EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 19.11.2025
COM(2025) 717 final
BILAGA
till
Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om ändring av genomförandebeslutet av den 13 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan
{SWD(2025) 374 final}
BILAGA
AVSNITT 1: REFORMER OCH INVESTERINGAR INOM RAMEN FÖR PLANEN FÖR ÅTERHÄMTNING OCH RESILIENS
1.Beskrivning av reformer och investeringar
A. KOMPONENT 1: KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH MILJÖHÅLLBARHET
Det allmänna målet för denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan är att bidra till den gröna omställningen och särskilt till miljömålen begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Varje delkomponent är inriktad på några av utmaningarna i samband med den gröna omställningen. Delkomponent 1.1 är inriktad på hållbar mobilitet i syfte att minska utsläppen inom transportsektorn, särskilt i Riga och dess periferi, genom investeringar i infrastruktur för ren kollektivtrafik (särskilt järnväg). Delkomponent 1.2 är främst inriktad på att öka energieffektiviteten genom att stödja olika energirenoveringsprogram i offentliga och privata byggnader och stödja hållbara energinät. Slutligen bidrar delkomponent 1.3 till klimatanpassning genom att förebygga klimatförändringsrelaterade risker såsom bränder och översvämningar.
Komponenten stöder de landsspecifika rekommendationerna om transport, särskilt om hållbarhet, energieffektivitet och sammanlänkning av energinät (landsspecifik rekommendation 3, 2019). Det bidrar också till att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och fokusera på den gröna och den digitala omställningen, särskilt ren och effektiv produktion och användning av energi och hållbar transportinfrastruktur (landsspecifik rekommendation 3, 2020).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
A.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 1.1.1.r ett hållbart transportsystem
Syftet med åtgärden är att bidra till att minska Lettlands utsläpp av växthusgaser med fokus på transporter.
Åtgärden består av ikraftträdandet av rättsakter och rapporter som rör kollektivtrafiknätet.
Investeringarna: 1.1.1.i förbättring av transportinfrastrukturen i storstadsområdet Riga
Syftet med åtgärden är att stödja den multimodala transportinfrastrukturen i Rigas storstad.
Åtgärden består av ett investeringsprogram för ren rörlighet och infrastruktur.
Investeringarna: 1.2.1.1.i förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus
Syftet med åtgärden är att öka byggnaders energieffektivitet.
Åtgärden består av ett stödprogram för energirenovering i flerfamiljshus.
Investeringarna: 1.2.1.2.i ökad energieffektivitet i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument
Syftet med åtgärden är att öka de lettiska företagens energieffektivitet.
Åtgärden består av ett stödprogram för enheters verksamhet, till exempel för att förbättra energieffektiviteten, införa teknik för förnybar energi, investera i hållbara transporter, införa ny energieffektiv teknik i produktionen eller forskning om nya produkter och ny teknik med anknytning till en koldioxidsnål ekonomi, klimatresiliens och klimatanpassning.
Investeringarna: 1.2.1.3.i förbättra energieffektiviteten i kommunala byggnader
Syftet med åtgärden är att öka energieffektiviteten i lettiska kommunala byggnader.
Åtgärden består av investeringar i energieffektivitet i kommunala byggnader.
Investeringarna: 1.2.1.4.i förbättra energieffektiviteten i offentliga byggnader
Syftet med åtgärden är att öka energieffektiviteten i Lettlands offentliga byggnadsbestånd.
Åtgärden består av energieffektivitetsförbättringar i offentliga byggnader.
Investeringarna: 1.2.1.5.i modernisering av överförings- och distributionsnäten för el
Syftet med åtgärden är att bidra till att uppnå klimatneutralitetsmålen.
Åtgärden består av stöd till infrastruktur för elektromobilitet och anläggningar för småskalig energiproduktion samt ikraftträdande av rättsakter för att underlätta landbaserad vindkraft på offentlig mark.
Reform: 1.3.1.r katastrofhanteringssystem för anpassning till klimatförändringar, räddnings- och snabbinsatstjänster
Syftet med åtgärden är att förkorta räddningstjänstens reaktionstid.
Åtgärden består i att en rättsakt om det nationella systemet för tidig varning träder i kraft.
Investeringarna: 1.3.1.1.i öka räddningstjänstens kapacitet
Syftet med åtgärden är att bidra till anpassningen till klimatförändringarna.
Åtgärden består i att bygga åtta katastrofhanteringscentrum.
Investeringarna: 1.3.1.2.i investeringar i infrastruktur för att minska översvämningsriskerna
Syftet med åtgärden är att bidra till anpassningen till klimatförändringarna.
Åtgärden består i att stödja projekt för skydd mot översvämningsrisker.
A.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Nr
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvantitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
1
|
1.1.1.r ett hållbart transportsystem
|
Milstolpe
|
Samordnad strategi för planering, beställning och organisation av persontransporter i Rigas storstadsområde
|
En samordnad strategi har införts för planering, beställning och organisation av persontransporter i Rigas storstadsområde.
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Slutförande av de åtgärder som krävs för att genomföra en samordnad strategi. Detta omfattar bland annat följande:
— inrättande av en arbetsgrupp för samordning av planeringen av kollektivtrafiken i Rigas storstadsområde.
— Kollektivtrafikplanen för Rigas storstadsområde har antagits i linje med utvecklingen av persontrafiken på järnväg i Lettland.
|
|
2
|
1.1.1.r ett hållbart transportsystem
|
Milstolpe
|
Reform av hållbar kollektivtrafik
|
Rättsakt (er) har trätt i kraft och rapporter har godkänts
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Godkännande av kollektivtrafikrådets översyn av det nationella transportvägnätet.
Ikraftträdande av en eller flera rättsakter som reglerar den enda rabattpolicyn för kollektivtrafik på nationell nivå.
Ikraftträdande av en eller flera rättsakter som reglerar den harmoniserade tidtabellen för regionala bussar och tåglinjer i Rigas storstadsområde, inbegripet en enda taxa och ett enhetligt biljettsystem för kollektivtrafik.
— Lansering av ett pilotprojekt om en enda biljett för kollektivtrafik och tåg i Riga kommun.
|
|
3
|
1.1.1.i förbättring av transportinfrastrukturen i storstadsområdet Riga
|
Milstolpe
|
Transportprojekt
|
Transportprojekt
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
— 100 km elektrifierade järnvägslinjer och uppgraderad järnvägsinfrastruktur.
-17 elbussar levererade.
-7 laddningsstationer för bussar byggda.
-Ett transportnav konstruerat,
-Åtta mobilitetspunkter har byggts.
-2,2 km spårvagnslinje byggs.
-0,3 km trådbusslinje byggs.
-52 km nybyggd eller renoverad cykelinfrastruktur i Riga och Pieriga.
|
|
4
|
1.1.1.i förbättring av transportinfrastrukturen i storstadsområdet Riga
|
Milstolpe
|
Undertecknande av kontrakt för uppgradering av Rigas centrala järnvägsstation
|
Undertecknade avtal
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2025
|
Undertecknande av kontrakt för byggnadsarbeten och för övervakning av byggnadsarbeten i den södra delen av Rigas centrala järnvägsstation. Byggnadsarbetena i den södra delen av Rigas centrala järnvägsstation omfattar takläggning, fasad, taktak, slutbehandling, infrastruktur för passagerartillträde, mekaniska och elektriska arbeten samt VVS-arbeten.
|
|
4a
|
1.1.1.i förbättring av transportinfrastrukturen i storstadsområdet Riga
|
Milstolpe
|
Rigas centrala järnvägsstation
|
Utförda byggnadsarbeten
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Byggnadsarbeten som utförs i den södra delen av Rigas centrala järnvägsstation avseende takläggning, fasad, taktak, slutbehandling, infrastruktur för passagerartillträde, mekaniska arbeten, elektriska arbeten och VVS-arbeten.
|
|
7
|
1.2.1.1.i förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i bostadshus
|
Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i bostadshus
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i bostadshus med kriterier för stödberättigande för att återspegla kraven i det tillämpliga insatsområdet ”025a – energieffektivitetsrenovering av befintliga bostäder, demonstrationsprojekt och stödåtgärder som uppfyller energieffektivitetskriterierna” i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
|
8
|
1.2.1.1.i förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus
|
Måltavla
|
Undertecknade kontrakt
|
INGEN
|
EURO
|
0
|
40 097 400
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Kontrakt undertecknade av ALTUM till ett värde av minst 40 EUR 097 EUR 400.
|
|
9
|
1.2.1.1.i förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus
|
Måltavla
|
Minskad primärenergianvändning i flerfamiljshus
|
INGEN
|
MWh/
Året
|
0
|
14 423
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Minskning av primärenergianvändningen i flerfamiljshus som visas genom energicertifikat på förhand och i efterhand.
|
|
10
|
1.2.1.2.i ökad energieffektivitet i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument
|
Milstolpe
|
Stödprogrammet för energieffektivitet i entreprenörskap träder i kraft
|
Förordningens ikraftträdande
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Ikraftträdande av en förordning som godkänts av ministerrådet till stöd för genomförandet av program för att förbättra företagens energieffektivitet.
Stödprogrammen ska genomföras i form av ett kombinerat finansieringsinstrument, som är ett återbetalningspliktigt lån och en kapitalrabatt.
Som kriterier för stödberättigande för att återspegla kraven i det tillämpliga insatsområdet ”024.b – Energieffektivitet och demonstrationsprojekt i små och medelstora företag eller stora företag och stödåtgärder som uppfyller energieffektivitetskriterierna [3]” i bilaga VI till RRF-förordningen ska stödvillkoren fastställa en minsta primärenergibesparing på 30 % för energieffektivitetsprojekt i byggnader och för utrustning, minst 30 % av den genomsnittliga primärenergibesparingen i projektportföljen för RRF-åtgärden (med minst 25 % för energieffektivitetsutrustning).
För att säkerställa att resultaten uppnås ska villkoren innehålla en minimitröskel för energibesparingar per euro av den offentliga finansiering som investeras som ett kriterium för stödberättigande för projektet.
Villkoren ska omfatta kriterier för stödberättigande för att säkerställa efterlevnad av principerna om att inte orsaka betydande skada i linje med riktlinjerna om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och med relevant EU-lagstiftning och nationell lagstiftning.
Stöd ska ges genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden för projekt med de högsta förväntade energibesparingarna per investerad euro.
|
|
11
|
1.2.1.2.i ökad energieffektivitet i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument
|
Måltavla
|
Planerade minskningar av växthusgasutsläpp
|
INGEN
|
Ton CO2-ekvivalenter/år
|
0
|
11 498
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Planerade minskningar av växthusgasutsläpp, i ton CO2-ekvivalenter.
|
|
12
|
1.2.1.2.i ökad energieffektivitet i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument
|
Måltavla
|
Undertecknade kontrakt
|
INGEN
|
EURO
|
0
|
101 000 000
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Undertecknade kontrakt till ett värde av minst 101 EUR 000 EUR.
|
|
13
|
1.2.1.3.i förbättra energieffektiviteten i kommunala byggnader
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den rättsliga ramen för ett stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i kommunal infrastruktur, som stöder projekt med en planerad minskning av primärenergi eller CO2 med minst 30 %
|
Regeringsförordningen träder i kraft
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Ikraftträdande av regeringsförordningen om fastställande av genomförandevillkor för förbättring av lokala myndigheters byggnader och infrastruktur, främjande av övergången till användning av teknik för förnybar energi och förbättring av energieffektiviteten, med kriterier för stödberättigande för att återspegla kraven i det tillämpliga insatsområdet ”026a – Energiåtervinning eller energieffektivitetsåtgärder för offentlig infrastruktur, demonstrationsprojekt och stödåtgärder som uppfyller energieffektivitetskriterierna” i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
|
14
|
1.2.1.3.i förbättra energieffektiviteten i kommunala byggnader
|
Måltavla
|
Tilldelning av kontrakt
|
INGEN
|
EURO
|
0
|
27 838 800
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt för minst 27 EUR 838 EUR.
|
|
15
|
1.2.1.3.i förbättra energieffektiviteten i kommunala byggnader
|
Måltavla
|
Minskad primärenergiförbrukning i kommunala byggnader
|
INGEN
|
KWh/år
|
0
|
4 544 563
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Minskning av primärenergianvändningen i kommunala byggnader, vilket visas genom energicertifikat som utfärdas på förhand och i efterhand.
|
|
16
|
1.2.1.4.i förbättra energieffektiviteten i offentliga byggnader
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i nationella och historiska byggnader
|
Ikraftträdande av stödprogram för förbättrad energieffektivitet i nationella och historiska byggnader som godkänts av ministerrådet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Ikraftträdande av ett stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i nationella och historiska byggnader, med kriterier för stödberättigande för att återspegla kraven i tillämpligt insatsområde 026a – Energiåtervinning eller energieffektivitetsåtgärder för offentlig infrastruktur, demonstrationsprojekt och stödåtgärder som uppfyller energieffektivitetskriterierna i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
|
18
|
1.2.1.4.i förbättra energieffektiviteten i offentliga byggnader
|
Måltavla
|
Minskning av primärenergiförbrukningen i offentliga byggnader
|
INGEN
|
MWh/år
|
0
|
3 875
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Minskning av primärenergianvändningen i offentliga byggnader, vilket visas genom energicertifikat på förhand och i efterhand.
|
|
19
|
1.2.1.5.i modernisering av överförings- och distributionsnäten för el
|
Måltavla
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt till projekt som godkänts för 80 000 000 EUR
|
INGEN
|
EURO
|
0
|
80 000 000
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Meddelande till stödmottagare om tilldelning av kontrakt till projekt som godkänts för 80 000 000 EUR.
|
|
20
|
1.2.1.5.i modernisering av överförings- och distributionsnäten för el
|
Måltavla
|
Anslutningspunkter för laddning av elfordon och anläggningar för småskalig energiproduktion
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
2 060
|
KVARTAL 3
|
2026
|
2 060 upprättade anslutningspunkter för laddning av elfordon och anläggningar för småskalig energiproduktion.
|
|
21
|
1.2.1.5.i modernisering av överförings- och distributionsnäten för el
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av rättsakt (er) om vindkraft på offentlig mark
|
Rättsakt (er) har trätt i kraft
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Ikraftträdande av rättsakt (er):
fastställa villkoren för beviljande av byggrätter på offentlig mark för uppförande av vindkraftparker och ålägga upplåtaren av byggrätter att offentliggöra information om obebyggd mark som ska auktioneras ut,
b) Om den statliga miljömyndigheten beslutar att tillämpa en miljökonsekvensbedömning, göra det möjligt för elproducenten att lämna information om planerade ytterligare begränsningsåtgärder för att förebygga eller minska verksamhetens negativa miljöpåverkan och begära att den inledande bedömningen genomförs på nytt.
|
|
22
|
1.3.1.r katastrofhanteringssystem för anpassning till klimatförändringar, räddnings- och snabbinsatstjänster
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av en rapport om genomförandet av systemet för katastrofriskhantering
|
Offentliggörande av en informationsrapport om genomförandet av det katastrofriskhanteringssystem som godkänts av ministerrådet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2022
|
I samförstånd med de institutioner som deltar i katastrofhanteringssystemet ska inrikesministeriet offentliggöra en informativ rapport till ministerrådet om byggplatser för katastrofcentrum, byggområden och kostnader på varje byggarbetsplats samt en preliminär tidsplan för genomförandet av de katastrofhanteringsplaner som ska sättas in på varje plats och om ingåendet av byggkontrakt, inbegripet i rapporten. Rapporten ska också innehålla en övergripande lägesrapport om reformen och en genomförandeplan för följande reformkomponenter: i) uppbyggnad av teknisk kapacitet (särskilt när det gäller uppgradering av specialiserade insats- och räddningsfordon), ii) tidsplanen för genomförandet av relaterade IKT-lösningar för katastrofhantering och iii) framsteg i genomförandet av utbildning och förebyggande åtgärder.
|
|
23
|
1.3.1.1.i öka räddningstjänstens kapacitet
|
Milstolpe
|
Centrum för katastrofhantering
|
Rättsakt (er) om godkännande att ta i bruk
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Godkännandeakt (er) som undertecknats för uppförandet av åtta katastrofhanteringscentrum för nära-nollenergiförbrukning.
|
|
24
|
1.3.1.r katastrofhanteringssystem för anpassning till klimatförändringar, räddnings- och snabbinsatstjänster
|
Milstolpe
|
Rättsakt om det nationella systemet för tidig varning
|
Rättsakten har trätt i kraft
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2025
|
En rättsakt ska träda i kraft som innehåller skyldigheter för operatörer inom elektronisk kommunikation när det gäller deras näts kompatibilitet och driftskompatibilitet med det nationella systemet för tidig varning.
|
|
25
|
1.3.1.2.i investeringar i infrastruktur för att minska översvämningsriskerna
|
Måltavla
|
Undertecknade bygg- och anläggningskontrakt
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
15
|
KVARTAL 4
|
2024
|
15 byggkontrakt undertecknades för projekt som skyddar mot översvämningsrisker.
|
|
26
|
1.3.1.2.i investeringar i infrastruktur för att minska översvämningsriskerna
|
Milstolpe
|
Projekt för skydd mot översvämningsrisker
|
Intyg om slutförande undertecknat
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Intyg om slutförande undertecknat för 21 byggprojekt som skyddar mot översvämningsrisker, enligt följande:
·Åtta pumpstationer.
·Tolv skyddsvallar,
·En kanal.
|
B. KOMPONENT 2: DIGITAL OMSTÄLLNING
Komponenten tar itu med de största digitala utmaningarna – brist på grundläggande och avancerade digitala färdigheter och låg digital integration av företagen. Dessutom omfattar komponenten alla aspekter av den digitala omställningen – offentlig och privat sektor, kompetens och konnektivitet. Investeringarna är främst inriktade på infrastruktur och tjänster.
Syftet med komponenten är att bidra till den digitala omvandlingen av samhället och ekonomin, inbegripet återhämtningen från covid-19-krisen, genom att utveckla nödvändig infrastruktur, kapacitet och kompetens, förbättra effektiviteten, de digitala processerna och datahanteringen inom den offentliga förvaltningen, ge stöd till företagens digitala omställning och förbättra konnektiviteten.
Komponenten behandlar de landsspecifika rekommendationerna om kompetens och vuxenutbildning (landsspecifik rekommendation 2, 2019, landsspecifik rekommendation 2, 2020). Den ska särskilt bidra till att öka utbildningens kvalitet och effektivitet med fokus på digitala färdigheter. Åtgärder för omskolning och kompetenshöjning för arbetstagare och arbetslösa ingår, dock utan inriktning på lågutbildade (landsspecifik rekommendation 2, 2019). Investeringar i den digitala omställningen är ett svar på de investeringsrelaterade landsspecifika rekommendationerna (de landsspecifika rekommendationerna 3, 2019 och 3 samt 2020) – investeringar planeras i den offentliga sektorns it-system, grundläggande och avancerade digitala färdigheter, företagens digitala anpassning och konnektivitet.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
B.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 2.1.1.r modernisering av nationella processer och tjänster och digital omställning
Syftet med åtgärden är att modernisera den offentliga förvaltningen och dess tjänster genom digital omvandling, med fokus på viktiga funktioner, processer och tjänster inom den offentliga förvaltningen som ännu inte har omvandlats digitalt, som håller på att utvecklas eller stärkas avsevärt.
Reformen består i att bygga upp den gemensamma IKT-konceptuella arkitekturen för offentliga förvaltningstjänster och deras förvaltningsstöd, och fastställa kvalitativa och kvantitativa mått på tjänsterna. Genomförandet av reformen ska samordnas och förvaltas av den nationella IKT-styrningsorganisationen, medan genomförandet av de specifika uppgifterna för genomförandet av reformen ska utföras av den myndighet som ansvarar för varje uppgift.
Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2022.
Investeringarna: 2.1.1.1.i modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster
Syftet med åtgärden är att omvandla offentliga förvaltningstjänster och deras leveransprocesser för den digitala omställningen av ekonomin.
Åtgärden består av investeringar i flera IKT-system eller IKT-lösningar.
Reform: 2.1.2.r ökad effektivitet och interoperabilitet i användningen av nationella IKT-resurser
Syftet med reformen är att omvandla strategin för tillhandahållande av IKT inom den offentliga förvaltningen genom att centralisera tillhandahållandet av enhetliga IKT-delningstjänster till kompetenscentrum som stöder flera institutioner.
Reformen består av utveckling av centrala system och plattformar för offentlig förvaltning och konsolidering av infrastrukturtjänster för databehandling, vilket möjliggör automatisering och effektivitet i leveransprocesserna, säkerställer gränsöverskridande tillgång till offentliga förvaltningstjänster och konsolidering av infrastrukturtjänster för databehandling och datalagring inom offentlig förvaltning.
Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2022.
Investeringarna: 2.1.2.1.i centraliserade plattformar, lösningar eller system
Syftet med åtgärden är att stödja förvaltningens funktion som en enda organisation genom att införa standardiserade stödfunktioner.
Åtgärden består i att tillhandahålla centraliserade IKT-plattformar, IKT-lösningar eller IKT-system.
Investeringarna: 2.1.2.2.i molntjänster
Syftet med åtgärden är att tillhandahålla infrastruktur och tjänster för databehandling och datahantering.
Åtgärden består i att tillhandahålla molntjänster till offentliga myndigheter.
Reform: 2.1.3.r. utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster
Syftet med reformen är att säkerställa tillgång till och delning av offentliga och privata data och tjänster genom att lägga grunden för utvecklingen av och interoperabiliteten mellan data- och plattformsekonomin och europeiska dataområden och genom att säkerställa datadelning inom EU.
Reformen består i att utveckla den offentliga sektorns kapacitet att förvalta, dela och offentliggöra dataset för upprepad användning som den förfogar över.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2023.
Investeringarna: 2.1.3.1.i tillgång till, utbyte och analys av data
Syftet med åtgärden är att möjliggöra datadelning inom den offentliga sektorn och mellan den offentliga och den privata sektorn.
Åtgärden består i att ge tillgång till dataset från olika sektorer inom den offentliga förvaltningen.
Reform: 2.2.1.r skapa hela cykeln av stöd till företagens digitala omställning med regional täckning
Syftet med reformen är att inrätta en europeisk digital innovationsknutpunkt, säkerställa dess regionala närvaro genom regionala kontaktpunkter och skapa ett gemensamt och samordnat stödekosystem för att underlätta den digitala omvandlingen av kommersiell verksamhet.
Reformen består i att inrätta europeiska digitala innovationsknutpunkter, en gemensam plattform/ett gemensamt ekosystem som stöder den digitala omställningen som en enda kontaktpunkt, inrätta ett testsystem för digital mognad, säkerställa att de regionala kontaktpunkterna tillhandahåller följande nya stödfunktioner för digital omvandling: tester av digital mognad i regionerna. tillgång till testning och pilotprojekt. mentorskap och utbildning i digitala färdigheter. De europeiska digitala innovationsknutpunkterna kan få finansiering från andra EU-fonder, däribland programmet för ett digitalt Europa, för att utföra sin verksamhet.
Reformen ska genomföras senast den 30 september 2022.
Investeringarna: 2.2.1.1.i stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter
Syftet med åtgärden är att förbättra den digitala omvandlingen av enheter och erbjuda skräddarsydda stödåtgärder som tillgodoser identifierade digitaliseringsbehov.
Investeringen består i att ge stöd till driften av europeiska digitala innovationsknutpunkter. Driften av de europeiska digitala innovationsknutpunkterna ska struktureras i arbetspaket. Stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens ska inte avse arbetspaket för vilka europeiska digitala innovationsknutpunkter får stöd inom ramen för programmet för ett digitalt Europa.
Investeringarna: 2.2.1.2.i digitalisering av enheter
Syftet med åtgärden är att skapa ett högre mervärde i de enheter som får stöd.
Åtgärden består i att förbättra entiteternas tester av digital mognad.
