.4. R2	M	Omorganisation av järnvägsbolag och företagsledning
105	C1.4. R2-I4	T	Dubbelspårig järnvägslinje vid Zagreb Kustošija – ZG Zapadni Kolodvor – Zagreb Glavni Kolodvor med en längd av 3,4 km som ombyggts och uppgraderats
118	C1.4. R5-I1	T	Elektrifiering och miljöanpassning av luftfartygens marktjänstsystem på Zadars flygplats
135	C1.5. R3-I1	T	Digitalisering av minst 30 offentliga tjänster inom jordbruket som förtecknas i handlingsplanen för digital omvandling av offentliga tjänster inom jordbruket
137	C1.5. R3-I3	M	Inrättande av ett informationssystem för spårbarhet
148	C1.6. R1-I3	M	Utbildningsprogram för att stärka kunskaper och färdigheter inom turism
164	C2.2. R1-I1	T	100 % av alla nyrekryterade fast anställda tjänstemän i statliga organ anställs uteslutande genom ett nytt centraliserat, digitaliserat och standardiserat urvals- och rekryteringssystem, som finns tillgängligt via en nyutvecklad it-plattform.
178	C2.3. R2-I1	M	Inrättande av det centrala interoperabilitetssystemet
185	C2.3. R3-I5	T	E-signatur för e-identitetskort
190	C2.3. R3-I8	T	Digitala e-offentliga tjänster integrerade i den nya mobila plattformen
199	C2.3. R3-I14	M	System för e-fakturor och online-redovisning av mervärdesskatt
210	C2.4. R4	T	Försäljning av 90 statsägda företag som inte är av särskilt intresse för Kroatien och som förvaltas av CERP.
212	C2.4. R5	M	Utveckla ett it-system och en metod för minskning av statsägda fastighetsportföljer och snabbare och effektiv aktivering av outnyttjade statliga tillgångar.
224	C2.5. R1-I1	M	Alla nya domstolsbeslut i första och andra instans som avslutar förfaranden anonymiseras och offentliggörs på portalen.
226	C2.5. R1-I3	M	Uppgraderat eSpis-system med nya funktioner och ny arkitektur som är integrerad i det gemensamma servicecentrumet (CDU)
238	C2.6. R1	T	Minska den genomsnittliga handläggningstiden för mål om korruption och organiserad brottslighet
240	C2.6. R1-I2	M	Inrättande av ett informationssystem för förvaltning av de offentliganställdas etiska infrastruktur
252	C2.8. R2	T	Stärka tillsynen genom regelbundna möten i den interinstitutionella arbetsgruppen för tillsyn
261	C2.9. R2	T	Minska den genomsnittliga handläggningstiden för överklaganden och beslut
277	C3.2. R1-I1	T	Andel universitet eller forskningsinstitut som har undertecknat programavtal
288	C4.1. R2	M	Ikraftträdande av ändringarna i arbetsmarknadslagen
289	C4.1. R2	M	Förbättrad kvalitet på stödet till utsatta grupper
295	C4.1. R4	T	Öka förhållandet mellan minimilönen och den genomsnittliga bruttolönen 2024 till 50 %.
296	C4.1. R4	T	Minska andelen visstidsanställningar till 17 %
299	C4.2. R1	T	En ökning med minst 10 % av den totala pensionsinkomsten för mottagare av den omdefinierade formen av efterlevandepension.
301	C4.2. R1	T	Höjning av minimipensionen med 3 %
305	C4.3. R1	M	Antagande av en normativ regel om funktionellt integrerade sociala förmåner
308	C4.3. R1-I2	M	Digital tillgång till information om sociala förmåner på nationell nivå
314	C4.3. R3-I1	T	Stärka den mänskliga kapaciteten att tillhandahålla samhällsbaserade tjänster
378	C1.3. R2-I1	M	Förordningen om deponeringsskatt träder i kraft
408	C7.1 R1-I2	M	Studie av planen för utveckling och genomförande av den kroatiska vätgasstrategin fram till 2050
		Delbetalning, belopp	699 096 086 EUR

