52025PC0759

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 10.12.2025

COM(2025) 759 final

2025/0390(APP)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokoll nr 37 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden, fogat till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

{SWD(2025) 407 final} - {SWD(2025) 408 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Syftet med detta förslag är att ändra den befintliga lagstiftningen för Kol- och stålforskningsfonden (fonden). Detta rådsbeslut ska ersätta och upphäva bestämmelserna i rådets beslut 2003/76/EG 1 , ändrat genom rådets beslut 2018/599 2 och rådets beslut 2021/1208 3 . Det fastställer nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokoll nr 37 4 , fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förslaget tar hänsyn till synpunkterna från den förhandsutvärdering som åtföljer detta förslag, samt till rekommendationerna från de rådgivande grupperna för kol och stål och från de medlemsstater som är representerade i Kol- och stålkommittén.

Förslaget syftar till att förenkla och påskynda investeringar inom ramen för fonden, bland annat genom att öka dess attraktionskraft och fortsätta att använda en del av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) under avveckling, och, efter slutförd avveckling, tillgångarna i Kol- och stålforskningsfonden (tillgångarna), för att finansiera två ansökningsomgångar varje år för forsknings- och innovationsprojekt från 2027 till 2030 för att öka genomslagskraften.

För att uppnå detta krävs en reform av fonden, eftersom de bestämmelser som införts genom rådets ändringsbeslut 2021/1208, enligt vilka en del av tillgångarna får användas för särskilda ansökningsomgångar, löper ut i slutet av 2027.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget ingår i ett lagstiftningspaket om översyn av Kol- och stålforskningsfonden och dess forskningsprogram. Det kommer att delas upp i två nya förslag till rådsbeslut, nämligen ett som fastställer vilka åtgärder som krävs för att genomföra protokoll nr 37 och ett som fastställer de fleråriga ekonomiska och tekniska riktlinjerna för förvaltningen av tillgångarna.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

I EU:s konkurrenskraftskompass 5 , som kommissionen lade fram i januari 2025, fastställs en ny färdplan med åtgärder för de kommande åren för att främja Europas dynamik och ekonomiska tillväxt med industriell konkurrenskraft och utfasning av fossila bränslen bland de omvälvande kraven, i enlighet med Draghis rapport. Tillsammans med behovet av att överbrygga innovationsklyftan, minska alltför stora beroenden och öka säkerheten ses utfasningen av fossila bränslen som en stark drivkraft för tillväxt som måste integreras i industri-, konkurrens-, närings- och handelspolitiken.

Den 26 februari 2025 lade kommissionen som uppföljning fram en gemensam färdplan för utfasning av fossila bränslen och konkurrenskraft tillsammans med sin giv för en ren industri 6 . Dess syfte är att EU ska övergå till en fossilfri ekonomi senast 2050 och att tillhandahålla en ram som stöder den europeiska industrin och ger starkare incitament för klimatneutrala investeringar i energiintensiva industrier, cirkularitet och ren teknik. I given för en ren industri fastställs konkreta åtgärder för detta ändamål och stål anges bland de industriprodukter som i betydande utsträckning kan påverkas av privat upphandling. Den hänvisar även till genomförandet av 2024 års förordning om nettonollindustrin 7 , vilken syftar till att stärka tillverkningskapaciteten för nettonollteknik i Europa, och den europeiska gröna given 8 , där kommissionen åtar sig att stödja banbrytande teknik för rent stål som leder till koldioxidfri stålproduktion senast 2030. Den åtföljdes även av en handlingsplan för överkomliga energipriser 9 för att stärka energiunionen och föreslå åtgärder för att trygga överkomlig, effektiv och ren energi för alla i EU.

Dessutom syftar den europeiska handlingsplanen för stål och metaller 10 , som Europeiska kommissionen offentliggjorde den 19 mars 2025, till att stödja en hållbar och konkurrenskraftig stålproduktion för Europeiska unionen. Som en del av sitt fokus på att minska riskerna med projekt för utfasning av fossila bränslen genom pionjärmarknader och offentligt stöd framhäver planen fondens roll att tillhandahålla viktig finansiering för stålsektorn i innovationsskedet för att stödja övergången till rent stål. I handlingsplanen tillkännagavs vidare redan en ”övergripande reform av kol- och stålforskningsfonden för att förenkla och ytterligare påskynda investeringarna i stålforskning, inbegripet forskning om försvarstillämpningar”.

Slutligen syftar metanförordningen 11 , vilken antogs 2024, till att minska metanutsläppen inom energisektorn och inför krav på rapportering och begränsning av metanutsläpp från kolgruvor.

I konkurrenskraftkompassen framhölls behovet av åtgärder för utfasning av fossila bränslen, vilka ytterligare ska kompletteras med åtgärder för övergripande möjliggörande faktorer, t.ex. genom att förenkla regleringen, minska bördorna och främja snabbhet och flexibilitet. Detta är även kopplat till den bredare diskussionen om förenkling av det komplexa landskap som unionens finansieringsprogram utgör för att göra unionens finansiering mer effektiv och verkningsfull. Inom ramen för kommissionens förslag av den 16 juli 2025 om en ambitiös och dynamisk flerårig budgetram ligger vikten på mer flexibilitet, på enklare, mer effektiva och harmoniserade finansiella program och på att öka konkurrenskraften.

Den aktuella politiska utveckling som beskrivs ovan är förenlig med målet för fondens forskningsprogram, nämligen att stödja kol- och stålsektorerna i deras omställning. Det är nödvändigt att säkerställa att fondens forskningsprogram anpassas i enlighet med detta samt att det tillåter nödvändiga investeringar för att påskynda utfasningen av fossila bränslen för båda sektorerna.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden är artikel 2 första stycket i protokoll nr 37 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden, fogat till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

De föreslagna ändringarna av fonden kan endast göras på EU-nivå, genom en översyn av den befintliga lagstiftningen.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är nödvändigt för att fastställa nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokoll nr 37.

•Val av instrument

Med beaktande av artikel 2 första stycket i protokoll nr 37 ska detta rådsbeslut, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, antas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter Europaparlamentets godkännande.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Förslaget baseras på resultaten av förhandsutvärderingen, som har granskat fondens forskningsprogram för perioden 2021–2024, och rapporter från de tekniska grupperna för åren 2022 och 2023.

•Samråd med berörda parter

De berörda parterna har deltagit i flera ad hoc-möten, särskilda möten i de rådgivande grupperna (den rådgivande gruppen för kol och den rådgivande gruppen för stål), t.ex. vid de gemensamma mötena den 19 september 2025 och den 12 maj 2025, och i Kol- och stålkommittén, senast den 23 september 2025. Ett särskilt offentligt samrådsevenemang genomfördes även den 19 juni 2025.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Nödvändiga sakkunnigutlåtanden tillhandahålls genom övervakningen i förhandsutvärderingen av programperioden 2021–2024 för fondens forskningsprogram, som genomfördes i samarbete med genomförandeorganet för forskning, tillsammans med samråd med berörda parter.

•Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning är inte nödvändig för den föreslagna översynen.

Detta rådsbeslut avser en ändring av befintlig lagstiftning som grundar sig på protokoll nr 37 och får endast små konsekvenser. I sådana fall klargörs i verktygslådan för bättre lagstiftning 12 att någon konsekvensbedömning inte behövs. I den europeiska handlingsplanen för stål och metaller av den 19 mars 2025 tillkännagavs dessutom ett förslag till en reform av fonden för samma år. Där fastställdes redan reformens huvudsakliga politiska inriktning, på grundval av den analys som gjorts för handlingsplanen, enligt följande: ”att förenkla och ytterligare påskynda investeringarna i stålforskning, inbegripet forskning om försvarstillämpningar”. Den föreslagna översynen stöds emellertid fortfarande genom analysen av en förhandsutvärdering, såsom krävs enligt artikel 34 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

• Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget baseras på resultaten av den förhandsanalys som åtföljer förslaget. Detta omfattar överväganden om hur man kan förenkla och påskynda det stöd som fondens forskningsprogram erbjuder, däribland hur man kan öka flexibiliteten och förutsägbarheten för potentiella sökande.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget är förenligt med skyddet av de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget medför inga nya skyldigheter som belastar den allmänna budgeten enligt den nuvarande fleråriga budgetramen.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

En övervakning och bedömning av genomförandet av fondens forskningsprogram kommer att genomföras i slutet av 2027.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I detta rådsbeslut fastställs nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokoll nr 37.

I detta rådsbeslut fastställs nödvändiga bestämmelser för användningen av de återstående tillgångar i EKSG under avveckling som inte anslagits, vilka för närvarande uppskattas till 647 miljoner euro i slutet av 2026 13 , plus eventuella återstående outnyttjade medel från tidigare ansökningsomgångar inom ramen för fondens forskningsprogram, genom fyra årliga ansökningsomgångar för forsknings- och innovationsprojekt som planeras i tvååriga arbetsprogram för 2027–2028 och 2029–2030. Genom detta beslut utvidgas finansieringsramen för forskningsprogrammet till 200 miljoner euro per år för att påskynda FoI-investeringar i de berörda sektorerna och utöka mängden berörda aktörer. Den ökade budgeten möjliggör att finansieringsnivåerna justeras uppåt i enlighet med EU:s program för forskningsfinansiering, genom det parallella rådsbeslutet som fastställer fleråriga ekonomiska och tekniska riktlinjer, vilket möjliggör ökat deltagande från offentliga och akademiska enheter. Detta kommer att förbättra stödet till investeringar och resultat i samband med industriell forskning.

Kommissionen kommer att fortsätta att använda den fördelning av medel mellan forskning som rör kol respektive stål som föreskrivs i artikel 4.2 i rådets beslut 2003/76/EG vid genomförandet av fondens forskningsprogram. Den kan emellertid ändras under arbetsprogrammets sista genomförandeår, om det krävs för att möjliggöra ett fullständigt utnyttjande av tillgångarna.

2025/0390 (APP)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av protokoll nr 37 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden, fogat till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 2 första stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande 14 ,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen upphörde att gälla den 23 juli 2002 i enlighet med artikel 97 i fördraget. Alla Europeiska kol- och stålgemenskapens (EKSG) tillgångar och skulder överfördes till Europeiska gemenskapen den 24 juli 2002.

(2)I enlighet med protokoll nr 37 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (protokollet), ska nettovärdet av tillgångarna och skulderna enligt EKSG:s balansräkning betraktas som tillgångar avsedda för forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin (tillgångarna) och betecknas som ”EKSG under avveckling” och när avvecklingen är slutförd ska tillgångarna betecknas som ”Kol- och stålforskningsfondens tillgångar”.

(3)Enligt protokollet ska vidare inkomsterna från dessa tillgångar, vilka betecknas som ”Kol- och stålforskningsfonden”, endast användas för forskning utanför ramprogrammet för forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin i enlighet med bestämmelserna i protokollet och i rättsakter som antas på grundval av detta.

(4)Den 1 februari 2003 antog rådet beslut 2003/76/EG 15 som fastställde bestämmelserna för genomförandet av protokollet.

(5)Värdet på de genererade inkomster som avsatts för finansiering av forskningsprojekt på kol- och stålområdet har redan under några år minskat snabbt på grund av de låga räntorna, och tillgångarna genererar inte tillräckliga inkomster för att finansiera fondens nuvarande årliga anslag till ansökningsomgångar på 111 miljoner euro som har fastställts i beslut 2003/76/EG. Under 2024 och 2025 finansierades följaktligen ansökningsomgångar helt genom försäljning av tillgångar, eftersom 2022 och 2023 innebar förluster. För 2026, och eventuellt efterföljande år, kommer den realiserade vinsten att täcka en del av det årliga anslaget, men förväntas inte vara tillräcklig för att möjliggöra ett meningsfullt arbetsprogram.

(6)Som en del av sina insatser för att stärka konkurrenskraften inom unionens stålsektor och skydda industrins framtid, åtog sig kommissionen att förenkla och ytterligare påskynda investeringarna i stålforskning i den europeiska handlingsplanen för stål och metaller, vilken offentliggjordes den 19 mars 2025 16 .

(7)Energiomställningen från fossila energikällor, särskilt kol, utgör för närvarande en utmaning, även när det gäller behovet av att säkerställa en rättvis omställning, särskilt för industrier och arbetstagare i regioner som är beroende av kol. Ytterligare utmaningar är att minska metanutsläppen från kolgruvor och bidra till genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1787 17 .

(8)Från och med augusti 2027 förväntas EKSG under avveckling varken ha några skulder eller fordringar, vilket innebär att avvecklingen har slutförts.

(9)Försäljning av en del av EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, tillgångar från Kol- och stålforskningsfonden för att finansiera forskningsprojekt inom kol- och stålsektorerna är möjlig, eftersom fonden inte har några skulder.

(10)Mot bakgrund av de kombinerade ekonomiska förändringarna och de politiska övervägandena bör forskningsprogrammets storlek fastställas på ett sådant sätt att fondens tillgångar kan användas och genomföras korrekt i enlighet med målen i protokollet och principerna om sund ekonomisk förvaltning. Behovet av att säkerställa en kritisk massa för forskningsprogrammets storlek kan inte uppnås genom att man enbart använder inkomster eller en begränsad del av de återstående tillgångarna i fonden. För att säkerställa de belopp som behövs för forskningsprogrammet krävs att samtliga tillgångar i Kol- och stålforskningsfonden används. Det bör därför vara möjligt att använda fondens återstående tillgångar för att ge meningsfullt stöd till värdefulla samarbetsprojekt som har den kritiska massan för att skapa ett mervärde för unionen, särskilt inom kol- och stålsektorer utanför unionens ramprogram för forskning.

(11)Meddelandet om given för en ren industri 18 och den europeiska handlingsplanen för stål och metaller tillhandahåller incitament för stora investeringar i unionen under de kommande åren, även för stålindustrin. I enlighet med detta politiska incitament bör Kol- och stålforskningsfonden bidra till en snabb omställning genom att finansiera en del av de nödvändiga stora forskningsinsatserna.