Investeringarna: 2.2.1.3.i stöd till införandet av produkter och tjänster i näringslivet
Syftet med åtgärden är att stödja skapandet av digitala produkter och tjänster.
Åtgärden består av bidragsavtal för att stödja projekt för forskning om produkter eller tjänster.
Investeringarna: 2.2.1.4.i finansieringsinstrument för att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer
Syftet med åtgärden är att öka produktiviteten och produktionsprocessens effektivitet genom att stödja investeringar i verktyg för digital omställning.
Åtgärden består av låneavtal för att stödja projekt för digital omställning.
Investeringarna: 2.2.1.5.i främjande av medieföretagens digitala omvandling
Syftet med åtgärden är att underlätta den digitala omvandlingen av mediesektorn.
Åtgärden består av ett stödsystem för investeringar i digitala färdigheter inom mediesektorn och tillhandahållande av tre plattformar eller it-lösningar.
Reform: 2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning
Syftet med åtgärden är att öka deltagandet i vuxenutbildning och stödet till vuxenutbildning.
Åtgärden består i att öka stödet till utbildning av anställda och bedöma metoden med individuella utbildningskonton.
Investeringarna: 2.3.1.1.i tillhandahållande av avancerade digitala färdigheter
Syftet med åtgärden är att öka antalet specialister med avancerade digitala färdigheter.
Åtgärden består i att utforma moduler för avancerad utbildning i digitala färdigheter för studieprogram inom högre utbildning.
Investeringarna: 2.3.1.2.i utveckling av företagens digitala färdigheter
Syftet med åtgärden är att öka företagens digitala kompetens.
Åtgärden består i att tillhandahålla grundläggande utbildning i digitala färdigheter till företag.
Investeringarna: 2.3.1.5.i digitala färdigheter genom plattformen för individuella utbildningskonton
Syftet med åtgärden är att stödja förvärvandet av digitala färdigheter.
Åtgärden består i att tillhandahålla utbildning i digitala färdigheter genom plattformen för individuella utbildningskonton.
Reform: 2.3.2.r digitala färdigheter för den digitala omställningen av samhället och förvaltningen
Syftet med åtgärden är att öka andelen invånare med grundläggande och avancerade digitala färdigheter.
Åtgärden består av ikraftträdandet av en gemensam ram för bedömning av grundläggande digitala färdigheter, identifiering och planering av utbildningsbehov och ändringar av nationella standarder för högre utbildning.
Investeringarna: 2.3.2.1.i digitala färdigheter för människor, inklusive ungdomar
Syftet med åtgärden är att öka ungdomars digitala och tekniska kompetens utanför den formella utbildningen.
Åtgärden består i att bedriva verksamhet med anknytning till det digitala systemet för ungdomsarbete i kommunerna.
Investeringarna: 2.3.2.2.i utveckling av färdigheter och kapacitet för digital omvandling hos statliga och lokala myndigheter
Syftet med åtgärden är att öka de digitala färdigheterna hos anställda inom offentlig förvaltning.
Åtgärden består i att utveckla en ram för digitala färdigheter och tillhandahålla utbildning inom flera områden inom ramen för digitala färdigheter.
Investeringarna: 2.3.2.3.i överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner
Syftet med åtgärden är att ge tillgång till lärandeinnehåll och göra det möjligt att delta i distansinlärningsprocessen, särskilt för elever från socialt utsatta grupper.
Åtgärden består av inköp av informations- och kommunikationsteknikutrustning för allmän utbildning, bland annat för att stödja elever från socialt utsatta grupper.
Reform: 2.4.1.r utveckling av bredbandsinfrastruktur
Syftet med reformen är att främja uppkopplad automatiserad körning och stödja hållbar mobilitet, bland annat genom att förbättra trafiksäkerheten genom innovation.
Reformen består i antagandet av tekniska krav för uppkopplad och automatiserad körning och antagandet av en gemensam modell för utvecklingen av den ”sista kilometern”.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2021.
Investeringarna: 2.4.1.1.i [utgår]
Investeringarna: 2.4.1.2.i utveckling av infrastruktur för bredband eller nät med mycket hög kapacitet ”sista kilometern”
Syftet med åtgärden är att skapa möjligheter till regional utveckling och stimulera efterfrågan på nya digitala tjänster.
Åtgärden består i att ge hushåll och socioekonomiska drivkrafter, t.ex. företag, skolor och sjukhus, tillgång till bredbandsnät med mycket hög kapacitet.
B.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Nr
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvantitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
27
|
2.1.1.r.
Modernisering av nationella processer och tjänster och digital omställning
|
Milstolpe
|
Inrättande av en ram för enhetlig styrning av IKT-utvecklingsverksamhet inom offentlig förvaltning
|
Ikraftträdande av den rättsliga ramen
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Ministerrådets förordningar om gemensamma förfaranden för övervakning av IKT-utvecklingsverksamhet trädde i kraft.
För att de nya förordningarna ska vara tillämpliga på all IKT-utvecklingsverksamhet som omfattas av åtgärderna i Lettlands återhämtnings- och resiliensplan (inklusive kommuner) ska tillämpningsområdet för lagen om statliga informationssystem utvidgas. Om antagandet av lagändringarna försenas, tillfälliga bestämmelser för att komplettera den särskilda normativa ramen för särskilda bestämmelser för respektive IKT-projektverksamhet.
|
|
28
|
2.1.1.r.
Modernisering av nationella processer och tjänster och digital omställning
|
Milstolpe
|
Inrättande av en normativ ram för att få stöd på området digital omvandling av processer och tjänster inom offentlig förvaltning
|
Ikraftträdande av den rättsliga ramen
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Ministerrådets förordning trädde i kraft för beviljande av stöd på området digital omvandling av processer och tjänster inom offentlig förvaltning.
|
|
29
|
2.1.1.1.i modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster
|
Måltavla
|
Beskrivningar av utvecklad och harmoniserad verksamhet för utveckling av IKT-lösningar
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
11
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Konceptmodellerna för IKT-lösningar (IKT-system) ska utvecklas i enlighet med den antagna rättsliga ramen för IKT-styrning. I beskrivningarna definieras IKT-utvecklingsverksamhet för att utveckla eller modernisera IKT-lösningar på minst följande 4 områden: 1) inrikes frågor, inbegripet civilskydd, brandsäkerhetsövervakning och allmän säkerhet. 2) kultursektorn, inbegripet ackumulering av arkiv-, biblioteks-, musei- och kulturminnesmärken samt medieinnehåll. 3) förvaltning av hamnlogistiktjänster. 4) stöd till IKT-förvaltningsprocesser.
|
|
30
|
2.1.1.1.i modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster
|
Måltavla
|
IKT-lösningar eller IKT-system
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
11
|
KVARTAL 3
|
2026
|
IKT-lösningar eller IKT-system ska tillhandahållas, till exempel på områdena inrikes frågor, kultur, förvaltning av hamnlogistiktjänster och IKT-förvaltningsprocesser.
|
|
31
|
2.1.2.r.
Ökad effektivitet och interoperabilitet i användningen av nationella IKT-resurser
|
Milstolpe
|
Inrättande av en rättslig ram för att få stöd på området utveckling av centrala system och plattformar för offentlig förvaltning och konsolidering av tjänster för datainfrastruktur
|
Ikraftträdande av den rättsliga ramen
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Ikraftträdande av den rättsliga ramen för beviljande av stöd på området utveckling av centrala it-system och plattformar för offentlig förvaltning och konsolidering av tjänster för datainfrastruktur.
|
|
32
|
2.1.2.1.i
Centraliserade plattformar, lösningar eller system
|
Måltavla
|
Godkännande av utvecklingsplaner för skapande, omvandling eller införande av centraliserade IKT-funktioner och delade tjänster
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
15
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Före investeringar i utveckling av centraliserade funktioner eller delade tjänster ska den ansvariga institutionen utarbeta och få godkännande av den centraliserade IKT-funktionen eller utvecklingsplanen för delade tjänster (även när det gäller finansieringen av tjänster).
|
|
33
|
2.1.2.1.i
Centraliserade plattformar, lösningar eller system
|
Måltavla
|
Godkännande av harmoniserade beskrivningar av utvecklingen av centraliserade IKT-lösningar
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
15
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Harmoniserade beskrivningar ska godkännas för att definiera IKT-utvecklingsverksamhet för centraliserade plattformar och system. IKT-lösningarna (IKT-systemen) ska utvecklas i enlighet med den antagna rättsliga ramen för IKT-styrning.
|
|
34
|
2.1.2.1.i
Centraliserade plattformar, lösningar eller system
|
Måltavla
|
Centraliserade IKT-plattformar, IKT-lösningar eller IKT-system
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
15
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Centraliserade IKT-plattformar, IKT-lösningar eller IKT-system ska tillhandahållas till exempel för att stödja offentliga tjänster, administrativa funktioner eller lokal styrning.
|
|
36
|
2.1.2.2.i
Molntjänster
|
Måltavla
|
Molntjänster som tillhandahålls offentliga myndigheter
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
6
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Molntjänster ska tillhandahållas 6 offentliga myndigheter.
|
|
37
|
2.1.3.r.
Utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den rättsliga ramen för att få stöd för omvandling av hanteringen av ekonomiska data
|
Ikraftträdande av den rättsliga ramen
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Ikraftträdande av den rättsliga ramen för beviljande av stöd på området för omvandling av ekonomisk datahantering som harmoniserats av ministerrådet.
|
|
38
|
2.1.3.r.
Utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster
|
Milstolpe
|
Rättslig ram för hur den nationella plattformen för dataöverföring ska fungera
|
Ikraftträdande av den rättsliga ramen
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Ett framgångsrikt genomförande av reformen ska säkerställas genom ikraftträdandet av den rättsliga ram som specificerar följande aspekter av den nationella plattformen:
1.hantering av datadelning, inbegripet processen för datautbyte på den centrala plattformen för datautbyte.
2.de deltagande institutionernas rättigheter och skyldigheter när det gäller delning och spridning av uppgifter inom den centrala plattformen för datautbyte.
3.enhetlig och förenklad behandling av personuppgifter inom den centrala plattformen för datautbyte.
|
|
39
|
2.1.3.1.i
Tillgång till, utbyte och analys av data
|
Måltavla
|
Sektorer för vilka dataset finns tillgängliga på plattformar
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
10
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Dataset ska finnas tillgängliga på plattformar som omfattar minst 10 sektorer av den offentliga förvaltningen, till exempel näringsliv, vetenskap, miljö, finans, offentlig upphandling, hälso- och sjukvård, veterinärmedicin och jordbruk.
|
|
40
|
2.2.1.r.
Skapa hela cykeln av stöd till företagens digitala omställning med regional täckning
|
Milstolpe
|
Den europeiska digitala innovationsknutpunkten har inrättats
|
Den europeiska digitala innovationsknutpunkten har inrättats
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Den europeiska digitala innovationsknutpunkten ska fungera i linje med prioriteringarna i programmet för ett digitalt Europa och utgöra en del av nätverket av en gemensam europeisk digital innovationsknutpunkt. Den ska fungera som en enda kontaktpunkt för samordningen av företagens digitala omställning. Syftet är att säkerställa en gemensam strategi och informationsutbyte mellan regionala företagscentrum, test av digital mognad och statligt stöd.
|
|
41
|
2.2.1.r.
Skapa hela cykeln av stöd till företagens digitala omställning med regional täckning
|
Milstolpe
|
Regionala stödcentrum för företag tillhandahåller nya stödfunktioner för digital omvandling
|
Regionala stödcentrum för företag tillhandahåller stödfunktioner för digital omvandling
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2022
|
De regionala centrumen för företagsstöd ska ha börjat tillhandahålla följande nya stödfunktioner för digital omvandling:
1.Tester av digital mognad i regionerna.
2.Tillgång till testning och pilotprojekt.
3.Mentorskap och utbildning i digitala färdigheter.
|
|
42
|
2.2.1.r.
Skapa hela cykeln av stöd till företagens digitala omställning med regional täckning
|
Milstolpe
|
Inrättande av ett testsystem för digital mognad för enheter för att identifiera de åtgärder som enheterna behöver och det statliga stödet
|
Testsystem för digital mognad har införts
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Ett testsystem för digital mognad för enheter ska inrättas. Testet för digital mognad är ett digitalt verktyg som finns tillgängligt på den europeiska digitala innovationsknutpunktens webbplats och som bedömer en enhets digitala mognad i olika aspekter och kan fyllas i av enheten självständigt eller med hjälp av en konsult.
|
|
44
|
2.2.1.1.i
Stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter
|
Måltavla
|
Färdplaner för den digitala omställningen
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
2 000
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Antal färdplaner för digital omställning som utfärdats till enheter av de europeiska digitala innovationsknutpunkterna.
|
|
44a
|
2.2.1.1.i
Stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter
|
Milstolpe
|
Stöd till den digitala omvandlingen av enheter från de europeiska digitala innovationsknutpunkterna
|
Arbetspaketen för de europeiska digitala innovationsknutpunkterna färdigställda
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Alla arbetspaket för europeiska digitala innovationsknutpunkter ska slutföras, med undantag för dem som finansieras genom programmet för ett digitalt Europa.
|
|
46
|
2.2.1.2.i
Digitalisering av enheter
|
Måltavla
|
Förbättring av enheternas test av digital mognad
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
200
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Förbättring av testresultatet för 200 enheter observeras i det upprepade testet av digital mognad.
|
|
48
|
2.2.1.3.i
Stöd till införande av produkter och tjänster i näringslivet
|
Måltavla
|
Undertecknade bidragsöverenskommelser och åtaganden om privat finansiering
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
43
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Bidragsavtal till stöd för 43 projekt för forskning om digitala produkter eller tjänster ska undertecknas, inklusive ett anslag på 4 860 000 EUR i privat finansiering till projekt som får stöd.
|
|
51
|
2.2.1.4.i
Finansieringsinstrument för att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer
|
Måltavla
|
Undertecknade låneavtal och åtaganden om privat finansiering
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
65
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Antal låneavtal som undertecknats mellan ALTUM och ekonomiska aktörer för att stödja projekt för digital omställning, inklusive tilldelning av 45 300 000 EUR i privat finansiering till projekt som får stöd.
|
|
53
|
2.2.1.5.i
Främja medieföretagens digitala omställning
|
Måltavla
|
Plattformar eller it-lösningar
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
3
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Tre plattformar eller it-lösningar inom mediesektorn ska tillhandahållas.
|
|
54
|
2.2.1.5.i
Främja medieföretagens digitala omställning
|
Milstolpe
|
Inrättande av ett stödsystem
|
Undertecknade kontrakt
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Ett stödsystem för investeringar i digitala färdigheter inom mediesektorn ska inrättas, och 10 kontrakt ska undertecknas mellan det kommersiella utbildningscentrumet och enheter inom ramen för detta stödsystem.
|
|
57
|
2.3.1.r.
Utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning
|
Milstolpe
|
Ökat stöd till utbildning av anställda
|
Rättsakter har trätt i kraft
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Rättsakter har trätt i kraft som
1) införa en mer förmånlig skattemässig behandling i lagen om inkomstskatt för fysiska personer av kursavgifter som betalas av arbetsgivare för anställdas högre utbildning.
2) ändra arbetsrätten för att utöka arbetstagarnas rätt att delta i utbildning som rör arbetsuppgifter,
3) anta ministerrådets instruktioner för att standardisera utarbetandet av stödåtgärder för arbetsgivare för att utbilda anställda.
|
|
60
|
2.3.1.r.
Utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning
|
Milstolpe
|
Utveckling av metoden med individuella utbildningskonton
|
Ministerrådets förordningar trädde i kraft
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Ikraftträdande av förordningar som specificerar metoden för utveckling av det individuella utbildningskontot, inbegripet a) Fastställande av behörighetskriterier, b) Fastställande av kriterier för urval av utbildningsanordnare.
|
|
61
|
2.3.1.r.
Utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning
|
Milstolpe
|
Metod med individuellt utbildningskonto
|
Bedömning offentliggjord av ministeriet för utbildning och vetenskap
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Ministeriet för utbildning och vetenskap ska offentliggöra en bedömning av metoden med individuella utbildningskonton, inbegripet en analys av en oberoende revisor.
|
|
62
|
2.3.1.1.i
Tillhandahålla avancerade digitala färdigheter
|
Måltavla
|
Moduler som utformats för studieprogram inom högre utbildning
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
20
|
KVARTAL 3
|
2026
|
20 moduler, till exempel inom högpresterande datorsystem, kvantteknik och språkteknik, ska utformas för studieprogram inom högre utbildning.
|
|
64
|
2.3.1.2.i utveckling av företagens digitala färdigheter
|
Måltavla
|
Utbildning i grundläggande digitala färdigheter för företag
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
2 080
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Antal utbildningar i grundläggande digitala färdigheter som tillhandahålls företag.
|
|
68a
|
2.3.1.5.i digitala färdigheter genom plattformen för individuella utbildningskonton
|
Måltavla
|
Utbildning i digitala färdigheter
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
25 319
|
KVARTAL 3
|
2026
|
25 319 utbildningar i digitala färdigheter tillhandahölls via plattformen för individuella utbildningskonton.
|
|
69
|
2.3.2.r.
Digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhälle och förvaltning
|
Milstolpe
|
Den normativa ramen stärker och genomför en gemensam ram för bedömning av grundläggande digitala färdigheter, identifiering och planering av utbildningsbehov och bedömning
|
Regelverket har trätt i kraft
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Rättsakter som fastställer en gemensam ram för bedömning av grundläggande digitala färdigheter, identifiering och planering av utbildningsbehov och bedömning på grundval av DigiComp 2.1 har trätt i kraft.
|
|
70
|
2.3.2.r.
Digitala färdigheter för den digitala omvandlingen av samhälle och förvaltning
|
Milstolpe
|
Ändringar har trätt i kraft av normativa rättsakter om nationella standarder för högre utbildning, med planer på att uppnå resultat av studier av digital kompetens på motsvarande nivåer i den lettiska referensramen för kvalifikationer.
|
Det ändrade regelverket trädde i kraft
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Ändringar av nationella standarder för högre utbildning (statlig standard för högre akademisk utbildning och nationell standard för högre yrkesutbildning) har trätt i kraft. De ska fastställa de resultat som ska uppnås när det gäller förvärvande av digital kompetens och säkerställa att de tillämpas vid utveckling, licensiering och ackreditering av program för högre utbildning, förutsatt att studieprogram som utarbetas, licensieras och ackrediteras efter regelverkets ikraftträdande omfattar sådana uppnåbara studieresultat och lämpliga kurser eller moduler för att uppnå dem.
|
|
73
|
2.3.2.1.i
Digitala färdigheter för människor, inklusive ungdomar
|
Milstolpe
|
Digitalt system för ungdomsarbete i kommuner
|
Skrivelse (ar) för ifyllande
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Skrivelse (ar) om slutförande som utfärdats av det centrala finansierings- och upphandlingsorganet (CFCA) om det digitala systemet för ungdomsarbete i 42 kommuner i samband med ett kontrakt med byrån för internationella ungdomsprogram (AIYP).
|
|
74
|
2.3.2.2.i
Utveckling av färdigheter och kapacitet för digital omvandling hos statliga och lokala myndigheter
|
Milstolpe
|
En ram för digital kompetens inom offentlig förvaltning har tagits fram
|
Ramen för digitala färdigheter finns tillgänglig i förvaltningssystemet för den statliga förvaltningsskolan och har godkänts genom en intern rättsakt från den statliga förvaltningsskolan.
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Ramen för digital kompetens inom offentlig förvaltning, inbegripet läroplaner, ska utvecklas.
|
|
76
|
2.3.2.2.i
Utveckling av färdigheter och kapacitet för digital omvandling hos statliga och lokala myndigheter
|
Måltavla
|
Deltagande i utbildning
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
62 900
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Antal utbildningar som genomgåtts, t.ex. 1) hantering och utveckling av digitalisering, 2) skapande av digitalt innehåll, 3) cybersäkerhet, 4) kommunikation och samarbete. 5) informations- och datakompetens, 6) övergripande färdigheter.
|
|
77
|
2.3.2.3.i
Överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett regelverk som fastställer förfaranden för organisation och genomförande av distansundervisning
|
Ikraftträdande av ett regelverk som fastställer förfaranden för organisation och genomförande av distansundervisning
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Ikraftträdande av ministerrådets förordningar om fastställande av kriterier och villkor för organisation och genomförande av distansundervisning för att säkerställa att distansundervisning organiseras och genomförs vid alla lettiska utbildningsinstitutioner och utbildningsnivåer (utom på förskolenivå).
Utbildningsanstalten ska i sina interna regler inkludera en ram för organisation och genomförande av distansundervisning, inbegripet
1. det förfarande genom vilket utbildningsanstalten ska fastställa huruvida de studerande har tillgång till tekniska hjälpmedel för tillhandahållande av distansundervisning, samt förfarandena för tillhandahållande av dessa tekniska hjälpmedel om de inte är tillgängliga för de studerande.
2. förfarandet för att registrera elevernas deltagande i distansundervisning och utförandet av de uppgifter som tilldelats dem.
3. i fall där inlärarens deltagande i distansundervisning inte är möjligt eller hindras av tekniska skäl,
4. förfaranden för att säkerställa överensstämmelse med säkerhetskraven under distansundervisning och förfaranden för kommunikation med elevens rättsliga företrädare i händelse av säkerhets- eller hälsorisker.
5. Det förfarande genom vilket de studerande använder utbildningsinstitutionernas resurser och infrastruktur (lokaler, bibliotek osv.) som en del av distansundervisningen.
|
|
79
|
2.3.2.3.i
Överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner
|
Måltavla
|
Antal IKT-utrustningsenheter för målgruppen (studerande)
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
26 620
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Antal IKT-utrustningsenheter som köpts in och levererats till kommuner eller direkt till utbildningsinstitutioner för allmän utbildning.
|
|
79a
|
2.3.2.3.i
Överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner
|
Milstolpe
|
Inköp av IKT-utrustning
|
Faktura (er)
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Faktura (er) som undertecknats av ministeriet för utbildning och vetenskap för inköp av IKT-utrustning för minst 3 miljoner euro.
|
|
80
|
2.4.1.r.
Utveckling av bredbandsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Antagande av tekniska krav för uppkopplad och automatiserad körning
|
Antagande av gemensamma tekniska krav
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2021
|
SJSC ”Latvian State Radio and Television Centre” identifierar de gemensamma tekniska kraven för operatörer inom elektronisk kommunikation för att möjliggöra uppkopplad och automatiserad körning. Detta ska ta hänsyn till operatörernas behov i samarbete med företrädare för Estland, Litauen och Polen för att underlätta utvecklingen av en uppkopplad och automatiserad körkorridor längs Via Baltica-spåret. Till följd av detta antas gemensamma tekniska krav av upphandlingskommittén.
|
|
81
|
2.4.1.r.
Utveckling av bredbandsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Antagande av en gemensam modell för utveckling av den sista kilometern
|
Antagande av en gemensam modell för utveckling av den sista kilometern
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2021
|
1. På grundval av de genomförda undersökningarna ska transportministeriet utarbeta en utvecklingsplan för sektorn för elektronisk kommunikation, som ska innehålla ett utkast till modell.
2. Resultatet av det offentliga samrådet ska leda till ett slutligt beslut om modellen, som ska antas och genomföras.
|
|
83
|
2.4.1.2.i
Utveckling av infrastruktur för bredband eller nät med mycket hög kapacitet ”sista kilometern”
|
Milstolpe
|
Tillgång till bredbandsnät med mycket hög kapacitet
|
Skrivelse (ar) för ifyllande
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Brev om slutförande utfärdat av det centrala finansierings- och upphandlingsorganet för projekt i fem lettiska regioner avseende tillgång till bredband med mycket hög kapacitet för hushåll och socioekonomiska drivkrafter, t.ex. företag, skolor och sjukhus.
|
C. KOMPONENT 3: MINSKAD OJÄMLIKHET
Det allmänna målet för denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan är att ta itu med utmaningarna med territoriell och social ojämlikhet i Lettland, som förvärrats av covid-19-pandemin. Komponenten syftar till att minska ojämlikheten genom att skapa fler arbetstillfällen i regionerna, förbättra den regionala konnektiviteten och tillgången till tjänster av god kvalitet, tillhandahålla mer överkomliga bostäder, förbättra skolinfrastrukturen, bidra till kompetenshöjning och omskolning av arbetstagare och arbetslösa, stärka det sociala skyddsnätet, förbättra tillgängligheten till byggnader för personer med funktionsnedsättning och nya inrättningar för långvarig vård och omsorg för äldre. Alla åtgärder i komponenten stöder endera av de två huvudreformerna – den pågående administrativa territoriella reformen och minimiinkomstreformen.