8.Åttonde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
78	C1.3. R1-I3	T	Återupplivade vattendrag
119	C1.4. R5-I2	T	Kontrollprototyper för helt självkörande fordon och elfordon och relevant provning
133	C1.5. R2-I2	T	Uppgradering av det operativa informationssystemet för övervakning av jordbruksmark och inrättande av 90 permanenta stationer för övervakning av jordbruksmarkens tillstånd
175	C2.2. R4-I1	M	Stödmekanism för frivilliga funktionella och verkliga förbindelser och inrättande av ett fullständigt stödsystem för funktionell och effektiv sammankoppling av enheter
239	C2.6. R1-I1	M	Utvärdering av effekterna av den nationella informationskampanjen mot korruption
242	C2.6. R1-I4	T	Uppgradering av 4 regionala centrum vid den nationella polismyndigheten för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet (PN USKOK)
282	C3.2. R2-I1	T	Bidrag som beviljas inom ramen för programplaneringen för att öka tillgängligheten och anställbarheten för utexaminerade inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik/IKT och förbättra deras rörlighet för nationellt och internationellt samarbete
290	C4.1. R2	T	Förbättrad kvalitet på stödet till minst 5 000 personer från utsatta grupper
298	C4.2. R1	M	Antagande av lagen om ändring av lagen om obligatoriska pensionsfonder.
339	C5.1. R4-I1	T	Central förvaltning av parenterala preparat på 8 sjukhus
342	C5.1. R4-I4	T	System för att övervaka brist på läkemedel baserat på blockkedjeteknik
365	C6.1. R4	M	Integrering av seismiska data
406	C7.1 R1	M	Ikraftträdande av lagstiftning om inrättande av det nya systemet för egenförbrukning
		Delbetalning, belopp	20 095 476 EUR