(12)Ansökningsomgångarna 2027, 2028 och 2029 på 200 miljoner euro årligen, och 2030 med ett belopp motsvarande de kvarvarande tillgångar som inte anslagits, förväntas mobilisera privata investeringar för att öka konkurrenskraften och påskynda den industriella omställningen av kol- och stålsektorerna mot en grön omställning och utfasning av fossila bränslen. Lämpliga årliga anslag bör därför fastställas för att möjliggöra sådana ansökningsomgångar.

(13)För att nettoinkomsterna från investeringarna ska kunna avsättas fullt ut och för att underlätta ökningen av anslaget för 2027 från 111 miljoner euro till 200 miljoner euro är det lämpligt att påskynda tilldelningen, genom att låta anslaget för år n+1 täckas av balansräkningen för tillgångar för år n för slutna balansräkningar för åren 2026, 2027, 2028 och 2029, samtidigt som de årliga anslag som redan fastställts genom beslut 2003/76/EG bibehålls.

(14)Den nuvarande fördelningen av budgetanslag mellan kol- och stålforskning, på 27,2 % respektive 72,8 %, stöds av båda sektorerna och är fortsatt lämplig med hänsyn till deras respektive behov och absorptionsförmåga.

(15)För att möjliggöra en anpassning till kol- eller stålsektorns eventuella behov av forskningsfinansiering vid otillräckligt utnyttjande av den andra sektorns anslag, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen så att den kan ändra detta beslut i syfte att vid behov justera den procentandel av finansieringen som avsatts för forskning som rör kol och forskning som rör stål 2030, så att tillgångarna kan utnyttjas till fullo. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 19 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter ska Europaparlamentet och rådet i synnerhet få alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ska systematiskt ges tillträde till möten i de av kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelsen av delegerade akter.

(16)Beslut 2003/76/EG bör därför ersättas. Fram till dess att avvecklingen av EKSG har slutförts är det emellertid lämpligt att artikel 1 i det beslutet fortsatt är tillämplig tills de finansiella transaktionerna i EKSG i avveckling har slutförts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kommissionen anförtros fastställandet av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokoll nr 37 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden, fogat till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Kommissionen anförtros förvaltningen av de ekonomiska transaktionerna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar (tillgångarna).

Artikel 2

1. Kommissionen ska förvalta tillgångarna på ett sådant sätt att ett årligt anslag på 200 miljoner euro bibehålls för åren 2027, 2028 och 2029 för att finansiera forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin. Kvarstående tillgångar som inte anslagits ska utgöra del av anslaget för år 2030 som motsvarar dessa tillgångars marknadsvärde vid tidpunkten för överföringen till Kol- och stålforskningsfonden, med beaktande av marknadsförhållandena. Detta anslag ska användas för att finansiera forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin under detta och påföljande år.

2. Forskningen ska inriktas på teknik som leder till näst intill koldioxidfri stålproduktion och forskningsprojekt för att hantera en rättvis omställning för nedlagda kolgruvor eller kolgruvor som håller på att läggas ner och berörd infrastruktur samt de regioner där de är belägna, i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2021/523 20 , (EU) 2021/1056 21 och (EU) 2021/1229 22 och i enlighet med artikel 4.2 i detta beslut.

3. Det årliga anslaget av det belopp som anges i punkt 1 ska utgöras av nettoinkomsterna från investeringarna och det kontantbelopp som ska genereras vid försäljning av en del av tillgångarna.

Artikel 3

1. De investeringstransaktioner och den förvaltning av tillgångar som avses i artikel 2 ska årligen och separat från unionens övriga ekonomiska transaktioner redovisas i en resultaträkning, en balansräkning och en ekonomisk redogörelse.

Dessa redovisningshandlingar ska bifogas den redovisning som kommissionen årligen ska upprätta enligt artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 247 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2. Europaparlamentets, rådets och revisionsrättens kontroll- och ansvarsfrihetsbefogenheter, ska, såsom de definieras i EUF-fördraget och förordning (EU, Euratom) 2024/2509, vara tillämpliga på de transaktioner och den förvaltning som avses i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 4

1. Nettoinkomsterna från de investeringar som avses i artikel 2 och de kontantbelopp som genereras genom försäljningen av en del av tillgångarna ska utgöra inkomster i unionens allmänna budget. Dessa inkomster och kontantbelopp ska användas för det särskilda ändamålet att finansiera forskningsprojekt inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin som inte omfattas av ramprogrammen för forskning. De ska utgöra Kol- och stålforskningsfonden och förvaltas av kommissionen.

2. De inkomster och kontantbelopp som avses i punkt 1 ska fördelas i arbetsprogrammen, med 27,2 % till forskning som rör kol och 72,8 % till forskning som rör stål.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 7 om ändring av detta beslut för att ändra den i första stycket angivna procentandel av finansieringen som tilldelas forskning som rör kol och forskning som rör stål om det under 2030 är nödvändigt för att möjliggöra ett fullständigt utnyttjande av tillgångarna.

3. Inkomster och kontantbelopp som öronmärkts enligt punkt 1 och som fortfarande är tillgängliga den 31 december ett visst år samt återkrävda belopp ska automatiskt föras över till det följande året.

4. Budgetanslag motsvarande upphävda åtaganden ska automatiskt upphöra i slutet av varje budgetår. Avsättningar för åtaganden som frigjorts vid upphävandena ska göras tillgängliga för Kol- och stålforskningsfonden.

Artikel 5

De inkomster och kontantbelopp som kan användas för finansiering av forskningsprojekt under år n+1 ska bokföras i balansräkningen för EKSG under avveckling för år n och, när avvecklingen är avslutad, i balansräkningen för Kol- och stålforskningsfondens tillgångar år n, fram till dess att de återstående tillgångarna anslås 2029 för 2030.

Artikel 6

Utgifterna för administration av den avveckling, de investeringar och den förvaltning som avses i detta beslut ska betalas av kommissionen genom unionens allmänna budget.

Artikel 7

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 4.2 andra stycket ges till kommissionen för en period på fyra år från och med den dag då detta beslut träder i kraft.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 4.2 andra stycket får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artikel 4.2 andra stycket ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med en månad på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 8

Beslut 2003/76/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 1 i beslut 2003/76/EG ska dock fortsätta att gälla för finansiella transaktioner i EKSG under avveckling fram till dess att avvecklingen har slutförts.