Delen stöder de landsspecifika rekommendationerna om social utestängning, särskilt för att förbättra minimiinkomstförmånernas tillräcklighet, minimiålderspensioner och inkomststöd för personer med funktionsnedsättning och om utbildningens kvalitet och effektivitet, med fokus på lågutbildade arbetstagare och arbetssökande (landsspecifik rekommendation 2, 2019). Komponenten stöder också rekommendationen att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på tillhandahållande av bostäder till överkomlig kostnad, med beaktande av regionala skillnader (landsspecifik rekommendation 3, 2019). Slutligen stöder komponenten rekommendationen att stärka det sociala skyddsnätet och mildra krisens inverkan på sysselsättningen, bland annat genom förbättrade aktiva arbetsmarknadsåtgärder och färdigheter (landsspecifik rekommendation 2, 2020).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
C.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 3.1.1.r. administrativ territoriell reform
Det allmänna målet med denna reform är att förbättra kvaliteten på tjänsterna för Lettlands invånare och förbättra det lokala företagsklimatet genom att minska antalet administrativa enheter och öka effektiviteten och tillgängligheten i tillhandahållandet av tjänster. De åtgärder som beskrivs nedan (renovering och återuppbyggnad av statliga regionala och lokala vägar, kapacitetsuppbyggnad i kommuner och planeringsregioner för att säkerställa effektivare offentliga tjänster, utveckling av infrastruktur för industriparker, bostäder till överkomliga priser, utveckling av skolinfrastruktur och skolbussar) är kopplade till och stöder denna reformåtgärd.
Åtgärden omfattar ikraftträdandet av en ny kommunallag som ser över de lokala myndigheternas funktioner och uppgifter. Den nya lagen ska säkerställa bättre styrning på kommunal nivå, en tydligare åtskillnad och uppdelning av befogenheter mellan beslutsfattande och verkställande befogenheter samt öka medborgarnas deltagande i lokalsamhällenas beslutsfattande.
Även om den övergripande administrativa territoriella reformen kan fortsätta efter tidsramen för faciliteten för återhämtning och resiliens ska genomförandet av den särskilda reformen vara slutfört senast den 31 december 2023.
Investeringarna: 3.1.1.1.i förbättring av nätet av regionala och lokala vägar
Syftet med åtgärden är att säkerställa de nya kommunernas konnektivitet och förbättra medborgarnas tillgång till arbetstillfällen och tjänster.
Åtgärden består av renovering eller ombyggnad av regionala och lokala vägar.
Investeringarna: 3.1.1.2.i stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet
Syftet med åtgärden är att förbättra de kommunala tjänsternas kvalitet och effektivitet efter omorganiseringen av de lokala förvaltningarna.
Åtgärden består i antagandet av en statlig förordning som fastställer omfattningen av och parametrarna för kapacitetsuppbyggnadsåtgärderna i kommunerna, en bedömning av kommunala offentliga tjänster och kapacitetsuppbyggnad för kommunal personal.
Investeringarna: 3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna
Syftet med åtgärden är att stödja infrastrukturen i industriområden och locka investerare och företag till Lettlands regioner utanför Riga.
Åtgärden består i att stödja utvecklingen av industriparker och industriområden i regionerna. När det gäller faciliteten för återhämtning och resiliens slutförs åtgärden med anläggningsarbetena för industriparker och industriområden.
På grundval av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens syftar investeringen till att stimulera investeringar till ett belopp av 85 000 000 EUR från industriparksoperatörer eller potentiella investerare.
Investeringarna: 3.1.1.4.i inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra
Syftet med åtgärden är att stimulera bostadsutbudet, tillhandahålla bostäder till överkomliga priser, bidra till regional arbetskraftsrörlighet och bidra till att locka till sig och behålla kvalificerad arbetskraft i regionerna.
Åtgärden består av ikraftträdandet av en ny rättslig ram för hyror, antagandet av en strategi för överkomliga bostäder och stöd till byggande av lägenheter.
Investeringarna: 3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning
Syftet med åtgärden är att höja kvaliteten på regionala skolor.
Åtgärden består av ikraftträdandet av en rättslig ram som fastställer kvantitativa och kvalitativa kriterier för allmänna högstadie- och gymnasieskolor, lokala myndigheters antagande av beslut om omorganisering av skolor och uppgradering av skolinfrastruktur.
Investeringarna: 3.1.1.6.i inköp av eldrivna skolbussar
Syftet med åtgärden är att underlätta rörligheten för elever.
Åtgärden består av stöd till kommuner för leverans av eldrivna skolbussar.
Investeringarna: 3.1.1.7.i lån till fastighetsutvecklare för uppförande av bostäder med låg hyra
Åtgärden ska bestå av en offentlig investering i ett instrument för att stimulera privata investeringar i och förbättra tillgången till finansiering för uppförande av bostäder med låg hyra i Lettland. Faciliteten ska fungera genom att tillhandahålla lån direkt till den privata sektorn och till offentliga organ som bedriver liknande verksamhet. På grundval av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att inledningsvis tillhandahålla minst 38 267 662 EURi finansiering.
Denna investering ska förvaltas av ALTUM som genomförandepartner. Denna facilitet ska omfatta följande produktlinje: direkta lån till fastighetsutvecklare för att finansiera uppförande av bostäder med låg hyra.
För att genomföra investeringen i faciliteten ska Lettland och ALTUM underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:
1)Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.
2)Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:
a.En beskrivning av den finansiella produkten och stödberättigade slutliga stödmottagare.
b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.
c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led
, ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena
, iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar
och anläggningar för mekanisk biologisk behandling
. Dessutom ska investeringsstrategin kräva efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå för facilitetens slutliga stödmottagare.
d.Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnader.
3) det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med investeringsanslagets investeringspolicy.
4) krav på övervakning, revision och kontroll, inbegripet följande:
a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.
b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.
c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.
d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan för ALTUM. Vid dessa revisioner ska följande kontrolleras: att kontrollsystemen är effektiva, bland annat när det gäller att upptäcka bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada och reglerna för statligt stöd. dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada och reglerna för statligt stöd. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.
Reform: 3.1.2.r tillgång till sociala tjänster och arbetsförmedlingar till stöd för minimiinkomstreformen
Det allmänna målet med denna reform är att minska ojämlikheten, förbättra det sociala skyddsnätet och främja social integration och inkludering i Lettland.
Åtgärden består av två huvudsteg. Det första steget är antagandet av en plan för förbättring av systemet för minimiinkomststöd för 2022–2024 för att stärka metoden för beräkning av minimiinkomsten. antagandet av riktlinjer för socialt skydd och arbetsmarknad 2021–2027 för att främja befolkningens sociala delaktighet, minska inkomstskillnader och fattigdom, utveckla tillgängliga och skräddarsydda sociala tjänster och främja en hög sysselsättningsnivå i en arbetsmiljö av god kvalitet, antagandet av en utvecklingsplan för sociala tjänster 2021–2023 som syftar till att förbättra tillhandahållandet av samhällsbaserade tjänster, och antagandet av en plan för främjande av lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2023, som syftar till att utveckla ett integrerat stödsystem som tillgodoser behoven hos personer med funktionsnedsättning. Det andra steget är det nationella parlamentets ikraftträdande av lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd, inbegripet fastställande av en lägsta minimiinkomst på minst 20 % av medianinkomsten och inrättande av ett förfarande för årlig positiv indexering (från och med 2023).
Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2021.
Investeringarna: 3.1.2.1.i åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar
Syftet med åtgärden är att underlätta tillgängligheten till byggnader för personer med funktionsnedsättningar och därigenom bidra till deras sociala delaktighet.
Åtgärden består i att anpassa statliga och lokala myndigheters byggnader där offentliga tjänster inom välfärdssektorn eller lokala myndigheters sociala tjänster tillhandahålls (nedan kallade statliga och lokala myndigheters byggnader) och bostäder för personer med funktionsnedsättningar.
Investeringarna: 3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg
Syftet med åtgärden är att uppgradera modelleringskapaciteten för att bedöma socialförsäkringssystemets långsiktiga hållbarhet.
Åtgärden består i att utveckla ett informationssystem för långsiktig prognostisering av social trygghet, inklusive pensioner.
Investeringarna: 3.1.2.3.i resiliens och kontinuitet inom långvarig social omsorg
Syftet med åtgärden är att möjliggöra en övergång från institutionell långvarig vård och omsorg till en mer samhällsbaserad vårdmodell.
Åtgärden består i att utveckla en standardkonstruktion för nya inrättningar för långvarig vård och omsorg samt uppförande och utrustning av inrättningar för långvarig vård och omsorg.
Investeringarna: 3.1.2.4.i synergistisk utveckling av sociala och yrkesmässiga rehabiliteringstjänster för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar
Syftet med åtgärden är att förbättra den sociala inkluderingen och rehabiliteringen av personer med funktionsnedsättningar.
Åtgärden består av antagandet av en tjänstestandard för yrkesinriktad rehabilitering för personer med funktionsnedsättningar och anpassningsarbeten för byggnader på två adresser.
Investeringarna: 3.1.2.5.i deltagande på arbetsmarknaden av arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa
Syftet med åtgärden är att göra det lättare för den statliga arbetsförmedlingens kunder att förvärva färdigheter.
Åtgärden består i att utveckla ett erbjudande om omskolning och kompetenshöjning med fokus på digitala färdigheter och tillhandahållande av utbildning.
Investeringarna: 3.1.2.6.i underlätta tillgången till tekniska hjälpmedel
Syftet med åtgärden är att förbättra tillgången till rörlighet, egenvård, ersättning eller återställande av funktioner och alternativa tekniska kommunikationshjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar.
Åtgärden består av utfärdande av tekniska hjälpmedel.
C.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Nr
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvantitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
84
|
3.1.1.r. administrativ territoriell reform
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en ny ”kommunallag”
|
Ikraftträdande av den nya ”kommunallagen”
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Ikraftträdande av ”kommunallagen”, som ska se över de lokala myndigheternas funktioner och uppgifter för att anpassa dem till resultatet av den administrativa territoriella reformen (som ersätter lagen om lokal förvaltning från 19.5.1994). Den ska säkerställa förbättrad styrning efter den administrativa territoriella reformen av kommunerna, främja demokratisering och en tydligare åtskillnad mellan beslutsmakten och den verkställande makten, fastställa en tydlig fördelning av befogenheter och funktioner, minska koncentrationen av befogenheter och öka lokalsamhällets regelbundna deltagande.
|
|
85
|
3.1.1.1.i förbättring av nätet av regionala och lokala vägar
|
Måltavla
|
Renoverade eller ombyggda regionala och lokala vägar för säker tillgänglighet till länsstyrelserna och deras tjänster och arbetstillfällen och för att de nya kommunerna ska fungera fullt ut
|
INGEN
|
Km
|
0
|
70
|
KVARTAL 4
|
2022
|
De statliga regionala och lokala vägarna har renoverats eller byggts om för att bli tillgängliga för länsstyrelsernas administrativa centrum och deras tjänster och arbetstillfällen och för att de nya kommunerna ska fungera fullt ut. Vägbyggnadsarbeten ska omfatta investeringar som förbättrar trafiksäkerheten.
|
|
86
|
3.1.1.1.i förbättring av nätet av regionala och lokala vägar
|
Måltavla
|
Renoverade eller ombyggda regionala och lokala vägar
|
INGEN
|
Km
|
70
|
210
|
KVARTAL 4
|
2024
|
De statliga regionala och lokala vägarna har renoverats eller byggts om för att bli tillgängliga för länsstyrelsernas administrativa centrum och deras tjänster och arbetstillfällen och för att de nya kommunerna ska fungera fullt ut. Vägbyggnadsarbeten ska omfatta investeringar som förbättrar trafiksäkerheten.
|
|
89
|
3.1.1.2.i stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet
|
Milstolpe
|
Den rättsliga grunden för genomförande av stöd till kapacitetsuppbyggnad hos lokala myndigheter har antagits
|
Ministerrådets förordningar har antagits
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Regeringsförordningar har antagits för genomförandet av stöd till kapacitetsuppbyggnad hos lokala myndigheter, bland annat följande:
a) Fastställa omfattningen av och parametrarna för kapacitetsuppbyggnadsåtgärderna i kommunerna.
b) Bedömningar av kommunala offentliga tjänster.
c) Tillhandahållande av metodstöd och kapacitetsuppbyggnad.
d) Pilotprojekt för planering och tillhandahållande av kommunala offentliga tjänster.
|
|
90
|
3.1.1.2.i stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet
|
Milstolpe
|
Bedömning av lokala myndigheters offentliga tjänster
|
Bedömningen slutförd
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Bedömning av effektiviteten i tillhandahållandet av lokala myndigheters offentliga tjänster slutförd.
|
|
92
|
3.1.1.2.i stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet
|
Måltavla
|
Utbildade personer
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
1 300
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Antal personer som har deltagit i kapacitetsuppbyggande verksamhet (t.ex. utbildning, studiebesök, utbyte av erfarenheter/god praxis, konferenser, workshoppar, forum).
|
|
93
|
3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna
|
Milstolpe
|
Antagande av ett stödprogram för utveckling av industriparker och industriområden i regionerna
|
Regeringsförordningar och samordnat stödprogram antagna
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Ministerrådets förordningar om villkor och kriterier för stöd till industriområden har utarbetats och antagits. Urvalskriterierna ska säkerställa att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på överensstämmelse med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
|
|
94
|
3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för utveckling av industriparker i regionerna
|
Tilldelning av kontrakt för projektens genomförande
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Tilldelning av kontrakt för utveckling av industriparker i regionerna till stödmottagare inom den privata eller offentliga sektorn som har utarbetat en utvecklingsstrategi eller affärsplan för industriparker. Urvalskriterierna ska säkerställa att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på överensstämmelse med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
|
|
96
|
3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna
|
Måltavla
|
Industriparker och industriområden i regionerna
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
4
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Intyg om att anläggningen eller byggnaden är klar att tas i drift, undertecknat för uppförande av minst fyra industriparker och industriområden i regionerna, inklusive anslutningar (t.ex. till uppvärmning, vatten och avlopp, el), förnyelse eller installation av tillfartsvägar, och avsiktsförklaring (ar) eller avtal undertecknat av industriparksoperatörer och/eller potentiella investerare för att genomföra investeringar på 85 000 000 EUR.
|
|
98
|
3.1.1.4.i inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagen om balans mellan hyresgästers och hyresvärdens rättigheter
|
Ikraftträdande av lagen om uthyrning av bostäder
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2021
|
Ikraftträdande av en ny rättslig ram för hyror för att säkerställa en rättvis balans mellan hyresgästens och hyresvärdens intressen och för att påskynda lösningen av tvister om hyrestiden och regleringen av hyrorna, vilket är särskilt viktigt för att främja byggandet av hyresbostäder och därmed underlätta överkomliga priser på bostäder.
|
|
99
|
3.1.1.4.i inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra
|
Milstolpe
|
Antagande av en strategi för bostäder till överkomlig kostnad
|
Regeringen har antagit en strategi för bostäder till överkomlig kostnad
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Strategin för bostäder till överkomlig kostnad ska omfatta handlingslinjer, politiska indikatorer och en uppsättning uppgifter för att främja tillgången till bostäder, tillhandahålla lösningar för att tillhandahålla stöd till bostäder till överkomlig kostnad till hushåll av olika typer och inkomstnivåer, inbegripet hushåll med lägst inkomst, och att stödmekanismer och bestämmelser främjar både reparation av det befintliga bostadsbeståndet och utveckling av ett nytt bostadsbestånd.
|
|
100
|
3.1.1.4.i inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra
|
Milstolpe
|
Statsrådets förordning om byggande av bostäder med låg hyra
|
Ikraftträdande av en statlig förordning om byggande av bostäder med låg hyra
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2022
|
Ministerrådets förordning om byggande av bostäder med låg hyra har trätt i kraft för att fastställa storlek, omfattning och typ av stöd samt kriterier för stödmottagare.
|
|
101
|
3.1.1.4.i inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra
|
Måltavla
|
Antal lägenheter inom godkända projekt
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
300
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Finansieringen ska ha godkänts av den nationella utvecklingsinstitutionen ALTUM för projekt med minst 300 lägenheter.
Som en del av de godkända projekten ska bostäder tillhandahållas till låg hyra (preliminärt 4.40/m² EUR). De godkända projekten ska uppfylla höga kvalitetskrav: (1) byggnaden ska vara en nära-nollenergibyggnad. (2) lämpliga kvalitetstester (akustiska mätningar, provning av byggnadsluftens permeabilitet) ska utföras när fordonet tas i bruk.
|
|
102
|
3.1.1.4.i inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra
|
Måltavla
|
Antal lägenheter
|
INGEN
|
Antal
|
300
|
467
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Finansieringen ska ha godkänts av den nationella utvecklingsinstitutionen ALTUM för projekt med minst 467 lägenheter.
De godkända projekten ska uppfylla följande kvalitetskrav: (1) byggnaden ska vara en nära-nollenergibyggnad. (2) kvalitetstester (akustiska mätningar, provning av byggnaders luftgenomsläpplighet) vid den tidpunkt då byggnaderna tas i bruk ska göras obligatoriska.
|
|
103
|
3.1.1.4.i inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra
|
Måltavla
|
Antal lägenheter som byggts
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
300
|
KVARTAL 3
|
2026
|
300 lägenheter ska byggas.
|
|
104
|
3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning
|
Milstolpe
|
Fastställande av kvalitativa och kvantitativa kriterier
|
Den rättsliga ramen har trätt i kraft
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Ikraftträdande av en rättslig ram som antagits av regeringen för att främja tillhandahållandet av högkvalitativ utbildning genom att främja ett omfattande utbud av utbildningsprogram på regional nivå samt genom att skapa ett nätverk av allmänna högstadie- och gymnasieskolor i linje med den demografiska situationen. Den rättsliga ramen ska fastställa kvantitativa och kvalitativa minimikriterier (såsom minsta antal studerande, tillgång till infrastruktur osv.) för institutioner för allmän sekundärutbildning.
|
|
105
|
3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning
|
Milstolpe
|
Kommunfullmäktiges antagande av beslut om omorganisering av minst 20 allmänna högstadie- och gymnasieskolor
|
Kommunfullmäktiges antagande av beslut
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Beslut om omorganisation (sammanslagningar, ändrad utbildningsnivå) av minst 20 allmänna högstadie- och gymnasieskolor som antagits av lokala myndigheter.
|
|
106
|
3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning
|
Måltavla
|
Uppgradera skolornas infrastruktur
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
21
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Uppgradering av 21 skolors infrastruktur som inrättats av lokala myndigheter (t.ex. ventilationssystem, energieffektiv belysning, inköp av informationsteknik och utrustning för undervisning i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap eller matematik).
|
|
107
|
3.1.1.6.i inköp av eldrivna skolbussar
|
Milstolpe
|
Ett stödprogram har antagits för lokala myndigheter för inköp av elbussar för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster.
|
Ikraftträdande av regeringsföreskrifter
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Ikraftträdande av regeringsförordningar som fastställer genomförandevillkor för tillhandahållande av stöd till lokala myndigheter för inköp av elbussar för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster.
|
|
108
|
3.1.1.6.i inköp av eldrivna skolbussar
|
Måltavla
|
Antal elskolbussar som omfattas av kontrakt som tilldelats för inköp av elbussar för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
15
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Tilldelning av kontrakt för inköp av 15 elbussar för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster.
|
|
109
|
3.1.1.6.i inköp av eldrivna skolbussar
|
Måltavla
|
Eldrivna skolbussar
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
15
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Överföringslag för leverans av 15 elbussar till kommuner har utfärdats.
|
|
109a
|
3.1.1.7.i lån till fastighetsutvecklare för uppförande av bostäder med låg hyra
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal och slutförande av investeringen
|
Ikraftträdande av genomförandeavtal och överföringsintyg
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Genomförandeavtalet ska träda i kraft och Lettland ska överföra 38 267 EUR 662 till ALTUM för faciliteten.
|
|
109b
|
3.1.1.7.i lån till fastighetsutvecklare för uppförande av bostäder med låg hyra
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal undertecknade med slutliga stödmottagare
|
INGEN
|
Procent
|
0 %
|
100 %
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Altum ska ha ingått rättsliga finansieringsavtal med slutliga stödmottagare för ett belopp som är nödvändigt för att använda 100 % av RRF-investeringen i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter).
|
|
110
|
3.1.2.r tillgång till sociala tjänster och arbetsförmedlingar till stöd för minimiinkomstreformen
|
Milstolpe
|
Antagande av den strategiska ramen för vidareutveckling av systemet för minimiinkomststöd
|
Den strategiska ramen för vidareutveckling av systemet för minimiinkomststöd har godkänts av ministerrådet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2021
|
En strategisk ram för vidareutveckling av systemet för minimiinkomststöd har utarbetats och godkänts av ministerrådet, som åtminstone ska omfatta följande:
— Plan för förbättring av systemet för minimiinkomststöd för 2022–2024, i syfte att stärka metoden för beräkning av minimiinkomsten.
— Riktlinjer för socialt skydd och arbetsmarknad 2021–2027 för att främja befolkningens sociala delaktighet, minska inkomstskillnader och fattigdom, utveckla tillgängliga och skräddarsydda sociala tjänster och främja en hög sysselsättningsnivå i en arbetsmiljö av god kvalitet.
— Utvecklingsplanen för sociala tjänster 2021–2023, som syftar till att förbättra tillhandahållandet av samhällsbaserade tjänster.
— Planen för främjande av lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2023, som syftar till att utveckla ett integrerat stödsystem som tillgodoser behoven hos personer med funktionsnedsättning.
|
|
111
|
3.1.2.r tillgång till sociala tjänster och arbetsförmedlingar till stöd för minimiinkomstreformen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd
|
Ikraftträdande av lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Ikraftträdande av lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd, som ska omfatta följande:
— minimiinkomsttröskeln ska vara lägst 20 % av medianinkomsten.
— förfarandet för översyn av minimiinkomsttrösklarna, som ska ske årligen (från och med 2023), på grundval av förändringar i medianinkomsten och säkerställa att minimiinkomsttrösklarna inte ändras i händelse av en minskning av medianinkomsten.
|
|
112
|
3.1.2.1.i åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar
|
Milstolpe
|
Val av statliga och lokala myndigheters byggnader där miljöanpassningar ska genomföras
|
Antagande av en förteckning över 63 utvalda byggnader tillhörande offentliga och lokala myndigheter där investeringar för att anpassa miljön ska göras
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2022
|
För genomförandet av åtgärder för miljömässig tillgänglighet ska 63 statliga och lokala myndigheters byggnader som tillhandahåller offentliga tjänster inom välfärdssektorn eller kommunala sociala tjänster väljas ut (dessa byggnader ska ingå i ministerrådets förordningar). Investeringen ska omfatta åtgärder för att genomföra en minimistandard för tillgänglighet: säkerställa tillgång till miljö och information för personer med funktionsnedsättningar och personer med funktionsnedsättning.
|
|
114
|
3.1.2.1.i åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar
|
Måltavla
|
Anpassning av statliga och lokala myndigheters byggnader
|
INGEN
|
Antal byggnader
|
0
|
63
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Anpassning av tillgängligheten till 63 statliga och lokala myndigheters byggnader.
|
|
115
|
3.1.2.1.i åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar
|
Milstolpe
|
Val av målgrupp för att anpassa bostaden
|
Kommunernas beslut
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Beslut som antagits av kommuner för 250 personer (vuxna med allvarlig eller mycket allvarlig funktionsnedsättning eller barn med funktionsnedsättning) som valts ut för att anpassa sin bostad.
|
|
117
|
3.1.2.1.i åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar
|
Måltavla
|
Anpassning av bostaden
|
INGEN
|
Antal personer,
|
0
|
250
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Anpassning av tillgängligheten till bostaden för 250 personer.
|
|
118
|
3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg
|
Milstolpe
|
Ingående av avtal om utveckling av algoritmer för prognosmodellen, utveckling av tekniska specifikationer för informationssystem och övervakning av systemutveckling
|
Utarbetande av tekniska specifikationer och ingående av ett kontrakt för konsulttjänster med deltagande av lettiska och utländska experter på ekonometri och matematisk modellering
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2022
|
Tilldelning av ett kontrakt efter ett uttagningsprov till
— utveckla en ekonometrisk modell och en metod för långsiktiga prognoser för socialt stöd, inklusive pensioner,
utarbeta tekniska specifikationer för utvecklingen av ett informationssystem,
— övervaka utvecklingen av systemet.
