EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.2.2026

COM(2026) 88 final

2026/0054(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det 15:e mötet i partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur vad gäller förslag från olika parter om ändring av bilagorna till den konventionen

MOTIVERING

1.Fråga som behandlas i förslaget

Detta förslag avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid det 15:e mötet i partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur (konventionen) i samband med det planerade antagandet av beslut om ändring av bilagorna till konventionen.

2.Bakgrund till förslaget

2.1.Konventionen om skydd av flyttande vilda djur

Syftet med konventionen om skydd av flyttande vilda djur är att skydda flyttande arter av landdjur, vattendjur och fåglar i hela deras utbredningsområde. Det är ett mellanstatligt avtal, som ingåtts inom ramen för Förenta nationernas miljöprogram, om bevarandet av vilda djur och livsmiljöer i hela världen. De flyttande arter som ska skyddas anges i bilaga I (hotade arter) och bilaga II (arter som ska bli föremål för överenskommelser) till konventionen. Konventionen trädde i kraft den 1 november 1983.

Europeiska unionen är part i konventionen 1 . Alla medlemsstater är parter i konventionen.

2.2.Partskonferensen

Partskonferensen är konventionens huvudsakliga beslutsfattande organ. Konferensens funktioner, som anges i artikel VII i konventionen, omfattar bland annat befogenhet att utvärdera bevarandestatusen för de flyttande arterna och att därefter ändra bilagorna I och II till konventionen. Beslut vid ett möte i partskonferensen kräver två tredjedels majoritet av de parter som är närvarande och röstar, utom där annat fastställs i konventionen.

Partskonferensens 15:e möte kommer att äga rum i Campogrande i Brasilien den 23–29 mars 2026.

2.3.Akt som planeras av partskonferensen

Vid sitt 15:e möte kommer partskonferensen att anta beslut om ändringar av bilagorna till konventionen (de planerade akterna).

Syftet med de planerade akterna är att ändra bilaga I och bilaga II till konventionen, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel XI i konventionen.

I enlighet med artikel III i konventionen ska bilaga I innehålla en förteckning över utrotningshotade flyttande arter för vilka parter som är utbredningsstater för de berörda arterna ska eftersträva att vidta olika bevarandeåtgärder och förbjuda att djur som tillhör sådana djurarter fångas.

I artikel IV i konventionen föreskrivs att bilaga II ska innehålla en förteckning över flyttande arter med en ogynnsam bevarandestatus och som kräver internationella överenskommelser för att bevara och förvalta dem samt över dem som har en bevarandestatus som i hög grad skulle gynnas av det internationella samarbete som kan uppnås genom en internationell överenskommelse.  

Om omständigheterna berättigar det, kan en flyttande art förtecknas i både bilaga I och bilaga II.

I enlighet med artikel XI i konventionen får alla parter lägga fram ändringsförslag. En ändring av bilagorna träder i kraft för samtliga parter nittio dagar efter det möte i partskonferensen vid vilket den antas, utom för de parter som anmäler en reservation.

3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar

När det gäller det 15:e mötet i partskonferensen för konventionen har unionen inte föreslagit några ändringar av bilagorna till konventionen.

Andra parter i konventionen har lagt fram förslag om ändring av bilaga I så att den omfattar följande arter och underarter: Acinonyx jubatus (populationerna i Zimbabwe, Botswana and Namibia), Hyaena hyaena, Pteronura brasiliensis, Pterodroma baraui, Pterodroma cervicalis occulta, Pterodroma hasitata, Pterodroma madeira, Pterodroma magentae, Pterodroma incerta, Pseudobulweria macgillivrayi, Pseudobulweria aterrima, Pseudobulweria becki, Numenius phaeopus hudsonicus, Limosa haemastica, Tringa flavipes, Alopias pelagicus, Alopias superciliosus, Alopias vulpinus, Sphyrna lewini, Sphyrna mokarran.

En part i konventionen, Uzbekistan, har lagt fram ett förslag om ändring av bilaga I för att stryka följande art från den bilagan (samtidigt som den behålls i bilaga II): Cervus elaphus yarkandensis.