9.Nionde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

11	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av den andra uppsättningen åtgärder i den nya/femte handlingsplanen för att ytterligare minska den administrativa bördan för företagare
15	C1.1.1. R4-I1	T	Beviljande av medel till små och medelstora företag och midcap-bolag för investeringar som är inriktade på miljövänlig verksamhet
17	C1.1.1. R4-I2	T	Lån/räntesubventioner till mikroföretag samt små och medelstora företag
18	C1.1.1. R4-I2	T	Lån/räntesubventioner till mikroföretag samt små och medelstora företag
20	C1.1.1. R4-I3	T	Antal beviljade projekt för midcap-bolag och stora företag
22	C1.1.1. R4-I4	T	Krediter som beviljats för projekt inom den offentliga sektorn
24	C1.1.1. R5-I1	T	Investeringar i egetkapital- och hybridkapitalinstrument
26	C1.1.1. R6-I1	T	Investeringar i de kulturella och kreativa näringarnas omvandling och konkurrenskraft
27	C1.1.1. R6-I2	M	Inrättande av ett system för faktagranskning
29	C1.1.2. R2-I2	T	Hjälpa små och medelstora företag att uppgradera sin förvaltningskapacitet
31	C1.1.2. R2-I4	T	Stödja tillväxten av nystartade företag genom att inrätta acceleratorprogram.
33	C1.1.2. R3-I2	T	Bidragsstöd i form av kuponger
34	C1.1.2. R3-I3	T	Bevilja stöd till den digitala omvandlingen av kroatiska små och medelstora företag
44	C1.2. R1-I1	M	Uppgraderade högspänningskablar (220/110 kV) och undervattenskablar för distributionsnät fastställda
48	C1.2. R1-I2	M	Resultat av geotermisk potential för fjärrvärme som offentliggjorts
51	C7.1 R1-I1	M	Finansiering av ett projekt för förnybar vätgas
52	C7.1 R1-I1	M	Offentlig upphandling inleds för ytterligare vätgaskapacitet
54	C7.1 R1-I1	M	Studier om geologisk lagring av koldioxid
65	C1.3. R1-I1	T	Anlagda eller uppgraderade avloppsreningsverk
66	C1.3. R1-I1	T	Offentliga avloppsnät som byggts eller byggts om
72	C1.3. R1-I2	T	Offentligt vattennät som anlagts eller byggts om
79	C1.3. R1-I3	T	Byggnation av översvämningsskydd
86	C1.3. R2-I1	T	Sorteringsanläggningar som byggts
87	C1.3. R2-I1	T	Byggda anläggningar för att behandla separat insamlat biologiskt avfall
88	C1.3. R2-I1	T	Funktionell fast/mobil avfallssorteringsplats
90	C1.3. R2-I2	T	Sanering av deponier
95	C1.4. R1-I3	M	Inrättande av ett nationellt system för elektronisk lagring och datautbyte inom vägtransportsektorn
97	C1.4. R1-I5	M	Inrättande av ett övervakningssystem för vägtransporter av farligt gods (e-ADR)
104	C1.4. R2-I3	T	Fem flaskhalsar har avlägsnats på sträckor med nuvarande körningshastighet på upp till 60 km/h.
107	C1.4. R2-I6	T	Två prototyper av batteritåg tillverkade
108	C1.4. R2-I7	M	Modernisering av it-systemen för HŽ Passagerartransport
112	C1.4. R3-I1	T	Ny passagerarterminal i hamnen i Split
116	C7.1. I4	M	70 bussar som drivs med alternativa bränslen (eldrivna och/eller vätgasdrivna)
117	C1.4. R4-I2	T	30 nya spårvagnar levererade för kollektivtrafik
122	C1.4. R5-I2	M	Nya transporttjänster i städer med helt självkörande fordon och elfordon som är anpassade till behoven hos passagerare med funktionsnedsättning och en specialiserad infrastruktur
123	C1.4. R5-I2	T	50 000 kostnadsfria kuponger för resor med helt självkörande fordon för personer med funktionsnedsättning och/eller som har svårt att använda andra kollektivtrafikmedel
124	C1.4. R5-I3	T	2 000 vägfordon som drivs med alternativa bränslen (elektriska och/eller vätgasdrivna)
128	C1.5. R1-I1	T	Minst två logistikdistributionscentraler har byggts
129	C1.5. R1-I2	T	Utbildning för producentorganisationer
130	C1.5. R1-I2	M	System för märkning av frukt och grönsaker
136	C1.5. R3-I2	M	Inrättande av en plattform för smart jordbruk
145	C1.6. R1-I1	M	Slutförande av tilldelade projekt för uppförande och anpassning av offentlig turisminfrastruktur
147	C1.6. R1-I2	M	Slutförande av beviljade investeringsprojekt för att stärka hållbarheten och främja den gröna och digitala omställningen för företagare inom turistnäringen
149	C1.6. R1-I3	T	Utbildade personer i turismrelaterade utbildningsprogram
152	C2.1. R1	T	Minskning av den administrativa börda som direkt påverkar medborgarna genom digitalisering och förenkling av förfaranden
153	C2.1. R1-I1	T	Digitalisering av alla kartläggningar av affärsprocesser på området strategisk planering och konsekvensbedömning av lagstiftning
162	C2.1. R2-I1	T	Utarbetande av teknisk projektdokumentation för projekt för grön och digital omställning
172	C2.2. R3-I1	T	Inrättande av 60 offentligt tillgängliga bevarandebaser för de mest komplexa kulturella och historiska platserna med högt monumentvärde
173	C2.2. R3-I2	T	600 dokumentskapare använder arkivinformationssystemet
180	C2.3. R3-I1	T	Ökning av antalet användare i det gemensamma servicecentrumet
186	C2.3. R3-I6	M	Uppgraderat nät för statlig informationsinfrastruktur (DII)
187	C2.3. R3-I6	T	Nya användare av nätverket för statlig informationsinfrastruktur (DII)
188	C2.3. R3-I7	M	Digitala fysiska planer
189	C2.3. R3-I7	M	Uppgradering av informationssystemet för rumsliga planer
193	C2.3. R3-I10	M	Uppgradering av digitaliseringen av det gemensamma europeiska området för utbildning
194	C2.3. R3-I11	M	Uppgraderat it-system vid Kroatiens pensionsförsäkringsinstitut (HZMO)
196	C2.3. R3-I12	M	Det kroatiska pensionsförsäkringsinstitutets (HZMO) digitala arkiv
197	C2.3. R3-I13	M	Uppgraderat informationssystem för skatteförvaltningen
200	C2.3. R3-I15	T	Verktyg i it-systemet för turism
201	C2.3. R3-I16	T	Nya tillämpningsmoduler för it-systemet för idrott