Det ingångna avtalet ska innehålla en tidsplan för följande resultat:
en utvärderingsrapport om den nuvarande situationen.
— en matematisk modell för pensionsprognoser.
— utvärdering av det nuvarande prognosverktyget och dess potential.
— tekniska specifikationer för utveckling av ett informationssystem.
— övervakning av utvecklingen av informationssystemet under hela projektet.
|
|
119
|
3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg
|
Milstolpe
|
Färdigställande av tekniska specifikationer för informationssystemet för prognosverktyget för social trygghet
|
Tekniska specifikationer som godkänts av välfärdsministeriet och som är klara att lämnas in till utvecklaren av informationssystemet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Färdigställande av tekniska specifikationer för ett nytt informationssystem för prognosverktyget för social trygghet. De tekniska specifikationerna ska omfatta
— en utvärderingsrapport om det nuvarande prognosverktyget och dess alternativ och rekommendationer för utvecklingen av det nya prognosverktyget.
— tekniska specifikationer för systemutveckling (den tekniska specifikationen ska också innehålla ett krav på tillämpning av Agile-metoden under systemutvecklingsfaserna).
|
|
120
|
3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg
|
Milstolpe
|
Utveckling av ett prognosverktyg
|
Informationssystem för långsiktig prognostisering av socialförsäkringssystemet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Lagen om överlämnande mellan välfärdsministeriet och programvaruutvecklaren ska undertecknas för ett informationssystem för långsiktig prognostisering av socialförsäkringssystemet.
|
|
121
|
3.1.2.3.i resiliens och kontinuitet inom långvarig social omsorg
|
Milstolpe
|
Utveckling av standardiserad konstruktionskonstruktion
|
Krav på projekteringsuppgift och standardprojektering som tagits fram för tillhandahållande av långvarig vård och omsorg nära en familjemiljö
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2022
|
Välfärdsministeriet har antagit en standardutformning för uppförande av byggnader som behövs för att tillhandahålla långvarig vård och omsorg i närheten av familjemiljön.
Konstruktionen ska vara avsedd för uppförande av mycket energieffektiva byggnader (nära-nollenergibyggnader).
Kommunerna ska ha ett standardiserat byggprojekt som redan är färdigt, vilket minskar projektkostnaderna.
Enklare projektgenomförande för kommuner ska minska riskerna för förseningar i projektgenomförandet.
|
|
122
|
3.1.2.3.i resiliens och kontinuitet inom långvarig social omsorg
|
Måltavla
|
Ingående av avtal om genomförande av projekt
|
INGEN
|
Antal kontrakt
|
0
|
6
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Det centrala finansierings- och upphandlingsorganet har ingått minst 6 avtal om inrättande av nya platser för tillhandahållande av långvarig vård och omsorg nära familjemiljön.
|
|
123
|
3.1.2.3.i resiliens och kontinuitet inom långvarig social omsorg
|
Måltavla
|
Tillhandahållande av platser för långvarig vård och omsorg
|
INGEN
|
Antal platser
|
0
|
312
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Intyg om beredskap för uppförande av byggnader för att tillhandahålla 312 platser för långvarig vård och omsorg.
Dessutom ska grundläggande utrustning och möbler tillhandahållas.
|
|
124
|
3.1.2.4.i synergistisk utveckling av sociala och yrkesmässiga rehabiliteringstjänster för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar
|
Milstolpe
|
Beskrivning av den tjänst för yrkesinriktad rehabilitering som antagits
|
Antagande av en beskrivning av tjänster för yrkesinriktad rehabilitering
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2023
|
Den statliga integrationsmyndighetens rådgivande nämnd har antagit och myndigheten för social integration har godkänt beskrivningen av en tjänst för yrkesinriktad rehabilitering som främjar underhåll, förnyelse och förvärv av ny utbildning eller kompetens för återanställning så snart som möjligt, vilket främjar kundernas säkerhet.
|
|
125
|
3.1.2.4.i synergistisk utveckling av sociala och yrkesmässiga rehabiliteringstjänster för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar
|
Milstolpe
|
Anpassning av byggnader
|
Anpassning av byggnader på två adresser
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Anpassning av byggnader på två adresser, inbegripet tillgänglighet och energieffektivitet. och leverans av utrustningen.
|
|
127
|
3.1.2.5.i deltagande på arbetsmarknaden av arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa
|
Milstolpe
|
Ett erbjudande om omskolning och kompetenshöjning, med fokus på digitala färdigheter, har inrättats för kunder (arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa) vid den statliga arbetsförmedlingen för en sysselsättningsskapande återhämtning av ekonomin genom att genomföra aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
|
Antagande av ett nytt erbjudande om omskolning och kompetenshöjning (inklusive digitala färdigheter) för den statliga arbetsförmedlingens kunder
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Ett erbjudande om omskolnings- och kompetenshöjningsprogram för kunder till den lettiska arbetsförmedlingen (arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa) antogs vid mötet i den lettiska utbildningskommissionen i enlighet med åtgärderna för en aktiv arbetsmarknadspolitik för en återhämtning av den sysselsättningsvänliga ekonomin.
|
|
128
|
3.1.2.5.i deltagande på arbetsmarknaden av arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa
|
Milstolpe
|
Utveckling av ett digitalt verktyg för kompetensbedömning
|
Digitalt verktyg utvecklat och genomfört
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Den statliga arbetsförmedlingen har utvecklat och infört ett digitalt bedömningsverktyg för ett förbättrat färdighetsprofileringssystem, som ska säkerställa bedömningen av de färdigheter och kompetenser som byråns kunder besitter, för att slutföra ett lämpligt erbjudande om omskolning och förvärv av färdigheter, beroende på individens kunskaps- och färdighetsnivå.
Den metod för profilering av klienter som för närvarande används av byrån ska kompletteras med ett verktyg för bedömning av digitala färdigheter (tester) och resultaten av testerna ska användas i processen för karriärrådgivning till klienten och vid utarbetandet av det individuella utbildningserbjudandet.
|
|
130
|
3.1.2.5.i deltagande på arbetsmarknaden av arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa
|
Måltavla
|
Personer som deltar i utbildning
|
INGEN
|
Antal personer,
|
0
|
20 450
|
KVARTAL 4
|
2025
|
20 450 personer har deltagit i utbildning.
|
|
130a
|
3.1.2.6.i underlätta tillgången till tekniska hjälpmedel
|
Måltavla
|
7,2 miljoner euro till N.E.O. ”Vaivari” för att underlätta tillgången till tekniskt stöd
|
INGEN
|
Miljoner euro
|
0
|
7.2
|
KVARTAL 2
|
2026
|
En skrivelse från det centrala finansierings- och upphandlingsorganet med information om betalningar som gjorts till mottagarna och en rapport från informationssystemet för förvaltning av sammanhållningsfonden som bekräftar det belopp som betalats av det centrala finansierings- och upphandlingsorganet.
|
D. KOMPONENT 4: HÄLSA
Denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att ta itu med de utmaningar som rör hälso- och sjukvårdssystemets och dess personals resiliens, tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffektivitet. Tillgången till hälso- och sjukvård i rätt tid och på lika villkor är begränsad, särskilt för utsatta grupper. Lettland rapporterar stora icke tillgodosedda vårdbehov och betydande patientavgifter. En ohälsosam livsstil är en annan viktig orsak till de dåliga hälsoresultaten. Bristen på hälso- och sjukvårdspersonal hindrar tillhandahållandet av offentlig hälso- och sjukvård och hotar hälso- och sjukvårdsreformernas framgång. Dessa utmaningar har förvärrats särskilt av den kris som orsakats av covid-19-pandemin.
Syftet med komponenten är att förbättra hälso- och sjukvårdens resiliens och tillgänglighet genom att i) utveckla en ram och nödvändig infrastruktur för tillhandahållande av integrerade hälso- och sjukvårdstjänster, för att säkerställa hälso- och sjukvårdsinstitutionernas förmåga att anpassa sig till krissituationer, ii) utveckla förbättrade modeller för tillhandahållande av tjänster och iii) förbättra tillhandahållandet av mänskliga resurser och systemet för yrkesmässig utveckling för hälso- och sjukvårdspersonal.
Komponenten stöder genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna för att stärka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och tillgänglighet, bland annat genom att tillhandahålla ytterligare mänskliga och ekonomiska resurser (landsspecifik rekommendation 1, 2020) och för att öka hälso- och sjukvårdssystemets tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffektivitet (landsspecifik rekommendation 2, 2019).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
D.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 4.1.1.r. hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem
Syftet med åtgärden är att gå mot ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem och säkerställa dess hållbarhet och resiliens.
Åtgärden består av antagandet av en strategi för digital hälsa, utvecklingen av en integrerad modell för tillhandahållande av hälso- och sjukvård, inrättandet av en genomreferens och införandet av ny metodologisk förvaltning inom onkologi.
Investeringarna: 4.1.1.1.i stöd till folkhälsoforskning
Syftet med åtgärden är att se över folkhälsopolitiken.
Åtgärden består av ikraftträdande av rättsakter och offentliggörande av rekommendationer om folkhälsopolitik samt offentliggörande av studier om antimikrobiell resistens, om skäl till att inte vaccinera sig och om infektionssjukdomar.
Investeringarna: 4.1.1.2.i stöd till sjukhusens infrastruktur eller utrustning
Syftet med åtgärden är att öka hälso- och sjukvårdssektorns resiliens och tillgången till tjänster.
Åtgärden består av investeringar i sjukhusinfrastruktur eller sjukhusutrustning.
Faciliteten för återhämtning och resiliens ska stödja en del av kostnaderna för investeringar i sjukhus, som också kan få stöd från andra unionsprogram eller unionsinstrument för kostnader som inte stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens.
Investeringarna: 4.1.1.3.i stöd till infrastruktur eller utrustning hos tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster
Syftet med åtgärden är att stärka infrastrukturen eller utrustningen hos tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster.
Åtgärden består av investeringar i infrastruktur eller utrustning för tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster.
Reform: 4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning
Syftet med åtgärden är att se över personalförvaltningen och stödja kompetenshöjning inom hälso- och sjukvårdssektorn.
Åtgärden består i att utveckla en personalstrategi, införa en ny ersättningsmodell för hälso- och sjukvårdspersonal och anta en modell för att förutse behovet av hälso- och sjukvårdspersonal.
Investeringarna: 4.2.1.1.i stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser
Syftet med åtgärden är att införa en gemensam strategi för kontinuerlig utbildning i hälsa och att införa en simuleringsstrategi i hälso- och sjukvårdsutbildningssystemet.
Åtgärden består av inrättandet av en samordningsmekanism för förvaltningen av den kontinuerliga utbildningsprocessen och godkännandet av en strategi för införande av simuleringar inom medicinsk utbildning.
Reform: 4.3.1.r. hållbar hälso- och sjukvård och effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser
Syftet med åtgärden är att effektivisera tillhandahållandet av statligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster.
Åtgärden består i att inrätta en samordningsenhet och testa nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster.
Investeringarna: 4.3.1.1.i stöd till bedömning och förbättring av kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus
Syftet med åtgärden är att identifiera de svaga punkterna i tillhandahållandet av statligt avlönad sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus.
Åtgärden består i att genomföra en studie om sekundära hälso- och sjukvårdstjänster utanför sjukhus och ändringar av rättsakter som rör folkhälsopolitik samt offentliggörande av rekommendationer och planeringsdokument för tillhandahållande av tjänster.
D.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Nr.
|
Relaterad åtgärd (reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
Kvantitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
131
|
4.1.1.r.
Hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem
|
Milstolpe
|
Antagande av en strategi för digital hälsa
|
Strategi för digital hälsa antagen av hälsoministeriet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2022
|
Delmålet ska anses vara uppnått efter det att strategin för digital hälsa har godkänts av hälsoministeriet. Strategin ska utvecklas i enlighet med riktlinjerna för folkhälsa 2021–2027 och riktlinjerna för digital omställning 2021–2027. Strategin ska innehålla en handlingsplan och en övervakningsram. Strategin ska omfatta aspekter som hälso- och sjukvård, användning av data för forskning, gemensam användning av data, datahantering, it-system och it-lösningar inom den offentliga hälso- och sjukvårdssektorn, privata it-system, gränsöverskridande datautbyte och digitala färdigheter.
|
|
132
|
4.1.1.r.
Hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem
|
Milstolpe
|
Utveckling av en människocentrerad, heltäckande och integrerad modell för tillhandahållande av hälso- och sjukvård genom utveckling av en investeringsstrategi och rekommendationer för utveckling av integrerad och epidemiologiskt säker hälso- och sjukvård
|
Modelldokument för integrerad hälso- och sjukvård som godkänts av hälsoministeriet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Den integrerade hälso- och sjukvården ska inrättas när följande dokument har utarbetats och godkänts av hälsoministeriet:
1) en investeringsstrategi för infrastrukturinvesteringar för tillhandahållande av offentligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster, inbegripet en sjukhuskartläggning, ska inkluderas för att säkerställa en fortsatt reform av sjukhusnätverket, inbegripet med beaktande av bedömningen av sjukhusnivåer.
2) rekommendationer för genomförandet av strategin för integrerad vård.
3) en uppsättning rekommendationer för epidemiologiska krav
|
|
133
|
4.1.1.r.
Hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem
|
Milstolpe
|
Genomreferens för den lettiska befolkningen
|
Genomreferens fastställd
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Dokumentation av genomisk utformning som visar fastställandet av den lettiska populationens genomreferens ska godkännas av hälsoministeriet.
|
|
134
|
4.1.1.r.
Hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem
|
Milstolpe
|
Metodologisk förvaltning inom onkologi
|
Metoddokument godkända
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Dokument som inför ny metodologisk förvaltning på onkologiområdet ska godkännas.
|
|
135
|
4.1.1.1.i
Stöd till folkhälsoforskning
|
Milstolpe
|
Antagande av en metod för tre studier för att förbättra planeringen och genomförandet av folkhälsopolitiken på området antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionssjukdomar
|
Hälsoministeriets antagande av metoden
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2022
|
Delmålet ska anses vara uppnått efter det att en underordnad institution inom hälsoministeriet har utvecklat och hälsoministeriet har antagit en harmoniserad metod för forskning på områdena antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionsminskning.
|
|
137
|
4.1.1.1.i
Stöd till folkhälsoforskning
|
Milstolpe
|
Folkhälsopolitik och folkhälsostudier
|
Ikraftträdande av rättsakt (er) och offentliggörande av rekommendationer om folkhälsopolitik
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Ikraftträdande av rättsakt (er) och offentliggörande av rekommendationer som rör folkhälsopolitik. Studier om antimikrobiell resistens, om skäl till att inte vaccinera sig och om infektionssjukdomar ska offentliggöras.
|
|
138
|
4.1.1.2.i
Stöd till sjukhusens infrastruktur eller utrustning
|
Måltavla
|
Antal projekt som fick ett positivt yttrande från Tekniska kommissionen om huruvida utrustning är stödberättigande för tillhandahållande av relevanta statligt finansierade tjänster
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
10
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Målet ska anses vara uppnått genom ett positivt beslut från hälsoministeriet om harmonisering av förvärv av medicinsk teknik i vart och ett av de tio projekten till stöd för hälso- och sjukvårdsinfrastruktur vid universitetssjukhus och regionala sjukhus. Detta beslut ska förberedas för alla projekt. Om sådana förvärv inte planeras krävs ett beslut om detta. Om ett projekt omfattar inköp av medicinsk teknik krävs ett positivt yttrande från Tekniska kommissionen.
|
|
140
|
4.1.1.2.i
Stöd till sjukhusens infrastruktur eller utrustning
|
Milstolpe
|
Sjukhusinfrastruktur eller sjukhusutrustning
|
Brev om slutförd utbildning
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Skrivelser om slutförande utfärdade av det centrala finansierings- och upphandlingsorganet för projekt som slutförts vid 15 sjukhus, avseende infrastruktur och utrustning, motsvarande kontrakt som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
|
141
|
4.1.1.3.i
Stöd till infrastruktur eller utrustning hos vårdgivare inom sekundär öppenvård
|
Måltavla
|
Tillhandahållare av sekundär öppenvård
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
20
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Skrivelser om slutförande utfärdade av det centrala finansierings- och upphandlingsorganet för projekt som slutförts under 20 leverantörer av sekundära öppenvårdstjänster, avseende infrastruktur och utrustning.
|
|
142
|
4.1.1.3.i
Stöd till infrastruktur eller utrustning hos vårdgivare inom sekundär öppenvård
|
Måltavla
|
Tillhandahållare av sekundär öppenvård
|
INGEN
|
Antal
|
20
|
40
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Skrivelser om slutförande utfärdade av det centrala finansierings- och upphandlingsorganet för projekt som slutförts under 20 leverantörer av sekundära öppenvårdstjänster, avseende infrastruktur och utrustning.
|
|
143
|
4.2.1.r.
Tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning
|
Milstolpe
|
Strategi för utveckling av mänskliga resurser
|
De lettiska myndigheterna har antagit en omfattande strategi för hälso- och sjukvårdspersonal, som omfattar modeller för livslångt lärande och planering av hälso- och sjukvårdspersonal.
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2023
|
En strategi för utveckling av mänskliga resurser har antagits i samråd med arbetsmarknadens parter och andra berörda parter, i enlighet med ministerrådets arbetsordning.
Strategin för hälso- och sjukvårdspersonal ska tillhandahålla en ram för utvecklingen av en mekanism för personalplanering inom hälso- och sjukvården, inbegripet behov av studieplatser på grundnivå och forskarnivå, ett robust informationssystem som ska innehålla aktuell information på individnivå om utvecklingen av läkares färdigheter och kompetens under deras karriär och en effektiv planering och förvaltning av livslångt lärande. Strategin ska också innehålla principerna för ersättningsmodellen för hälso- och sjukvård.
|
|
144
|
4.2.1.r.
Tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning
|
Milstolpe
|
Antagande av kartläggning av mänskliga resurser inom hälso- och sjukvården
|
Kartläggning av personalresurser som utarbetats och godkänts av hälsoministeriet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Kartläggningen av personalresurser inom hälso- och sjukvården har slutförts.
Kartläggningen ska innehålla detaljerad information om antalet hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom olika discipliner, inom den offentliga och den privata sektorn, på alla vårdnivåer.
Kartläggningen ska också innehålla detaljerad information om hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsbörda och om fortbildning, med betoning på kritikaliteterna i de bedömda kvalifikationsnivåerna och i beredskapen att hantera teknisk och organisatorisk innovation.
|
|
145
|
4.2.1.r.
Tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning
|
Milstolpe
|
Ny ersättningsmodell för hälso- och sjukvårdspersonal
|
Ikraftträdande av rättsakt (er)
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Den nya ersättningsmodellen för hälso- och sjukvårdspersonal ska omfatta en transparent löneberäkningsmekanism och effektivisera lönerna inom statligt finansierad sluten hälso- och sjukvård i syfte att säkerställa rättvisa. Minimilönen för hälso- och sjukvårdspersonal ska höjas.
|
|
146
|
4.2.1.r.
Tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning
|
Milstolpe
|
Antagande av en modell för personalplanering inom hälso- och sjukvården
|
Antagande och införande av en modell för att förutse framtida behov av hälso- och sjukvårdspersonal
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2024
|
En modell (it-verktyg) för att förutse de framtida behoven av hälso- och sjukvårdspersonal som tillhandahålls och godkänns av hälsoministeriet. Modellen ska användas för planeringsändamål. Modellen ska tillhandahålla uppskattningar, baserade på befolkningsprognoser för hälso- och sjukvårdsbehov och organisationen av tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster, av
-Behovet av hälso- och sjukvårdspersonal, uppdelat efter specialitet och geografiskt område/plats för verksamheten.
-Behovet av yrkesmässig utveckling för hälso- och sjukvårdspersonal,
-Förväntade brister i tillgången på arbetskraft.
|
|
147
|
4.2.1.1.i
Stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser
|
Milstolpe
|
En samordningsmekanism för utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal har inrättats
|
En samordningsmekanism för kontinuerlig utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal som säkerställer samarbete mellan de berörda institutionerna, metodologisk förvaltning och kvalitetskontroll och som inrättats av hälsoministeriet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Inrättande av en samordningsmekanism för förvaltningen av den kontinuerliga utbildningsprocessen, vilket framgår av relevanta styrkande handlingar från hälsoministeriet (t.ex. beslut).
Den organisatoriska modellen för fortbildning ska utvecklas, med fokus på utbildningens innehåll, utbildningsformen, nödvändiga anläggningar och nödvändig utrustning (t.ex. simuleringar, användning av virtuell verklighet osv.) samt samarbetsmekanismer mellan utbildningsinstitutioner, kliniska universitetssjukhus, regionala sjukhus och andra viktiga intressenter. En organisationsmodell, en styrningsstruktur och en tydlig ansvarsfördelning och ansvarsskyldighet ska fastställas. Riktlinjer för upphandling av utbildningstjänster samt kvalitetsstandarder för utbildning och system för övervakning och utvärdering.
|
|
148
|
4.2.1.1.i
Stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser
|
Milstolpe
|
Simuleringar inom medicinsk utbildning
|
Strategin godkänd
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Strategin för införande av simuleringar i medicinsk utbildning ska godkännas av hälsoministeriet.
|
|
149
|
4.3.1.r.
Hållbar hälso- och sjukvård och effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser
|
Milstolpe
|
Samordningsmekanism godkänd för att bedöma, utveckla och genomföra nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster
|
Samordningsmekanism för att bedöma och genomföra nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som utvecklats och godkänts av hälsoministeriet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Det finns en samordningsenhet inom hälsoministeriet eller dess underordnade organ. Den ska se till att företrädare för industrin deltar i utarbetandet av förslag som experter (t.ex. en arbetsgrupp eller ett tillsynsorgan).
Syftet med enheten är att samordna arbetet med att utveckla, genomföra och bedöma nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som syftar till att tillhandahålla ett förbättrat och effektivare tillhandahållande av statligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster på alla nivåer och säkerställa tjänsternas tillgänglighet och kvalitet genom att inrätta en mekanism för systemförändring för statligt betalda tjänster.
|
|
150
|
4.3.1.r.
Hållbar hälso- och sjukvård och effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser
|
Måltavla
|
Nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
10
|
KVARTAL 3
|
2026
|
För var och en av de tio nya modellerna för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster ska en rapport utarbetas som visar att modellen har testats.
|
|
151
|
4.3.1.1.i
Stöd till bedömning och förbättring av kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus
|
Milstolpe
|
Antagande av en metod för studien om kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus
|
Hälsoministeriets antagande av en metod
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Delmålet ska anses vara uppnått efter hälsoministeriets godkännande av en metod som krävs för att genomföra den studie som syftar till att bedöma kvaliteten på och tillgången till hälso- och sjukvård, inbegripet kartläggning av sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus och effekterna av den administrativa territoriella reformen.
|
|
152
|
4.3.1.1.i
Stöd till bedömning och förbättring av kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus
|
Milstolpe
|
Studie om kvaliteten på, tillgängligheten till och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus
|
En studie om kvaliteten på tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus som offentliggjorts av hälsoministeriet.