Andra parter i konventionen har lagt fram förslag om ändring av bilaga II så att den omfattar följande arter: Acinonyx jubatus (populationerna i Zimbabwe, Botswana och Namibia), Hyaena hyaena, Pteronura brasiliensis, Pterodroma leucoptera (populationerna i Australien och Nya Kaledonien), Pterodroma brevipes, Pterodroma defilippiana, Pterodroma longirostris, Pterodroma cookii cookii, Pterodroma cookii orientalis, Pterodroma pycrofti, Pterodroma axillaris, Pterodroma neglecta juana, Pterodroma arminjoniana, Pterodroma alba, Pterodroma cervicalis cervicalis, Pterodroma externa, Pterodroma feae, Pterodroma deserta, Ardenna carneipes, Pseudobulweria rostrata, Bubo scandiacus, Sporophila iberaensis, Mustelus schmitti, Squatina guggenheim, Pseudoplatystoma corruscans.

Det är därför nödvändigt att rådet fattar ett beslut för att fastställa vilken ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar inför partskonferensens 15:e möte med avseende på alla ändringsförslag.

Unionen bör stödja alla ovannämnda förslag, med undantag för arten Cervus elaphus yarkandensis, eftersom de är vetenskapligt grundade och förenliga med unionens åtagande om internationellt samarbete för att skydda den biologiska mångfalden, med hänsyn tagen till hur man på bästa sätt kan använda vetenskaplig information om både biologiska särdrag och fiskets biologiska referensvärden.

Upptagandet av dessa arter i bilaga I eller II till konventionen eller strykningen av arten Cervus elaphus yarkandensis från bilaga I i enlighet med vad som föreslås, skulle inte kräva någon ändring av unionsrätten.

Unionen ingår inte i utbredningsområdet för däggdjuren Acinonyx jubatus och Hyaena hyaena. Upptagandet av dessa arter i bilagorna I och II bör stödjas.

Däggdjuret Pteronura brasiliensis förekommer i unionen endast i Franska Guyana, där unionens naturvårdslagstiftning inte är tillämplig. Upptagandet av denna art i bilagorna I och II till konventionen bör stödjas.

När det gäller däggdjuret Cervus elaphus yarkandensis noterade konventionens vetenskapliga råd vid sitt åttonde möte, som hölls i december 2025, att det inte råder klarhet om det taxonomiska tillämpningsområdet för förslaget och att det behövs fler uppgifter om populationstal. Följaktligen finns det för närvarande inte tillräcklig information för att fastställa en ståndpunkt om denna art. EU:s slutliga ståndpunkt om strykningen av denna art från bilaga I ska därför vara beroende av att ny vetenskaplig eller teknisk information lämnas in och granskas antingen före eller under partskonferensen, och fastställas i enlighet med de kriterier som anges i artikel III.3 i konventionen.

Fåglarna Pterodroma cervicalis occulta, Pterodroma hasitata, Pterodroma magentae, Pterodroma incerta, Pseudobulweria macgillivrayi, Pseudobulweria becki, Pterodroma leucoptera (populationerna i Australien och Nya Kaledonien), Pterodroma brevipes, Pterodroma defilippiana, Pterodroma longirostris, Pterodroma cookii cookii, Pterodroma cookii orientalis, Pterodroma pycrofti, Pterodroma axillaris, Pterodroma neglecta juana, Pterodroma arminjoniana, Pterodroma alba, Pterodroma cervicalis cervicalis, Pterodroma externa, Ardenna carneipes, Pseudobulweria rostrata, Numenius phaeopus hudsonicus, Limosa haemastica, Tringa flavipes och Sporophila iberaensis förekommer inte inom det europeiska territorium på vilket direktiv 2009/147/EG är tillämpligt. Upptagandet av dessa arter i bilaga I eller II till konventionen skulle således inte kräva någon ändring av unionsrätten och bör stödjas.

Fåglarna Pterodroma madeira, Pterodroma feae, Pterodroma deserta och Bubo scandiacus omfattas redan av EU:s fågeldirektiv 2 . Upptagandet av dessa arter i bilaga I eller II till konventionen bör stödjas.