Artikel 9

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET3

1.1Förslagets eller initiativets titel3

1.2Berörda politikområden3

1.3Mål3

1.3.1Allmänt/allmänna mål3

1.3.2Specifikt/specifika mål3

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas3

1.3.4Prestationsindikatorer3

1.4Förslaget eller initiativet avser4

1.5Grunder för förslaget eller initiativet4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet4

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.4

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument5

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning5

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser6

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)6

2.FÖRVALTNING8

2.1Regler om uppföljning och rapportering8

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås8

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna8

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)8

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER10

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen12

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen12

3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten12

3.2.1.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål17

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag22

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen24

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten24

3.2.3.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål24

3.2.3.3Totala anslag24

3.2.4Beräknat personalbehov25

3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten25

3.2.4.2Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål26

3.2.4.3Totalt personalbehov26

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar28

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen28

3.2.7Bidrag från tredje part28

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna29

4.Digitala inslag29

4.1Krav med digital relevans30

4.2Data30

4.3Digitala lösningar31

4.4Interoperabilitetsbedömning31

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till rådets beslut om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokoll nr 37 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden, fogat till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och om upphävande av beslut 2003/76/EG.

1.2Berörda politikområden

Forskning och innovation

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Kol- och stålforskningsfonden (fonden) är ett EU-finansieringsprogram som stöder forskningsprojekt inom kol och stål. Genom bidrag medfinansierar den forsknings- och innovationsprojekt på området kol och stål.

Med den nuvarande rättsliga grunden stöder fonden projekt vid universitet, forskningscentrum och privata företag. Fondens forskningsverksamhet ska inriktas på teknik som leder till näst intill koldioxidfri stålproduktion och forskningsprojekt för att hantera en rättvis omställning för nedlagda kolgruvor och kolgruvor som håller på att läggas ner samt berörd infrastruktur.

Målen med reformen

Den föreslagna reformen syftar till att förenkla och förbättra fondens funktion och göra den mer tillgänglig och attraktiv för industrin, även för små och medelstora företag, forskningscentrum och den akademiska världen. Reviderade villkor för ansökningsomgångar kommer att bidra till att minska investeringsriskerna för industrin. De gemensamma mål för utfasning av fossila bränslen och konkurrenskraft som fastställs i konkurrenskraftkompassen och given för en ren industri (tillsammans med det särskilda riktade sektorsvisa genomförande som beskrivs i handlingsplanen för stål och metaller) samt andra relevanta stödinitiativ som fokuserar på omställningen av kol- och stålsektorerna kan endast uppnås om privat kapital stöds av en sammanhängande och samordnad ram för offentlig finansiering.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Enligt den föreslagna reformen av fonden har forskningsprogrammet som mål att stödja forskningssamverkan inom kol- och stålsektorerna, inbegripet forskning som rör dubbla användningsområden. Forskningsprogrammet ska även ge stöd till banbrytande teknik för rent stål, bidra till målen om klimatneutralitet i Europa och stärka EU:s strategiska oberoende i hela värdekedjan för stål. Vidare ska forskningsprogrammet ge stöd till forskningsprojekt för att hantera en rättvis omställning för nedlagda kolgruvor och kolgruvor som håller på att läggas ner samt berörd infrastruktur och de regioner där de är belägna. Forskningsprogrammet ska även främja utnyttjandet av forskningsresultat för att öka deras marknadsrelevans och stödja deras potential för skalbar utbyggnad. Syftet är att forskningsprogrammet ska vara förenligt med unionens politiska, vetenskapliga och tekniska mål och ska komplettera den verksamhet som bedrivs i medlemsstaterna.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Reformen förväntas få följande effekter:

– Genom ökningen av de årliga tilldelningarna möjliggörs mer ambitiösa forskningsprojekt, vilket skulle kunna bidra till uppnåendet av klimatmålen senast 2050 samtidigt som konkurrenskraften bibehålls.

– Reformen möjliggör även ett genomförande av de reviderade finansieringsnivåerna, vilket beaktar rekommendationer från berörda parter, nämligen från privata företag, universitet och forskningscentrum, och bidrar till att locka fler investeringar och ett bredare deltagande i fondens forskningsprogram.

– En rationalisering av forskningsmålen, som är mer anpassad till de nuvarande förhållandena inom stål- och kolsektorerna, bidrar till att maximera programmets påverkan. Genom den föreslagna reformen införs även ett krav på åtgärder för utbyggnad och kommersialisering i Europa för att säkerställa att forsknings- och innovationsprojekt får bäst effekt på EU:s konkurrenskraft.

1.3.4Prestationsindikatorer

Genomförandet av fondens forskningsprogram övervakas för närvarande av Europeiska genomförandeorganet för forskning (REA), som ansvarar för genomförandet av programmet, i samarbete med kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation (GD Forskning och innovation) och rapporterar till kommissionen om dess genomförandestatus. Utan att föregripa den kommande kostnads-nyttoanalysen för delegeringen av genomförandeuppgifter till genomförandeorgan, planerar GD Forskning och innovation att delegera denna uppgift till ett genomförandeorgan inom ramen för den framtida fleråriga budgetramen. Detta arbete kommer att kräva regelbundna samordningsmöten och årlig rapportering för att erhålla strukturerad återkoppling om hur finansierade projekt bidrar till EU:s bredare politiska mål. Rapporteringen kommer även att ge information om programmets attraktionskraft, genom att uppgifter om hur antalet förslag utvecklas tillhandahålls. Regelbundna diskussioner med den rådgivande kommittén och Kol- och stålkommittén kommer även att hjälpa till att bedöma hur reformen av fonden tillgodoser forsknings- och innovationsbehov och rekommendationer från berörda parter.

De tekniska framstegen för specifika projektportföljer inom ramen för fonden kommer även fortsättningsvis att övervakas av de tekniska grupperna för kol och stål (de tekniska grupperna), som består av en grupp för kol och fem för stål. Dessa grupper består av erkända experter på hög nivå som har omfattande erfarenhet inom sina respektive delsektorer. Information om de tekniska grupperna – inbegripet ledamöter, dagordningar från möten och andra uppgifter – offentliggörs i registret över kommissionens expertgrupper. För närvarande har förvaltningen av expertgrupperna anförtrotts REA, såsom fastställts i samförståndsavtalet mellan REA och GD Forskning och innovation.

De tekniska grupperna ger en omfattande översikt över den tekniska utvecklingen inom deras specifika områden. Denna bedömning grundar sig på information som samlats in från projekt som finansierats genom fonden, främst genom särskilda årliga möten mellan de tekniska grupperna och projektsamordnarna som för närvarande anordnas av REA.

De tekniska grupperna förväntas även ta fram det nödvändiga innehållet för att tillhandahålla de årliga rapporterna med en bredare portföljanalys som även tar hänsyn till utvecklingen inom närliggande områden och parallella europeiska program. Därigenom säkerställs en mer integrerad förståelse för framsteg och effekter i hela innovationsekosystemet.

1.4Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 23

☒ en förlängning av en befintlig åtgärd

☒ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

De utmaningar som kol- och stålsektorerna står inför och den politiska prioriteringen att gemensamt stödja utfasning av fossila bränslen och konkurrenskraft, i kombination med utmaningarna för fondens finansieringssystem, den begränsade effektivitet som 2021 års reform medförde och den senaste tidens återkoppling från berörda parter pekar på att det behövs en översyn av fondens rättsliga grund för att öka dess attraktionskraft och maximera dess inverkan.