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Studie som genomförts och offentliggjorts av hälsoministeriet och som omfattar en bedömning av kvaliteten på, tillgången till och tillgängligheten av sekundärvård utanför sjukhus, inbegripet kartläggning av sekundärvård utanför sjukhus och effekterna av den administrativa territoriella reformen. Studien omfattar en bedömning av hälso- och sjukvårdssystemen och förslag till systemförbättringar.
|
|
153
|
4.3.1.1.i
Stöd till bedömning och förbättring av kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus
|
Milstolpe
|
Folkhälsopolitik
|
Ikraftträdande av ändringar av rättsakter och offentliggörande av rekommendationer och planeringsdokument för tillhandahållande av tjänster
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2024
|
På grundval av resultaten av forskningen om kvalitet, tillgänglighet och tillgänglighet när det gäller sekundärvård utanför sjukhus, ikraftträdande av ändringar av rättsakter som rör folkhälsopolitik och offentliggörande av rekommendationer för sjukhus och planeringsdokument för tillhandahållande av tjänster.
|
E. KOMPONENT 5: EKONOMISK OMVANDLING OCH PRODUKTIVITETSREFORMER
Denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan består av två delar som tar itu med de viktigaste utmaningarna inom innovation respektive högre utbildning. De viktigaste innovationsrelaterade utmaningarna är de låga innovationsinvesteringarna, särskilt inom den privata sektorn, svaga kopplingar mellan vetenskap och näringsliv, bristen på högkvalificerade mänskliga resurser och fragmenteringen av styrningen av innovationssystemet. Den största utmaningen när det gäller högre utbildning är ett fragmenterat landskap för högre utbildning, som består av ett relativt stort antal små institutioner vars finansiering är både otillräcklig och ineffektiv. Detta innebär att de flesta högre utbildningsanstalter saknar resurser för att tillhandahålla utbildning av god kvalitet och skapa en kritisk massa för forskning av hög kvalitet. Dessutom finns det en suboptimal förvaltningsmodell för universiteten med en dålig representation av externa intressenter och en brist på attraktiva akademiska karriärmöjligheter, vilket begränsar de mänskliga resurserna för utbildning, forskning och innovation.
Syftet med komponenten är att öka produktiviteten genom större investeringar i forskning & utveckling, öka konkurrenskraften och främja samarbete mellan den offentliga sektorn, företag, den akademiska världen och forskningsinstitutioner. Ändringarna av styrningen av innovationssystemet och de åtföljande stödsystemen för privata investeringar i forskning och utveckling (FoU) syftar till att skapa hållbara innovationsekosystem och därigenom främja högre totala investeringar i innovation. Den omfattande reformen av den högre utbildningen syftar till att öka den högre utbildningens kvalitet och effektivitet, stärka den lettiska forskningens konkurrenskraft och ge Lettlands befolkning bättre färdigheter på lång sikt.
Komponenten stöder de landsspecifika rekommendationerna att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på innovation (landsspecifik rekommendation 3, 2019, landsspecifik rekommendation 3, 2020) och att öka utbildningens kvalitet och effektivitet (landsspecifik rekommendation 2, 2019).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
E.1.
Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 5.1.r. styrning av innovationssystem och privata investeringar i forskning och utveckling
Syftet med åtgärden är att införa en ekosystemansats i innovationsstyrningen. Syftet är att införa ett stödinstrument som ska möjliggöra ökad F & D-kapacitet i företag, främja sektorsövergripande samarbete, öka andelen innovativa företag och därigenom främja ökade privata investeringar i innovation.
Reformen består i att skapa en modell för innovationsstyrning som innebär att särskilda uppgifter tilldelas de berörda institutioner som företräder regeringen, industrin och den akademiska världen. De viktigaste uppgifterna för innovationssystemet ska vara fastställande av strategi, förvaltning av innovationsfonden, datainsamling, resultatmätning och resultatövervakning samt regelbunden omprövning av styrningsmodellen.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2022.
Investeringarna: 5.1.1.1.i stöd för en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem
Syftet med åtgärden är att stödja den nya modellen för styrning av innovationssystemet.
Åtgärden består i att utse personer för innovationssystemets styrningsmodell och offentliggöra övervakningsrapporter.
Investeringarna: 5.1.1.2.i stödinstrument för forskning och internationalisering
Syftet med åtgärden är att stimulera privata investeringar i forskning och utveckling (FoU) samt kunskapsöverföring inom ekonomin.
Åtgärden består av fyra program som rör i) kompetenscentrum, ii) forskning, iii) samarbetsnätverk och iv) deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.
Reform: 5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning
Syftet med åtgärden är att öka de högre utbildningsanstalternas internationella konkurrenskraft.
Åtgärden består av en reform som kopplar finansieringen av universiteten till de resultat som uppnås. utveckla en ny och enhetlig karriärmodell för akademisk personal. införande av en ny doktorandmodell. samt en reform av styrningen av högre utbildningsanstalter.
Investeringarna: 5.2.1.1.i bidrag till forskning, utveckling och konsolidering
Syftet med åtgärden är att genomföra strukturella förändringar inom högre utbildningsanstalter och vetenskapliga institut genom att konsolidera dem.
Åtgärden består i att konsolidera fyra högre utbildningsanstalter eller vetenskapliga institutioner och underteckna bidragsavtal.
E.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Nr
|
Berörd åtgärd (reform eller investering)
|
Delmål/mål
|
Namn
|
Kvantitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
154
|
5.1.r. styrning av innovationssystem och privata investeringar i forskning och utveckling
|
Milstolpe
|
Utveckling av en långsiktig nationell strategi för vart och ett av RIS3-områdena och inrättande av en strategisk styrelse för vart och ett av RIS3-områdena
|
Strategin har överenskommits med alla berörda parter och godkänts. De strategiska styrelserna för RIS3 har inrättats och deras företrädare har valts.
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Ändringar av den relevanta lagstiftning som ger de berörda institutionerna följande uppgifter ska träda i kraft:
Lettlands byrå för investeringar och utveckling (LIDA) ska ansvara för följande:
— Utveckla långsiktiga strategier på nationell nivå inom vart och ett av RIS3-områdena.
— Utarbetande av årliga handlingsplaner för vart och ett av RIS3-områdena
— Inrättande av en strategisk styrelse för vart och ett av RIS3-områdena.
— Ledning och samordning av etablerade råd.
— Utveckla en metod för urval av värdekedjor för tillgångar, inbegripet fastställande av kvantitativa kriterier för eliminering av värdekedjor.
Strategisk styrelse för varje RIS3-område:
— Säkerställa att planerade investeringar är förenliga med RIS3-specialiseringsstrategier och nationella konkurrensfördelar,
— ska bestå av viktiga privata och offentliga aktörer samt forskningsaktörer,
— väljs av LIDA i samförstånd med de berörda ministerierna. Den strategiska styrelsen omväljs en gång om året.
— Den strategiska styrelsen ska ansvara för att godkänna strategierna för RIS3-specialiseringsområdena.
Ekonomiministeriet ska ansvara för följande:
— utveckling av analys- och övervakningssystem för företagssektorn inom RIS3:s specialiseringsområden, utarbetande av övervakningsrapporter.
|
|
155
|
5.1.1.1.i stöd för en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem
|
Måltavla
|
Kontraktering eller utnämning av de personalresurser som behövs
|
INGEN
|
Antal personer
|
0
|
19
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Ekonomiministeriet och Lettlands investerings- och utvecklingsbyrå ska anställa eller utse minst 19 personer för att säkerställa fullgörandet av de uppgifter som tilldelats dessa institutioner när det gäller innovationsstyrning.
|
|
156
|
5.1.1.1.i stöd för en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem
|
Milstolpe
|
Övervakningsrapporter
|
Övervakningsrapporter har publicerats
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Ekonomiministeriet ska offentliggöra
— två rapporter om RIS3-områden med uppgifter som omfattar minst ett år, varav minst en också ska innehålla en utvärdering av programmet för innovationsstöd och rekommendationer.
— en rapport med en bedömning av resultaten för privata intermediärer som valts ut för stödprogrammet för forskning och stödprogrammet för samarbetsnätverk samt en analys av hur den nya modellen för innovationsstyrning fungerar.
|
|
157
|
5.1.1.2.i stödinstrument för forskning och internationalisering
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av rättsakt (er) som reglerar fyra stödprogram
|
Ikraftträdande av rättsakt (er)
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Rättsakt (er) som reglerar i) stödprogram för kompetenscentrum, ii) stödprogram för forskning, iii) stödprogram för samarbetsnätverk och iv) stödprogram för deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse ska träda i kraft och ska
— inkludera indikatorer för att mäta de utvalda intermediärernas resultat, till exempel attraherade privata investeringar i forskning och utveckling (FoU), ökad export bland stödmottagarna, antal produkter som utvecklats, och
— fastställa mellanhändernas ansvar för att samla in uppgifter från programmets slutliga stödmottagare.
I rättsakten/rättsakterna ska det fastställas att valet av intermediärer för stödprogrammet för forskning och stödprogrammet för samarbetsnätverk ska ta hänsyn till deras överensstämmelse med specialiseringsstrategin RIS3.
|
|
158
|
5.1.1.2.i stödinstrument för forskning och internationalisering
|
Måltavla
|
Finansieringsåtagande
|
INGEN
|
EUR miljoner
|
0
|
98
|
KVARTAL 2
|
2025
|
Undertecknande av kontrakt som visar ett åtagande från det centrala finansierings- och upphandlingsorganet på minst 98 miljoner euro för finansiering av forskning & utveckling, samarbete och internationaliseringsprojekt.
|
|
159
|
5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning
|
Milstolpe
|
Reform av styrningen av högre utbildningsanstalter
|
Lagändringar trädde i kraft i linje med reformen av styrningen av lärosäten
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Regelverket för att genomföra reformen av styrningen av systemet för högre utbildning har trätt i kraft, bland annat följande:
— Universitetstyper och kriterier för att kvalificera sig för en viss typ.
— förfarandet för inrättande och godkännande av universitetsråd, rådens behörighet, samtidigt som senatens, rektorns och den konstitutionella församlingens befogenheter klargörs.
— förfarandet för urval och godkännande av nya universitetsrektorer.
— Fastställande av universitetens strategiska specialisering.
|
|
160
|
5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning
|
Milstolpe
|
Reform av högre utbildning
|
Ikraftträdande av rättsakt (er)
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Ikraftträdande av en eller flera rättsakter som inför
i) En reviderad doktorandmodell.
II) Principer för anställning av akademisk personal.
III) det cykliska institutionella ackrediteringssystemet,
IV) Stipendier av högsta kvalitet, sociala stipendier och stipendier för studier.
V) En ökning av volymen resultatfinansiering (pelare 2) och nya resultatindikatorer i pelare 1.
vi) kopplingen mellan offentlig finansiering och resultaten av den internationella utvärderingen av vetenskapliga institutioner.
|
|
161
|
5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning
|
Måltavla
|
Konsolidering av institutioner för högre utbildning
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
4
|
KVARTAL 2
|
2023
|
Konsolideringsplaner för högre utbildningsanstalter som godkänts av utbildningsministeriet, inbegripet
— en investeringsplan och konsolideringsbidragsbelopp.
— former och tidsram för att uppnå en intern eller extern konsolidering av två eller flera institutioner för högre utbildning, inbegripet genom bildande av konsortier, om det är nödvändigt för genomförandet av extern konsolidering.
Följande investeringar ska berättiga till finansiering genom konsolideringsbidrag:
1) bidrag till strukturomvandling.
2) ”utträdesbidrag” för uppsägning av akademisk personal över 65 år.
3) digitalisering, teknisk utveckling, förbättring av forsknings- och utbildningsinfrastruktur (exklusive byggverksamhet).
4) inrättande av nya kvalitetsprogram.
Bedömningskriterierna för godkännande av konsolideringsplaner ska omfatta följande:
huruvida det finns en gemensam utvecklingsstrategi, gemensamt utnyttjande av resurser, utveckling av studieprogram, inrättande av gemensamma plattformar.
— om det finns ett åtagande om intern eller extern konsolidering, bland annat genom bildandet av konsortier, med en tydlig tidsram.
|
|
162
|
5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning
|
Måltavla
|
Förändringar i styrningen av offentliga universitet
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
10
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Efter reformen av styrningen av högre utbildningsanstalter ska styrdokument (t.ex. stadgar) för 10 offentliga universitet skapas eller uppdateras. De ska omfatta i) förfaranden för val av rektor och ii) ansvarsfördelning mellan interna styrande organ, inbegripet åtskillnad mellan akademiskt beslutsfattande och strategiskt beslutsfattande.
|
|
163
|
5.2.1.1.i bidrag till forskning, utveckling och konsolidering
|
Måltavla
|
Slutliga utbetalningsbeslut för konsolideringsplaner
|
INGEN
|
Antal beslut om slutbetalning för konsolideringsplaner
|
0
|
4
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Beslut om slutbetalning som utfärdats av det centrala finansierings- och upphandlingsorganet för konsolidering av fyra högre utbildningsanstalter eller vetenskapliga institutioner.
|
|
164
|
5.2.1.1.i bidrag till forskning, utveckling och konsolidering
|
Måltavla
|
Undertecknande av bidragsavtal för akademisk karriär och forskning
|
INGEN
|
Antal undertecknade avtal om akademisk karriär och forskningsbidrag
|
0
|
405
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Högre utbildningsanstalter eller forskningsinstitut har undertecknat 315 bidragsavtal för akademisk karriär och 90 bidragsavtal för forskning.
|
F. KOMPONENT 6: RÄTTSSTATSPRINCIPEN
Denna del av Lettlands återhämtnings- och resiliensplan består av fyra delar som tar itu med de viktigaste utmaningarna när det gäller efterlevnad av skatteregler, brottsbekämpning som rör ekonomisk brottslighet, offentlig förvaltning och offentlig upphandling. De viktigaste utmaningarna i samband med efterlevnaden av skattereglerna är odeklarerade löner och odeklarerat arbete, skattebedrägeri och smuggling. De största utmaningarna i samband med ekonomisk brottslighet är bristen på utredare, åklagare och domare med särskild kunskap på områden som rör ekonomisk brottslighet. Viktiga utmaningar i samband med den offentliga förvaltningen är behovet av att stärka och förbättra dess kapacitet, effektivitet, öppenhet och ansvarsskyldighet. Även om Lettlands resultat på området offentlig upphandling överlag är tillfredsställande finns det flera utmaningar som kräver ytterligare uppmärksamhet, nämligen behovet av att öka effektiviteten, transparensen och kvaliteten i förfarandena för offentlig upphandling, främja konkurrensen och stärka den mänskliga och analytiska kapaciteten, inbegripet upphandlarnas yrkeskvalifikationer.
Syftet med komponenten är att minska den svarta ekonomin och främja ett rättvisare företagsklimat, förbättra rättssystemets kvalitet och effektivitet, särskilt när det gäller att bekämpa ekonomisk brottslighet, modernisera den offentliga förvaltningen samt förbättra den offentliga upphandlingens kvalitet, effektivitet och integritet.
Komponenten stöder genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna för att förbättra efterlevnaden av skattereglerna (landsspecifik rekommendation 1 2019), stärka den offentliga förvaltningens ansvarsskyldighet och effektivitet (landsspecifik rekommendation 4 2019) och fortsätta framstegen med ramen för bekämpning av penningtvätt (landsspecifik rekommendation 4 2020).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
F.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen inom skatteförvaltning och tull
Syftet med denna åtgärd är att förbättra kvaliteten och effektiviteten i hanteringen av efterlevnadsrisker och annan verksamhet som rör kampen mot den svarta ekonomin genom en bred uppsättning åtgärder, inbegripet antagandet av en övergripande handlingsplan för att bekämpa den svarta ekonomin, införandet av ett nytt segmenteringssystem för skattebetalare och anpassning av revisions- och kontrollmetoderna för att bättre rikta in sig på risken för bristande efterlevnad. Åtgärden omfattar också investeringar i forskning om skattebetalarnas beteende som ska användas för att utforma effektivare politiska åtgärder mot skatteflykt och skatteundandragande.
Reformen består av följande: a) antagande av en nationell arbetsplan för att begränsa den svarta ekonomin för 2021–2022, b) inrättande av ett system för klassificering av skattebetalare och den därmed sammanhängande optimeringen av revisioner och kontroller och skräddarsyende av statliga tjänster på inkomstsidan, c) utarbetande av en handbok för att upptäcka risker med odeklarerade löner, d) beställning av forskning och politiska rekommendationer på området för den svarta ekonomin.
Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2024.
Investeringarna: 6.1.1.1.i modernisering av befintliga analytiska lösningar
Syftet med åtgärden är att modernisera it-infrastrukturen inom skatteförvaltningen.
Åtgärden består i att ändra flera it-system.
Investeringarna: 6.1.1.2.i utveckling av nya analyssystem
Syftet med åtgärden är att öka efterlevnaden av skattereglerna genom ökad transparens.
Åtgärden består i att skapa ett nytt segmenteringssystem för skattebetalare och integrera det med 360-graderssystemet för analys av skattebetalare.
Investeringarna: 6.1.1.3.i personalutbildning för att arbeta med en analysplattform och rådgivning
Syftet med denna åtgärd är att tillhandahålla utbildning för SRS-specialister så att de kan arbeta med SAP HANA-teknikplattformen.
Investeringen består i att utbilda 50 SRS-specialister för att arbeta med SAP HANA-plattformen. Utbildningen ska vara inriktad på riskanalytiker och systemadministratörer.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.
Investeringarna: 6.1.2.1.i anslutning av järnvägsskannrar till BAXE och skapande av en plattform för röntgenbildsanalys
Syftet med åtgärden är att säkerställa förmågan att utföra analys av järnvägsgodsbilder som skannas vid tullkontrollstationerna i Indra och Karsava på distans.
Åtgärden består i att a) ansluta järnvägsskannrar vid tullkontrollstationerna i Indra och Karsava till informationssystemet BAXE och b) skapa en plattform för röntgenbildanalys.
Investeringarna: 6.1.2.2.i kapacitetsuppbyggnad vid tullaboratoriet
Syftet med denna åtgärd är att göra det möjligt för tullen att mer effektivt kontrollera smuggling, förfalskade produkter och olagliga ämnen.
Investeringen består i att utrusta tullaboratoriet och tullkontrollstationen vid Rigas flygplats med en spektrofotometer.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2022.
Investeringarna: 6.1.2.3.i förbättring av tullkontrollen av mottagna postförsändelser vid flygplatsens tullkontrollpunkt
Syftet med åtgärden är att effektivisera kontrollen av inkommande postförsändelser som tas emot vid tullkontrollstationen på Rigas flygplats.
Åtgärden består i att installera en postskannings- och sorteringslinje på Rigas flygplats.
Investeringarna: 6.1.2.4.i inrättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala
Syftet med åtgärden är att öka tullkontrollernas effektivitet, minska den administrativa bördan för användarna av kontrolltjänsterna och undanröja slöseri med tunga transporter mellan hamnen och kontrollanläggningarna.
Åtgärden består av uppförande av byggnadens bärande och inkapslande strukturer. och leverans av röntgenutrustning för lastkontroll.
Reform: 6.2.1.r modernisering av processen för identifiering av penningtvätt, utredning av ekonomisk brottslighet och rättsliga förfaranden
Syftet med denna åtgärd är att effektivisera systemet för rapportering av misstänkta transaktioner.
Reformen består av a) en ändring av lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning för att eliminera parallell rapportering av misstänkta transaktioner till både finansunderrättelseenheten och den statliga skattemyndigheten och för att införa bestämmelser om ett nytt system för mottagande och analys av uppgifter, b) ministerrådets antagande av en förordning som föreskriver förfarandet för och innehållet i rapporter om misstänkta transaktioner och tröskeldeklarationer.
Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2021.
Investeringarna: 6.2.1.1.i inrättande av en innovationsknutpunkt för bekämpning av penningtvätt för att förbättra identifieringen av penningtvätt
Syftet med åtgärden är att underlätta forskning och informationsutbyte mellan de institutioner som deltar i kampen mot penningtvätt.
Åtgärden består av inrättandet av informationssystem, rum för kunskapsutbyte och samarbete, systemanslutningar för datautbyte och infrastruktur för databehandling.
Investeringarna: 6.2.1.2.i stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet
Syftet med åtgärden är att öka tillgängligheten och kapaciteten hos tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter som arbetar med ekonomisk brottslighet.
Åtgärden består i att utbilda tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter i utredningar av penningtvätt och inköp av utrustning.
Investeringarna: 6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum
Syftet med åtgärden är att öka kvalifikationerna hos rättsväsendets personal.
Åtgärden består i att inrätta ett utbildningscentrum och tio utbildningsmoduler.
Reform: 6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen
Syftet med åtgärden är att ta det första steget mot att modernisera den offentliga förvaltningen, vilket innebär att göra den mer effektiv och innovativ och mer attraktiv att arbeta på för att tillhandahålla bättre politik och tjänster till medborgarna samt ta itu med de nya utmaningar som har uppstått i samband med covid-19-krisen.
Åtgärden består av a) antagande av en plan för modernisering av den offentliga förvaltningen, b) utveckling av ett koncept och dess gradvisa genomförande av ett enda servicecentrum, med början i centraliseringen av stödfunktionerna för den offentliga förvaltningen, som är en del av moderniseringsplanen.
Reformen ska genomföras senast den 31 augusti 2026.
Investeringarna: 6.3.1.1.i öppen, transparent, rättvis och ansvarig offentlig förvaltning
Syftet med åtgärden är att öka de offentliga tjänstemännens befogenheter på områdena etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter.
Åtgärden består i att inrätta en kompetensram på områdena etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter.
Investeringarna: 6.3.1.2.i professionell, öppen och ansvarig offentlig förvaltning
Syftet med åtgärden är att öka de offentliga tjänstemännens kompetens.
Åtgärden består i att inrätta kompetensutvecklings- och utbildningsprogram och delta i utbildning på områden som kundservice, utveckling av ledarskap, grundläggande kompetens inom offentlig förvaltning, förvaltning av offentlig upphandling, mänskliga resurser, rättspraxis, politisk planering, etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter.
Investeringarna: 6.3.1.3.i utveckling av den offentliga förvaltningens innovationsekosystem
Syftet med åtgärden är att främja innovationskulturen och öka innovationsresultaten inom den offentliga förvaltningen.
Åtgärden består av a) godkännande av informationsrapporten och b) renovering av lokaler.
Investeringarna: 6.3.1.4.i tillväxt av icke-statliga organisationer för att stärka representationen på socialförsäkringsområdet och övervaka allmänna intressen
Syftet med åtgärden är att stödja offentliga initiativ och dialog på områdena social resiliens och främjande av allmänintresset.
Åtgärden består i att inrätta stöd till icke-statliga organisationer.
Reform: 6.4.1.r inrättande av ett register över offentliga upphandlingskontrakt
Syftet med denna åtgärd är att öka insynen i och tillgången till information om genomförandet och det faktiska genomförandet av ingångna kontrakt och på så sätt förbättra upphandlares och leverantörers beteende och minska risken för korruption under genomförandefasen av offentlig upphandling.
Reformen består av a) en ändring av lagen om offentlig upphandling som kräver offentliggörande av relevant ytterligare information och b) utveckling av en teknisk lösning för registret över offentliga upphandlingskontrakt och tillgängliggörande av det online.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2022.