Fiskarna Alopias pelagicus, Alopias superciliosus och Alopias vulpinus är strikt skyddade enligt 2025 års förordning om fiskemöjligheter 3 . De är också skyddade enligt förordningen om tekniska åtgärder 4 . Förordningen om tekniska åtgärder ger också den nödvändiga skyddsnivån för fiskarna Sphyrna lewini och Sphyrna mokarran. Upptagandet av dessa arter i bilaga I eller II till konventionen bör stödjas.

Unionen ingår inte i utbredningsområdet för fiskarterna Mustelus schmitti, Squatina guggenheim och Pseudoplatystoma corruscans. Upptagandet av dessa arter i bilaga I eller II till konventionen bör stödjas.

4.Rättslig grund

4.1.Förfarandemässig rättslig grund

4.1.1.Principer

I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.

Begreppet ”akter med rättslig verkan” omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 5 .

4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Partskonferensen är ett organ som inrättats genom ett avtal, det vill säga konventionen om skydd av flyttande vilda djur.

De akter som ska antas av partskonferensen utgör akter med rättslig verkan. De planerade akterna kommer att vara bindande enligt internationell rätt i enlighet med artikel XI i konventionen om skydd av flyttande vilda djur.

De planerade akterna varken kompletterar eller ändrar konventionens institutionella ram.

Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.

4.2.Materiell rättslig grund

4.2.1.Principer

Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.

4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Det huvudsakliga syftet med och innehållet i de planerade akterna rör miljöskydd.

Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 192.1 i EUF-fördraget.

4.3.Slutsats

Den rättsliga grunden för förslaget till beslut bör vara artikel 192.1 i EUF-fördraget jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.

5.Offentliggörande av den planerade akten

Eftersom partskonferensens akter kommer att ändra bilagorna I och II till konventionen om skydd av flyttande vilda djur är det lämpligt att offentliggöra dem i Europeiska unionens officiella tidning efter antagandet.

2026/0054 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det 15:e mötet i partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur vad gäller förslag från olika parter om ändring av bilagorna till den konventionen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Konventionen om skydd av flyttande vilda djur (konventionen) ingicks av unionen genom rådets beslut 82/461/EEG 6 och trädde i kraft den 1 november 1983.

(2)Enligt artikel XI i konventionen kan partskonferensen för konventionen (partskonferensen) anta beslut om ändring av bilagorna till konventionen.

(3)Partskonferensen ska vid sitt 15:e möte i mars 2026 anta beslut om ändring av bilagorna till konventionen med avseende på förslag i) om införande i bilaga I till konventionen av Acinonyx jubatus (populationerna i Zimbabwe, Botswana och Namibia), Hyaena hyaena, Pteronura brasiliensis, Pterodroma baraui, Pterodroma cervicalis occulta, Pterodroma hasitata, Pterodroma madeira, Pterodroma magentae, Pterodroma incerta, Pseudobulweria macgillivrayi, Pseudobulweria aterrima, Pseudobulweria becki, Numenius phaeopus hudsonicus, Limosa haemastica, Tringa flavipes, Alopias pelagicus, Alopias superciliosus, Alopias vulpinus, Sphyrna lewini, Sphyrna mokarran, ii) om strykning av Cervus elaphus yarkandensis från bilaga I till konventionen (samtidigt som arten bibehålls i bilaga II) och iii) om införande i bilaga II till konventionen av Acinonyx jubatus (populationerna i Zimbabwe, Botswana och Namibia), Hyaena hyaena, Pteronura brasiliensis, Pterodroma leucoptera (populationerna i Australien och Nya Kaledonien), Pterodroma brevipes, Pterodroma defilippiana, Pterodroma longirostris, Pterodroma cookii cookii, Pterodroma cookii orientalis, Pterodroma pycrofti, Pterodroma axillaris, Pterodroma neglecta juana, Pterodroma arminjoniana, Pterodroma alba, Pterodroma cervicalis cervicalis, Pterodroma externa, Pterodroma feae, Pterodroma deserta, Ardenna carneipes, Pseudobulweria rostrata, Bubo scandiacus, Sporophila iberaensis, Mustelus schmitti, Squatina guggenheim, Pseudoplatystoma corruscans.