449	C2.3. R3-I18	M	Undertecknande av bidragsavtalet mellan Kroatien och det gemensamma företaget EuroHPC och utbetalning av det frivilliga bidraget till det gemensamma företaget EuroHPC
204	C2.3. R4-I1	M	Bredbandstillgång för hushåll i vita NGA-områden
206	C2.3. R4-I2	T	Tillgång till 5G
209	C2.4. R3	T	Utbildning i företagsstyrning för fackministerier och centrala samordningsenheter
211	C2.4. R4	T	Genomförandet av försäljningen av 20 statsägda företag i CERP:s portfölj
213	C2.4. R5	T	Avyttring av statligt ägda fastigheter
221	C2.5. R1	T	Förkortning av handläggningstiden för rättstvister och handelsrättsliga mål
222	C2.5. R1	T	Minskning av det totala antalet pågående mål
225	C2.5. R1-I2	T	60 % av fastighetsregistreringen och fastighetsregisteruppgifterna har integrerats
227	C2.5. R1-I4	T	Uppförande av ett garageområde för rättstorget i Zagreb
230	C2.5. R1-I6	M	Uppgradering av IKT-infrastruktur vid rättsliga organ
237	C2.6. R1	M	Inrättande av en it-plattform för att övervaka genomförandet av nationella åtgärder mot korruption
245	C2.6. R3	M	Bedömning av effekterna av genomförandet av programmet för korruptionsbekämpning 2021–2022 för majoritetsägda företag inom lokala och regionala myndigheter
264	C2.9. R3	T	Utbildning om innovationsupphandling
269	C3.1. R1	T	Deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg
270	C3.1. R1-I1	T	Antal platser som byggts inom förskoleverksamhet och barnomsorg
271	C3.1. R1-I2	T	Antal klassrum i grundskolan som byggts eller rekonstruerats
274	C3.1. R2-I1	T	Digital infrastruktur och utrustning som levereras till offentliga högre utbildningsanstalter
278	C3.2. R1-I1	T	Avslutade forskningsprojekt på det gröna området av vetenskapliga organisationer som har undertecknat nya programavtal
279	C3.2. R1-I1	T	Finansiering av forskningsprojekt som bygger på interna ansökningsomgångar från forskningsorganisationer
280	C3.2. R1-I1	T	Omorganisationer av högre utbildningsanstalter och vetenskapliga institut
283	C3.2. R2-I2	T	Infrastrukturprojekt för tillämpad och riktad forskning
285	C3.2. R3-I1	T	Bidrag som beviljas inom ramen för ett pilotprogram till stöd för inrättandet av en reformerad F & D & I-ram.
287	C4.1. R1	T	Antal mottagare av de nya aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
292	C4.1. R3-I1	T	Användning av utbildningskuponger
300	C4.2. R1	M	Antagande av ändringar av lagen om pensionsförsäkring
304	C4.3. R1	T	Mottagare av garanterad minimiförmån och nationell ersättning för äldre
307	C4.3. R1-I1	T	Lokala förvaltningsenheters tillgång till uppgifter om sociala förmåner för varje enskild stödmottagare
310	C4.3. R2-I1	T	Anställning av personer som arbetar med socialt mentorskap
317	C4.3. R3-I4	T	Uppförande av centrum för äldreomsorg på institutioner, i hemmet och i samhället
324	C5.1. R1-I5	T	Central Operating Block building med tillhörande innehåll från Varaždin General Hospital
328	C5.1. R1-I9	M	Utvecklingsprojekt för det kliniska sjukhuscentrumet (KBC) Zagreb
329	C5.1. R2	M	Förbättra och harmonisera kvaliteten på hälso- och sjukvården genom att utveckla kliniska e-riktlinjer
331	C5.1. R2-I1	T	Förbättra kvaliteten på onkologisk radioterapi
332	C5.1. R2-I2	T	Gemensam it-plattform för övervakning av onkologiska patienter
334	C5.1. R3-I1	T	Specialistläkarutbildning på primärnivå inom hälso- och sjukvården
335	C5.1. R3-I2	T	Kandidatexamen i akutmedicin för specialistsjuksköterskor
340	C5.1. R4-I2	T	System för enhetsterapi för fasta läkemedelsformer på 40 kroatiska sjukhus
341	C5.1. R4-I3	T	Övervakning av läkemedlen i sjukhussystemet från apoteket till patienten
344	C5.1. R4-I5	T	Övervakning av behandlingsresultaten för kroniska icke-sjukhuspatienter på offentliga apotek
354	C6.1. R1-I1	T	Energirenovering av flerbostadshus
355	C6.1. R1-I1	T	Energirenovering av offentliga byggnader
358	C6.1. R1-I3	T	Energirenovering av byggnader med status som kulturföremål
360	C6.1. R2	M	Utbildningscertifiering
364	C6.1. R3	T	Slutförd utbildning för offentliganställda om tillhandahållande av tjänster via en enda kontaktpunkt
367	C6.1. R4-I1	M	Utbildning för anställda vid seismologiska undersökningar
370	C6.1. R5	T	Slutförande av ett pilotprojekt som identifierats genom strategier för grön stadsförnyelse
376	C1.2 R1-I1	T	Antal installerade smarta mätare
377	C1.2 R1-I1	M	Lagringskapacitet för batterier för ny energi
380	C1.3. R2-I1	T	Utrustning för behandling av biologiskt avfall
381	C1.3. R2-I1	T	Uppförande av stationer för överföring av avfall
396	C3.1. R1-I3	T	Antal klassrum för sekundärutbildning som renoverats eller byggts
401	C6.1. R2	M	Inlemmande i den nya masterprogrammodul som erbjuds
413	C7.1 R1-I3	T	Geotermiska borrningsarbeten utförda
414	C7.1 I1	M	103 bussar som drivs med alternativa bränslen (eldrivna och/eller vätgasdrivna)
415	C7.1 I1	T	En vätgasenergienhet för drift av elektriska lok placerade i en separat vagn (Hermes)
429	C7.2 R1	T	Deltagandebaserade workshoppar som genomförts
430	C7.2 R2	T	Antagande av strategier för grön stadsförnyelse
431	C7.2 R2	T	Slutförande av pilotprojekt som identifierats genom strategierna för grön stadsförnyelse
442	C2.4 R2	M	Ägarpolicy för statsägda företag
444	C1.1.1. R4-I5	M	Investeringspolitik för strategiska digitala investeringar och strategiska gröna investeringar
445	C1.1.1. R4-I5	M	Kapitaltillskott för strategiska digitala investeringar och strategiska gröna investeringar
448	C7.2 I3	T	Energirenovering och renovering efter jordbävningen av offentliga byggnader som skadats av jordbävningarna
		Delbetalning, belopp	1 015 269 647 EUR