Detta kräver inte enbart en översyn av villkoren för ansökningsomgångarna, särskilt när det gäller finansieringsnivåer, utan ytterligare försäljning av fondens tillgångar är nödvändig för att fortsätta att tillhandahålla lämpligt FoI-stöd under den svåra övergångsfasen till utfasning av fossila bränslen. Fonden utgör ett industriorienterat program som har stött forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inom de båda gemenskaperna för kol och stål sedan 2003. Det är viktigt att fonden även fortsätter att stödja industrin nu och på kort sikt för att garantera en snabb omställning.

Det är således inte hållbart att pausa det nuvarande systemet med att använda en del av tillgångarna i EKSG under avveckling för att finansiera programmet (vilket löper ut i slutet av 2027) och programmet kommer inte att vara meningsfullt om det enbart finansieras genom inkomster och inte genom tillgångar.

I detta hänseende föreligger det en läglig möjlighet att se över programmets rättsliga grund och stärka forskningens och innovationens roll för att ge kol- och stålsektorerna effektivt stöd under deras omställning. De nuvarande villkoren för ansökningsomgångarna, forskningsmålen och den tillgängliga budgeten stimulerar inte tillräckligt många FoI-investeringar från industrin och erbjuder inte attraktiva ansökningsvillkor för den akademiska världen eller industrin.

Eftersom fondens rättsliga grund baseras på protokoll 37 som fogats till fördragen, omfattas den av EU:s behörighet. Åtgärderna för att genomföra protokollet fastställs i rådets beslut och ändringar av detta omfattas av kommissionens exklusiva initiativrätt avseende lagstiftningsförslag.

Under årens lopp har fondens forskningsprogram medfört betydande framsteg för båda sektorerna. Dessa framsteg sammanställs i de senaste rapporterna från fondens tekniska grupper för kol och stål och bygger på ett starkt samarbete mellan enheter från olika EU-medlemsstater och från olika organisationstyper. För stålföretag och universitet som deltog i forskningsprojekten varierade fördelarna från kostnadsminskningar (till följd av besparingar när det gäller energianvändning och/eller råvaror), ökad produktivitet, förbättrad hållbarhet och/eller vinnande av nya marknadsandelar genom utveckling av innovativa stålprodukter. För kolsektorn bidrog fonden till att förbättra hälsan och säkerheten i gruvor och minimera miljöeffekterna av verksamhet efter gruvbrytning.

Fonden har utformats som ett industriellt forskningsprogram, vilket särskilt har skräddarsytts för att stödja gränsöverskridande samarbete. Samtidigt möjliggör det samarbete mellan industrin och den akademiska världen för att stödja särskild industriell forskning.

Den föreslagna reformen ger ett kraftfullt bidrag till EU:s långsiktiga politiska mål och tillgodoser berörda parters behov. Tidigareläggningen av investeringar möjliggör ambitiösa forskningsprojekt, vilket skulle kunna bidra till uppnåendet av klimatmålen senast 2050 samtidigt som konkurrenskraften bibehålls. Den möjliggör även en finansiering av de reviderade finansieringsnivåer som bättre motsvarar rekommendationerna från berörda parter och ska bidra till att locka fler investeringar och ett bredare deltagande i fondens forskningsprogram. En rationalisering av forskningsmålen, som är mer anpassad till de nuvarande förhållandena i sektorerna, bidrar till att maximera programmets påverkan. Genom den föreslagna reformen införs även ett krav på åtgärder för utbyggnad och kommersialisering i Europa för att säkerställa att forsknings- och innovationsprojekt får bäst effekt på EU:s konkurrenskraft.

När det gäller tidsschemat skulle reformen i idealfallet träda i kraft i januari 2027. Även om de berörda parterna inte specifikt har efterfrågat denna tidpunkt skulle detta erbjuda mer attraktiva villkor för ansökningsomgångar tidigare. Det skulle korrelera med en rad åtgärder som syftar till att stödja energiintensiva industrier (t.ex. rättsakten om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin), såsom beskrivs i inledningen. Denna reform ska förstås i ett bredare politiskt sammanhang där energiintensiva sektorer anses utgöra centrala aktörer i samband med EU:s strategi för industriell konkurrenskraft och utfasning av fossila bränslen.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Resultaten av den interna utvärdering som genomfördes för perioden 2021–2024 visade att fonden har bevisat sin effektivitet genom den årliga ansökningsomgången när det gäller att stödja kol- och stålsektorerna genom utmärkt forskningssamverkan och deltagande av den privata sektorn. Det framkom emellertid att den även har misslyckats med att uppfylla förväntningarna i 2021 års reform när det gäller de stora ansökningsomgångarna, vilket återspeglas genom underutnyttjandet av programmet. Programmet och i synnerhet de stora ansökningsomgångarna är inte tillräckligt attraktiva under nuvarande förhållanden för att generera de stora privata investeringar som krävs för att uppnå de nuvarande målen för utfasning av fossila bränslen inom industrin.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Fondens forskningsprogram omfattas av protokoll nr 37 till fördraget om Europeiska unionen, om de ekonomiska följderna av att EKSG‑fördraget upphör att gälla och om kol‑ och stålforskningsfonden. I protokollet anges uttryckligen att inkomsterna från tillgångarna i EKSG under avveckling endast ska användas för forskning utanför ramprogrammet inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin. Synergier med nästa Horisont Europa-program och konkurrenskraftsfonden kan emellertid upprättas. Kol- och stålforskningsfonden kan hantera hela spektrumet av forskningsutmaningar inom kol- och stålsektorerna samt mobilisera ytterligare offentliga och privata investeringar i FoI. Den kan därför bidra till att ytterligare stärka det europeiska forsknings- och innovationslandskapet och påskynda kommersialisering och spridning av innovation.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Finansieringen kommer uteslutande att bestå av de återstående tillgångarna i Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling samt inkomster som genererats från dessa tillgångar. EKSG finansierades genom i) avgifter som de flesta kol- och stålproducenter var skyldiga att betala baserat på sin produktion och ii) bidrag från de länder som anslöt sig till EU senare. Dessa medel utgör den största delen av de tillgångar som genererats. Fonden kommer att fortsätta att existera som sådan fram till dess att tillgångarna har förbrukats.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

☒ begränsad varaktighet

–☒ med verkan från och med den 1 januari 2027

–☒ budgetkonsekvenser från 2027 till senast 2030 för budgetmässiga åtaganden och från 2027 till 2034 för betalningsbemyndiganden

 obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

☒ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☒ via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–☒ via genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Reglerna om rapportering och uppföljning för detta program kommer att följa de krav som fastställs i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser.

Framstegen i programmet mot dess mål kommer att mätas genom den övervakning som utförs av det europeiska genomförandeorganet, för närvarande Europeiska genomförandeorganet för forskning (REA), med stöd av fondens tekniska grupper (fem för stål och två för kol).