Reform: 6.4.2.r förbättring av konkurrensmiljön
Syftet med denna åtgärd är att förbättra konkurrensen och minska intressekonflikter och risker för korruption vid offentlig upphandling samt att göra kriterier för valuta för pengarna mer allmänt använda vid offentlig upphandling.
Reformen består i att ändra reglerna om krav på intressekonflikter för upphandlingskommissioner, föreskriva en bredare användning av kvalitativa kriterier för tilldelning av kontrakt, föreskriva en bredare användning av marknadsundersökningar och bredda uteslutningskriterierna för anbudsgivare.
Reformen ska genomföras senast den 31 december 2021.
Reform: 6.4.3.r utveckling och genomförande av en strategi för professionalisering
Syftet med åtgärden är att öka den offentliga upphandlingens kvalitet och effektivitet och samtidigt optimera de resurser som används genom att utveckla de offentliga upphandlarnas kompetens, färdigheter och kapacitet.
Åtgärden består av a) fastställande av standardiserade kvalifikationskrav för leverantörer av vissa tjänster, som ännu inte har specificerats, b) krav på användning av standardiserade dokument om acceptans och överföring i upphandlingar av bygg- och anläggningsarbeten, c) utveckling av ett enhetligt utbildningsprogram för offentliga upphandlare, d) fastställande av krav på upphandlingskommissionens kompetens i upphandlingar som når en viss tröskel för kontraktspriser.
Reform: 6.4.4.r. uppbyggnad av IT-kapacitet och analyskapacitet vid IUB
Syftet med åtgärden är att se över förebyggande åtgärder för att säkerställa att riskfylld offentlig upphandling identifieras i tid.
Åtgärden består av a) fastställande av kriterier för att identifiera riskfyllda marknadssektorer, kunder och inköp, och b) tillhandahållande av ett system för hantering av publikationer.
F.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Nr
|
Berörd åtgärd (reform eller investering)
|
Delmål/mål
|
Namn
|
Kvantitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
166
|
6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen inom skatteförvaltning och tull
|
Milstolpe
|
Antagande av en arbetsplan för offentliga myndigheter för att stävja den svarta ekonomin 2021–2022
|
Antagande av de nationella myndigheternas arbetsplan för att begränsa den svarta ekonomin för 2021–2022
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
De nationella institutionernas arbetsplan för att återställa skuggekonomin för 2021–2022 antas. Följande aktiviteter ingår:
— Oregistrerad/olaglig ekonomisk verksamhet.
— Odeklarerat arbete.
— Oregistrerade transaktioner och olaglig förflyttning av varor.
— Oregistrerade/okontrollerade förflyttningar av kontanta medel.
— Skattebedrägeri.
Den ska inriktas på ekonomiska sektorer med störst risk för den svarta ekonomin, såsom byggverksamhet, handel, tjänster, säkerhet, catering och hotell- och restaurangbranschen samt transport.
|
|
167
|
6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen inom skatteförvaltning och tull
|
Milstolpe
|
Idrifttagande av ett system för skatteklassificering, optimering av kontroller
|
Rättsakternas ikraftträdande
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Ikraftträdande av ändringar av rättsakterna, inbegripet
— den rättsliga ramen för systemet för skatteklassificering har inkluderats, vilket innebär att deras bedömning offentliggörs.
— optimerade typer av skattekontroller och skatteinspektioner för att effektivisera skattekontroller och skatteinspektioner.
|
|
168
|
6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen inom skatteförvaltning och tull
|
Milstolpe
|
Idrifttagande av en korg av databaserade tjänster för varje segmenteringsgrupp av skattebetalare
|
Ändringar av skattemyndighetens interna regler och/eller plattformar för tillhandahållande av tjänster
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Idrifttagande av en databaserad korg av tjänster för varje segmenteringsgrupp av skattebetalare.
|
|
169
|
6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen inom skatteförvaltning och tull
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av en handbok för hantering av efterlevnadsrisker
|
Ändringar av skattemyndighetens interna regler
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2023
|
En handbok för hantering av metodologisk efterlevnadsrisk när det gäller odeklarerade löner har offentliggjorts, med bland annat följande uppgifter:
— riktlinjer för riskbedömning
— aspekter av typologier för ”skallönebetalare”
aspekter av tillgängliga förebyggande verktyg och kontrollverktyg
— analys av domstolsavgöranden på området för odeklarerade löner.
|
|
170
|
6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen inom skatteförvaltning och tull
|
Måltavla
|
Genomförande av det nationella forskningsprogrammet ”Minskning av den svarta ekonomin för att säkerställa en hållbar utveckling i landet”
|
INGEN
|
Antal studierapporter
|
0
|
5
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Följande forskning om efterlevnad av skatteregler ska genomföras:
— Rapportera om de faktorer som påverkar den svarta ekonomin i Lettland, med fokus på de viktigaste sektorerna.
— Rapportera om bestämningsfaktorerna för enskilda personers skatteundandragande, inbegripet en analys av hur nivån på den svarta ekonomin påverkar efterlevnaden av skattereglerna.
— Rapportera med politiska rekommendationer för lagstiftningsmässiga, organisatoriska, tekniska och andra förbättringar för att förbättra efterlevnaden av skattereglerna, inbegripet en bedömning av de finansiella konsekvenserna av de föreslagna rekommendationerna.
— Rapport med en bedömning av uteblivna budgetintäkter till följd av olaglig verksamhet, inbegripet lagstiftningsrekommendationer för att minska riskerna för cirkulation av olagliga pengar.
— Utveckling av metoder för mätning av den svarta ekonomin, med hjälp av en dynamisk modell med flera indikatorer och flera orsaker, inbegripet uppdelning efter skattetyper, företagsstorlek och sektorer.
|
|
171
|
6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen inom skatteförvaltning och tull
|
Milstolpe
|
Genomförande av forskningsresultaten
|
Publicerad bedömningsrapport om den svarta ekonomin
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2023
|
En första utvärderingsrapport om den svarta ekonomins storlek på grundval av den metod som utvecklades 2022 ska offentliggöras.
|
|
172
|
6.1.1.1.i modernisering av befintliga analytiska lösningar
|
Milstolpe
|
Ändringar av IT-system
|
Riskanalyssystem har migrerat eller skapats
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Befintliga risksystem har migrerats till en enda analysplattform.
Ett system med risker för enskilda skattebetalare har skapats.
Ett riskhanteringssystem för punktskatter har inrättats.
ESKORT-systemet har överförts till SAP HANA-databasen.
|
|
173
|
6.1.1.2.i utveckling av nya analyssystem
|
Milstolpe
|
Segmenteringssystem för skattebetalare
|
Nytt it-system har skapats
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2024
|
Ett it-system för segmentering av skattebetalare ska inrättas.
Det nya systemet ska integreras med 360-gradersanalysen av skattebetalaren.
|
|
174
|
6.1.1.3.i
Personalutbildning med analysplattform och rådgivning
|
Måltavla
|
Utbildning av personal för att arbeta med analysplattformen
|
INGEN
|
Antal utbildningsbevis
|
0
|
50
|
KVARTAL 4
|
2023
|
50 SRS-specialister har utbildats för att arbeta med SAP HANA-plattformen. Utbildningen ska inriktas på färdigheter för att arbeta med SAP HANA-ramen och praktiska färdigheter inom systemadministration.
|
|
176
|
6.1.2.1.i
Anslutning av järnvägsskannrar till BAXE och skapande av en plattform för analys av röntgenbilder
|
Milstolpe
|
Järnvägsskannrar anslutna till informationssystemet BAXE
|
Intyg om slutförande undertecknat
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Intyg om slutförande undertecknat för anslutning av järnvägsskannrar vid tullkontrollställen i Indra och Karsava till informationssystemet BAXE.
|
|
177
|
6.1.2.1.i
Anslutning av järnvägsskannrar till BAXE och skapande av en plattform för analys av röntgenbilder
|
Milstolpe
|
Plattform för analys av röntgenbilder
|
Intyg om slutförande undertecknat
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2026
|
Intyg om slutförande undertecknat för en automatisk plattform för analys av röntgenbilder.
|
|
178
|
6.1.2.2.i
Kapacitetsuppbyggnad vid tullaboratoriet
|
Milstolpe
|
Inköpt och installerad spektrofotometer för användning i tullaboratoriet
|
Godkännandehandling undertecknad
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
En spektrofotometer inrättas och används vid tullaboratoriet.
|
|
179
|
6.1.2.2.i
Kapacitetsuppbyggnad vid tullaboratoriet
|
Milstolpe
|
Inköpt och installerad spektrofotometer för användning vid flygplatsens tullkontrollpunkt
|
Godkännandehandling undertecknad
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
En spektrofotometer installeras och används vid flygplatsens tullkontrollpunkt.
|
|
180
|
6.1.2.3.i förbättring av tullkontrollen av mottagna postförsändelser vid flygplatsens tullkontrollpunkt
|
Milstolpe
|
Skanning och sortering av post på Rigas flygplats
|
Intyg om slutförande undertecknat
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2025
|
Intyg om ifyllande undertecknat för installation av en postskannings- och sorteringslinje vid tullkontrollstationen på Rigas flygplats.
|
|
181
|
6.1.2.4.i
Inrättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala
|
Milstolpe
|
Gemensam utformning – bygg- och anläggningskontrakt undertecknat
|
Bygg- och projekteringskontrakt undertecknat
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Ett kontrakt för utformning och uppförande av infrastruktur för kontrolltjänsterna vid Kundzinsala har undertecknats efter ett anbudsförfarande.
|
|
182
|
6.1.2.4.i
Inrättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala
|
Milstolpe
|
Bygglov har erhållits
|
Meddelande om beslut om godkännande av tillstånd
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2024
|
Bygglov har erhållits från Byggnadsnämnden.
|
|
183
|
6.1.2.4.i
Inrättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala
|
Milstolpe
|
Bärande och omslutande strukturer och utrustning för utförande av kontrolltjänster
|
Konstruktionshandling (formulär 2 och formulär 3) utfärdad och faktura undertecknad
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Bygglov (formulär 2 och formulär 3) utfärdas för uppförande av byggnadens bärande och omslutande konstruktioner, inklusive taket.
Faktura undertecknad för leverans av röntgenutrustning för lastkontroll.
|
|
184
|
6.1.2.4.i
Inrättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala
|
Milstolpe
|
Upphandling och ingående av avtal om leverans och installation av utrustning för röntgenfraktkontroll
|
Kontraktet undertecknat
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2023
|
Ett kontrakt för leverans och installation av röntgenutrustning för lastkontroll har undertecknats efter ett anbudsförfarande.
|
|
186
|
6.2.1.r modernisering av processen för identifiering av penningtvätt, utredning av ekonomisk brottslighet och rättsliga förfaranden
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ändringar av lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning
|
Ikraftträdande av ändringar av NILLTPGN-lagen
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2021
|
Ändringar av lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning av vapen har trätt i kraft, bland annat följande:
— införandet av ett nytt system för mottagande och analys av uppgifter från finansunderrättelseenheter (FIU) och avskaffandet av ett parallellt rapporteringssystem för både FIU och den statliga intäktstjänsten (SRS), som endast föreskriver rapportering till FIU.
Ministerrådets förordning om förfarandet för och innehållet i rapporter om misstänkta transaktioner och tröskeldeklarationer har antagits.
|
|
187
|
6.2.1.1.i inrättande av en innovationsknutpunkt för bekämpning av penningtvätt för att förbättra identifieringen av penningtvätt
|
Milstolpe
|
Samarbetsplattform för finansunderrättelser och kunskapsutbyte för att identifiera penningtvätt
|
Intyg om slutförande eller faktura undertecknad
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2025
|
Följande ska fastställas:
(a) 5 informationssystem på området penningtvätt,
(b) 3 rum för kunskapsutbyte och samarbete,
c) 5 sammanlänkningar mellan systemen för datautbyte,
d) Infrastruktur för databehandling baserad på 6 tekniska lösningar.
|
|
190
|
6.2.1.2.i stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet
|
Måltavla
|
Antal tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter med intyg om utredning av penningtvätt
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
30
|
KVARTAL 1
|
2025
|
Minst 30 tjänstemän inom brottsbekämpningen, certifierade av statspolisen, ska ha erhållit ett intyg om utredning av penningtvätt.
|
|
191
|
6.2.1.2.i stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet
|
Milstolpe
|
Utrustning för tjänstemän inom brottsbekämpning
|
Faktura (er)
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2025
|
Fakturor som undertecknats för inköp av följande utrustning:
— 200 mobila arbetsstationer.
— 30 bärbara skrivare.
— 4 komponenter för storskaliga servrar.
— utrustning för videokonferenser.
— utbildning i ett it-verktyg för taligenkänning.
|
|
192
|
6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum
|
Milstolpe
|
Rättsakt (er) som rör utbildningscentrumet
|
Ikraftträdande av rättsakt (er) för utbildningscentrumet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2025
|
Följande har trätt i kraft:
— En lag om inrättande och drift av utbildningscentrumets institutionella modell (”rättsakademin”), inbegripet en definition av rättsväsendets och det rättsliga rådets deltagande i utbildningens innehåll och metoder.
— Lag om statsbudgeten för 2025, med finansiering för att täcka utbildningscentrumets underhållskostnader, personalkostnader och kostnader för utbildningsinnehåll, inbegripet uppdatering av utbildningsprogram.
|
|
193
|
6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum
|
Måltavla
|
Nya utbildningsprogram
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
10
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Tio nya utbildningsprogram för domare, domstolspersonal, åklagare, biträdande åklagare och utredare, bland annat om frågor som it-brottslighet, bedrägeri och skatteundandragande, korruption vid offentlig upphandling och penningtvätt, ska inrättas och godkännas.
Programmen godkänns av tillsynsnämnden för projektet ”Judicial Academy”, där även domarrådet är företrätt.
|
|
195
|
6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum
|
Milstolpe
|
Upprustade och utrustade utbildningscentrum
|
Renovering av lokaler och tillhandahållande av utrustning för utbildningscentrumet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ett utbildningscentrums lokaler (”rättsakademin”) renoveras och utrustas.
|
|
196
|
6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Godkänd plan för modernisering av den offentliga förvaltningen
|
Plan för modernisering av den offentliga förvaltningen godkänd
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
En plan för modernisering av den offentliga förvaltningen godkänns av ministerrådet. Planen omfattar följande prioriterade områden och inbegriper tidsramar för genomförandet:
a) En öppen, transparent, rättvis och ansvarsfull offentlig förvaltning: integritetsprinciperna ses över och förbättras genom att man definierar och tillämpar ansvarsskyldighet gentemot varje offentlig förvaltning samt genom att man respekterar etiska principer och värderingar i den offentliga förvaltningens arbete.
b) Enhetliga, centraliserade och standardiserade stödprocesser och stödsystem – införande av ett centraliserat resurshanteringssystem i offentliga förvaltningar, inbegripet redovisnings- och personalförvaltning.
c) Strategisk personalförvaltning och personalutveckling, inbegripet urval, karriärplanering, utvärdering, lärande och utveckling.
d) Tillgängliga, begripliga och relevanta tjänster – utveckling av riktlinjer för digital överföring och digitalisering av tjänster, samtidigt som man säkerställer att de är tillgängliga, åtkomliga och begripliga för alla medborgare, även för dem som inte använder digitala verktyg.
|
|
198
|
6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Konceptet med ett enda servicecentrum som godkänts som en förutsättning för tillhandahållandet av centraliserade tjänster
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Konceptet med ett enda servicecentrum har utvecklats och godkänts av ministerrådet.
Konceptet ska beskriva hur en gradvis centralisering av stödfunktionerna för den offentliga förvaltningen (åtminstone bokföring och personalregister) ska ske.
|
|
200
|
6.3.1.1.i
Öppen, transparent, rättvis och ansvarsfull offentlig förvaltning
|
Milstolpe
|
Tillgänglig kompetensram
|
Kompetensramen finns tillgänglig i det statliga förvaltningsskolutbildningssystemet och har godkänts genom en intern rättsakt från skolan för statlig förvaltning, och lagen om statsbudgeten för 2024 har antagits.
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2023
|
En kompetensram har inrättats och gjorts tillgänglig på områdena etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter.
Statlig budgetfinansiering av de viktigaste utbildningsprogrammen för utveckling av den offentliga förvaltningen har säkerställts från och med 2024.
|
|
202
|
6.3.1.2.i professionell, öppen och ansvarig offentlig förvaltning
|
Milstolpe
|
Tillgänglig kompetensram, inklusive utbildningsprogram
|
Kompetensramen finns tillgänglig i förvaltningssystemet för den statliga förvaltningsskolan och har godkänts genom en intern rättsakt från den statliga förvaltningsskolan, och den statliga budgetlagen för 2024 har antagits.
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2023
|
Det finns en kompetensram och utbildningsprogram på följande områden:
kundtjänst.
— utveckling av ledarskap.
— den offentliga förvaltningens grundläggande kompetens,
— förvaltning av offentlig upphandling.
— mänskliga resurser.
— rättspraxis,
— politisk planering och genomförande.
Statlig budgetfinansiering för professionalisering av den offentliga förvaltningen har säkerställts från och med 2024.
|
|
203
|
6.3.1.2.i professionell, öppen och ansvarig offentlig förvaltning
|
Måltavla
|
Deltagande i utbildning
|
INGEN
|
Antal
|
0
|
36 243
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Antal utbildningar som genomförts, till exempel på områdena kundservice, utveckling av ledarskap, grundläggande kompetens inom offentlig förvaltning, förvaltning av offentlig upphandling, mänskliga resurser, rättspraxis, politisk planering, etik, korruptionsbekämpning, förebyggande av bedrägerier och intressekonflikter.
|
|
204
|
6.3.1.3.i utveckling av den offentliga förvaltningens innovationsekosystem
|
Milstolpe
|
Innovationslaboratorium
|
Godkännande av informationsrapporten och förnyelse av innovationslaboratoriet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2025
|
En informativ rapport om att stärka innovationskapaciteten inom den offentliga förvaltningen godkänns av ministerrådet. Innovationslaboratoriets lokaler har renoverats och innovationssprutor har anordnats.
|
|
206
|
6.3.1.4.i
Ökning av antalet icke-statliga organisationer för att stärka representationen av de sociala trygghetssystemen och övervaka allmänintresset
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av ramen för stöd till icke-statliga organisationer på följande områden:
— social resiliens
— främjande av allmänintresset
|
Offentliggörande av reglerna för stödprogrammet
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
En öppen ansökningsomgång för finansiering för att stärka icke-statliga organisationers arbete på två områden – a) främjande av social resiliens och b) främjande av allmänintresset har offentliggjorts. Ansökningsomgången ska innehålla villkor och kriterier för icke-statliga organisationers deltagande i stödprogrammet, en rapporteringsmekanism samt indikatorer och mål som ska uppnås inom programmet.
|
|
207
|
6.3.1.4.i
Ökning av antalet icke-statliga organisationer för att stärka representationen av de sociala trygghetssystemen och övervaka allmänintresset
|
Måltavla
|
Stödmottagare inom ramen för stödprogrammet
|
INGEN
|
Antal stödmottagare (inklusive partner) i stödprogrammet
|
0
|
30
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Finansieringen ska gynna minst 30 icke-statliga organisationer. Målindikatorn anses vara uppfylld när ett kontrakt om genomförande av projektet har tecknats mellan de icke-statliga organisationerna och Society Integration Foundation.
|
|
208
|
6.4.1.r.
Inrättande av ett register över offentliga upphandlingskontrakt
|
Milstolpe
|
Ett register över offentliga upphandlingskontrakt som gjorts tillgängligt
|
Ändringar av lagstiftningen om offentlig upphandling och tekniska lösningar som utvecklats och är tillgängliga för produktion
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Ändringar av lagstiftningen om offentlig upphandling har trätt i kraft och föreskriver ett register över kontrakt som innehåller strukturerad information om ingångna upphandlingskontrakt och deras faktiska genomförande (inklusive faktiska kostnader och tidsfrister eller skälet till uppsägningen).
En teknisk lösning för registret över offentliga upphandlingskontrakt har utvecklats och gjorts tillgänglig online.
|
|
209
|
6.4.2.r förbättring av konkurrensmiljön
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av regelverk för att förbättra konkurrensmiljön och minska korruptionsriskerna vid offentlig upphandling
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Ikraftträdande av ändringar av lagen om offentlig upphandling, inbegripet bland annat följande ändringar:
1) upphandlingskommissionen ska inrättas för varje upphandling separat eller för en angiven tidsperiod.
2) upphandlingskommitténs sekreterare ska underteckna en försäkran om att det inte föreligger några intressekonflikter.
3) utvidgade fall där en leverantör kan uteslutas från anbud.
4) utvärderingskriterierna identifierar särskilda områden där livscykelkostnader och kvalitetskriterier ska bedömas utöver inköpspriset.
5) strängare krav för fall med endast ett anbud,
6) krav på marknadsundersökning för att undvika restriktiva tekniska specifikationer.
|
|
210
|
6.4.3.r utveckling och genomförande av en strategi för professionalisering
|
Milstolpe
|
Antagande av en strategi för professionalisering av upphandlare
|
En strategi har antagits
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2022
|
Antagande av en professionaliseringsstrategi som innehåller särskilda handlingslinjer för upphandlarnas kompetens och för genomförandet av centraliserade upphandlingar.
|
|
211
|
6.4.3.r utveckling och genomförande av en strategi för professionalisering
|
Milstolpe
|
Ändringar av relevanta rättsakter, förordningar och interna förfaranden
|
Ikraftträdande av ändringar av relevanta rättsakter, förordningar eller interna förfaranden
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2022
|
Antagandet av följande har slutförts:
(1) Standardiserade kvalifikationskrav per sektor (informations- och kommunikationsteknik, byggverksamhet, vägtransporter, mobila och fasta kommunikationstjänster), (2) standardiserade dokument om godkännande och överföring i upphandlingar av byggentreprenader, (3) allmänhetens tillgång till metodmaterial, (4) ett enda utbildningsprogram för att säkerställa att upphandlarnas kompetens har utvecklats och genomförts, (5) ökade krav på upphandlingskommissionens kompetens i upphandlingar som når en viss tröskel för kontraktspriser, t.ex. certifiering till upphandlingskommissionens ordförande, (6) förhandskontroll av upphandlingar säkerställer att upphandlingskommissionen annonserar ut anbud av lämplig kvalitet.
|
|
212
|
6.4.3.r utveckling och genomförande av en strategi för professionalisering
|
Milstolpe
|
Centralisering av upphandling
|
Ministerrådets beslut träder i kraft
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 3
|
2026
|
Ikraftträdande av ett beslut av ministerrådet om genomförande av centraliserade upphandlingar, till exempel på områdena fordon, transporttjänster och el.
|
|
213
|
6.4.4.r.
IUB IT och uppbyggnad av analyskapacitet
|
Milstolpe
|
Antagande av kriterier för identifiering av riskfyllda marknadssektorer, kunder och inköp
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2021
|
Kriterier för identifiering av riskfyllda marknadssektorer, kunder och upphandlingsförfaranden har godkänts.
De fastställda kriterierna bygger på indikatorer för offentliggörande av upphandling och kommissionens upphandlingsindikatorer samt på god praxis från andra länder, såsom indexverktyget.
|
|
214
|
6.4.4.r.
IUB IT och uppbyggnad av analyskapacitet
|
Milstolpe
|
System för hantering av publikationer
|
Uppgradering av tillgängliga system för hantering av publikationer
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Det finns ett system för hantering av publikationer som säkerställer
— tillgång online.
— offentliggörande av e-formulär.
översikt över upphandlingsstatistik.
tillgång till kundprofiler.
— modul för klagomålsförfarande i samband med upphandling.
— modul för att utföra förhandskontroller.
— modul för administrativa överträdelseärenden.
|
G. KOMPONENT 7: REPowerEU
Målen för REPowerEU-kapitlet i Lettlands återhämtnings- och resiliensplan är följande:
-att öka andelen och påskynda utbyggnaden av förnybar energi genom att i) genomföra lösningar för förvaltning av smarta elnät både på överförings- och distributionsnivå, ii) öka nätkapaciteten för att möjliggöra en högre integrering av intermittent förnybar energi och iii) införa nya ramar för energigemenskaper och egenförbrukare.