2. Lån

De delbetalningar som avses i artikel 3.2 ska organiseras på följande sätt:

1.Första delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
55	C7.1 R1-I5	M	Plan för produktion och användning av biobränslen inom transportsektorn antagen
405	C6.1 R1 – I4	M	Riktlinjer för energirenovering av byggnader med status som kulturföremål
421	C7.1 I3	M	Avtal om utrustning för utbyggnad av LNG-terminalen på ön Krk
423	C7.1 I3	M	Byggentreprenadkontrakt för utbyggnad av gasledningen Zlobin-Bosiljevo
		Delbetalning, belopp	303 868 355 EUR

2.Andra delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
382	C1.3. R3	M	Antagande av en nationell handlingsplan för minskning av vattenförluster
385	C1.3. R3	M	Förordningen om rådet för vattentjänster träder i kraft
393	C2.2 R5	M	Ikraftträdande av förordningar som reglerar de nya lönemodellerna och det centraliserade urvalssystemet inom den civila och offentliga sektorn
425	C7.1 I3	M	Anbudsförfarande för upphandling av rör för utbyggnad av gasledningen Bosiljevo-Sisak-Kozarac
427	C7.1 I3	M	Anbudsförfarande för upphandling av rör för utbyggnad av avsnittet Lučko-Zabok i sammanlänkningen Kroatien-Slovenien
438	C7.2 I2	T	Kontrakt undertecknade för energirenovering av flerbostadshus som skadats av jordbävningarna
		Delbetalning, belopp	455 802 533 EUR