Alla uppgifter om programmets förvaltningsförfaranden (ansökningar, andel framgångsrika ansökningar, hur lång tid det tar innan stödet tilldelas, typ av bidragsmottagare osv.) kommer att samlas in och lagras i datalagret för e-bidrag.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram kommer att genomföras genom direkt förvaltning som anförtros de organ som avses i artikel 62.1 a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Mer specifikt kommer kommissionen att fortsätta att i stor utsträckning förlita sig på Europeiska genomförandeorganet för forskning (REA) som inrättats i enlighet med rådets förordning nr 58/2003. Delegeringen av verksamhet till detta genomförandeorgan är föremål för en obligatorisk oberoende kostnads-nyttoanalys på förhand och organet genomgår regelbundna utvärderingar som utförs av externa experter. Denna kostnads-nyttoanalys kommer också att omfatta kostnaderna för kontroll och övervakning. Interimsutvärderingar som genomfördes 2012 och 2015 bekräftar genomförandeorganens höga effektivitet och mervärde för genomförandet av programmet. Tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar ska förvaltas för att tillhandahålla årliga betalningar inom gränserna för anslaget för att finansiera forskningssamverkan inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin. De årliga betalningarna ska finansieras genom nettoinkomsterna från investeringarna och genom de inkomster som genereras genom försäljning av delar av tillgångarna i EKSG under avveckling och, efter slutförd avveckling, Kol- och stålforskningsfondens tillgångar, upp till det årliga belopp av betalningsbemyndiganden som anges av kommissionens utsedda avdelning. De ekonomiska riktlinjerna har när så är lämpligt setts över eller kompletterats. I detta syfte ska kommissionen utvärdera hur de ekonomiska riktlinjerna har fungerat och om de varit effektiva samt föreslå lämpliga ändringar. Kontrollstrategin för Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram kommer att anpassas till ramprogrammet för forskning och innovation. Det kommer därför att gynnas av alla förenklingsåtgärder som införs inom ramen för Horisont Europa. Förenklingsåtgärder har införts för att underlätta forskningsprogrammets genomförande och finansiering kommer att tillhandahållas i form av bidrag i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509. De föreslagna ändringarna av finansieringsvillkoren (enhetsbelopp) kommer att säkerställa att de anpassas till villkoren i EU:s forskningsprogram och bidra till att minimera sårbarheten för finansiella fel. Förslaget kommer att genomföra en och samma finansieringsgrad för alla verksamheter inom en åtgärd. Den maximala finansieringsgraden per åtgärd skulle fastställas i villkoren för ansökningsomgången. I den föreslagna reformen får upp till 100 % av en åtgärds totala stödberättigande kostnader inom ramen för forskningsprogrammet ersättas, förutom för vinstdrivande rättsliga enheter, för vilka upp till 70 % av de totala stödberättigande kostnaderna får ersättas. Undantagsvis ska små och medelstora företag vara berättigade till en finansieringsgrad på upp till 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna. Den föreslagna reformen syftar till att fastställa hur indirekta kostnader kan redovisas i villkoren för ansökningsomgången, där det bör anges om enhetskostnader eller enhetsbelopp kan tillämpas. Den viktigaste drivkraften för finansiering med enhetsbelopp kommer inte att vara den minskade felfrekvensen, utan förverkligandet av alla målen i programmet. Programmet kommer att gynnas av kostnadseffektiva tjänster som tillhandahålls inom ramen för genomförandet av program med direkt förvaltning (centraliserad expertförvaltning, efterhandsrevision, it osv.). Kontrollstrategin grundas på förfaranden för att välja ut de bästa projekten och omvandla dem till rättsliga instrument på följande sätt:

– Projektledning och avtalshantering under hela löptiden för samtliga projekt. Förhandskontroller av 100 % av alla ansökningar om utbetalning.

– Intyg om den ekonomiska redovisningen över ett visst tröskelvärde och intyg om metoder för att beräkna enhetskostnader eller förhandsbedömning på frivillig basis.

– Efterhandsrevisioner (slumpmässiga och riskbaserade) av ett urval av ansökningar om betalning under faktiska kostnader.

– Regelbundna projektutvärderingar av det tekniska genomförandet och resultaten för alla bidrag.

– Tekniska efterhandsgranskningar av ett urval av bidrag.

Denna kontrollstrategi har visat sig vara effektiv i ekonomiskt hänseende sedan programmet delegerades till REA, vilket rapporterades i byråns externa utvärdering som görs vart tredje år. Resultaten av efterhandskontrollerna visar även att denna kontrollstrategi gör det möjligt att bibehålla risken när det gäller laglighet/korrekthet under tröskelvärdet på 2 %.

Den upptäckta felprocenten för fonden under de båda senaste åren låg på 2,03 %, med en kvarstående felfrekvens på omkring 1,70 %, efter att hänsyn tagits till alla återkrav och korrigeringar som har genomförts eller kommer att genomföras. I och med införandet av enhetsbelopp och förenklade kostnadsalternativ förväntas den upptäckta felfrekvensen kunna bibehållas under 2 %.

För närvarande förvaltas fonden av Europeiska genomförandeorganet för forskning (REA). Utan att föregripa den kommande kostnads-nyttoanalysen för delegeringen av genomförandeuppgifter till genomförandeorgan, planerar GD Forskning och innovation att delegera denna uppgift till ett genomförandeorgan inom ramen för den framtida fleråriga budgetramen.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Genomförandet av ansökningsomgångar inom ramen för fonden kommer att förvaltas på villkor och enligt verksamhetsprocesser som liknar förvaltningen av ramprogrammet för forskning och innovation. Som ett resultat av detta är riskerna likartade som under detta ramprogram och gäller särskilt uppnåendet av det mål som fastställts i de positivt utvärderade förslagen och säkerställandet av laglighet/korrekthet när det gäller de bidrag som betalats ut för ersättning av uppkomna kostnader.

REA kommer i den mån det är möjligt att tillämpa liknande strategier för förhands- och efterhandskontroll för att säkerställa att verksamheten är laglig/korrekt. Detta omfattar en betalningsgång med motvikter där den centrala finansenheten kontrollerar alla utgiftstransaktioner och en strategi för efterhandskontroll som överenskommits med GD Forskning och innovation och genomförts i nära samarbete med dess styrenhet för efterhandskontroller. Den felfrekvens som upptäckts vid tidigare års efterhandskontroller har visat sig ligga inom den godtagbara felprocenten på 2 %.