-att ta itu med energifattigdom genom att stödja och främja energigemenskaper.
-att ta itu med interna och gränsöverskridande flaskhalsar i energiöverföringen och energidistributionen genom att digitalisera, modernisera och säkra de nationella överförings- och distributionsnäten för el och genom att införa bestämmelser om optimering av elnäten.
-stödja lagring av el och öka energitryggheten genom att investera i installation av ett batterienergilagringssystem och i cybersäkerhetslösningar för kritisk energiöverföringsinfrastruktur. och
-att öka användningen av hållbar biometan genom att skapa en regional injektionspunkt för biometan och genom att inrätta en rättslig ram för inmatning av hållbar biometan i det befintliga naturgasnätet.
Av de fyra åtgärderna i Lettlands REPowerEU-kapitel har två en gränsöverskridande dimension och effekt som omfattar flera länder. Investeringsåtgärden som omfattar installation av ett batterienergilagringssystem syftar just till att komplettera ett gränsöverskridande projekt som genomförs av Lettland, Litauen, Estland och Polen och som syftar till att säkerställa fullständig synkronisering av de baltiska staternas elnät med det kontinentala europeiska nätet. Denna investering omfattar också kompletterande verksamhet som syftar till att förbättra cybersäkerheten för kritisk infrastruktur och säkerställa en stabil drift av överföringsnätet efter synkroniseringen, i syfte att öka integreringen av förnybara energikällor. Investeringen i uppgradering, digitalisering och säkring av överförings- och distributionsnäten för el har också en gränsöverskridande dimension och effekt som omfattar flera länder, eftersom den förväntas bidra till att undanröja flaskhalsar i energiflödena och underlätta integreringen av förnybara energikällor i näten.
De två investeringarna står för 99 % av de beräknade kostnaderna för kapitlet.
REPowerEU-kapitlet bidrar till att följa rekommendationerna om att minska det totala beroendet av fossila bränslen (landsspecifik rekommendation 4.1 2023) genom att påskynda utbyggnaden av förnybar energi (landsspecifik rekommendation 4.2 2023) och säkerställa tillräcklig sammanlänkningskapacitet för att öka försörjningstryggheten och fortsätta synkroniseringen med EU:s elnät (landsspecifik rekommendation 4.3 2023).
Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
G.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 7.1.r. omvandling av den nationella energisektorn
Syftet med åtgärden är att minska det totala beroendet av fossila bränslen och att främja Lettlands mål att bli ett exportland för grön energi.
Åtgärden består av i) ikraftträdande av rättsakter som fastställer villkoren och förfarandena för registrering och drift av energigemenskaper och stöder socialt missgynnade grupper i samhället, II) införa ändringar av normer för elhandel och elförbrukning som främjar egenförbrukare och energidelning, III) införa en flexibel systemtjänst för överföring.
Investeringarna: 7.2.i trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät
Syftet med åtgärden är att öka säkerheten och stabiliteten i energiförsörjningen och att underlätta synkroniseringen av det nationella elnätet med det kontinentala Europas elnät.
Åtgärden består i idrifttagande av ett energilagringssystem.
Investeringarna: 7.3.i uppgradering, digitalisering och säkring av överförings- och distributionsnäten för el
Syftet med åtgärden är att bidra till omställningen till ren energi och öka elförsörjningstryggheten.
Åtgärden består av delinvesteringar som omfattar ytterligare elnätskapacitet och insatser för att uppgradera elnät.
Investeringarna: 7.4.i öka användningen av hållbar biometan
Syftet med åtgärden är att öka användningen av hållbar biometan.
Åtgärden består av investeringar för idrifttagning av en injektionspunkt för biometan och leverans av relaterade it-lösningar.
G.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Nr
|
Berörd åtgärd (reform eller investering)
|
Delmål/mål
|
Namn
|
Kvantitativa indikatorer
(för delmål)
|
Kvantitativa indikatorer
(för mål)
|
Preliminär tidsplan för slutförande
|
Beskrivning och tydlig definition av varje delmål och mål
|
|
|
|
|
|
|
Enhet för åtgärd
|
Baslinjen
|
Mål
|
Kvartal
|
Året
|
|
|
215
|
7.1.r. omvandling av den nationella energisektorn
|
Milstolpe
|
Rättsakter om inrättande av en ram för registrering och drift av energigemenskaper
|
Rättsliga bestämmelser som anger rättsakternas ikraftträdande
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ikraftträdande av rättsakter som ska
— fastställa villkor och förfaranden för registrering och drift av energigemenskaper,
— införa en skyldighet för lokala myndigheter att styra en del av den mängd el som produceras i energisamhället till socialt missgynnade grupper i samhället.
— införa en skyldighet för elhandlare att erbjuda minst en produkt för inköp av el från energisamhällen.
|
|
216
|
7.1.r. omvandling av den nationella energisektorn
|
Milstolpe
|
Lagstiftning om ändring av normer för handel med och förbrukning av el
|
Rättsliga bestämmelser som anger ikraftträdandet av lagstiftningen om ändring av normerna för handel med och förbrukning av el
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 1
|
2024
|
Ikraftträdande av ändringar av normerna för elhandel och elförbrukning, som ska införa
— villkoret att energidelning är möjlig utanför flerfamiljshuset utan behov av att skapa en energigemenskap.
— möjligheten att använda den mängd el som produceras i en elanvändares anläggning för att täcka förbrukningsbehoven i en annan anläggning som tillhör samma användare, oavsett var anläggningarna är belägna. De enda begränsningarna är att anläggningarna ska vara i) belägna på Republiken Lettlands territorium och ii) påslagna för det befintliga överförings- och distributionssystemet för el i Republiken Lettland.
skyldighet för elhandlare att införa minst en produkt för inköp av el från egenförbrukare som driver en mikrogeneratoranläggning.
|
|
217
|
7.1.r. omvandling av den nationella energisektorn
|
Milstolpe
|
Lagstiftning om optimering av elnät
|
Rättsliga bestämmelser som anger när lagstiftningen träder i kraft
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Ikraftträdande av lagstiftning som inför en flexibel överföringstjänst och ett tillfälligt fönster som gör det möjligt för elproducenter att begära återbetalning av den avgift som tidigare betalats för att reservera överföringskapacitet, om producenterna vill avbryta anslutningen eller minska den kapacitet som anges i de tekniska kraven.
|
|
219
|
7.2.i trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät
|
Milstolpe
|
Förordning om installation av ett batterienergilagringssystem
|
Rättsliga bestämmelser som anger förordningens ikraftträdande
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ministerrådets förordning om den rättsliga ramen för investeringar i installation av ett batterienergilagringssystem i Rēzekne träder i kraft.
|
|
221
|
7.2.i trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät
|
Måltavla
|
Batterienergilagringssystem (BESS)
|
INGEN
|
MW
|
0
|
60
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Intyg om slutförande undertecknat för idrifttagning av ett 60 MW batterienergilagringssystem (BESS) i Rēzekne.
|
|
223
|
7.3.i uppgradering, digitalisering och säkring av överförings- och distributionsnäten för el
|
Milstolpe
|
Bestämmelser om investeringar i de nationella överförings- och distributionsnäten för el
|
Rättsliga bestämmelser som anger ikraftträdandet av förordningarna om investeringar i de nationella överförings- och distributionsnäten för el
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ikraftträdande av ministerrådets förordningar om investeringar i ny elnätskapacitet, understationer, överföringsledningar och smart energidistributionshantering.
|
|
224
|
7.3.i uppgradering, digitalisering och säkring av överförings- och distributionsnäten för el
|
Måltavla
|
Ytterligare elnätskapacitet
|
INGEN
|
MW
|
0
|
70
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Teknisk (a) akt (er) som undertecknats för idrifttagning av ytterligare elnätskapacitet på totalt 70 MW.
|
|
225
|
7.3.i uppgradering, digitalisering och säkring av överförings- och distributionsnäten för el
|
Milstolpe
|
Understationer
|
Intyg om slutförande undertecknat
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2026
|
1) intyg om slutförande undertecknat för idrifttagning av en digital transformatorstation i Kuldīga.
2) intyg om slutförande undertecknat för en renoverad understation i Carnikava.
|
|
226
|
7.3.i uppgradering, digitalisering och säkring av överförings- och distributionsnäten för el
|
Måltavla
|
Byggda kraftledningar
|
INGEN
|
Km
|
0
|
190
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Teknisk (a) akt (er) undertecknad (a) för totalt 190 km byggda kraftledningar.
|
|
227
|
7.3.i uppgradering, digitalisering och säkring av överförings- och distributionsnäten för el
|
Milstolpe
|
Uppgraderingar av system för förvaltning av distributionsnät och kretsbrytare
|
Intyg om slutförande och teknisk (a) akt (er) undertecknad (a)
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2026
|
— Intyg om slutförande undertecknat för uppgraderingar av två nätförvaltningssystem som drivs av den systemansvarige för distributionssystemet.
— Teknisk (a) akt (er) signerad (e) för installation av minst 285 kretsbrytare.
|
|
229
|
7.4.i öka användningen av hållbar biometan
|
Milstolpe
|
Förordningar om investeringar i biometansektorn
|
Rättsliga bestämmelser som anger ikraftträdandet av förordningarna om investeringar i biometansektorn
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2024
|
Ikraftträdande av ministerrådets förordningar om den rättsliga ramen för investeringar i uppförandet av en regional insatspunkt för biometan och i inköp av en it-lösning för förvaltningen av insatspunkten.
|
|
231
|
7.4.i öka användningen av hållbar biometan
|
Milstolpe
|
Insprutningspunkt för biometan
|
Intyg om slutförande undertecknat
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 4
|
2025
|
Intyg om slutförande undertecknat för idrifttagning av en injektionspunkt för biometan. Biometan som matas in via den nya punkten ska uppfylla de lagstadgade kraven på hållbara förnybara energikällor och kriterier för minskade växthusgasutsläpp.
|
|
232
|
7.4.i öka användningen av hållbar biometan
|
Milstolpe
|
It-lösningar för hantering av injektionspunkten för biometan
|
It-lösningar levererade
|
INGEN
|
INGEN
|
INGEN
|
KVARTAL 2
|
2026
|
Intyg om slutförande undertecknat för leverans av it-lösningar för hantering av injektionspunkten för biometan.
Ett intyg utfärdat av ett ackrediterat organ som visar att läckagedetektorer för metan och biometan har provats.
|
2.Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen
Den uppskattade totala kostnaden för Lettlands återhämtnings- och resiliensplan är 1 969 244 522 EUR.
Den beräknade totala kostnaden för REPowerEU-kapitlet är 141 555 190 EUR.
AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD
1.Ekonomiskt stöd
De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:
1.1.Första inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd
(Reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
77
|
2.3.2.3.i överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ett regelverk som fastställer förfaranden för organisation och genomförande av distansundervisning
|
|
80
|
2.4.1.r utveckling av bredbandsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Antagande av tekniska krav för uppkopplad och automatiserad körning
|
|
81
|
2.4.1.r utveckling av bredbandsinfrastruktur
|
Milstolpe
|
Antagande av en gemensam modell för utveckling av den sista kilometern
|
|
98
|
3.1.1.4.i inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagen om balans mellan hyresgästers och hyresvärdens rättigheter
|
|
104
|
3.1.1.5.i utvecklingav utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning
|
Milstolpe
|
Fastställande av kvalitativa och kvantitativa kriterier
|
|
110
|
3.1.2.r tillgång till sociala tjänster och arbetsförmedlingar till stöd för minimiinkomstreformen
|
Milstolpe
|
Antagande av den strategiska ramen för vidareutveckling av systemet för minimiinkomststöd
|
|
186
|
6.2.1.r modernisering av processen för identifiering av penningtvätt, utredning av ekonomisk brottslighet och rättsliga förfaranden
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av ändringar av lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning
|
|
209
|
6.4.2.r förbättring av konkurrensmiljön
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av regelverk för att förbättra konkurrensmiljön och minska korruptionsriskerna vid offentlig upphandling
|
|
213
|
6.4.4.r. uppbyggnad av IT-kapacitet och analyskapacitet vid IUB
|
Milstolpe
|
Antagande av kriterier för identifiering av riskfyllda marknadssektorer, kunder och inköp
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
231 EUR 000 EUR
|
1.2.Andra inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd
(Reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
7
|
1.2.1.1.i förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i bostadshus
|
|
10
|
1.2.1.2.i ökad energieffektivitet i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument
|
Milstolpe
|
Stödprogrammet för energieffektivitet i entreprenörskap träder i kraft
|
|
13
|
1.2.1.3.i förbättra energieffektiviteten i kommunala byggnader
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den rättsliga ramen för ett stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i kommunal infrastruktur, som stöder projekt med en planerad minskning av primärenergi eller CO2 med minst 30 %
|
|
16
|
1.2.1.4.i förbättra energieffektiviteten i offentliga byggnader
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av stödprogram för att förbättra energieffektiviteten i nationella och historiska byggnader
|
|
22
|
1.3.1.r katastrofhanteringssystem för anpassning till klimatförändringar, räddnings- och snabbinsatstjänster
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av en rapport om genomförandet av systemet för katastrofriskhantering
|
|
27
|
2.1.1.r modernisering av nationella processer och tjänster och digital omställning
|
Milstolpe
|
Inrättande av en ram för enhetlig styrning av IKT-utvecklingsverksamhet inom offentlig förvaltning
|
|
28
|
2.1.1.r modernisering av nationella processer och tjänster och digital omställning
|
Milstolpe
|
Inrättande av en normativ ram för att få stöd på området digital omvandling av processer och tjänster inom offentlig förvaltning
|
|
31
|
2.1.2.r ökad effektivitet och interoperabilitet i användningen av nationella IKT-resurser
|
Milstolpe
|
Inrättande av en rättslig ram för att få stöd på området utveckling av centrala system och plattformar för offentlig förvaltning och konsolidering av tjänster för datainfrastruktur
|
|
37
|
2.1.3.r. utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av den rättsliga ramen för att få stöd för omvandling av hanteringen av ekonomiska data
|
|
40
|
2.2.1.r skapa hela cykeln av stöd till företagens digitala omställning med regional täckning
|
Milstolpe
|
Den europeiska digitala innovationsknutpunkten har inrättats
|
|
41
|
2.2.1.r skapa hela cykeln av stöd till företagens digitala omställning med regional täckning
|
Milstolpe
|
Regionala stödcentrum för företag tillhandahåller nya stödfunktioner för digital omvandling
|
|
42
|
2.2.1.r skapa hela cykeln av stöd till företagens digitala omställning med regional täckning
|
Milstolpe
|
Inrättande av ett testsystem för digital mognad för enheter för att identifiera de åtgärder som enheterna behöver och det statliga stödet
|
|
69
|
2.3.2.r digitala färdigheter för den digitala omställningen av samhället och förvaltningen
|
Milstolpe
|
Den normativa ramen stärker och genomför en gemensam ram för bedömning av grundläggande digitala färdigheter, identifiering och planering av utbildningsbehov och bedömning
|
|
70
|
2.3.2.r digitala färdigheter för den digitala omställningen av samhället och förvaltningen
|
Milstolpe
|
Ändringar har trätt i kraft av normativa rättsakter om nationella standarder för högre utbildning, med planer på att uppnå resultat av studier av digital kompetens på motsvarande nivåer i den lettiska referensramen för kvalifikationer.
|
|
85
|
3.1.1.1.i förbättring av nätet av regionala och lokala vägar
|
Måltavla
|
Renoverade eller ombyggda regionala och lokala vägar för säker tillgänglighet till länsstyrelserna och deras tjänster och arbetstillfällen och för att de nya kommunerna ska fungera fullt ut
|
|
89
|
3.1.1.2.i stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet
|
Milstolpe
|
Den rättsliga grunden för genomförande av stöd till kapacitetsuppbyggnad hos lokala myndigheter har antagits
|
|
93
|
3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna
|
Milstolpe
|
Antagande av ett stödprogram för utveckling av industriparker och industriområden i regionerna
|
|
99
|
3.1.1.4.i inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra
|
Milstolpe
|
Antagande av en strategi för bostäder till överkomlig kostnad
|
|
100
|
3.1.1.4.i inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra
|
Milstolpe
|
Statsrådets förordning om byggande av bostäder med låg hyra
|
|
105
|
3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning
|
Milstolpe
|
Kommunfullmäktiges antagande av beslut om omorganisering av minst 20 allmänna högstadie- och gymnasieskolor
|
|
107
|
3.1.1.6.i inköp av eldrivna skolbussar
|
Milstolpe
|
Ett stödprogram har antagits för lokala myndigheter för inköp av elbussar för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster.
|
|
112
|
3.1.2.1.i åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar
|
Milstolpe
|
Val av statliga och lokala myndigheters byggnader där miljöanpassningar ska genomföras
|
|
118
|
3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg
|
Milstolpe
|
Ingående av avtal om utveckling av algoritmer för prognosmodellen, utveckling av tekniska specifikationer för informationssystem och övervakning av systemutveckling
|
|
121
|
3.1.2.3.i resiliens och kontinuitet inom långvarig social omsorg
|
Milstolpe
|
Utveckling av standardiserad konstruktionskonstruktion
|
|
131
|
4.1.1.r. hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem
|
Milstolpe
|
Antagande av en strategi för digital hälsa
|
|
132
|
4.1.1.r. hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem
|
Milstolpe
|
Utveckling av en människocentrerad, heltäckande och integrerad modell för tillhandahållande av hälso- och sjukvård genom utveckling av en investeringsstrategi och rekommendationer för utveckling av integrerad och epidemiologiskt säker hälso- och sjukvård
|
|
135
|
4.1.1.1.i stöd till folkhälsoforskning
|
Milstolpe
|
Antagande av en metod för tre studier för att förbättra planeringen och genomförandet av folkhälsopolitiken på området antimikrobiell resistens, vaccinering och infektionssjukdomar
|
|
138
|
4.1.1.2.i stöd till sjukhusens infrastruktur eller utrustning
|
Måltavla
|
Antal projekt som fick ett positivt yttrande från Tekniska kommissionen om huruvida utrustning är stödberättigande för tillhandahållande av relevanta statligt finansierade tjänster
|
|
149
|
4.3.1.r. hållbar hälso- och sjukvård och effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser
|
Milstolpe
|
Samordningsmekanism godkänd för att bedöma, utveckla och genomföra nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster
|
|
151
|
4.3.1.1.i stöd till bedömning och förbättring av kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus
|
Milstolpe
|
Antagande av en metod för studien om kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus
|
|
154
|
5.1.r. styrning av innovationssystem och privata investeringar i forskning och utveckling
|
Milstolpe
|
Utveckling av en långsiktig nationell strategi för vart och ett av RIS3-områdena och inrättande av en strategisk styrelse för vart och ett av RIS3-områdena
|
|
159
|
5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning
|
Milstolpe
|
Reform av styrningen av högre utbildningsanstalter
|
|
166
|
6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen inom skatteförvaltning och tull
|
Milstolpe
|
Antagande av en arbetsplan för offentliga myndigheter för att stävja den svarta ekonomin 2021–2022
|
|
167
|
6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen inom skatteförvaltning och tull
|
Milstolpe
|
Idrifttagande av ett system för skatteklassificering, optimering av kontroller
|
|
170
|
6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen inom skatteförvaltning och tull
|
Måltavla
|
Genomförande av det nationella forskningsprogrammet ”Minskning av den svarta ekonomin för att säkerställa en hållbar utveckling i landet”
|
|
178
|
6.1.2.2.i kapacitetsuppbyggnad vid tullaboratoriet
|
Milstolpe
|
Inköpt och installerad spektrofotometer för användning i tullaboratoriet
|
|
179
|
6.1.2.2.i kapacitetsuppbyggnad vid tullaboratoriet
|
Milstolpe
|
Inköpt och installerad spektrofotometer för användning vid flygplatsens tullkontrollpunkt
|
|
196
|
6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Godkänd plan för modernisering av den offentliga förvaltningen
|
|
198
|
6.3.1.r modernisering av den offentliga förvaltningen
|
Milstolpe
|
Konceptet med ett enda servicecentrum som godkänts som en förutsättning för tillhandahållandet av centraliserade tjänster
|
|
206
|
6.3.1.4.i tillväxt av icke-statliga organisationer för att stärka representationen på socialförsäkringsområdet och övervaka allmänna intressen
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av ramen för stöd till icke-statliga organisationer på följande områden: social resiliens, främjande av allmänintresset
|
|
208
|
6.4.1.r inrättande av ett register över offentliga upphandlingskontrakt
|
Milstolpe
|
Ett register över offentliga upphandlingskontrakt som gjorts tillgängligt
|
|
210
|
6.4.3.r utveckling och genomförande av en strategi för professionalisering
|
Milstolpe
|
Antagande av en strategi för professionalisering av upphandlare
|
|
211
|
6.4.3.r utveckling och genomförande av en strategi för professionalisering
|
Milstolpe
|
Ändringar av relevanta rättsakter, förordningar och interna förfaranden
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
388 EUR 000 EUR
|
1.3.Tredje inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd
(Reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
1
|
1.1.1.r ett hållbart transportsystem
|
Milstolpe
|
Samordnad strategi för planering, beställning och organisation av persontransporter i Rigas storstadsområde
|
|
19
|
1.2.1.5.i modernisering av överförings- och distributionsnäten för el
|
Måltavla
|
Meddelande om tilldelning av kontrakt till projekt som godkänts för 80 EUR 000 000
|
|
29
|
2.1.1.1.i modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster
|
Måltavla
|
Beskrivningar av utvecklad och harmoniserad verksamhet för utveckling av IKT-lösningar
|
|
32
|
2.1.2.1.i centraliserade plattformar, lösningar eller system
|
Måltavla
|
Godkännande av utvecklingsplaner för skapande, omvandling eller införande av centraliserade IKT-funktioner och delade tjänster
|
|
33
|
2.1.2.1.i centraliserade plattformar, lösningar eller system
|
Måltavla
|
Godkännande av harmoniserade beskrivningar av utvecklingen av centraliserade IKT-lösningar
|
|
38
|
2.1.3.r. utveckling av den nationella ekonomin för ekonomiska data och digitala tjänster
|
Milstolpe
|
Rättslig ram för hur den nationella plattformen för dataöverföring ska fungera
|
|
57
|
2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning
|
Milstolpe
|
Ökat stöd till utbildning av anställda
|
|
60
|
2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning
|
Milstolpe
|
Utveckling av metoden med individuella utbildningskonton