3.Tredje delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
154	C2.1. R1-I2	T	Utbildningsmoduler för strategisk planering och konsekvensbedömning av lagstiftning på nationell, regional och lokal nivå
315	C4.3. R3-I2	T	Gemensamt informationssystem (informationssystemet SocSkrb)
373	C1.1.1.R5	M	Antagande av den strategiska ramen för utvecklingen av kapitalmarknaden i Kroatien och den åtföljande handlingsplanen
383	C1.3. R3	M	Nationell myndighet för övervakning av vattenförluster
386	C1.3. R3	T	Kapacitetsuppbyggnad inom rådet för vattentjänster
402	C6.1. R7	M	Undertecknade avtal om genomförande av pilotprojekt
		Delbetalning, belopp	531 769 622 EUR

4.Fjärde delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
320	C5.1. R1-I1	T	Tillgång till apoteksvård och läkemedel
375	C1.1.1. R7	M	Antagande av den första handlingsplanen för att stödja målen för hållbar finansiering
424	C7.1 I3	T	Uppförande av den expanderade gasledningen Zlobin-Bosiljevo
433	C7.2 R4	M	Utbildningsprogram för arbetstagare från tredjeländer
		Delbetalning, belopp	822 976 794 EUR

5.Femte delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

93	C1.4. R1-I1	M	Nytt elektroniskt vägtullsystem
155	C2.1. R1-I2	T	Utbildningsdagar för tjänstemän som är kopplade till systemet för strategisk planering och genomförande av regleringseffekter på nationell och regional nivå
321	C5.1. R1-I2	T	Tillhandahållande av mobil öppenvård primärvård
384	C1.3. R3	T	Antagande av vattenoperatörers handlingsplaner för minskning av vattenförluster
388	C1.3. R3	T	Anlagda eller uppgraderade avloppsreningsverk
389	C1.3. R3	T	Offentliga avloppsnät som byggts eller byggts om
391	C1.3. R3-I2	T	Offentligt vattennät som anlagts eller byggts om
394	C2.3 R3- I17	M	Lagen om inrättande av folk-, familje- och hushållsregistret (SOK)
397	C3.1. R1-I4	T	Antal klassrum i grundskolan som byggts eller rekonstruerats
322	C5.1. R1-I3	T	Ny byggnad i komplexet för infektionskliniken Fran Mihaljević
356	C7.2 I2	T	Energirenovering och renovering efter jordbävningen av flerbostadshus som skadats av jordbävningarna
357	C7.2 I2	T	Energirenovering och renovering efter jordbävningen av offentliga byggnader som skadats av jordbävningarna
403	C6.1. R7	T	Pilotprojekt avslutat
404	C6.1. R7	M	Nationella riktlinjer för cirkulär användning av byggavfall från byggnader med status som kulturföremål
418	C7.1 R1-I4	M	Laddningsinfrastruktur för elbussar
419	C7.1 R1-I6	T	Ersättning av krafttransformatorer
420	C7.1 R1-I6	T	Ombyggnad av omformarstationer
422	C7.1 I3	T	Utbyggnad av LNG-terminalen på ön Krk i drift
426	C7.1 I3	T	Uppförande av gasledningen Bosiljevo-Sisak-Kozarac
428	C7.1 I3	T	Uppförande av avsnittet Lučko-Zabok av sammanlänkningen Kroatien-Slovenien
432	C7.2 R3	T	Slutförande av pilotprojekt som identifierats genom strategierna för grön stadsförnyelse
435	C7.2 I1	T	Energirenovering av flerbostadshus
436	C7.2 I1	T	Energirenovering av offentliga byggnader
437	C7.2 I1	T	Installation av system för förnybar energi i offentliga byggnader
439	C7.2 I2	T	Installation av system för förnybar energi i offentliga byggnader som skadats av jordbävningarna
440	C1.3 R3-I3	T	Byggnation av översvämningsskydd
441	C1.3 R3-I3	T	Återupplivade vattendrag
443	C2.5. R1-I7	T	Nybyggd byggnad på rättstorget i Zagreb
446	C1.1.1. R4-I6	M	Investeringspolitik för strategiska försvars- och säkerhetsinvesteringar
447	C1.1.1. R4-I6	M	Kapitaltillskott för strategiska försvars- och säkerhetsinvesteringar
		Delbetalning, belopp	2 060 436 258 EUR

Choose the experimental features you want to try