De mer noggrant beräknade kostnaderna för kontrollsystemet (bedömning, urval, projektförvaltning, förhands- och efterhandskontroll) ligger i intervallet 2–4 % för alla kommissionens tjänster som har ansvar för genomförandet av forskningsprogrammet inom ramprogrammet Horisont Europa. Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram uppskattas ligga inom samma intervall på 2–4 %. Detta anses vara en rimlig kostnad i ljuset av de insatser som krävs för att se till att målen uppnås och av antalet involverade transaktioner. Den förväntade risken för fel vid utbetalning av bidrag med en finansieringsmodell som bygger på ersättning av icke stödberättigande kostnader uppgår till 2,0–3,0 %. Risken för fel vid avslutande (efter kontroller och korrigeringar) ligger under 2 % för Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram. Den förväntade risken för fel för bidrag med en finansieringsmodell som bygger på enhetsbelopp är nära 0 % (vid utbetalning och vid avslutande). Den sammanlagda förväntade felfrekvensen beror på balansen mellan de båda finansieringsmetoderna (ersättning av stödberättigande kostnader och enhetsbelopp). Kommissionen har för avsikt att tillämpa finansieringsmodellen med enhetsbelopp där så är lämpligt. Den viktigaste drivkraften för finansiering med enhetsbelopp kommer inte att vara den minskade felandelen, utan förverkligandet av alla målen i programmet.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Robusta förhandskontroller som tillämpas på samtliga utgifter samt stickprovs- och riskbaserade efterhandskontroller bidrar båda till att upptäcka och korrigera fel.

De avdelningar som ansvarar för genomförandet av forskningsprogrammets budget är fast beslutna att bekämpa bedrägerier på alla stadier av förfarandet för förvaltning av bidrag. De har utvecklat och tillämpar gemensamma och sektorsspecifika strategier för bedrägeribekämpning som inkluderar förstärkt användning av underrättelse, främst användning av avancerade it-verktyg, utbildning och information till personalen och medvetandehöjande presentationer för bidragsmottagare och tekniska grupper. Dessa insatser kommer att fortsätta, och bedrägeribekämpning och riskbedömning kommer att förstärkas ytterligare tack vare de centrala tjänsternas pågående utveckling av det institutionella riskbedömningsverktyget Arachne. Övergripande bör de föreslagna åtgärderna ha en fortsatt positiv effekt på bedrägeribekämpningen som kommer att fortsätta under det nya forskningsprogrammet, och förstärkt vetenskaplig utvärdering och kontroll. Det ska betonas att andelen upptäcka bedrägerier hela tiden har varit mycket låg i förhållande till de totala utgifterna för forskning och innovation, men de avdelningar som ansvarar för genomförandet av forskningsprogrammets budget är ändå fortsatt fast beslutna att bekämpa bedrägerier. Lagstiftningen kommer att säkerställa att revisioner, översyner och utredningar kan genomföras av kommissionens avdelningar, inbegripet av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), med användning av standardbestämmelser som redan används för forskningsprogrammet.

I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och rådets förordning (EU) 2017/1939 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, återkrav av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371. I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509 är varje person eller enhet som mottar unionsmedel skyldig att samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, att bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs, och att säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel beviljar likvärdiga rättigheter.

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

·Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetpost	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff. 24	från Efta-länder 25	från kandidatländer och potentiella kandidater 26	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
01	01 20 03 02 - Kol	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	JA
01	01 20 03 01 - Stål	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	JA

·Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetpost	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff.	från Efta-länder	från kandidatländer och potentiella kandidater	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☒ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

GD: Forskning och innovation			År	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT 2028–2034	TOTALSUMMA
			2027	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
Driftsanslag
Budgetpost	Åtaganden	(1a)									0,000	0,000
	Betalningar	(2a)									0,000	0,000
Budgetpost	Åtaganden	(1b)									0,000	0,000
	Betalningar	(2b)									0,000	0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost		(3)						0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALA anslag för GD Forskning och innovation	Åtaganden	=1a+1b+3	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Betalningar	=2a+2b+3	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

					År		År		År		År		År		År		År		År		TOTALT Budgetram 2028–2034		TOTALSUMMA
					2027		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034
TOTALA driftsanslag (inklusive bidrag till decentraliserade byråer)	Åtaganden		(4)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	Betalningar		(5)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program			(6)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag för RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden		=4+6		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	Betalningar		=5+6		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
						År		År		År		År		År		År		År		År		TOTALT budgetram 2028–2034	TOTALSUMMA
						2027		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)		Åtaganden		(4)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
		Betalningar		(5)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker)				(6)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
TOTALA anslag för rubrikerna 1–6		Åtaganden		=4+6		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)		Betalningar		=5+6		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

Rubrik i den fleråriga budgetramen			7		Administrativa utgifter
GD Forskning och innovation				År		År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2034	EFTER 2034	TOTALSUMMA
				2028		2029	2030	2031	2032	2033	2034
 Personalresurser				0,780		0,780	0,780	0,780	0,101	0,000	0,000	3,221	0,000	3,221
 Övriga administrativa utgifter				0,050		0,050	0,050	0,050	0,000	0,000	0,000	0,200		0,200
TOTALT GD Forskning och innovation	Anslag			0,830		0,830	0,830	0,830	0,101	0,000	0,000	3,421	0,000	3,421

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		(summa åtaganden = summa betalningar)		0,830		0,830	0,830	0,830	0,101	0,000	0,000	3,421	0,000	3,421

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7	Åtaganden	0,830	0,830	0,830	0,830	0,101	0,000	0,000	3,421	0,000	3,421
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	0,830	0,830	0,830	0,830	0,101	0,000	0,000	3,421	0,000	3,421

3.2.1.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Forskning och innovation

GD: Forskning och innovation			År	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT budgetram 2028–2034	TOTALT budgetram 2021–2027	TOTALSUMMA
			2027	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
Driftsanslag
Budgetpost: 01 20 03 01 och 01 20 03 02	Åtaganden	(1a)	200,000	200,000	200,000	200,000					600,000	200,000	800,000
	Betalningar	(2a)	112,000	227,000	273,000	216,000	196,000	39,000	40,000	25,000	1 016,000	112,000	1 128,000
Budgetpost	Åtaganden	(1b)									0,000	0,000	0,000
	Betalningar	(2b)									0,000	0,000	0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost		(3)									0,000		0,000
TOTALA anslag för GD Forskning och innovation	Åtaganden	=1a+1b+3	200,000	200,000	200,000	200,000	0,000	0,000	0,000	0,000	600,000	200,000	80,000
	Betalningar	=2a+2b+3	112,000	227,000	273,000	216,000	196,000	39,000	40,000	25,000	1 016,000	112,000	1 128,000

TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	200,000	200,000	200,000	200,000	0,000	0,000	0,000	0,000	600,000	200,000	800,000
	Betalningar	(5)	112,000	227,000	273,000	216,000	196,000	39,000	40,000	25,000	1 016,000	112,000	1 128,000
Totala anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program		(6)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALA anslag för RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+6	200,000	200,000	200,000	200,000	0,000	0,000	0,000	0,000	600,000	200,000	800,000
	Betalningar	=5+6	112,000	227,000	273,000	216,000	196,000	39,000	40,000	25,000	1 016,000	112,000	1 128,000

Rubrik i den fleråriga budgetramen

”Administrativa utgifter”

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

GD: Forskning och innovation			År		År		År		År	År 2031	År 2032	År 2033	År 2034			TOTALSUMMA
			2027		2028		2029		2030					TOTALT budgetram 2028–2034	TOTALT budgetram 2021–2027
 Personalresurser			0,000		0,000		0,000		0,000							0,000
 Övriga administrativa utgifter			0,000		0,000		0,000		0,000							0,000
TOTALT GD <…….>	Anslag		0,000		0,000		0,000		0,000							0,000


TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		(summa åtaganden = summa betalningar)		0,000		0,000		0,000		0,000						0,000

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2034	TOTALT Budgetram 2021–2027	TOTALSUMMA
		2027	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7	Åtaganden	200,000	200,000	0,000	0,000	0,00	0,00	0,00	0,00	600,000	200,00	800,000
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	112,000	227,000	273,000	216,000	196,000	39,000	40,000	25,000	1 016,000	112,000	1 128,000

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och output



År
2024

År
2025

År
2026

År
2027

För in så många år som behövs för att redovisa hur länge resursanvändningen påverkas (jfr avsnitt 1.6)

TOTALT

OUTPUT

Typ 27

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 28 …

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☒ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT 2028–2034	Efter 2024	TOTALSUMMA
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
RUBRIK 7
Personalresurser	0,780	0,780	0,780	0,780	0,101	0,000	0,000	3,221	0,000	3,221
Övriga administrativa utgifter	0,050	0,050	0,050	0,050	0,000	0,000	0,000	0,200	0,000	0,200
Delsumma för RUBRIK 7	0,830	0,830	0,830	0,830	0,101	0,000	0,000	3,421	0,000	3,421
Utanför RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT RUBRIK 7 och utanför RUBRIK 7	0,830	0,830	0,830	0,830	0,101	0,000	0,000	3,421	0,000	3,421

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☒ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

ANTAGNA ANSLAG		År	År	År	År	År	År	År	EFTER
		2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2034
 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		2	2	2	2	0	0	0	0
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0	0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0	0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom ramanslaget)		4	4	4	4	1	0	0	0
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0	0	0	0	0
Post för admin. stöd [XX.01.YY.YY]	- vid huvudkontoret	0	0	0	0	0	0	0	0
	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0	0	0	0	0
TOTALT		6	6	6	6	1	0	0	0

Antalet heltidsekvivalenter är vägledande och påverkar inte resultatet av de pågående förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram. Ytterligare medel planeras dessutom för kommissionens delegering till ett genomförandeorgan inom ramen för den framtida fleråriga budgetramen, utan att föregripa den kommande kostnads-nyttoanalysen för delegeringen av genomförandeuppgifter till genomförandeorganen.

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

	Täcks av befintlig personal vid kommissionens avdelningar	Särskild ytterligare personal*
		Finansieras genom rubrik 7 eller forskning	Finansieras genom BA-post	Finansieras genom avgifter
Tjänster i tjänsteförteckningen		2	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Extern personal (kontraktsanställda, nationella experter, vikarier)		4	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Det kommer att behövas två extra heltidsekvivalenter för att hantera det politiska genomförandet av reformen och för att genomföra reformen och övervaka den ökade finansiella verksamheten och programförvaltningen, utöver de fyra tjänstemän och tillfälligt anställda som fonden för närvarande har tilldelats. Denna förstärkning är tillfällig och kan omfördelas efter 2031.

Extern personal

Reformen av fonden kommer att medföra att de årliga anslagen ökar med 80 % och till reviderade villkor för ansökningsomgångar för åren 2027 till och med 2030. Dessa kommer att medföra en högre arbetsbelastning för fondens enhet med inledandet av ansökningsomgångar och genomförandet av utvärderingar. Införandet av dubbla användningsområden i programmet kommer att öka arbetsbördan ytterligare. Det behövs ytterligare fyra heltidsekvivalenter som kontraktsanställda i form av programförvaltare och projektansvariga, utöver de 16 som fonden för närvarande har tilldelats. Den totala tilldelning som behövs kommer gradvis att minska efter 2031, eftersom inga ytterligare ansökningsomgångar inleds och projekten slutförs.

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: Bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.

TOTALT Anslag för digital teknik och it	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2034
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

It-utgifter (centralt)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter	0,520	0,531	0,541	0,552	0,563	0,574	0,586	3,867
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,520	0,531	0,541	0,552	0,563	0,574	0,586	3,867

TOTALT	0,520	0,531	0,541	0,552	0,563	0,574	0,586	3,867

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet

–☒ kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet

–☒ innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

3.3 Beräknad inverkan på inkomsterna

–☒ Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

I enlighet med artikel 21.2 b i budgetförordningen bör de inkomster som genereras från Kol- och stålforskningsfonden betraktas som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Budgetposterna 01 20 03 02 (kol) och 01 20 03 01 (stål)

4.Digitala inslag

Kol- och stålforskningsfonden använder de gemensamma verktyg som beskrivs i Horisont Europas finansierings- och digitaliseringsöversikter.

(1) Rådets beslut 2003/76/EG av den 1 februari 2003 om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokollet som fogats till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden (EUT L 29, 5.2.2003, s. 22, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2003/76(1)/oj ).

(2) Rådets beslut (EU) 2018/599 av den 16 april 2018 om ändring av beslut 2003/76/EG om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokollet som fogats till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden (EUT L 101, 20.4.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2018/599/oj ).

(3) Rådets beslut (EU) 2021/1208 av den 19 juli 2021 om ändring av beslut 2003/76/EG om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokollet som fogats till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden (EUT L 261, 22.7.2021, s. 54, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2021/1208/oj ).

(4) Protokoll (nr 37) om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden (EUT C 115, 9.5.2008, s. 327).

(5) COM(2025) 30 final.

(6) COM(2025) 85.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (EUT L, 2024/1735, 28.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1735/oj ).

(8) COM(2019) 640 final.

(9) COM(2025) 79 final.

(10) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Europeisk handlingsplan för stål och metaller, COM(2025) 125 final.

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1787 av den 13 juni 2024 om minskade metanutsläpp inom energisektorn och om ändring av förordning (EU) 2019/942 (EUT L, 2024/1787, 15.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1787/oj ).

(12) Se verktyg nr 7 i Europeiska kommissionens verktygslåda för bättre lagstiftning .

(13) Uppskattning baserad på ett marknadsvärde per den 31 augusti 2025.

(14) EUT C , , s. .

(15) Rådets beslut 2003/76/EG av den 1 februari 2003 om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokollet som fogats till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden (EUT L 29, 5.2.2003, s. 22, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2003/76(1)/oj ).

(16) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Europeisk handlingsplan för stål och metaller, COM(2025) 125 final.

(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1787 av den 13 juni 2024 om minskade metanutsläpp inom energisektorn och om ändring av förordning (EU) 2019/942 (EUT L, 2024/1787, 15.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1787/oj ).

(18) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Given för en ren industri: en gemensam färdplan för konkurrenskraft och fossilfrihet, COM(2025) 85 final.

(19) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj.

(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/523/oj).

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1056/oj).

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1229 av den 14 juli 2021 om lånefaciliteten för den offentliga sektorn inom mekanismen för en rättvis omställning (EUT L 274, 30.7.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1229/oj).

(23) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(24) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(25) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(26) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

(27) Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(28) Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

Choose the experimental features you want to try