|
|
74
|
2.3.2.2.i utveckling av färdigheter och kapacitet för digital omvandling hos statliga och lokala myndigheter
|
Milstolpe
|
En ram för digital kompetens inom offentlig förvaltning har tagits fram
|
|
79
|
2.3.2.3.i överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner
|
Måltavla
|
Antal IKT-utrustningsenheter för målgruppen (studerande)
|
|
84
|
3.1.1.r. administrativ territoriell reform
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av en ny ”kommunallag”
|
|
94
|
3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna
|
Milstolpe
|
Tilldelning av kontrakt för utveckling av industriparker i regionerna
|
|
101
|
3.1.1.4.i inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra
|
Måltavla
|
Antal lägenheter inom godkända projekt
|
|
108
|
3.1.1.6.i inköp av eldrivna skolbussar
|
Måltavla
|
Antal elskolbussar som omfattas av kontrakt som tilldelats för inköp av elbussar för utförande av kommunala funktioner och tillhörande tjänster
|
|
111
|
3.1.2.r tillgång till sociala tjänster och arbetsförmedlingar till stöd för minimiinkomstreformen
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av lagändringar för att förbättra systemet för minimiinkomststöd
|
|
119
|
3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg
|
Milstolpe
|
Färdigställande av tekniska specifikationer för informationssystemet för prognosverktyget för social trygghet
|
|
122
|
3.1.2.3.i resiliens och kontinuitet inom långvarig social omsorg
|
Måltavla
|
Ingående av avtal om genomförande av projekt
|
|
124
|
3.1.2.4.i synergistisk utveckling av sociala och yrkesmässiga rehabiliteringstjänster för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar
|
Milstolpe
|
Beskrivning av den tjänst för yrkesinriktad rehabilitering som antagits
|
|
127
|
3.1.2.5.i deltagande på arbetsmarknaden av arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa
|
Milstolpe
|
Ett erbjudande om omskolning och kompetenshöjning, med fokus på digitala färdigheter, har inrättats för kunder (arbetslösa, arbetssökande, personer som riskerar att bli arbetslösa) vid den statliga arbetsförmedlingen för en sysselsättningsskapande återhämtning av ekonomin genom att genomföra aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
|
|
128
|
3.1.2.5.i deltagande på arbetsmarknaden av arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa
|
Milstolpe
|
Utveckling av ett digitalt verktyg för kompetensbedömning
|
|
143
|
4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning
|
Milstolpe
|
Strategi för utveckling av mänskliga resurser
|
|
144
|
4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning
|
Milstolpe
|
Antagande av kartläggning av mänskliga resurser inom hälso- och sjukvården
|
|
146
|
4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning
|
Milstolpe
|
Antagande av en modell för personalplanering inom hälso- och sjukvården
|
|
147
|
4.2.1.1.i stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser
|
Milstolpe
|
En samordningsmekanism för utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal har inrättats
|
|
152
|
4.3.1.1.i stöd till bedömning och förbättring av kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus
|
Milstolpe
|
Studie om kvaliteten på, tillgängligheten till och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus
|
|
155
|
5.1.1.1.i stöd för en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem
|
Måltavla
|
Kontraktering eller utnämning av de personalresurser som behövs
|
|
161
|
5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning
|
Måltavla
|
Konsolidering av institutioner för högre utbildning
|
|
168
|
6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen inom skatteförvaltning och tull
|
Milstolpe
|
Idrifttagande av en korg av databaserade tjänster för varje segmenteringsgrupp av skattebetalare
|
|
169
|
6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen inom skatteförvaltning och tull
|
Milstolpe
|
Offentliggörande av en handbok för hantering av efterlevnadsrisker
|
|
171
|
6.1.1.r stärka analyserna och utveckla datahanteringen inom skatteförvaltning och tull
|
Milstolpe
|
Genomförande av forskningsresultaten
|
|
174
|
6.1.1.3.i personalutbildning med analysplattform och rådgivning
|
Måltavla
|
Utbildning av personal för att arbeta med analysplattformen
|
|
181
|
6.1.2.4.i inrättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala
|
Milstolpe
|
Gemensam utformning – bygg- och anläggningskontrakt undertecknat
|
|
184
|
6.1.2.4.i inrättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala
|
Milstolpe
|
Upphandling och ingående av avtal om leverans och installation av utrustning för röntgenfraktkontroll
|
|
200
|
6.3.1.1.i öppen, transparent, rättvis och ansvarig offentlig förvaltning
|
Milstolpe
|
Tillgänglig kompetensram
|
|
202
|
6.3.1.2.i professionell, öppen och ansvarig offentlig förvaltning
|
Milstolpe
|
Tillgänglig kompetensram, inklusive utbildningsprogram
|
|
219
|
7.2.i trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät
|
Milstolpe
|
Bestämmelser om installation av ett batterienergilagringssystem
|
|
223
|
7.3.i uppgradering, digitalisering och säkring av överförings- och distributionsnäten för el
|
Milstolpe
|
Bestämmelser om investeringar i de nationella överförings- och distributionsnäten för el
|
|
229
|
7.4.i öka användningen av hållbar biometan
|
Milstolpe
|
Förordningar om investeringar i biometansektorn
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
339 EUR 038 EUR
|
1.4.Fjärde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd
(Reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
8
|
1.2.1.1.i förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus
|
Måltavla
|
Undertecknade kontrakt
|
|
14
|
1.2.1.3.i förbättra energieffektiviteten i kommunala byggnader
|
Måltavla
|
Tilldelning av kontrakt
|
|
21
|
1.2.1.5.i modernisering av överförings- och distributionsnäten för el
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av rättsakt (er) om vindkraft på offentlig mark
|
|
24
|
1.3.1.r katastrofhanteringssystem för anpassning till klimatförändringar, räddnings- och snabbinsatstjänster
|
Milstolpe
|
Rättsakt om det nationella systemet för tidig varning
|
|
25
|
1.3.1.2.i investeringar i infrastruktur för att minska översvämningsriskerna
|
Måltavla
|
Undertecknade bygg- och anläggningskontrakt
|
|
36
|
2.1.2.2.i molntjänster
|
Måltavla
|
Molntjänster som tillhandahålls offentliga myndigheter
|
|
44
|
2.2.1.1.i stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter
|
Måltavla
|
Färdplaner för den digitala omställningen
|
|
46
|
2.2.1.2.i digitalisering av enheter
|
Måltavla
|
Förbättring av enheternas test av digital mognad
|
|
48
|
2.2.1.3.i stöd till införandet av produkter och tjänster i näringslivet
|
Måltavla
|
Undertecknade bidragsöverenskommelser och åtaganden om privat finansiering
|
|
51
|
2.2.1.4.i finansieringsinstrument för att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomiska aktörer
|
Måltavla
|
Undertecknade låneavtal och åtaganden om privat finansiering
|
|
54
|
2.2.1.5.i främjande av medieföretagens digitala omvandling
|
Milstolpe
|
Inrättande av ett stödsystem
|
|
86
|
3.1.1.1.i förbättring av nätet av regionala och lokala vägar
|
Måltavla
|
Renoverade eller ombyggda regionala och lokala vägar
|
|
90
|
3.1.1.2.i stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet
|
Milstolpe
|
Bedömning av lokala myndigheters offentliga tjänster
|
|
92
|
3.1.1.2.i stärka kommunernas kapacitet att förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet
|
Måltavla
|
Utbildade personer
|
|
102
|
3.1.1.4.i inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra
|
Måltavla
|
Antal lägenheter
|
|
115
|
3.1.2.1.i åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar
|
Milstolpe
|
Val av målgrupp för att anpassa bostaden
|
|
130
|
3.1.2.5.i deltagande på arbetsmarknaden av arbetslösa, arbetssökande och personer som riskerar att bli arbetslösa
|
Måltavla
|
Personer som deltar i utbildning
|
|
133
|
4.1.1.r. hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem
|
Milstolpe
|
Genomreferens för den lettiska befolkningen
|
|
134
|
4.1.1.r. hållbarhet och resiliens i ett människocentrerat, heltäckande och integrerat hälso- och sjukvårdssystem
|
Milstolpe
|
Metodologisk förvaltning inom onkologi
|
|
141
|
4.1.1.3.i stöd till infrastruktur eller utrustning hos tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster
|
Måltavla
|
Tillhandahållare av sekundär öppenvård
|
|
145
|
4.2.1.r tillhandahållande av mänskliga resurser och kompetenshöjning
|
Milstolpe
|
Ny ersättningsmodell för hälso- och sjukvårdspersonal
|
|
148
|
4.2.1.1.i stöd till genomförandet av systemet för utveckling av mänskliga resurser
|
Milstolpe
|
Simuleringar inom medicinsk utbildning
|
|
153
|
4.3.1.1.i stöd till bedömning och förbättring av kvaliteten på och tillgången till sekundär hälso- och sjukvård utanför sjukhus
|
Milstolpe
|
Folkhälsopolitik
|
|
157
|
5.1.1.2.i stödinstrument för forskning och internationalisering
|
Milstolpe
|
Ikraftträdande av rättsakt (er) som reglerar fyra stödprogram
|
|
172
|
6.1.1.1.i modernisering av befintliga analytiska lösningar
|
Milstolpe
|
Ändringar av IT-system
|
|
173
|
6.1.1.2.i utveckling av nya analyssystem
|
Milstolpe
|
Segmenteringssystem för skattebetalare
|
|
182
|
6.1.2.4.i inrättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala
|
Milstolpe
|
Bygglov har erhållits
|
|
187
|
6.2.1.1.i inrättande av en innovationsknutpunkt för bekämpning av penningtvätt för att förbättra identifieringen av penningtvätt
|
Milstolpe
|
Samarbetsplattform för finansunderrättelser och kunskapsutbyte för att identifiera penningtvätt
|
|
190
|
6.2.1.2.i stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet
|
Måltavla
|
Antal tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter med intyg om utredning av penningtvätt
|
|
191
|
6.2.1.2.i stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet
|
Milstolpe
|
Utrustning för tjänstemän inom brottsbekämpning
|
|
192
|
6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum
|
Milstolpe
|
Rättsakt (er) som rör utbildningscentrumet
|
|
193
|
6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum
|
Måltavla
|
Nya utbildningsprogram
|
|
195
|
6.2.1.3.i inrättande av ett utbildningscentrum
|
Milstolpe
|
Upprustade och utrustade utbildningscentrum
|
|
203
|
6.3.1.2.i professionell, öppen och ansvarig offentlig förvaltning
|
Måltavla
|
Deltagande i utbildning
|
|
204
|
6.3.1.3.i utveckling av den offentliga förvaltningens innovationsekosystem
|
Milstolpe
|
Innovationslaboratorium
|
|
207
|
6.3.1.4.i tillväxt av icke-statliga organisationer för att stärka representationen på socialförsäkringsområdet och övervaka allmänna intressen
|
Måltavla
|
Stödmottagare inom ramen för stödprogrammet
|
|
212
|
6.4.3.r utveckling och genomförande av en strategi för professionalisering
|
Milstolpe
|
Centralisering av upphandling
|
|
214
|
6.4.4.r. uppbyggnad av IT-kapacitet och analyskapacitet vid IUB
|
Milstolpe
|
System för hantering av publikationer
|
|
215
|
7.1.r. omvandling av den nationella energisektorn
|
Milstolpe
|
Rättsakter om inrättande av en ram för registrering och drift av energigemenskaper
|
|
216
|
7.1.r. omvandling av den nationella energisektorn
|
Milstolpe
|
Lagstiftning om ändring av normer för handel med och förbrukning av el
|
|
217
|
7.1.r. omvandling av den nationella energisektorn
|
Milstolpe
|
Lagstiftning om optimering av elnät
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
428 EUR 996 EUR
|
1.5.Femte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer
|
Relaterad åtgärd
(Reform eller investering)
|
Hållpunkt/Mål
|
Namn
|
|
2
|
1.1.1.r ett hållbart transportsystem
|
Milstolpe
|
Reform av hållbar kollektivtrafik
|
|
3
|
1.1.1.i förbättring av transportinfrastrukturen i storstadsområdet Riga
|
Milstolpe
|
Transportprojekt
|
|
4
|
1.1.1.i förbättring av transportinfrastrukturen i storstadsområdet Riga
|
Milstolpe
|
Undertecknande av kontrakt för uppgradering av Rigas centrala järnvägsstation
|
|
4a
|
1.1.1.i förbättring av transportinfrastrukturen i storstadsområdet Riga
|
Milstolpe
|
Rigas centrala järnvägsstation
|
|
9
|
1.2.1.1.i förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus
|
Måltavla
|
Minskad primärenergianvändning i flerfamiljshus
|
|
11
|
1.2.1.2.i ökad energieffektivitet i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument
|
Måltavla
|
Planerade minskningar av växthusgasutsläpp
|
|
12
|
1.2.1.2.i ökad energieffektivitet i företag i form av ett kombinerat finansiellt instrument
|
Måltavla
|
Undertecknade kontrakt
|
|
15
|
1.2.1.3.i förbättra energieffektiviteten i kommunala byggnader
|
Måltavla
|
Minskad primärenergiförbrukning i kommunala byggnader
|
|
18
|
1.2.1.4.i förbättra energieffektiviteten i offentliga byggnader
|
Måltavla
|
Minskning av primärenergiförbrukningen i offentliga byggnader
|
|
20
|
1.2.1.5.i modernisering av överförings- och distributionsnäten för el
|
Måltavla
|
Anslutningspunkter för laddning av elfordon och anläggningar för småskalig energiproduktion
|
|
23
|
1.3.1.1.i öka räddningstjänstens kapacitet
|
Milstolpe
|
Centrum för katastrofhantering
|
|
26
|
1.3.1.2.i investeringar i infrastruktur för att minska översvämningsriskerna
|
Milstolpe
|
Projekt för skydd mot översvämningsrisker
|
|
30
|
2.1.1.1.i modernisering av förvaltningen och digital omvandling av tjänster
|
Måltavla
|
IKT-lösningar eller IKT-system
|
|
34
|
2.1.2.1.i centraliserade plattformar, lösningar eller system
|
Måltavla
|
Centraliserade IKT-plattformar, IKT-lösningar eller IKT-system
|
|
39
|
2.1.3.1.i tillgång till, utbyte och analys av data
|
Måltavla
|
Sektorer för vilka dataset finns tillgängliga på plattformar
|
|
44a
|
2.2.1.1.i stöd till inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och regionala kontaktpunkter
|
Milstolpe
|
Stöd till den digitala omvandlingen av enheter från de europeiska digitala innovationsknutpunkterna
|
|
53
|
2.2.1.5.i främjande av medieföretagens digitala omvandling
|
Måltavla
|
Plattformar eller it-lösningar
|
|
61
|
2.3.1.r utveckling av en hållbar och socialt ansvarsfull stödram för vuxenutbildning
|
Milstolpe
|
Metod med individuellt utbildningskonto
|
|
62
|
2.3.1.1.i tillhandahållande av avancerade digitala färdigheter
|
Måltavla
|
Moduler som utformats för studieprogram inom högre utbildning
|
|
64
|
2.3.1.2.i utveckling av företagens digitala färdigheter
|
Måltavla
|
Utbildning i grundläggande digitala färdigheter för företag
|
|
68a
|
2.3.1.5.i digitala färdigheter genom plattformen för individuella utbildningskonton
|
Måltavla
|
Utbildning i digitala färdigheter
|
|
73
|
2.3.2.1.i digitala färdigheter för människor, inklusive ungdomar
|
Milstolpe
|
Digitalt system för ungdomsarbete i kommuner
|
|
76
|
2.3.2.2.i utveckling av färdigheter och kapacitet för digital omvandling hos statliga och lokala myndigheter
|
Måltavla
|
Deltagande i utbildning
|
|
79a
|
2.3.2.3.i överbrygga den digitala klyftan för socialt utsatta elever och utbildningsinstitutioner
|
Milstolpe
|
Inköp av IKT-utrustning
|
|
83
|
2.4.1.2.i utveckling av infrastruktur för bredband eller nät med mycket hög kapacitet ”sista kilometern”
|
Milstolpe
|
Tillgång till bredbandsnät med mycket hög kapacitet
|
|
96
|
3.1.1.3.i investeringar i offentlig infrastruktur för att utveckla industriparker i regionerna
|
Måltavla
|
Industriparker och industriområden i regionerna
|
|
103
|
3.1.1.4.i inrättande av en finansieringsfond för byggande av bostäder med låg hyra
|
Måltavla
|
Antal lägenheter som byggts
|
|
106
|
3.1.1.5.i utveckling av utbildningsinstitutionernas infrastruktur och utrustning
|
Måltavla
|
Uppgradering av skolornas infrastruktur
|
|
109
|
3.1.1.6.i inköp av eldrivna skolbussar
|
Måltavla
|
Eldrivna skolbussar
|
|
109a
|
3.1.1.7.i lån till fastighetsutvecklare för uppförande av bostäder med låg hyra
|
Milstolpe
|
Genomförandeavtal och slutförande av investeringen
|
|
109b
|
3.1.1.7.i lån till fastighetsutvecklare för uppförande av bostäder med låg hyra
|
Måltavla
|
Rättsliga avtal undertecknade med slutliga stödmottagare
|
|
114
|
3.1.2.1.i åtgärder för att främja tillgång till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar
|
Måltavla
|
Anpassning av statliga och lokala myndigheters byggnader
|
|
117
|
3.1.2.1.i åtgärder för att främja tillgången till offentliga tjänster och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar
|
Måltavla
|
Anpassning av bostaden
|
|
120
|
3.1.2.2.i utveckling av ett prognosverktyg
|
Milstolpe
|
Utveckling av ett prognosverktyg
|
|
123
|
3.1.2.3.i resiliens och kontinuitet inom långvarig social omsorg
|
Måltavla
|
Tillhandahållande av platser för långvarig vård och omsorg
|
|
125
|
3.1.2.4.i synergistisk utveckling av sociala och yrkesmässiga rehabiliteringstjänster för att främja motståndskraften hos personer med funktionsnedsättningar
|
Milstolpe
|
Anpassning av byggnader
|
|
130a
|
3.1.2.6.i underlätta tillgången till tekniska hjälpmedel
|
Måltavla
|
7,2 miljoner euro till N.E.O. ”Vaivari” för att underlätta tillgången till tekniskt stöd
|
|
137
|
4.1.1.1.i stöd till folkhälsoforskning
|
Milstolpe
|
Folkhälsopolitik och folkhälsostudier
|
|
140
|
4.1.1.2.i stöd till sjukhusens infrastruktur eller utrustning
|
Milstolpe
|
Sjukhusinfrastruktur eller sjukhusutrustning
|
|
142
|
4.1.1.3.i stöd till infrastruktur eller utrustning hos tillhandahållare av sekundära öppenvårdstjänster
|
Måltavla
|
Tillhandahållare av sekundär öppenvård
|
|
150
|
4.3.1.r. hållbar hälso- och sjukvård och effektiv användning av hälso- och sjukvårdsresurser
|
Måltavla
|
Nya modeller för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster
|
|
156
|
5.1.1.1.i stöd för en fullfjädrad styrningsmodell för innovationssystem
|
Milstolpe
|
Övervakningsrapporter
|
|
158
|
5.1.1.2.i stödinstrument för forskning och internationalisering
|
Måltavla
|
Finansieringsåtagande
|
|
160
|
5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning
|
Milstolpe
|
Reform av högre utbildning
|
|
162
|
5.2.1.r reform av högre utbildning och vetenskaplig spetskompetens och styrning
|
Måltavla
|
Förändringar i styrningen av offentliga universitet
|
|
163
|
5.2.1.1.i bidrag till forskning, utveckling och konsolidering
|
Måltavla
|
Slutliga utbetalningsbeslut för konsolideringsplaner
|
|
164
|
5.2.1.1.i bidrag till forskning, utveckling och konsolidering
|
Måltavla
|
Undertecknande av bidragsavtal för akademisk karriär och forskning
|
|
176
|
6.1.2.1.i anslutning av järnvägsskannrar till BAXE och utveckling av en plattform för analys av röntgenbilder
|
Milstolpe
|
Järnvägsskannrar anslutna till informationssystemet BAXE
|
|
177
|
6.1.2.1.i anslutning av järnvägsskannrar till BAXE och skapande av en plattform för röntgenbildsanalys
|
Milstolpe
|
Plattform för analys av röntgenbilder
|
|
180
|
6.1.2.3.i förbättring av tullkontrollen av mottagna postförsändelser vid flygplatsens tullkontrollpunkt
|
Milstolpe
|
Skanning och sortering av post på Rigas flygplats
|
|
183
|
6.1.2.4.i inrättande av infrastruktur för utförande av kontrolltjänster i Kundziņsala
|
Milstolpe
|
Bärande och omslutande strukturer och utrustning för utförande av kontrolltjänster
|
|
221
|
7.2.i trygg och stabil energiförsörjning och synkronisering med unionens nät
|
Måltavla
|
Batterienergilagringssystem (BESS)
|
|
224
|
7.3.i uppgradering, digitalisering och säkring av överförings- och distributionsnäten för el
|
Måltavla
|
Ytterligare elnätskapacitet
|
|
225
|
7.3.i uppgradering, digitalisering och säkring av överförings- och distributionsnäten för el
|
Milstolpe
|
Understationer
|
|
226
|
7.3.i uppgradering, digitalisering och säkring av överförings- och distributionsnäten för el
|
Måltavla
|
Byggda kraftledningar
|
|
227
|
7.3.i uppgradering, digitalisering och säkring av överförings- och distributionsnäten för el
|
Milstolpe
|
Uppgraderingar av system för förvaltning av distributionsnät och kretsbrytare
|
|
231
|
7.4.i öka användningen av hållbar biometan
|
Milstolpe
|
Insprutningspunkt för biometan
|
|
232
|
7.4.i öka användningen av hållbar biometan
|
Milstolpe
|
It-lösningar för hantering av injektionspunkten för biometan
|
|
|
|
Delbetalning, belopp
|
582 EUR 209 EUR
|
AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG
1.Arrangemang för övervakning och genomförande av planen för återhämtning och resiliens
Genomförandet av planen ska samordnas av finansministeriet.
Finansministeriet ska utföra förvaltningsmyndighetens uppgifter. dessa ska vara åtskilda från dess övriga uppgifter, inbegripet revisionsmyndighetens uppgifter.
Finansministeriet ansvarar i egenskap av förvaltningsmyndighet för utvecklingen av planens förvaltnings- och kontrollsystem och samordnar rapporteringsprocessen under genomförandet av planen (en halvårsrapport om sammanställningen av planen och dess framsteg) och andra funktioner. Det centrala finansierings- och upphandlingsorganet (CFCA) har utsetts till förmedlande organ med ansvar för genomförande, kontroll och övervakning av planen.
Revisionsmyndigheten, som är oberoende i förhållande till finansministeriets övriga avdelningar när det gäller planering, revision, rapportering och yttrande, ska utarbeta en revisionsstrategi för planen och utarbeta en sammanfattning av de revisioner som utförts som ska åtfölja betalningsansökan. Sektorsministerierna och statskansliet ska ansvara för genomförandet av planen.
De administrativa resurser som krävs för planens förvaltnings- och övervakningsfunktioner ska tillhandahållas inom ramen för de ansvariga institutionernas befintliga resurser, med användning av de ytterligare personalresurser som krävs. Myndigheternas deltagande i genomförandet av planen sker inom den fastställda ramen för deras kärnverksamhet och kärnfunktioner. Finansieringen av sektorsministerierna för genomförandet av planen ska fördelas i enlighet med relevanta nationella förfaranden för finansiering från statsbudgeten.
Ett separat budgetprogram för finansiella flöden relaterade till planer för återhämtning och resiliens tillhandahålls i statsbudgeten, vilket säkerställer de finansiella flödenas spårbarhet och separerbarhet.
2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till uppgiftsunderlag
Finansministeriet ansvarar, i egenskap av centralt samordningsorgan för Lettlands återhämtnings- och resiliensplan och dess genomförande, för den övergripande samordningen och övervakningen av planen. Uppgifter som rör genomförandet och övervakningen av planen ska lagras i det befintliga systemet för förvaltning och kontroll av EU-medel KPVIS. KPVIS ska anpassas till kraven i förordning (EU) 2021/241 för datainsamling, lägesrapporter och betalningsansökningar, inbegripet för att samla in indikatorer och annan information som är nödvändig för att visa och rapportera om uppnåendet av delmål och mål. KPVIS ska användas av alla aktörer som deltar i genomförandet av planen, inbegripet stödmottagare och övervakningsmyndigheter mellan Gemenskapens kontrollorgan för fiske, fackministerier och revisionsmyndigheten med flera. Sektorsministerierna ska kontinuerligt förvalta och uppdatera information i KPVIS om planens framsteg och resultat, om de kontroller som utförts, kontroller, inbegripet konstaterade brister, och alla korrigerande åtgärder som vidtagits.
I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Lettland, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har uppnåtts, lämna in en vederbörligen motiverad ansökan till kommissionen om utbetalning av det ekonomiska bidraget. Lettland ska se till att kommissionen på begäran har full tillgång till de underliggande relevanta uppgifter som ligger till grund för ansökan om utbetalning, både för bedömningen av ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revisions- och kontrolländamål.