(4)De akter som planeras av partskonferensen kommer att ha rättslig verkan för unionen enligt internationell rätt.

(5)Unionen bör stödja alla ovan nämnda förslag, med undantag för arten Cervus elaphus yarkandensis, eftersom de är vetenskapligt grundade, i linje med unionens åtagande om internationellt samarbete för skydd av biologisk mångfald i enlighet med artikel 5 i FN:s konvention om biologisk mångfald och i linje med beslut som fattats vid partskonferensen för den konventionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid det 15:e mötet i partskonferensen ska vara följande:

(1)Att stödja införandet i bilaga I av följande arter eller underarter:

(1)Populationerna i Zimbabwe, Botswana och Namibia av Acinonyx jubatus

(2)Hyaena hyaena

(3)Pteronura brasiliensis

(4)Pterodroma baraui

(5)Pterodroma cervicalis occulta

(6)Pterodroma hasitata 

(7)Pterodroma madeira

(8)Pterodroma magentae

(9)Pterodroma incerta

(10)Pseudobulweria macgillivrayi

(11)Pseudobulweria aterrima

(12)Pseudobulweria becki

(13)Numenius phaeopus hudsonicus

(14)Limosa haemastica

(15)Tringa flavipes

(16)Alopias pelagicus

(17)Alopias superciliosus

(18)Alopias vulpinus

(19)Sphyrna lewini

(20)Sphyrna mokarran

(2)Att göra den slutliga ståndpunkten om strykning från bilaga I av följande arter villkorad av tillgång till ytterligare information och/eller ändringar av förslaget som gör det möjligt att fastställa om de kriterier som anges i artikel III.3 i konventionen är uppfyllda:

(1)Cervus elaphus yarkandensis.

(3)Att stödja införandet i bilaga II av följande arter:

(1)Populationerna i Zimbabwe, Botswana och Namibia av Acinonyx jubatus

(2)Hyaena hyaena

(3)Pteronura brasiliensis

(4)Populationerna i Australien och Nya Kaledonien av Pterodroma Leucoptera

(5)Pterodroma brevipes

(6)Pterodroma defilippiana

(7)Pterodroma longirostris

(8)Pterodroma cookii cookii

(9)Pterodroma cookii orientalis

(10)Pterodroma pycrofti

(11)Pterodroma axillaris

(12)Pterodroma neglecta juana

(13)Pterodroma arminjoniana

(14)Pterodroma alba

(15)Pterodroma cervicalis cervicalis

(16)Pterodroma externa

(17)Pterodroma feae

(18)Pterodroma deserta

(19)Ardenna carneipes

(20)Pseudobulweria rostrata

(21)Bubo scandiacus

(22)Sporophila iberaensis

(23)Mustelus schmitti

(24)Squatina guggenheim

(25)Pseudoplatystoma corruscans

Artikel 2

Mindre tekniska ändringar av de ståndpunkter som anges i artikel 1 kan överenskommas utan något ytterligare beslut av rådet.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    Rådets beslut 82/461/EEG av den 24 juni 1982 om ingående av konventionen om skydd av flyttande vilda djur (EGT L 210, 19.7.1982, s. 10).

(2)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.

(3)    Rådets förordning (EU) 2025/202 av den 30 januari 2025 om fastställande för 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten och om ändring av förordning (EU) 2024/257 vad gäller fiskemöjligheter för 2025 (EUT L, 2025/202, 31.1.2025).

(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005, EUT L 198, 25.7.2019, s. 105.

(5)    Domstolens dom av den 7 oktober 2014, Tyskland mot rådet, C-399/12, ECLI:EU:C:2014:2258, punkterna 61–64.

(6)    Rådets beslut 82/461/EEG av den 24 juni 1982 om ingående av konventionen om skydd av flyttande vilda djur (EGT L 210, 19.7.1982, s. 10).